Podcasts about priset

Branschveteranerna Victor Leijonhufvud och Calle Johansson-Sundelius vädrar och bollar varannan vecka sina tankar kring spel, filmer, tv-serier och nördgrejer tillsammans, i detta kompletterande upplägg där fokus ligger på frekvens och aktualiteter.Notera att du med varje nytt Virtuellt-Veckan får ytterligare över en timme fördjupat snack och framför allt själva intrycksdelen genom att stötta detta initiativ på Patreon! Hjälp oss hålla igång denna seglats — om den nu gillas! Tack på förhand!Nyhetssvepet:Spel* Nytt Starcraft-spel annonserat * Diablo 5 under utveckling* Warcraft II Reforged får ny kampanj * Heroes of the Storm får ny hjälte* Kirby and the World Beyond annonserat* Mer 2D-Metroid: Metroid Ravenous* Zelda: Ocarina of Time-remaken ordentligt avtäckt* Kojima fimpas av Sony, Xbox snabba att signa Physint* Wolverine sågas.... Eller?* Priset på Steam Frame avslöjatFilm* Digger får en sista trailer - är inte en musikal* Resident Evil - nu på bioSerier* Emmy-galans vinnare* Vince Gilligan har precis skrivit klart Pluribus S2* Blue Eye Samurai får säsong 2 - i januari* The Last of Us säsong 3 har ingen inblandning av Neil Druckmann eller Naughty DogTeknik* Iphone DuoHör gärna av dig med tankar och reaktioner, på respons@virtuellt.nu. Du kan också engagera dig i gemenskapen på Discord-gruppen, som du hittar här.

I veckans avsnitt pratas samhällsansvar och priser vi betalar för att vara "vackra".

När vi debatterar AI-utvecklingen handlar det om klimat, arbetsmarknad och maskinernas herravälde. Emma Engdahl ser den stora faran någon annanstans. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.Det finns en sorts tröst man sällan ber om högt. Inte för att den är skamlig, utan för att den är så avklädd: svara mig bara.Sent på kvällen, när dagen är slut och det som blev över börjar röra sig i kroppen, kan den önskan bli nästan fysisk. Man skriver några ord i mörkret: jag orkar inte riktigt med min ensamhet. Och svaret kommer genast. Vänligt. Varsamt. Nästan kusligt väl avpassat. Kroppen reagerar före tanken: en liten lättnad, som om något i bröstkorgen släpper taget bara en millimeter.Det är den där millimetern jag fastnar vid. För jag vet ju vad det är jag talar med. Där finns ingen sömnlöshet, ingen utsatt kropp, inget eget liv som står på spel. Ingen som ligger vaken i ett annat rum. Ingen som väljer att stanna kvar hos mig fast hon själv är trött. Och ändå sker något. Inte allt. Men något.Frågan är därför inte bara varför vi talar med en AI-vän som om den vore någon. Den mer intressanta frågan är varför det ibland räcker så långt att något svarar.Egentligen har människan varit här förut. På 1950-talet började tv-tittare i USA skriva brev till programledare som om de hade en privat relation med dem. Tv-personligheten Arlene Francis kunde luta sig mot kameran, säga godnatt, och människor upplevde att orden nådde just dem. Sociologerna Donald Horton och Richard Wohl gav fenomenet ett namn: parasocial interaktion. En närhet utan ömsesidighet. Den andre känner inte mig, men jag kan ändå känna mig sedd. Jag kan leva som om en tråd har dragits mellan oss.Det intressanta är inte att sådana relationer är inbillade, utan att de fungerar. De kan skapa rytm, igenkänning, tröst. De kan lindra ensamhet. Människan reagerar inte bara på verkliga relationer, utan också på relationens former: rösten, återkomsten, blicken, känslan av att någon på något sätt är där.Men där den äldre parasocialiteten var ensidig har något nu hänt. AI-vännen svarar tillbaka.Den väntar inte bara på min uppmärksamhet. Den riktar sig till mig. Den minns vad jag sa i går. Den frågar hur det gick. Den håller kvar en ton, en kontinuitet, en sorts artificiell trofasthet. Och den kan dessutom få ett ansikte, en stil och ett temperament som redan bär laddning för mig. Det går i dag att skapa en mycket trovärdig AI-vän som talar som Billie Eilish, svarar som om hon vore min bästa vän och alltid verkar ha tid. Inte den verkliga Billie Eilish, förstås, utan en version destillerad till relationell perfektion: igenkännlig nog för att väcka känsla, följsam nog för att aldrig göra verkligt motstånd.Där sker ett märkligt skifte. Vi har länge försökt göra tekniken mer mänsklig. Nu finns risken att vi börjar önska att människor vore mer maskinlika: mer förutsägbara, mer lättnavigerade, mindre krävande.Teknikhistorien har varnat för detta länge. På 1960-talet byggde Joseph Weizenbaum programmet ELIZA, ett enkelt chattprogram som mest speglade tillbaka användarens egna ord i form av frågor. Tanken var inte att skapa en vän, utan att visa hur lite som krävdes för att ge intryck av förståelse. Men människor började snabbt tala med ELIZA som om programmet verkligen lyssnade. De öppnade sig. De anförtrodde sig. Weizenbaum blev själv skakad av det. Det säger något om oss: att formen för lyssnande ibland räcker långt för att väcka känslan av närhet.På 1990-talet visade kommunikationsforskaren Clifford Nass och hans kollegor att vi spontant följer sociala regler också i relation till datorer. Vi blir artigare än vi behöver. Vi reagerar på röstläge, tonfall, personlighet. Det är som om socialiteten sitter djupare i oss än vår egen övertygelse om vad som är levande. Kroppen hinner före tanken.Det hjälper oss att förstå varför ett AI-svar kan kännas. För att människan är en varelse som reagerar på tecken på närvaro. Just därför blir frågan allvarlig. För i människolivet är uppmärksamhet aldrig gratis. Att trösta någon kräver tid, ork, samling. Ibland kräver det tålamod. Ibland blir det missförstånd. Ibland dras man själv in i något tungt. Mänsklig tröst är därför inte bara varm. Den är också kostsam.Det är skillnad på att få ett svar och att bli buren. Man kan ha ett svar i fickan och ändå längta efter någon som sätter sig nära, lägger en hand på ens arm och stannar kvar i det som är svårt.Men vår tid har blivit allt sämre på att uthärda det som skaver. Också kärleken och sorgen omges i dag av ett språk om optimering, tydlighet och framsteg. Också hjärtesorgen har gjorts till en tjänst: något som kan hanteras, förkortas och paketeras i appar, program och coaching. Men ett brustet hjärta är inte ett produktivitetsproblem. Det är en existentiell erfarenhet. Och om också trösten efter förlust blir snabb, skräddarsydd och ständigt tillgänglig måste vi kanske fråga oss vad som händer med vår förmåga att stanna kvar i det svåra. Inte för att lidande är fint i sig, utan för att vissa erfarenheter måste få vara långsamma för att bli genomlevda. Man saknar ju inte bara lindring. Man saknar en annan människa. Någon som bär tystnaden tillsammans med en.Det gäller också relationer i stort. Relationer är inte bara till för att lindra. De är också till för att ta oss i anspråk. I friktionen som uppstår mellan människor tränas tålamod, ödmjukhet, omdöme, förmågan att reparera. När någon missförstår mig, drar sig undan eller inte orkar, uppstår inte bara frustration. Där uppstår också en möjlighet att bli mer mänsklig själv. Motståndet är inte ett olycksfall i relationen. Ofta är det där relationen blir verklig.Om vi vänjer oss vid en närvaro som alltid svarar, alltid minns, alltid följer, alltid orkar, riskerar våra måttstockar att förändras. Den mänskliga andra kan börja framstå som ett dåligt gränssnitt: för långsam, för motsägelsefull, för oförutsägbar. Och jag själv kan börja leva i en illusion av självtillräcklighet. Jag behöver ingen, eftersom jag alltid får ett svar. Men den självtillräckligheten har en baksida. När jag inte längre behöver andra på djupet riskerar jag också att förlora känslan av att vara behövd av dem.Jag vill inte skriva fram en dystopi. Jag vet att det finns stunder då en AI-röst kan vara en verklig lättnad. En mellanplats. En tröstens tråd att hålla i tills man orkar söka sig tillbaka till andra människor. Men även mellanplatser formar oss om vi stannar där länge.Människan tål mycket, men inte känslan av att ropa utan att få något svar alls. Kanske är det därför tekniken träffar så djupt. Den möter inte ett ytligt behov, utan ett av våra mest grundläggande: att våra ord får landa någonstans.När mörkret faller och skärmen lyser svagt i handen, och svaret kommer snabbt, mjukt och välformulerat, är det svårt att inte känna den där millimetern av lättnad i bröstkorgen.Och kanske är det just där vår tids stora fråga finns: inte om maskinen verkligen känner något, utan vad som händer med oss när vi känner tröst utan att någon bär.Emma Engdahlsociolog och författare

