Podcasts about Per Svensson

Med en fot i SD:s innersta krets och den andra i fackföreningsrörelsen har mannen bakom pseudonymen Teodor Gustafsson enligt egen uppgift i över tjugo år levt dubbelliv. Boken “Utanförskap” gjorde honom till en gåta bland politikintresserade i Sverige. Expo kunde för två veckor sedan avslöja vem mannen bakom pseudonymen är – en högt uppsatt ombudsman på ett av TCO:s största förbund – Vision. I veckans Studio Expo pratar vi om vår granskning av Teodor Gustafsson och hur vi avslöjade mannens dubbelliv och riktiga identitet.  Gäst i studion är Expos researcher och utbildare Niclas Nilsson. Programledare: Erik Glaad. --- Läs mer: Janusansiktet: Expo avslöjar Teodor Gustafsson (Erik Glaad, Niclas Nilsson, 2025): https://expo.se/fordjupning/janusansiktet-expo-avslojar-teodor-gustafsson/  SD manipulerar med deep fakes och anonyma konton (Erik Glaad, 2024): https://expo.se/nyhet/sd-manipulerar-med-deep-fakes-och-anonyma-konton/  Inläsning: Det högerradikal arvet (Ola Larsmo, Per Svensson, 2015): https://expo.se/nyhet/det-hogerradikala-arvet/  Sverigedemokrater stödjer nazister (Mikael Ekman (Expo), David Baas (Expressen) 2008): https://expo.se/nyhet/sverigedemokrater-stodjer-nazister/  Expo behöver ditt stöd Bli poddvän här: https://expo.se/stod-expo/bli-poddvan/  Prenumerera på Expo: https://expo.se/tidskriften/prenumerera  --- Studio Expo ger dig som lyssnar fördjupningar om våra avslöjanden, mer om våra granskningar och analyser av högextrema tendenser. Varje vecka i din poddspelare! Expo är en religiöst och partipolitiskt obunden stiftelse. Vi har granskat och bevakat extremhögern sedan 1995 – för en levande demokrati där rasistiska idéer och organisationer saknar inflytande. Stöd vår verksamhet genom att bli månadsgivare eller swisha en slant till 123 271 02 59.

Vi pratar bl a om Viggo Gustafsson, skadesituationen, matcherna, Håkan Pettersson, publiktillströmning samt hyllar förstakedjan och Per Svensson.

This is Businesstalk, where I, Businesshenriette, speak with the most up and coming entrepreneurs. In this episode, I'm so lucky to interview Per Svensson, the CEO & Founder of Croisette Real Estate Partner. Croisette is nothing less than the world's largest property advisor (soon to be*). 8 years ago, in 2015, Per started Croisette, coming from proptech, as a 25 year old, with no experience with running a real estate advisor, and today the company has grown to almost 300 people in Sweden, Iceland, Denmark and Finland.As the CEO & Founder of the property industry's most award-winning, modern, innovative and definitely the most PINK property advisor, I am curious about how Per live out the company's values - “Innovative, long-term and devoted”. Why Pink, why Croisette, and how have he (and the team) achieved such a huge success?This episode has 2 sponsors:Tripletex - Prøv gratis herAJ Produkter - shop herFollow my journey as a podcast host here @businesshenriette

Per Svensson, journalist och författare, talar med Stina Jofs om senaste mötet med Lukas Moodysson inför premiären på hans nya film, men också om nya biografin Zorn: ett liv, en tid.

Efter 20 år återvänder Åsne Seierstad till Afghanistan. Hon berättar om de som flydde undan talibanerna och om de som blev kvar. Om den unga kvinnliga studenten, den kvinnliga politikern som läser Koranen ur ett feministiskt perspektiv och den talibanska krigsherren. Tre människor som alla väljer sin egen väg. Hon ger även historiska tillbakablickar som förklarar varför Afghanistan är i ständigt krig med sig själv och omvärlden. Åsne Seierstad i samtal med Per Svensson, journalist och författare. Medarrangörer: Bokförlaget Polaris och Voksenåsen

Att judar i lönndom styr världen är en skrämmande aktuell konspirationsteori med mångtusenåriga rötter. Det finns fog att kalla den både konspirationsteoriernas urmoder och den dödligaste och farligaste dito. Här är kyrkans ansvar stort, som historiskt sett varit en av huvudaktörerna bakom förföljelsen av det judiska folket utifrån myten om att judar dödade Jesus – utan att erkänna att Jesus själv var jude. Så, vad kan vi göra i dag och hur ser vårt allmänmänskliga ansvar ut? Med Cora Alexa Døving, som forskar om konspirationsteorier, Ingrid Lomfors, tidigare överintendent för Forum för levande historia och Martin Modéus, ärkebiskop Svenska kyrkan. Moderator: journalist Per Svensson. Arrangör: Svenska kyrkan Se människan och Voksenåsen

Flera av landets största kulturinstitutioner som befinner sig i ekonomisk kris. Hör kulturekonomen Tobias Nielsén som ser kulturens värde för för kommuners och regioners ekonomiska styrka. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I veckan skrev Nationalmuseums tidigare chef Susanna Pettersson en debattartikel i Svenska Dagbladet med rubriken ”Nationalmuseum kan tvingas flytta”. Anslagen täcker inte hyra och löner längre. Och det är flera av våra största kulturinstitutioner som befinner sig i kris: Naturhistoriska museet, Kungliga Operan och Medeltidsmuseet som snart ska stänga. Varför är synen på kulturen som tärande så cementerad i debatten? Kulturekonomen Tobias Nielsén från förlaget Volante kommer till studion. Han ser kulturen som helt avgörande för kommuners och regioners ekonomiska styrka och förmåga att attrahera nya invånare och företag.KONSTNÄRLIGT SKOGSUTBYTE MELLAN SARA-VIDE ERICSON OCH TILDA LOVELLKonstnärerna Sara-Vide Ericson och Tilda Lovell ställer ut på Bonniers Konsthall i Stockholm. Båda använder skogen och marken i Hälsingland, där båda bor, i sina verk. Sara-Vide i form av stora målningar med motiv från åkrarna, sjön Voxnan och skogen. Tilda bygger rent konkret skulpturer och miniatyrlandskap med material hon hittar i landskapet: mossa, fågelkranier, rotvältor och grenar. Men vad händer i museirummen när två besläktade konstnärskap ska samsas om utrymmet? Vem bestämmer om det ska vara ljust eller mörkt i skogen?Utställningen pågår på Bonniers Konsthall 30 augusti - 29 oktober 2023.REN ENERGI NÄR THE HIVES TURNERARRockbandet The Hives bildades 1993 i Fagersta och under sina första tjugo år la de världen för sina fötter. Flitigt turnerande, alltid med enhetliga svartvita scenkläder och högintensiva hitlåtar som ”Hate to say I told you so”. Sedan kom problemen: ekonomiska tvister, avhoppade bandmedlemmar, covid och inställda spelningar.Men nu är The Hives tillbaka - och det med kraft. Tidigare i höstas släppte de albumet ”The Death of Randy Fitzsimmons” och under hösten är de ute på turné i Europa och USA. P1 Kulturs Anna Tullberg har träffat bandets sångare Howlin' Pelle Almqvist.BOKHÖSTEN TOLKAD AV LINA KALMTEGKulturredaktionens litteraturredaktör Lina Kalmteg går igenom bokhöstens höjdpunkter. Nedan följer en lista på de titlar hon tar upp i programmet.LITTERATUR HÖSTEN 2023”Jävla karlar” av Andrev WaldenUtgiven.”Repris” av Johan KlingUtgiven.”Om uträkning av omfång 1” av Solvej BalleUtgiven.”Själens telegraf” av Amanda SvenssonUtgiven.”Systrarna” av Jonas Hassen Khemiri4/9”Empusion” av Olga Tokarczuk4/9”Stacken” av Annika NorlinSeptember.”Minnet och rädslan” – En biografi över Gunnar Ekelöf av Jesper HögströmSeptember.”Ett spöke i strupen” av Doireann Ní Ghríofa19/9”Gammal kärlek” av Margaret Atwood25/9.”Skärvorna” av Bret Easton Ellis7/10”Sniglar och snö” av Agneta Pleijel9/10.”Samtalen” - en bok om och med Mamma Andersson av Cilla Naumann och Karin Mamma Andersson.20/10”Zorn - ett liv, en tid” av Per Svensson.25/10.”Falsk hare” av Fernanda Melchor.December.OBS OM AMERIKANSKA ANNIE DILLARDS ESSÄKONSTRadioessäprogrammet OBS fyller sextio år i år och handlar denna vecka om essän som genre såväl som om några av dess främsta utövare. När man talar om essäistik så talar man förstås om stil och idéer. Men en av de absolut viktigaste sakerna för en god essäist torde vara blicken. Hur man närmar sig världen, människorna och tankarna. Och amerikanska Annie Dillard som skrivit boken ”Att lära en sten att tala – expeditioner och möten”, har en helt egen blick. En blick som trollbundit kulturredaktionens Katarina Wikars.Programledare: Cecilia BlombergProducent: Nina Asarnoj

Welcome to Episode 52 of Retrosonic Podcast, a Brexit-busting selection of 22 superb new International releases from as far afield as America, Denmark, Scotland, Sweden, Canada, England, France and Japan - strictly minimum chat and maximum Rock 'n' Roll..! We've got tracks from Jim Jones All Stars, The Courettes, Vannas Kasino, The Jack Cades, Ian Person, The Masonics, The Guy Hamper Trio, The Jackal IV, Chris Casey, Gatuplan, Ian Kay, Stupidity, Per Svensson, The Priscillas, The Sensation Seekers, The Jukeez, The Sleazoids, The Voo-Dooms, The Routes, French Boutik, Rattanson and Popincourt. Please support the bands, musicians, record companies and artists by checking out the feature at Retro Man Blog (link below) for full track-listing and links for further information and details on how to buy the music featured in this show. So pour yourself a drink, crank up the volume, sit back and be prepared to be blown away! https://retroman65.blogspot.com/2023/07/retrosonic-podcast-episode-52-its.html

Music by Masters Of Song of various stripe is up for discussion on the latest @weheardwonders pod: Cory Hanson's country-rock guitar explorations inspire some uncharacteristically blue (Crazy) Horsin' around from your cherubic hosts; Swedish psychedelicist Per Svensson aims to take the listener on a magic trip; Ivan Moult's hushed third LP leaves a lasting impression; and there's a new release from an evergreen recording artist by the name of Bob Dylan - you may have heard of him. Afro-futurist collective BCUC raise the blood-rate and a trusty Sunday morning classic has the Vinyl Word. Listen to We Heard Wonders on your podcast platform of choice; like, subscribe and recommend; catch up with previous editions and support the show by buying us a Coffee (link in the show's bio).Support the showwww.instagram.com/weheardwonderswww.buymeacoffee.com/weheardwonders

