Podcasts about Anders Zorn

Midsommarafton har kallats för Sveriges egentliga nationaldag. Men utan konstnärernas vurm för Dalarna vid förra sekelskiftet hade vi inte firat som vi gör, menar Ulrika Knutson. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Publicerad 2021-06-23.Midsommar och Dalarna är evigt förenade, i en doft av björklöv, brännvin och bensin. Mycket av detta kan skyllas på konsten. Frågan är om vi alls hade firat midsommar utan nationalromantikens konstnärer.Hur Dalarna blev en angelägenhet för skönandarna i storstaden går att följa nästan dag för dag. 1872 hade Artur Hazelius rest i landskapet, och upptäckt att de traditionsbundna masarna moderniserade! Nya idéer spreds. Man måste skyndsamt ingripa, skrev Hazelius, om man åt forskningen ville rädda "de gamla boningar, som revs, dessa bohag, som ringaktades, dessa dräkter, som bortlades."Han lyckades över förväntan. Allmogen stod i kö för att pracka på honom gamla skaklar, slädar, färdtäcken och rosenmålade fästmögåvor.Hazelius fyllde Nordiska museet med grejer, men nöjde sig inte med skaklarna, utan började samla hus. 1891 öppnades Skansen, med äkta dalkullor i biljettkassan. Skansen blev en succé, det internationella begreppet för friluftsmuseum, och kullorna blev reklamskyltar i det Nationella svenska projektet, med kulmen i Stockholmsutställningen 1897. Där sålde man allt med hjälp av Rättvikskullor: ättika, kameror, öl, karameller och skor.Snart hade konstnärerna enrollerats i reklamindustrin för Dalarna och den svenska sommaren. Amalia Lindegren var först med Lillans sista bädd, en tablå med en sörjande Rättviksfamilj framför sitt döda barn. Detta dystra motiv blev mycket populärt och reproducerades snart i tidningar, på bonader och tallrikar. Muntrare var hennes Söndagsafton i dalstuga, där samma familj tar en svängom till fiol.Snart drar en omvänd Stora daldansen från söder upp mot Siljan. På sjuttonhundratalet gick arga dalkarlar till huvudstaden för att säga ifrån, nu är det stockholmarna som blivit nyfikna på Dalarna, konstnärer och författare inte minst. I täten Morasonen Zorn, följd av Larssons i Sundborn och Karlfeldt i Sång. Tonsättarna hängde på, både Hugo Alfvén och Moses Pergament blev fritidsmasar.Anders Zorn var ju barnfödd i Mora, en oäkting som tog revansch. Som framgångsrik målare köpte han gård, startade folkhögskola, och målade folket i helg och söcken.I sin roliga bok Dalarna som svenskt ideal, från 1937, skriver Gustav Näsström att "De nakna kullorna ha säkert spelat en större roll utrikes än här hemma som stimulans för dalaintresset."Zorn själv var i alla fall medveten om att han skapade helt nya ideal. 1897 målar han Midsommardansen, en tavla som fortfarande fungerar som turistbild. Påhejad av prins Eugen målar han de dansande paren, i den långa sommarskymningen, efter solnedgången i juni och juli. "Jag är glad att ha gjort den", skriver han. "Jag hade just då gett Morkarlby en ny lång majstång. Den målades röd varje midsommar och jag ansåg och anser fortfarande som min heliga plikt att närvara och leda klädningen av densamma."Någon av de ljusa sommarnätterna 1897 gick Anders och drog på sig syfilis också.Moraborna hade inte haft majstång på sextio år. Prästerna gillade inte hedniska seder, och bönderna tyckte att det var barnsligt. Men Zorn ville ha majstång, och beställde en stång av lokala snickare, som en regissör väljer sin rekvisita. Majstången accepterades, men Zorns vurm för dans och folkmusik väckte ont blod. När han kallade till "Tävlan på oxhorn, bockhorn samt fiol, bara gamla låtar" fick han kritik i pressen och anklagades för att "försöka skaffa sig ryktbarhet". Som om han inte var ryktbar nog! Och idag är Zornmärket i silver och guld den finaste utmärkelsen en spelman kan få.Någon av de ljusa sommarnätterna 1897 gick Anders och drog på sig syfilis också. Det var inte roligt, inte för honom, och inte för Emma heller. Kanske kommer Carin Larsson och försöker trösta. Hon och Carl Larsson har också gjort sitt för rekvisitan runt midsommar, även om jag inte hittar någon majstång. Men lövruskor och kransar överallt. Larssons vadar i björklöv, med paradnumret "Ute blåser sommarvind" - en fresk för Hvitfeldtska gymnasiet i Göteborg, där ungdomar släpar löv och syrener, prästkragar och aklejor till skolavslutningen.1897, midsommarens märkesår, lämnar Carl Larsson också sin första skiss till Nationalmuseums trapphall, Gustav Vasa till häst. Prisnämnden hade redan bestämt sig för Ansgar som predikar kristendomen, men Larsson får hedersomnämnande. I tio år pysslar han sedan med Gustav Vasa, den svarta hästen blir vit, färgerna allt mer ljusa och klara, girlanger av björklöv, maskros och prästkrage upphäver tyngdlagen och skruvar sig mot sommarhimlen. 1906 är det klart. Kung Gösta rider in i Stockholm på midsommarafton 1523. Hästen har en plym av blåklint i manen. Bilden är inte riktigt klok. Carl David af Wirssén fick blodstörtning, men kritikern August Brunius lyste upp. Denna kung kommer "aldrig att uppfattas som en tråkig och akademisk historielektion... nej, som en frisk vårfläkt... till ungdomen." Ja, det är Gustav Vasa som postmodern sagobokskung. Inte klok, men kul.Det spårade ur även på andra sätt.Carl Larsson visste hur man virade löv som grönskar i hundra år. Med sin lätta Sundbornstil i grönt och rött och blont slog Carl och Karin Larsson käftarna i publiken, och bettet har inte släppt ännu. Vännerna var också trollbundna. Så länge Strindberg fortfarande var vän med Larssons bad han om råd för scenografin till pjäsen Kronbruden, med härbren och majstång. Inte ens August gick fri från smittan från Dalarna. Senare skulle han förstås bli arg på Calle, skylla honom för hycklare, och kalla hans hustru för dj-l.Till vänkretsen hörde också poeten Erik Axel Karlfeldt. Precis som Hazelius inventerade han allmogens Dalarna och fyllde skåp och lådor med ålderdomliga ord och uttryck. Inte bara namn på skaklar, utan framför allt på blommor - och könsorgan, gärna i samma fras, ord som doftar i midsommarskymningen: "Nattviol, veneris blomma, nosserot."Också Karlfeldts reklam för Dalarna med Fridolins lustgård och Jungfru Maria från Sjugareby betydde mycket. Hade Dalarna rentav blivit för populärt?"Sjurberg har blivit Dalarnas Djursholm, en avlägsen förstad till Stockholm", gnydde författaren Karl-Erik Forsslund. Han hade ju sökt sig dit för att slippa det själlösa storstadslivet, som han skrev i kultboken Storgården, 1901. Karlfeldt höll med. Kärleken till Dalarna höll på att spåra ur, i "ett sentimentalt kelande med detta landskap, varav vi infödingar äro föga tilltalade."Det spårade ur även på andra sätt.Vän med Forsslund och Karlfeldt var konstnären Gustaf Ankarcrona. Han grundande Leksands förträffliga hemslöjd, och som nykterhetsman och folktalare samlade han ungdomar i tusental när han lät retoriken flöda i Tällberg. I dikten Demagogisk söndag driver Karlfeldt med Ankarcronas - Adrian Brushanes - guldskägg och "sköna ben" - han var lite för tjusig för sitt eget bästa. Men han kompenserade med mindre tjusiga ideal. Mot slutet av sitt liv kallade han sig "frän antisemit" och hade Hitlers porträtt på skrivbordet när han gick ur tiden 1933.Det är inte utan att dalahästarna från Nusnäs knäar under en sådan ryttares tyngd.På 1990-talet vred konstnären Peter Johansson verktygen ur de gamla mästarnas händer; skrudad i Zorns röda rock och Ancarcronas knätofsar lade han hela Dalarna på analyssoffan, och sågade upp dalahästarna i skivor, paketerade i plast och placerade dem i kyldisken. Men bäst före datum går visst aldrig ut. Och nu är det midsommar igen.Ulrika Knutson

Ernst Billgren bor i Anders Zorns gamla lägenhet, Andy Warhols inredningsstil överraskade många och Isaac Grünewald byggde en enorm ateljé i sitt hem. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Konstnärshem inspirerar och fascinerar och i veckans Stil gläntar vi på dörren till tre konstnärer för att se hur de bor och bodde – Ernst Billgren, Andy Warhol och Isaac Grünewald.Ernst Billgren berättar om sin lägenhet på Södermalm i Stockholm, där både Anders Zorn och Evert Taube tidigare bott. John Peter Nilsson, intendent på Moderna Museet, tar oss med till Andy Warhols townhouse på The Upper East Side i New York. Och så besöker vi den så kallade Grünewaldvillan i Saltsjöbaden utanför Stockholm, där Isaac Grünewald bodde tillsammans med hustrun Märta Grundell, som också var konstnär.

Syfilis följde med Columbus sjömän från den nya världen och fick snabb spridning i Europa. Syfilis smittade främst vid sex och någon riktigt bra behandling kom inte förrän penicillin började användas brett efter andra världskriget. I slutet på 1800-talet drabbade 15 procent av den manliga befolkningen i Europa.Sjukdomen som orsakar oerhörda plågor hos den drabbade med smärtor, deformationer, förlorade extremiteter och i sitt sista stadium galenskap. I tongivande kretsar som författare och konstnärer var syfilis mycket vanligt, men sjukdom avhandlas ofta kodad form eftersom den var så skamlig.I detta avsnitt av podden Historia.nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med litteraturvetaren Agneta Rahikainen som skrivit boken Smittans rike: Om syfilis i konst, kultur och kropp.Listan på kända personer med syfilis kan göras lång från politikern Cesare Borgia i renässansens Italien, till poeten Charles Baudelaire i 1800-talets Paris, filosofen Nietzsche i Tyskland. Kompositören Ludwig van Beethoven i Österrike och konstnären Anders Zorn i Sverige. En del hävdar att Adolf Hitler led av syfilis.Både Carl-Michael Bellman och Lasse Lucidor diktade om syfilis, men även om samtiden förstod vad sångerna handlade om är det inte alltid tydligt vad som menas med att akta näsan idag när syfilis är en ganska ovanlig och behandlingsbar sjukdom.Inom dekadenslitteraturens författare på 1800-talet var syfilis inget författarna skämdes för, utan snarare ett bevis på virilitet.”För en fransman är det otänkbart att uppnå medelåldern utan att fått syfilis och Hederslegionen.” skrev författaren André Gide och hans uttalande visar vilken spridning syfilis hade under 1800-talet och det tidiga 1900-talet.I Frankrike uppskattades cirka 150 000 personer årligen dö till följd av syfilis och sjukdomen drabbade människor i alla samhällsklasser. De existerande behandlingarna med kvicksilver och malaria kunde ofta döda patienterna.De första anteckningarna om en syfilisepidemi i Europa gjordes åren 1494/1495 i Neapel, Italien under en fransk invasion och fick först namnet "Neapolitanska sjukan", i Frankrike kom den att kallas "Italienska sjukan". Efter att ha fått fäste i Frankrike genom att sprida av de återvändande franska trupperna blev den bland annat i Tyskland känd som ”Franska sjukan”; en äldre benämning som fortfarande används. Vid sidan av fransosen är pocker det vanligaste äldre svenska namnet.Skelett äldre än 1500 e.Kr. som uppvisar syfilis har endast återfunnits på den amerikanska kontinenten. Skelett från precolumbianska gravar i Centralamerika bär till exempel tydliga tecken på sjukdomen. I samtida källor beskrivs också den sjukdom Columbus sjömän hade med sig hem från Amerika 1493.Lyssna också på När en handfull män erövrade Latinamerika och Smittorna som dödar mer än kulor och granater.Bild Gustav-Adolf Mossa, The Dead Women (Les Mortes), 1908. Musik: Beethoven Symphony #9 med Craig Austin, Storyblocks Audio. Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

