Podcasts about gemensamma

Vem ska få Sveriges Radios Romanpris 2025? Lyssnarjuryn röstar fram två finalister, ställs inför förhör och kommer med sina bästa argument. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vilken läsupplevelse är störst och varför?För 32:a gången i ordningen väljer våra lyssnare i lyssnarjuryn vilken bok som ska tilldelas Sveriges Radios Romanpris. Vinnaren av Sveriges Radios Romanpris 2025 tillkännages i P1 Kultur fredagen 11 april.Lyssnarjuryn är: Jan Unga, 69, Östanbäck, Benigna Polonyi, 62, Stockholm, Cristina von Schéele, 58, Jönköping, Teodor Fridén, 30, Stockholm och Alma Martinsson, 25, Kalmar.Årets nominerade romaner: ”Allätaren” av Martin Engberg, ”Helga” av Bengt Ohlsson, ”Den första boken” av Karolina Ramqvist och ”Tänkarens testamente” av Jessica Schiefauer.Samtalsledare: Lina Kalmteg.Producent: Anna Tullberg.

Christer Strömholms nazistiska bakgrund blev inte ett problem, utan en fördel. Och han fick hjälp på traven, konstaterar Mårten Arndtzén. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.Vårvintern 2020 tog journalisten Lars Weiss kontakt med Sveriges Radio angående en intervju han gjort nästan 30 år tidigare med sin vän, fotografen Christer Strömholm. Samtalet var inspelat på kassettband och kretsade kring tiden före och under Andra världskriget. Att Strömholm varit organiserad nazist under åtminstone en del av den här tiden var inte okänt, men fortfarande höljt i dunkel.Kanske kunde vi använda kassetterna till att bringa lite större klarhet i frågan?Det föll på mig att undersöka det här, men jag kom inte särskilt långt. Jag tog kontakt med författaren och kritikern Lasse Söderberg: en annan gammal vän till Strömholm, som benämnt hans politiska bakgrund i ett par böcker. Men han tyckte att han sagt det han hade att säga. Sedan slog pandemin till på allvar och gjorde det direkt farligt för personer ur Strömholms generation att träffa journalister och andra potentiella smittbärare.Annat kom emellan.Att jag lät det göra det berodde nog på att jag aldrig blev riktigt klar över materialets relevans. Dels för den principiella frågan: Varför ska vi låta konstverk begränsas av vår uppfattning om konstnärens vandel? Vad vore vunnet med att skriva ut mördaren Caravaggio ur måleriets historia? Fascisten Ezra Pound eller den usla morsan Alice Munro ur litteraturens?Men också för att Strömholm hade bjudit Weiss på så väldigt lite av självrannsakan. ”Det var en politisk tid”, säger han alldeles i början av intervjun. ”När man nu sitter med facit i hand är det lätt att se hur det gick men ur 30-talets synpunkt gick Tyskland från en orostid till en annan” fortsätter han. ”Autostradorna byggdes, folk började få arbete och mat för dagen. Det var vad man hörde. Och Mussolini hade ordnat så att tågtiderna stämde i Italien”.Så talar en passiv åskådare, som förstått att hans flyktiga sympatier varit missriktade. Inte den sortens garvade aktivist som avtecknar sig i konstnären och författaren Andreas Gedins bok ”Christer Strömholm och nazismen”, med undertiteln ”Hur en liten sanning döljer en större”.Boken bygger på gedigen arkivforskning men handlar faktiskt mer om lögn än sanning.Om hur Strömholm lyckades göra sin bruna historia till en fördel, med benägen hjälp av betydande delar av förra seklets svenska kulturliv.Bland de allra första finner vi Peter Weiss, judisk krigsflykting och vänsterintellektuell: ”Han har en hemlighet, som han bär på, som gör honom intressant” konstaterar Weiss i ett samtal publicerat i Strömholms allra första fotobok, 1965. Redan 20 år efter Auschwitz befrielse kunde en nazistisk bakgrund alltså göra någon ”intressant”. Och så fortsätter det i senare böcker, under följande decennier. ”Hemligheten” blir en diffus men viktig komponent i mytbildningen kring Den Store Fotografen. Att helt sopa den under mattan är ovanligare men förekommer, främst efter hans död.Hans insatser för den andra sidan framhävs däremot konsekvent, i all litteratur som tar upp Christer Strömholms biografi. Vid en vistelse i södra Frankrike 1938 genomförde han ett par kuriruppdrag åt den republikanska sidan i Spanien, och blev beskjuten vid ett av dem, något han själv senare skulle karaktärisera som något slags moraliskt ”elddop”, som skall ha lett till ett uppvaknande.Men det lät i så fall vänta på sig, för samma år publicerade Strömholm ett resereportage i två delar från den här tiden – i nazistiska Stormfacklan.1940 deltog han i det väpnade motståndet mot den tyska ockupationen av Norge, något som ofta tagits till intäkt för en definitiv omvändelse. Men som Gedin visar hörde Strömholm till den falang av svensk nazism som satte nationalismen framför lojaliteten med Hitlertyskland, och för vilken solidariteten med ett ockuperat broderfolk därför var självklar – oavsett ockupantens ideologiska tillhörighet. Ett femtiotal svenska nazister deltog i striderna på Norges sida, enligt Gedin, medan inte en enda ska ha slagits på ockupationsmaktens sida.Så sent som i november 1945 bistår Strömholm åtminstone en Quisling, kanske flera, i flykten undan den norska rättvisan. Ett halvsekel senare påstår han själv att det rörde sig om ”ganska oskuldsfulla 19–20-åringar”. Men den han bevisligen hjälpte var i själva verket en trettiårig krigsförbrytare, efterlyst för landsförräderi. Han greps men undkom till sist, och kunde börja om i Sydamerika.Varför kom Lasse Weiss till oss med sina kassetter, i början av 2020-talet? Som en del av en dödstädning, kanske. Redan sommaren -21 avled han, i sviterna av lungcancer. Jag föreställer mig att det var någonting som låg och gnagde någonstans, inom journalisten Weiss. För det är ju någonting med sanningen, ändå.När det gäller Strömholm är den ofta svår att klarlägga. Många av spåren har vuxit igen för länge sedan. Vanan att ljuga satte sig av allt att döma redan under polisförhören på 1930- och 40-talen. Och som Lasse Söderberg konstaterar i essäsamlingen Gemensamma nämnare, utgiven ett par år före Strömholms död: ”sitt förflutna har Christer rutinerat och med påtagligt välbehag låtit förbli insvept i legendens skimmer”. Men det är just halvlögnerna och dimridåerna som framträder med störst skärpa hos Gedin. Hur de användes – av Strömholm själv och av andra – för att underbygga hans maskulina konstnärsimage. Inklusive ett par kontraktsmord han påstod sig ha utfört, i Stockholm, men kanske bara hittade på för att göra sig ”intressant”.Det säger såklart någonting om Christer Strömholms personliga karaktär. Men också om det svenska kulturliv som jobbade så länge och så konsekvent på att göra honom precis lagom salongsfähig. Tidningen ETC inte minst, som gjorde Strömholm till en del i ett liberalt vänsterprojekt, på 80-talet, genom att lyfta fram hans bilder av de transsexuella vännerna på Place Blanche. Moderna museet som hakade på, ett par år senare, med en stor retrospektiv.Och kanske inte bara det svenska kulturlivet.Jag bläddrar i ”Porträtt i Paris”, Nationalmuseums utställningskatalog från 2022, full med fina reproduktioner av de porträttfoton Strömholm tog av konstnärer och intellektuella i den franska huvudstaden på de legendomsusade 1950- och 60-talen. Cafélivets och existentialismens gyllene epok.Jag fastnar för bilderna av poeten Paul Andersson, vacker som en ung Adonis inför hotellspegeln 1956 men utmärglad och delvis tandlös fyra år senare. En krampaktig pose påminner mig om ett scenfotografi av Ian Curtis, en annan självförbrännande artist som tog sig bra ut på bild, 20 år senare. Jag hade det som affisch, på dörren till mitt pojkrum.Kanske finns ett släktskap mellan fascistens renhetslängtan och avantgardekonstnärens kompromisslösa radikalism? I så fall borde Christer Strömholm haft sällsynt goda förutsättningar att få korn på det.Ett annat av porträtten i Paris föreställer Le Corbusier, fångad redan 1951. Den store arkitekten och funkisprofeten som placerade sina politiska förhoppningar i samma korg som Strömholm, under kriget. Här står han med ena handen lite krampaktigt nedstucken i fickan på den bylsiga kostymen, i ett misslyckat försök till nonchalans. Han verkar trött och lite nervös. Pannan är rynkad.Bakom honom sträcker en lång, tom korridor ut sig. Och slutar i ogenomträngligt mörker.Mårten Arndtzénkonstkritiker och medarbetare på Sveriges Radios kulturredaktionLitteraturAndreas Gedin: Christer Strömholm och nazismen – hur en liten sanning döljer en större. Kaunitz-Olsson, 2025.Lasse Söderberg: Gemensamma nämnare. Ellerströms, 1999.

