Podcasts about Fagersta

Han är rockstjärnan som förlorade tio roliga år på grund av Tambourinehärvan. Men det vill han inte prata om. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Han är rockstjärnan som under namnet Howlin' Pelle kallats ”världens bästa frontman”, i ”världens bästa liveband”.Tillsammans med barndomskompisarna från Fagersta har Pelle Almqvist och The Hives mer eller mindre kört på i samma stil i tre decennier.Nu väntar en ny världsturné som efter ett halvår avslutas i Stockholm i december, och så kommer ett nytt album i augusti. ”Fy fan vad tråkigt det här blev”I den här Söndagsintervjun berättar han om resan till framgången, om uppväxten i Fagersta och det utanförskap som präglade hans ungdom innan han hittade musiken.Men stämningen blir en annan när den omtalade Tambourinehärvan kommer upp. En härva som slutade med att The Hives blev skyldigt flera andra svenska artister stora summor, däribland uppemot 30 miljoner kronor till The Cardigans.Programledare: Martin WicklinProducent: Filip BohmKontakt: sondagsintervjun@sr.se

I idrottshallen i Fagersta möter vi framtidens alpina skidåkare, som tränar för fullt för att göra sig redo inför snön och skidsäsongen. För hur tränar man egentligen på en utomhussport, inomhus? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Länk till ljuskursen i Fagersta i Västmanland och Landskrona i Skåne 7-8 septemberhttps://solkarina.se/produkt/hogre-uppvaknande-2-dagars-fysisk-utbildning/Shamballas ljus kursen online https://solkarina.se/produkt/shamballas-ljus-for-hogre-uppvaknande/Dimensionsmedium esoterisk rådgivare https://solkarina.se/produkt/esoteriskt-radgivare-och-dimensionellt-medium/Grundkurs i Reiki Ryoho (MediReiki) https://solkarina.se/produkt/klassisk-japansk-reiki-grundkurs/Följ mig på Instagram: http://www.instagram.com/solkarina.sehttp://www.medireiki.sehttp://www.sannessens.se Digitala kursgården med Reikiplattformenhttp://www.shamballa.seFacebook: http://www.facebook.com/SinnligkunskapYoutube: https://www.youtube.com/user/sinnligkunskap/videos Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Länk till ljuskursen i Fagersta i Västmanland och Landskrona i Skåne 7-8 septemberhttps://solkarina.se/produkt/hogre-uppvaknande-2-dagars-fysisk-utbildning/Shamballas ljus kursen online https://solkarina.se/produkt/shamballas-ljus-for-hogre-uppvaknande/Dimensionsmedium esoterisk rådgivare https://solkarina.se/produkt/esoteriskt-radgivare-och-dimensionellt-medium/Grundkurs i Reiki Ryoho (MediReiki) https://solkarina.se/produkt/klassisk-japansk-reiki-grundkurs/Följ mig på Instagram: http://www.instagram.com/solkarina.sehttp://www.medireiki.sehttp://www.sannessens.se Digitala kursgården med Reikiplattformenhttp://www.shamballa.seFacebook: http://www.facebook.com/SinnligkunskapYoutube: https://www.youtube.com/user/sinnligkunskap/videos Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Solkarina vad innebär ljuskursen? Här kommer en liten kort beskrivning av hur viktigt ljus är för oss eftersom ljus är medvetenhetLänk till ljuskursen i Fagersta i Västmanland och Landskrona i Skåne 7-8 septemberhttps://solkarina.se/produkt/hogre-uppvaknande-2-dagars-fysisk-utbildning/Följ mig på Instagram: http://www.instagram.com/solkarina.sehttp://www.medireiki.sehttp://www.sannessens.se Digitala kursgården med Reikiplattformenhttp://www.shamballa.seFacebook: http://www.facebook.com/SinnligkunskapYoutube: https://www.youtube.com/user/sinnligkunskap/videos Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Lars Björk, Svenska Jägareförbundets representant i Fagersta under hanteringen av utbrottet av Afrikansk Svinpest kommer till studion och berättar om jägarnas totalmobilisering och hur viktig den insatsen varit för att bekämpa svinpesten. Insatsen är den kanske snabbaste och mest framgångsrika insatsen vid ett utbrott.

När svinpesten bröt ut i höstas runt Fagersta fanns det en person som var extra mycket beredd på ett sådant utbrott. Statsepizootologen Karl Ståhl var nämligen specialist på just den. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Karl Ståhl har ägnat större delen av sitt forskarliv åt just den afrikanska svinpesten. Han hade studerat den i ett av svinpestens ursprungsländer, Uganda. Så när SVA, Statens veterinärmedicinska anstalt, och andra myndigheter behövde agera snabbt visste han extra väl vad som krävdes.Här berättar han hur han upplevde det hela och hur det har gått med bekämpningen hittills. Reporter: Björn Gunérbjorn.guner@sverigesradio.seProducent: Lena Nordlundlena.nordlund@sr.se

I augusti 2023 konstaterades det första fallet av Afrikansk svinpest (ASP) i Sverige. Ett område på 1 000 kvm spärrades av kring Fagersta i Västmanland med omnejd. Det blev förbjudet för allmänheten att vistas i skog och mark, och en intensiv jakt inleddes för att hitta och avliva vildsvin i det smittade området. Nu, ett drygt halvår senare, har vissa restriktioner kunnat släppas och internationella medier lyfter den svenska hanteringen som ett framgångsexempel. Hur uppstod och hanterades utbrottet av afrikanska svinpest i Sverige, vad vet vi om sjukdomen och hur har samhället påverkats av krisen? Medverkande: Karl Ståhl, Statsepizootolog, Statens veterinärmedicinska anstalt SVA Nils Roos, Departementssekreterare, Landsbygds- och infrastrukturdepartementet Programledare Lotta Lundmark, programansvarig civil beredskap, Folk och Försvar

Christopher Garplind får nostalgivibbar av vildsvinen i Fagersta. Hanna Hellquist har rotat i Christophers lägenhet - allegedly. Du hör av dig om saker man minns men glömmer bort. Techreporter Effie Karabuda om OpenAI:s fotorealistiska videor. Turnéaktuelle Edvin Törnblom listar sina snyggaste lokalbussar. P3 Nyheters Lana Zand om tjejer som inte klarar fysproven på polisutbildningen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programledare: Christopher Garplind och Hanna Hellquist.

Storslagna naturupplevelser från urskog, fjäll, älv och hav. Men också det lilla och det nära. Det samsas i Naturmorgons årskavalkad under ledning av Mats Ottosson. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vi tar fram kikaren och spanar in några av de mest minnesvärda stunderna i Naturmorgon under året som gått.Som det storslagna skådespelet då de 200 kilo tunga blåfenade tonfiskarna samlades i Öresund och villigt hoppade i vågorna inför åskådarnas ögon. Eller den ännu tyngre visenttjuren som till slut visade sig inne i skogen på danska Bornhom.Men vi minns också det som snarare kräver lupp än kikare: de små rörtripsarna i en baldersbrå, en flodhättesnäcka i en småländsk bäck och en röd tulpanskål i en sumpskog i april. Och förstås miniatyrorkidén dvärgyxne som vi knäböjde inför en smällkall julimorgon på fjället Stormittåkläppen i Härjedalen.Vi minns också det som utmärkte just 2023: den afrikanska svinpesten som gjorde att skogen stängdes av för allmänheten runt Fagersta och Norberg, det myckna regnandet som fick myggen att kläckas och svamparna att ploppa upp ur jorden, och så hur vår minsta mesfågel, svartmesen, plötsligt dök upp i stora antal i början av oktober.Vi kliver in i en sjumilaskog väster om Jokkmokk - Pärlälvens fjällurskog. Det är mitt i sommaren men naturens egen air condition ger svalka. Som kontrast till det upplever vi också en regnig marsmorgon vid Lunds reningsverksdammar, där något så vanligt som gräsänder är vårt huvudfokus.Dessutom ringer vi upp några av er som lyssnar på Naturmorgon, för att höra om era starkaste naturupplevelser från året som gått.Avslutningsvis hör vi när Märit Lindholm, hämtat ur direktsändningen från Pärlälvens fjällurskog, berättar om vilken årstid som är hennes absoluta favorit.Programledare är Mats Ottosson.

Vi sänder från förbjuden natur - det område i Västmanland som spärrats av efter utbrottet av afrikansk svinpest. Och om vikten av att känna naturdoft, även i stan. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. För drygt två månader sedan upptäcktes afrikansk svinpest för första gången i Sverige. Hittills har över 50 vildsvin hittats döda och bekräftats bära på smittan. I ett 1 000 kvadratkilometer stort område i Västmanland - den smittade zonen - är det förbjudet att gå ut i skog och mark, och ett mindre kärnområde kring Fagersta håller just nu på att stängslas in i hopp om att smittan inte ska sprida sig. Morgonens fältreporter Karin Gyllenklev finns i Högfors i Norbergs kommun i Västmanland, inom den smittade zonen..Det är en unik situation i Sverige, med en så allvarlig och smittsam sjukdom bland vilda djur, som kan få så stora konsekvenser. På sikt kommer alla vildsvin i kärnområdet för smittan att dö, antingen av sjukdomen, eller avlivas. Vad händer i naturen när vildsvinen försvinner? Vilka ekosystemtjänster går förlorade? Hur fungerar ett ”vildsvinsstängsel”? När får människor vistas i skogen igen här? Och hur ser vildsvinens framtid i Sverige ut nu när svinpesten gjort entré?I programmet medverkar Arvid Norström, Grimsö forskningsstation vid Sveriges Lantbruksuniversitet, Lars Björk, jaktvårdskonsulent på Jägareförbundet, Erika Chenais, statsveterinär vid Statens veterinärmedicinska anstalt samt Pia Boiardt från Fagersta naturskyddsförening.Vi intervjuar också landsbygdsminister Peter Kullgren för att höra vad han och norska kollegan Geir Pollestad sa om vildsvinens framtid när de möttes i onsdags.Och så om att vi människor behöver naturen på så många sätt. Bland annat för att må bra. Men hur får man i sig natur om man bor mitt i Stockholm - på Södermalm? Reporter Ellen Pääjärvi har träffat keramikern Mia Blanche som stod 23 år i kö för att få en kolonilott, och pratat med forskaren Marcus Hedblom vid Sveriges Lantbruksuniversitet. Han ger stadsnära naturtips och berättar om nya rön kring att naturdofter är viktigare än vi kanske trott.I veckans kråkvinkel öppnar Mats Ottosson en skrivbordslåda och där ligger en spyboll. Som tar honom med på en minneskavalkad av rang.Programledare är Jenny Berntson Djurvall.

Häxringar bildas av svampar som växer utåt i en ring. Vi sänder från en sådan på Berthåga kyrkogård i Uppsala. Och i Boden möter vi den smalnäbbade nötkråkan. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Häxringar kallas ringar av mörkare gräs i gräsmattan. Den mörkare färgen avslöjar inte häxor utan svampar! En del svampar växer helt enkelt i ring – de börjar i mitten och växer sedan ett antal centimeter utåt varje år. Hanna Johannesson, professor i botanik vid Kungliga vetenskapsakademien, har mycket att berätta om en speciell häxring på Berthåga kyrkogård i Uppsala. Häxringarna är som naturliga experiment, där forskarna kan följa svamparnas tillväxt och evolution, och undersöka begrepp som individ, kön, utveckling och ålder.På plats på kyrkogården denna lördagsmorgon finns också fältreporter Lisa Henkow. Och kanske ett gäng dansande älvor? För häxringen har också kallats både älvring och älvdans, och i folktron antogs den vara laddad med magiska krafter. Att somna, eller kissa, inne i en älvring var inte något att rekommendera ...På en annan kyrkogård, i Boden, möter vi den smalnäbbade nötkråkan som planterar sin egen mat. Det är när den glömmer var den lagt fröna från cembratallen och det i stället växer upp en ny tall. Både cembratallen och den smalnäbbade nötkråkan har sitt ursprung i Sibirien.Den här hösten har det flugit in mängder av svartmesar i Sverige. De har setts i stora flockar, och även fallit döda ner inne i storstäderna. Vanligtvis för denna vår minsta mes en stillsam tillvaro inne i barrskogen och flyttar inte långt. Varför ser vi så många just nu? Vi ringer upp Dag Lanerfeldt som den senaste veckan räknat tusentals svartmesar från berget Gåseborg i Järfälla utanför Stockholm.Ann Mari Lindqvist såg ett stim av ålliknande fiskar i hamnen i Kyllaj på östra Gotland. Vad var det för något? Vi ber Kalle Gullberg, länsfiskekonsulent på Länsstyrelsen Gävleborg, förklara.Vad händer i området runt Fagersta där den afrikanska svinpesten drabbat vildsvinen? Vi ringer upp statsepizootolog Karl Ståhl för att höra om hur stängslet som ska upp kommer att fungera, och när människor får lov att gå ut i skogen igen.I veckans kråkvinkel undrar Jenny Berntson Djurvall vad andra tänker på. Tänker de på romarriket, att det är dags att köpa toapapper, eller kanske på svampen gelétagging?Programledare är Joacim Lindwall.