Dyra kläder och smak för diamanter. Fyra äkta män, oräkneliga älskare och ännu fler hemligheter. Men framförallt hade Miriam Leslie ett imponerande affärssinne som gjorde henne till mediemogul. I slutet av 1800-talet styrdes USA:s största tidningsförlag med järnhand av en ultrafeminint klädd kvinna, i siden och spets. Hennes namn var Miriam Leslie och att hon lyckats nå den positionen var långt från självklart.Hon levde vad som i USA skulle beskrivas som "den amerikanska drömmen". Från att med största sannolikhet börjat sin bana som lyxprostituerad, blev hon en tidningsdrottning. Dessutom en synnerligen tjusigt klädd sådan. Alltid i det senaste (och dyraste) modet. Omsorgsfullt vårdade hon bilden av sig själv som en ”perfekt dam”, som talade tyst och lät männen prata på.Men, under denna glamorösa yta dolde sig hela tiden något helt annat. Hon var nämligen en extremt skicklig affärskvinna som drevs av en enorm aptit på rikedom och makt. Och det fick hon, till slut. För hon lyckades vända förlaget från förfall till framgång. Det till trots har hennes öde idag, bland många, fallit i glömska.I veckans Stil ringer vi upp Bon Magazines chefredaktör Daniel Björk för att diskutera en annan mediefamiljs kläder. Närmare bestämt den nedtonade lyxstil som syns på den fiktiva familjen Roy i tv-serien Succession, som nu är inne på sin fjärde och sista säsong. I Miriam Leslies unga år tog en aktris och kurtisan vid namn Lola Montez henne under sina vingar. Den legendariska performern lärde Miriam att tala, gestikulera och gå som en dam. Hon såg även till att hon fick en helt ny garderob, och kunskap om vad kläder kan göra för en kvinna. Lola Montez öde har framgångsrikt förevigats i en låt av hårdrocksbandet Volbeat. Bandet sångare Micheal Poulsen berättar för oss Lola Montez historia.På vägen mot ledarrollen för tidningsförlaget hade Miriam Leslie rollen som redaktör för magasinet Frank Leslie's Lady's Magazine, och hennes känsla för stil och moderådgivning har gjort att hon kallats för sin tids Anna Wintour. Att guida när det kommer till det här med stil var möjligtvis lättare på 1800-talet, då trenderna var färre och mer långsamt skiftande. Med Plaza Magazines chefredaktör Robert Nordberg diskuterar vi varför allt och lite till nu samtidigt tycks vara på modet. Vi ringer även upp journalisten och författaren Ebba Kleberg von Sydow som i podden Säker Stil ger moderåd, och hon säger att samtidigt som frågorna blir allt fler är det är svårare än någonsin att komma med raka svar.Veckans gäst är Per Svensson, journalist och författare.

Vilket ideologiskt arv har Sverigedemokraterna knutit an till? Vad betyder kodordet "socialkonservatism"? Per Svensson och Ola Larsmo tar i sin artikel med oss på en resa genom den svenska fascismens historia – vad lever kvar i dagens politiska vardag? "Blott barbariet var en gång fosterländskt". Esaias Tegnérs diktrad är sönderciterad men insiktsfull. Så hur mycket barbari ryms i Sverigedemokraternas fosterländskhet? Och var har den sina rötter? --- Det högerradikala arvet, ur Expo #1 2015, av Ola Larsmo och Per Svensson. Uppläsare: Erik Glaad Ansvarig utgivare: Daniel Poohl Texten är en förlängd och omarbetad version av en artikel som tidigare publicerats i Dagens Nyheter 150107. --- Fram till valet kommer vi att publicera ett inläst reportage per vecka från tidigare nummer av tidskriften Expo. Vi vill gärna veta vad du tycker om att lyssna på våra reportage. Maila dina tankar till studioexpo@expo.se. Självklart kommer Studio Expo ut som vanligt en gång i veckan. Varje fredag där du lyssnar på poddar! --- Studio Expo ger dig som lyssnar fördjupningar om våra avslöjande, mer om våra granskningar och analyser av högextrema tendenser. Varje vecka i din poddspelare! Expo är en religiöst och partipolitiskt obunden stiftelse. Vi har granskat och bevakat extremhögern sedan 1995 för en levande demokrati där rasistiska idéer och organisationer saknar inflytande.

Med ung personal och ett annorlunda sätt att tänka på har Malmöbolaget Croisette skakat om fastighetsbranschen. På fem år har bolaget blivit rikstäckande med sikte på att bli världens största fastighetsrådgivare. I dagens avsnitt diskuterar vi fastighetsbranschen och även hur man bör tänka på när man investerar i just fastigheter med deras vd och grundare Per Svensson. Glöm inte prenumerera och följ oss på instagram

I dagarna lämnar Sverige in en ansökan om medlemskap i Nato. Ett skifte i säkerhetspolitik men också i självbild? Hör kulturjournalisterna Per Svensson och Ulrika Knutson om vilka vi varit och vilka vi är på väg att bli. YO-YO MA FÅR BIRGIT NILSSON PRIZEI dag tillkännagavs att ett av världens största priser inom den klassiska musiken Birgit Nilsson Prize går till den världsberömda cellisten Yo-Yo Ma. P2:s Sara Norling gästar P1 Kultur för att kommentera och teckna en bild av vinnaren.NYTT I JAZZVÄRLDENTvå bleckblåsare varav den ena är debutant, och en kompositör som nog måste kallas veteran. Det tipsar Jazzradions Märet Öman om i ett svep om det senaste från jazzmusiken.DÄRFÖR STORMAR DET KRING LJUDBOKEN?De senaste dagarna har Kulturnytt rapporterat om stort missnöje bland författare med ersättningen för ljudböcker betalningsmodellerna är krångliga att förstå, skiljer sig åt, och ofta omgärdas avtalen med ljudbokstjänsterna av strikt sekretess. I går kom också beskedet att förhandlingar mellan Nextory och Storytel books brutit samman. Med oss för att reda ut varför det är så mycket turbulens kring ljudboken just nu har vi kulturredaktionens Amanda Niklasson.VERKET SOM VÄRKER: SPIEGEL IM SPIEGEL AV ARVO PÄRTDet vi kallar för "Verket som värker" här i P1 Kultur inslaget där lyssnare berättar om vilket konstnärligt verk som fastnat lite särskilt i hjärteroten är tillbaka. Den här gången har Katarina Wikars träffat Thomas Siösteen som berättar om en upplevelse i havsbandet för länge sedan som fick ett musikstycke att sätta sig i honom.ESSÄ: BEHÖER VI SANNING I LITTERATUREN?Vad händer med oss och med litteraturen om vi tillåter oss själva att se bortom kategorier som sant och falskt, och istället låter oss fångas i fiktionen och dess egen logik? Den frågan ställer sig författaren och kulturjournalisten Lars Hermansson i dagens essä från OBS.Programledare: Eskil Krogh Larsson Producent: Felicia Frithiof

Veckan rosa gäst startade sitt första företag som elva åring och bygger nu ett super coolt fastighets rådgivnings företag med grym kultur vid namn Croisette som titulerar sig som ” Världens största fastighetsrådgivare * inom kort” —: Bli mer känt med podcasten och Karl Erik Daniel Öberg Hallin. Lyssna på avsnitt 23, 24 & 35.   •————• -•   Namn:  Per Svensson   Instagram : Croiper https://instagram.com/croiper?utm_medium=copy_link     croisette_official https://instagram.com/croisette_official?utm_medium=copy_link           Hemsida: https://croisette.se           •- •————• -• Kontakta Karl Erik Daniel Öberg Hallin: Instagram: @fastighetsprinsen   Alla kontaktpunkter, sociala medier och hemsidor: https://linktr.ee/fastighetsprinsen     Hemsida: fastighetsprinsen.com mail: hkh@fastighetsprinsen.com Instagram: @fastighetsprinsen https://instagram.com/fastighetsprinsen?r=nametag    

Under det gångna året har det debatterats kring fiktion som tar tydligt avstamp i verkliga personer och händelser - men som samtidigt tar sig konstnärliga friheter när det kommer till detaljer och tolkningar. Nu senast har det handlat om TV-serien "En kunglig affär" om kung Gustav V och hans relation till Kurt Haijby. Vilka konstnärliga friheter kan man ta sig som filmskapare? Vilka risker finns det när verklighet blandas upp med fiktion? Samtal med Per Svensson, skribent Dagens Nyheter, och Emma Engström, filmkritiker på Sveriges Radios kulturredaktion.Den mytologiserade prinsessan Diana fängslar fortfarande publikenRedan innan hennes tragiska och dramatiska död var prinsessan Diana en mytologiserad figur i den samtida populärkulturen. Hon var samtidigt både Askungen; den bedragna hustrun och Rapunzel som låsts in i tornet. I veckan är det biopremiär för ännu en Diana-skildring: filmen "Spencer", som utspelar sig under ett outhärdligt julfirande på godset Sandringham, där kronprinsessan desperat letar efter en väg ut ur det kungliga fängelset.Reportage om varför berättelsen om Lady Di fortfarande fängslar publiken, med skådespelaren Kristen Stewart och regissör Pablo Larreín.Friskare hjärna med körsångKan den åldrande hjärnan hållas friskare och skarpare med hjälp av körsång? Frågan har ställts av ett nytt forskningsprojekt som försöker få svaret genom att studera sjungande pensionärer.P1 Kulturs Helena Nordenberg har träffat några av de inblandade.Dostojevskij och debattsidornas lockelseFjodor Dostojevskij skrev annat än romaner. Men varför? 200 år efter författarens död läser Vincent Flink Amble-Naess hans slagfärdiga opinionsjournalistik.Programledare: Saman Bakhtiari Producent: Eskil Krogh Larsson

In this episode we chat to Per Svensson from Louisiana State University about the utility of employee engagement in the context of the sport for development workforce.We discuss the article Per and co-authors  Shinhee Jeong, Brad Shuck, and Marcella Otto published about the topic "Antecedents and outcomes of employee engagement in sport for development".