I detta avsnitt som avslutar Human Design veckan tillsammans med Emelie Eriksson så gör Emelie en gemensam reading utav Amandas & Tindras kartor tillsammans. Vad drar de fram ur varandra när de är tillsammans, och skaver det någonstans? Ta fram din egen karta samtidigt som du lyssnar och se om du kan känna igen dig!Emelies hemsida: www.emelieshumandesign.seEmelies instagram: @emelieshumandesign.seEmelies Podcast: Human Design med Emelie och gäster Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I de känsliga förhandlingarna om vänskaps-, samarbets- och biståndspakten mellan Finland och Sovjetunionen 1948 fruktade finländarna att Finland skulle förlora sin självständighet i avtalet som länderna i Centraleuropa och Baltikum gjort.I delegationen ingick de två framgångsrika juristerna och politikerna Urho Kekkonen och JO Söderhjelm – den förste från ett småbrukarhem och den senare från den finlandssvenska akademiska eliten – som trots olikheterna samarbetade väl under förhandlingarna. Gemensamma hemligheter skapade ett starkt band mellan dem som bar genom det kalla kriget. Detta är ett betalt samarbete mellan Historia Nu och Svenska litteratursällskapet i Finland.I detta avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Henrik Meinander, professor i historia vid Helsingfors universitet utifrån böckerna Makten, marknaderna och presidenterna – En biografi om J.O. Söderhjelm av Esko Vuorisjärvi samt Kekkografi och andra politiska spånor av Henrik Meinander.Finland skulle under 1900-talet tvingas förhandla vid flera tillfällen med en hotfull granne där insatserna var Finlands självständighet. Här skulle två bemärkta jurister, som i sin ungdom stod långt ifrån varandra politiskt, framträda: den äktfinska Urho Kekkonen samt finlandssvensken JO Söderhjelm. Men bägge närmade sig varandra eftersom de tillhörde den så kallade fredsoppositionen under fortsättningskriget.Den svensksinnade J.O. Söderhjelm föddes 1898 i en känd akademisk familj och gjorde sig tidigt ett namn inom politiken. Han var en skämtsam sällskapsmänniska som samtidigt fick fiender för att han uppfattades som högdragen och formell. Han valdes till Svenska folkpartiets riksdagsman och satt i riksdagen i över 17 år. Han var justitieminister i sex olika regeringar mellan åren 1939 och 1966.Söderhjelm deltog i förhandlingar i Moskva, Berlin, London och Stockholm. Han spelade en central roll i förhandlingarna om nickelfyndigheterna i Petsamo under mellankrigsperioden 1940-1941 och var en av nyckelspelarna 1948 i förhandlingarna med Sovjet om VSB-pakten.Urho föddes den 3 september 1900 på en gård kallad Lepikko torp i Pielavesi. Fadern, Juho Kekkonen, hade avancerat från dräng och skogsarbetare till skogsarbetsledare och timmeragent. Modern, Emilia Pylvänäinen, var dotter till en hemmansägare. Urho Kekkonen kom att studera juridik. Hans ideologiska rötter fanns i den nationalistiska studentpolitiken i det nyligen självständiga Finland. Folkets enande, kampen för det finska språket och frågan om Östkarelen var också viktiga för honom och han drevs dessutom av ett rysshat.Kekkonen hörde till första generationens intelligentia från landsbygden. Han anslöt sig till Agrarförbundet 1933 och kandiderade till riksdagen. Kekkonen valdes in i riksdagen vid andra försöket 1936 och blev genast justitieminister i Kyösti Kallios regering. Kekkonen togs inte med i regeringen under vinterkriget.VSB-pakten skulle bli den karta som Finland navigerade i säkerhetspolitiken efter landets svåra erfarenheter under andra världskriget. Urho Kekkonen, som var president från 1956 fram till 1981, kom också att utnyttja pakten och sina kontakter inom den sovjetiska säkerhetstjänsten för att stärka sin egen maktposition.Bild: Ministrarna Urho Kekkonen och J.O. Söderhjelm vid förhandlingsbordet strax före vinterkrigets utbrott 1939. Museiverket, Historiska bildsamlingarna, CC BY 4.0Musik: Sibelius "Finlandia", OP. 26 av The Philharmonia orchestra; His Master's Voice 1948, Internet Archive, Public Domain.Klippare: Emanuel Lehtonen Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Sista avsnittet för säsongen och jag delar några tankar om Skapelsen – Vårt gemensamma hem. Jag önskar er en fin sommar. Jag lägger ut några avsnitt då och då, kanske repriser, kanske nya. Jag hoppas kunna spela in något under Malmö Pride som är den 3-6 juli och då kommer det ut senare i sommar. Gilla och dela gärna avsnittet på sociala medier och till vänner, samt följ podcastens Facebooksida och Blogg skriv gärna dina funderingar och kommentarer antingen i kommentarsfältet under avsnittet på Facebooksidan eller kommentera på bloggen.   Intro och outtro-musik: Lasse Ohlsson  