Recibimos a Nicholaus Arson, guitarra y compositor de The Hives, poco antes de su concierto en la Riviera de Madrid. Mientras picoteamos en su último y estupendo álbum, “The death of Randy Fitzsimmons”, charlamos sobre sus procesos de grabación y composición, el sonido de la banda, o sus orígenes en la pequeña localidad sueca de Fagersta. Playlist; THE HIVES “Bogus operandi” (The death of Randy Fitzsimmons, 2023) THE HIVES “Trapdoor solution” (The death of Randy Fitzsimmons, 2023) THE HIVES “Countdown to shutdown” (The death of Randy Fitzsimmons, 2023) THE HIVES “Rigor mortis radio” (The death of Randy Fitzsimmons, 2023) THE HIVES “Stick up” (The death of Randy Fitzsimmons, 2023) THE HIVES “Smoke and mirrors” (The death of Randy Fitzsimmons, 2023) THE HIVES “Crash into the weekend” (The death of Randy Fitzsimmons, 2023) THE HIVES “Step out of the way” (The death of Randy Fitzsimmons, 2023) MARTIN SAVAGE and THE JIGGERZ “Nothin’ for me” (single, 2023) THE MAHARAJAS “Johnny the Walker” (Rock’n’Roll graduates, 2023) THE BO DOGS “She’s got to go” (Bad bad dog, 2014) THE DRAGTONES “Insane” THE VANJAS “My girls” (My girls, 2018) PSYCHOTIC YOUTH “S.O.S.” (Abba EP, 2021) Escuchar audio

Erik och Kristian fångar upp Jens Gustavsson vid Jägarnas Riksförbund och snackar igenom det vi vet om dagsläget för Svinpestens härjningar i trakterna kring Fagersta. 41 konstaterat smittade vildsvin, 9000ha skall inhägnas och dramatiska effekter för boende och brikare av naturen i området. Vi pratar också om kommande vargjakten enligt det beslut som kom för nån dryg vecka sedan. Överlag är reaktionerna på jaktens omfattning negativa, vi pratar igenom varför de reaktionerna kommit samt hur en vargjakt kan komma att genomföras i våra hemtrakter då Sörmland för första gången tilldelats varg. Detaljerna kring genonförandet av en eventuell jakt visar sig vara ganska intrikata och utmaningar finns. Vi pratar också igenom kommande hundjaktspremiär och Erik berättar om en tuff tid hans Wachtel Stellan (och Eriks plånbok) går igenom i detta nu. Som grädde på moset bjuder Erik på en mustig soppa med ett rivigt rödtjut från Piemonte som bjuder på en kraftig svängom för smaklökarna toppat med en krämig viltmousse.

Din idé är en medborgarbudget som riktar sig till unga. De får skicka in förslag på en aktivitet eller ett evenemang för unga, och sedan får andra ungdomar rösta på vilket eller vilka av förslagen som ska genomföras. Medverkande: Annika Hedberg, social hållbarhetsstrateg och Aya El turk, projektledare i Fagersta kommun Samtalsledare: Anders Nordh, SKR  

Fagersta, afrikansk svinpest, smitto zon osv.... Rickard ringer till Erik som jobbar på SVA för att kolla läget och även slå hål en del myter. Viktigt avsnitt som alla bör lyssna på.

Sweden's celebrating the golden jubilee of King Carl XVI Gustaf - with galas galore to mark his fifty years on the throne. We'll be hearing all about the man behind the crown! Our reporter Joshua Worth has been with locals in Fagersta in Västmanland this week and brings us the latest on the consequences there of the swine fever outbreak.And she was tipped to become Sweden's first female prime minister - we remember the late Foreign Minister Anna Lindh, whose murder, 20 years ago this week, shook the nation.Presented by Dave Russell and Kris Boswell with reporting from Joshua Worth and Michael Walsh.

I skogarna kring Fagersta dör vildsvin i afrikansk svinpest. Men i södra Afrika bär djur på viruset utan att bli sjuka. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Den afrikanska svinpesten, som just nu lamslår verksamheten i skogarna kring Fagersta, har sitt ursprung i Afrika söder om Sahara. Där har den funnits så länge att vårtsvin som den infekterar inte alls blir sjuka av den. När den däremot når tamsvin – eller som nu sprider sig till svenska vildsvin – är den dödlig.Sjukdomsutbrottet är ett av många exempel på hur det kan gå när vi människor flyttar arter och sjukdomar över världen. I Vetenskapspodden hörs: Björn Gunér, Stefan Nordberg och Sara Sällström från SR:s vetenskapsredaktion.PoddledareCamilla WidebeckProducentPeter Normark

Den afrikanska svinpesten sprider sig i Sverige. Redan nu har exporten av grisköttet stramats åt och tamgrisar inom det smittade området kring Fagersta kommer att behöva avlivas. Hur påverkas den svenska grisnäringen av smittspridningen? Vad kommer det bli för långsiktiga konsekvenser? Och vad görs för att hjälpa de drabbade bönderna? Gäst: Susanna Sternberg Lewerin, professor i epizootologi och smittskydd. Programledare och producent: Ellen Lundström. Kontakt: podcast@aftonbladet.se

Utbrottet av afrikansk svinpest pågår i trakten av Fagersta. I programmet får vi höra flera av de ansvariga för åtgärderna som tas: Erika Chenais, statsveterinär på SVA Lars Björk, jaktvårdskonsulent i Västmanlands län Peter Kullgren, landsbygdsminister Karl Ståhl, statsepizootolog, SVA Jan Cedervärn, överdirektör Jordbruksverket Följ ATLs rapportering här

Ett 1000 kvadratkilometer stort område är avspärrat efter att flera fall av svinpest upptäckts nära Fagersta och Norberg. Import av svenskt griskött har stoppats av flera länder. Vilka ekonomiska konsekvenser får utbrottet av svinpest? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programledare: Philip RamqvistMedverkande: Lars-Erik Lundkvist, näringspolitisk expert LRF, och Elle Kari Karlsson, ekonomireporter

Ett 1000 kvadratkilometer stort område är avspärrat efter att flera fall av svinpest upptäckts nära Fagersta och Norberg. Import av svenskt griskött har stoppats av flera länder. Vilka ekonomiska konsekvenser får utbrottet av svinpest? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programledare: Philip RamqvistMedverkande: Lars-Erik Lundkvist, näringspolitisk expert LRF, och Elle Kari Karlsson, ekonomireporter

När Sverige fick sitt första fall av afrikansk svinpest så tänkte professor Susanna Sternberg Lewerin genast det här är en jättekatastrof. Men det finns strategier som visat sig fungera mot utbrott i andra länder. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I programmet hör vi om varför det är så svårt att undvika spridning av viruset, och hur hårt det drabbar tamgrisar om det tar sig in hos dem. Vi hör om de drastiska åtgärder som hittills vidtagits mot smittan, och hur det påverkar människor i runt Fagersta där ett område nästan lika stort som Öland har belagts med restriktioner. Och så får vi veta att det går att utrota smittan med rätt metoder, vilket skett i ett par europeiska länder. Medverkande: Susanna Sternberg Lewerin, professor i epizootologi vid Sveriges Lantbruksuniversitet; Katharina Gielen, smittskyddschef på Jordbruksverket; Terje Lund, reporter P4 Västmanland.Programledare: Björn Gunérbjorn.guner@sr.seProducent: Mattias Pleijelmattias.pleijel@sr.se

Det första fallet av afrikansk svinpest konstaterades i Sverige under veckan. Att nu myndigheter stänger av stora skogsområden kan ställa till det för skogsägare och flera. Det blir också en fjällrapport idag samt att vi diskuterar att det kanske inte går så dåligt för skogsindustrin som den allmänna debatten just nu kan göra gällande.

Nyheten har precis kablats ut i riksmedia. Den Afrikanska Svinpesten har kommit till Sverige. 7 vildsvin har påträffats döda utanför Fagersta och prover har bekräftat att dödsorsaken är virussjukdomen Afrikansk Svinpest. Det faktum att sjukdomen nu finns i landet får dramatiska konsekvenser för boende i trakterna runt Fagersta där allt tillträde till skog i mark förbjuds med undantag för trafik på allmän väg. Det betyder att promenader, bär- och svamplock, jakt och fiske inte får förekomma under, håll i dig nu, en period på MINST 2 år. Vi pratar med Daniel Ligné vid Svenska Jägareförbundet som sitter inne med kunskap om vad som hänt hittills, vad som kommer att ske i närtid och hur det påverkar närområdet, kringliggande områden samt näringar som skogs- och lanbruk. Ett på många sätt nattsvart avsnitt som innehåller vital information för dig som är ute i skog och mark.

2009 skjuts en man ihjäl utanför Fagersta. Samma kväll rings flera samtal från området till Estland, där mannens fru är bosatt.

Flera av landets största kulturinstitutioner som befinner sig i ekonomisk kris. Hör kulturekonomen Tobias Nielsén som ser kulturens värde för för kommuners och regioners ekonomiska styrka. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I veckan skrev Nationalmuseums tidigare chef Susanna Pettersson en debattartikel i Svenska Dagbladet med rubriken ”Nationalmuseum kan tvingas flytta”. Anslagen täcker inte hyra och löner längre. Och det är flera av våra största kulturinstitutioner som befinner sig i kris: Naturhistoriska museet, Kungliga Operan och Medeltidsmuseet som snart ska stänga. Varför är synen på kulturen som tärande så cementerad i debatten? Kulturekonomen Tobias Nielsén från förlaget Volante kommer till studion. Han ser kulturen som helt avgörande för kommuners och regioners ekonomiska styrka och förmåga att attrahera nya invånare och företag.KONSTNÄRLIGT SKOGSUTBYTE MELLAN SARA-VIDE ERICSON OCH TILDA LOVELLKonstnärerna Sara-Vide Ericson och Tilda Lovell ställer ut på Bonniers Konsthall i Stockholm. Båda använder skogen och marken i Hälsingland, där båda bor, i sina verk. Sara-Vide i form av stora målningar med motiv från åkrarna, sjön Voxnan och skogen. Tilda bygger rent konkret skulpturer och miniatyrlandskap med material hon hittar i landskapet: mossa, fågelkranier, rotvältor och grenar. Men vad händer i museirummen när två besläktade konstnärskap ska samsas om utrymmet? Vem bestämmer om det ska vara ljust eller mörkt i skogen?Utställningen pågår på Bonniers Konsthall 30 augusti - 29 oktober 2023.REN ENERGI NÄR THE HIVES TURNERARRockbandet The Hives bildades 1993 i Fagersta och under sina första tjugo år la de världen för sina fötter. Flitigt turnerande, alltid med enhetliga svartvita scenkläder och högintensiva hitlåtar som ”Hate to say I told you so”. Sedan kom problemen: ekonomiska tvister, avhoppade bandmedlemmar, covid och inställda spelningar.Men nu är The Hives tillbaka - och det med kraft. Tidigare i höstas släppte de albumet ”The Death of Randy Fitzsimmons” och under hösten är de ute på turné i Europa och USA. P1 Kulturs Anna Tullberg har träffat bandets sångare Howlin' Pelle Almqvist.BOKHÖSTEN TOLKAD AV LINA KALMTEGKulturredaktionens litteraturredaktör Lina Kalmteg går igenom bokhöstens höjdpunkter. Nedan följer en lista på de titlar hon tar upp i programmet.LITTERATUR HÖSTEN 2023”Jävla karlar” av Andrev WaldenUtgiven.”Repris” av Johan KlingUtgiven.”Om uträkning av omfång 1” av Solvej BalleUtgiven.”Själens telegraf” av Amanda SvenssonUtgiven.”Systrarna” av Jonas Hassen Khemiri4/9”Empusion” av Olga Tokarczuk4/9”Stacken” av Annika NorlinSeptember.”Minnet och rädslan” – En biografi över Gunnar Ekelöf av Jesper HögströmSeptember.”Ett spöke i strupen” av Doireann Ní Ghríofa19/9”Gammal kärlek” av Margaret Atwood25/9.”Skärvorna” av Bret Easton Ellis7/10”Sniglar och snö” av Agneta Pleijel9/10.”Samtalen” - en bok om och med Mamma Andersson av Cilla Naumann och Karin Mamma Andersson.20/10”Zorn - ett liv, en tid” av Per Svensson.25/10.”Falsk hare” av Fernanda Melchor.December.OBS OM AMERIKANSKA ANNIE DILLARDS ESSÄKONSTRadioessäprogrammet OBS fyller sextio år i år och handlar denna vecka om essän som genre såväl som om några av dess främsta utövare. När man talar om essäistik så talar man förstås om stil och idéer. Men en av de absolut viktigaste sakerna för en god essäist torde vara blicken. Hur man närmar sig världen, människorna och tankarna. Och amerikanska Annie Dillard som skrivit boken ”Att lära en sten att tala – expeditioner och möten”, har en helt egen blick. En blick som trollbundit kulturredaktionens Katarina Wikars.Programledare: Cecilia BlombergProducent: Nina Asarnoj