Vi har träffat tre fårbönder som har vunnit priser i år. Ett inspirationsavsnitt, där de berättar om sina får och sina verksamheter. - Agnetha Björnsdotter Berglund och hennes företag Kullans Lycka AB fick Svenska Fåravelsförbundets utmärkelse Årets Fårföretagare 2026. Priset Årets Fårföretagare är ett entreprenörspris och Agnetha är en person som ser möjligheter i allt och som gjort något positivt av alla möjligheter som dykt upp. Hon berättar om hur hon med fåret i centrum har hon byggt upp sitt företag. - Monica Öberg har vunnit Gård & Djurhälsans utmärkelse Lammtoppen, priset uppmärksammar besättningar med hög lammöverlevnad, två år i rad. Hur lyckas man med det? - Niklas Christensson och Frida Rytterlund i Bohuslän fick Scan Sveriges utmärkelse Årets leverantör Lamm 2025, för leverans av lamm av mycket jämn och hög kvalitet. De bygger i sommar ett nytt fårstall och skalar sin lammproduktion. Välkommen till Fårpodden!

[Expertpanelen] Avsnitt 162 med Philippa Lokko, social media lead på byrån Spoon, om vad du ska betala plattformarna för och vad du ska fortsätta förtjäna själv. Allt från Metas nya premium-experiment i fyra nivåer och LinkedIns prenumeration med annonskredit inbakad. Till var gränsen går när sökrankning, länkar och placering i flödet blir prissatta varor. Plus vad Philippa faktiskt ser hos kunderna. Du får dessutom höra om: Nya Meta One i fyra nivåer: Essential till Max Meta Verified for business: från 15 till 499 dollar Hur länkar i inlägg har blivit en prissatt vara Mer synlighet i flödet och sökoptimering Nya LinkedIn All-in-One med boostkredit Premium-funktioner som hjälper med följartillväxt TikTok, Pinterest och Snapchat står utanför helt Om gästen Philippa Lokko är social media lead på byrån Spoon och har bred erfarenhet av både B2C- och B2B-kommunikation i Sverige och Norden. Hon har social-platsen i poddens expertpanel. På Spoon arbetar Philippa med strategi, innehåll och digital affärsutveckling med fokus på hur varumärken bygger relevans och relationer i sociala medier. Hon har också ett stort intresse för hur plattformar, internetkultur och användarbeteenden förändras. Tidsstämplar 00:00:00 Inledning 00:02:08 Kvartalets grej: Meta One. Vad Meta faktiskt släppte i maj, hur stegen växte till fyra nivåer, och vad som låses upp var. 00:12:42 Priset och premium-alternativen. Vad plattformarna erbjuder, vad paketen kostar per konto och vem i organisationen som ska äga raden. 00:21:20 LinkedIn: köpt följartillväxt. Premium Company Page, auto-invites och All-in-One med annonskredit inbakad i abonnemanget. 00:32:38 Varför plattformarna gör det nu. Prenumeration som ny intäktsström, och hur gränsen mellan organiskt, betalt och abonnemang blir suddigare. 00:37:16 Från fältet: få betalar än. Philippa om hur vanligt det är hos kunderna, vad de frågar om, och varför svaren fortfarande saknas. 00:51:03 Starta, stoppa, fortsätta. Avslutar med att prata om vad marknadsförare bör börja med, sluta med och hålla fast vid i höst när det gäller sociala medier. Länkar Philippa Lokko på LinkedInSpoon (webbsida) Sammanställning av plattformarnas premium-erbjudanden (rapport) Meta One – Meta (dokumentation)Meta Verified for Business – Meta (webbsida)Introducing Facebook Verified – Meta (webbsida)Introducing Instagram Plus – Instagram (webbsida) LinkedIn Premium Company Page – LinkedIn (webbsida)LinkedIn Premium All-in-One – LinkedIn (webbsida) X Premium Business – X (dokumentation)TikTok Business Account – TikTok (webbsida) Veckans partners Huvudpartner: DigitalentaPartnernätverket: Stickerapp, Contentor och Oderland Se alla partners här tonyhammarlund.io/partners