“Bruno Liljefors” La Suède sauvage, au Petit Palais, du 1er octobre 2024 au 16 février 2025Sandra Buratti-Hasan, conservatrice du patrimoine au musée des Beaux-arts de Bordeaux, co-commissaire scientifique de l'exposition,par Anne-Frédérique Fer, à Paris, le 30 septembre 2024, durée 15'42,© FranceFineArt.https://francefineart.com/2024/10/03/3560_bruno-liljefors_petit-palais/Communiqué de presse Commissariat général :Annick Lemoine, conservatrice générale, directrice du Petit PalaisEn collaboration avec Anne-Charlotte Cathelineau, conservatrice en chef au Petit Palais.Commissariat scientifique :Sandra Buratti-Hasan, conservatrice du patrimoine au musée des Beaux-arts de Bordeaux.Carl-Johan Olsson, conservateur des peintures XIXe au Nationalmuseum de Stockholm.Exposition conçue avec le Nationalmuseum de Stockholm.Après deux expositions consacrées aux peintres suédois, Carl Larsson (2014) puis Anders Zorn (2017), le Petit Palais rend hommage à Bruno Liljefors et annonce le dernier acte de sa programmation autour de l'illustre trio suédois « ABC » dont le nom est tiré de l'association des premières lettres de chacun de leur prénom. Bruno Liljefors est une figure incontournable de la scène artistique scandinave de la fin du XIXe siècle. En le présentant pour la première fois au public français, le Petit Palais souhaite révéler la virtuosité picturale et l'apport original de Liljefors dans la construction de l'imaginaire de la nature suédoise. Cette exposition inédite présentera un ensemble d'une centaine d'oeuvres, peintures, dessins et photographies issus des collections des plus grands musées suédois tels que le Nationalmuseum de Stockholm, partenaire de l'exposition, de la Thiel Gallery, du musée de Göteborg, mais aussi de nombreuses collections privées.Le parcours, à la fois chronologique et thématique, aborde les différents aspects de l'art de Liljefors, de ses inspirations et influences jusqu'à sa technique de travail très singulière.Liljefors grandit à Uppsala, une ville au nord de Stockholm, entourée de vastes étendues sauvages. Le jeune homme s'entraîne à dessiner sur le vif dès son plus jeune âge et se révèle particulièrement doué notamment pour les caricatures et l'illustration. En 1879, il s'inscrit à l'Académie royale de peinture et rencontre Anders Zorn qui restera son ami toute sa vie. Après des voyages en Allemagne et en Italie, Liljefors se rend à Paris pour parfaire son apprentissage. Il s'établit quelques temps à Grez-sur-Loing au sud-est de Paris où réside une colonie d'artistes nordiques parmi lesquels se trouve Carl Larsson. Contrairement à ses amis peintres, Liljefors ne reste pas longtemps en France. Il retourne définitivement en Suède en 1884 où il se consacre exclusivement à la représentation de la nature suédoise et de ses animaux.Observateur d'une grande finesse, Liljefors saisit sur le vif des familles de renards tapis dans les bois ou des lièvres filant dans la neige mais aussi des balbuzards pêcheurs aux sommets de pins maritimes, des eiders évoluant sur les eaux froides des archipels, des tétras paradant dans les forêts. Il travaille en immersion dans la nature et se sert de ses qualités d'acrobate et de gymnaste pour grimper aux arbres. Le peintre utilise également les techniques de chasse comme le camouflage et la construction d'affûts pour observer les animaux sans être vu. Son processus créatif inclut l'usage de la photographie pour penser ses compositions qui présentent souvent une ligne d'horizon haute voire absente plaçant ainsi le spectateur au coeur de la nature. Cette immersion est amplifiée par sa virtuosité à retranscrire la lumière et l'atmosphère si caractéristiques des pays scandinaves. [...] Hébergé par Acast. Visitez acast.com/privacy pour plus d'informations.

Syfilis var en skambelagd sjukdom men samtidigt så utbredd att den fick genomslag i kulturen. Anneli Jordahl reflekterar över sjukdomens betydelse och vår tilltro till vattnets läkande kraft. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Essän sändes första gången 2021.All sjukdom döda. Så löd en strof i en dikt om vattnets helande kraft vid järnkällan i kallvattenkuranstalten Augustenbad. Källvattnet ansågs magiskt, särskilt kraftfullt vid midsommarafton, sjuka människor vallfärdade dit. Kurorten låg i en prunkande dal vid rullstensåsen i sörmländska Bie, en liten by en mil norr om Katrineholm. Dit flyttade jag i början av 2000-talet och bodde granne med kurortsplatsen. Kvar som ett minne om fornstora dar stod två källöverbyggnader. Särskilt den gotiska förlänade parken en gåtfull skönhet. Det porlade från bäckar, källor och rännilar kring parken.Vid hembygdsföreningens stånd en marknadsdag i juni bläddrade jag i Allan Degermans ambitiösa skrift om kurortsläkaren Per Axel Levin verksam i Bie. En stridbar hydroterapeut känd för att under slutet av 1800-talet bota syfilitiker och alkoholister med iskalla bad. Jag läste och tittade upp mot åshöjden där en praktfull trävilla tronade. Aha, där vårdades alltså syfilissjuka. Inbäddade som mumier i blångarnslakan som doppats i sexgradigt vatten. Ironiskt nog kallas villan än i dag för Paradiset.Syfilis var närmast en folksjukdom på 1800-talet.Vandrar du i syfilisspår blir du snabbt smittad. Jag strök runt parken och försökte föreställa mig allt mänskligt lidande före penicillinet. Syfilis var närmast en folksjukdom på 1800-talet. Per Axel Levin var inte ensam inom läkarvetenskapen att undvika, eller tona ned, den gängse behandlingen med kvicksilver, vilken många gånger var mer livshotande än sjukdomen i sig. Vatten däremot, lindrade och förhindrade.Kurorterna bjöd på nationalromantisk nordisk sommarkänsla med skira björkstammar och lusthus efter promenadstigarna. Kurortstanken var en del av friskvårdsrörelsen och nationalismens vurm för landsbygden, som ett svar på urbaniseringen vid 1800-talets mitt.På baden tvagades den friska, hälsosamma svensken fram. Det nya seklet skulle byggas med kraft. Ett sunt sinne förväntades välja bort alkohol och dekadent leverne. Nu gällde gymnastik och skogspromenader. På så vis skulle också fattigdomen stävjas.I mina anteckningsböcker växte det fram en sommar i slutet av 1800-talet. Det blev en roman om lidande, passioner och död. Sjukdomar och dödsångest ger onekligen vitalitet åt litteraturen. Hur många sjukdomsskildringar ges det ut på ett bokår? Själv hade jag stor användning av författaren Alphonse Daudets dagboksanteckningar om sjukdomens nedbrytande förlopp i slutskedet. Han badar också på kurorter vid samma tid som min roman utspelar sig. I den ofullbordade "I smärtans riken" som gavs ut efter hans död nämner han sina olycksbröder, Baudelaire, Flaubert och Heine.Märkligt nog är vi inte många som skrivit om syfilis. Min roman "Augustenbad en sommar" nämns i litteraturforskaren Agneta Rahikainens "Smittans rike – om syfilis i konst, kultur och kropp", en studie som utgår från morfaderns död i sjukdomen. På Paradisets veranda sitter min fiktiva Amanda Eggerts vid fullmånenätter och skriver onda sagor. På den tiden var det socialt accepterat att män köpte sex och smittan överfördes till hustrun. Eggerts skelett vittrar i tredje stadiet.Alla reagerar individuellt på den nyckfulla sjukdomen. Förloppet kunde stanna vid det första och mycket smittsamma fasen då en plita uppstår på könet. Eller stanna vid det andra stadiet som innebär svår värk, yrsel och synrubbningar. I Rahikainens bok bockar jag av kända män som lidit av sjukdomen, som Anders Zorn och finske symbolisten Hugo Simberg som är mest känd för målningen med två småpojkar som bär på en sårad ängel. Karen Blixen är en av få kvinnor i sjukdomens hall of fame. Jag dröjer mig spänt kvar i ett för mig nytt spår. Rahikainen skriver om hur barn till syfilitiker påverkas av sin erfarenhet. Enligt Freud kunde syfilissjuka föräldrar orsaka neuroser hos barnen. Kanske har konstnären Egon Schieles typiska förvrängda avmagrade kroppar att göra med erfarenheten av syfilisdrabbade föräldrar. Fadern vägrade erkänna sjukdomen som på grund av hjärnsyfilis gled över i galenskap. Sjukdomen innebar en sträng tystnadskultur i familjer och släkter. Skam och skuldbeläggande. Namnet var onämnbart och den andre skuldbelades: Prostituerade eller utlänningar. Fransosen kallades den i Sverige, spanjoren sa man i Frankrike.I Europa spreds smittan redan på 1400-talet bland militärer och sjöfarare. Först hade den en tjusig stämpel eftersom kungar och högreståndspersoner drabbades. Enligt myten – som inte stärkts av forskning – kunde ett extatiskt tillstånd av genialitet uppstå när hjärnan angreps. Filosofen Friedrich Nietzsche brukar nämnas i den vevan. När syfilis spreds i de breda folklagren var glansen förlorad.Veneriska sjukdomar är fortfarande vidhäftade med skam. Var tredje svensk bär på herpesviruset vars symptom inte är helt olikt syfilis i första stadiet. Hur mycket får vi läsa om det, förutom i Johan Jönsons famösa dikt.I dag botas syfilis snabbt med penicillin, för dem som har tillgång till antibiotika, vill säga. I fattiga länder kvarstår lidandet. Vad händer om mänskligheten blir resistent mot penicillin? Det är lätt att drabbas av sjukdomsskräck. Hur ska oron stävjas?Vatten, vatten. Människans eviga tro på dess läkande kraft. När covid 19-pandemin bröt ut och smittan ökade som häftigast under vintermånaderna samlades avklädda människor på nedisade bryggor. Iklädda baddräkt och toppluva sänkte de sig i isvakar. Det blev en trend och reportagen om vinterbad fyllde medierna, isvatten påstods stärka immunförsvaret.Pandemin pågår fortfarande när jag påpälsad betraktar fotografen Sara Mac Keys bilder på vinterbadare, utställda på en brygga vid Söder Mälarstrand i Stockholm. Jag såg Bie kallvattenkuranstalt framför mig när jag huttrande iakttog badarna. Kom 90-talets spavåg - och en hysterisk konsumtion av mineralvatten - mitt under en folklig rädsla för hiv-smitta? Under covidpandemin kunde ett iskallt bad få en nedstämd och uttråkad person att blixtra till i förhöjd livskänsla. Om än för en kort stund. Kanske ett substitut för inställda partyn och släktkalas.Det får vara hur hälsosamt det vill, jag avstår. Jag badar aldrig under 20 grader. Sorgligt nog är därför mina bad lätträknade under en svensk sommar. Jag drabbas av dödsångest när iskylan griper tag om mig.Anneli Jordahl, författareLitteraturDaudet, Alphonse, de Goncourt, Edmond, I smärtans riken, övers. Elisas Wraak (Alastor press).Degerman, Allan, Per Axel Levin – den sörmländske läkaren och folkbildningsmannen, Sörmländska handlingar 34.Läke Konst Ars Medica, Hagströmerbiblioteket.Rahikainen, Agneta, Smittans rike - Om syfilis i konst, kultur och kropp (Natur & Kultur).

‘Democracy' is in Sweden built on a basis fundamentally different from the one associated with the development of liberal democracy in the West. Read by Leighton Pugh. Image: Midsummer Dance by Swedish artist Anders Zorn (1860-1920) painted in 1897. A classic of Swedish art history showing traditional folk dancing in the Dalarna countryside in the extended summer evening light. Credit: Universal Art Archive / Alamy Stock Photo 

In this episode, we discuss Jislaaik's penchant for breaking rules. Episode Art:  Isabella Stewart Gardner in Venice,  Anders Zorn, 1894Support the show

Äntligen kommer det sista avsnittet av "På resande fot" från vår resa genom USA och som ni hör i avsnittet var det egentligen meningen att detta avsnitt skulle bli publicerat före det första avsnittet av säsong 4. I detta avsnitt pratar vi med Diana Seave Greenwald, som är curator på The Isabella Stewart Gardner Museum i Boston. Efter vårt besök på museet hade vi en del frågor om konstverkens hängning, den mycket varierande kvalitén och varför det inte fanns några etiketter med text i anslutning till verken. Diana Seave Greenwald är inte bara en av de två skribenterna av den senaste biografin om Isabella Stewart Gardner, hon kunde dessutom ge oss svar på alla våra frågor! Hur var Isabella Stewart Gardner som person och varför började hon att samla konst? Vilken konst samlade hon och vem var hennes rådgivare? Hur ska man föreställa sig Gardners omskrivna vänskaper med John Singer Sargent och Anders Zorn? Överdrevs de i efterhand i konsthistorien eller talar vi om riktiga vänskaper? Svar på dessa och många andra frågor får du i vårt nyaste avsnitt av "På resande fot"! Support till showen http://supporter.acast.com/konsthistoriepodden. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Nu kommer Per Svenssons Augustprisnominerade bok om konstnären Anders Zorn ut. P1 Kultur Söndags Maria Askerfjord Sundeby får besök av vår konstkritiker Cecilia Blomberg, som har läst - Zorn - Ett Liv - En tid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Filmen Paradiset brinner skildrar tre övergivna systrar som bestämt sig för att överleva utan föräldrar. Dagens P1 Kultur fokuserar på kvinnors röster, vrålande, sjungande och viskande. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ARTISTEN IMENELLA SLÅSS OCH DANSAR FÖR FÖRORTENS FLICKOR”Vi befinner sig oss i en nationell kris”, säger artisten Imenella och menar att gängvåldet och skjutningarna delvis går att härleda från vuxenvärldens och politikernas svek mot ungdomar i utsatta områden. När hon var tonåring betydde kommunens subventionerade danslektioner allt, men nu ser hon hur de olika kulturprojekten i förorterna startar och lägger ner, startar och lägger ner - om och om igen. Kvar står svikna ungdomarna. Lisa Bergström har träffat henne.ÜBERHYLLADE IRLÄNDSKA FÖRFATTAREN CLAIRE KEEGAN TAR OCKSÅ FLICKORNAS PARTIClaire Keegans novellsamling ”Genom blå hagar” från 2007 har precis kommit ut på svenska och fått lysande recensioner. Och filmen ”Den tysta flickan” som bygger på hennes kortroman med samma namn, ligger på tio-i-topp-listorna över årets bästa filmer. P1 Kulturs litterturkritiker Lina Kalmteg kommer till studion och konstaterar också att är gott om irländsk litteratur som kommer på svenska just nu.”TYSK HÖST” AV STIG DAGERMAN ÄR VECKANS KLASSIKERI år skulle författaren Stig Dagerman fyllt 100 år, och det firar vi bland annar med att läsa om hans reportagebok Tysk Höst från 1947. Ett av de bästa försöken någonsin att förstå sin fiende. Att avstå från hämnden, prova empatin. I Klassikern av Jenny Teleman om Sveriges mest nyskapande journalistiska verk.ANDERS ZORN I HELFIGUR OCH PÄLS I NY BIOGRAFIAnders Zorn är den konstnär som vid sidan av Carl Larsson mer än någon annan skapat bilden av den svenska sommardrömmen med målningar som Midsommardans och En premiär, där en naken pojke är på väg ner i Skärgårdens lite försommarkyliga vatten. Nu kommer Per Svenssons Augustprisnominerade bok om Anders Zorn ut. P1 Kulturs konstkritiker Cecilia Blomberg har läst - ”Zorn - Ett Liv - En tid”.Programledare: Lisa BergströmProducent: Nina Asarnoj