Dagens gäst är 'Howlin' Pelle Almqvist, sångaren i bandet The Hives. Sedan deras start 1993 i Fagersta har de erövrat jorden med fantastiska shower. Efter 11 års förväntan släpper de äntligen sitt nya album nu på fredag! Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Träd som minns och känner smärta. Träd som stöttar sina grannar och delar med sig av näringsämnen. Katarina Wikars avlyssnar skogens hemliga och mångförgrenade liv. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Ursprungligen sänd 2017-06-13. På mitt kylskåp har jag ett urklipp på granen Old Tjikko, den är bara tre meter hög men världens äldsta träd. Den är lite snedvuxen också, för den står alldeles ensam på Fulufjället i norra Dalarna. Men hur gammal är Old Tjikko då? Forskarna från Naturgeografiska institutionen på Uppsala universitet säger 9 950 år för granar kan föröka sig genom nya kloner som genetiskt är samma som urspungsgranen. Ett matriarkat av granar som under årtusendena växt, blåst omkull, invaderats av barkborrar, blivit gamla och trötta och rasat, och långsamt, långsamt gett plats åt sticklingen Old Tjikko. Old Tjikko är faktiskt ganska ful, ser lite ut som en gran på en teckning av konstnären Carl Fredrik Hill som jag har på väggen. Ensam och spretig i blåsten. Det finns en anledning till att jag helt plötsligt har börjat intressera mig för granen. För jag har blivit med skog, inte många hektar men nog mycket för att tala med skogsbolaget om gallring. Kanske skulle jag istället tala med granarna om gallring för nu har jag läst ”Trädens hemliga liv” av Peter Wohlleben som skogsvaktare i kommunen Hümmel i Tyskland. Och det här är inte rätt forum för att redogöra för bokens alla biologiska processer, de hemliga nätverken träden emellan, hur de hjälper mer än stjälper varandra. Men efter hundratalet sidor om kloryfyll och parasiter så kommer jag som skenbart urbaniserad ändå att se på min svampangripna gamla lönn med nya mer förstående ögon, och veta att den trots angrepp nog ändå kan klara sig några decennier till. Känner jag till och med mer förståelse för de glesa granarna som ingen gillar? Skogsbolaget och skogsstyrelsen och sönerna och väninnorna säger: ta bort granarna. Det kommer att bli så ljust sen. Och jag tror inte ens att Peter Wohlleben som ändå menar att träden kan skrika egentligen gillar granarna. Han ömmar mer för lövskogarna, och vem kan invända mot det. Träd kan minnas och träd kan känna smärta, skriver han. De är oftast sociala och stöttar sina sjuka exemplar och förser dem med näringsämnen tills de mår bättre. Som en hjord elefanter. De kan sända ut signaler om att de är angripna av larver och utsöndra skrämselluktämnen via bladen för att försvara sig, och också tala genom att knacka med rötterna, utbyta information via ljudvågor. Nu är jag inte kapabel att invända mot denna australienska forskarrapport för jag är ju kulturskribent och inte biolog men har vi inte alla hört björkar som susar, aspar som rasslar, tallar som knakar? Vissa träd är mer sociala än andra kan man också lära av ”Skogens hemliga liv”, bokar kan inte stå för tätt, de delar vatten och näringsämnen mellan sig medan björken är en utpräglad solitär, växer så snabbt att barken spricker, den vita som skyddar mot solbränna för björken gillar att stå för sig själv: ”Björken jagar fram genom livet, lever över sina tillgångar och lakar till sist ut sig själv.” Björkar blir inte så gamla. Även aspen är en rastlös en. I skogens hemliga liv finns också hackspettar och lavar och mossor. Och alla de där jag alltid tyckt var så fina visar sig vara rent av skadliga: murgrönan och vildkaprifolen och misteln. Är sådana som livnär sig på andras näring, som stryper och kletar och klänger till döds. Och läsningen får fäste, förändrar blicken, och hädanefter kommer jag nog att se på träden, de levande och de döda, på ett annat sätt. Fast det räcker inte långt i denna tid av massavverkning och virkespriser. Så långt tillbaka jag kan minnas har timmertågen haft hundra vagnar där de står på stationen i Borlänge. Träd blir pappersmassa men nu behövs det inte så mycket papper som förr. Norra barrskogsbältet, sa någon i min ungdom att vi bodde i. Norra barrskogsbältet. Norra rusbältet. Det kan vara en missuppfattning att granskogen alltid har stått så där mörk och sluten intill husknutarna. Det beror på att den moderna människan inte har användning för den. Förr sköttes den om, blev ved för husbehov, gallrades av nödvändigheten. Bara intill ödetorpen marscherade granen fram. Min morfar brukade på sextiotalet berätta om kolmilorna, om skogsrået som varnade männen som somnat om milan höll på att brinna ner. Kan jag vara den sista i min generation som tillbringat ett halvt liv med att fundera över skogsrået? Som barn förväntade jag att förr eller senare se en kvinna med långt grönt hår och en ihålig rygg springa mellan stammarna. Skogsrået var en väldigt solitär varelse, aldrig hade man sett flockar av dem. Och någonstans inom mig kan jag tycka att det är lite synd om skogen har slutat att befolkas av troll, vättar och vildvittror och allt vad de kan tänkas heta trots att jag med förnuftet inser att vi inte alla i dessa urbana tider kan flänga runt som några sentida Ronja Rövardöttrar på bergsknallar och hyggen och anropa de små under jorden. Precis som skogsvaktaren i ”Skogens hemliga liv” kan jag drömma om en lövskog på hösten, även om jag nu lärt mig varför träden måste fälla sina löv och varför vissa skiftar så tidigt i rött. De är trötta, de är mätta. De har inte plats för mer sockerproduktion. Det vackraste jag någonsin har sett är en japansk lövskog i bergen i oktober, flera tusen olika sorters lönnar skiftar i allt från ljusgrönt över ockra till mörkaste vinrött. En sådan skog är nog motsatsen till en planterad industriskog med raka trista tallar som växer en stund för att snart åter fällas. Skogen är så mycket för människan, rekreationszon och arbetsplats, både estetik och kapital. Den gigantiska skogsbranden sommaren 2014 utanför Fagersta i Bergslagen orsakades av en skogsmaskin och fick förödande konsekvenser. Fotografen Heléne Schmitz har vandrat bland de kala gråa stammarna med sin japanska storformatskamera och ställer ut sina bilder på Fotografiska i Stockholm. Där och då något försvinner uppstår också något nytt. Mellan de döda trädstammarna som ser ut att vara i svartvitt spränger sig ljusgröna grässtrån fram, spirar som om inget hade hänt. Naturen har alltid varit bra på att komma igen, ta tillbaka som om människan bara vore en parentes. En annan svit av bilder visar den japanska växten kudzu. Om granen Old Tjikko har växt 3 meter på 9 000 år så växer Kudzu istället tre decimeter om dan. Den var en gåva till Amerika från Japan vid något jubileum och uppskattades för sina vackra blommor, för skuggan den skänkte på verandorna. Men snart tog den över inte bara verandorna utan hela landskapen där den drog fram. Hus, träd, bänkar, allt blir inbäddat i mattan av kudzublad. Den kväver alla andra och ser samtidigt så förrädiskt mjuk ut. Här tar inte naturen tillbaka något utan lägger sig över sig själv. Blir ett hav av grönska, meterhöga varelser av blad, som om landskapet blivit förtrollat av en ond fe, rötterna är snår ingen längre kan såga sig igenom men där i myllan kommer nog att uppstå en liten larv eller borre som förr eller senare rår på kudzu också. Skogen har alltid varit bra på att sköta sig själv. Katarina Wikars, medarbetare på kulturredaktionen "Trädens hemliga liv" Författare: Peter Wohlleben. Översättning: Jim Jakobsson. Norstedts.

Den som lärt dig Japansk Reiki och de Reikimetoder jag lärt mig de har också fått lära sig mer om var den ursprungliga Reikin kommer ifrån. Därför är alla amerikanska Reikimetoder, och andra påhittade Reikimetoder inte densamma som det ljus jag talar om i den här podden.Shamballas ljus och den ursprunliga Reiki från pure land buddismen bygger på gamla myter och traditioner om vad Reiki är och Reiki´s ursprung.Du kan läsa mer om kursen på den här sidan https://medireiki.se/produkt/shamballas-ljus-for-hogre-uppvaknande/ nästa fysiska kurs är i Fagersta i Västmanland i juli.Du kan också följa mig på min nya podcast Kosmiskt ljus och högre uppvaknande som finns överallt där podcast finnsInstagram: http://www.instagram.com/medireikiInstagram: http://www.instagram.com/solkarina.seYoutube: https://www.youtube.com/@medireikiYoutube https://www.youtube.com/@solkarina/videosHemsida: http://www.medireiki.seFacebook https://www.facebook.com/Sinnligkunskap/ Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I dagens avsnitt får vi träffa Vincent Jedselius. Hur går man från hiphop till blues/country? Är resan viktigare än målet? Hur är det att växa upp i en industrikommun? Hur kan ett års backpacking på andra sidan jorden hjälpa dig att hitta dig själv? Allt detta och mer i ett härligt samtal med en unik, positiv och härlig kille i Vincent. Dessutom avslutar vi med en förhandslyssning på en av Vincents låtar som kommer hamna på nästa album! Hoppas ni får samma härliga känsla som jag får när jag lyssnar och pratar med Vincent! In och lyssna på hans musik på Spotify! Musik: Josef Fataki - instagram: @josef.df    Redigering: Fredrik Lundqvist    Vincent Jedselius: instagram - @vincentjedselius - musik: https://open.spotify.com/artist/1eCMafN9lb0rsXkrjI1ruc?si=3rbm9dZ-Tn2nhOD8Rkd5sA  Sponsor: Kata på gata - instagram: kata_pa_gata  www.katapagata.se   Använd rabattkod PAINT10 för 10% rabatt

Eine Psychologin verschwindet spurlos – in ihrem verlassenen Büro findet die Polizei Akten über ihre Patienten: Dr. Jekyll, Dorian Gray, Carmilla und Viktor Frankenstein. Ist es möglich, dass die zum Leben erwachten Figuren der Schauerliteratur tatsächlich in Therapie sind? Welche Geheimnisse hat die Psychologin über sie herausgefunden? Warum befinden sich Blutspritzer auf den Dokumenten? Und wollte die Verschwundene tatsächlich ein Buch mit dem Titel »Monster auf der Couch« schreiben? Nur wer die Akten der Psychologin durchstöbert, kann dem Mysterium ihres Verschwindens auf den Grund gehen und wird belohnt mit schauderhaftem Wissen: nämlich was uns Menschen zu Monstern macht – und Monster zu Menschen ... Ein geniales wie schönes Buch, voller raffinierter Gestaltungsdetails wie Aktennotizen, Skizzen, Fotografien und vielem mehr. Über die Autoren: Die schwedische Psychologin Jenny Jägerfeld, geboren 1974, betreut in ihrer therapeutischen Praxis Kinder und Erwachsene, zudem schreibt sie aber auch Bücher für sie: Für ihre Romane gewann sie im Kinder- und Jugendbuch bereits den renommierten August-Preis, den Astrid-Lindgren-Preis, den Kinderbuchpreis von Sveriges Radio und den LUCHS. Mats Strandberg, geboren 1976, zog als 16-Jähriger aus dem kleinen Fagersta in Västmanland nach Stockholm. Heute ist er freier Journalist und schreibt unter anderem Kolumnen für QX und Aftonbladet. Im Jahr 2004 wurde er von Sveriges Tidskrifter – dem Verband schwedischer Zeitschriftenverlage – zum „Kolumnist des Jahres“ gewählt. Sein Roman „Halbes Leben“ war ein großer Überraschungserfolg und erhielt begeisterte Kritiken.

Avsitt 62 kantas av ett gäng trötta programledare, Anders håller ställningarna i backen i Vemdalen och från den helt ärligt riktigt mobila studion, Ted är sliten efter helgens gallej i Fagersta och Viktor hade segervittring i Halmstad.Givetvis tar vi en tillbakablick från The Open at Tallahassee, och försöker att spå framtiden i den stundande Major som går av stapeln i påsk.Vi önskar Discexpress grattis till den nya butiken och önskar all lycka framöver!Anders, Viktor & Ted

Så det var det hela. Nu är Stagedive To Hell slut och alla avsnitten finns på heavyground.se. Och kanske finns det en möjlig fortsättning. Vi får se. Här kommer ett eftersnack med några som spelar thrash metal idag som reflekterar över genren: El Guapo från Zombiekrieg, Stefan från Morbid Breath och Berget från Man Machine Industry.  Och precis som på de klassiska thrashplattorna kommer här en obligatorisk tacklista till dem som gjort det här möjligt: Ett särskilt tack till Berget Bergman, Fredrik Larzon och Dan Swanö för ovärderlig hjälp med kontakter till några personer viktiga band. Tack också till Patrik Wirén och Patrik Sporrong (Midas Touch), Ulf Pettersson (Mezzrow), Magnus Forsberg (Tribulation), Pontus och Bäz (Kazjurol), Johan Jansson (Hatred), Johan Bülow (Fallen Angel), Sabrina Kihlstrand (Ice Age), Pelle Ström (Agony & The Krixhjälter) och Christian Jansson (Pagandom) som ställde upp och berättade sina historier. Och ett speciellt tack till Kazjurol som lånat ut både namnet och en bit av låten som den här podcasten är döpt i blod efter. Stagedive to hell Fagersta hardcore nu och för alltid.  Tack också till dig som har lyssnat och till alla som hört av er med positiv respons. Ni får gärna skicka in fler minnen om ni har några från den här tiden så bidrar ni till den fortsatta histrorieskrivningen om svensk thrash metal.  Nu är det slut för den här gången. Tack för att just du har lyssnat.