I vår sommarserie "Nio tänkare att ha koll" på utgår samtalet från romanen "Mannen utan egenskaper" som ställer frågan: Vad är viktigtast att ta hänsyn till - verkligheten eller möjligheten? Möjlighetsmänniskor lever liksom inspunna i en skirare väv, i en väv av inbillning, fantasi, drömmeri och konjunktiver. Om barn visar dylika anlag ser man till att de blir grundligt botade och talar i deras närvaro alltid om den sortens människor som fantaster, drömmare och veklingar eller kallar dem för uppblåsta, småaktiga och klandersjuka viktigpettrar. Mannen utan egenskaper innehåller mängder av dylika funderingar och tankespår. Det här är ett av tre program där Filosofiska rummet utifrån "Mannen utan egenskaper" lät filosofen Jeanette Emt, litteraturvetaren Anders Mortensen och kulturjournalisten Per Svensson resonera om denna idé om verklighets- och möjlighetsmänniskor. Programledare: Lars Mogensen Producent: Thomas Lunderquist Programmet sändes första gången 3 juli 2015

I dagens podd pratar jag med Eric Kaufmann som är professor i statsvetenskap vid Birkbeck college vid London university. Han har skrivit flera böcker, varav “Whiteshift: Populism, Immigration and the Future of White Majorities” som kom 2018 är en av de mer intressanta böckerna som kommit på senare år. Den handlar om den demografiska förändringen av västvärlden, om reaktionerna detta föder, om högerpopulism och dess motsats vänstermodernism. Boken var även en av inspirationskällorna till en debatt jag initierade för två år sedan, och därför är jag särskilt glad att nu få chansen att prata med Eric. Nedan har jag sammanfattat den debatten och hur jag i dag ser på den. Det är demografin, dumbom! ”Jag sätter mig tillrätta på mitt förstaklassäte i X2000 klockan 21.57 och tänker att det borde finnas en fråga att ställa här. Om att det är på väg att skapas ett nytt Sverige, en landsbygd där de infödda svenskarna drar sig tillbaka till villorna och centrum blir en plats för de nya, att landsbygden, sedan länge ett långsamt slocknande och avfolkat ålderdomshem, nu också har blivit en flyktingförläggning, ett asylboende, ett nybyggarland, för vissa en återvändsgränd, för andra platsen där människor börjar om.”Så beskrev Jens Liljestrand den dramatiska demografiska förändring som Sverige genomgått och fortsätter att genomgå. Han hade varit ute på föredragsturné och bevittnade en förändrad landsbygd. Han ropade ”Jalla! Jalla!” till en taxichaufför som inte talade svenska, och gjorde reflektionen att det är han själv, Jens, som är gäst här, inte tvärtom. Denna text var hans sätt att fira nationaldagen 2019 eftersom den publicerades dagen innan.Några dagar senare beskrev jag samma förändring utifrån en rapport av Joakim Ruist med titeln ”Global migration – orsaker och konsekvenser” (SvD). Det demografiska perspektiv som Liljestrand tagit upp saknades helt. Han fokuserade på det ekonomiska, och menade att invandringen inte hade den stora påverkan många trodde. Gemene svensk, som alltid varit för en striktare migrationspolitik än etablissemanget, led alltså av ett slags informationsunderskott. Jag hävdade då att det var fel. “Det är demografin, inte ekonomin, som är huvudförklaringen till att allt fler väljare i Sverige och västvärlden röstar på partier som vill minska invandringen radikalt.” skrev jag.I samma veva myntade Kajsa Dovstad på GP:s ledarsida det bevingade uttrycket att få ett “Jimmie moment”, för att beskriva samma känsla av att inte känna sig hemma i sitt eget land. Reaktionerna lät inte vänta på sig. På Aftonbladets kultursida skrev Martin Aagård att jag var hudfärgsfixerad som ens beskrev förändringen runtom i Sverige. Per Svensson, som då var politisk redaktör på DN:s ledarsida, skrev att jag passerade en gräns. Att det jag skrev var oanständigt. I sociala medier var reaktioner grövre än så.Vad skrev då Per Svensson och Martin Aagård och mina andra kritiker om Jens Liljestrands betraktelse? Ingenting alls. Om man hyllar förändringen, och dessutom har med en passus där man kritiserar Sverigedemokraterna, då är man anständig. Om man däremot beskriver exakt samma förändring, men även att den leder till ökat invandringsmotstånd, då är man oanständig. Borde inte frågan vara om analysen stämmer i stället? I boken ”Exodus” (Penguin, 2013) beskrev Paul Collier vad som anses vara en ”anständig” reaktion hos Europas majoritetsbefolkningar på migrationen: ”Var inte rasist”, ”Ge plats” och ”Lär dig att lovprisa andra kulturer”. Detta är vänsterns och många liberalers attityd. Minoriteters identiteter är skyddsvärda, medan majoriteten ska trycka ned sin egen. Tror verkligen vänsterliberaler att majoritetsbefolkningar runtom i västvärlden inte kommer reagera på det faktum att de inom en överskådlig framtid kan bli minoriteter i sina egna länder?Texter som refereras i dagens avsnittEric Kaufmanns rapport om hur omfattningen av rasismen i USA överdrivs av medier: The Social Construction of Racism in the United States Eric Kaufmanns studie om akademisk frihet: Academic Freedom in Crisis: Punishment, Political Discrimination, and Self-CensorshipKontakthypotesen: Intergroup Contact and Negative Attitudes Towards Immigrants Among Youth in Sweden: Individual and Contextual FactorsUtgivaren ansvarar inte för kommentarsfältet. (Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) vill att jag skriver ovanstående för att visa att det inte är jag, utan den som kommenterar, som ansvarar för innehållet i det som skrivs i kommentarsfältet.) This is a public episode. If you'd like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit ivararpi.substack.com/subscribe

Över en miljon vuxna svenskar lever med fetma, och många studier visar att övervikt och fetma är riskfaktorer i pandemin. Hur länge är det rimligt att människor med fetma väntar i vaccinationskön? Inte förrän i våras började det svenska intensivvårdsregistret systematiskt samla in uppgifter om patienternas längd. Hittills har det därför varit svårt att studera sambanden mellan högt BMI och svår covidinfektion, men både svensk och internationell forskning har publicerat resultaten att övervikt och fetma är tydliga och oberoende riskfaktorer. Men i Folkhälsomyndighetens prioriteringar krävs extrem fetma, minst BMI 40, och dokumenterad nedsatt lungkapacitet och förmåga att hosta upp slem, för att prioriteras upp från vaccinationsfas 4 till 3. Det här borde ändras, menar Joanna Uddén Hemmingsson från Svensk förening för obesitasforskning och KI-forskaren Per Svensson. I programmet medverkar också Jenny Vinglid, generalsekreterare riksförbundet HOBS, intensivvårdssjuksköterskan Marie Eriksson, Johnny Hillgren, Svenska intensivvårdsregistret och Carina som lever med fetma sedan många år. Programledare Ylva Carlqvist Warnborg Producent Peter Normark peter.normark@sverigesradio.se

Över en miljon vuxna svenskar lever med fetma, och många studier visar att övervikt och fetma är riskfaktorer i pandemin. Hur länge är det rimligt att människor med fetma väntar i vaccinationskön? Inte förrän i våras började det svenska intensivvårdsregistret systematiskt samla in uppgifter om patienternas längd. Hittills har det därför varit svårt att studera sambanden mellan högt BMI och svår covidinfektion, men både svensk och internationell forskning har publicerat resultaten att övervikt och fetma är tydliga och oberoende riskfaktorer. Men i Folkhälsomyndighetens prioriteringar krävs extrem fetma, minst BMI40, för att prioriteras upp från vaccinationsfas 4 till 3. Det här borde ändras, menar Joanna Uddén Hemmingsson från Svensk förening för obesitasforskning och KI-forskaren Per Svensson. I programmet medverkar också Jenny Vinglid, generalsekreterare riksförbundet HOBS, intensivvårdssjuksköterskan Marie Eriksson, Johnny Hillgren, Svenska intensivvårdsregistret och Carina som lever med fetma sedan många år. Programledare Ylva Carlqvist Warnborg Producent Peter Normark peter.normark@sverigesradio.se

Per Olof Sundman (1922–1992) är en utpräglad utomhusförfattare med en karakteristisk ordknapp, närmast klassiskt isländsk stil och berättarteknik. Hans noveller och romaner tilldrar sig främst i norrländska fjällområden men också i polartrakter och i afrikansk vildmark. Hans gestalter utsätts för sådana prövningar som naturen kan bjuda och har ofta svårt att relatera till varandra. Allting är mycket suggestivt. Per Svensson, politisk redaktör i Dagens Nyheter och 1998 författare till boken Frostviken om Per Olof Sundman, samtalar med Peter Luthersson.

Lars Norén var produktiv, på många sätt provokativ och har kallats för en av svensk teaterhistorias giganter. I dagens extraavsnitt berättar DN:s kulturskribent Per Svensson om ett långt konstnärskap som förkortats av covid-19 och om det mest meningsfulla bråket i kultursverige under 2000-talet. Programledare: Aminata Grut. Producent: Sabina Marmullakaj. Exekutiv producent: Augustin Erba. Ljudtekniker: Patrik Miesenberger. Teknik: Oliver Bergman, Bauer Media.

Vi är tillbaka! I dagens avsnitt medverkar Hilda Ivarsson (termin 5 juristprogrammet) och Beatrice Tollerup (termin 7 juristprogrammet) samt Per Svensson, som jobbar som åklagare på Åklagarkammaren i Karlstad. Per pratar i avsnittet om sin yrkesroll. Varför kom han in på åklagaryrket? Hur arbetar en åklagare? Vilka svårigheter finns det med åklageriet? Allt detta och mycket mer ger Per svar på.

Thorkild Hansen (1927-1989), dansk författare och dokumentarismens nordiska portalfigur under 1960-talet. Hansen hade spektakulär framgång med romaner som "Det lyckliga Arabien" (1964) och "Kunglig sjökapten" (1965), om danska 1600-tals och 1700-talsexpeditioner i väster- och österled, men allra mest med en trilogi om dansk slavhandel (1967-1970). Extremt kontroversiell och kritiserad blev han sedan för "Processen mot Hamsun" (1978), som långt senare inspirerade P O Enquist till ett manus som Jan Troell filmatiserade. Peter Luthersson samtalar med Per Svensson.

Vilka är de viktigaste egenskaperna för att få med sig ett land? I dag pratar vi om politiskt ledarskap under kriser med DN:s medarbetare Per Svensson. Programledare: Lasse Bengtsson. Producent: Sabina Marmullakaj. Ljudtekniker: Patrik Miesenberger. Exekutiv producent: Augustin Erba. Teknik: Oliver Bergman, Bauer Media.

Samtal om Beethoven och Niklas Rådströms pjäs Dövheten, som handlar om just Beethoven. Med skådespelarna Johan Rabaeus, Andreas T Olsson, Grynet Molvig och Per Svensson, samt musikern Maria Lindal. Samtalsledare: Magnus Florin.