WEBSITE: https://www.susanlyon.com   INSTAGRAM: https://www.instagram.com/lyonfineart/   Susan Lyon grew up in Oak Park, Illinois. Her initial interest in art was sparked by a PBS television show on Georgia O'Keefe, that inspired her to take weekend art classes. Lyon studied art at the American Academy of Art in Chicago and was an active participant in Chicago's Palette and Chisel Club. It is there she first began exhibiting and selling her work. She entered the Oil Painters of America. Susan draws inspiration from painters of the Guilded age such as Anders Zorn, Joaquin Sorolla and John Singer Sargent. She also is passionate about artists like Philip Malavin from Russia and contemporary masters Richard Schmid and Nancy Guzik. Lyon's technique is to paint wet on wet to start and then wet on dry for her finishing touches. "My style is realistic with as much impressionistic color as possible. I like to combine wide brushes for sweeping strokes in the background with small, soft brushes for subtle details in my center of interest. One of my greatest passions is drawing, I hope to show collectors that works on paper is a wonderful addition to a serious collection."   Susan lives in a rural area of North Carolina with her husband, artist Scott Burdick, whom she met at the Palette and Chisel Art Club in Chicago. She and her husband travel widely "The excitement of traveling, seeing so many new sights and people, plus incredible works in museums; combined with the challenge of painting on the spot make me a travel addict! Even before I go on a trip I'm planning the one after."   Susan works equally in Oil and Pastel/charcoal and Mixed Media. _________________________________________________________________________   THANKS TO OUR SPONSORS:   ROSEMARY BRUSHES  https://www.rosemaryandco.com     HEIN ATELIER  https://heinatelier.com/   _________________________________________________________________________   THANK YOU TO ALL OF MY GENEROUS PATRONS! PLEASE CONSIDER HELPING TO KEEP THIS PODCAST GOING BY BECOMING A MONTHLY PATRON. JUST CLICK THE LINK BELOW.   https://patron.podbean.com/theundrapedartist  _________________________________________________________________________   FOLLOW THE PODCAST ON INSTAGRAM, FACEBOOK AND YOUTUBE:   https://www.instagram.com/THEUNDRAPEDARTIST/   https://www.facebook.com/people/The-Undraped-Artist-Podcast/100083157287362/   https://www.youtube.com/@theundrapedartist __________________________________________________________________________   FOLLOW THE HOST, JEFF HEIN:   Jeffhein.com    https://www.facebook.com/jeffrey.hein.16/   https://www.instagram.com/jeff_hein_art/   https://www.instagram.com/jeff_hein_studio/   

WEBSITE: https://www.susanlyon.com   INSTAGRAM: https://www.instagram.com/lyonfineart/   Susan Lyon grew up in Oak Park, Illinois. Her initial interest in art was sparked by a PBS television show on Georgia O'Keefe, that inspired her to take weekend art classes. Lyon studied art at the American Academy of Art in Chicago and was an active participant in Chicago's Palette and Chisel Club. It is there she first began exhibiting and selling her work. She entered the Oil Painters of America. Susan draws inspiration from painters of the Guilded age such as Anders Zorn, Joaquin Sorolla and John Singer Sargent. She also is passionate about artists like Philip Malavin from Russia and contemporary masters Richard Schmid and Nancy Guzik. Lyon's technique is to paint wet on wet to start and then wet on dry for her finishing touches. "My style is realistic with as much impressionistic color as possible. I like to combine wide brushes for sweeping strokes in the background with small, soft brushes for subtle details in my center of interest. One of my greatest passions is drawing, I hope to show collectors that works on paper is a wonderful addition to a serious collection."   Susan lives in a rural area of North Carolina with her husband, artist Scott Burdick, whom she met at the Palette and Chisel Art Club in Chicago. She and her husband travel widely "The excitement of traveling, seeing so many new sights and people, plus incredible works in museums; combined with the challenge of painting on the spot make me a travel addict! Even before I go on a trip I'm planning the one after."   Susan works equally in Oil and Pastel/charcoal and Mixed Media. _________________________________________________________________________   THANKS TO OUR SPONSORS:   ROSEMARY BRUSHES  https://www.rosemaryandco.com     HEIN ATELIER  https://heinatelier.com/   _________________________________________________________________________   THANK YOU TO ALL OF MY GENEROUS PATRONS! PLEASE CONSIDER HELPING TO KEEP THIS PODCAST GOING BY BECOMING A MONTHLY PATRON. JUST CLICK THE LINK BELOW.   https://patron.podbean.com/theundrapedartist  _________________________________________________________________________   FOLLOW THE PODCAST ON INSTAGRAM, FACEBOOK AND YOUTUBE:   https://www.instagram.com/THEUNDRAPEDARTIST/   https://www.facebook.com/people/The-Undraped-Artist-Podcast/100083157287362/   https://www.youtube.com/@theundrapedartist __________________________________________________________________________   FOLLOW THE HOST, JEFF HEIN:   Jeffhein.com    https://www.facebook.com/jeffrey.hein.16/   https://www.instagram.com/jeff_hein_art/   https://www.instagram.com/jeff_hein_studio/   

Syfilis följde med Columbus sjömän från den nya världen och fick snabb spridning i Europa. Syfilis smittade främst vid sex och någon riktigt bra behandling kom inte förrän penicillin började användas brett efter andra världskriget. I slutet på 1800-talet drabbade 15 procent av den manliga befolkningen i Europa.Sjukdomen som orsakar oerhörda plågor hos den drabbade med smärtor, deformationer, förlorade extremiteter och i sitt sista stadium galenskap. I tongivande kretsar som författare och konstnärer var syfilis mycket vanligt, men sjukdom avhandlas ofta kodad form eftersom den var så skamlig.I detta avsnitt av podden Historia.nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med litteraturvetaren Agneta Rahikainen som skrivit boken Smittans rike: Om syfilis i konst, kultur och kropp.Listan på kända personer med syfilis kan göras lång från politikern Cesare Borgia i renässansens Italien, till poeten Charles Baudelaire i 1800-talets Paris, filosofen Nietzsche i Tyskland. Kompositören Ludwig van Beethoven i Österrike och konstnären Anders Zorn i Sverige. En del hävdar att Adolf Hitler led av syfilis.Både Carl-Michael Bellman och Lasse Lucidor diktade om syfilis, men även om samtiden förstod vad sångerna handlade om är det inte alltid tydligt vad som menas med att akta näsan idag när syfilis är en ganska ovanlig och behandlingsbar sjukdom.Inom dekadenslitteraturens författare på 1800-talet var syfilis inget författarna skämdes för, utan snarare ett bevis på virilitet.”För en fransman är det otänkbart att uppnå medelåldern utan att fått syfilis och Hederslegionen.” skrev författaren André Gide och hans uttalande visar vilken spridning syfilis hade under 1800-talet och det tidiga 1900-talet.I Frankrike uppskattades cirka 150 000 personer årligen dö till följd av syfilis och sjukdomen drabbade människor i alla samhällsklasser. De existerande behandlingarna med kvicksilver och malaria kunde ofta döda patienterna.De första anteckningarna om en syfilisepidemi i Europa gjordes åren 1494/1495 i Neapel, Italien under en fransk invasion och fick först namnet ”Neapolitanska sjukan”, i Frankrike kom den att kallas ”Italienska sjukan”. Efter att ha fått fäste i Frankrike genom att sprida av de återvändande franska trupperna blev den bland annat i Tyskland känd som ”Franska sjukan”; en äldre benämning som fortfarande används. Vid sidan av fransosen är pocker det vanligaste äldre svenska namnet.Skelett äldre än 1500 e.Kr. som uppvisar syfilis har endast återfunnits på den amerikanska kontinenten. Skelett från precolumbianska gravar i Centralamerika bär till exempel tydliga tecken på sjukdomen. I samtida källor beskrivs också den sjukdom Columbus sjömän hade med sig hem från Amerika 1493.Lyssna också på När en handfull män erövrade Latinamerika och Smittorna som dödar mer än kulor och granater.Bild Gustav-Adolf Mossa, The Dead Women (Les Mortes), 1908.Musik: Beethoven Symphony #9 med Craig Austin, Storyblocks Audio. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information. Become a member at https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt.

Hej! Eugen Jansson, Paul Gaugain, Ulf Linde, Anders Zorn, Gunnar Hellström, Stig Grybe, Mikael Lustig, Sebastian Larsson, Niklas Kindwall, Kai Kindwall, Mats NieleskärHej då!Stöd oss på patreon.com/fyrameterFrittefritzson på twitter och instagramanderssparring på twitter och anderstorssonsparring på instagram See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

“Albert Edelfelt (1854-1905)“Lumières de Finlandeau Petit Palais, Parisdu 10 mars au 10 juillet 2022Interview de Anne-Charlotte Cathelineau, conservatrice au Petit Palais et co-commissaire de l'exposition,par Anne-Frédérique Fer, à Paris, le 98 mars 2022, durée 14'23.© FranceFineArt.Communiqué de presseCommissariat :Anne-Charlotte Cathelineau, conservatrice au Petit Palais.Dr. Anne-Maria Pennonen et Dr. Hanne Selkokari, conservatrices au Musée d'Art de l'Ateneum de Helsinki.Après les rétrospectives consacrées aux suédois Carl Larsson et Anders Zorn et l'exposition « l'Âge d'or de la peinture danoise », le Petit Palais poursuit son exploration des artistes nordiques. Cette nouvelle monographie, organisée avec le Musée d'Art de l'Ateneum de Helsinki, est dédiée à Albert Edelfelt, l'une des gloires de la peinture finlandaise. Une centaine d'oeuvres permettra de retracer l'évolution de sa carrière et de montrer comment cet artiste a largement contribué à la reconnaissance d'un art finlandais à la fin du XIXe siècle.Né à Porvoo en 1854, sur la côte sud de la Finlande, Albert Edelfelt est le fils d'un architecte d'origine suédoise. Il suit une première formation artistique à Helsinki, puis bénéficie d'une subvention d'État lui permettant de poursuivre ses études à l'Académie des Beaux-Arts d'Anvers. Souhaitant mener une carrière de peintre d'histoire, Edelfelt entreprend un voyage à Paris pour lancer sa carrière, et comme beaucoup d'artistes à cette époque, s'y installe.Il intègre la prestigieuse École des Beaux-arts et entre en 1874 dans l'atelier de Jean-Léon Gérôme. Très vite son style, d'abord historiciste, évolue en s'inspirant des tendances novatrices du milieu parisien. En 1875, Edelfelt rencontre Jules Bastien-Lepage, grand représentant du naturalisme.Sa peinture offre une vision nouvelle, mêlant désormais impressionnisme et réalisme. Les critiques et le public le plébiscitent et louent son art du portrait. En 1886, le peintre choisit d'immortaliser Louis Pasteur, en pleine célébrité, qui vient tout juste de découvrir le vaccin contre le rage. Le portrait, véritable allégorie de la Science en marche, rencontre un succès retentissant au Salon et lui permet d'acquérir une renommée internationale.En parallèle, Edelfelt continue de se rendre tous les étés en Finlande où l'amour de ses paysages s'exprime à travers d'ambitieuses et sensibles compositions. Il puise son inspiration dans la vie rurale et les traditions de sa terre natale pour réaliser de grands tableaux qu'il montre ensuite au Salon. Sa maîtrise de la lumière crépusculaire, la tendresse qu'il porte envers ses sujets font de lui l'un des plus ardents porte-parole de son pays.Grand patriote, il utilise sa notoriété dans la lutte pour l'indépendance de la Finlande face à l'influence de la toute-puissante Russie. Par son engagement politique et esthétique et sa stature internationale, il s'affirme comme un modèle pour la jeune génération d'artistes finlandais, parmi lesquels Akseli Gallen-Kallela, Helene Schjerfbeck et Magnus Enckell.[...]Catalogue de l'exposition « Albert Edelfelt (1854-1905) Lumières de Finlande » Éditions Paris Musées Voir Acast.com/privacy pour les informations sur la vie privée et l'opt-out.