Forskaren Birgitta Vitestam har tagit fram en handbok för hur bostäder kan bli mer inbjudande. Gemensamma rum på markplan, en ombonad trädgård och hundar till låns. Många små saker påverkar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I Sverige är det vanligt att människor bor själva i sina lägenheter. Men det finns mycket man kan göra för att minska känslan av ensamhet. Birgitta Vitestam har undersökt hur människor tänker kring ensamhet i sina hem. Hon fick massor av förslag på hur hus kan vara utformade för att det ska bli lättare att umgås. Tanken är också att det här önskehuset ska byggas på riktigt.Programmet sändes första gången i oktober 2023.Medverkande: Birgitta Vitestam, doktor i företagsekonomi vid Malmö Universitet. Reporter: Cecilia OhlénLjudmix: Elvira Björnfot.

I veckans avsnitt hittar vi oväntat elektroniskt i både radions och dåtidens skattkistor. Gemensamma nämnare så som producenter som bidrar med elektronisk ljudbild, musikdokumentärer vi minns och poetiska beskrivningar om musik avhandlas mellan låtarna. I studion sitter Robin Forsgren, Erika Axmark & Anna-Karin Berglund. Playlist: Little Jinder - är du galen Conan Gray - Never Ending Song The Beach Boys - I´ll Bet He´s Nice Sonant - Open Wake Ari Mason - Do You Believe In The Existence Of Extraterrestrial? Mylo - In My Arms Boy Meets Girl - Waiting for a Star To Fall Kim Carnes - Bette Davis Eyes Sven Fredrik - Lean Routine Här finner du Spotifyplaylisten med tillgängliga låtar som sänds i programmet, listan fylls på med nya låtar efter varje program: goo.gl/CUnvtY Lamour Podcast presenteras i ett folkbildande samarbete med Vuxenskolan. Ansvarig utgivare är Viktor Zeidner.