Vad är Liberalernas problem? Brist på pengar eller brist på ideologi? Hör vad politiska redaktörerna Matilda Molander, VLT och Per Svensson, DN, tänker om saken inför partiets landsmöte i helgen. Programledare Elsa Persson

Vad är egentligen Malmö? I höst har det kommit en rad romaner som utspelar sig i staden, men vad är egentligen litteraturens Malmö för en plats? Och hur har skildringen av Malmö förändrats över tid? Maria Maunsbach, Alba Mogensen, Anna Brynhildsen, Alice Dadgostar, Niklas Qvarnström  alla har de under hösten kommit ut med romaner som utspelar sig helt eller delvis i Malmö. Och fler lär vara på väg: en uppföljare till Kristian Lundbergs Yarden, som kanske är den sentida roman som tydligast placerat Malmö i ett litterärt sammanhang, är på gång med en uppföljare.  Det är en ganska tacksam skådeplats för projiceringen av fria fantasier. Karaktärerna i romanen, varav ingen kommer från Malmö, de har inte kommit hit för att Malmö har någonting att erbjuda på det sättet som Paris eller London eller Rom eller Stockholm rentav har, de böjer sig inte för staden, säger Niklas Qvarnström, aktuell med romanen Turba. Hur Malmö skildrats har förändrats över tid. Länge var Malmö en framgångsrik stad med hög skattekvot och ett välmående borgerskap  som författare positionerade sig emot. Och Jacques Werup är den som personifierar det här  han är bunden till det, hemstaden, men det är också en stad han har enormt svårt för att den är så enormt tråkig och brackig och inskränkt. Sedan har det där svängt 180 grader  nu är ju Malmö det här bohemparadiset dit man kan flytta och leva nästan som man gjorde i Paris på 20-talet, säger Per Svensson, politisk redaktör på Dagens nyheter och tidigare mångårig kulturskribent. Författaren Alice Dadgostars debutroman, med titeln Roxy, utspelar sig i ett ungt Malmö mot slutet av 2010-talet. Hon har tidigare bott i Stockholm, bor just nu i Göteborg  men menar att samma bok inte hade låtit sig skrivas på någon av dessa platser. Skillnaden mellan Malmö och de andra stora städerna i Sverige är att det finns en annan sorts tillgänglighet och närhet i Malmö och det är väldigt tacksamt för den typ av bok som jag har skrivit som cirkulerar väldigt mycket kring umgänge. Till skillnad från Stockholm där man sitter på tuben 70 procent av tiden, säger Alice Dadgostar. Eskil Krogh Larsson eskil.larsson@sverigesradio.se

Berlins litterära historia är rik och präglad av stadens våldsamma historia. I Historia Nus sommarspecial skriver skribenten och författaren Per Svensson om Berlins litteraturhistoria. Vi möter bland andra Döblin, le Carré, Wolf och Strindberg. Författaren funderar över Berlins roll i litteraturen: "Detta är Berlins roll inte bara i Berlin Alexanderplatz utan i litteraturen överhuvud, skulle jag påstå: att vara den arketypiska moderna storstaden – brusande av trafik, självsäkert svällande, i ständig förändring, utan historia, utan pardon, en fristad för det depraverade och dekadenta, både ett lockande paradis och ett glupskt inferno. Utöver detta får Berlin också ofta utgöra sinnebilden för den historiska ondskan, antingen i dess demoniska skepnad (naziståren) eller i dess dystert grå uppenbarelse (decennierna med muren)."I veckans sommarspecial lyssnar vi på Per Svensson kortljudbok Litteratur i Berlin från bokserien Karavan Stadsguider. Inläsare är Kajsa Linderholm. Läs mer på www.karavanreseguider.se. Eller lyssna på fler guider hos ljudbokstjänster som Storytel och Nextory.See acast.com/privacy for privacy and opt-out information. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Ett avsnitt om ideologi och var de politiska partierna ska hämta sin nya inspiration, bland annat inför valet till Europaparlamentet. Per Svensson berättar om hur DN Ledare förhåller sig till det svenska politiska landskapet och Macrons manifest, och; finns det några nya utmanande krafter inom liberalismen? Dessutom: Är hamnkonflikten slut nu? och hur funkar "flygskam"? Med María-Elsa Salvo, Arena Opinion, Per Svensson, chef för DN Ledare och Elsa Persson, Dagens Arena

Per Olof Sundman var en utpräglad utomhusförfattare med en karakteristisk ordknapp, närmast klassiskt isländsk stil och berättarteknik. Hans noveller och romaner utspelar sig främst i norrländska fjällområden men också i polartrakter och afrikansk vildmark. Hans gestalter utsätts för sådana prövningar som naturen kan bjuda och har ofta svårt att relatera till varandra. Allting är mycket suggestivt. Per Svensson, politisk redaktör i Dagens Nyheter och 1998 författare till boken Frostviken om Per Olof Sundman, samtalar med Peter Luthersson.

Maria Pavlovna var en kosmopolitisk kvinna vars liv kom att utspelas bland rysk aristokrati, franska modehus, amerikanska varuhus och inte minst i det svenska kungahuset. Maria Pavlovna var rysk storfurstinna, kusin till tsaren Nikolaj den andre. 1908 gifte hon sig med prins Wilhelm, och blev därmed svensk prinsessa och hertiginna av Södermanland. Till en början en väldigt populär sådan. Hon var öppen, charmig och hade lärt sig att tala svenska. Hon visade sig också ha, för tiden och Sverige, udda vanor för en ung kvinna, hon var bara 18 år hon red herrsadel, rökte och svor rätt friskt, om än inte offentligt. Som del av den ryska tsarsläkten Romanov, som styrt Ryssland under 300 år, hade Maria Pavlovna också urgamla anor vars glans det förhållandevis nya svenska kungahuset Bernadotte ville sola sig i. Det var kort sagt ett resonemangsäktenskap. Sex år senare hade hon fått nog av sin träbock till man, och hans tråkiga familj. Det blev skilsmässa  Bernadottefamiljens första. Resten av sitt liv kom Maria Pavlovna att leva som privatperson, även om hon var ganska så om sig och kring sig med att lyfta fram sina titlar när det knep. I veckans program pratar vi med journalisten och författaren Per Svensson om att leva globalt eller lokalt. Vi får också höra berättelsen om Maria Pavlovna den äldres (släkting till Maria Pavlova den yngre) dyrbara samling cigarettetuier som låg bortglömda på i Utrikesdepartementets arkiv i nittio år. Och så gör vi ett besök på Riddarhuset i Stockholm. Veckans gäst är Magnus Engberg, författare till boken "Maria - Sveriges ryska prinsessa", den första biografin om Maria Pavlovna.

Stämmer det att Skåne går att uppfatta som Sveriges Bayern när det handlar om politik? Likheter och skillnader mellan Skåne och Bayern Flera toppmoderater i Skåne vill ju att Moderaterna ska samtala och förhandla med SD för att en alliansregering ska bli verklighet. Och idag kallades Skåne för Sveriges Bayern i en osignerad ledare i Dagens Nyheter. Frågan är vilken roll CDU:s Bayerska systerparti CSU har spelat i tysk politik och om det går att jämföra med skånemoderaternas nuvarande roll i svensk politik. Gäster: Luise Steinberger, journalist på Ekot och Per Svensson, politisk redaktör på Dagens Nyheter.  Hur mycket äpple tål vi?   Äppleskörden är väldigt rik i år och det har fått mig att undra hur mycket äpplen vi kan äta om dagen utan att det påverkar vår hälsa på ett negativt sätt. Tillsammans med livsmedelsverkets expert kommer vi även att reda ut i vilken form som äpplet är nyttigast, rått, mos eller must? Mitt instrument: Kontrabas Och så fortsätter vår serie mitt instrument och idag lär vi känna kontrabasen lite bättre. Programledare: Louise Epstein Bisittare: Thomas Nordegren Producent: Ulrika Lindqvist 

Artisten Nina Persson gästar podden tillsammans med de politiska redaktörerna Heidi Avellan och Per Svensson för ett samtal om USA-kärlek, politiska kampanjsånger och valrörelser här och där. Medverkande: Sångerskan och artisten Nina Persson, Heidi Avellan, politisk redaktör på Sydsvenskan, Per Svensson politisk redaktör på Dagens Nyheter och Ginna Lindberg, USApoddens nestor och utrikeschef på Ekot.

Samtalet från förra veckan fortsätter: om historiens uppgift och historikerns ansvar utifrån mötet med huvudredaktören för Frankrikes världshistoria, Patrick Boucheron. Nej, historien upprepar sig inte, men den har ändå massor att lära oss. För detta krävs att historikerna beskriver de historiska fakta så exakt de bara kan, menar historieprofessor Patrick Boucheron vid Collège de France. Hemma i Frankrike hamnade han i mitten av en upphetsad debatt om Frankrikes traditionellt (med viss rätta?) självförhärligande självbild, med den komparativa historieboken Frankrikes världshistoria. Men han framhärdar i att historien tjänar till att depaysera eller främmandegöra oss, och få oss att inse att inte bara andra tiders utan också andra länders politiska lösningar är möjliga. Ett exempel är den svenska och nordiska valmonarkin under medeltiden, som de självcentrerade fransmännen aldrig såg. Filosofiska rummets producent Thomas Lunderquist har träffat honom, och idéhistorikern Svante Nordin, chefredaktören för tidskriften Historiskan Eva Bonde och journalisten Per Svensson fortsätter samtalet med Lars Mogensen utifrån intervjun med Boucheron.

Om historiens uppgift och historikerns ansvar med franske filosofiprofessorn Patrick Boucheron och studiogäster. Ett land kan bara förstås omringat av världen", säger historieprofessor Patrick Boucheron vid det anrika lärosätet Collège de France i Paris. "Man kan inte göra en historia av Sverige som inte också tar hänsyn till vad som omringar det. Så titeln på vår bok innebär att vi ser Frankrike som en del av världen. Patrick Boucheron är huvudredaktör för 122 franska historikers kollektiva historieskrivning Histoire mondiale de la France (Frankrikes världshistoria), och har under de senaste par åren orsakat rabalder som en provocerande röst i det offentliga samtalet om Frankrikes självbild. Filosofiska rummets producent Thomas Lunderquist har träffat honom, och idéhistorikern Svante Nordin, redaktören för tidskriften Historiskan Eva Bonde och journalisten Per Svensson samtalar med programledare Lars Mogensen utifrån intervjun med Boucheron.

I podden Människa bland människor möter Sören Dalevi, biskop i Karlstads stift, personer han av någon anledning är lite extra nyfiken på. I detta avsnitt pratar han med journalisten Per Svensson. Samtalet handlar om hur reformationen och Martin Luther påverkat samhället vi lever i idag. Inspelat på Värmlands Museum, december 2017.