Syfilis var en skambelagd sjukdom men samtidigt så utbredd att den fick genomslag i kulturen. Anneli Jordahl reflekterar över sjukdomens betydelse och vår tilltro till vattnets läkande kraft. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Essän sändes första gången 2021.All sjukdom döda. Så löd en strof i en dikt om vattnets helande kraft vid järnkällan i kallvattenkuranstalten Augustenbad. Källvattnet ansågs magiskt, särskilt kraftfullt vid midsommarafton, sjuka människor vallfärdade dit. Kurorten låg i en prunkande dal vid rullstensåsen i sörmländska Bie, en liten by en mil norr om Katrineholm. Dit flyttade jag i början av 2000-talet och bodde granne med kurortsplatsen. Kvar som ett minne om fornstora dar stod två källöverbyggnader. Särskilt den gotiska förlänade parken en gåtfull skönhet. Det porlade från bäckar, källor och rännilar kring parken.Vid hembygdsföreningens stånd en marknadsdag i juni bläddrade jag i Allan Degermans ambitiösa skrift om kurortsläkaren Per Axel Levin verksam i Bie. En stridbar hydroterapeut känd för att under slutet av 1800-talet bota syfilitiker och alkoholister med iskalla bad. Jag läste och tittade upp mot åshöjden där en praktfull trävilla tronade. Aha, där vårdades alltså syfilissjuka. Inbäddade som mumier i blångarnslakan som doppats i sexgradigt vatten. Ironiskt nog kallas villan än i dag för Paradiset.Syfilis var närmast en folksjukdom på 1800-talet.Vandrar du i syfilisspår blir du snabbt smittad. Jag strök runt parken och försökte föreställa mig allt mänskligt lidande före penicillinet. Syfilis var närmast en folksjukdom på 1800-talet. Per Axel Levin var inte ensam inom läkarvetenskapen att undvika, eller tona ned, den gängse behandlingen med kvicksilver, vilken många gånger var mer livshotande än sjukdomen i sig. Vatten däremot, lindrade och förhindrade.Kurorterna bjöd på nationalromantisk nordisk sommarkänsla med skira björkstammar och lusthus efter promenadstigarna. Kurortstanken var en del av friskvårdsrörelsen och nationalismens vurm för landsbygden, som ett svar på urbaniseringen vid 1800-talets mitt.På baden tvagades den friska, hälsosamma svensken fram. Det nya seklet skulle byggas med kraft. Ett sunt sinne förväntades välja bort alkohol och dekadent leverne. Nu gällde gymnastik och skogspromenader. På så vis skulle också fattigdomen stävjas.I mina anteckningsböcker växte det fram en sommar i slutet av 1800-talet. Det blev en roman om lidande, passioner och död. Sjukdomar och dödsångest ger onekligen vitalitet åt litteraturen. Hur många sjukdomsskildringar ges det ut på ett bokår? Själv hade jag stor användning av författaren Alphonse Daudets dagboksanteckningar om sjukdomens nedbrytande förlopp i slutskedet. Han badar också på kurorter vid samma tid som min roman utspelar sig.  I den ofullbordade "I smärtans riken" som gavs ut efter hans död nämner han sina olycksbröder, Baudelaire, Flaubert och Heine.Märkligt nog är vi inte många som skrivit om syfilis. Min roman "Augustenbad en sommar" nämns i litteraturforskaren Agneta Rahikainens "Smittans rike om syfilis i konst, kultur och kropp", en studie som utgår från morfaderns död i sjukdomen. På Paradisets veranda sitter min fiktiva Amanda Eggerts vid fullmånenätter och skriver onda sagor. På den tiden var det socialt accepterat att män köpte sex och smittan överfördes till hustrun. Eggerts skelett vittrar i tredje stadiet.Alla reagerar individuellt på den nyckfulla sjukdomen. Förloppet kunde stanna vid det första och mycket smittsamma fasen då en plita uppstår på könet. Eller stanna vid det andra stadiet som innebär svår värk, yrsel och synrubbningar. I Rahikainens bok bockar jag av kända män som lidit av sjukdomen, som Anders Zorn och finske symbolisten Hugo Simberg som är mest känd för målningen med två småpojkar som bär på en sårad ängel. Karen Blixen är en av få kvinnor i sjukdomens hall of fame. Jag dröjer mig spänt kvar i ett för mig nytt spår. Rahikainen skriver om hur barn till syfilitiker påverkas av sin erfarenhet. Enligt Freud kunde syfilissjuka föräldrar orsaka neuroser hos barnen. Kanske har konstnären Egon Schieles typiska förvrängda avmagrade kroppar att göra med erfarenheten av syfilisdrabbade föräldrar. Fadern vägrade erkänna sjukdomen som på grund av hjärnsyfilis gled över i galenskap. Sjukdomen innebar en sträng tystnadskultur i familjer och släkter. Skam och skuldbeläggande. Namnet var onämnbart och den andre skuldbelades: Prostituerade eller utlänningar. Fransosen kallades den i Sverige, spanjoren sa man i Frankrike.I Europa spreds smittan redan på 1400-talet bland militärer och sjöfarare. Först hade den en tjusig stämpel eftersom kungar och högreståndspersoner drabbades. Enligt myten som inte stärkts av forskning kunde ett extatiskt tillstånd av genialitet uppstå när hjärnan angreps. Filosofen Friedrich Nietzsche brukar nämnas i den vevan. När syfilis spreds i de breda folklagren var glansen förlorad.Veneriska sjukdomar är fortfarande vidhäftade med skam. Var tredje svensk bär på herpesviruset vars symptom inte är helt olikt syfilis i första stadiet. Hur mycket får vi läsa om det, förutom i Johan Jönsons famösa dikt.I dag botas syfilis snabbt med penicillin, för dem som har tillgång till antibiotika, vill säga. I fattiga länder kvarstår lidandet. Vad händer om mänskligheten blir resistent mot penicillin? Det är lätt att drabbas av sjukdomsskräck. Hur ska oron stävjas?Vatten, vatten. Människans eviga tro på dess läkande kraft. När covid 19-pandemin bröt ut och smittan ökade som häftigast under vintermånaderna samlades avklädda människor på nedisade bryggor. Iklädda baddräkt och toppluva sänkte de sig i isvakar. Det blev en trend och reportagen om vinterbad fyllde medierna, isvatten påstods stärka immunförsvaret.Pandemin pågår fortfarande när jag påpälsad betraktar fotografen Sara Mac Keys bilder på vinterbadare, utställda på en brygga vid Söder Mälarstrand i Stockholm. Jag såg Bie kallvattenkuranstalt framför mig när jag huttrande iakttog badarna. Kom 90-talets spavåg - och en hysterisk konsumtion av mineralvatten - mitt under en folklig rädsla för hiv-smitta? Under covidpandemin kunde ett iskallt bad få en nedstämd och uttråkad person att blixtra till i förhöjd livskänsla. Om än för en kort stund. Kanske ett substitut för inställda partyn och släktkalas.Det får vara hur hälsosamt det vill, jag avstår. Jag badar aldrig under 20 grader. Sorgligt nog är därför mina bad lätträknade under en svensk sommar. Jag drabbas av dödsångest när iskylan griper tag om mig.Anneli Jordahl, författareLitteraturDaudet, Alphonse, de Goncourt, Edmond, I smärtans riken, övers. Elisas Wraak (Alastor press).Degerman, Allan, Per Axel Levin den sörmländske läkaren och folkbildningsmannen, Sörmländska handlingar 34.Läke Konst Ars Medica, Hagströmerbiblioteket.Rahikainen, Agneta, Smittans rike - Om syfilis i konst, kultur och kropp (Natur & Kultur).

Aktualiteter, nyheter och företeelser på finska från Finland, Sverige och världen. Tema: nordisk konst från sekelskiftet. Anders Zorn är en av Sveriges mest välkända konstnärer. Nationalmuseums överintendent Susanna Pettersson berättar om hans exceptionella skicklighet i att måla. Hon säger också att i vår digitala värld hade Zorn varit en megastjärna med tiotusentals följare. Den finländska nationalkonstnären Akseli Gallen-Kallela inspirerades av naturen i sin konst. Han längtade hem till finsk granit och ville skydda vildmarkerna från den tidiga skogsindustrins skövlingar.

Midsommarafton har kallats för Sveriges egentliga nationaldag. Men utan konstnärernas vurm för Dalarna vid förra sekelskiftet hade vi inte firat som vi gör, menar Ulrika Knutson. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Midsommar och Dalarna är evigt förenade, i en doft av björklöv, brännvin och bensin. Mycket av detta kan skyllas på konsten. Frågan är om vi alls hade firat midsommar utan nationalromantikens konstnärer. Hur Dalarna blev en angelägenhet för skönandarna i storstaden går att följa nästan dag för dag. 1872 hade Artur Hazelius rest i landskapet, och upptäckt att de traditionsbundna masarna moderniserade! Nya idéer spreds. Man måste skyndsamt ingripa, skrev Hazelius, om man åt forskningen ville rädda "de gamla boningar, som revs, dessa bohag, som ringaktades, dessa dräkter, som bortlades." Han lyckades över förväntan. Allmogen stod i kö för att pracka på honom gamla skaklar, slädar, färdtäcken och rosenmålade fästmögåvor. Hazelius fyllde Nordiska museet med grejer, men nöjde sig inte med skaklarna, utan började samla hus. 1891 öppnades Skansen, med äkta dalkullor i biljettkassan. Skansen blev en succé, det internationella begreppet för friluftsmuseum, och kullorna blev reklamskyltar i det Nationella svenska projektet, med kulmen i Stockholmsutställningen 1897. Där sålde man allt med hjälp av Rättvikskullor: ättika, kameror, öl, karameller och skor. Snart hade konstnärerna enrollerats i reklamindustrin för Dalarna och den svenska sommaren. Amalia Lindegren var först med Lillans sista bädd, en tablå med en sörjande Rättviksfamilj framför sitt döda barn. Detta dystra motiv blev mycket populärt och reproducerades snart i tidningar, på bonader och tallrikar. Muntrare var hennes Söndagsafton i dalstuga, där samma familj tar en svängom till fiol. Snart drar en omvänd Stora daldansen från söder upp mot Siljan. På sjuttonhundratalet gick arga dalkarlar till huvudstaden för att säga ifrån, nu är det stockholmarna som blivit nyfikna på Dalarna, konstnärer och författare inte minst. I täten Morasonen Zorn, följd av Larssons i Sundborn och Karlfeldt i Sång. Tonsättarna hängde på, både Hugo Alfvén och Moses Pergament blev fritidsmasar. Anders Zorn var ju barnfödd i Mora, en oäkting som tog revansch. Som framgångsrik målare köpte han gård, startade folkhögskola, och målade folket i helg och söcken. I sin roliga bok Dalarna som svenskt ideal, från 1937, skriver Gustav Näsström att "De nakna kullorna ha säkert spelat en större roll utrikes än här hemma som stimulans för dalaintresset." Zorn själv var i alla fall medveten om att han skapade helt nya ideal. 1897 målar han Midsommardansen, en tavla som fortfarande fungerar som turistbild. Påhejad av prins Eugen målar han de dansande paren, i den långa sommarskymningen, efter solnedgången i juni och juli. "Jag är glad att ha gjort den", skriver han. "Jag hade just då gett Morkarlby en ny lång majstång. Den målades röd varje midsommar och jag ansåg och anser fortfarande som min heliga plikt att närvara och leda klädningen av densamma." Någon av de ljusa sommarnätterna 1897 gick Anders och drog på sig syfilis också. Moraborna hade inte haft majstång på sextio år. Prästerna gillade inte hedniska seder, och bönderna tyckte att det var barnsligt. Men Zorn ville ha majstång, och beställde en stång av lokala snickare, som en regissör väljer sin rekvisita. Majstången accepterades, men Zorns vurm för dans och folkmusik väckte ont blod. När han kallade till "Tävlan på oxhorn, bockhorn samt fiol, bara gamla låtar" fick han kritik i pressen och anklagades för att "försöka skaffa sig ryktbarhet". Som om han inte var ryktbar nog! Och idag är Zornmärket i silver och guld den finaste utmärkelsen en spelman kan få. Någon av de ljusa sommarnätterna 1897 gick Anders och drog på sig syfilis också. Det var inte roligt, inte för honom, och inte för Emma heller. Kanske kommer Carin Larsson och försöker trösta. Hon och Carl Larsson har också gjort sitt för rekvisitan runt midsommar, även om jag inte hittar någon majstång. Men lövruskor och kransar överallt. Larssons vadar i björklöv, med paradnumret "Ute blåser sommarvind" - en fresk för Hvitfeldtska gymnasiet i Göteborg, där ungdomar släpar löv och syrener, prästkragar och aklejor till skolavslutningen. 1897, midsommarens märkesår, lämnar Carl Larsson också sin första skiss till Nationalmuseums trapphall, Gustav Vasa till häst. Prisnämnden hade redan bestämt sig för Ansgar som predikar kristendomen, men Larsson får hedersomnämnande. I tio år pysslar han sedan med Gustav Vasa, den svarta hästen blir vit, färgerna allt mer ljusa och klara, girlanger av björklöv, maskros och prästkrage upphäver tyngdlagen och skruvar sig mot sommarhimlen. 1906 är det klart. Kung Gösta rider in i Stockholm på midsommarafton 1523. Hästen har en plym av blåklint i manen. Bilden är inte riktigt klok. Carl David af Wirssén fick blodstörtning, men kritikern August Brunius lyste upp. Denna kung kommer "aldrig att uppfattas som en tråkig och akademisk historielektion... nej, som en frisk vårfläkt... till ungdomen." Ja, det är Gustav Vasa som postmodern sagobokskung. Inte klok, men kul. Det spårade ur även på andra sätt. Carl Larsson visste hur man virade löv som grönskar i hundra år. Med sin lätta Sundbornstil i grönt och rött och blont slog Carl och Karin Larsson käftarna i publiken, och bettet har inte släppt ännu. Vännerna var också trollbundna. Så länge Strindberg fortfarande var vän med Larssons bad han om råd för scenografin till pjäsen Kronbruden, med härbren och majstång. Inte ens August gick fri från smittan från Dalarna. Senare skulle han förstås  bli arg på Calle, skylla honom för hycklare, och kalla hans hustru för dj-l. Till vänkretsen hörde också poeten Erik Axel Karlfeldt. Precis som Hazelius inventerade han allmogens Dalarna och fyllde skåp och lådor med ålderdomliga ord och uttryck. Inte bara namn på skaklar, utan framför allt på blommor - och könsorgan, gärna i samma fras, ord som doftar i midsommarskymningen: "Nattviol, veneris blomma, nosserot." Också Karlfeldts reklam för Dalarna med Fridolins lustgård och Jungfru Maria från Sjugareby betydde mycket. Hade Dalarna rentav blivit för populärt? "Sjurberg har blivit Dalarnas Djursholm, en avlägsen förstad till Stockholm", gnydde författaren Karl-Erik Forsslund. Han hade ju sökt sig dit för att slippa det själlösa storstadslivet, som han skrev i kultboken  Storgården, 1901. Karlfeldt höll med. Kärleken till Dalarna höll på att spåra ur, i "ett sentimentalt kelande med detta landskap, varav vi infödingar äro föga tilltalade." Det spårade ur även på andra sätt. Vän med Forsslund och Karlfeldt var konstnären Gustaf Ankarcrona. Han grundande Leksands förträffliga hemslöjd, och som nykterhetsman och folktalare samlade han ungdomar i tusental när han lät retoriken flöda i Tällberg. I dikten Demagogisk söndag driver Karlfeldt med Ankarcronas - Adrian Brushanes - guldskägg och "sköna ben" - han var lite för tjusig för sitt eget bästa. Men han kompenserade med mindre tjusiga ideal. Mot slutet av sitt liv kallade han sig "frän antisemit" och hade Hitlers porträtt på skrivbordet när han gick ur tiden 1933. Det är inte utan att dalahästarna från Nusnäs knäar under en sådan ryttares tyngd. På 1990-talet vred konstnären Peter Johansson verktygen ur de gamla mästarnas händer; skrudad i Zorns röda rock och Ancarcronas knätofsar lade han hela Dalarna på analyssoffan, och sågade upp dalahästarna i skivor, paketerade i plast och placerade dem i kyldisken. Men bäst före datum går visst aldrig ut. Och nu är det midsommar igen. Ulrika Knutson