I det här avsnittet av Stagedive To Hell där vi berättar historier från den först svenska thrashvågen på 80-talet beger vi oss till Fagersta och hälsar på Pontus Ekwall och Thomas Bergström. Båda från bandet Kazjurol. Bandet bildades runt 1984 och släppte enligt Metal Archives sin första demo Please Wake Up 1987. Sen följde ett antal demos, EP:s, singlar innan debuten Dance Tarantella kom 1990. Några fler släpp på samlingsskivor med mera följde sen blev det tyst. Tills 2019 då Multi Dead World släpptes vilket signalerade att bandet var tillbaka och levererade crossover/thrash i gammal god stil. Den här intervjun gjordes i januari 2018 i Studio Cave då skivan spelades in (originalversionen hittar du här). Så här är Tomas och Pontus som berättar historien om Kazjurol i Stagedive To Hell.  Länkar till releaser i urval: Demon Messengers Of Death Låten Multi Dead World från demon A Lesson In Love Dance Tarantella (fullängdare)

The Hives are a Swedish rock band that rose to prominence in the early 2000s during the Garage Rock Revival. Eight years into their career, the Hives rose from garage rock stalwarts to one of the trendiest bands of the early 2000s, along with the Strokes and the White Stripes. Mixing arty contrivances such as a strict black-and-white dress code and the guidance of a (possibly imaginary) Svengali named Randy Fitzsimmons with Stooges-inspired rock, the Hives - Nicholaus Arson, Chris Dangerous, Dr. Matt Destruction, Vigilante Carlstroem, and Howlin' Pelle Almqvist - formed in 1993 in Fagersta, Sweden, while they were still in their teens. In this episode the playlist published by the band for New Year's Eve 2020-21. Lineup: ABBA, Viagra Boys, Amy Taylor, Los Saicos, The Cramps, ShitKid, Jacqueline Taieb, Hunx & His Punx, First Aid Kit, Tom Waits, Shannon & The Clams, Radioactivity, Turbonegro, The Hives, Oblivians, New Bomb Turks, The Sonics, Thee Headcoatees, Reigning Sound, Richard Hell, Sonic's Rendezvous Band, The Hellacopters, Dead Kennedys, Ramones, Electric Eels, Bo Diddley, Mohammed Wardi, King Gizzard & The Lizard Wizard, Charlie Megira, Julian Casablancas, Franska Trion, Tonbruket, The Wailers, Clinic, Mattiel, The Mysterians, The Stooges

The Hives are a ripping quintet that formed in Fagersta, Sweden, during the early '90s. They exploded into American pop-culture consciousness during the garage-rock revival with a pair of chart-splashing, straight-forward stingers (2000's Veni Vidi Vicious and 2004's Tyrannosaurus Hives). And while they did take a hiatus in the mid-2010s, they've continued rocking the thin line between ragged and refined for nearly 30 years with a total of five albums, four EPs, and a 2020 live set recorded at Nashville's Third Man Records. Just after soundcheck wrapped at Nashville's Brooklyn Bowl, the Hives' redlining guitar duo of Nicholaus Arson and Vigilante Carlstroem welcomed PG's Chris Kies onstage to talk gear. The resulting chat covered just how and why Carlstroem's Flying V has split so many times (supposedly sounding better after each repair), and the reasons why Arson explains his vintage, bridge-pickup-only Fender Telecaster Custom is still the one. Both also quickly detail the torrid fuzzes that will never leave their respective boards. [Brought to you by D'Addario XPND Pedalboard: https://ddar.io/xpnd.rr (https://ddar.io/xpnd.rr)]

Ett återbesök till Fagersta 2019 där jag besökte Kazjurol i januari då bandet nyss hade spelat in sin nya platta "Multi Dead World" för ett samtal om bandets historia, Fagersta, att växa upp i en bruksort och minnen från Rockborgen. Sen hoppar vi fram till september samma år då bandet hade en releasefest för skivan och spelade för utsålt hus där både benbrott och strömavbrott inträffade.  Publicerades första gången av Into The Void Podcast 2019. 

I slutet på 80-talet inträffade något märkligt i Fagersta. Plötsligt kom det dit massor med internationella band som spelade punk, thrash- och death metal. Och folk reste från stora delar av landet för att se spelningar med Napalm Death, Carcass, D.R.I, Corrossion Of Conformity, Kreator, Forbidden, Sacred Reich, Death Angel och många andra, idag legendariska, band som spelade på Rockborgen.   En av personerna bakom Rockborgen var Peter "Babs" Ahlqvist, Han har senare gjort sig känd som skivbolagsboss på Burning Heart Records men allting började i Fagersta och i föreningen Tid Är Musik. I det här avsnittet får ni göra hela historien om Rockborgen med Peters egna ord. Hur det började, vad som hände när banden spelade, vad det betytt för Fagersta, kampen med lokalpolitiker och grannar och mycket mer.   Publicerat första gången september 2020.

I beachhandboll får männen spela i shorts och linne på stora mästerskap, men kvinnorna måste ha bikini med reglerade mått. Hur påverkar bikinikravet sportprestationen? Och hur snabbt ändras det svenska språket? När representanter för handbollsförbunden i Europa träffades i Wien för ett tag sen, handlade det bl.a. om klädreglerna i beachhandbollen. De nordiska länderna var missnöjda med att kvinnor måste spela i bikini när männen får spela i shorts och linne på stora mästerskap som VM och EM. Hur påverkar bikinikravet sporten? Och kommer reglerna hinna ändras innan sommarens EM i Bulgarien? Madeleine Gustafsson, förbundskapten för ungdomslandslaget i beachhandboll och Hanna Fogelström, landslagschef Svenska handbollsförbundet, reder ut. Och handlar det om förändringstakten i svenska språket. Förändras språket snabbare nu än vad det gjorde för 50 år sen och vad krävs det för att hänga med i svängarna? Louise och Thomas pratar med språkprofessorn Emma Sköldberg, som varit huvudredaktör för den nya utgåvan av Svensk Ordbok. Dessutom om skärmförbud i simhallen i Fagersta, Tusse som färgstark stilförebild och Janne Anderssons trupp utan surpuppor. Programledare: Louise Epstein Bisittare: Thomas Nordegren Producent: Maria Bertrell

Stöd oss via patreon.com/fyrameterVilken är snabbaste vägen mellan Fagersta och Örebro?Var ligger Grafikens hus?Vilken är tjusningen med fixgear?Vilket är Norrköpings vackraste hus?…och mycket annat. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Bilden på omslaget är tagen under en efterfest vid en av rockhistoriens minst glamorösa spelningar. Vi hade som vanligt repat, hyrt en minibuss, packat in alla grejer och kört från Stockholm. Denna gång till Fagersta, där vi skulle spela med Consequences. Jonas var sjuk, spelningen var sen och vi väntade och väntade. Som vanligt. Och helt i onödan. För när vi väl gick upp på scen bestod publiken av en enda person - min fru Kristina. Mitt under spelningen går en man ur personalen in på dansgolvet framför scenen och börjar svabba golvet. Efteråt stängde vi in oss på hotellrummet med en back öl och vågade knappt gå ut ens för att be om gaget. Låten heter ”Hur långt kan vi gå?” och skrevs i den minimala garderob i Kärrtorp där jag hade mitt lilla musikrum (som var precis tillräckligt stor för att en elbas skulle få plats på längden). Jag gjorde texten till refrängen och Jonas skrev verserna, och i Consequences form hette låten ”I do it all for love”. Och på något sätt känns den kvällen i Fagersta som en ganska fin illustration av texten. Vad gör man inte för den, dem eller det man älskar - och hur långt är man beredd att gå? Och var går gränsen mellan att vara hängiven och besatt? Consequences var ett alldeles fantastiskt band, men tyvärr kom vi aldrig så särskilt mycket längre än till Fagersta. Men låtarna kan leva kvar länge efteråt, i alla fall i min skalle. Den här låten är en sådan, trots att jag älskar den version vi spelade in 2006, tillsammans med Ronald Bood. Låten är liksom både bråddjupt mörk och löjligt lättsinnig på samma gång. Vilket blev ännu tydligare med svensk text. ”Det låter som bob hund och Olle Ljungström gav sig fan på att komma till final i mello”, sa en god vän efter att ha hört låten, vilket jag tycker är en väldigt fin beskrivning. B-sidan är en låt av Thomas Di Leva som jag gillat ända sedan jag hörde skivan Rymdblomma första gången på gymnasiet. Antagligen för att den är så oreserverat mörk, vilket kändes trösterikt. Den fantastiska kören sjungs av min dotter Agnes. PS. Bilden är tagen av bäste Anders Ljung. Tror vi. - Mattias Areskog

Året går mot sitt slut och det är dags att sammanfatta Voidåret 2020. 25 avsnitt har vi gjort med en total speltid på ungefär ett drygt dygn. Och vilka fantastiska gäster vi har haft! För att fira det har vi klippt ihop ett kollage av röster från alla avsnitt som vi gjort i år. Ni kommer med andra ord att få höra: Sofia Bergström (Aftonbladet), Martin Dunelind, Charlotta Andersson (CB3), Tomas Liljedahl (Breach), Human Impact, Comminor, Alex Risberg, Johan Längqvist (Candlemass), Johan Erenius (Mangobeard), The Hypnagogics, Larsa Carlsson (Slavestate), Uffe Cederlund och Jörgen Sandström (Entombed), Peter "Babs" Ahlkvist (Burning Heart, Rockborgen i Fagersta), Barney Greenway (Napalm Death), Laser Dracul, Roger Andersson (Suicide Records), Orochen, Maria & Jonny (Stoneblood Tattoo), Alex Stjernfeldt (Novarupta), Andy Gibbs (Thou), Claudio Marino och Daniel Garpebring (Ett Dödens Maskineri). Ett stort tack till er! Och ett stort tack till alla som har lyssnat! Ni är bäst!

85-årige Jan Myrdal måste flytta för han är pank. Myrdalsällskapet ordnar ett hus åt honom i Varberg. Kvar i Fagersta blir hans 35 år yngre fru. Konflikten är ett faktum. Jan Myrdal dog 30 oktober 2020. I programmet får vi följa arbetet med flytten och dragkampen om Jan mellan Andrea Myrdal och Myrdalsällskapet, som består av bland andra författaren Henning Mankell och hotelldirektören Lasse Diding. Lasse Diding: Det är bra om Jan Myrdal ibland tänker också med huvet". Andrea Myrdal: Jan tänker med kuken men Lasse Diding tänker med röven". Många tycker att Jan Myrdal i sina romaner och skriftställningar hänsynslöst använt människor runt omkring sig. Det som inte kan bli litteratur saknar värde. Eller som Henning Mankell säger i programmet: Som författare kan du inte ha för många nära vänner därför det begränsar dina möjligheter att skriva om folk". Dokumentär gjordes 2013. Reporter: Bosse Sjökvist Producent: Håkan Engström

Träd som minns och känner smärta. Träd som stöttar sina grannar och delar med sig av näringsämnen. Katarina Wikars avlyssnar skogens hemliga och mångförgrenade liv. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Ursprungligen sänd 2017-06-13. På mitt kylskåp har jag ett urklipp på granen Old Tjikko, den är bara tre meter hög men världens äldsta träd. Den är lite snedvuxen också, för den står alldeles ensam på Fulufjället i norra Dalarna. Men hur gammal är Old Tjikko då? Forskarna från Naturgeografiska institutionen på Uppsala universitet säger 9 950 år för granar kan föröka sig genom nya kloner som genetiskt är samma som urspungsgranen. Ett matriarkat av granar som under årtusendena växt, blåst omkull, invaderats av barkborrar, blivit gamla och trötta och rasat, och långsamt, långsamt gett plats åt sticklingen Old Tjikko. Old Tjikko är faktiskt ganska ful, ser lite ut som en gran på en teckning av konstnären Carl Fredrik Hill som jag har på väggen. Ensam och spretig i blåsten. Det finns en anledning till att jag helt plötsligt har börjat intressera mig för granen. För jag har blivit med skog, inte många hektar men nog mycket för att tala med skogsbolaget om gallring. Kanske skulle jag istället tala med granarna om gallring för nu har jag läst Trädens hemliga liv av Peter Wohlleben som skogsvaktare i kommunen Hümmel i Tyskland. Och det här är inte rätt forum för att redogöra för bokens alla biologiska processer, de hemliga nätverken träden emellan, hur de hjälper mer än stjälper varandra. Men efter hundratalet sidor om kloryfyll och parasiter så kommer jag som skenbart urbaniserad ändå att se på min svampangripna gamla lönn med nya mer förstående ögon, och veta att den trots angrepp nog ändå kan klara sig några decennier till. Känner jag till och med mer förståelse för de glesa granarna som ingen gillar? Skogsbolaget och skogsstyrelsen och sönerna och väninnorna säger: ta bort granarna. Det kommer att bli så ljust sen. Och jag tror inte ens att Peter Wohlleben som ändå menar att träden kan skrika egentligen gillar granarna. Han ömmar mer för lövskogarna, och vem kan invända mot det. Träd kan minnas och träd kan känna smärta, skriver han. De är oftast sociala och stöttar sina sjuka exemplar och förser dem med näringsämnen tills de mår bättre. Som en hjord elefanter. De kan sända ut signaler om att de är angripna av larver och utsöndra skrämselluktämnen via bladen för att försvara sig, och också tala genom att knacka med rötterna, utbyta information via ljudvågor. Nu är jag inte kapabel att invända mot denna australienska forskarrapport för jag är ju kulturskribent och inte biolog men har vi inte alla hört björkar som susar, aspar som rasslar, tallar som knakar? Vissa träd är mer sociala än andra kan man också lära av Skogens hemliga liv, bokar kan inte stå för tätt, de delar vatten och näringsämnen mellan sig medan björken är en utpräglad solitär, växer så snabbt att barken spricker, den vita som skyddar mot solbränna för björken gillar att stå för sig själv: Björken jagar fram genom livet, lever över sina tillgångar och lakar till sist ut sig själv. Björkar blir inte så gamla. Även aspen är en rastlös en. I skogens hemliga liv finns också hackspettar och lavar och mossor. Och alla de där jag alltid tyckt var så fina visar sig vara rent av skadliga: murgrönan och vildkaprifolen och misteln. Är sådana som livnär sig på andras näring, som stryper och kletar och klänger till döds. Och läsningen får fäste, förändrar blicken, och hädanefter kommer jag nog att se på träden, de levande och de döda, på ett annat sätt. Fast det räcker inte långt i denna tid av massavverkning och virkespriser. Så långt tillbaka jag kan minnas har timmertågen haft hundra vagnar där de står på stationen i Borlänge. Träd blir pappersmassa men nu behövs det inte så mycket papper som förr. Norra barrskogsbältet, sa någon i min ungdom att vi bodde i. Norra barrskogsbältet. Norra rusbältet. Det kan vara en missuppfattning att granskogen alltid har stått så där mörk och sluten intill husknutarna. Det beror på att den moderna människan inte har användning för den. Förr sköttes den om, blev ved för husbehov, gallrades av nödvändigheten. Bara intill ödetorpen marscherade granen fram. Min morfar brukade på sextiotalet berätta om kolmilorna, om skogsrået som varnade männen som somnat om milan höll på att brinna ner. Kan jag vara den sista i min generation som tillbringat ett halvt liv med att fundera över skogsrået? Som barn förväntade jag att förr eller senare se en kvinna med långt grönt hår och en ihålig rygg springa mellan stammarna. Skogsrået var en väldigt solitär varelse, aldrig hade man sett flockar av dem. Och någonstans inom mig kan jag tycka att det är lite synd om skogen har slutat att befolkas av troll, vättar och vildvittror och allt vad de kan tänkas heta trots att jag med förnuftet inser att vi inte alla i dessa urbana tider kan flänga runt som några sentida Ronja Rövardöttrar på bergsknallar och hyggen och anropa de små under jorden. Precis som skogsvaktaren i Skogens hemliga liv kan jag drömma om en lövskog på hösten, även om jag nu lärt mig varför träden måste fälla sina löv och varför vissa skiftar så tidigt i rött. De är trötta, de är mätta. De har inte plats för mer sockerproduktion. Det vackraste jag någonsin har sett är en japansk lövskog i bergen i oktober, flera tusen olika sorters lönnar skiftar i allt från ljusgrönt över ockra till mörkaste vinrött. En sådan skog är nog motsatsen till en planterad industriskog med raka trista tallar som växer en stund för att snart åter fällas. Skogen är så mycket för människan, rekreationszon och arbetsplats, både estetik och kapital. Den gigantiska skogsbranden sommaren 2014 utanför Fagersta i Bergslagen orsakades av en skogsmaskin och fick förödande konsekvenser. Fotografen Heléne Schmitz har vandrat bland de kala gråa stammarna med sin japanska storformatskamera och ställer ut sina bilder på Fotografiska i Stockholm. Där och då något försvinner uppstår också något nytt. Mellan de döda trädstammarna som ser ut att vara i svartvitt spränger sig ljusgröna grässtrån fram, spirar som om inget hade hänt. Naturen har alltid varit bra på att komma igen, ta tillbaka som om människan bara vore en parentes. En annan svit av bilder visar den japanska växten kudzu. Om granen Old Tjikko har växt 3 meter på 9 000 år så växer Kudzu istället tre decimeter om dan. Den var en gåva till Amerika från Japan vid något jubileum och uppskattades för sina vackra blommor, för skuggan den skänkte på verandorna. Men snart tog den över inte bara verandorna utan hela landskapen där den drog fram. Hus, träd, bänkar, allt blir inbäddat i mattan av kudzublad. Den kväver alla andra och ser samtidigt så förrädiskt mjuk ut. Här tar inte naturen tillbaka något utan lägger sig över sig själv. Blir ett hav av grönska, meterhöga varelser av blad, som om landskapet blivit förtrollat av en ond fe, rötterna är snår ingen längre kan såga sig igenom men där i myllan kommer nog att uppstå en liten larv eller borre som förr eller senare rår på kudzu också. Skogen har alltid varit bra på att sköta sig själv. Katarina Wikars, medarbetare på kulturredaktionen "Trädens hemliga liv" Författare: Peter Wohlleben. Översättning: Jim Jakobsson. Norstedts.