Var går gränsen för vem som får medverka på Bokmässan i Göteborg? Och vad handlar debatten om? Samtal i studion, intervju med mässans vd och internationell utblick. Debatten om vem som bör få medverka på Bokmässan i Göteborg har i princip pågått sedan förra hösten. Två grundläggande principer har ställts mot varandra yttrandefrihet mot alla människors lika värde. Vem ska beredas plats på mässan och utifrån vilka principer? Och vad är egentligen Bokmässan ett demokratins torg eller en vinstdrivande affärsverksamhet? Samtal med Per Svensson, kulturjournalist på Sydsvenskan, Maria Küchen, författare och kritiker samt Karin Olsson, kulturchef på Expressen. Dessutom intervju med Maria Källsson, vd för Bok- och biblioteksmässan, och ett reportage om vilka gränser de internationella bokmässorna drar. En bokmässa som helt stänger ute aktörer med nationalistiska värderingar skulle bli verklighetsfrånvänd, säger exempelvis Katja Böhne, kommunikationsansvarig för Frankfurts Bokmässa, som stöttar det beslut som Bokmässan i Göteborg tagit kring Nya Tiders medverkan. Programledare är Lisa Wall. Kulturredaktionen

Martin Luther finns överallt och är därför så svår att urskilja. Författaren Per Svensson hör reformatorns röst i det politiska samtalet.

Det är i år exakt 500 år sedan den tyske teologen Martin Luther spikade upp sina 95 teser på porten till slottskyrkan i Wittenberg och därmed lade grunden till vårt svenska samhälle. Ett samhälle präglat av sådan plikt och konformism att vi alla bär likadana jeans och tröjor när vi försöker kombinera ett intressant arbete med en kärleksfull familj och en spännande fritid, och gärna några späkande gympass på det för att skaffa sig en spänstig kropp, dessutom. Det är förstås Luther man ska skylla denna mödosamma strävan efter ett perfekt liv på. En man vars lära gick ut på att plåga och piska oss att fortsätta jobba, jobba, jobba och ge oss dåligt samvete om vi slöade till. Men är det verkligen en sann bild av Martin Luther eller är han bara missförstådd? Själv gillade han nämligen att äta och dricka och hålla låda på krogen. Jag frossar som en böhmare och super som en tysk, Gud vare tack! Amen!, som han sade. Han var klädd i stora och rymliga plagg som idag antagligen hade betecknats som cozy boy style, toppad med en trendriktig mössa. Han älskade musik som han ansåg vara guds gåva till mänskligheten. Han var både gudfruktig och fräck i mun, och har präglat en hel del av vår samtida stil, på olika vis. Men kanske inte som han hade tänkt sig. Hans namn associeras istället till plikt och plåga. I veckans program tittar vi närmare på Martin Luther och hans inflytande över våra liv och vår stil. Vi pratar också med modehistorikern Alison Matthews David, författare till boken Fashion Victims: the Dangers of Dress Past and Present, som handlar om mode som har skadat människor. Modehistorien är nämligen full av plagg som har förgiftat, deformerat eller dödat sina bärare eller tillverkare på olika sätt. Vi tar också en titt på välgörenhet inom modevärlden, kanske skulle man kunna se det som en sorts avlatsbrev? Och så ställer vi oss frågan: vad är egentligen sex appeal? Veckans gäst är Per Svensson, journalist och författare till boken Frihet, jämlikhet, reformation: 500 år med Luther.

Musikern och författaren Bob Dylan tilldelas Nobelpriset i litteratur för att ha "skapat nya poetiska uttryck inom den stora amerikanska sångtraditionen. Lundströms bokradio-special om Nobelpristagaren Bob Dylan!Bob Dylan har skapat nya poetiska uttryck inom den stora amerikanska sångtraditionen. Så löd Svenska akademiens motivering, och att Dylan nu får priset innebär att man för andra året i rad valt en pristagare som inte främst verkar inom skönlitteraturen.Svenska Akademiens ständiga sekreterare Sara Danius konstaterar att "Dylan skriver örats poesi, men det blir också ett ögats poesi" och uppmuntrar Dylan-noviser att börja med att lyssna på albumet "Blonde on Blonde"."Det här är litterär ämnesomsättning på absolut högsta nivå. Han samplar den stora traditionen hela vägen från amerikanska folksångare till deltablues och fransk modernism på ett absolut originellt sätt", säger hon till P1 Kulturs reporter Roger Wilson.Hör Sofia Pekkari sjunga "Blowing In The Wind" och "Knocking On Heaven's Door" live i P1 Kultur - längst ned i artikelnBob Dylan föddes som Robert Allen Zimmerman 1941 i Duluth, Minnesota och är singer-songwriter, författare, regissör, poet och musiker. Med album som "The Times They Are A-Changin'", "Highway 61 Revisted", "Blonde On Blonde" och "Blood On The Tracks" har han för evigt skrivit in sig i musikhistorien och nu även i litteraturhistorien, då han prisas för sina texter. I P1 Kulturs direktsändning säger kritikern Ragnar Strömberg: "Ett djärvt val av akademien att gå utanför den skrivna litteraturen". "Det är en glädjechock, alla har en relation till honom" säger Kulturradions Mia Gerdin. Marie Lundström, programledare för Lundströms bokradio, gratulerar akademien till deras val: "De är för roliga Svenska akademien, de är fria i huvudet, grattis till dem!"Hör en intervju med Izzy Young som bokade Bob Dylans första gigStefan Jacobsson som äger skivaffären Pet Sounds i Stockholm berättar att han stod och väntade på klockslaget i butiken, fast med låga förväntningar: "Jag trodde inte att det skulle hända, men så hände det!".Och författaren Joyce Carol Oates som själv ofta nämns i Nobelprissammanhang är inte bitter över att en musiker fått priset före henne. På Twitter skriver hon att Dylans text och musik alltid framstått som litterär. Även USA:s president Barack Obama twittrar sina gratulationer och kallar Dylan för "en av mina favoritpoeter".Men alla stämmer inte in i hyllningskören. "Fånigt. Egentligen inte oförtjänt på något vis, men fånigt. Samt på bekostnad av Philip Roth", skriver musikkritikern Andres Lokko på Twitter.Även Sydsvenskans kritiker Per Svensson var besviken. "Det här är en "Trumpifiering" av Nobelpriset. Oerhört deprimerande", säger han till sydsvenskan.se och fortsätter: "Jag har lyssnat lika mycket på Dylans musik som någon annan, kanske mer. Men att läsa hans texter på egen hand...de håller inte som enbart litteratur. 'Som en rullande sten, som någon helt okänd' - vad är det?"Ständiga sekreteraren Sara Danius svarar på kritiken av akademiens valDylan är den förste amerikanen att vinna priset sedan Toni Morrison 1993. Han tar emot priset på åtta miljoner kronor av kungen i Stockholms konserthus på Nobeldagen den 10 december.Dylan har tidigare belönats i svenska sammanhang. År 2000 fick han ta emot Polarpriset.Ur arkivet: Lennart Swahn dissar Bob Dylans byxor i Ekot (1966)I vanlig ordning låg namn som Ngugi Wa Thiong'o, Haruki Murakami, Adonis och Jon Fosse högt upp i statistiken från de stora vadslagningsfirmorna inför dagens tillkännagivande.Även Claudio Magris, Philip Roth, Don DeLillo, Ko Un och Joyce Carol Oates var med på topp tio.Men vilka hoppades kulturredaktionen på? Här kan du se video med kulturredaktionens litteraturexperter (extern länk till Facebook).P1 KulturDirektrapportering: Litteraturpriset 2016 

Världen efter Brexit, staden Boston där flest röstade för Brexit, Skottlands framtid, Johan Norbergs krönika, panelen. Timme 2: Brexits företrädare Boris Johnson, Per Svensson om populism i vår tid, statsvetaren Ann-Cathrine Jungar om folkomröstningar, Sören Holmberg om opinionsundersökningar, psykologen Ulrika Hult om hur man enar ett splittrat land, val i Spanien, om Sverige kommer att väljas in i FN:s säkerhetsråd, om slutminutsmål i fotboll och kåseri av Lotta Erikson

Nio böcker på trekvart. Eva Ström, Nike Snijders, Per Svensson och Shora Esmailian ger tips på böcker med substans inför sommarledigheten. Och de utvalda böckerna är:Ingenting är sant och allting är möjligt. Det nya Rysslands surrealistiska själ av Peter Pomerantsev.Svensk poesi, red: Daniel Möller och Niklas Schiöler.Linjen av Elise Karlsson: N&KHow We Are av Vincent DearyThe Gallery of Vanished Husbands av Natasha Solomon.En mänsklighet i mänskligheten: Ett reportage om det judiska folket av Staffan Skott.Naomi Klein: Det här förändrar allt. Kapitalismen kontra klimatet.Det som en gång var av Helena Granström.Burning Country - Syrians in Revolution and War, av Robin Yassin-Kassab och Leila Al-Shami.Programledare är Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist.

Liberalismen vann – men lever trångt, i en mer problematisk och hotfull tid än på väldigt länge. Antiliberala attityder växer sig starka, också i Europa. Och det är angeläget att prata om vad detta "liberal" betyder. Gäst i studion är kulturskribent Per Svensson, som bland annat skrivit boken "Därför hatar alla liberaler. Och därför har alla fel". Och så lite om julafton för oss som älskar sagor: Star Wars!

Två nutida författare och intellektuella, Ola Larsmo och Per Svensson, påminner oss om vikten av en gammal. Vår tid liknar i viss mån modernitetens barndom. Det tidiga artonhundratalets industriella revolution åstadkom ett mänsklighetens utvecklingssprång som naturligtvis också skapade oönskade negativa effekter i form av ökade klyftor mellan kapitalister och proletariat. Erik Gustaf Geijer såg allt detta, och tänkte om. Han gick från konservativ nationalromantiker vänsterut, omtvistat hur långt. Men sannolikt gav han ett tidigt och stort bidrag till någon sorts svenskt politiskt medvetande. ”Minnets hemlighet är att det förflutna inte lämnar oss”, citerar Anders Ehnmark Geijer i sin bok om den politiske tänkaren. Två nu verksamma sådana, författarna Ola Larsmo och Per Svensson, påminner oss därför om Erik Gustaf Geijer. Programledare är Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist.

Thorkild Hansen (1927-1989), dansk författare och dokumentarismens nordiska portalfigur under 1960-talet. Hansen hade spektakulär framgång med romaner som "Det lyckliga Arabien" (1964) och "Kunglig sjökapten" (1965), om danska 1600-tals och 1700-talsexpeditioner i väster- och österled, men allra mest med en trilogi om dansk slavhandel (1967-1970). Extremt kontroversiell och kritiserad blev han sedan för "Processen mot Hamsun" (1978), som långt senare inspirerade P O Enquist till ett manus som Jan Troell filmatiserade.

Samtalet inspelat 25 november 2010. Jingel av Sarah Riedel. Samtalet genomfördes i samarbete med Norstedts förlag.

