Podcast appearances and mentions of karin wiborn

Ledarpodden tar sig i detta avsnitt an hur politiska kyrkans ledare kan vara. Nyvalda kyrkoledaren Karin Wiborn berättade nyligen i Dagen att hon är medlem i Vänsterpartiet. Steven Crosson, ledarskribent, Frida Park, opinionsredaktör och Öyvind Tholvsen, ny ledarskribent på tidningen Dagen, samtalar om det finns skillnader mellan olika samfund – spelar det någon roll vilket parti en pastor eller samfundsledare är med i? Samfunden har olika kultur och ideologiska preferenser, något statsvetarprofessorn Magnus Hagevi forskat på. Gissningsvis, tror poddarna, hade det varit en större skräll om Pelle Hörnmark, föreståndare för Pingst FFS, hade bekräftat ett medlemskap i Vänsterpartiet, men inte i lika hög grad om det hade varit Kristdemokraterna.   Många frikyrkliga har varit politiskt engagerade, suttit i riksdagen och till och med startat partier. Men vilka risker eller fördelar finns det för en pastor eller samfundsledare att ha ett partipolitiskt engagemang, medlemskap eller förtroendeuppdrag?   I USA är det tydligt hur partipolitiken tillåtits polarisera kristenheten. Vad beror evangelikalernas stöd för Trump på, är alla trumpister som röstar på Trump och är ens alla evangelikaler trogna kyrkobesökare? I podden får vi också höra ledarskribenternas gissning om vem som vinner det amerikanska presidentvalet – Kamala Harris eller Donald Trump.

Dagens opinionsredaktör Frida Park intervjuar Karin Wiborn, nominerad till kyrkoledare i Equmeniakyrkan om utmaningarna, inte minst generationsväxlingen. Den omtalat prestigelösa och uppmuntrande ledaren kommer ut som partimedlem och feminist och säger bland annat "Jag är ingen Joel Halldorf". Det blir ett öppenhjärtigt samtal om utmaningar, erfarenheter, drömmar och visioner – och om när hon tidigare var nominerad till missionsledare till Svenska baptistsamfundet och först inte blev vald. Nu tjugo år senare är hon nominerad igen, till Equmeniakyrkans samfundsledare. Trots bara några år kvar till pension har hon en brinnande nyfikenhet och lust för förändring. I augusti får vi reda på om ombuden den här gången bekräftar styrelsens val.

Vi pratar med pastorn och generalsekreteraren för Sveriges kristna råd Karin Wiborn om enhet, splittring och mångfald. Om relikskrin som plötsligt får värde, praktisk teologi och alldeles för mycket scouting, enligt Erik. Är ekumenik bara något för årsrika eller en ungdomsrörelse? Baptisternas fokus på mänskliga rättigheter och religionsfrihet. Var sexualiteten hör hemma och behovet av att definiera sen. Frida bjuder på sina teser #tackanej och #backa.

Under 2019 har proteströrelser ägt rum på många platser i världen och fortsatt in i 2020. Men hur ställer sig de religiösa samfunden vid demonstrationerna, kravallerna och polisvåldet som medföljt? I Chile, Frankrike, Libanon, Sudan, Hong Kong och Iran har missnöjet spridit sig till gatorna och massiva och regelbundet återkommande demonstrationer har lamslagit hela städer. Men står kyrkorna och moskéerna på demonstranternas sida eller är de själva en del av makten som nu öppet kritiseras?  I veckans Människor och tro får vi träffa Karin Wiborn, generalsekreterare för Sveriges kristna råd och med I Equmeniakyrkan som delar ut Martin Luther King-priset. Vi får även höra reportage från Frankrike och Chile där situationerna är kritiska och i många fall våldsamma och vi får höra om situationen i Libanon, Iran och Sudan med Rouzbeh Parsi, programchef på Utrikespolitiska institutet. Programledare: Edgar Mannheimer Reportrar: Lars Palmgren och Johan Tollgerdt Producent: Antonio de la Cruz

- Vi måste få ned söktrycket till Sverige, säger kristdemokraten Hans Eklind. - Jag tycker det där låter lite inhumant, svarar Karin Wiborn från Sveriges kristna råd (SKR).Båda vill förändra samhället med kristna värderingar. Men när det kommer till migrationspolitiken är SKR och KD långtifrån eniga.

Är det ett skäl nog för att få asyl om man konverterar till kristendomen? Många unga män, speciellt från Afghanistan och Iran har konverterat, men fått avslag på sina asylansökningar i Sverige. Avslagen har retat upp många inom den kyrkliga världen i Sverige och ett  massivt uppror har uppstått från kyrklig sida mot Migrationsverket och regeringen. Kritiken har främst varit om Migrationsverket har kompetensen nog  för att bedöma om någon är kristen eller inte. Efter flera fall av tveksamma beslut har Migrationsverket börjat utbilda sina handläggare i kristen tro. Men räcker det för att få en rättssäker prövning? I ett reportage från Härnösand och Kramfors får vi höra en konvertit berätta om sina erfarenheter och vägen till att bli kristen. Vi hör även prästen David Tosteberg som har döpt över 60 konvertiter och pingstpastorn Christian Mölk. I studion finns Karin Wiborn generalsekreterare för Sveriges kristna råd och Fredrik Beijer rättschef på Migrationsverket. Från Paris rapporterar Sveriges Radios korrespondent Alice Petrén om hur det går för konvertiter som fått avslag på sin asylansökan i Sverige och istället hamnat hos Svenska Kyrkan i Paris som hjälper dem med mat och förnödenheter. Programledare: Åsa Furuhagen Reporter : Elias Krantz Producent: Antonio de la Cruz