I veckans avsnitt av podden Under Your Skin gästas Lovisa av självsäkerhetscoachen Nathalie Rajic som driver communityt Herway.se2.32 min - Nathalie introducerar sig själv och Herway.se7.05 min - Nathalies livsresa med destruktiva relationer, dålig självkänsla och hur det vändes.17.45 min - Hur man vänder en taskig dialog med sig själv.20.55 min - Så startades Herway.se25.03 min - Gemensamma nämnaren när Nathalie coachar: vad behöver folk oftast hjälp med?27.30 min - Hur blir man bättre på att lyssna inåt?29.57 min - Feminina och maskulina energier.38.30 min - Courage, confidence och consistency.42.00 min - Man kan bara styra sig själv, inte hur andra ska reagera - hur hanterar man det?50.00 min - Nathalies rutiner för att må bra. 55.16 min - Tre sista frågor. Här hittar du Nathaliehttps://www.instagram.com/nathalierajic/ Här hittar du Lovisa:https://www.linkedin.com/in/lovisa-hahn-falkman-7109b7a1/ https://www.instagram.com/lovisahahn/ https://underyourskin.se/ Poddens producent Sofia Haag:https://www.linkedin.com/in/sofia-haag-893b1714b/ Tack snälla för att du lyssnar! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I veckans avsnitt av podden Under Your Skin gästas Lovisa av Sveriges enda struktör David Stiernholm.2.30 min - Hur David hamnade där han är idag.7.10 min - Struktur och känslan av att ha kontroll.9.30 min - Kan man trivas när man inte har kontroll?10.22 min - Studie: korrelationen mellan upplevandet av att ha kontroll och dödsrisk.11.49 min - Hur David jobbar och hur han lägger upp sina veckor. 14.10 min - Davids tips för personer som inte känner att de har kontroll.20.18 min - Vad är den gemensamma nämnaren hos Davids kunder?22.30 min - Struktur och barn.25.50 min - Att använda sig av struktur.28.40 min - Prokrastineringsverktyg.31.30 min - Att jobba med målbilder.36.00 min - Gemensamma nämnaren för människor som trivs med vad de gör.38.00 min - Hur David hanterar det när han själv känner sig överväldigad.44.35 min - Ledarskap och struktur.46.17 min - Stresshantering, meditation och struktur - finns det någon koppling?50.13 min - Fysisk hälsa och struktur.52.44 min - Att ge plats för det spontana i strukturen58.33 min - Tre sista frågor Här hittar du Davidhttps://www.linkedin.com/in/davidstiernholm/ https://www.stiernholm.com/mer Här hittar du Lovisa:https://www.linkedin.com/in/lovisa-hahn-falkman-7109b7a1/ https://www.instagram.com/lovisahahn/ https://underyourskin.se/ Poddens producent Sofia Haag:https://www.linkedin.com/in/sofia-haag-893b1714b/ Tack snälla för att du lyssnar! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Trots de bästa intentioner blir det ofta tokigt när företag satsar på hälsa. Här är tre antaganden du behöver utgå från för att lyckas.När World Economic Forum listar de kompetenser som krävs för dagens och morgondagens arbetsliv blir det tydligt att hälsa är helt affärskritiskt. För att vara analytisk, nytänkande och kunna lösa knepiga problem krävs fokuserade, syresatta, pigga och engagerade medarbetare. Vi tror att det är viktigt att ha rätt och relevant ansats till sitt hälsoarbete och då finns det tre antaganden att ta ställning till när man planerar och genomför själva hälsoinsatserna.1. Alla vill må bra. På sitt sätt.Många frågar sig hur man ska få med alla. Men på vad? Gemensamma träningspass?Utgå istället från att alla vill må bra. På sitt sätt. Vi har alla olika hälsobehov. Lyssna till dem som kanske inte "vill vara med". De som hittat sitt sätt och vill att alla ska göra likadant: fantastiskt, men låt inte dem sätta tonen, takten och fokuset för resten. Fånga upp vad alla tycker om hälsa, kanske genom en smart app. Hälsa handlar inte om att alla är med på utvalda aktiviteter utan att alla upplever att de har både de strukturella och kulturella förutsättningarna och stödet att ta hand om sig på det sätt som gör dem bäst nytta. Det kan handla om förmågan att kunna lämna jobbet i tid och kanske få stöd med livspusseltjänster.2. Hälsa ska stötta arbetet, i arbetetVi behöver hälsa för att klara av vårt moderna komplexa arbetsliv och vi behöver kunna ta hand om den där vi är. Det handlar också om att kunna ha energi över efter arbetsdagen. Det måste gå att ta hand om hälsan där arbetet sker och även när det är mycket att göra. Det behöver vara små, tidseffektiva, relevanta, enkla aktiviteter som verkligen bär medarbetaren i sitt arbete.Kartlägg vad som präglar ert arbete utifrån fysisk, psykisk och social hälsa: vad behövs för att göra ert arbete på bästa sätt? Vad utmanar era medarbetare? Vad säger forskningen? Där hittar ni ett bästa och mest hälsofrämjande fokus.3. Det sociala är nyckelnVi är sociala varelser och att nyckeln är att var och en ska få stöd för att ta hand om hälsan av sina kollegor. Dessutom är den sociala hälsan avgörande. Fokusera på den samhörighet som redan finns och den som kan ge en social knuff. Jobba med en omhändertagande kultur där ni stöttar varandra i att ta hand om er både under och utanför arbetsdagen. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Forskaren Birgitta Vitestam har tagit fram en handbok för hur bostäder kan bli mer inbjudande. Gemensamma rum på markplan, en ombonad trädgård och hundar till låns. Många små saker påverkar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I Sverige är det vanligt att människor bor själva i sina lägenheter. Men det finns mycket man kan göra för att minska känslan av ensamhet. Birgitta Vitestam har undersökt hur människor tänker kring ensamhet i sina hem. Hon fick massor av förslag på hur hus kan vara utformade för att det ska bli lättare att umgås. Tanken är också att det här önskehuset ska byggas på riktigt.Medverkande: Birgitta Vitestam, doktor i företagsekonomi vid Malmö Universitet. Reporter: Cecilia OhlénLjudmix: Elvira Björnfot.

