Podcast appearances and mentions of susanna pettersson

Flera av landets största kulturinstitutioner som befinner sig i ekonomisk kris. Hör kulturekonomen Tobias Nielsén som ser kulturens värde för för kommuners och regioners ekonomiska styrka. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I veckan skrev Nationalmuseums tidigare chef Susanna Pettersson en debattartikel i Svenska Dagbladet med rubriken ”Nationalmuseum kan tvingas flytta”. Anslagen täcker inte hyra och löner längre. Och det är flera av våra största kulturinstitutioner som befinner sig i kris: Naturhistoriska museet, Kungliga Operan och Medeltidsmuseet som snart ska stänga. Varför är synen på kulturen som tärande så cementerad i debatten? Kulturekonomen Tobias Nielsén från förlaget Volante kommer till studion. Han ser kulturen som helt avgörande för kommuners och regioners ekonomiska styrka och förmåga att attrahera nya invånare och företag.KONSTNÄRLIGT SKOGSUTBYTE MELLAN SARA-VIDE ERICSON OCH TILDA LOVELLKonstnärerna Sara-Vide Ericson och Tilda Lovell ställer ut på Bonniers Konsthall i Stockholm. Båda använder skogen och marken i Hälsingland, där båda bor, i sina verk. Sara-Vide i form av stora målningar med motiv från åkrarna, sjön Voxnan och skogen. Tilda bygger rent konkret skulpturer och miniatyrlandskap med material hon hittar i landskapet: mossa, fågelkranier, rotvältor och grenar. Men vad händer i museirummen när två besläktade konstnärskap ska samsas om utrymmet? Vem bestämmer om det ska vara ljust eller mörkt i skogen?Utställningen pågår på Bonniers Konsthall 30 augusti - 29 oktober 2023.REN ENERGI NÄR THE HIVES TURNERARRockbandet The Hives bildades 1993 i Fagersta och under sina första tjugo år la de världen för sina fötter. Flitigt turnerande, alltid med enhetliga svartvita scenkläder och högintensiva hitlåtar som ”Hate to say I told you so”. Sedan kom problemen: ekonomiska tvister, avhoppade bandmedlemmar, covid och inställda spelningar.Men nu är The Hives tillbaka - och det med kraft. Tidigare i höstas släppte de albumet ”The Death of Randy Fitzsimmons” och under hösten är de ute på turné i Europa och USA. P1 Kulturs Anna Tullberg har träffat bandets sångare Howlin' Pelle Almqvist.BOKHÖSTEN TOLKAD AV LINA KALMTEGKulturredaktionens litteraturredaktör Lina Kalmteg går igenom bokhöstens höjdpunkter. Nedan följer en lista på de titlar hon tar upp i programmet.LITTERATUR HÖSTEN 2023”Jävla karlar” av Andrev WaldenUtgiven.”Repris” av Johan KlingUtgiven.”Om uträkning av omfång 1” av Solvej BalleUtgiven.”Själens telegraf” av Amanda SvenssonUtgiven.”Systrarna” av Jonas Hassen Khemiri4/9”Empusion” av Olga Tokarczuk4/9”Stacken” av Annika NorlinSeptember.”Minnet och rädslan” – En biografi över Gunnar Ekelöf av Jesper HögströmSeptember.”Ett spöke i strupen” av Doireann Ní Ghríofa19/9”Gammal kärlek” av Margaret Atwood25/9.”Skärvorna” av Bret Easton Ellis7/10”Sniglar och snö” av Agneta Pleijel9/10.”Samtalen” - en bok om och med Mamma Andersson av Cilla Naumann och Karin Mamma Andersson.20/10”Zorn - ett liv, en tid” av Per Svensson.25/10.”Falsk hare” av Fernanda Melchor.December.OBS OM AMERIKANSKA ANNIE DILLARDS ESSÄKONSTRadioessäprogrammet OBS fyller sextio år i år och handlar denna vecka om essän som genre såväl som om några av dess främsta utövare. När man talar om essäistik så talar man förstås om stil och idéer. Men en av de absolut viktigaste sakerna för en god essäist torde vara blicken. Hur man närmar sig världen, människorna och tankarna. Och amerikanska Annie Dillard som skrivit boken ”Att lära en sten att tala – expeditioner och möten”, har en helt egen blick. En blick som trollbundit kulturredaktionens Katarina Wikars.Programledare: Cecilia BlombergProducent: Nina Asarnoj

Aktualiteter, nyheter och företeelser på finska från Finland, Sverige och världen. Tema: nordisk konst från sekelskiftet. Anders Zorn är en av Sveriges mest välkända konstnärer. Nationalmuseums överintendent Susanna Pettersson berättar om hans exceptionella skicklighet i att måla. Hon säger också att i vår digitala värld hade Zorn varit en megastjärna med tiotusentals följare. Den finländska nationalkonstnären Akseli Gallen-Kallela inspirerades av naturen i sin konst. Han längtade hem till finsk granit och ville skydda vildmarkerna från den tidiga skogsindustrins skövlingar.