När friidrottsstjärnan Allyson Felix blir gravid vill sponsorn Nike sänka hennes ersättning med 70 procent. Något som får den amerikanska OS-guldmedaljören att börja kämpa för elitidrottande kvinnors rättigheter och arbetsvillkor. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Ett program av Cecilia Marqvard, 2026.Slutmix: Alma Segeholm.Medverkande:Moa Hjelmer, EM-guldmedaljör på 400 meter.Stefan Holm, Radiosportens friidrottsexpert.Anna Hasselborg, dubbel OS-guldmedaljör i curling.Anna-Maria Hellborg, lektor med fokus på elitidrott och föräldraskap.Linda Bergström, Sverigeetta i bordtennis.Fredrik Joulamo, sportdirektör på Sveriges Olympiska Kommitté, SOK.Jakob Forssmed, Sveriges socialminister och idrottsminister.Musik från bl.a. Epidemic Sound.Arkiv: SR, New York Times, World Athletics, Nike, CBS och Today.

Den extrema sommarhettan drabbar Europa med full kraft. Priset för klimatförändringen betalas med européernas hälsa och plånböcker. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Klimatförändringens effekter har blivit tydliga i Europa, den snabbast uppvärmda världsdelen på jorden. Hettan riskerar att äta upp EU:s tillväxt för i år, enligt en beräkning som har gjorts. Men samtidigt som hettan härjar som värst vill EU-kommissionen lätta på takten i klimatarbetet, för att stärka vår konkurrenskraft. Hur går det ihop med att bromsa uppvärmningens effekter i Europa?I Klotet hörs: Anders Wijkman, miljödebattör och tidigare EU-parlamentariker för Kristdemokraterna, Izabella Rosengren, frilansande vetenskapsjournalist, Marie-Louise Kristola, Klotets klimatreporter.Programledare och producent: Peter Normark

Nyheterna 08

Åren runt sekelskiftet 1900 var en motstridig epok. En tid för sexuella experiment, men också djup misogyni och antisemitism. Motsägelserna beskrivs tydligast av Colette, menar Ulrika Kärnborg. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Först sänd: 2022-02-22.Det är få författare från förra sekelskiftet som fortfarande har förmågan att uppröra. Sidonie-Gabrielle Colette, här för enkelhetens skull kallad Colette, är en av dem.Pocketutgåvorna av hennes böcker står i min bokhylla, tummade och med spruckna ryggar, prydda av sliskiga omslag som fortfarande gör mig genererad. Titlar som "Vagabonden", "I bojor", "Sido" och "Chéri" väcker associationer till mörka budoarer och åldrade kokotter som fläktar sig med dyrbara solfjädrar. Alla är de skrivna i en stil som jag trots det upplever som omedelbart tilltalande: fräsch, passionerad och engagerad."Kärlek är ingen hedervärd känsla". Så lyder en av Colettes mer kända sentenser. Av allt att döma är den en krass sammanfattning av hennes första äktenskap med den notoriskt otrogna journalisten och författaren av bortglömda skandalböcker, M. Willy. Med denne tvivelaktige, medelålders person flyttar Colette som tjugoåring till Paris. Där presenterar han henne för modernistiskt sex och låter henne träffa alla som "betyder något", det vill säga folk som Balzac, Marcel Proust, Claude Debussy, Jean Cocteau, men också legendariska kurtisaner som la belle Otero.Genom Willys försorg får hon stifta bekantskap med hela spektrumet av sexuella avvikelser. Priset blir högt – Colette har sagt att Willy för alltid korrumperade hennes förhållande till kärleken – men i gengäld vinner hon insikter som ska visa sig användbara. Framför allt lär han henne om sinnlighet och hur hon ska förmedla sina egna intryck i skrift. Colette är nämligen redan från början starkt påverkad av hur ting och människor ser ut och doftar, hon äger en överkänslighet som gör att hon kan höra ett löv falla; hon faller i extas över hur en tomat smakar eller de rosa skiftningarna på småkrabbornas ryggsköldar. Hos Colette är driften alltid sublimerad, omdirigerad till en nästan mystisk upplevelse av samhörighet med tingen, växterna och djuren – men nästan aldrig med männen.I fyrtioårsåldern sätter hon sig ner och påbörjar ett slags sexuellt bokslut, "Pur et l'impur", enligt henne själv det närmaste hon kom en uppriktig självbiografi. "Det rena och det orena", blir en upprörande och subversiv bok om de eskortflickor, prostituerade bögar, flamboyanta lesbiska och professionella förförare som hon själv umgicks och låg med under sina första stormiga Paris-år. Jag förstår varför den inte fick någon svensk förläggare, innehållet är rena dynamiten. Romanen är skriven i dialogform där kärleken reduceras till ett spel, en affärstransaktion, där det gäller att inte tappa masken. Kvinnorna som Colette respekterar mest är cynikerna, de som försvarar sin kurtisanmoral och skryter med att de aldrig någonsin sagt vad de egentligen kände. Allt är skildrat med den sensuella pragmatism som är Colettes signum och anledningen till att jag alltid återvänder till hennes författarskap.En av de mest slående aspekterna av Colettes liv och verk är hur hårt hon kämpade för att hitta sitt eget uttryck. Hon föddes i obemärkthet på landsbygden 1873 och dog världsberömd i Paris 1954. Efter succédebuten skrev hon en lång rad romaner, noveller, essäer och självbiografier. Som journalist skildrade hon allt från kvinnomisshandel och mode till gastronomi och fejkade orgasmer. Hon var en av de första kvinnorna som rapporterade direkt från fronten under första världskriget. Samtidigt var hon oavbrutet sysselsatt med att spränga genregränserna. Hon skapade stumfilmsintriger och skrev librettot till en opera av Ravel. Vid sidan av gjorde hon koreografier till pantomimteater – och extraknäckte själv framgångsrikt som mimare och dansare.Den konservative författaren och kulturpersonligheten Henry de Montherlant kallade Colette "den största naturliga franska författaren". Suzanne Brøgger, den nordiska författare som mest liknar Colette, har beskrivit hennes språk som såpbubble-fjärilvingelätt: "Som om skrivandet var det naturligaste av allt för denna språkgourmet, alltid på jakt efter ett bättre ord, utan att syntaxen röjer det hårda slitet, de oändliga rättelserna och omskrivningarna". Även om det hon skrev om, alla interiörerna från Paris undre värld, kunde te sig skandalöst höll hon sig stilistiskt innanför det tolerablas gränser. Det gällde inte i lika hög utsträckning hennes erotiska testamente.Colette blev tvingad att revidera "Det rena och det orena" när hon var i sjuttioårsåldern. Boken kom ut 1941, i ett kulturklimat som på grund av kriget skilde sig kraftigt från det som en gång format Colettes konstnärskap. Ändå är framför allt om ungdomens könsroller och umgänge hon vill berätta. Därför är det inte rösterna från mellankrigstidens radikala kulturliv som når oss, utan det mer avlägsna sorlet från la belle époque. Det var en era då den europeiska misogynin nådde en höjdpunkt. Männen kände sin auktoritet och ställning hotad, inte bara av den skrämmande varelse som gick under namnet "Den nya kvinnan", utan även av två andra mytologiska väsen. "Juden" och "den homosexuelle" var två kulturella projektioner som underminerade den patriarkala ordningen.Även om Colettes feministiska kritik inskränker sig till det som pågår i sängkammaren, framstår hon som en pionjär. Och hon blir, skriver den amerikanska kritikern och författaren Judith Thurman, en av de första som sanningsenligt skildrar den nyligen frigjorda kvinnans situation i ett mansdominerat samhälle. Genom sin osentimentala, för att inte säga iskalla blick på relationer och sexuella identiteter, vågar hon visa att "kvinnligt" och "manligt" är kulturella konstruktioner. Alla samhällen som delar upp individer i sådana som "ger" och sådana som "tar emot" sexuell njutning, fördärvar sina unga. De flesta, oavsett biologiskt kön, föds med behov av att dominera såväl som att underkasta sig, säger Colette med en blinkning. Ur förtrycket av de naturliga drifterna föds perversionerna, och det är de som Colette med en sådan framgång har lyckats skildra. Hennes skarpa iakttagelser av det som en gång kallades "onatur" gör att "Det rena och det orena" numera ses som ett viktigt bidrag till HBTQ-litteraturen.Men författare lever som vi alla vet sällan som de lär. Judith Thurman skriver i sitt förord till the Pure and the Impure att Colette ironiskt nog skrev "Det rena och det orena" under en period då hon själv, efter att i flera decennier ha levt i olyckliga relationer, hade funnit en stadig partner. Äkta maken nummer tre, Maurice Goudeket, tycks ha skänkt Colette den trygghet hon letat efter. Och även om deras förhållande var stormigt och de fick uthärda rejäla smockor från båda hållen, var det ändå en relation mellan jämlikar.Och som Judith Thurman sammanfattar det:"'Det är inte förrän man blivit frisk som man upptäcker att man varit sjuk', skrev Colette en gång till Maurice. En sanning som bekräftas av hennes egen lovsång till ett sårat och splittrat Eros, författat av en kvinna som för första gången kände sig hel".Ulrika Kärnborg, författare