Som alla veneriska sjukdomar var Syfilis belagd med skam - men samtidigt så utbredd att den fick stort genomslag i kulturen. Författaren Anneli Jordahl reflekterar över sjukdomens betydelser och vår tidlösa tilltro till vattnets läkande kraft. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. All sjukdom döda. Så löd en strof i en dikt om vattnets helande kraft vid järnkällan i kallvattenkuranstalten Augustenbad. Källvattnet ansågs magiskt, särskilt kraftfullt vid midsommarafton, sjuka människor vallfärdade dit. Kurorten låg i en prunkande dal vid rullstensåsen i sörmländska Bie, en liten by en mil norr om Katrineholm. Dit flyttade jag i början av 2000-talet och bodde granne med kurortsplatsen. Kvar som ett minne om fornstora dar stod två källöverbyggnader. Särskilt den gotiska förlänade parken en gåtfull skönhet. Det porlade från bäckar, källor och rännilar kring parken. Vid hembygdsföreningens stånd en marknadsdag i juni bläddrade jag i Allan Degermans ambitiösa skrift om kurortsläkaren Per Axel Levin verksam i Bie. En stridbar hydroterapeut känd för att under slutet av 1800-talet bota syfilitiker och alkoholister med iskalla bad. Jag läste och tittade upp mot åshöjden där en praktfull trävilla tronade. Aha, där vårdades alltså syfilissjuka. Inbäddade som mumier i blångarnslakan som doppats i sexgradigt vatten. Ironiskt nog kallas villan än i dag för Paradiset. Syfilis var närmast en folksjukdom på 1800-talet. Vandrar du i syfilisspår blir du snabbt smittad. Jag strök runt parken och försökte föreställa mig allt mänskligt lidande före penicillinet. Syfilis var närmast en folksjukdom på 1800-talet. Per Axel Levin var inte ensam inom läkarvetenskapen att undvika, eller tona ned, den gängse behandlingen med kvicksilver, vilken många gånger var mer livshotande än sjukdomen i sig. Vatten däremot, lindrade och förhindrade. Kurorterna bjöd på nationalromantisk nordisk sommarkänsla med skira björkstammar och lusthus efter promenadstigarna. Kurortstanken var en del av friskvårdsrörelsen och nationalismens vurm för landsbygden, som ett svar på urbaniseringen vid 1800-talets mitt. På baden tvagades den friska, hälsosamma svensken fram. Det nya seklet skulle byggas med kraft. Ett sunt sinne förväntades välja bort alkohol och dekadent leverne. Nu gällde gymnastik och skogspromenader. På så vis skulle också fattigdomen stävjas. Märkligt nog är vi inte många som skrivit om syfilis. I mina anteckningsböcker växte det fram en sommar i slutet av 1800-talet. Det blev en roman om lidande, passioner och död. Sjukdomar och dödsångest ger onekligen vitalitet åt litteraturen. Hur många sjukdomsskildringar ges det ut på ett bokår? Själv hade jag stor användning av författaren Alphonse Daudets dagboksanteckningar om sjukdomens nedbrytande förlopp i slutskedet. Han badar också på kurorter vid samma tid som min roman utspelar sig.  I den ofullbordade "I smärtans riken" som gavs ut efter hans död nämner han sina olycksbröder, Baudelaire, Flaubert och Heine. Märkligt nog är vi inte många som skrivit om syfilis. Min roman "Augustenbad en sommar" nämns i litteraturforskaren Agneta Rahikainens "Smittans rike om syfilis i konst, kultur och kropp", en studie som utgår från morfaderns död i sjukdomen. På Paradisets veranda sitter min fiktiva Amanda Eggerts vid fullmånenätter och skriver onda sagor. På den tiden var det socialt accepterat att män köpte sex och smittan överfördes till hustrun. Eggerts skelett vittrar i tredje stadiet. Alla reagerar individuellt på den nyckfulla sjukdomen. Förloppet kunde stanna vid det första och mycket smittsamma fasen då en plita uppstår på könet. Eller stanna vid det andra stadiet som innebär svår värk, yrsel och synrubbningar. I Rahikainens bok bockar jag av kända män som lidit av sjukdomen, som Anders Zorn och finske symbolisten Hugo Simberg som är mest känd för målningen med två småpojkar som bär på en sårad ängel. Karen Blixen är en av få kvinnor i sjukdomens hall of fame. Hon smittades av sin man Bror Blixen och medan hon blev svårt sjuk och märkt för livet fortsatte han med lejonjakter och kvinnoaffärer. Jag dröjer mig spänt kvar i ett för mig nytt spår. Rahikainen skriver om hur barn till syfilitiker påverkas av sin erfarenhet. Enligt Freud kunde syfilissjuka föräldrar orsaka neuroser hos barnen. Kanske har konstnären Egon Schieles typiska förvrängda avmagrade kroppar att göra med erfarenheten av syfilisdrabbade föräldrar. Fadern vägrade erkänna sjukdomen som på grund av hjärnsyfilis gled över i galenskap. Sjukdomen innebar en sträng tystnadskultur i familjer och släkter. Skam och skuldbeläggande. Namnet var onämnbart och den andre skuldbelades: Prostituerade eller utlänningar. Fransosen kallades den i Sverige, spanjoren sa man i Frankrike. När syfilis spreds i de breda folklagren var glansen förlorad. I Europa spreds smittan redan på 1400-talet bland militärer och sjöfarare. Först hade den en tjusig stämpel eftersom kungar och högreståndspersoner drabbades. Enligt myten som inte stärkts av forskning kunde ett extatiskt tillstånd av genialitet uppstå när hjärnan angreps. Filosofen Friedrich Nietzsche brukar nämnas i den vevan. När syfilis spreds i de breda folklagren var glansen förlorad. Veneriska sjukdomar är fortfarande vidhäftade med skam. Var tredje svensk bär på herpesviruset vars symptom inte är helt olikt syfilis i första stadiet. Hur mycket får vi läsa om det, förutom i Johan Jönsons famösa dikt. I dag botas syfilis snabbt med penicillin, för dem som har tillgång till antibiotika, vill säga. I fattiga länder kvarstår lidandet. Vad händer om mänskligheten blir resistent mot penicillin? Det är lätt att drabbas av sjukdomsskräck. Hur ska oron stävjas? Vatten, vatten. Människans eviga tro på dess läkande kraft. När covid 19-pandemin bröt ut och smittan ökade som häftigast under vintermånaderna samlades avklädda människor på nedisade bryggor. Iklädda baddräkt och toppluva sänkte de sig i isvakar. Det blev en trend och reportagen om vinterbad fyllde medierna, isvatten påstods stärka immunförsvaret. Pandemin pågår fortfarande när jag påpälsad betraktar fotografen Sara Mac Keys bilder på vinterbadare, utställda på en brygga vid Söder Mälarstrand i Stockholm. Jag såg Bie kallvattenkuranstalt framför mig när jag huttrande iakttog badarna. Kom 90-talets spavåg - och en hysterisk konsumtion av mineralvatten - mitt under en folklig rädsla för hiv-smitta? Under covidpandemin kunde ett iskallt bad få en nedstämd och uttråkad person att blixtra till i förhöjd livskänsla. Om än för en kort stund. Kanske ett substitut för inställda partyn och släktkalas. Det får vara hur hälsosamt det vill, jag avstår. Jag badar aldrig under 20 grader. Sorgligt nog är därför mina bad lätträknade under en svensk sommar. Jag drabbas av dödsångest när iskylan griper tag om mig. Anneli Jordahl Litteratur Daudet, Alphonse, de Goncourt, Edmond, I smärtans riken, övers. Elisas Wraak (Alastor press). Degerman, Allan, Per Axel Levin den sörmländske läkaren och folkbildningsmannen, Sörmländska handlingar 34. Läke Konst Ars Medica, Hagströmerbiblioteket. Rahikainen, Agneta, Smittans rike - Om syfilis i konst, kultur och kropp (Natur & Kultur).

Ajude o canal enviando um pix para contato@diletanteprofissional.com.br Compre livros aqui https://amzn.to/2DdjmNkCompre material de arte aqui https://amzn.to/319Uws6 Inscreva-se para receber a newsletter do canal direto no seu email https://www.getrevue.co/profile/oliboni Anders Leonard Zorn (Mora, Dalarna, 18 de fevereiro de 1860 — 22 de agosto de 1920) foi um pintor sueco que ganhou reputação internacional como um artista de retratos. Em Mora, cidade onde o artista nasceu, existe um museu dedicado aos seus trabalhos - o Zornmuseet (Museu de Zorn) No vídeo/áudio, eu falo sobre a vida e analiso algumas obras desse pintor. https://youtu.be/STbqfj9dqrY

Ett nytt färskt och kaffeindränkt avsnitt är här och tar med dig på en vindlande färd i Anders Zorns värld. Jani vill vidga synen på konstnären och tillsammans pratar vi om och tittar vi på hans verk bortom dalkullorna. Veckans fråga handlar om hur man jobbar på ett auktionshus och i Till saken hämtas spännande saker upp och granskas. Häng med oss och låt dig hänföras! Auktionspodden är en podcast för dig som vill veta mer om auktioner, få tips och trix samt lära dig mer om design och strömningar genom tiderna. Allt levererat med en gnutta humor. Värdpar: Jani Andersson från Metropol Auktioner och Anita Emthén, poddare och journalist.

