POPULARITY
Det här avsnittet är en repris. Det sändes första gången 26 augusti 2022. Välfärdsmiljardärerna är en poddserie om de som har byggt miljardföretag inom vården, skolan och fastighetsvärlden. De har blivit rika på den svenska välfärden. Följ med DN:s reporter Björn af Kleen och möt människorna som förändrat Sverige. Avsnitt 3: Förra året fick nätläkarna nästan en miljard av svenska folket. Vad har patienterna fått för det? Den svenska nätläkarboomen synas i tredje delen av Välfärdsmiljardärerna. Producent: Vendela Lundberg, Studio Olga. Redaktör: Sîlan Diljen. Exekutiv producent: Matilda E Hanson. Ljudproduktion: Axel Winqvist, Studio Olga. Slutmix: Moa Hamner, Studio Olga.
Det här avsnittet är en repris. Det sändes första gången 12 augusti 2022. Välfärdsmiljardärerna är en poddserie om de som har byggt miljardföretag inom vården, skolan och fastighetsvärlden. De har blivit rika på den svenska välfärden. Följ med DN:s reporter Björn af Kleen och möt människorna som förändrat Sverige. Avsnitt 2: Han har kallats för den svenska friskolereformens fader. Som ordförande för kungabarnens skola Enskilda gymnasiet i Stockholm testkörde han systemet med skolpeng innan det fanns. Sedan startade han sin egen friskolekoncern Kunskapsskolan och blev miljardär genom ägandet. Producent: Vendela Lundberg, Studio Olga. Redaktör: Sîlan Diljen. Exekutiv producent: Matilda E Hanson. Ljudproduktion: Axel Winqvist, Studio Olga. Slutmix: Moa Hamner, Studio Olga.
Det här avsnittet är en repris. Det sändes första gången 5 augusti 2022. Välfärdsmiljardärerna är en poddserie om de som har byggt miljardföretag inom vården, skolan och fastighetsvärlden. De har blivit rika på den svenska välfärden. Följ med DN:s reporter Björn af Kleen och möt människorna som förändrat Sverige. Avsnitt 1: Ilija Batljan är den tidigare socialdemokraten som blivit dollarmiljardär på att köpa samhällets själva skelett: skolbyggnader, polisstationer och äldreboenden. Sommaren 2022 är hans imperium Samhällsbyggnadsbolaget i gungning. Producent: Vendela Lundberg, Studio Olga. Redaktör: Sîlan Diljen. Exekutiv producent: Matilda E Hanson. Ljudproduktion: Axel Winqvist, Studio Olga. Slutmix: Moa Hamner, Studio Olga.
Nuştox Haydar Diljen behsê Dimilîya Sêwregi û vizêrî ra hetanî ewro edebîyatê Sêwregi keno. Dimilîya Sêwregi mîyanê fekanê Zazakî de cayê aye zaf muhîm o. Endamê Grûba Xebate ya Vateyî Nuştox/Cigêrayox Haydar Diljen o ke bi xo zî Sêwregi ra yo û Diljen ma rê behsê Dimilîya Sêwregi û vizêrî ra hetanî ewro ziwanê ma de cayê edebîyatê sêwregi keno.
När Sîlan är fyra år flyr hon från Kurdistan. Hennes mamma håller henne i handen över bomullsfält och minerade åkrar. När hon är 34 reser hon tillbaka i flyktens fotspår. Tillsammans med hennes dotter Här kan du hitta mer om Sîlan och #minflykt Sommaren 1982 hämtar en minibuss upp Sîlan, hennes mamma och lillebror i Diyarbakir i sydöstra Turkiet. Dom är flera familjer som ska fly över den syriska gränsen. Det är becksvart när smugglarna leder vägen över de minerade fälten. Kläderna fastnar i taggtråden och när en liten flicka börjar gråta blir familjerna upptäckta. Gränspolisen skjuter och kulorna regnar över Sîlan och hennes mamma. De klarar sig och tar sig några månader till Sverige. Där i en tvåa i Uppsala börjar ett nytt liv. "Flykten har blivit min kompass i vardagen," säger Sîlan Diljen som föddes in i den kurdiska kampen. Hur mycket av den kampen och flyktberättelsen ska hon berätta för sin dotter när dom nu tillsammans reser tillbaka i flyktens fotspår? Reporter Sîlan Diljen Producent Robert Barkman Mixning Fredrik Nilsson Programmet är gjort 2013.