En fråga som inställer sig (om man alls vågar närma sig detta känsliga ämne) är hur dum man får vara, alternativt hur dum man bör tillåta sina medmänniskor vara innan man ingriper? Världen kryllar av dumhet av alla de slag. Det finns ondskans dumhet och ointelligensens, den obotliga dumheten och den vanliga, tillfälliga dumheten för att bara nämna några dumheter. Gustaf Östberg, professor emeritus i materiallära, har författat en liten skrift om den senare kategorin, Om vanlig tillfällig dumhet. Hör honom filosofera tillsammans med Expressens kulturchef Per Svensson, filosofen Jeanette Emt och programledare Lars Mogensen. Producent: Thomas Lunderquist. Filosofiska rummet i Malmö produceras av Lokatt Media. Veckans citat En dumbom finner alltid en ännu dummare, som beundrar honom. Nicolas Boileau, LArt poétique (1674)Bara två saker är oändliga, universum och den mänskliga dumheten. Men när det gäller universum är jag inte säker. Albert Einstein (obekräftat)

Vadå utan egenskaper? Inte kan man väl sakna egenskaper? Eller, hur påverkar egentligen egenskaper vår personlighet, vårt jag? I boken beskrivs Ulrich som att De personliga egenskaper han förvärvade hade inte närmare anknytning till honom än till andra människor som kanske också var i besittning av dem. I det tredje och sista samtalet utifrån Robert Musils stora roman undersöker filosofen Jeanette Emt, litteraturvetaren Anders Mortensen och kulturjournalisten Per Svensson vad mannen i titeln egentligen är för en lustig figur. Är han den ultimata gestaltningen av ett modernt subjekt? Programledare är Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist. Filosofiska rummet produceras av Lokatt Media i Malmö.

Hur skulle medeltidens store filosof Thomas av Aquino ha reagerat om han hade levat 1913 och sett en elektrisk spårvagn rusa förbi framför näsan? Tanken roar Ulrich, titelfigur i Robert Musils stora roman Mannen utan egenskaper. Förhållandet mellan människa och modernitet är ämnet i veckans Filosofiska rummet, som har bjudit in filosofen Jeanette Emt, litteraturvetaren Anders Mortensen och kulturjournalisten Per Svensson till ett andra samtal av tre utifrån Mannen utan egenskaper. Programledare är Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist. Filosofiska rummet produceras av Lokatt Media i Malmö.

I Robert Musils stora roman Mannen utan egenskaper omtalas två grundattityder hos människor: verklighetssinnet och möjlighetssinnet. Möjlighetsmänniskor lever liksom inspunna i en skirare väv, i en väv av inbillning, fantasi, drömmeri och konjunktiver. Om barn visar dylika anlag ser man till att de blir grundligt botade och talar i deras närvaro alltid om den sortens människor som fantaster, drömmare och veklingar eller kallar dem för uppblåsta, småaktiga och klandersjuka viktigpettrar. Mannen utan egenskaper innehåller mängder av dylika funderingar och tankespår. I ett första av tre Filosofiska rummet utifrån Mannen utan egenskaper resonerar filosofen Jeanette Emt, litteraturvetaren Anders Mortensen och kulturjournalisten Per Svensson med programledaren Lars Mogensen om denna idé om verklighets- och möjlighetsmänniskor. Producent är Thomas Lunderquist. Filosofiska rummet produceras av Lokatt Media i Malmö.

Nu är resan slut för denna gången, jag har funderingar på att fortsätt så småningom men just denna säsongen är slut. Men vi slutar med flaggan i topp, vi får nämligen träffa Per Svensson. Ett väldigt intressant avsnitt där vi får höra om mycket av Pers meriter (och det är många ska ni veta) men även mycket tankar denna mannen har om musik. Så lyssna gärna på detta sista avsnittet, om inte för alltid så iallafall det sista för nu! Trevlig lyssning!

Om Rysslands allierade i Europa. Från franska Front National till Ungerns Orbán får Rysslands vänner en allt starkare röst - nu senast även till vänster, i Grekland. Men vad vill de egentligen? Vad har de gemensamt? Och vad säger deras existens om framtiden för europeisk politik? Dagens Konflikt tar avstamp i de band som tycks bli allt starkare mellan Rysslands president Vladimir Putin och radikala partier till höger och vänster i Europa. Med från Greklands huvudstad Aten för att guida oss i ett ganska förvirrat politiskt landskap är radions östeuropakorrespondent Johanna Melén, som tidigare var korrespondent i Ryssland. Tidigare i veckan var hon i Ungern när Vladimir Putin besökte den man som ibland kallas "Europas mini-Putin", nämligen premiärminister Victor Orbán. För att bättre förstå Rysslands relationer till olika radikala partier i Europa träffade hon också Peter Krekó på konsult- och analysfirman Political Capital Institute. Banden mellan Ryssland och Grekland finns på många plan - många går långt tillbaka i tiden. Samtidigt kan man ju tycka att den nya grekiska regeringen, med ateisten Alexis Tsipras i spetsen, som i valtal inför parlamentsvalet pratade varmt om homosexuellas rättigheter, inte skulle gå så bra ihop med den mycket konservativt inriktade ryska ledningen. Johanna Melén sökte upp ryska spår i den grekiska huvudstaden Aten och hamnade först vid ett souvlakikafé, eller snarare - en souvlatjnaja. Ett parti med stark medvind just nu och vars band till Putins Ryssland blivit allt starkare är Front National i Frankrike. Nyligen blev det känt att en rysk bank, med koppling till Kreml, beviljat ett lån på nio miljoner euro till det högerextrema partiet. Hur ska man förstå det? Konflikts Anja Sahlberg ringde upp grävjournalisten Marine Turchi och forskaren Joël Gombin. Med i studion för att diskutera Putins band till radikala partier i Europa och det förändrade, ganska förvirrande, politiska landskapet är Åsa Linderborg, historiker i grunden, men i dag kulturchef på obundet socialdemokratiska Aftonbladet, och Per Svensson, författare och journalist på oberoende liberala Sydsvenskan, som skrivit mycket om dom nya politiska rörelserna i Europa - och även om deras paralleller bakåt i tiden. Är kopplingarna mellan Putins Ryssland och olika extrempartier i Europa en del av en mer långsiktig och djupare utveckling, som går bortom dagspolitisk taktik? Det finns en hel del som tyder på det, inte minst i den statsvetenskapliga forskning som under de senaste decennierna har försökt tolka utvecklingslinjerna i europeisk politik. En av de främsta forskarna på det här området är Hanspeter Kriesi, en schweizisk professor som jobbar på det Europeiska Universitetet i Florens. Han menar att för att begripa det politiska landskap där Putin manövrerar i dag, så måste man förstå hur det landskapet har formats av de senaste decenniernas globalisering - en globalisering som har tydliga vinnare och lika tydliga förlorare. Konflikts Ivar Ekman ringde upp honom och den tyska statsvetaren Herbert Klischelt, som arbetar på Duke-universitetet i USA. Klischelt ser många likheter mellan de ryssar som stödjer Putin och de väljare runtom i Europa som söker sig till de nya partierna. Programledare: Ivar Ekman ivar.ekman@sverigesradio.se Producent: Anja Sahlberg anja.sahlberg@sverigesradio.se

Vad menar vi egentligen med hem, när vi säger att vi ska resa hem över jul? Vad betyder hemmet för oss? Lotta Sjöberg, Per Svensson och Orvar Löfgren diskuterar meningen med hem, med programledare Lars Mogensen. Borta bra, men hemma bäst. När det är mörkt och kallt ute är det skönt att komma hem till det trygga, ombonade. Det välbekanta. Julen är en riktig hemmahelg. Många reser hem till sina föräldrahem, många stannar hemma och myser med familjen. Men vart är det vi längtar, när vi längtar hem? Vad eldar på vår heminrednings- och hemnet-hysteri? Och alla prylar vi suktar efter, hur får de plats i vår vision om den avskalade och smakfullt välstädade boningen? Ett Filosofiska rummet i juletid om den månne ouppnåeliga drömmen om det perfekta hemmet. 

Journalisten Per Svensson skrev om den skandinaviska främlingsfientligheten men censurerades av SAS i Norge. Vi träffar huvudpersonen i denna mindre roliga Norgehistoria och så undersöker vi denna beställningsjournalistik i ett större sammanhang. Vad betyder det att den växer medan riktig journalistik krymper. Spelbolagen pumpar in miljarder i svenska journalistik. Vi undrar om medier blivit spelberoende? När SAS rensade ut sin egen tidning I veckan drog flygbolaget SAS in hela sin påkostade ombordtidning Scandinavian Travelers. Och det stannade inte där. Man dammsug dessutom varje flygplats, stolsits och hylla efter överblivna exemplar av tidningen. Detta efter påtryckningar från Norges främlingsfientliga och populistiska parti Fremskrittspartiet.Partiet tyckte inte om en artikel av svenska journalisten Per Svenssons om bland annat Fremskrittspartiet. Förra lite drygt ett år sen hände en liknande händelse när Skavlan – bara i norska sändningen – klippte bort komikern Özz Nujens kritik mot Norges deportation av romer ur programmet. Tonchi Percan har rest till Malmö för att träffa en Per Svensson som är mitt i den största uppståndelse han upplevt under sitt nästan fyra decennier långa liv som journalist. Vad kan man vänta sig av en kundtidning? Per Svensson har fått stöd av en enad svensk journalistkår. Men det finns en chefredaktör som inte är ett dugg förvånad och som inte heller tycker att det är så mycket att uppröras över med tanke på vad det är för en slags tidning. Det är ju egentligen inte en journalistisk produkt utan en kundtidning beställd av SAS och som liknar journalistik utan att vara det. Den som tänker så är Rolf van den Brink som bevakar  PR- och reklambranschen. SAS ger ut Scandinavian Traveler. Och det är beställaren SAS som till syvende och sist avgör vad som ska stå i tidningen – baserat på vilka infall som helst och utan att ha behöva ha en publicistisk ryggrad. Även om det är problematiskt att Fremskrittspartiet stoppar ett SAS-magasin så anser inte Rolf van den Brink att problemet är så stort – eftersom man inte kan vänta sig att en kundtidning ska agera som en vanlig journalistisk tidskrift. Vi ska fortsätta på temat uppdragspublicister –  alltså den typ av magasin som SAS tidningen är. Det här är en gren av mediebranschen som växer snabbt och som framförallt blir allt bättre och gör det svårare att skilja på från oberoende redaktionellt material Men vilka konsekvenser får det när den här marknaden växer? Hur påverkar det journalistiken när det blir allt fler aktörer som vill marknadsföra sig med metoder som liknar journalistik, med den lilla skillnaden att budskapet är allt annat än oberoende, utan tvärtom köpt? Vi har tagit en titt på vad som numera är en miljardindustri, den svenska contentmarknaden.  Reporter här är Erik Peterson.  En spelberoende mediebransch Vi tittar på en av de snabbast växande branscherna när det kommer till reklam – nämligen spelbranschen. Enligt siffror från Sifo så har det satsats tre miljarder kronor brutto i år på att få svenskarna att spela mer. Det här är en siffra som upprört Spelberoendes Riksförbund. Inte minst TV och kvällstidningar har en rejäl andel av intäkterna från svensk och utländsk spelbransch. Vår reporter Alexandra Sannemalm tittat närmare på detta och ställer sig frågan om mediebranschen blivit spelberoende.