Anders Zorn hånades när han levde för grosshandlarmåleri. Nu ses han ofta som gubbsjuk nakenmålare. Men hur såg hans liv och hans klassresa ut? Dessutom om Gustav den lll:s lekvagn. Vi går vidare med den mest hyllade filmen just nu, Thomas Vinterbergs "En runda till". Vad ligger bakom psykiatern och professorn Finn Skårderuds teori om att vi är födda med 0,5 procent alkohol för lite i blodet? Bygger hela teorin och uppgifterna att Finn står bakom den på ett enda stort missförstånd? Thomas reder ut. Museerna har öppnat igen med nya ting och utställningar. Livrustkammaren har fått tag i Gustav lll:s lekvagn - vad är det? Och vem skulle dra den? Sofia Nestor, intendent på Livrustkammaren berättade om den unika vagnen.  Nationalmuseum satsar på Sveriges genom tiderna rikaste och störste superstjärna, Anders Zorn. Hånad redan när han levde för grosshandlarmåleri som fähus-Rubens och i vår tid  ibland kritiserad som patriarkal, alkoholiserad mjukporrgubbe.  Är det dags att återupprätta hans måleri? Thomas och Kattis tog reda på mer om Zorn med Carl-Johan Olsson, intendent och curator, Nationalmuseum och Birgitta Sandström, tidigare chef Zornmuseet. Programledare: Thomas Nordegren Bisittare: Kattis Ahlström Producent: Ulrika Lindqvist

Med drygt 100 år sedan Anders Zorns frånfälle öppnar nu Nationalmuseum sin försenade utställning. Vi hör en av hans vänner, konsthistorikern Carl G Laurin minnas honom i ett radioföredrag från 1938.

Med drygt 100 år sedan Anders Zorns frånfälle öppnar nu Nationalmuseum sin försenade utställning. Vi hör en av hans vänner, konsthistorikern Carl G Laurin minnas honom i ett radioföredrag från 1938. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Många mindre kända målningar har letats upp och lånats in inför Nationalmuseums stora utställning Zorn en svensk superstjärna. Men hur lyckats museet sprida nytt ljus över ett av Sveriges mest kända konstnärskap? ZORN-UTSTÄLLNINGEN PÅ NATIONALMUSEUM Nationalmuseum i Stockholm har till sist öppnat Zorn en svensk superstjärna, nästan ett år senare än planerat. 2020 var det hundra år sedan Anders Zorn dog, men pandemin satte stopp för minnesårets stora utställning. Men nu visas mer än 200 verk från hela Anders Zorns karriär som sträcker sig från 1880-talet fram till hans död. Många mindre kända målningar har letats upp och lånats. Kulturredaktionens konstkritiker Måns Hirschfeldt och Cecilia Blomberg medverkar i ett kritiksamtal: Har Nationalmuseum lyckats sprida nytt ljus över ett av Sveriges mest kända konstnärskap? BOKCIRKELDAGS: NIO ÅLDERSRIKA MÄN GÅR PÅ LITTERATURGYM TILLSAMMANS Nu nalkas årets Romanpris när Litteraturveckan drar i gång nästa vecka. Traditionsenligt är det en lyssnarjury som diskuterar sig fram till vilken svenskspråkig författare som ska få Sveriges Radios Romanpris och nu börjar juryn att samlas! Den här gången är det fyra bokcirklar från Uppland och Sörmland som deltar i dag möter vi den första med nio "åldersrika" män Läsgemenskapen Bokmannen. Årets Romanprisprogramledare Jenny Teleman och producent Anna Tullberg har träffat gruppen, som bokcirklat ihop i sex år och menar att träffarna påminner om ett intellektuellt gym. Det här är årets nominerade romaner: Tritonus av Kjell Westö Dagarna, dagarna, dagarna av Tone Schunnesson Caesaria av Hanna Nordenhök Splendor av Stefan Lindberg OBS-ESSÄN Under pandemin har vi kunnat se människor i karantän ägna sig åt sådant som de sällan hinner med. Som att sortera böckerna i bokhyllan. Men hur gör man det på bästa sätt? Författaren Henrik Nilsson berättar i dagens OBS om ett besök ett övergivet bibliotek i Buenos Aires och funderar över böckernas organisation. Särskilt de där udda böckerna, som inte passar ihop med några andra. Programledare: Gunnar Bolin Producent: Maria Götselius

Nyhetssändning från kulturredaktionen P1, med reportage, nyheter och recensioner.

Stor brand och misstänkt mord i ett studentboende i Halmstad. | Priserna på bostäder har ökat väldigt mycket under pandemin. | Nu är det en stor utställning med konstnären Anders Zorn på Nationalmuseum i Stockholm. Anders Zorn är en av Sveriges största konstnärer någonsin. | Läs texterna till nyheterna på webbsidan: www.sverigesradio.se/lattsvenska Programledare: Ingrid Forsberg.

This is part two of my interview in progress with painter Susan Lyon. If you haven't yet listened to part one, you may want to go back and listen to that first. It's online now in episode 41.I am thrilled to bring you an interview with award-winning painter Susan Lyon. Open and genuine, Susan shared her confidence struggles early in her career. She also gives frank advice on how artists can truly succeed in business, and looks at the life of a professional artist from a wholistic view with a strong spiritual component. In speaking with Susan, I felt as though I'd known her all my life, and I'm grateful for her time and giving spirit. Susan Lyon grew up in Oak Park, Illinois. Her initial interest in art was sparked by a PBS television show on Georgia O’Keefe, that inspired her to take weekend art classes. Lyon studied art at the American Academy of Art in Chicago and was an active participant in Chicago’s Palette and Chisel Club. It is there she first began exhibiting and selling her work. Susan works equally in oil, pastel, charcoal, and mixed media, drawing inspiration from painters of the Gilded Age, such as Anders Zorn, Joaquin Sorolla, and John Singer Sargent. She also is passionate about artists like Philip Malavin from Russia, and contemporary masters Richard Schmid and Nancy Guzik.Lyon’s technique is to paint wet on wet to start and then wet on dry for her finishing touches. “My style is realistic with as much impressionistic color as possible. I like to combine wide brushes for sweeping strokes in the background with small, soft brushes for subtle details in my center of interest. One of my greatest passions is drawing, I hope to show collectors that works on paper is a wonderful addition to a serious collection," she says.Susan lives in a rural area of North Carolina with her husband, artist Scott Burdick, whom she met at the Palette and Chisel Art Club in Chicago. She and her husband travel widely. “The excitement of traveling, seeing so many new sights and people, plus incredible works in museums; combined with the challenge of painting on the spot make me a travel addict! Even before I go on a trip I’m planning the one after,” she said. She has been in numerous publications, including “Art Talk”, “Art of the West”, and “International Artist”, to name just a few. You will find an extensive list of publications in the shownotes for this episode.Susan has also won dozens of Honors and Awards, including 1992 First Place in the Gold Medal Show — Palette and Chisel, Chicago, Gold Medal in the Oil Painters of America National Show 2020, and Finalist in the Portrait Society of America Gold Medal show. A complete list of Susan’s awards can also be found in the show notes at passionatepainterpodcast.com/episode41, as well as a list of just a few of her many exhibitions.

I am thrilled to bring you an interview with award-winning painter Susan Lyon. Open and genuine, Susan shared her confidence struggles early in her career. She also gives frank advice on how artists can truly succeed in business, and looks at the life of a professional artist from a wholistic view with a strong spiritual component. In speaking with Susan, I felt as though I'd known her all my life, and I'm grateful for her time and giving spirit. Part two of this interview is available now in episode 42.Susan Lyon grew up in Oak Park, Illinois. Her initial interest in art was sparked by a PBS television show on Georgia O’Keefe, that inspired her to take weekend art classes. Lyon studied art at the American Academy of Art in Chicago and was an active participant in Chicago’s Palette and Chisel Club. It is there she first began exhibiting and selling her work. Susan works equally in oil, pastel, charcoal, and mixed media, drawing inspiration from painters of the Gilded Age, such as Anders Zorn, Joaquin Sorolla, and John Singer Sargent. She also is passionate about artists like Philip Malavin from Russia, and contemporary masters Richard Schmid and Nancy Guzik.Lyon’s technique is to paint wet on wet to start and then wet on dry for her finishing touches. “My style is realistic with as much impressionistic color as possible. I like to combine wide brushes for sweeping strokes in the background with small, soft brushes for subtle details in my center of interest. One of my greatest passions is drawing, I hope to show collectors that works on paper is a wonderful addition to a serious collection," she says.Susan lives in a rural area of North Carolina with her husband, artist Scott Burdick, whom she met at the Palette and Chisel Art Club in Chicago. She and her husband travel widely. “The excitement of traveling, seeing so many new sights and people, plus incredible works in museums; combined with the challenge of painting on the spot make me a travel addict! Even before I go on a trip I’m planning the one after,” she said. She has been in numerous publications, including “Art Talk”, “Art of the West”, and “International Artist”, to name just a few. You will find an extensive list of publications in the shownotes for this episode.Susan has also won dozens of Honors and Awards, including 1992 First Place in the Gold Medal Show — Palette and Chisel, Chicago, Gold Medal in the Oil Painters of America National Show 2020, and Finalist in the Portrait Society of America Gold Medal show. A complete list of Susan’s awards can also be found in the show notes at passionatepainterpodcast.com/episode41, as well as a list of just a few of her many exhibitions.

William Howard Taft delivered his inaugural address on March 4th, 1909. Read by Yuvraj Singh. A friend and adviser to Theodore Roosevelt, his ascent to the presidency would lead to a break in their friendship after his deviation from their political course. When he was up for re-election, Roosevelt ran against him and split the Republican ticket, allowing for Woodrow Wilson to win. Almost a decade after the end of his presidency, he was appointed Chief Justice by Warren Harding. The cover art is an 1911 portrait of William Howard Taft by Anders Zorn. You can get a copy of My Fellow Americans here: Pay-What-You-Want: https://gumroad.com/l/myfellowamericans Kindle ($4.99): https://www.amazon.com/dp/B09DXN4KTM Apple Books ($4.99): https://books.apple.com/us/book/my-fellow-americans/id1540137345 Librecron ($4.99): https://librecron.com/products/my-fellow-americans_yuvraj-singh

Grover Cleveland delivered his first inaugural address on March 4th, 1885. Read by Bruce Carlson, host of the My History Can Beat Up Your Politics (https://myhistorycanbeatupyourpolitics.wordpress.com/) podcast. Grover Cleveland has the honor of being the only president to serve two non-contiguous terms. He was well regarded during his time, noted for his honesty and stances against corruption and patronage – issues that have plagued most politics through the ages. The cover art is an 1889 portrait of Grover Cleveland by Anders Zorn. You can get a copy of My Fellow Americans here: Pay-What-You-Want: https://gumroad.com/l/myfellowamericans Kindle ($4.99): https://www.amazon.com/dp/B09DXN4KTM Apple Books ($4.99): https://books.apple.com/us/book/my-fellow-americans/id1540137345 Librecron ($4.99): https://librecron.com/products/my-fellow-americans_yuvraj-singh

Andra säsongens första avsnitt handlar om en konstnär som är på allas läppar i detta jubileumsår, då det är 100 år sedan han gick ur tiden. Vi pratar om Anders Zorn och hans konstverk “Omnibus I” som finns på Nationalmuseum i Stockholm. Zorn är en oerhört spännande konstnär, när man intresserar sig för konstnärligt entreprenörskap i det tidiga industrisamhället: han föddes som oäkting till en ensam mamma i Dalarna och dog som en av Sveriges rikaste män. Däremellan ligger en karriär som utmärker sig genom kloka beslut i entreprenörsanda och ett sätt att lyhört anpassa sig till olika marknader.Motivet med passagerare på omnibussen i Paris målades i två versioner och har även spridits i form av grafiska blad. Den första versionen finns nuförtiden på Nationalmuseum i Stockholm. Den andra versionen visades 1893 på världsutställningen i Chicago och såldes där till den amerikanska konstsamlaren Isabella Stewart Gardner från Boston, där den fortfarande finns på hennes museum. Detta konstverk är ett av de verk som blev Zorns biljett till en framgångsrik karriär på andra sidan Atlanten. Följ med oss till 1800-talets Paris och hör mer om Zorns målning från Montmartre och hur han etablerade sin karriär i USA i detta avsnitt av Konsthistoriepodden.Detta avsnitt presenteras i samverkan med Göteborgs universitet och Stiftelsen Gustaf Adolf Bratts föreläsningsfond. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Souwie Buis talk to WENDY FOSSEN about the ANDERS ZORN exhibition at the KUNSTMUSEUM in The Hague, Michael Hasted (@12.35)talks to LOVEDAY SMITH and MARK WINSTANLEY of QE2 Theatre Company about their production of TALKING HEADS and (@20.25) Souwie Buis talks to MICHEL BEHRE organizer of the CROSSING BORDER FESTIVAL in The Hague

Annemieke Bosman spreekt conservator in Kunstmuseum Den Haag, Frouke van Dijke, over de tentoonstelling 'Anders Zorn'. In Zweden is Anders Zorn een superster, maar in de rest van Europa is hij grotendeels aan de aandacht ontsnapt. Dit najaar brengt Kunstmuseum Den Haag 150 schilderijen, aquarellen en etsen samen in zijn eerste Nederlandse overzicht in samenwerking met het Nationalmuseum in Stockholm en het Zorn museum in Mora.