Nu handlar det om Silan Diljen! Vi hälsar på hos chefen för P3 Stockholm och snackar om hennes uppdrag. Om reaktionerna efter roasten av Jimmie Åkesson, om att arbetsleda en ung redaktion och om SR:s personalpolitik. Och mycket mer förstås! Medverkande: Silan Diljen och Jonas Nordling. Vinjett: Hergé/M. Ashraf. Musik: "Balladen om flykten" med Cornelis Vreeswijk.
Sveriges Radios journalistikpris Årets Medieorm för 2015 tilldelas Blank Spot Project. Martin Schibbye, Nils Resare och Brit Stakston intervjuas här av Medieormens redaktör Cecilia Djurberg. Sveriges Radios journalistikpris Årets Medieorm 2015 tilldelas Blank Spot Project, en crowdfundad satsning på utrikesjournalistik. Priset, som består av äran och 10 000 kr, delades ut under en ceremoni på MEG i Göteborg 7 april. Juryns motivering:"Vi ser en ny journalistik växa fram, där Blank Spot Project i en nära och transparent dialog med publiken förverkligar visionen om att bevaka världens blinda fläckar. De involverar publiken redan på idéstadiet och redovisar öppet och tydligt vad medfinansiärernas pengar används till. Publiken görs till medskapare när den linjära berättarformen utmanas och läsaren själv kan påverka hur berättelsen ska drivas framåt."Hör Blank Spot Projects chefredaktör Martin Schibbye, redaktör Nils Resare och vd/digitala strateg Brit Stakston, berätta om projektet, idéerna och arbetsmetoderna här i Medieormens podd.Årets MedieormSveriges Radio och Medieormen instiftade 2011 priset Årets Medieorm för att årligen belöna en journalist/person/redaktion som arbetar föredömligt med att förnya och utveckla journalistiken i enlighet med i enlighet med det Sveriges Radios dåvarande ledning kallade Journalistik 3.0 den syntes som utvecklas mellan den traditionella och den nya journalistiken. Tidigare pristagare har varit 2011 Flashbackgrävarna för avslöjandet av naturfotografen Terje Hellesøs bildfusk2012 SvD Näringsliv för Räntekartan2013 Sveriges Radio Metropol 93,8 för Hur känns det?2014 Nyhetstidningen 8 sidor för projekten Alla väljare och Kommentarsfält för allaÅrets prisjury har utgjorts av Sîlan Diljen, chef P3 Stockholm, Malin Crona, chefredaktör 8 sidor och 2014 års pristagare, samt Kristian Lindquist, nyhetschef online SVT.Kontakt: Cecilia Djurberg redaktör Medieormen tel 08-784 71 52 alt 0708-63 91 68 cecilia.djurberg@sverigesradio.se twitter.com/ceciliadjurberg
När Sîlan är fyra år flyr hon från Kurdistan. Hennes mamma håller henne i handen genom taggtråd, över bomullsfält och minerade åkrar. 30 år senare reser hon tillbaka i flyktens fotspår. Sommaren 1982 hämtar en minibuss upp Sîlan, hennes mamma och lillebror i Diyarbakir i sydöstra Turkiet. Dom är flera familjer som ska fly över den syriska gränsen. Det är becksvart när smugglarna leder vägen över de minerade fälten. Kläderna fastnar i taggtråden och när en liten flicka börjar gråta blir familjerna upptäckta. Gränspolisen skjuter och kulorna regnar över Sîlan och hennes mamma. Men de klarar sig och tar sig efter några månader till Sverige. Där i en tvåa i Uppsala börjar ett nytt liv. "Flykten har blivit min kompass i vardagen," säger Sîlan Diljen som föddes in i den kurdiska kampen. Hur mycket av den kampen och flyktberättelsen ska hon berätta för sin dotter när dom nu tillsammans reser tillbaka i flyktens fotspår?Programmet sändes första gången i november 2013.Här kan du läsa mer om #minflykt