I dagens avsnitt gästas vi av entreprenören och beroendeterapeuten Joakim "Idis" Eriksson. Joakim växte upp i Husby och Rissne, ständigt på jakt efter bekräftelse, spänning och en plats där han kände att han hörde hemma. När känslor aldrig fick ta plats och en förnedrande händelse i tonåren satte djupa spår lovade han sig själv att aldrig mer visa sig svag.Det löftet ledde honom rakt in i Djurgårdens huliganmiljö, där våld, lojalitet och adrenalinkickar blev en livsstil. Han klättrade snabbt i hierarkin, levde för slagsmålen och blev en av de mest tongivande profilerna i supporterkulturen. Men bakom den orädda fasaden växte en tomhet som blev allt svårare att fly ifrån.När en nära vän dödas i en huliganfight förändras allt. Sorgen, skulden och hämndbegäret blir starten på ett mörkt fall. Missbruket tar över, företaget kollapsar, relationerna går sönder och till slut förlorar Joakim allt. Hemlös, jagad av droger och psykoser försörjer han sig genom kriminalitet och berättar hur han gång på gång balanserar på gränsen mellan liv och död.I dag är Joakim sex år nykter. Efter fängelse, behandling och ett långt arbete med sig själv har han byggt upp sitt liv från grunden. Han hjälper nu andra att ta sig ur beroende och kriminalitet – och menar att det största modet inte handlar om att slåss, utan om att våga vara sårbar.Det här är ett starkt samtal om våld, skam, identitet, missbruk, försoning och om hur en människa kan resa sig igen, även efter att ha förlorat nästan allt.Följ Joakim härKöp boken härIdisrör AB : Kontakta Joakim: Sanktidis76@gmail.comLäs mer om Framgångsakademin här.Ta del av Framgångsakademins kurser.Beställ "Mitt Framgångsår".Följ Alexander Pärleros på Instagram.Följ Alexander Pärleros på Tiktok.Bästa tipsen från avsnittet i Nyhetsbrevet. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I dagens avsnitt gästas vi av entreprenören och beroendeterapeuten Joakim "Idis" Eriksson. Joakim växte upp i Husby och Rissne, ständigt på jakt efter bekräftelse, spänning och en plats där han kände att han hörde hemma. När känslor aldrig fick ta plats och en förnedrande händelse i tonåren satte djupa spår lovade han sig själv att aldrig mer visa sig svag.Det löftet ledde honom rakt in i Djurgårdens huliganmiljö, där våld, lojalitet och adrenalinkickar blev en livsstil. Han klättrade snabbt i hierarkin, levde för slagsmålen och blev en av de mest tongivande profilerna i supporterkulturen. Men bakom den orädda fasaden växte en tomhet som blev allt svårare att fly ifrån.När en nära vän dödas i en huliganfight förändras allt. Sorgen, skulden och hämndbegäret blir starten på ett mörkt fall. Missbruket tar över, företaget kollapsar, relationerna går sönder och till slut förlorar Joakim allt. Hemlös, jagad av droger och psykoser försörjer han sig genom kriminalitet och berättar hur han gång på gång balanserar på gränsen mellan liv och död.I dag är Joakim sex år nykter. Efter fängelse, behandling och ett långt arbete med sig själv har han byggt upp sitt liv från grunden. Han hjälper nu andra att ta sig ur beroende och kriminalitet – och menar att det största modet inte handlar om att slåss, utan om att våga vara sårbar.Det här är ett starkt samtal om våld, skam, identitet, missbruk, försoning och om hur en människa kan resa sig igen, även efter att ha förlorat nästan allt.Följ Joakim härKöp boken härIdisrör AB Kontakta Joakim: Sanktidis76@gmail.comLäs mer om Framgångsakademin här.Ta del av Framgångsakademins kurser.Beställ "Mitt Framgångsår".Följ Alexander Pärleros på Instagram.Följ Alexander Pärleros på Tiktok.Bästa tipsen från avsnittet i Nyhetsbrevet. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Ekots dagliga, längre sändningar med nyheter och fördjupning. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Anna Kinberg Batra blev Moderaternas första kvinnliga partiledare men tvingades bort efter bara några år. Hör henne berätta om maktspelet, valrörelsen som förändrade mycket och kvällen då allt brast. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Producent: Sukran KavakDigital redaktör: Linna FogelbergProgrammet spelades in den 16 juni 2026