Fullt med faktafel när Aftonbladet granskade hjälporganisationen Min Stora Dag. Så försökte åklagare beslagta inspelningarna från den i veckan så uppmärksammade Estoniadokumentären. Lokal mediesajt i Fagersta skapar politiskt storbråk. Faktafel vid granskning av välgörenhetsorganisation Efter en granskning av välgörenhetsorganisationen Min stora dag, har Aftonbladet i veckan behövt pudla flera gånger om. Idag är det långa rättelser tillfogade artikeln, och flera sakuppgifter är ändrade. Välgörenhet bygger på att givare litar på organisationer som samlar in pengar till olika ändamål. Varje misstanke om oegentligheter eller fuffens minskar såklart organisationernas förtroende och möjligheter att bedriva sin verksamhet. Tonchi Percan har i veckan dykt ner i den här historien. En historia som innehåller både oomstridda faktafel och omstridda redovisningsrutiner. Åklagaren som ville beslagta Estoniainspelningar I veckan har det handlat mycket om Estonia. Det här med anledning av en dokumentär på Dplay där nya vrakdykningar avslöjar ett stort hål på Estonias skrov. Bakom filmen står bland annat svensken Henrik Evertsson, som bott i Norge i tolv år. En doldis för den svenska publiken som vi träffade i veckan för att prata om arbetet med serien. Reporter: Johan Cedersjö, Erik Petersson Lokal mediesajt skapar politiskt storbråk i Fagersta Från Fagersta i norra Västmanland kom nyligen nyheten att kommunalrådet i staden polisanmält en journalist och ansökt om kontaktförbud. På lite avstånd en mycket ovanlig händelse. Men när man går lite närmare, vad är det då egentligen som ligger bakom det här? Vår reporter Filip Jacobson åkte till Fagersta och fick en komplex bild målad för sig. En bild av lokaljournalistik på en plats där alla känner alla och personliga vendettor ständigt är närvarande. Men också en bild där den anrika tidningen halkat efter och en swishfinansierad nyhetssajt på facebook kommit att bli invånarnas nya favorit.

I slutet på 80-talet inträffade något märkligt i Fagersta. Plötsligt kom det dit massor med internationella band som spelade punk, thrash- och death metal. Och folk reste från stora delar av landet för att se spelningar med Napalm Death, Carcass, D.R.I, Corrossion Of Conformity, Kreator, Forbidden, Sacred Reich, Death Angel och många andra, idag legendariska, band som spelade på Rockborgen.  En av personerna bakom Rockborgen var Peter "Babs" Ahlqvist, Han har senare gjort sig känd som skivbolagsboss på Burning Heart Records men allting började i Fagersta och i föreningen Tid Är Musik.  I det här avsnittet får ni göra hela historien om Rockborgen med Peters egna ord. Hur det började, vad som hände när banden spelade, vad det betytt för Fagersta, kampen med lokalpolitiker och grannar och mycket mer. Detta berättar han för Magnus Tannergren.  I avsnittet hörs ljudupptagningar från diverse videos med bland annat Napalm Death, Forbidden med flera som gjordes när det begav sig och som finns att hitta på Youtube.  Har du minnen, bilder eller videos från Rockborgen? Hör av dig till Peter som håller på med en dokumentation av vad som hände i Fagersta under dessa år. Han går att nå på bland annat Facebook. 

I det franska palatset Versailles ordnades så överdådiga fester att gästerna måste vila upp sig i dagar efteråt. Förutom mat och dryck beställde kungen specialskriven musik och teater. En sådan kung växer inte på träd. Vinnare vecka 34: 1. Inger Karlsson i Stockholm 2. Bengt och Maj Lindahl i Fagersta 3. Helena Friberg i Järfälla 4. Per Carlsson i Motala 5. Åke Spets i Katrineholm

Jennifer klev in genom dörren på Örebro Slott och vi blev tagna av hennes energifyllda personlighet. En kvinna som väljer att se det positiva och att finna lösningar. När hon och hennes man köpte ett hotell i Fagersta så kom pandemin kort däreftert. Nu kom hennes bakgrund och inställning väl till användning. När de inte längre kunde ha buffè på restaurangen så fixade hon en drive in över en dag, snacka om snabbtänkt.

Semifinalerna i musiktävlingen Funkisfestivalen har ställts in på grund av corona-krisen. Istället hålls en ny frågesport på Internet med artister med funktionsnedsättning En sjuksköterska som vårdade corona-sjuka patienter på ett sjukhus i Stockholm blev själv smittad och har nu dött. Både gamla och personal har blivit sjuka av corona-viruset på ett äldreboende i Fagersta i Västmanland. Personalen bad cheferna om att få bättre skydd redan för en månad sedan utan att få det.

The Hives es una banda de garage rock originaria de Fagersta, Suecia. La banda es conocida por sus enérgicas presentaciones en vivo y por sus vestuarios en blanco y negro. Su éxito comercial llegó con el lanzamiento del álbum Veni Vidi Vicious, con su canción más conocida "Hate to Say I Told You So". Cuentan con cinco álbumes de estudio: Barely Legal (1997), Veni Vidi Vicious (2000), Tyrannosaurus Hives (2004), The Black and White Albúm (2007) y Lex Hives (2012). Tienen un álbum recopilatorio, Your New Favourite Band (2001) y han publicado un DVD en vivo, Tussles in Brussels (2005). En 2010 lanzaron un EP llamado «Tarred and Feathered» que incluye tres canciones de otros grupos versionadas por ellos. Para más información sígueme en FB: http://bit.ly/2VWKslk --- Send in a voice message: https://anchor.fm/oscarcompean/message

Fagersta kommun ska göra något unikt - starta ett helt nytt allmännyttigt bostadsbolag. Det behövs för att kommunen ska bli en stark aktör på bostadsmarknaden och kunna motverka segregation, berättar kommunalrådet Marino Wallsten i ett samtal om samhällsplanering och livet i en liten bruksort.

Hon har prisats som en av Sveriges mest framgångsrika unga företagare och blivit en stor förebild för många. Idag får Günther besök av Louise Sköld som berättar mer om sin resa som entreprenör. ”Med förmågan att vända en stor motgång till sin största styrka har företagaren lyckats bryta mark i en konkurrensutsatt bransch och krossa allt motstånd. Ett stjärnskott som inte bara tagit juryn med storm - utan också fått omsättningen att rusa i höjden.”- Så lät juryns motivering när Louise utsågs till Årets Unga Företagare 2019. Louise Sköld från Fagersta är entreprenören som tog löshårsmärket Hairtalk till Sverige och har på fem år nått en oerhörd ekonomisk framgång och samtidigt blivit en viktig förebild. I veckans avsnitt berättar hon om motgångar och framgångar som gjort att hon tagit sig dit hon är idag samt vilka planer hon har för framtiden. Lyssna nu!

Håll i hatten, för i detta avsnitt träffar vi en Senior utvecklingsingenjör för avancerade skärmaterial. Nämligen Stefan Larsson-Fritz från Fagersta. Så håll till godo med det härliga Dalmålet.

Thomas driver ett framgångsrikt företag i oljebranschen som omsätter hundratals miljoner kronor. En kväll blir han brutalt mördad utanför sin mammas hus. Varför? Svaret på gåtan är värre än alla anat. Här berättar Marianne, mamma till den mördade företagaren Thomas, om mordet 2009 som skakade byn, Fagersta och hela Sverige. Om sorgen efter sin son, oron över barnbarnet - arvtagaren - och sorgen över att se hur familjens livsverk dras ned i en konkurs. Programmet är gjort 2019 av Monica Elfström. Slutmix Nabaz Moheden.

Magnus och Svempa har ett terapisamtal om hur hösten har varit så här långt. Det blir sammanfattningar av upplevelser från Kazjurols releasefest i Fagersta, en extremt trång skivmässa, en resa i doomens tecken till Oslo och två intensiva dagar med på Scandinavian Deathfest. Och så får ni veta vilka skivor som varit bäst hittills i höst. 

Vi tar en biltur genom barrskogen till Fagersta för att närvara på Kazjurols releasefest för skivan "Multi dead world" (GMR Music) som släpptes den 27 september. En fest som innehöll allt från moshrelaterade benbrott till groggrelaterade strömavbrott. Och vi passade naturligtvis på att växla några ord med Pontus, Bäsan och Bodde om dedikerade fans, recensioner, musikens själ, tacksamhet och mycket annat.  En lite längre sammanfattning om kvällen finns att läsa på Slavestate.se: http://www.slavestate.se/?e=4399 Köp "Multi dead world" här: https://www.gmrmusic.se/shop-til-you-drop-1 Följ Kazjurol här: https://www.facebook.com/kazjurolcrossover/  

I det här avsnittet reser vi tillbaka till året 1949. I England protesterades det mot nakenheten på landets scener, i Östersjön hotades de gotländska fiskarna av ryska sabotörer, Fagersta fick finbesök av självaste kronprinsen och Vilhelm Moberg hade precis blivit klar med sitt stora mästerverk Utvandrarna. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Författare, journalist, 42 år. Född i Fagersta, bosatt i Stockholm. Debuterar som Sommarvärd. Författaren Mats Strandbergs sommarprogram tar avstamp i allas våra behov av skräck! Vad ska det vara bra för? Är inte verkligheten full med elände så det räcker, måste man hitta på ännu mer? Och vem i all sin dar vill bli rädd? Som skräck- och fantasyförfattare är det här dom absolut vanligaste frågorna jag får. berättar Mats Strandberg i inledningen av programmet. Han går också tillbaka till 1980-talet, och barndomens bruksort Fagersta. En verklighet långt från den pastellfärgade bild som idag finns av decenniet. Mats Strandberg skildrar istället en outsider-tillvaro: Jag var ett lillgammalt barn som hatade sport och inte förstod mig på andra barn. Jag läste istället, och blev ännu mer lillgammal. Böckernas värld blev tillflyktsorten, och han läste helst tillsammans med sin mamma, som kämpade med sin reumatism. Det gjorde mig tidigt medveten om kroppens utsatthet, om döden. [...] I filmer och böcker hände det värsta alltid helt oförutsett, just när allt verkade så bra och ingen kunnat föreställa sig nåt hemskt. Det var farligt att slappna av, tydligen. Så jag blev besatt av magiskt tänkande, och började varje dag med att föreställa mig alla möjliga katastrofer. I mellanstadiet förstod Mats att han förälskade sig i killar, på den tiden och platsen ytterligare ett jättesteg i annorlundaskapet. Kärlek och död verkade sammanflätade för såna som jag. En ingift släkting sa att förhoppningsvis skulle alla bögar knulla ihjäl varandra med aids, så att man blev av med två problem här i världen. I programmet tar Mats Strandberg oss med in i skräckens kulturhistoria. Han berättar också om mötet med livskamraten Johan, och om yrkeslivets vägar till att skriva skräckromaner och och inte minst samarbetet med kollegan Sara Bergmark Elfgren som ledde fram till jättesuccén med den s.k. Engelsfors-trilogin som inleddes med boken Cirkeln. Om Mats Strandberg Slog igenom stort som medförfattare till fantasyboken Cirkeln, som filmatiserats och översatts till 25 språk. Senaste ungdomsboken Slutet handlar om den sista månaden i mänsklighetens historia, innan en komet utplånar jorden. Har också skrivit skräckromanerna Färjan, om en blodig natt på en finlandsfärja och Hemmet, om en främmande närvaro på ett demensboende, som blivit internationella succéer. Hyllade barnbokstrilogin om Monstret Frank blir musikal på Junibacken i höst. Skrev och illustrerade som sex-åring självbiografin Mats. Producent: Henrik Johnsson

Den här veckan har Eva-Karin i Fagersta beställt en lurväckning av sitt barnbarn. Barnbarnet heter Oliver, är 9 år och brukar ofta busa med sin farmor. Nu tycker Eva-Karin att det är dags för ett hämndlur :) Vem vill du att Jonas ska lurväcka? Kanske en kompis, din mamma, din lärare eller varför inte dig själv?  Skriv till Jonas på barnmorgon@sverigesradio.se

Vi gör en roadtrip upp till gränsen mellan Västmanland och Dalarna via riksväg 6(6)6 till Fagersta och vidare till Horndal. Två orter som satt sig på kartan på grund av tung, brutal musik och som präglats av sitt järnindustriarv. I Fagersta träffar vi återupplivade crossoverlegenderna Kazjurol som ger sin första intervju på 30 år och lite längre norrut hittar vi Horndal, bandet som tagit sitt namn från hembygden, som ger sin första intervju någonsin. Vi pratar om bruksorten, musiken och vad som präglar människor. Musik som spelas i avsnittet: Kazjurol - Stagedive to hellKazjurol - Multi dead worldHorndal - Wasteland

Internationella Engelska skolan 5D från Västerås möter Mariaskolan 5B i Fagersta. Programledare är Mattias Rensmo och domare Eija Salminen.