Initiativen och manifestationerna för de som flyr för sina liv avlöser nu varandra. Men hur länge håller engagemanget i sig? Vilka ska vi hjälpa? Handlar det om välgörenhet, solidaritet eller ansvar? Här hittar du vårt debattforum från sändningen Direktsänd livedebatt med de som flytt, de som hjälper, experter och ansvariga. Medverkande: Maria Westin, lärare som åkte till Samos för att hjälpa Bert Karlsson, startar flyktingboenden på löpande band Gina Dirawi, tv-personlighet med rötter i Libanon Ehab Eljaby, konststuderande syrier som flytt till Sverige Elena Namli, professor i etik och moral PM Nilsson, ledarskribent på Dagens Industri Lena Ag, generalsekreterare Kvinna till kvinna Samaa Sarsour, människorättsaktivist Nuri Kino, journalist, aktivist och grundare av A Demand For Action Rebecca Stern, docent i folkrätt Mikael Mangold, Läkare utan gränser och nyss hemkommen från Kos Dessutom framträder den världsberömde violinisten Pedram Shahlai. Samt îlan Diljen och Dejan Cokorilo med lyssnarnas egna upplevelser av #minflykt Programledare: Alexandra Pascalidou Delta via vårt debattforum här på webben och via sociala medier, #p1debatt.
Magnusson i P1 analyserar idag en av Turkiets största exportprodukter- nämligen såpoperor. Och så får vi lära oss hur turkisk fotboll kan kopplas till politik, om flykthistoriers betydelse och hur pro-kurdiska HDP i parlamentet kommer att påverka det politiska klimatet. Lyssna på Katja Magnussons program här! I dagens program får vi höra varför turister kommer till Istanbul för att leta upp såpastjärnorna från de omåttligt populära tv-serierna. Tomas Thorén, frilansjournalist bosatt i Istanbul, finns i studion. Katja Magnusson vänder sig också till Turkietkännaren och fotbollsnörden Ekim Caglar för en analys av varför turkisk fotboll jämförs med en het ugn. I studion finns Sîlan Diljen som berättar om sin prisade radiodokumentär Min flykt, som hon kommer visa på svenska skolor under hösten. Sîlan Diljen och hennes familj flydde från förtrycket av kurder i Turkiet. Efter att pro-kurdiska partiet HDP nyligen tog sig in i det turkiska parlamentet står landet inför en ny politisk era och frågan är hur det kommer att påverka. Hör henne och Berivan Yildiz, producent på Riksteatern, berätta om flykthistoriers betydelse. Medverkar gör också Zana Schîroyî, från Sveriges Radios kurdiska redaktion. Programledare: Katja Magnusson Bisittare: Ülkü Holago Producent: Ülkü Holago radiokorrespondenterna@sverigesradio.se
Journalistikpriset Årets Medieorm 2014 tilldelas 8 sidor - en tidning på lättläst svenska. Medieormens redaktör Cecilia Djurberg intervjuar chefredaktören Malin Crona om deras prisbelönta projekt Kommentarsfält för alla samt sajten Alla väljare. Juryns motivering: ”Många talar om att bjuda in publiken för att utveckla journalistiken. 8 sidor gör det för en publik som oftast finner den dörren stängd. Genom att utveckla öppna verktyg som gör det möjligt för alla att delta i samhällsdebatten utifrån sina förutsättningar och behov, ser de till att fler röster blir hörda. Det stärker demokratin och berikar journalistiken. För alla.” Årets Medieorm Sveriges Radio instiftade 2011 priset Årets Medieorm för att årligen belöna en journalist/person/redaktion som arbetar föredömligt med journalistisk förnyelse och utveckling, med publiken i fokus. Prissumman är 10 000 kr. Juryn har i år utgjorts av Sveriges Radios vd Cilla Benkö, Martin Jönsson, digital direktör samt Sîlan Diljen, chef P3 Stockholm.