Kallt och regnigt igen. Är katastrofjournalisterna nöjda nu? Vad man kan göra med fikon är ett kärt ämne. Amerika fyller 250, men feststämningen infinner sig inte riktigt. Ändå minns vi USA som det brukade vara. Och vår podd fyller fyra år. Susanna utlyser lyssnartävling. Priset är ett signerat exemplar av Johans nya bok, Nidbildens historia, som kommer 1 september på Stolpes förlag. Allt ni behöver göra är att svara inspirerat på tre frågor: Vad gillar ni med podden? Vad kan vi göra bättre? Saknar ni något? Stolpe har just givit ut en härlig bok av Bengt Jangfeldt om Capri. Och Natur och Kultur ger ut nyöversättning av Shakespeare av Ulf Peter Hallberg. Nu ska soporna röntgas och AI användas för att sätta dit "sopsyndare". Hur länge ska vi stå ut med dessa överutbildade mellanchefer som anser att befolkningen är deras undersåtar? Elsparkcyklarna kräver nya offer. Public service känner att det är angeläget att delge oss de "ekosexuellas" situation, det vill säga den lilla grupp som får orgasm av naturen. Ju mindre en grupp tokskallar är, desto mer oemotståndlig är den för public service — förutsatt att tokskallarna har rosa hår och är löst vänster. S vill ha "daglig läsning" i skolan. Vad gör de annars i skolan? DN granskar polisen på sitt beskäftiga sätt, men poängen bra: trots massiva tillskott löser de inte ett enda brott mer. Men rikspolischefen bäst betald. Disclosure day av Spielberg en kalkon, men man bör se den av kulturarvsskäl. Och på Chalmers har ingenjörerna fått skabb. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

De svenska böndernas långa representation i riksdagen är helt unik i ett internationellt perspektiv. Den svenska riksdagen kan räkna sin historia från medeltida herredagar då rikets förnämsta män möttes. Under unionsstriderna på 1400-talet blev det nödvändigt att brädda mötena till lågfrälse, borgare och bönder.Att bönderna deltog i rikets beslutsfattande gjorde det möjligt att flerdubbla skatterna och öka utskrivningen av bondpojkar till stormaktens alla krig. Den långa traditionen av inflytande för ofrälse har också bidragit till samhällets stabilitet.I detta avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Joakim Scherp historiker vid Stockholms universitet som bland annat skrivit artikeln The Peasant Estate of Sweden – Its Rise and Early Modern EvolutionBöndernas representation har sitt ursprung i lokala och regionala som ockås hade makt över skatterna och lagstiftningen. Herredagarna rörde mer konstitutionella och storpolitiska frågor. Bland de ofrälse var det ekonomiskt starka grupper som Stockholms borgare och Dalarnas bönder och bergsmän som blev först blev kallade till de nationella mötena.Riksmötena på 1400-talet var ännu så oorganiserade att de inte var en självständig maktfaktor, men det fanns en stark potential för de ofrälse eftersom de redan möttes vid lokala möten. Under Gustav Vasas regentskap utvecklas riksdagen till rikets centrala politiska arena, där de allra viktigaste besluten fattas. Kungamakten kom ofta att spela ut de olika stånden mot varandra, men med tiden blev bönderna politiska aktörer med en egen agenda.Bild: Tre skattebönder i Sverige tecknade år 1674 av den italienska diplomaten Lorenzo Magalotti i skriften Notizie di Svezia.Musik: Gildentaverne (Hurdy Gurdy, Nyckelharpa, Guitar Music. CC BY 4.0, Soundcloud.Lyssna också på När bångstyriga bybor störde kyrkofriden under stormaktstiden Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vill du prenumerera på podden och följa med i sommar: https://creators.spotify.com/pod/profile/helena-onneby/subscribeVad kostar dig jämförelsen, positioneringen och sorteringen i rätt och fel? I veckans avsnitt pratar jag om vikten av att konstatera att vi är olika, och att det är som det ska, versus att döma dig själv eller andra utifrån att det skulle finnas en mall som gäller för oss alla. Det här är verkligen ett viktigt ämne tror jag och jag är som vanligt nyfiken att höra vad avsnittet väcker i dig! Läs mer om mig och coaching: https://helenaonneby.comSprider du mitt arbete och är intreserad av att vara med i utlottningen för en coachingtimme, maila mig hur du sprider ordet på helena@onneby.comTesta Mindfully gratis i 30 dagar: https://mindfully.nu/det-inre-skiftetSigna upp dig för mina love letters: https://helenaonneby.com/subscribeFölj mig på Instagram: https://instagram.com/helenaonneby

Det här är berättelsen om fyra nepobabies som vände upp och ner på dansbandssverige och fick ta emot en offentlig dödsdom i direktsändning. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. – Priset går till … Popsicle!Ett stort jubel utbryter när indiebandet från Piteå klämmer sig fram mellan borden inne på Berns salonger i Stockholm. Det är slutet av februari 1993 när Popsicle sopar hem ett av Grammisgalans tyngsta priser – Årets rockgrupp. Vid ett av de där borden sitter fyra, storögda killar. Casper, Kim, Tommy och Lasseman i Arvingarna är kvällen till ära klädda i matchande kavajer i olika färger, den ena skrikigare än den andra. Grammisgalan är deras första möte med musikeliten och kvällen är så här långt en succé. Deras liveframträdande tidigare gick precis som det skulle och för bara en dryg timme sen vann även de en grammis, Årets dansband. Nu när Popsicle tar emot sitt pris, skålar killarna med sina bordskamrater – Eva Dahlgren, Lisa Nilsson och så Marie och Per från Roxette. – Jaha, vem ska de säga de väl valda orden?Ingen i Popsicle verkar vara sugen på att hålla tal, men närmast mikrofonen råkar bandets gitarrist, Fredrik Norberg, stå.– Egentligen gillar vi ju att vara elaka. Jag vet inte vad jag ska säga.Den kortsnaggade Fredrik har på sig en uppknäppt bomberjacka. Han kollar ner i golvet och letar efter orden. Med ett slugt leende lutar han sig fram mot micken igen.– Tack till oss själva och varsågod och hoppas Arvingarna dör i någon tragisk bussolycka.För mindre än ett år sen skakade Arvingarna om dansbandssverige med sitt fräcka debutalbum Coola killar och blev snabbt stjärnor på den svenska musikhimlen. Nu möter de på nära håll det förakt som legat som en skugga över dansbandsvärlden i generationer bakåt. Men vad varken de själva eller artisteliten på Grammisgalan vet är att Arvingarnas definitiva genombrott är mindre än en vecka bort.Medverkande: Kim Carlsson, Tommy Carlsson, Casper Janebrink, Lars ”Lasseman” Larsson, Lasse Holm, Thomas Deutgen, Dennis Janebrink och Elin Andersson.Programmet gjordes och programledes av Siri Hill sommaren 2026Producent Lars TruedssonExekutiv producent Anna JohannessenSlutmix Fredrik NilssonP3 Musikdokumentär produceras av Tredje Statsmakten MediaLjudklippen i programmet kommer från SVT (1993, 2019), TV5 (1993), TV4 (2019) Göteborgsposten (2020), Östersundsposten (2020) samt Youtubekanalerna Jonsson Records (2024), Leif Jansson (2024) och Melodifestivalen (2019).