Autor: Schweighöfer, Kerstin Sendung: Fazit Hören bis: 19.01.2038 04:14

Autor: Schweighöfer, Kerstin Sendung: Kultur heute Hören bis: 19.01.2038 04:14

Artist, Jerry Jordan, encourages us: You have to study, practice, and be driven to become a better artist. Here is a little about Jerry. Discovering the Harlem Renaissance, John S Sargent, Anders Zorn, and William M Chase all impacted Jerry's ideas on Art. Meeting Portrait artist Ben McCready was is a big thing in his life. His family, Ben McCready, Galleries Marzen, and Guichard support Jerry's need to paint. What does Jerry find yummy? Thai and Mexican food!!! Here is how to connect with Jerry Jordan. Email: purplehood2@gmail.com www.artistjerryjordan.com www.instagram.com/purplehood2 www.fb.com/Jerry-Jordan-Portrait-Artist-330058770417401 Other websites www.blackartinamerica.com https://www.facebook.com/BlackArtInAmerica

Lördag 22 augusti är det exakt 100 år sedan Anders Zorn avled. Som kulmen på vår Zorn-vecka ägnar vi i stort sett hela P1 Kultur åt den omsusade konstnären, vars målningar ännu slår rekord på auktionerna. Det är Dagens Nyheters Per Svensson, som just nu arbetar med en stor Zorn-biografi, och Kulturredaktionens konstkritiker Cecilia Blomberg som samtalar om Anders Zorn. Dessutom söker vår reporter Katarina Wikars spåren efter konstnären i hans födelsestad Mora. Vi avslutar även Zorn-serien som vi sänt i veckan - och som ursprungligen gjordes av Kerstin Svensson för P4 Dalarna. EN KLASSISK GENERATIONSROMAN Veckans Klassiker är gjord av Sandra Stiskalo och handlar om Francoise Sagans roman "Bonjour Tristesse" från 1954 - eller "Ett moln på min himmel", som den hette när den första gången kom ut på svenska. Programledare: Gunnar Bolin. Producent: Mattias Berg.

Hösten rullar in och med den en ny TV-säsong. Idag presenterar SVT sina höstsatsningar. Det blir bland annat en specialsäsong av Vår tid är nu och en ny serie av Emma Hamberg. En något blek höst, enligt vår kritiker. DOKUMENTÄR: KONSTNÄREN MÖTER KONSTTJUVEN I den norska hyllade dokumentären The painter and the thief får vi följa hur mötet mellan en tjuv och konstnären vars tavlor han stulit utvecklar sig. P1 Kultur har pratat med regissören Benjamin Ree. ZORNS KÄRLEK TILL MUSIKEN På lördag är det 100 år sedan nationalmålaren Anders Zorn gick ur tiden - något P1 Kultur uppmärksammar hela denna vecka. I dag handlar det om Zorn stora intresse för folkmusik och hans betydelse för spelmansrörelsens utveckling. ORIGINELL UPPFÖLJARE AV ARTISTEN SKATOR Musikern Lina Högström är artist under namnet Skator det är sju år sedan debuten och imorgon fredag kommer uppföljaren "År." Det är inte sällan kritiker och musikerkollegor beskriver Skators musik med or som "låter som inget annat", "nyskapande" eller "oväntat". P1 Kultur ringde upp Lina Högström för att fråga vad originalitet betyder för henne som musikskapare. VECKANS ORD: AUGUSTIMÅNE Jenny Teleman drabbas av det stora runda klot som lyser upp natten när sommaren övergår i höst. Veckans ord är "Augustimåne".P1 Kulturo ESSÄ: VÄNSKAP INTILL DÖDEN Kyrkofadern Augustinus, sociologen Francesco Alberoni, talaren Cicero, filosofen Jacques Derrida. Essäisten Montaigne, Nietzsche... Många är de tänkare som genom historien funderat över vänskapens natur. Till denna skara sluter sig nu Mikael Timm och han tar både Aristoteles och Martin Scorsese till hjälp. Programledare: Lisa Wall Producent: Eskil Krogh Larsson

Konstnären Peter Johansson är van att provocera. Som med kotlettskivade dalahästar i plastförpackning. Nu är han i hetluften igen med en smurfblå clownskulptur utanför en idrottshall i Kungsängen. PÅ BESÖK I ANDERS ZORNS VILDMARKSATELJÉ Under hela veckan uppmärksammar P1 Kultur att det på lördag är 100 år sedan Anders Zorn dog. Idag handlar det om "Gopsmor", en plats som betydde mycket för konstnären. HBO-SERIEN "LOVECRAFT COUNTRY": SVART HISTORIA I SKRÄCKFORMAT TV-serien "Lovecraft Country" är en roadtrip genom ett 50-talets John Crow-styrda USA, genomsyrat av rasism. Seriens skapare Micha Green ville återberätta den svarta erfarenheten genom att göra en genreblandning av drama och skräck. Något som hon menar fortfarande är en realistisk bild av att leva som svart i USA. Serien bygger på boken med samma namn av Matt Ruff. FILMAREN DEREK JARMANS TRÄDGÅRD REKONSTRUERAD I LONDON Roger Wilson har besökt filmaren Derek Jarmans berömda trädgård. Men inte det steniga originalet vid kusten i det engelska grevskapet Kent, utan en rekonstruktion på The Garden Museum i London. OBS-ESSÄN OM DROTTNING KRISTINAS MAXIMER "Säger jag emot mig själv? Nåväl, då säger jag väl emot mig själv. Jag är stor, i mig ryms mångfalder." Så skriver den amerikanske poeten Walt Whitman. Och kanske hade den svenska stormaktsdrottningen Kristina instämt. I alla fall kan man få det intrycket när man läser hennes Maximer som hon skrev i Rom efter att hon abdikerat. Och läst dem är just vad författaren Helena Granström gjort. Programledare: Cecilia Blomberg Producent: Nina Asarnoj

Med 100 år sedan konstnären Anders Zorns frånfälle den 22 augusti 1920 hör vi en av hans vänner, konsthistorikern och pedagogen Carl G Laurin minnas honom i ett radioföredrag från 1938. (G står för Gustaf)

Så här års brukar konserthusen i landet slå upp sina portar för en höstsäsong. Efter en vår där man fick laga efter läge och många fick ställa in det mesta, är det kanske nu dags att hitta ett sätt att leva som konserthus trots pandemin. Vad händer på våra konserthus i höst - och vad gör en symfoniorkester som inte ger konserter? Maria Frej, vd på Malmö Live, är gäst i studion. VARFÖR HÖRS SÄLLAN DIALEKTER I BARNFILM? I dubbade barnfilmer hörs sällan dialekter, de flesta huvudfigurer pratar någon slags rikssvenska. Dialekter används oftast mest för att gestalta avvikarna, den korkade eller den dryga kan gärna få prata östgötska eller skånska. Reportage om hur dialekter används i barnfilm och tv-serier. 100 ÅR SEDAN ZORN GICK UR TIDEN På lördag är det hundra år sedan konstnären Anders Zorn gick ur tiden, något vi uppmärksammar under hela veckan här i P1 Kultur. Idag handlar det om hans starka förhållande till färg. ESSÄ: DET FÖRSTA OCH DET SISTA Kritikern Magnus Haldin reflekterar över vårt behov av att uppmärksamma första gången och sista gången något inträffar, från det första andetaget till den sista måltiden. Programledare: Lisa Wall Producent: Eskil Krogh Larsson

Historien om Anders Zorns Gopsmor börjar 1904. Det året köpte nämligen konstnären ett markområde av sin morbror vid Dalälvens strand och dit flyttade han några äldre timmerhus. Platsen blev en fristad för Zorn, en kombinerad vildmarksateljé och fiskarstuga. Den 22 augusti 2020 är det 100 år sedan den store konstnären Anders Zorn från Mora gick ur tiden. Det uppmärksammas i en reportageserie i tio delar från P4 Dalarna. Serien är gjord av frilansjournalisten Kerstin Svenson.

Håkan Nilssons mormor Frida Mörk var den första pigan som anställdes hos paret Zorn, och Håkan har en fantastisk vykortsskatt bevarad efter sin mormor och morfar som visar alla resor som makarna Zorn gjorde och alla hälsningar till tjänstefolken. Den 22 augusti 2020 är det 100 år sedan den store konstnären Anders Zorn från Mora gick ur tiden. Det uppmärksammas i en reportageserie i tio delar från P4 Dalarna. Serien är gjord av frilansjournalisten Kerstin Svenson.

Den 22 augusti 2020 är det 100 år sedan den store konstnären Anders Zorn från Mora gick ur tiden. Det uppmärksammas i en reportageserie i tio delar från P4 Dalarna. Och vi börjar där hans liv slutade. Hela reportageserien är gjord av frilansjournalisten Kerstin Svenson.

Under hela sitt vuxna liv hade konstnären Anders Zorn hustrun Emma vid sin sida, en relation som var starkt ifrågasatt från första stund de möttes. Emma kom från en högborgerlig familj i Stockholm. Fyra år efter första mötet ingick de äktenskap. Den 22 augusti 2020 är det 100 år sedan den store konstnären Anders Zorn från Mora gick ur tiden. Det uppmärksammas i en reportageserie i tio delar från P4 Dalarna. Serien är gjord av frilansjournalisten Kerstin Svenson.

Anders Zorn stod sin familj nära. Det står tydligt att läsa i hans halvsyster Mejts dagböcker. Mejts sonson Per Ståbi läser ur sin farmors dagböcker som hans far har renskrivit på skrivmaskin. Där står det att läsa om Anders varma, omtänksamma och generösa sidor. Den 22 augusti 2020 är det 100 år sedan den store konstnären Anders Zorn från Mora gick ur tiden. Det uppmärksammas i en reportageserie i tio delar från P4 Dalarna. Serien är gjord av frilansjournalisten Kerstin Svenson.

1906 gick startskottet för spelmansrörelsen i Sverige som började som en tävling vid Måstäpp i Gesunda, någonting vi kan tacka Anders Zorn för. "Han ville fästa allmänhetens blick på spelmansmusiken", säger riksspelman Pontus Selderman. Den 22 augusti 2020 är det 100 år sedan den store konstnären Anders Zorn från Mora gick ur tiden. Det uppmärksammas i en reportageserie i tio delar från P4 Dalarna. Serien är gjord av frilansjournalisten Kerstin Svenson.

Hösten 1875 börjar Anders studera på konstakademin för att bli skulptör, men en vän leder honom in i akvarellmåleriet. I det sjätte reportaget djupdyker vi i Anders Zorns kärlek till färger och hur han utvecklas i sitt konstnärskap. Den 22 augusti 2020 är det 100 år sedan den store konstnären Anders Zorn från Mora gick ur tiden. Det uppmärksammas i en reportageserie i tio delar från P4 Dalarna. Serien är gjord av frilansjournalisten Kerstin Svenson.

Bullerö i Stockholms yttersta skärgård var en plats som Anders Zorn återvände till varje sommar under tio års tid med dåtidens kulturelit för att umgås, jaga, äta och festa. Numera är Bullerö ett museum. Den 22 augusti 2020 är det 100 år sedan den store konstnären Anders Zorn från Mora gick ur tiden. Det uppmärksammas i en reportageserie i tio delar från P4 Dalarna. Serien är gjord av frilansjournalisten Kerstin Svenson.

Anders Zorn hade ett stort idrottsintresse, valdes in i olympiska sällskapet och stöttade många unga idrottsutövare. Lade han rent av grunden för Vasaloppet? På nyåret 1907 målade Anders Zorn en kulla som åkte skidor utför en brant backe, senare bytte han ute henne mot Gustav Vasa. "Jag tror att Zorn hade ett vasalopp i sina tankar", säger Anders Romson som representerar Mora IK. Hör mer i den näst sista delen i P4 Dalarnas reportageserie om Anders Zorn, gjord av frilansjournalisten Kerstin Svenson.

Efter Anders död såg Emma till att deras gemensamma hem blev ett museum. "Hon ville inte att det skulle bli museiaktigt, utan att vi skulle visa det som ett hem", säger Ylva Fahlberg, nuvarande husfru på Zorngården. Den 22 augusti 2020 är det 100 år sedan den store konstnären Anders Zorn från Mora gick ur tiden. Det uppmärksammas i en reportageserie i tio delar från P4 Dalarna. Serien är gjord av frilansjournalisten Kerstin Svenson.