Kvinnor och sexualitet är den röda tråden som löper genom författaren Anna-Karin Palms nya novellsamling Jaktlycka. Men vem är det egentligen som jagar - och vem blir jagad? Programledare Anneli Dufva diskuterar boken tillsammans med Agneta Pleijel, Per Svensson, Isabelle Ståhl och Jenny Aschenbrenner. Kvinnliga kritiker har skrivit om igenkänning och läsiver, en manlig kritiker menade att "ämnet ställer sig i vägen för själva berättelsen". Vad tänker Kritikens gäster om det? Dessutom får de begrunda en mycket omdebatterad figur - Kulturmannen. Vem är han och är det något som egentligen skiljer honom från män med nyckelpositioner på andra områden i samhället? Och finns det ingen Kulturkvinna? Och, i augusti står Kate Bush på scenen igen, den första livespelningen på 35 år. Hennes geniala musikalitet och säregna skapande har haft stort inflytande över många av dagens musiker, P2s Lisa Wall har lyssnat - och lyssnat igen. Och hittat minnet av det allra första mötet med Kate Bush musik. Programledare Anneli Dufva Producent Maria Götselius

Om Europa är en berättelse: Hur lyder nästa kapitel? Lars Mogensen gästas av statsvetaren Anamaria Dutceac Segesten, Barbara Törnquist-Plewa som är professor i öst- och centraleuropastudier och Per Svensson, kulturjournalist på Sydsvenskan. En blodig kontinent med en historia av folkmord, orättvisor och ojämlikhet, eller Upplysningens vagga och demokratins, frihetens och solidaritetens högborg? Europa kan sannerligen beskrivas på många sätt. Betraktad som en berättelse är Europas historia lång, motsägelsefull och dramatisk – om än med vissa longörer. I dagens Filosofiska rummet ger statsvetaren Anamaria Dutceac Segesten, professorn i öst- och centraleuropastudier Barbara Törnquist-Plewa och kulturjournalist på Sydsvenskan Per Svensson sina bidrag till den vindlande och och pågående berättelsen om Europa. Programledare är Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist. 

Adolf Hitler vann kriget, nazisterna styr Sverige och demokratin är ett vagt minne. Det är den kontrafaktiska utgångspunkten i Tony Samuelssons nya roman Kafkapaviljongen, där den forne motståndsmannen Sigge Eriksson blivit en författare i tredje rikets tjänst. Boken lägger stor vikt vid ordets makt och författarens ansvar. Hur fungerar ramberättelsen? Hur är det att läsa den nu, i en tid då högerextremism är på frammarsch? Kritiken diskuterar Kafkapaviljongen med författaren Göran Rosenberg och kritikerna Elin Claeson och Ulrika Milles. Och, det har varit premiär för regissören Suzanne Osten allra sista föreställning som konstnärlig ledare på Unga Klara - Lammungarnas fest av Leonora Carrington. Maria Edström, Elin Claeson och Anneli Dufva samtalar om Ostens konstnärskap och hennes betydelse. Dessutom blir det ett kritkmanifest som är signerat av Per Svensson! Programledare: Anneli Dufva

Den danske sociologen Rasmus Willig menar att självkritik har ersatt samhällskritik i dagens individualistiska kultur. Samtal mellan Rasmus Willig, religionshistorikern Anne-Christine Hornborg och kulturjournalisten Per Svensson. Nu slår sig partiledarna ner i terapifåtöljen i SVT:s nya serie Nyfiken på partiledaren. I åtta program försöker läkaren och psykoterapeuten Poul Perris förstå partiernas ideologi och värderingar utifrån deras ledares livserfarenheter. Den danske sociologen Rasmus Willig menar att självkritik har ersatt samhällskritik i dagens individualistiska kultur. Arbetslöshet, stress och problem i skolan ansågs på 1980- och 90-talen vara samhällets fel. Idag vänds kritiken inåt, och tystnaden breder ut sig. I Filosofiska rummet prövas Willigs hypotes. Utöver den danske sociologen själv deltar religionshistorikern Anne-Christine Hornborg och kulturjournalisten Per Svensson i samtalet, som leds av Lars Mogensen. Producent är Thomas Lunderquist.

Julen är en tid för gemenskap i familjens hägn - en tid när mycket ställs på sin spets: Vad är en familj? Hur ser sambandet ut mellan tvång och gemenskap? Kan jag behålla hörlurarna på under middagen? Måste jag visa glädje när jag får en kokbok jag inte vill ha? Är det anständigt att spendera tusentals kronor på ting som vi inte behöver när det samtidigt finns de i Sverige som inte har råd att köpa gympaskor till sina barn? Filosofiska rummet knäcker julens värsta nötter, tillhandahåller julrim och reson men också delikata dilemman att begrunda. Allt med hjälp av fyra filosoferande nissar: komikerna Anders & Måns (Johansson & Nilsson), kulturjournalist Per Svensson och filosof Jeanette Emt. Programledare: Lars Mogensen. Producent: Thomas Lunderquist.

Makt. Det är något malmklingande över ordet, något stålglänsande och karismatiskt. Makt är härligt men farligt, den riskerar alltid att slå över i maktmissbruk och förtryck. Man kan betrakta livet på jorden som en härva av intrikata maktrelationer. Man kan anse att makt i sig är något fult och ont, och att makt är till för att avslöjas och bekämpas. Men bör alla maktförhållanden utjämnas? Är den fullständiga jämlikheten ett ideal i alla lägen? Detta och många fler aspekter på makt diskuteras i veckans Filosofiska rummet, som än en gång är inspelat på Grubbelklubben på Moriska paviljongen i Malmö. Gäster är kulturvetaren Petra Ragnerstam, kulturjournalisten Per Svensson, filosofen Jeanette Emt - och en publik med många frågor och synpunkter. Programledare: Lars Mogensen.

Kriminallitteraturen och hårdrocken har fler beröringspunkter än frekventa dödskallar. De är litteraturens och musikens bästsäljare - men var länge utfrysta från kultursidorna. Men i veckans Nya Vågen från Malmö är det fulkulturbonanza med deckare och metal i fokus. Deckare och polisfilmer är inte bara storsäljande underhållning, de är politiska statements. Det menar Michael Tapper, nybliven doktor i filmvetenskap vid Lunds universitet. Men vad är det för världsbild vi får i oss mellan kriminallitteraturens bokpärmar? Michael Tapper, litteraturvetaren och deckarexperten Kerstin Bergman och kulturskribenten Per Svensson i studion. Nu kommer historieskrivningen över den svenska metalscenen. Sveriges Radios Andreas Matz och Svenska Dagbladets Linnea Olsson diskuterar Ika Johannessons och Jon Jeffersson Klingbergs nya bok Blod, Eld, Död och Yasin Hillborgs dokumentärfilm Så jävla metal. Dessutom: Mona Masri, Thomas Engström och Torbjörn Flygt om kulturveckan som gått. Bland annat: Håller bilden av Thatcher på att förändras? Lyssna också på P1 Morgons reportage om Margaret Thatcher som förebild: Programledare är Lena Birgersdotter.

Vadå utan egenskaper? Inte kan man väl sakna egenskaper? Eller, hur påverkar egentligen egenskaper vår personlighet, vårt jag? I boken beskrivs Ulrich som att De personliga egenskaper han förvärvade hade inte närmare anknytning till honom än till andra människor som kanske också var i besittning av dem. I det tredje och sista samtalet utifrån Robert Musils stora roman, som i radiobearbetning löper som följetong i P1, undersöker filosofen Jeanette Emt, litteraturvetaren Anders Mortensen och kulturjournalisten Per Svensson vad mannen i titeln egentligen är för en lustig figur. Är han den ultimata gestaltningen av ett modernt subjekt? Programledare är Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist. Filosofiska rummet produceras av Lokatt Media i Malmö.

Hur skulle medeltidens store filosof Thomas av Aquino ha reagerat om han hade levat 1913 och sett en elektrisk spårvagn rusa förbi framför näsan? Tanken roar Ulrich, titelfigur i Robert Musils stora roman Mannen utan egenskaper. Förhållandet mellan människa och modernitet är ämnet i veckans Filosofiska rummet, som har bjudit in filosofen Jeanette Emt, litteraturvetaren Anders Mortensen och kulturjournalisten Per Svensson till ett andra samtal av tre utifrån den pågående radioföljetongen Mannen utan egenskaper. Programledare är Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist. Filosofiska rummet produceras av Lokatt Media i Malmö.

I Robert Musils stora roman Mannen utan egenskaper, som sänds som radioföljetong i P1 på vardagar 22 november till 17 december, omtalas två grundattityder hos människor: verklighetssinnet och möjlighetssinnet. Möjlighetsmänniskor lever liksom inspunna i en skirare väv, i en väv av inbillning, fantasi, drömmeri och konjunktiver. Om barn visar dylika anlag ser man till att de blir grundligt botade och talar i deras närvaro alltid om den sortens människor som fantaster, drömmare och veklingar eller kallar dem för uppblåsta, småaktiga och klandersjuka viktigpettrar. Mannen utan egenskaper innehåller mängder av dylika funderingar och tankespår. I ett första av tre Filosofiska rummet utifrån radioföljetongen Mannen utan egenskaper resonerar filosofen Jeanette Emt, litteraturvetaren Anders Mortensen och kulturjournalisten Per Svensson med programledaren Lars Mogensen om denna idé om verklighets- och möjlighetsmänniskor. Producent är Thomas Lunderquist. Filosofiska rummet produceras av Lokatt Media i Malmö.

Idag utgår Kosmo till förmån för Kulturradions temavecka: Kulturens roll i valdebatten. Programmet som sänds 11/9-2010 heter: Vad skiljer högerkultur från vänsterkultur? Jonas Jarl intervjuar kulturdebattörerna från Timbro och De osynliga, som hållit maratondebatt på Orionteatern om kulturfrågor. Hur formulerar egentligen Per Svensson och Johan Norberg den liberala kultursynen? Och tror Åsa Linderborg och Nina Björk att vänsters kultursyn vilar på trygg ideologisk grund? I programmet "Vad skiljer högerkultur från vänsterkultur" försöker vi höra var skiljelinjen går.