Sverigedemokraterna vill förbjuda slöja: Totalförbud mot islamistiska plagg / Serie: Varför har Sverige två liberala partier? / Priset på jordgubbar kan stiga till midsommar Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Av Peter Al Fakir, Jenny Pejler och Ingrid Forsberg.

EU godkände antikroppsbehandlingar, men svenska NT-rådet rekommenderar det inte. En mindre klinisk effekt ställs mot risk och kostnad i svensk offentlig vård. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Rättelse i webbpubliceringen. I den tidigaste versionen beskrevs att TLV sagt nej till det nya läkemedlet. Rätt är att TLV har gjort en hälsoekonomisk bedömning. Antikroppsläkemedlen lecanemab och donanemab är godkända av den europeiska läkemedelsmyndigheten EMA och riktar in sig på beta-amyloid, de plack som kan ansamlas i hjärnan vid Alzheimer. I studier på personer med mild sjukdom gick försämringen av minne och vardagsfunktion cirka 30 procent långsammare än med placebo. I genomsnitt motsvarade det knappt ett halvår, omkring fem månader, och skillnaden mättes som några få poäng på skalan CDR-SB, som används för att mäta svårigheten av demenssjukdomar.Samtidigt finns risk för allvarliga biverkningar. Ödem och små hjärnblödningar har setts, och i en studie fick 13 procent av deltagarna små blödningar, medan 4 av 757 drabbades av en större blödning över en centimeter. Behandlingen kräver upprepade undersökningar med magnetkamera för att upptäcka förändringar i tid.TLV, tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, har analyserat det hälsoekonomiskt. Rådet för nya terapier, NT-rådet, rekommenderar det inte med hänvisning till nytta, risk och hälsoekonomi. Priset är hemligt men bedöms ligga långt över betalningsviljan, och även Danmark har avrått.Dessutom kan bara en liten andel av de alzheimersjuka vara aktuella för behandling med de nya läkemedlen, eftersom riskgenvarianten ApoE4, blodförtunnande läkemedel och annan svår sjuklighet kan utesluta patienter. Diskussionen pekar också mot att amyloida plack inte förklarar allt, och att tau och inflammation kan behöva angripas i framtida kombinationsbehandlingar.Medverkar gör Maria Eriksdotter, professor i geriatrisk medicin på Karolinska institutet och överläkare, Ezio Giacobini, professor emeritus i psykiatri och farmakologi med inriktning på hjärnsjukdomar vid University of Geneva Hospitals i Schweiz, Jannick Brennum, vice ordförande i danska medicinrådet och biträdande direktör på Rikshospitalet i Köpenhamn samt Tobias Granberg, adjungerad professor i neurologi vid Karolinska institutet.Reporter: Annika Östmanannika.ostman@sr.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sr.seTekniker: David Hellgrendavid.hellgren@sr.se

I det här avsnittet pratar jag med Frida Söderlund om hennes dokumentärserie "Priset vi betalar" som finns på SVT och som handlar om injektioner, operationer, influencers och klinikers marknadsföring. Ingreppen ökar, utseendehetsen blir värre och värre, det går ner i åldrarna och vi alla blir påverkade. Med dagens samtal vill jag inspirera att stanna upp, reflektera över vad som KÄNNS bra och rätt för dig och om att omfamna sitt naturliga jag

Nyheterna 08:00

Kriget i Mellanöstern påverkar minst sagt svensk ekonomi. Priset stiger vid pump och flygbränslet sinar. I förra veckan tog till och med riksbankschef Erik Thedéen ordet stagflation i mun. Hur illa är det egentligen? När vänder det för svensk ekonomi? Och hur ska vi tänka kring våra semestrar? Gäst: Andreas Cervenka, Aftonbladets ekonomikommentator. Programledare och producent: Jessica Johansson. Klipp från: SVT:s 30 minuter. Kontakt: podcast@aftonbladet.se Ansvarig utgivare: Lotta Folcker.