Författaren och journalisten Åsa Linderborgs nya bok har rönt stor uppmärksamhet och blandade reaktioner. P1 Kultur läser "Året med 13 månader". I mars 2018 tog teaterdirektören Benny Fredriksson sitt liv. Ett år senare fälldes Aftonbladet för sina artiklar om honom under "metoo-hösten" 2017. Åsa Linderborg, då kulturchef på Aftonbladet, skrev några av dem och var publicistiskt ansvarig för andra. I nya boken "Året med 13 månader" berättar hon i dagboksform om tiden, och reflekterar över sina och andras beslut. Men är det en uppriktig självrannsakan eller skyller Linderborg ifrån sig, när hon menar att alla drogs med av kraften i metoo? Litteraturkritikern och före detta kulturchefen Ingrid Elam diskuterar boken med kulturredaktionens Nina Asarnoj. ZORNJUBILEUM Den 22 augusti är det 100 år sedan konstnären Anders Zorn gick ur tiden. Under veckan följer vi hans liv och gärning i ett antal reportage av  P4 Dalarnas Kerstin Svenson. KONST FÖR SKALBAGGAR Ifjol blev ett konstprojekt i Järnäsklubb utanför Nordmaling riksbekant, då media uppmärksammade att en dryg miljon från statliga Kulturbryggan satsats på konst för skalbaggar och andra småkryp. P1 Kultur har besökt den omstridda "konstbiotopen". APPELL FÖR YTTRANDEFRIHETEN 1994, vid bildandet av den svenska Rushdiekommittén, höll författaren Kerstin Ekman ett anförande som blivit något av en klassiker. Tidigare i år kom "Rätten att häda" i nytryck i tidskriften Essä. I dagens OBS-essä reflekterar författaren och journalisten Ulrika Knutson över vad som förändrats, och inte, på ett kvarts sekel. Programledare: Gunnar Bolin Producent: Mårten Arndtzén

Nyhetssändning från kulturredaktionen P1, med reportage, nyheter och recensioner.

238. Anders Zorn, Swedish painter sculptor and etcherRelated links for 238. Anders Zorn, Swedish painter sculptor and etcher: Reply to this episode on ykyz: https://ykyz.com/p/7f9ac01f55a904eff02d0a9beda84f15b2861d38 ThatbeardedSwede microcast: https://ykyz.com/c/microcast?&username=thatbeardedswede

Det är landsbygdens kvinnor som tar plats i Elin Olofssons romaner. I den senaste, Herravälde, tar förtrycket och frigörelsen form, i skuggan av rösträttsåret 1921. I podden pratar Elin om rovdjuret hon hyser, om att konstnären Anders Zorn möjligen var en porrgubbe och varför livet på landet behöver sin egen berättelse. Dessutom ger Jesper Monthan, vice vd på Bonnierförlagen, ett skräddarsytt boktips för coronatider: Fredrik Sjöbergs Flugfällan. Programledare Lisa Tallroth. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Med en stadig dos moll under läppen. Denna gång försöker Åke Eriksson och Ulf Henningsson leta sig tillbaka till rötterna för ”det där speciellt svenska” i populärmusiken här i landet. Och spåren leder ända till 1700-talet, lyssna och häpnas! Som vanligt namedroppas det friskt. Både högt och lågt, så klart – allt från Anders Zorn till Hell’s Angels. På bilden: Merit Hemmingson från Östersund.

Ny israelisk komedi balanserar i långdragen och sårig konflikt. Och Kafkas anteckningsböcker har tillslut fått ett hem.  Den nya filmen Tel Aviv on fire är något så ovanligt som en komedi om Israel-Palestina-konflikten, en film som beskrivs som både djärv och varmhjärtad. Vår kritiker har sett den. Efter en långdragen juridisk process har nu författaren Frantz Kafkas sista anteckningsböcker tillfallit Israels nationalbibliotek. Reportage om hur texterna hamnade där, på ett bibliotek i ett land där Kafka själv aldrig bott. Det är i år 100 år sedan Carl Larsson gick ur tiden. I en serie reportage belyser P1 Kultur olika sidor av hans konstnärskap. Idag handlar det om vänskapen med konstnärskollegan Anders Zorn. Och i Obs serie om möten berättar författaren Gabriella Håkansson idag om mötet mellan de två brittiska romantiska diktarna som knappast vara några världsfrånvända skönandar utan politiskt radikala poeter som ville förändra världen. Programledare: Saman Bakhtiari Producent: Eskil Krogh Larsson

I år är det 100 år sedan Carl Larsson, en av Sveriges mestkända konstnärer, gick ur tiden. Det uppmärksammar Sveriges Radio i en minnesserie med möten och berättelser ur den berömde akvarellmålarens liv. Carl Larsson föddes 28 maj 1853 på Prästgatan 78 i Gamla stan i Stockholm. Han avled den 22 januari 1919, efter att ha ägnat större delen av sitt liv åt konsten till stor del från hemmet i Sundborn utanför Falun. Hans livsresa skildras i denna serie av Kerstin Svenson, för P4 Dalarna. Musiken i avsnitten, Vallhornslåt från Sundborn, är producerad av Pelle Gustafsson och pianostycket av Rut Svedberg. Del 8 handlar om vänskapen mellan konstnärerna Carl Larsson och Anders Zorn. I sommar kommer utställningen "Zorn och Carl Larsson - konst och vänskap" att visas på Zorngården, berättar Zornsamlingarnas chef, Johan Cederlund. P4 Dalarna  dalanytt@sverigesradio.se

Thank you for listening to this episode of the Podcast. EPISODE 12 SHOW NOTES: Date: 14/04/19 Summary of Topics of the show covered: Catching a chatter with Visual Artist and Art Tutor Nelson Ferreira Fine Artist and Educator Nelson Ferreira has a keen interest in painting traditions from other cultures and times, having specialised in old European master’s techniques (Flemish oil painting and Baroque oil techniques) and has travelled parts of the world to take courses in Russian and Greek iconography, Turkish Marbling (Ebru), Indian miniature (Mughal style) and Chinese painting. Since 2005 he has taught painting classes in London for numerous illustrious corporations and specialises in portraiture, having exhibited in the UK, Canada and Portugal. His style has been influenced by the dramatic chiaroscuro of Caravaggio and Zurbarán also loving the fine details of Dürer, the expressive line of Ingre’s graphite drawings, the sculptural paintings of Théodore Géricault and Solomon J. Solomon, the flesh tones of Bouguereau, the play of light of Ivan Aivazovsky, the intimacy in Mary Cassatt’s pastels of mother and child; also the colour of Sorolla, the expressiveness of Nicolai Fechin, Winslow Homer and Isaac Levitan as well as the brush strokes of John Singer Sargent and Anders Zorn. ‘Crisis shall come and we must be ready for them, every creative person has moments of doubt…. when that doubt comes see it as a potential breakthrough for you to push yourself in order to develop and become better’ Nelson Ferreira Product of the week: Shiseido YANE HAKE Precision Eye brush – Cult beauty Precise, chiselled and seriously good-looking, Shiseido’s YANE HAKE Precision Eye Brush is handcrafted in Japan to add revolutionary craftsmanship to your collection. Designed for use on eyes and brows, this tool features a ‘roof’-shaped head that’s made of densely packed synthetic bristles, which are compatible with all make up textures. Fitting perfectly along lash lines and great for defining brows, the brush can be used to ‘stamp’ powders, inks, dews or gels across the rim of the eye or to create ultra-fine ‘hair-like’ strokes. Revolutionary hidden core technology creates a sturdy interior that is surrounded by a perimeter of soft, flexible fibres for easy blending and a streak-free finish. The ergonomic design fits comfortably in your hand, making for effortless application. Links: http://www.nelson-ferreira.com - for Art tuition classes https://www.cultbeauty.co.uk

Många var de masar och kullor som i sin ungdom stått modell för Anders Zorn. 1942 träffar Sven Jerring några av dem.

SKÅDESPELARE. På dagen 40 år efter sitt första Sommarprogram berättar skådespelaren Stig Grybe om sin dålig självkänsla, och hur han mot alla odds lyckades nå sina drömmars mål, att bli Skådespelare! Vi får följa den lilla klena pojken Stigs väg mot ett liv i rampljuset. Ofta fick han höra att han var okunnig och inte dög någonting till. Med envishet och vilja når han sin dröm om att bli skådespelare. Under en turné spånade Stig Grybe fram rollfiguren Ante, en gubbe som han fick leva med både på scen i radio och på TV. På senare år har sjukdomar och operationer avlöst varandra. Sista scenrollen gjorde Stig vid 80 års ålder som teaterkatten Gus i musikalen Cats i Malmö. Om Stig Grybe Skådespelare, 87 år. Född i Stockholm, bosatt i Gävle. En av Sveriges stora humorister sedan scendebuten 1948. Har arbetet med alla de stora svenska revymakarna: Karl Gerhard, Povel Ramel, Gösta Bernhard och Kar de Mumma. Genombrottet kom i radio i slutet av 1950-talet med karaktären Ante Nordlund från Mobacken. När Ante fortsatte i tv utnämnde tittarna honom till Sveriges populäraste tv-artist. Har medverkat i succéer som Mosebacke Monarki, Casino och Knäppupp. Utbildad på Calle Flygares teaterskola. Bland tv- och filmrollerna märks bland annat Vesper Johnson i Stieg Trenters deckare och Albert Engström i filmen om Anders Zorn. Har tilldelats Guldmasken för både bästa manliga och kvinnliga biroll. Stig Grybe har varit Sommarvärd 1975. Producent: Isabella Grybe

När konstnären Anders Zorn drog igång sina skidtävlingar i Dalarna 1907 drog han igång en tradition som är högst levande än idag, om än inte lika utskälld. Anders Zorns kyrklopp kallades de för, skidtävlingarna med målgång i Mora, som under några år strax efter sekelskiftet 1900 rörde upp känslorna i skid-Sverige. För inte skulle man väl få tjäna pengar på skidåkning? Och inte skulle tävlingsskidåkare behöva staka sig nio mil, när de internationella tävlingarna fokuserade på kortare distanser? Historikern Isak Lidström berättar i Vetenskapsradion Historia om Zorns skidtävlingar, och om kampen mellan skidromantiker och skidförbundet. Vi hör också Daniel Svensson och Sverker Sörlin, historiker vid Kungliga Tekniska Högskolan, som berättar om hur den svenska skidsporten kom att ta täten inom modern elitträning, och varför just skidåkningen kommit att bli nationalsporten där inte minst norsk och och svensk nationalism får sitt våldsamma utlopp. Programledare är Tobias Svanelid.

Liv Strömquist berättar om hur det gick till när Anders Zorn uppfann att svensken är blond. Avslöjandet om Hälsans förskola har fått Ola Söderholm att inse att den svenska medelklassens barn lever i ett 1910-tals-lajv. Kringlan Svensson försöker reda ut vad "hipsterjobb" är med hjälp av en Svenska Dagbladet-ledartext. Dessutom: Londonpolisen kan inte skilja på etnicitet och klass och Jan Björklund vill införa betyg från fyran, men vägrar ta itu med antiprestations-kulturen bland svenska skolpolitiker. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Oansvariga utgivare i de nya mediernaEn fråga som diskuteras i Göteborg dessa dagar är vad som händer när nya utgivare tar över scenen - alltså inte Aftonbladet, Expressen eller Göteborgsposten. Utan sådana som Facebook, Google och Twitter. De kallas ibland för oansvariga utgivare och de senaste månaderna har det ju blivit plågsamt tydligt att dom inte har samma syn på vad som är publicistiskt ansvar och inte som de traditionella medierna.Det här har satts i fokus flera gånger de senaste veckorna, bland annat i samband med de så kallade Instagramkravallerna i Göteborg och av näthatsdebatten. Medieföretagens dominans av förmedlingen av det offentliga samtalet är över men det är fortfarande storföretag som ska vara grindvakter och det fria ordets riddare. Men klarar de nya bolagen av det? Jättarna är i grunden teknikbolag med kulturen präglad av ingenjörer, inte publicister. Mycket av besluten fattas av automatiska algoritmer - inte redaktörer av kött och blod. Och vad blir resultaten när de här tre jättarna ska ta publicistiskt ansvar - när en naken dalkulla av Anders Zorn sorteras bort medan grova sexulla kränkningar slinker igenom. Vi diskuterar detta med den berömde nätskeptikern Evgeny Morozov och med svenska debattörer som publicisten Anette Novak och nätaktivisten och akademikern Christopher Kullenberg.Reportrar Mattias Pleijel och Katarina Andersson.Komikerna gör ett bättre jobb än journalisternaKomikerna gör ett bättre jobb än journalisterna. Den spaningen levererade amerikanska Lizz Winstead som deltar på Mediadagarna i Göteborg. Hon är kvinnan bakom det av kvinnan bakom det smarta och största satirprogrammet i USA - The Daily Show med Jon Stewart.Idag är komikerna en superviktig del av mediegranskningen, säger hon - för dom ställer frågorna som journalisterna inte vill ta upp! Reporter Katarina Andersson.Älskling jag krympte språketTwitteranvändandet har ökat rejält och i dag finns över en halv miljon svenskar på Twitter och tillsammans skickades 110 miljoner svenska tweets. Något som diskuteras på konferenserna i Göteborg har varit hur twitters maxgräns på 140 tecken egentligen påverkat vårt språk. Kort snabbt och korkat eller koncentrerat och briljant. Reporter Martin Wicklin.

Episode 13, in which we speak to poet Mary Lucille DeBerry, author of the new poetry collection Bertha Butcher's Coat. The podcast will feature several readings from that work as well as discussions of the techniques Mary Lucille has used to inspire those poems. We'll also speak to her about her discovery of her own obituary.