Mariaskolan 5B från Fagersta möter Emausskolan 5B från Västerås i kvartsfinal 2. Programledare är Mattias Rensmo och domare Eija Salminen.

I dag dömdes en man för mord i Fagersta. En annan nyhet är att ett stort oväder har dragit in över Thailand i Asien med höga vågor och mycket regn. På fredagen berättar Klartext också att Molly Söderholm och Josefin Jonsson som går på ett särskolegymnasium i Katrineholm, är idrottsledare för barn på fritiden.

Vi minns hardcorelegenden Todd Youth, grottar ner oss i samplingar, intron och skits inom Hardcore och kronologiserar våra senaste besökta gigs: Shipwrecked-releasen och NFAA giget i Fagersta.

Durée : 9:39 - Aujourd'hui, pour la 3ème de Culture Confiture, on part à Fagersta en Suède (Skol Ofenstrü) à la rencontre d'un groupe de rock déjanté. Attache la ceinture de ton break familial et laisse toi porter par "Le Kid". Le son du groupe de la semaine est à retrouver ici. Merci à vous et n'hésitez pas à rejoindre Culture - Confiture sur Facebook Le Kid

Durée : 9:39 - Aujourd'hui, pour la 3ème de Culture Confiture, on part à Fagersta en Suède (Skol Ofenstrü) à la rencontre d'un groupe de rock déjanté. Attache la ceinture de ton break familial et laisse toi porter par "Le Kid". Le son du groupe de la semaine est à retrouver ici. Merci à vous et n'hésitez pas à rejoindre Culture - Confiture sur Facebook Le Kid

ALPIN UTFÖRSÅKARE, 32 år. Född i Norberg, bosatt i Fagersta. Debuterar som Sommarvärd. Ida Hansdotter berättar om OS-guldet, VM-medaljerna och envisheten. Men också om skadan som stannade upp karriären och sorgen efter mamma. Alpina utförsåkaren Frida Hansdotter hade vunnit två VM-silver och tre VM-brons när hon i februari 2018 toppade allt med att vinna OS-guld i Pyeongchang. I sitt Sommarprogram berättar hon om OS-dagarna som blev karriärens höjdpunkt och hur hon lärt sig att vända inställda tävlingar och dåliga väderförhållanden till något positivt. Hon berättar om sin envishet och hur hon försökt jobba med en mental rådgivare men kommit fram till att det inte är någonting för henne. Hur det är att vara hemmakär och samtidigt ha 200 resdagar om året. Frida Hansdotter berättar också för första gången om sorgen efter sin mamma som gick bort 2012. Hur det har påverkat henne och gett nya perspektiv. Efter 12 år av världscuptävlande börjar nu 32-åriga Hansdotter ana slutet på karriären. Men - En sak i taget. Nu ska jag först vinna VM-guld på hemmaplan. Om Frida Hansdotter Framgångsrik utförsåkare som säger sig prestera bäst när pressen är som störst. Vann OS-guld i slalom i Sydkorea i vintras. Har två silver och tre brons från VM. Vann den sammanlagda slalomvärldscupen säsongen 2015-16. Reser 200 dagar per år, men älskar att vara hemma.  Efter OS-guldet finns numera Fridabacken i Norberg, och ortens nya idrottshall kommer heta Frida Hansdotter Arena. Målar alltid naglarna rosa dagen före tävling. Producent: Mattias Rensmo

Historien om hur fem killar från Fagersta blev ett av världens bästa live-band. En decemberdag 2003. Himlen är lika grå som gruset på marken i den lilla industrinstan Fagersta. Utanför ett kråkslott står fem killar i 25-årsåldern. Deras ansikten är trötta. På marken ligger en hög svarta kostymer med gröna mögelfläckar på. The Hives har befunnit sig på turné i flera år och är nu på toppen av sin karriär. Efter bara två skivor, har de redan släppt ett Greatest hits-album. Nu ska kostymerna brinna. Vad de inte vet när röken stiger från de svarta kostymerna, är att framtiden kommer bli något helt annat. Turnéer jorden runt, tv-framträdanden, rubriker, pengar och berömmelse. Det här är berättelsen om ett band som har kallats för världens bästa live-akt, som fortsätter turnera trots skivbolagsbråk, rättegångar och skador. Det är också en historia om att bli omhuldade av hiphop-världen, om en tid då skivbranschen strösslade nya band med pengar och om att ge allt på scen för sina fans. En dokumentär av Vendela Lundberg Producent: Axel Winqvist Exekutiv Producent: Ulla Svensson Tekniker: Fredrik Nilsson Programmet är ett en produktion från Tredje Statsmakten Media. Ljudklippen i dokumentären är hämtade från SVT Tvärsnytt, Jools Holland (BBC), Top of the Pops (BBC), BBC Radio 1, Musikbyrån (SVT), Agent Provocateur (reklamfilm), MTV Video Music Awards 2002, Late Night with David Letterman (NBC), SVT Nöjesnytt, P3 Nyheter, Forbes, New Musical Express, P4 Västmanland och Kulturnytt.

I veckans avsnitt av Josefinito Pod gästar Robert Noack, skådespelare, sångare, bilförare och människa.  Vi åker bil brum brum och det kan inte hjälpas. Men så beresta ni blir mina älskade lyssnare som får se så mycket av världen via örona. Jag och Robert åker hem från Fagersta och pratar såklart en hel del om Skottland. Skicka alla era reseräkningar till: https://www.patreon.com/Josefinito Facebook: https://www.facebook.com/JosefinitoPod/ Kontakta mig på Twitter: https://twitter.com/Josefinito  Se bilder på instagram: https://www.instagram.com/josefinitoz/  Lyssna på mer grejer på Soundcloud: https://soundcloud.com/josefinito och nya bandet DAVE CAVE: https://soundcloud.com/davecaveband

Vi recenserar The Hitman’s Bodyguard och The Dark Tower (spoilers!). Dessutom pratar vi om hur åsnor låter, tjuven i Fagersta som stal oanvändbara pengar och hur man får tyst på Jehovas vittnen. >> klicka för att lyssna eller spara som mp3 Alla avsnitt iTunes

Till sin fru har Kamran sagt att kanske aldrig kommer hem levande. "Men jag kan inte sitta och glo när mitt hemland brinner upp," säger han. Verkligheten följer Kamran Ghaderi som efter att han bröt nacken hemma i Fagersta fick idén att gå hela vägen till Iran, minst 6000 km, i en manifestation för frihet. I andra avsnittet hör du om mötet med vargar i Grekland och konsten att ta sig UT ur Europa. För hur går man till sitt hemland utan pass? Dessutom om Kamrans dröm om en dansande revolution i Iran och det nya löftet: han ska fortsätta gå tills det blir fria val.

Kunskapsskolan 5A, Västerås möter Mariaskolan 5A, Fagersta.

Godmorgon Världen om: Kampen mot IS. Flyktingar i Turkiet. Flest manliga väljare hos SD. Gränsen mellan Syd och Nordkorea. Nina Björks krönika. Panelen. Timme 2: Fagersta växer. Public Service. Fredspristagare i Tunisien. Vurmen för vetenskapsmännen. Gängen växer i El Salvador. Mark Levengoods kåseri.

Om organisationen POSOM som ges utrymme att kritisera och kommentera samhällets beredskap för kris. Men hur bra koll har egentligen journalisterna på experten som kommer till tals? Krönika av Jack Werner om ordens makt på nätet. Dessutom om bilderna vars nakna brutalitet chokade en hel värld och för alltid blivit symbol för USA:s krig mot terrorism. Organisationen POSOM skapar begreppsförvirring När lågorna från skogsbranden i Västmanland börjar lägga sig i skogarna kring Sala, Fagersta och Norbergs kommun bjuder SVT-programmet Fråga Doktorn in en Mikael Johansson för att prata om hur människor reagerar efter en kris. Mikael Johansson titulerar sig som generalsekreterare i organisationen POSOM. En organisation som själv beskriver sig som ledande inom krishantering – med sju regionkontor och lokala POSOM-grupper i ett stort antal av landets kommuner. Efter sitt framträdande i SVT-soffan har han under året, vid många tillfällen, används som kritiker i media om olika kommuners bristande krishantering. Han ges utrymme i radio, tidningar och TV. Men vad finns det egentligen för verksamhet bakom organisationens så förtroendefullt välpolerade hemsida? Reporter är Jonna Westin. OBS: Vi vill rätta en uppgift i förra veckans program som kunde misstolkas. Vi sa att ideella organisationen Posom på sin medlemsansökan anger ett organisationsnummer som "går till en organisation som inte är aktiv". Vi vill förtydliga att vi därmed alltså bara avsåg vad som anges i det aktuella registret. Vi ville inte påstå att organisationen inte bedriver verksamhet. OBS: Vi säger i reportaget fel namn på Vestmanlands läns tidning, VLT Ordens makt på nätet Krönika av Jack Werner. Tortyrbilderna som skakade världen Sista reportaget i vår sommarserie om ikoniska fotografier. Det är den 19 mars 2003 och USA:s dåvarande president George Bush berättar att amerikansk militär och dess allierade invaderat en stat full av ondska - Irak. Irakkriget och USA:s metoder i kriget mot terrorism är än idag mycket kontroversiella och bilderna från fängelset Abu Ghraib, som innan kriget varit Saddam Husseins ökända tortyrfängelse, lever än idag 11 år senare kvar som en symbol för en omänsklig brutalitet. Bilderna, där avklädda krigsfångar i förnedrande positioner tvingas posera med leende amerikanska soldater bredvid sig, satte ett stort avtryck i den amerikanska självbilden. Dom spreds av visselblåsaren Joseph Darby och första gången dom visades offentligt var i det amerikanska nyhetsprogrammet 60 minutes. Klicka här för att se fler bilder från Abu Ghraib. Reporter Marie-Caroline Biver.