Veckans andakter tar avstamp i Globala veckan och kyrkornas roll för en hållbar värld för alla. Idag: Karin Wiborn som är generalsekreterare för Sveriges kristna råd.   Globala veckan är ett initiativ från Sveriges Kristna Råd. Kyrkornas globala vecka 2018 vill lyfta fram vilken betydelse demokrati och civilsamhälle har för att vi ska nå en hållbar värld för alla samt den viktiga roll kyrkorna har i det arbetet.  Jag gillar uttrycket det gemensamma bästa. Jag tycker om att sträva efter det i alla sammanhang, det är en spännande utmaning att formulera det som är optimalt för mig, men också lyssna till andras behov och förslag till lösningar och utifrån det hitta ett gemensamma bästa. Det finns nästan alltid ett å ena eller andra sidan som vi bara finner genom att låta flera röster definiera, berätta och föreslå. Karin Wiborn Text Matt 7:12, 24-29 Musik Brusa högre lilla å - Björn Json Lind Psalm 96 Öppna mig för din kärlek Producent Marianne Greip Sveriges Radio Kronoberg liv@sverigesradio.se

Det är 50 år sedan pastorn och medborgarrättsrörelsens frontfigur Martin Luther King sköts till döds i Memphis. Vad hände med medborgarrättsrörelsen och Martin Luther Kings vision? Medborgarrättsrörelsen växte sig starkt under 1950 och 1960-talen och Martin Luther King hade en dröm som han stred för och som han sammanlagt hamnade 17 gånger i fängelset för - drömmen om allas lika värde, ett icke segregerat samhälle och lika lön för samma jobb. Hans tålmodiga kamp fördes genom icke våldsprincipen. Då han mördades var han enbart 35 år. Han drev fram flera stora reformer men fick också många fiender. Vilka för hans arv vidare och var växer vår tids medborgarrättsrörelser fram? I dagens Människor och tro medverkar Sören Sommelius, kulturskribent som bland annat skrivit boken Från King till Obama - medborgarrättsrörelsens kamp i USA, Karin Wiborn generalsekreterare i Sveriges Kristna Råd och tidigare pastor i en baptistförsamling precis som Martin Luther King och Araia Ghirmai Sebhatu afrosvensk antirasist och grundare av organisationen Black Coffee. Sveriges utrikeskorrespondenter Fernando Arias och Palmira Koukkari Mbenga bidrar med perspektiv från Selma i USA och Rio de Janerio i Brasilien. Reporter Elias Krantz tecknar ett porträtt av Martin Luther King. Programmet är en repris från den 10 maj 2018.

Det är 50 år sedan pastorn och medborgarrättsrörelsens frontfigur Martin Luther King sköts till döds i Memphis. Vad hände med medborgarrättsrörelsen och Martin Luther Kings vision? Medborgarrättsrörelsen växte sig starkt under 50 och 60-talen och Martin Luther King hade en dröm som han stred för och som han sammanlagt hamnade 17 gånger i fängelset för - drömmen om allas lika värde, ett icke segregerat samhälle och lika lön för samma jobb. Hans tålmodiga kamp fördes genom icke våldsprincipen. Då han mördades var han enbart 35 år. Han drev fram flera stora reformer men fick också många fiender. Vilka för hans arv vidare och var växer vår tids medborgarrättsrörelser fram? I dagens Människor och tro medverkar Sören Sommelius, kulturskribent som bland annat skrivit boken Från King till Obama - medborgarrättsrörelsens kamp i USA , Karin Wiborn generalsekreterare i Sveriges Kristna Råd och tidigare pastor i en baptistförsamling precis som Martin Luther King och Araia Ghirmai Sebhatu afrikansk svensk antirasist och grundare av organisationen Black Coffee. Sveriges utrikeskorrespondenter Fernando Arias och Palmira Koukkari Mbenga bidrar med perspektiv från Selma i USA och Rio de Janerio i Brasilien. Reporter Elias Krantz tecknar ett porträtt av Martin Luther King. Programledare Tithi Hahn Producent Antonio de la Cruz

Att på skoltid gå till kyrkan för att fira advent eller avslutnung är det att tvinga elever att delta i religiösa riter eller är det att värna elevernas rätt till en fin tradition? I förra veckan öppnade utbildningsminister Jan Björklund för en ändring av skollagen så att skolor ska kunna vara i kyrkan vid vissa högtider. Det här efter den debatt som uppstått när Skolverket gick ut och förtydligade att högtiderna visserligen kan firas i kyrkan men att de ska vara fria från religiösa inslag eftersom skollagen slår fast att skolan ska vara icke-religiös. Är skolavslutningar och firanden i kyrkan förenligt med en icke-religiös skola? Människor och tro är ett telefonväkteri. Deltar gör också Anna Ekström, Skolverkets generaldirektör, Karin Wiborn, generalsekreterare på Sveriges kristna råd, Anders Hesselbom, religionskritisk debattör, och Matz Nilsson, ordförande för Sveriges skolledarförbund.