Kosmo har tema utopier En utopi är drömmen om det ideala samhället. Det som ännu inte finns, men som många författare och konstnärer genom tiderna laborerat med som idé. Frågan om huruvida utopier har en postiv eller negativ innebörd är omdiskuterat. Även i vår tid försöker många förverkliga utopiska idéer. Kosmos Cecilia Blomberg har besökt en sådan plats, the Land kallas den alternativa risodlingen och gemenskapen utanför Chiang Mai i norra Thailand. Platsen började ta form mentalt hos konstnären Kamin Lerdchaprasert då den thailändska ekonomin krisade i början av 90-talet.  Tillsammans med sin vän Rirkit Tirvanija, en av de mest omtalade konstnärerna på den internationella konstscenen, köpte de en bit mark och började bjuda in sina konstnärsvänner att bidra med byggnader och idéer. De ville testa om det gick att bli självförsörjande, odla ris enligt gamla buddhistiska metoder, och skapa en mötesplats där konstnärer ska kunna mötas. Med i programmet finns författaren och journalisten, före detta kulturchefen Per Svensson som har gjort sig känd som en liberal tänkare; inte partipolitiskt bunden, men mycket bestämd i sina åsikter kring folkhemsprojektet, monarkin och individens frihet. Numera bor han i Malmö, där han nu är skribent på Sydsvenskan.  Just Malmö ser Per Svensson som en plats som lyckats förverkliga en sorts utopi i det lilla formatet, i sin förvandling från industri- till kunskapsstad. Även om han i övrigt hyser mycket stor skepsis till starka utopier. Kosmos Anneli Dufva stämde träff med Per Svensson högst uppe i det nybyggda hus kallat Orkanen, som bland annat rymmer Malmö Högskolas bibliotek, för att tala om begreppet utopi. Gunnar Bolin är Schweiz och funderar kring hur landet med dess historia, konst och politik förhåller sig till utopiska idéer. Sedan tar vi upp vårt tema nationell identitet igen och i veckans Kosmo är det arkitekten Jonathan Benjamin Boyadgian som talar om arkitekturens betydelse för den palestinska identiteten. Han är född och uppvuxen i Betlehem, utbildad i Paris och numera återigen bosatt på Västbanken, precis utanför Betlehem. Han berättar hur en stor del av det palestinska kulturarvet; olivlundarna, de terrasserade landskapet håller på att försvinna. För den befolkningsexplosion som äger rum bland palestinier på deras begränsade geografiska utrymme har lett till att det byggs mycket och inte alltid så genomtänkt. Man hyr bulldozers som river ner gamla hus, plattar till alla ojämnheter i landskapet och sedan smäller man upp nya hus, helt utan hänsyn till landskap och historiskt arv. Och det är palestinierna själva som står för en stor del av förstörelsen. Programledare: Anneli Dufva Producent: Marie Liljedahl

Hur mår egentligen den svenska kulturdebatten? Stämmer det att vänsterhegemoni råder på landets kultursidor? Och vilken världsbild får man sig serverad genom att läsa svenska kultursidor? Under våren har debatten om kultur-Sveriges hälsotillstånd debatterats flitigt i samband med nedskärningarna på DN Kultur. Nedbantningen hotar i förlängningen demokratin har flera menat. Johan Lundberg påpekade i senaste Axess att det inte är antalet skribenter som är det viktiga utan hur dessa skribenter använder sin publicistiska arena, och att den svenska kulturdebatten de senaste decennierna har blivit alltför likriktad. Eller är det tvärtom? Fler röster än någonsin samsas på de svenska kultursidorna? Medverkar gör Per Svensson från Sydsvenskans kulturredaktion, Åsa Linderborg kulturchef på Aftonbladet och Johan Lundberg chefredaktör på Axess. Och så pratar vi om en uppväxtskildring i serieformat: Om någon vrålar i skogen av Malin Biller. Hon beskriver sin uppväxt i de värmländska skogarna med en alkoholiserad pappa och en deprimerad mamma. Kulturradions kritiker Anna Tullberg, Steven Cuzner, konstnär och serietecknare och Caroline Åberg, redaktör och översättare, har läst den. Programledare: Naila Saleem

Kosmo har tema centrum "Alla vägar bär till Rom", så lyder ett gammalt bevingat ordspråk. Rom är väl inte längre det centrum det en gång var, men nu i helgen är Rom aktuellt eftersom det nya konstmuseet Maxxi slår upp portarna. Till öppningsdagen nu på lördag släpptes 15 000 biljetter till allmänheten som tog slut på ett nafs. Arkitekt till museet är en av världens just nu mest hyllade arkitekter Zaha Hadid, född i Irak, numera verksam i London. Kerstin Berggren har träffat henne och hennes arbetspartner Patrik Schumacher. Fotografen Jens Assur, är aktuell med ett stort projekt kallat Hunger, där frågor ställs om överkonsumtion, jordbruk, fördelning av resurser och energiförbrukning, inte minst i form av både bilåkande och flygande. Projektet har resulterat i en utställning på Kulturhuset i Stockholm och fem fotoböcker med förord skrivna av Lena Andersson, Per Svensson, Lotta Gröning och Sverker Sörlin, samt Jens Assur själv. Anneli Dufva har mött honom Ett av de stora namnen på den internationella konstscenen på senare år är Pascale Marthine Tayou. Han är född 1967 i Kamerun i Västafrika, idag bor han i Gent i Belgien och har världen som sitt arbetsfält. Just nu har  Pascale Marthine Tayou iscensatt en stor utställning på Malmö Konsthall  med titeln Alla vägar går till Malmö. Tayous genombrott kom på den stora konstutställningen Documenta X i Kassel 2002 som det året leddes av Okwui Envezor. Den västerländska konstscenen skakades då om när de globala frågorna krävde och tog sin plats. Den senaste stora utställning Pascale Marthine Tayou deltog i var Venedigbiennalen i somras där han hade byggt upp en högljudd, myllrande afrikansk by. Han är nu också aktuell på Världsutställningen i Shanghai. I konstvärlden ses han som en av uttolkarna av det postkoloniala Afrika. Cecilia Blomberg träffade honom på Malmö Konsthall och träffade en konstnär som vägrar låta sig sorteras in under några kategorier. Under våren har den albanska konstnären Helidon Gjergji ställt ut på Botkyrka konsthall utanför Stockholm. En utställning om hur medier påverkar oss både som individer och kulturellt. På förra årets Venedigbiennal representerade han Albanien. Gjerdjij berättar för Kosmos Marie Liljedahl om hur det var att växa upp med en känsla av att vara avskuren från centrum, matad med socialistisk tv-propaganda och ändå på djupet påverkad av den västerländska tv man kämpade hårt för att få in i sina apparater. Programledare: Anneli Dufva Producent: Marie Liljedahl

Efter den stora jordbävningen i Lissabon 1755 skrev Voltaire en av filosofihistoriens mest lästa böcker, pikareskromanen Candide, som ett satiriskt svar på filosofen Leibniz påstående om att vi lever i den bästa av alla tänkbara världar. Det berömda credot i Candide lyder Il faut cultiver son jardin! - Vi måste odla vår trädgård! Andemeningen var att vi genom hårt arbete och med förnuftet som ledstjärna kan förbättra såväl världen som människans natur. I veckans Filosofiska rummet diskuteras vilka slutsatser som kan dras om människans natur idag, efter jordbävningen i Haiti. Gäster är etikforskare Ann Heberlein, ekonom Kenneth Hermele och journalist Per Svensson. Boktips: Voltaire: "Candide". Gunnar Broberg: "Tsunamin i Lissabon" Richard Wilkinson och Kate Pickett: "Jämlikhetsanden" Programledare är Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist.

Om ett människoliv varar i åttio år, varar ett samhälles i hundratals. Om en människas minnen kan leva i decennier, räknas samhällets kollektiva minnen i sekler. Men vad är egentligen kollektiva minnen? Stora historiska händelser, eller fungerar också sagor och myter? Brons i fotbolls-VM? Hasse & Tage? Hur formas och bevaras våra kollektiva myter, och inte minst: vad fyller de för funktion för samhällslivet? Är de alltid av godo, eller kan de möjligen skapa kollektiva vanföreställningar om t ex det egna folkets överhöghet? Vi behöver det förflutna nu, för att skapa framtiden, anser etnolog Birgitta Svensson i veckans samtal. Övriga gäster är Per Svensson, journalist, och Bo Isenberg, sociolog. Programledare är Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist. Filosofiska rummet i Malmö produceras av Lokatt Media.

Det är något speciellt med morgnar. Att vakna i gryningen precis innan solen har börjat värma upp gatornas asfalt. Det här är den bästa tiden för en lång promenad. Jag vandrar ensam in i ett närliggande naturreservat. Här finns vilda djur, men jag har inte de mjuka håriga nakna hoberfötter som krävs för att ta sig fram ljudlöst. Jag ser aldrig något liv i de här skogarna. Varje morgon har jag samma mål. Den här vandringen går mot den igenväxta tjärn som är så svår att hitta. Den liknar en glänta som bara kan upptäckas av den som gått vilse. Väl framme där sätter jag mig på strandkanten och låter tankarna vandra. Livet är enkelt här vid den svarta gölens vattens. Jag skulle kunna stanna här länge. Det är varmt i höstsolen och alldeles stilla. Hade jag några bekymmer så tar jag aldrig med dem hit. Min alldeles egna lilla strand har bara en funktion. Det är en fristad. Men jag kan inte bli kvar här. Mitt liv blir oförståeligt här. I det sorglösa tillståndet finns inga nyanser. På en annan lugn plats, i en annan tid, kanske till och med i en annan typ av verklighet, växte en gång ett träd. Trädet bar på vackra frukter. Människorna åt av trädet och allting förändrades. Sorglösheten fick ett abrupt slut. Människorna lämnade Edens lustgård och deras liv blev fulla av nyanser. Gott utkristalliserade sig vid sidan av ont. Plågor och lidanden drabbade dem. Men människorna hade blivit människor. Sedan dess lever minnet av det förlorade kvar. Kanske bara som en legend, kanske bara som en liten sprittande känsla av att vilja förflytta sig, att inte bli stillastående. Att en gång hitta vägen tillbaka. Eller så är det så enkelt att vi egentligen aldrig har lämnat lustgården. Bara förlorat blicken som avslöjar att vi redan befinner oss där. Medverkar i det här programmet gör Lennart Claesson intervjuad av Danjel Nam, Per Svensson intervjuad av Eric Schüldt samt David Thurfjell intervjuad av Roger Dackegård.

Världen kryllar av dumhet av alla de slag. Det finns ondskans dumhet och ointelligensens, den obotliga dumheten och den vanliga, tillfälliga dumheten för att bara nämna några dumheter. En fråga som inställer sig (om man alls vågar närma sig detta känsliga ämne) är hur dum man får vara, alternativt hur dum man bör tillåta sina medmänniskor vara innan man ingriper? Gustaf Östberg, professor emeritus i materiallära, har författat en liten skrift om den senare kategorin, Om vanlig tillfällig dumhet. Hör honom filosofera tillsammans med Expressens kulturchef Per Svensson, filosofen Jeanette Emt och programledare Lars Mogensen.