Om invandring, fertilitet och Europas demografiska kris. Eller, är det verkligen en kris? I så fall för vem? Och hur löser man den? Hör röster från Barcelona, Köpenhamn och Fagersta om åldrande köttberg, uppochnervända pyramider och hur den utmaningen förhåller sig till de migranter som kämpar för att överleva bland Medelhavets vågor. Demografi är ett tungt slagträ som ofta svingas i debatten, vi försöker reda lite i vad man kan säga och inte kan säga, om vår gemensamma framtid, med hjälp av demografi.  Vi pratar om befolkningens sammansättning, om födsel och död, om åldrande, folkvandring och försörjning mellan generationerna. Gäster i studion är Livia Oláh, docent i demografi vid Stockholms universitet och Gunnar Wettergren, historiker och författare till boken ”Kurvans kraft”. Programmet börjar i Spanien. Konflikts Ivar Ekman träffade demografen Antonio Lopez vid Barcelonas autonoma universitet och fick höra om ett land där alla kurvor pekar åt fel håll. De demografiska utmaningarna ser olika ut på olika håll i Europa. I Danmark har fallande födelsetal varit en tydlig trend i årtionden, i dag är fertilitetssiffran ungefär 1,7. Nyligen ändrade RFSU:s motsvarighet, organisationen Sex og samfund, sin sexualundervisning i skolorna från att bara handla om hur man undviker att bli gravid till att berätta hur man bäst blir gravid. Sveriges Radios Danmarkskorrespondent Anna Landelius åkte till Köpenhamn. En annan faktor som kan påverka ett lands demografiska sammansättning är migration, alltså invandring. Det här är ju ett hett politiskt ämne, där demografifrågor vävs in i frågor om integration, bostadspolitik, ekonomi och inte minst arbetsmarknadspolitik. Det här sista blev tydligt när Arbetsförmedlingen nyligen gav ut en rapport med titeln "Nettoinvandring, sysselsättning och arbetskraft", som argumenterade att Sverige behöver många invandrare under åren som kommer för att kompensera för en krympande inrikes född arbetsstyrka. Men demografi är ju inte bara arbete och ekonomi. Det blev tydligt när Konflikts producent Anja Sahlberg åkte till den gamla bruksorten Fagersta i Västmanland, som vänt en nedåtgående befolkningskurva tack vare invandringen. Programledare: Ivar Ekman ivar.ekman@sverigesradio.se Producent: Anja Sahlberg anja.sahlberg@sverigesradio.se

Är stålindustrin en parentes i svensk historia? Samtidigt som det satsas stort i Sydkorea och på andra ställen i Asien så lägger man ner i Sverige. I veckan har 78 anställda på rörtillverkaren OSTP i Storfors varslats om uppsägning. I en serie i tre delar tittar Kaliber närmare på verksamheter och branscher som är viktiga lokalt runt om Sverige och som samtidigt är beroende av det som sker globalt. I Degerfors är det järnverket som  är motorn i samhället. Runt den har många småindustrier[AL3]  vuxit fram. En stor gammal skylt i stål med orden Degerfors Järnverk lyser stolt i blått. Stora tegelbyggnader vägg i vägg med moderna fabrikslokaler ligger inne på området. Här har det jobbats med järn sedan mitten av 1600-talet och det har med åren växt fram ett stort beroende av den här industrin. Skulle den läggas ner skulle det vara katastrof för kommunen, säger kommunalrådet Roland Halvarsson. Här möter jag Sabina Bergkvist som jobbat på järnverket som ägs av den finländska stålkoncernen Outokumpu. - Ja, man känner alltid en liten oro. Speciellt eftersom man fått gå hem flera gånger. Ända sedan jag började har det varit oroligt. Man är lite rädd för att man skulle kunna få gå hem vilken dag som helst, att det kan läggas ner. Man försöker ju hänga med lite vad som händer runtomkring. I dagens kaliber ska vi titta närmare på stålindustrin. Den som byggde upp stora delar av Sverige men som nu flyttat fokus till Asien. Så vad kommer hända med de gamla svenska bruksorterna när som vi ska se exempelvis Sydkorea satsar enorma resurser på att komma ifatt det svenska yrkeskunnandet.  För jobben är i fara, varnar många och enligt en rapport som kom i fjol från fackförbundet Metall har ungefär 160 000 jobb försvunnit från den svenska industrin sedan år 2000. Det är här sånt Sabina Bergkvist går och tänker på när hon går runt på det smutsiga fabriksgolvet i lilla Degerfors. - Ja, att det är hård konkurrens från andra länder, Kina och överallt. Så det är ju lite svårt. Och så har det ju inte så bra för Outokumpu de senaste åren så det är man lite orolig för, att det måste gå med vinst. För det gör det ju inte, det går ju med förlust hela tiden? - Ja, det går med förlust hela tiden. Så man funderar ju hela tiden hur länge det kan gå med förlust, vad kommer hända i framtiden. Det är man ju lite orolig för, säger Sabina Bergkvist. I Degerfors jobbar var tredje person över 16 år inom industrin. Motsvarande siffra i landet är var sjunde. Det innebär att om järnverket i Degerfors skulle läggas ner så skulle en betydande del av den vuxna befolkningen tvingas ut i arbetslöshet. Tiotusentals jobb har redan försvunnit inom svensk stålindustri och fler lär det bli. För de svenska bruksorterna som en gång i tiden byggdes upp kring järnhanteringen innebär det allt färre och allt äldre invånare. Men det är inte bara i Degerfors som det ser ut så här. Jan Jörnmark som är docent i ekonomisk historia pekar på vilket utsatt läge de svenska bruksorterna har. -- Alltså att vara ensidigt beroende av stålindustrin som Degerfors eller Avesta det är att vara känslig. Det är samma verklighet som finns på 50, eller 100, eller 150 andra bruksorter runt om i Sverige. Man kan väl ibland tänka att industrialiseringen så som den blev från sent 1800-tal och som levde upp på 1950 och 60-talet. Sverige var ju så ensamt så då levde Fagersta och Degerfors och allt det där upp. Men du kommer aldrig ifrån att det där var ganska mycket av en parentes, för det byggde ju på att Europa var i splendid isolation. Och det är inte Europa länge, minst av allt alltså, säger Jan Jörnmark.   Industrin försvann från Långshyttan trots stora investeringar För snart ett år sedan upplevde lilla Långshyttan i Hedemora kommun i Dalarna dramatiska dagar. Den 13 februari 2014 presenterar Outokumpus dåvarande Sverigechef Jarmo Tonteri beslutet att Klosterverken i Långshyttan ska läggas ner. - Jag önskar er alla välkomna och vi har idag informerat personalen om att vi kommer starta MBL-förhandlingar och målet är att stänga aktiviteten i Kloster, säger Jarmo Tonteri. Beslutet kommer som en total överraskning. Nermin Basic som är ordförande för fackklubben IF Metall i Långshyttan säger  att det var de värsta dagarna i hans liv. - Det var helt oväntat att man ska lägga ner. Vi hade hela tiden genom koncernfackliga möten varit oroliga för Nybys framtid, men Långshyttan kunde vi aldrig tänka oss. Men när det beskedet kom kunde vi inte tänka klart överhuvud taget. Jag ska tala om för dig, jag fick veta som fackrepresentant tre dagar innan det blev officiellt och det var de tre längsta dagarna i mitt liv. Jag kunde inte tala om för mina arbetskamrater, jag var tvungen att ljuga till och med och tala om att det är lugnt, det kommer gå bra. Så, det kändes åt pipan, säger Nermin Basic. Åtta år tidigare hade Outokumpu investerat en halv miljard kronor i Klosterverken.  Framtidstron var stor och investeringen sågs som en garanti för att verken skulle finnas kvar lång tid framåt. Men idag är allt det där som bortblåst. För nu står anläggningen stilla. När vi går in i lokalen är det bara fläktsystemet och en truck som hörs. Några anställda jobbar kvar för att hålla igång värme och annat. Jag vandrar runt i lokalerna tillsammans med produktionschef Håkan Morelius och fackklubbens Nermin Basic. De visar upp moderna maskiner och reservdelar som ligger staplade prydligt längs väggarna. Maskiner för miljardbelopp står nu oanvända och de 180 personer som jobbade här är idag inte längre kvar. Håkan Morelius funderar mycket kring hur det ska gå för svensk basindustri när en sådan här modern anläggning inte är värd att hålla igång. - Jag blir ganska fundersam över vad som kommer att ske med basindustrin i Sverige, för att min klara bedömning är att fabriken är i ett mycket mycket bra skick. Det är modern maskinutrustning, det är moderna lokaler. Vi har haft ett modernt arbetssätt. Att inte den verksamheten får en ekonomisk bärkraft, då blir jag lite fundersam på hur det ser ut i andra fabriker och vad finns det för omvärldsfaktorer som påverkar möjligheten att bedriva en verksamhet med lönsamhet för det är ju ändå det som måste ske, säger Håkan Morelius. Förutom att 180 personer blir av med sitt jobb innebär nedläggningen att Långshyttans absolut största arbetsgivare inte längre finns kvar.   I Sydkorea satsas det miljardbelopp på nya anläggningar   Men hur ser det ut för stålindustrin i andra delar av världen? För att ta reda på det åker jag till Sydkorea och möts av en helt annan värld. För samtidigt som ett modernt järnverk läggs ner i Dalarna råder nybyggaranda på andra håll i världen. Det är tydligt när jag landar i Sydkorea. Sydkorea är det land i världen som använder mest stål per invånare. I den moderna huvudstaden Seoul kan man förstå varför, här ligger skyskraporna tätt intill varandra. Men det är framförallt bilindustrin som kräver stål. Hyundai Steel grundades helt enkelt för att leverera stål till bilmärket med samma namn. Idag tillverkas även stål till bygg- och varvsindustrin. Jag blir upphämtad i hotellentren i Gangnam i Seoul av två välklädda personer i kostym respektive dräkt från Hyundai Steels informationsavdelning. Vi sätter oss i en ny bil och rullar ut ur Seoul. Det är framtidens stålindustri vi ska åka till och känslan av modernitet är slående. Bilen vi åker i är till stor del byggd av stål från Hyundai steel. Men koncernen växer snabbt och nu ligger man i startgroparna till att ta fram nya produkter, att hitta nya marknader och då kommer man bli ännu en konkurrent till den svenska stålindustrin. När vi efter en dryg timme är framme så möts vi av ytterligare två personer från informationsavdelningen. Vi kliver in i en ny bil och åker runt på anläggningen. Hyundai Steels senaste och största. Totalt rör det sig om 88 miljoner kvadratmeter, vilket gör området lika stort som en medelstor svensk stad. Vi åker runt, från anläggning till anläggning. Vi besöker enorma halvklotsformade lokaler där järnmalm från Australien eller Brasilien förvaras. Vi passerar  skelettet till en ny anläggning som byggs inne på området, en anläggning som enbart ska producera specialstål. Överallt är det rent och prydligt. Hela anläggningen kommer om ett år kunna producera 16 miljoner ton per år vilket är 7 miljoner ton mer än nordens största stålproducent SSAB. Samtidigt är det här alltså bara en av Hyundai Steels anläggningar. Men hur stora Hyundai Steel än är jämfört med de svenska stålproducenterna så är de inte ens med på tio i topplistan över världens största stålproducenter. Hyundai Steel är inte ens störst i Sydkorea. Konkurrenten Posco har ungefär dubbelt så stor kapacitet. Men Hyundai Steel gör en enorm satsning. Hittills har anläggningen i Dangjin kostat 70 miljarder kronor att bygga upp. Koncernen har idag 500 utvecklingsingenjörer och tänker anställa ytterligare 100 som enbart jobbar med produktutveckling. Vi går runt med Hyenongseok Lee som arbetar i stålverket. På hans hjälm sitter ett klistermärke där det står Säkerheten först. Han visar stolt upp valsverken och ugnarna. Inne i ett av kontrollrummen berättar han hur mycket han tror på den sydkoreanska stålindustrin.   Stålindustrin i Sverige kritisk till ökade miljöavgifter Hemma igen i Sverige är känslorna upprörda över flera förslag som den nya rödgröna regeringen lagt i budgeten. Den framtidstro jag mötte i Sydkorea möter jag inte på hemmaplan. Istället rasar stålbranschen mot miljöavgifter som föreslås i regeringsbudgeten. Ett av utspelen kom från Anders Ferbe som efterträdde Stefan Löfvén som förbundsordförande för IF Metall. - Jag tror att alla vill värna miljön, men det blir ju också väldigt svårt om vi i Sverige ska ha en så skarp lagstiftning som gör att de svenska tunga företagen tvingas lägga ner eller minska sin produktion till förmån för andra länder i Europa som inte har den här typen av straffbeskattningar, säger Anders Ferbe. Men när regeringens budget faller så drar stålindustrin en lättnadens suck. Men det finns annat som retar stålindustrin. Ett hittar vi i Oxelösund där SSAB har en av sina stora anläggningar, alldeles vid östersjökusten. Oxelösund har en av Östersjöns djupaste hamnar och härifrån skeppas stål till hela världen. 90 procent av stålet från SSAB:s anläggning går på export via Östersjön. Men Östersjön har samtidigt stora problem med miljögifter och därför har EU skärpt kraven. Det innebär att fartygstrafiken på Östersjön måste använda sig av bränsle med lägre svavelhalt. Bränslet är mycket dyrare och man beräknar att det kommer att fördyra transportkostnaderna för svensk del kraftigt. Men det som ska rädda miljön slår mot industrin, konstaterar PO Stark som är chef för specialstålsdivisionen på SSAB. - Det kommer medföra merkostnader för oss på drygt 100 miljoner kronor per år, så det är en väsentlig konkurrensförsämring. Problemet är som jag sa, stål är en internationell marknad och stål har ett världsmarknadspris. Vi kan inte långsiktigt ha väsentligt högre avgifter än vad våra konkurrenter har. Konsekvensen av det blir egentligen att vi slår ut delar av svensk stålindustri, ersätts av annan. Stålet kommer att tillverkas och säljas någon annanstans och kanske tillverkas i länder eller hos bolag där man inte är lika miljömedveten. Vi har idag i svensk stålindustri en av de mest resurssnåla och miljövänliga tillverkningssätten för stål, säger PO Stark.   Stålindustrin är global, därför måste även miljöavgifterna vara globala, resonerar stålbranschen i Sverige. Annars riskerar fler järnverk att slås ut. Det har hänt förr. På 70-talet drabbades världens stålindustri av kris. De svenska stålbolagen som överlevde gjorde det tack vare att de  började nischa sig, de gick sina egna vägar och slutade mer eller mindre att konkurrera med varandra. Nu satsade man på specialstål. Inte volymproduktion, utan specialproduktion. Svenska järnverk tillverkar till exempel inte armeringsjärn. I Degerfors till exempel görs plåtar till kemtankar eller plåtar till kärnkraftsindustrin. Men även om SSAB och de andra svenska tillverkarna varit framgångsrika inom specialstål så ökar pressen för varje dag. Hyundai steel och många andra satsar som sagt på specialstål och bedömare menar att konkurrensen kommer bli allt tuffare inom området. - Vi konkurrerar med kinesiska stålverk som har byggt ut kapaciteten kraftigt de senaste åren. Korea, Japan, Australien, Nordamerika, Brasilien, Tyskland, Spanien, Frankrike, you name it det finns ståltillverkare nästan överallt, säger PO Stark.   Järnverket i Degerfors går med förlust - Man måste vara med på noterna när man kör genom valsningen här. Du kör ju spakarna här, rullbanan och såna här grejer. Svårt att förklara hur aktiv jag ska va men det ser du ju nu när jag kör här va. Det är på g snart va? - Ja nu är det på g. Nu tar han ut det från ugn där. Just det, man ser det på bildskärmen att nu kommer den snart. - A, stämmer bra det, säger Stefan Örn. Direkt från ugnen kommer en 1200 grader varm plåt farande på valsverket. Det är ett mäktigt skådespel. Oljudet och den intensiva hettan från den rödglödgade plåten. Stefan Örn övervakar det från sin hytt i Outokumpus fabrik i Degerfors. Outokumpu gjort stora investeringar där. Så sent som i maj i fjol satsade den finländska stålkoncernen en miljard som bland annat resulterat i tre nya ugnar och ett helt nytt system som kyler de rostfria plåtarna och samtidigt renar kylvattnet. I Degerfors görs bland annat plåt till kemtankar åt fartyg. Specialiseringen har drivits till sin spets. Men Stefan Örns arbetskamrater har blivit färre. Verket går liksom många andra inte för full styrka. Orderböckerna[AL80]  har blivit tunnare. Och Outokumpu blöder ekonomiskt. Bjarne Rasmussen som är metalls ordförande i Outokumpu med djup och långvarig insyn i koncernen är mycket pessimistisk kring framtiden. Bjarne Rasmussen: - Tredje kvartalet minus 77 miljoner euro. Det innebär att 7,5 år har vi hållit på nu, kvartal efter kvartal och bara förluster så vi är väl uppe i 26, 27 miljarder spänn. Hela koncernen? - Ja, hela koncernen. Hur länge är det här hållbart? - Äh, det är ju inte ens hållbart i ett år tycker jag. Men hur täcker man de här ständigt återkommande förlusterna? - jaa du, det skulle jag också väldigt gärna vilja veta hur man gör men det är olika finansiella transaktioner hela tiden. Vi har sålt pryttlar för ungefär tio miljarder kronor och ändå har vi den här förlusten. Det är aktieemissioner, det är lån och vi lever på kassaflödet, säger Bjarne Rasmussen. Men det är inte bara de ständiga förlusterna som gör Bjarne Rasmussen orolig för framtiden. För Outokumpu har övergivit den modell som fick den svenska stålindustrin att överleva på 70-talet, menar han. I fjol gjordes nämligen en omstrukturering av koncernen. Man tog bort specialstålsdivisionen och Bjarne Rasmussen är rädd att det kommer leda till att koncernens svenska järnverk kommer att tappa i produktutveckling och på sikt kan det leda till ytterligare nedläggningar av järnverk, menar han. Men Outokumpus ledning håller inte med. Koncernen ska fortsätta tillverka specialprodukter, menar ledningen som ser en ljus framtid för de svenska järnverken.   Kinesiska subventioner och dumpning av priserna har lett till handelskrig  Vi vänder blicken till den globala nivån igen. Kina står för hälften av världens stålproduktion. Många av de gigantiska stålverken där är statliga och lassar in kraftiga subventioner. Det här har lett till en överproduktion av standardstål och att Kina börjat exportera billigt stål och dumpat priserna vilket ställt det för i stort sett all världens stålproducenter. 2010 gick USA ut och satte tullar för att minska importen av billigt kinesiskt stål till USA. Och det ledde till ett vakuum som utnyttjades direkt av bland andra Sydkorea. I somras gick USA:s  handelskammare ut igen med att Sydkorea och sju andra länder översvämmat den amerikanska marknaden med alltför billiga stålprodukter till byggindustrin. I somras gick även EU ut med att kinesiskt stål exporteras till Europa till orimligt låga priser och att det påverkar de europeiska producenterna negativt. Eu-kommissionen tillsatte en så kallad antidumpningsutredning som ska pågå till i sommar. I den här konflikten är Sverige en försvinnande liten spelare. Sverige står bara för tre promille av den totala stålproduktionen. En som talar med erfarenhet om handelskrigen och den globala konkurrensen är Johnny Sjöström, som är vd för Uddeholm i värmländska Hagfors. Han jobbade fyra år i Kina, bland annat för SSAB. - Det jag såg när jag jobbade på Scana var när kinesiska regeringen bestämde att valsar bara fick köpas av statligt producerande företag för att gynna de andra statliga stålföretagen så tappade vi halva vår orderbok över en natt. Det slog jättehårt mot oss. Tyvärr ingenting vi kan vara med och påverka, säger Johnny Sjöström. Så vad borde göras då tycker du. I början här pratade vi om så olika villkor för kinesiska stålbolag och svenska? - Ja, det tycker jag var en av de jobbigaste delarna med att flytta hem. När man jobbade i Kina så kunde man se hur den kinesiska stålindustrin fick enorma subventioner, indirekta subventioner i form av minskade kostnader på råmaterial, energikostnader som dras ner, indirekta subventioner på det sättet. Och framför allt fördelaktiga lån där man långar pengar utan amorteringskrav och utan räntekrav, det vill säga att de ger ut pengar till kinesiska stålföretag och då finns inga avskrivningskrav heller. De jobbar helt enkelt med en kostnad som är subventionerad. Så kommer man tillbaks till Sverige. Vi har ju allt annat än subventioner här. Vi har ju verkligen inga subventioner utan vi har jättemånga regler, avgifter, skatter. Så att här i Sverige lägger man på istället en stor kostnad, medan i Kina så drar man av en stor kostnad. Ytterst ansvarig för de här frågorna i Sverige är socialdemokraten och näringsministern Mikael Damberg. Vad säger han om hotet från Kina som stålindustrin upplever? - Det är sant att vi haft anledning att kritisera från Eu:s sida Kina som har använt regelverk på ett sätt som vi kanske inte tycker är förenligt med fri och rättvis konkurrens på den globala marknaden. Men Sverige är en frihandelsnation och vi tycker det är viktigt att man också tittar på hela effekten om man börjar diskutera olika former av motreaktioner mot Kina så måste man titta på vad det innebär för svensk stålindustri, verkstadsindustri i Sverige och se till att små och medelstora företag inte drabbas hårdare av det. Erfarenheten av stora handelskrig mellan EU och Kina är inte de bästa. Det har drabbat europeisk stålindustri när vi haft de väldigt hårda motsättningarna globalt sett så vi förespråkar att man tar tag i de här frågorna internationellt, att man är väldigt tydliga med Kina att de inte kan bete sig på det här sättet. Men att jobba just med  handelspolitiska sanktioner mot Kina har inte historiskt visat sig vara en framgångsrik väg för svensk och europeisk stålindustri. För det kan slå tillbaka mot svensk stålindustri menar du? - Ja, för att det här är några av de marknader som växer mest globalt sett och där vi också vill vara i större utsträckning som litet exportberoende land. Den svenska exporten går ju mycket till Europa idag och det är bra men om man tittar på tillväxtprognoserna de kommande åren framöver så är det ganska svag tillväxt i Europa medans Asien är framförallt den kontinent där det växer hårt och fortsätter att växa mycket framöver så det är viktigt för de svenska globala företagen att finnas tillgängliga på de här tillväxtmarknaderna, säger näringsminister Mikael Damberg.   "Stålindustrin kommer inte tillbaka och det är ingen idé att sörja"  Som Kaliber visat i det här reportaget står mycket på spel för den svenska stålindustrin och bruksorterna som är beroende av den. Tusentals jobb är hotade och för bruksorterna som är uppbyggda kring stålindustrin innebär det arbetslöshet, färre och färre och allt äldre invånare. För som produktionschefen i de nedlagda Klosterverken Håkan Morelius säger. Hur ska svensk basindustri klara sig om det inte går att få lönsamhet ens i en modern anläggning som den i Långshyttan? Därför måste de svenska bruksorterna hitta andra branscher som ortens invånare kan jobba inom. Det menar i alla fall Jan Jörnmark som är docent i ekonomisk historia. För jobben inom industrin kommer fortsätta försvinna, säger han. Och det är ingen mening att gråta över det. - Jag brukar alltid säga att det är ingen mening att sörja för de försvinner i alla fall. Och då behöver vi anpassa oss till det. Vi behöver omskola människor. Orter som varit starkt beroende av den typen av industrier behöver antingen minskas i omfattning eller att såna orter hittar en huvudsysselsättning, om det är turism eller någon form av ny-agrar produktion. Jag vet inte vad. Men de behöver i alla fall acceptera att det sker, för stålindustrin, eller svetsindustrin eller vad det kan vara, kommer inte tillbaks, säger Jan Jörnmark. Ytterst handlar det kanske om en fråga om stad och landsbygd. Många som jag mött under min resa har uttryckt en bitterhet kring att de inte räknas. Det är tjänstejobben i de stora städerna som lyfts fram i den allmänna debatten, har jag fått höra många gånger. En av de som säger det är Sabina Bergkvist på järnverket i Degerfors. - Nä, det är ju så tyvärr att det är storstaden som räknas och det är lite finare med tjänstejobben än industrin. Det tror jag väl de flesta tycker det att det är inte lika fina jobb, det är inget man vill lyfta fram. Stå på ett skitigt industrigolv, säger Sabina Bergkvist.    Peter Bjurbo P4 Örebro, reporter Andreas Lindahl, producent kaliber@sverigesradio.se