Kriget i Bosnien har fått stor uppmärksamhet efter att den bosnienserbiske generalen Ratko Mladic gripits och ställts inför rätta för krigsförbrytelser och etnisk rensning under 90-talet. Hur går livet vidare i de drabbade områdena? Många länder, däribland Sverige, har satsat stora pengar på att hjälpa flyktingar att flytta tillbaka. Men på många håll går återflyttningen trögt och rapporter talar om diskriminering av minoriteter i hela Bosnien Hercegovina. Minnet av kriget lever fortfarande starkt bland folkgrupperna och landet är splittrat. Frilansjournalisten Henrik Dammberg besöker ett område i östra Bosnien Hercegivona, nuvarande Republika Serbska, som under några månader av 1992 rensades nästan helt på muslimer, eller bosniaker som den muslimska folkgruppen kallas i Bosnien Hercegovina. Hela 90 procent av de egna medlemmarna har svag relation till Svenska kyrkan, enligt en ny undersökning. De flesta är dock positiva till kyrkan, men när livet pågår som bäst får det inga större konsekvenser för livsföringen. De som inte är konfirmerade har särskilt svårt inse relevansen i sitt medlemsskap. Visserligen når kyrkan 85 procent av medlemmarna under ett år, men det är i samband med konfirmation, dop, vigsel och begravning. Reportage om undersökningen, vars syfte är att få klarhet i hur kyrkan "kan vara relevant i samtidsmänniskans liv". Människor och tros medarbetare Åsa Furuhagen är på besök i sydöstra Turkiet och rapporterar från klostret Mor Gabriel som är det äldsta kvarvarande syrisk ortodoxa klostret i världen. Klostret har länge varit i konflikt med turkiska staten och kurdiska ledare om ett landområde Försök att konfiskera området har lett till protester från EU och Europarådet för mänskliga rättigheter och har varit en stötesten i förhandlingarna med EU. I januari i år beslöt turkiska högsta domstolen att stora delar skulle tillfalla turkiska staten.    Utrikeskrönikan kommer från Sveriges Radios Mellanösternkorrespondent Cecilia Uddén. Karin Wiborn blir ny generalsekreterare i Sveriges kristna råd. Här finns Sveriges kyrkor samlade. Vilka är de viktigaste frågorna? Hur ska en kvinna kunna vara företrädare för också den katolska och de ortodoxa kyrkorna, som avvisar kvinnliga präster?   Programledare: Tithi Hahn tithi.hahn@sverigesradio.se Producent: Sören Wibeck soren.wibeck@sverigesradio.se

Den 4 juni bildar Missionskyrkan, Baptistsamfundet och Metodistkyrkan i Sverige en ny kyrka efter år av diskussioner och förberedelser. 900 frikyrkoförsamlingar ska nu samsas under samma tak och kartan över frikyrkosverige ritas om, liksom förhållandet till den kyrka man en gång lösgjorde sig ifrån - Svenska Kyrkan. Visionerna är många, men sammanslagningen är också ett resultat av en bister verklighet. Samfunden tappar allt fler medlemmar och få nya kommer till. Vilken sorts kyrka man ska vara för att överleva? Kan ett starkt ledarskap krocka med den demokratiska frikyrkokulturen som betonat självständighet och medbestämmande och finns det risker med att vara en öppen kyrka med högt i tak? Samtal med Karin Wiborn från Baptissamfundet och Anders Melbourn , chefredaktör på Sändaren. Reportage om debatten kring sammanslagningen av frilansjournalisten David Berjlund. De senaste åren har anmälningarna mot sexuella övergrepp och försök till hedersmord ökat lavinartat på Västbanken och i Gaza. För att komma till bukt med problemet formulerade den palestinska myndigheten i början av året en handlingsplan som föreslår bättre skydd, starkare lagar och fler förebyggande åtgärder. Men också religionen ska användas i kampen mot våldet. Såväl kristna som muslimska ledare uppmanas att ta upp problemet i kyrkor och i moskéer. Frilansjournalisten Anna Jonasson har besökt det första palestinska kvinnohärbärget på Västbanken, Mehwar Centre. Robin Olin, Sveriges Radion ungkorrespondent berättar om hopp och tro i vulkanens skugga efter det senaste utbrottet på Island. Religiösa ledare, bland dem biskopen i Lund Ante Jackelén, var i veckan inbjuden till Bryssel.  Sveriges Radios Brysselkorrespondent Jens Möller berättar om mötet och frågar biskopen hur hon kände att bli placerad bakom alla männen på gruppfotot från mötet. Programledare: Tithi Hahn Producent: Åsa Furuhagen