Dagens gäst är Susanna Pettersson, chef för Nationalmuseum i Stockholm. När Nationalmuseum öppnade på nytt 2018, efter fem års renovering, höjdes kritiska röster som menade att museet fått en tydlig politisk inriktning då konstverk presenteras genom samtidens ideologiska filter. Utgångspunkten för dagens samtal är Nationalmuseums roll i samhället. Ska ett konstmuseum delta i den politiska debatten och hur påverkar det i så fall konstupplevelsen? Hur objektivt kan konst presenteras? Och vad är egentligen museets roll när det gäller att undervisa besökaren?Facebook: BildningskomplexetInstagram: BildningskomplexetTwitter: @BenjaminElforsE-post: benjaminelfors@gmail.comMusikproduktion: Ivar EddingOmslag: Emma Westin/Matthew Sundin

Sisuradion kesäpuhujat 2019 Susanna Pettersson aloitti  Nationalmuseumin pääjohtajana elokuussa 2018. Museo on yksi Euroopan vanhimmista, sillä se on perustettu jo vuonna 1792. Museojohtaja puhuu tiedosta, uteliaisuudesta, vaikuttamisesta ja kulttuurin merkityksestä. "Tämän päivän maailmassa pärjäämisen edellytyksenä on kyky käsitellä tietoa ja pystyä arvioimaan onko se luotettavaa", Susanna Pettersson korostaa. Kyösti Hagert kyosti.hagert@sverigesradio.se

Det mesta som finns i ett museums samlingar kan man se på nätet, i böcker eller se filmer om. Allt finns ett knapptryck bort, ofta bättre presenterat och med större fördjupning än än vad man kan se i verkligheten. Hur påverkar det museerna?Susanna Pettersson, överintendent på Nationalmuseum, säger att ambitionen är att ett fysiskt besök ska uppmuntra besökarna att tänka stort och djupt. Museets ambitioner har svängt från att vara en utställningshall till att erbjuda en upplevelse, och när man kliver in genom portarna på Blasieholmen märker man hur detta genomsyrat utformningen av ett av landets äldsta och nyaste museer. I vårt samtal pratade vi om museernas roll i samhället idag och hur det förändrats (bland annat av Instagram), om att försöka belysa historien ur andra perspektiv än segrarens, och hur en självständig institution hanterar att vår historia politiserats.BokrekommendationerLogic and the art of memory - Paolo RossiKonstskatter ur samlingarna - Nationalmuseum On collecting - Susan Pearce - - -Perspektiv produceras av VVV Media. Producent: Gabriella Lahti. Programledare: Per Grankvist Följ Per på Instagram: https://instagram.com/pergrankvist See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

The culture industries are looking for leaders with both passion for the world of art and good business knowledge. In this podcast, Susanna Pettersson and Gita Kadambi discuss the question:  In what way is the field changing and how will leaders cope with the change?

I helgen öppnade Nationalmuseum i Stockholm igen efter nästan sex års restaurering då mycket av originalbyggnaden återskapats. Vi låter tre kritiker vända och vrida på den konsthistoriska händelsen. Det är konst- och designkritikern Maryam Fanni som tillsammans med Kulturredaktionens Mårten Arndtzén och Måns Hirschfeldt diskuterar museets arkitektur, utställningar och uppdrag. Vi får dessutom höra P1 Kulturs Karsten Thurfjell intervjua Nationalmuseums chef Susanna Pettersson, där hon också väljer sin egen favoritmålning bland alla de tusentals utställda verken. Liksom en liten bit ur radioarkivet om själva tillkomsten av museet kring mitten av 1800-talet: vad som blev en av Sveriges dyraste enskilda byggnader genom tiderna. Utöver allt detta blir det en OBS-essä av författaren och kritikern Maria Gummesson, som funderar kring frågan om vilken fågel som är vanligast i svensk poesi - och varför. Som ett led i P1 Kulturs monstermånad under oktober, får vi också besök av Jack Werner som har "Creepypodden" i Sveriges Radio. Där skärskådar han gamla monster och spökhistorier i ny, digital tappning. Programledare: Gunnar Bolin Producent: Mattias Berg

Susanna Pettersson johtaa Suomen tunnetuinta taidemuseota, Ateneumia, ja aikoo tehdä siitä koko Pohjois-Euroopan kiinnostavimman kansallisgallerian. Millä keinoin sellainen syntyy ja kuinka kiinnostavuutta mitataan? Entä miksi Susannan mielestä Guggenheimin hylkääminen on vuosituhannen suurimpia mokia. Puhumme myös laskuvarjohypyistä, juoksemisesta, uskaltamisesta, taideharrastuksen aloittamisesta, taiteen keräämisestä sekä siitä, kuinka Ateneum oli 1800-luvulla oman aikansa närkästyksen kohde: liian kallis, väärällä konseptilla toteutettu ja väärässä paikassa. Hyviä kuunteluhetkiä.