Vad händer när det känns som att alla andra har mer? Finare kläder. Dyrare resor. Bättre bil. Och du själv står bredvid och försöker förstå hur alla andra får det att gå ihop. Häng med när Moa, Lina och Ann pratar om den där känslan av att inte riktigt räcka till, och hur stark drivkraften att passa in faktiskt är, redan från ung ålder. För när det känns så… då gör man vad man kan. Man anpassar sig. Kämpar. Och ofta gör föräldrar allt de kan för att hjälpa till. Men sen kommer nästa steg i livet. Man flyttar hemifrån. Får sin frihet. Sina egna beslut. Och plötsligt finns alla möjligheter att köpa det man tidigare saknat. Ett klick. En faktura. “Jag tar det sen.” Problemet är bara att “sen” alltid kommer. I det här avsnittet pratar vi om hur lätt det är att hamna i en skuldfälla, inte för att man är oansvarig, utan för att ingen riktigt har förklarat hur det faktiskt funkar. Om räntor, avbetalningar och en vardag där det aldrig varit enklare att konsumera, men svårare att förstå konsekvenserna. Vi pratar också om skammen. Den där känslan som gör att man tystnar. Inte vågar säga något. Inte ber om hjälp. Och om varför det enda som faktiskt hjälper är att göra tvärtom: att agera i tid. Att våga öppna upp. Att ta kontroll. För det finns alltid en väg framåt. Och kanske viktigast av allt, hur vi kan ge nästa generation bättre förutsättningar att förstå sin ekonomi och sina pengar. Kunskap, förståelse och ett ekonomiskt självförtroende från start. För ekonomi handlar inte bara om pengar. Det handlar om frihet och att "be a bitch about your money"! Höjdpunkter: 01:01 – Skuldfällan och skammen När allt rasar. Höga räntor, ingen koll och en skam som gör att man inte vågar be om hjälp. 02:50 – Agera i tid “Stoppa inte huvudet i sanden” – varför det bara blir värre om man väntar. 03:31 – Våga prata om det Det första steget: att öppna upp och faktiskt berätta hur det ser ut. 04:20 – Förr vs nu Från nudlar till klick och swish – vad har egentligen förändrats? 05:11 – Känslan av att tjäna egna pengar Varför det är så viktigt att få uppleva värdet av pengar. 06:37 – Prata pengar med barn Hur vi kan ge våra barn bättre förutsättningar genom att involvera dem tidigt. 07:13 – Årshjulet: så pratar vi ekonomi hemma En konkret övning för att planera året och prioritera tillsammans. 09:10 – Vad gör man när man sitter i skuld? Konkreta första steg: ring, be om hjälp, skapa en budget. 10:04 – Jämförelsehetsen idag Från grannar till sociala medier – varför pressen är större än någonsin. 12:23 – Lev inte ett liv du inte har råd med Om värde, prioriteringar och vad pengar egentligen ska användas till. 13:21 – När pengar påverkar relationer När ekonomi blir en maktfaktor i relationer. 17:26 – Ekonomiskt självförtroende är en superkraft Att äga sin historia och våga ta kontroll. 17:54 – Ekonomi = frihet Slutsatsen: pengar handlar inte bara om siffror – utan om frihet.

Den här veckan zoomar vi in på en fråga som alla har en åsikt om – men få egentligen kan svara på:

Priset på vete sjunker trots att kostnaden för diesel och mineralgödsel blir högre. I Råvarukvarten reder ATL:s reporter Jesper Stärn och råvaruexperten Helene Sollerhed ut varför.

I poddens 133:e poddavsnitt gästas vi av Arne Bergvik, elmarknadsexpert på Sigholm. I avsnittet får vi Arnes perspektiv på början av 2026, två månader som präglades av kallt väder, höga elpriser och en energifråga som var tillbaka på kvällstidningarnas löpsedlar. Medskicket? En avstannande utbyggnad av elproduktion kan komma att stå svenska hushåll och svensk industri dyrt.  Arnes analys av elpriserna under januari 2025 och januari 2026, som vi refererar till i avsnittet, kan du läsa här.

Föreställ dig att börsen har haft en kraftig rörelse. Nyheterna har varit dramatiska, kurserna har svängt ordentligt. Men nu börjar marknaden lugna ner sig. Priset rör sig mer sidledes. Det är i ett sådant läge en Iron Condor kan vara en bra strategi. Det är en optionsstrategi där du tjänar pengar på lugnet efter stormen. Men det handlar inte om att gissa, det handlar om att definiera risk och låta tiden arbeta för dig. I dagens avsnitt visar vi steg för steg hur du sätter upp en Iron Condor, vad du ska tänka på - och när du ska avstå.

Även om det är andra gången som Victor Leksell vinner utmärkelsen Årets Artist på Svensktoppen är han precis lika glad, En barndomsdröm. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Victor Leksell har tidigare vunnit utmärkelsen ”Årets Låt” två gånger och det blir andra gången han får priset ”Årets Artist”. Han vinner 2025 för de tre låtarna ”Skriker Mitt Namn”, ”Lost And Found” och ”Lys På Mig”.- Att välja en favorit av dem är som att tvingas välja mellan sina barn. Men om jag måste välja en av dem blir det ”Lys På Mig”, den handlar ju om Göteborg!Victor berättar också för Carolina Norén att även om han ska försöka ta en time-out för att under 2026 ta hand om sina relationer med nära och kära så kommer det ny musik. Ny singel i januari och ett album senare i år.

Alla snackar Nobelpriset just nu men Kvällspasset delar istället ut pris till alla som är exceptionellt dåliga på något. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Ett nyfiket och underhållande aktualitetsprogram med lyssnaren i fokus.Dessutom får vi finbesök när Chalmers Sångkör lussar i studion!

Pastor Jared Priset: Jesus, the Prince of Peace, calms the chaos within and around us—not byremoving our struggles, but by ruling over them with His unshakable presenceand promises.

Pastor Jared Priset: Even in our darkest moments, we have a confident and unshakable hope because of what Christ has done, is doing, and will do. Jesus is not just the bringer of hope: He is our living hope.

Pastor Jared Priset: When we follow Jesus, He redefines what can be done with little. InHis hands, our “not much” becomes more than enough. Abundant Givers givespontaneously, strategically, and sacrificially.

Ukrainas militär har lanserat ett belöningssystem för drönarpiloter vid fronten. Soldaterna tjänar poäng för varje fiende som dödas, såras eller tillfångatas i strid. Poängen kan växlas in mot nya vapen i en onlinebutik – precis som i dataspelsvärlden, skriver Göran Fröjdh. Inläsare: Magnus Thorén

Pastor Jared Priset: The scarcity cycle starts in the mind, not in the wallet. Scarcity asks, “What can I afford?” Abundance asks, “What do I have?” When we trust God with what's in our hands, He multiplies what we give away.

In Christ, You’ve got a new identity, so stop wearing the old clothes. Take off what doesn’t fit your new life and put on the holiness that shows who you really are: someone made new by Jesus.

Priset på guld rusar och har fyrdubblats de senaste tio åren. Nyligen slog guldpriset ett nytt historiskt rekord. Men varför rusar priset på guld som det gör nu? Vilka tjänar mest på det? Och kan man bli miljonär på de gamla guldsmyckena man har hemma? Gäst: Andreas Cervenka, Aftonbladets ekonomiska kommentator Programledare och producent: Love Isakson Svensén Kontakt: podcast@aftonbladet.se

Fredrik har översköljts av meddelanden och bilder om två brännande ärenden i veckan.