När Sîlan är fyra år flyr hon från Kurdistan. Hennes mamma håller henne i handen genom taggtråd, över bomullsfält och minerade åkrar. Nu är hon är 34 och reser tillbaka i flyktens fotspår. Den här gången är hennes egen dotter med. Här kan du hitta mer om Sîlan och #minflykt Sommaren 1982 hämtar en minibuss upp Sîlan, hennes mamma och lillebror i Diyarbakir i sydöstra Turkiet. Dom är flera familjer som ska fly över den syriska gränsen. Det är becksvart när smugglarna leder vägen över de minerade fälten. Kläderna fastnar i taggtråden och när en liten flicka börjar gråta blir familjerna upptäckta. Gränspolisen skjuter och kulorna regnar över Sîlan och hennes mamma. De klarar sig och tar sig några månader till Sverige. Där i en tvåa i Uppsala börjar ett nytt liv. "Flykten har blivit min kompass i vardagen," säger Sîlan Diljen som föddes in i den kurdiska kampen. Hur mycket av den kampen och flyktberättelsen ska hon berätta för sin dotter när dom nu tillsammans reser tillbaka i flyktens fotspår?
Kvällens gäster i Röör i P4 samtalar om flykt till och flykt från. När Sîlan Diljen var fyra år flydde hon tillsammans med sin mor och bror undan förtryck, i sex timmar gick de över minerad mark för att komma till ett liv i frihet. Björn Lindeblad var lyckad, men inte lycklig. Han lämnade livet som framgångsrik ekonom och flydde till ett kloster i de thailändska skogarna och levde där i 16 år som munk. En annan sorts flykt är den in i fiktionen. Manusförfattaren Karin Arrhenius har skrivit både prisade Flickan och Faro och berättar om sitt förhållande till film som flykt. GUNILLA RÖÖR: Tänk att växa upp utan att behöva fly. Tänk. Tänk att bli vuxen och att få leva sitt liv utan att behöva fly. Tänk. Tänk att få åldras utan att behöva tvingas att fly. Tänk. Hur jag än tänker kan jag inte ens i min bästa fantasi föreställa mig motsatsen. Att vara tvungen att fly. Med barn. Utan barn. Bara barnen ensamma. Ingen människa jag träffat har flytt för att den ville fly. Flyr gör bara den som fruktar. Fruktar för sitt liv och andras liv. Flyr gör bara den som måste. I afton ska vi tala om flykt.
När Sîlan är fyra år flyr hon från Kurdistan. Hennes mamma håller henne i handen genom taggtråd, över bomullsfält och minerade åkrar. Nu är hon är 34 och reser tillbaka i flyktens fotspår. Den här gången är hennes egen dotter med. Sommaren 1982 hämtar en minibuss upp Sîlan, hennes mamma och lillebror i Diyarbakir i sydöstra Turkiet. Dom är flera familjer som ska fly över den syriska gränsen. Det är becksvart när smugglarna leder vägen över de minerade fälten. Kläderna fastnar i taggtråden och när en liten flicka börjar gråta blir familjerna upptäckta. Gränspolisen skjuter och kulorna regnar över Sîlan och hennes mamma. De klarar sig och tar sig några månader till Sverige. Där i en tvåa i Uppsala börjar ett nytt liv. "Flykten har blivit min kompass i vardagen," säger Sîlan Diljen som föddes in i den kurdiska kampen. Hur mycket av den kampen och flyktberättelsen ska hon berätta för sin dotter när dom nu tillsammans reser tillbaka i flyktens fotspår?Här kan du hitta mer om #minflykt