Veckans gäst är vänsterpartisten och kommunalrådet Stig Henriksson från Fagersta. Vi pratar om avfolkning, integration, skolan och om kommunpolitik i allmänhet. 

Sommaren 2012 gjorde 85-årige Jan Myrdal sin förmodligen allra sista flytt. Han var pank och kunde inte bo kvar där han bodde. Myrdalsällskapet trädde in och räddade situationen. Ett hus i Varberg gjordes i ordning för Jan och hans böcker. Kvar i Fagersta blev hans 35 år yngre fru Andrea Myrdal som inte kände sig välkommen till Varberg. I programmet får vi följa arbetet med flytten och dragkampen om Jan mellan Andrea Myrdal och Myrdalsällskapet, som består av bland andra författaren Henning Mankell och hotelldirektören Lasse Diding, Lasse Diding: ”Det är bra om Jan Myrdal ibland tänker också med huvet". Andrea Myrdal:”Jan tänker med kuken men Lasse Diding tänker med röven". Många tycker att Jan Myrdal i sina romaner och skriftställningar hänsynslöst använt människor runt omkring sig. Det som inte kan bli litteratur saknar värde. Eller som Henning Mankell säger i programmet: ”Som författare kan du inte ha för många nära vänner därför det begränsar dina möjligheter att skriva om folk". Samtidigt har Jan de senaste åren blivit flitigt omskriven i tabloidpressen, mycket på grund av sitt senaste äktenskap. En dokumentär av Bosse Sjökvist. "Myrdals sista flytt" ingår i vår serie Kulturporträtt som vi sänder under julen. I förra veckan gick "Det som inte dödar" om Pia Degermark. Och nästa vecka sänder vi "Mera brännvin" om Eddie Meduza. Under jul och nyår har redaktionen ledigt och kommentarsfältet är stängt. God jul! /Håkan, Ylva, Marie-Jeanette och Robert på P1 Dokumentär

Sommaren 2012 gjorde 85-årige Jan Myrdal sin förmodligen allra sista flytt. Han var pank och kunde inte bo kvar där han bodde. Myrdalsällskapet trädde in och räddade situationen. Ett hus i Varberg gjordes i ordning för Jan och hans böcker. Kvar i Fagersta blev hans 35 år yngre fru Andrea Myrdal som inte kände sig välkommen till Varberg.   I programmet får vi följa arbetet med flytten och dragkampen om Jan mellan Andrea Myrdal och Myrdalsällskapet, som består av bland andra författaren Henning Mankell och hotelldirektören Lasse Diding, Lasse Diding: ”Det är bra om Jan Myrdal ibland tänker också med huvet". Andrea Myrdal:”Jan tänker med kuken men Lasse Diding tänker med röven". Många tycker att Jan Myrdal i sina romaner och skriftställningar hänsynslöst använt människor runt omkring sig. Det som inte kan bli litteratur saknar värde. Eller som Henning Mankell säger i programmet: ”Som författare kan du inte ha för många nära vänner därför det begränsar dina möjligheter att skriva om folk". Samtidigt har Jan de senaste åren blivit flitigt omskriven i tabloidpressen, mycket på grund av sitt senaste äktenskap. En dokumentär av Bosse Sjökvist.   Bosse Sjökvist är radioproducent och dokumentärfilmre. Han har bland annat gjort radiodokumentärerna Vi skrämde slag på Svenssonom den svenska raggarrörelsen och Mera brännvin om Eddie Meduza alias Errol Nordstedt.  Bland hans dokumentärfilmer kan nämnas Predikanten – om frikyrkopredikanten Målle Lindberg, Sverigedemokraterna och dokumentärserien  Nordstan – en julsaga . I november förra året sände Uppdrag granskning ett mycket uppmärksammat program av Bo Sjökvist om den före detta Sverigedemokraten och riksdagsmannen William Petzäll.

Barnen med Emmy Bergkvist och Ylva Mårtens.Fredagen den 16 januari kl.11.03 & söndagen 18.1. 19.03Om du vill att dina barn ska bli begåvade så ska du berätta sagor för dem. Om du vill att de ska bli mycket begåvade så berätta ännu fler sagor för dem. Albert Einstein Många är de barn som får lyssna till en godnattsaga innan de ska somna och många är de vuxna som fortfarande minns dessa stunder från sin barndom. I veckans program sätter vi oss tillsammans med barnen framför sagoböckerna. Vad ger högläsningen dem och hur tänker de vuxna som läser? Följ med till förskolan Dagsvärmaren i Huddinge där böckerna spelar en central roll, till biblioteket i Kumla där det läses för de allra minsta och hem till en familj i Fagersta där pappa har gått en kurs i högläsning. USAs blivande president Barack Obama förklarar i programmet varför han tycker att det är så viktigt att läsa för barnen. Och barnboksförfattarna Pernilla Stalfelt, Gunnel Linde och Johan Unenge berättar om sina minnen från barndomens läsning. PS. Barnen har nya sändningstider: fredagar 11.03 och söndagar 19.03. DS.