Liv har läst nyutkomna självbiografier av Björn Borg och Martin Luuk och pratar (från 30.50) om hur man konstruerar sin livshistoria i relation till trauma.Ola undrar om politiker på riktigt blir distraherade och förlamade av fejkdebatterna. Böcker som refereras: Björn Borg – HjärtslagMartin Luuk – Självbiografi. 1984-2001

Vetenskapsradion sänder direkt från Kungliga vetenskapsakademin. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. John Clarke, Michel H. Devoret och John M. Martinis tilldelas Nobelpriset i fysik 2025. Priset ges för deras banbrytande experiment med supraledande elektriska kretsar, där de lyckades demonstrera både kvantmekanisk tunnling och kvantiserade energinivåer i ett system stort nog att hålla i handen.Hör Vetenskapsradions direktsändning från tillkännagivandet vid Kungliga vetenskapsakademin. Tillsammans med experter analyserar vi vad årets pris betyder för fysikforskningen – och för vår förståelse av världen. Producent: Annika Östman Programledare: Camilla Widebeck och Björn Gunér

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Priset på guld har rusat till nya all time high-nivåer. Men det som på ytan ser ut som ett styrkebesked är i själva verket ett varningstecken. Det visar att investerare förbereder sig för någon form av kris, säger Maria Landeborn. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Kraftig prisökningBara i år har guldpriset ökat med över 40 procent på den internationella guldmarknaden. Något som märks hos bland annat pantbankerna. ”Det är full fart”, säger Peter Sandberg, COO Sverige, på Pantbanken Sverige.Trump-effektenEn del av förklaringen stavas Donald Trump. Hans strategi går ut på att försvaga dollarn och minska värdet på USA:s gigantiska statsskuld. Resultatet? Investerare och andra länders centralbanker söker skydd i guld – en flykt som avslöjar en djupare oro på de globala finansmarknaderna. ”Jag är riktigt orolig”, säger råvaruexperten Torbjörn Iwarson.Farlig föraning: inflation och geopolitisk oroNär guldpriset rusar är det ofta ett tecken på instabilitet i ekonomin. Den nuvarande utvecklingen pekar mot flera hot: stigande inflation och ökad geopolitisk spänning.Guldrush även bland privatpersonerDen kinesiska centralbanken har varit en stor köpare av guld på sistone, säger ekonomikommentator Knut Kainz Rognerud. Förklaringen är att Kina vill minska sitt beroende av dollarn och USA. Men det är inte bara centralbanker och professionella investerare som rusar till guld. Även privatpersoner handlar guldrelaterade fonder. ”Man måste vara medveten om att det som kan gå upp kraftigt, också kan gå ner kraftigt, säger Maria Landeborn, senior ekonom på Danske bank. Programledare:Hanna MalmodinMedverkande och röster i programmet:Maria Landeborn, senior ekonom Danske BankKnut Kainz Rognerud, Ekots ekonomikommentatorPeter Sandberg, COO Sverige, Pantbanken SverigeTorbjörn Iwarson, partner Centaur fonderErik Thedéen, chef RiksbankenRebecca Patterson, Council on Foreign Relationsekonomiekotextra@sverigesradio.se

Vi samlar matavfall i påsar som sen hämtas av sopbilen. Men vad händer sen? Vi följer avfallet in i anläggningen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vår guide bland matavfallet är Peter Ringh, miljöpedagog på Renova, som har hand om avfall och återvinning i flera västsvenska kommuner.– Det blir inte jord av matavfall längre, säger Peter. Utan det blir ett flytande biogödsel och biogas.Här framställs slurry, den flytande produkt som senare skickas till en rötningsanläggning.Först måste matavfallet sorteras. Papperspåsar, plast och andra förpackningar plockas bort. Men också för stora bitar av grönsaker och frukt rensas ut. Anläggningen kan inte mala ner det utan att riskera att t ex plast också hamnar i slurryn.Ungefär 35-40 procent sorteras bort, 10-20 procent räknas som oorganiskt material.Det finns nyare teknik där utsorteringen inte är lika grov. Den kommer installeras om några år och då är målet att mindre än 15 procent ska sorteras bort.Det bortsorterade energiåtervinns, dvs eldas upp och blir värme.Olika kommuner hanterar matavfall på olika sätt, men utvecklingen går i samma riktning.Varje år delas ett pris ut till idéer som tar vara på det som brukar slängas i den gastronomiska världen. Priset heter Circular Gastronomy Challenge. Idéer som uppmärksammats tidigare är t ex att återvinna alla korkar som varje dag dras ur vinflaskorna på krogen. Och hur man räddar tonvis med mat från att slängas genom att laga frysta färdigrätter av det.Per Styregård, mat- och dryckesskribent som också jobbar med Circular Gastronomy, berättar om två vinnande idéer: kompostläsk och citrusskal som blir nya produkter.

Patreon: https://www.patreon.com/haveristernaBenjoos Youtube: https://www.youtube.com/@benjooBenjoos Instagram: https://www.instagram.com/nl.benjoo/Priset Män Betalar på SVT Play: https://www.svtplay.se/priset-man-betalarKlippt av klipparpojken.Allt om och med oss: https://beacons.ai/haveristernaVinjett av Dubmood: https://dubmood.bandcamp.comGrafik av Christoffer Svanströmer: https://www.instagram.com/csvanstromer Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Som vanligt har det här avsnittet funnits på Patreon i flera dagar, där slipper du dessutom reklam.Priset Män Betalar på SVT Play: https://www.svtplay.se/priset-man-betalarKlippt av klipparpojken.Allt om och med oss: https://beacons.ai/haveristernaVinjett av Dubmood: https://dubmood.bandcamp.comGrafik av Christoffer Svanströmer: https://www.instagram.com/csvanstromer Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Som vanligt har det här avsnittet funnits på Patreon i flera dagar, där slipper du dessutom reklam.Priset Män Betalar på SVT Play: https://www.svtplay.se/priset-man-betalarKlippt av klipparpojken.Allt om och med oss: https://beacons.ai/haveristernaVinjett av Dubmood: https://dubmood.bandcamp.comGrafik av Christoffer Svanströmer: https://www.instagram.com/csvanstromer Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Som vanligt har det här avsnittet funnits på Patreon i flera dagar, där slipper du dessutom reklam.Priset Män Betalar på SVT Play: https://www.svtplay.se/priset-man-betalarKlippt av klipparpojken.Allt om och med oss: https://beacons.ai/haveristernaVinjett av Dubmood: https://dubmood.bandcamp.comGrafik av Christoffer Svanströmer: https://www.instagram.com/csvanstromer Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Priset vem betalar?

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Regeringen vill att medborgare från EES-länder ska registrera sig. / Många tar medicin för att gå ner i vikt. / Priset på kaffe stiger. / Benjamin Ingrosso var den stora vinnaren på P3-Guldgalan för svensk musik Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Av Ingrid Forsberg och Jenny Pejler.