Satir: Vad har en pensionerad lärare med ett långt förflutet i miljörörelsen och en våldsbejakande högerextremist gemensamt? Möt Elsie och Torbjörn som, av olika anledningar, kämpar för klimatet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I en serie alternativa reportage skildras samtidsfenomen i Utkantssverige.Av och med Åsa Asptjärn och Gertrud LarssonProduktion: Magnus BergSveriges Radio Drama

Hur lätt eller svårt är det att hitta balans mellan jag&jag, du&jag och du&jag&våra gemensamma vänner? Finns det dolda mönster och händelser som påverkar balansen? Hur påverkas partillfredsställelsen?  Vill du beställa Handboken för Par är du så välkommen att göra det här: ireneknopff@gmail.com. På www.levatillsammans.se, på Spotify och på alla andra platser där poddar finns kommer korta Digitala videolektioner på hela levatillsammans-programmet successivt att publiceras med lite ojämna mellanrum. 

Påverkas förhållandet när det ser ut på ett visst sätt? Är det här en fråga som är lätt eller svår fråga att ta upp och prata om när det finns olika behov? Vad händer med de gemensamma vännerna vid en separation? Finns det familjemönster i ursprungsfamiljen som påverkar om det är lätt eller svårt att få nya vänner? Vill du beställa Handboken för Par är du så välkommen att göra det här: ireneknopff@gmail.com.

Shaman Durrek Verret har berättat att han behöver genomgå en organdonation. Vi berättar om shamanens hälsoproblem och det ultimatum han ställt inför vigseln med prinsessan Märtha Louise. Vi pratar även om exkungen Konstantin av Greklands begravning och att det var många saker som förvånade oss vid ceremonin. Vi tar även upp startskottet för firandet av kungens 50-år på tronen, Harrys kärlek till Spice Girls och alla skämt om prinsens privata kroppsdel. Med: Jenny Alexandersson och Sara Ericsson. Kontakt: kungligt@aftonbladet.se

Denna vecka snackar vi om allt det som gör en tjej 2022. Men mest fokuserar vi på vitt snus och SVTs nya dokumentär Fångad av tjejsnuset med Fanna Ndow Norrby. Vi ställer oss frågan om det går att vara en sellout i dessa tider eller är det helt utdaterat? Supa knarka folkuppfostra är en podd från tankesmedjan Nocturum. Här samtalar och diskuterar vi folkhälsa, politik, alkohol och narkotika. Alltid i en tramsig och allvarlig stämning, välkommen! Medverkar gör generalsekreteraren i Svenska sällskapet för nykterhet och folkbildning, Farida Al-Abani och IOGT-NTO:s ordförande Lucas Nilsson. Programleder gör Kerstin Janemar, verksamhetsansvarig för Tankesmedjan Nocturum. Musiken i podden är gjord av Magnus Jakobsson.

Vad är egentligen en bra löneökning när inflationen är på tio procent? En av frågorna inför lönerörelsen som snart drar igång. Ekonomiekot Extra tisdag om avtalsrörelsen. Programledare: Victor Jensen Medverkande och röster i programmet: Kristian Åström, ekonomikommentator Anders Jelmin, arbetsmarknadsreporter

Vad är egentligen en bra löneökning när inflationen är på tio procent? En av frågorna inför lönerörelsen som snart drar igång. Ekonomiekot Extra tisdag om avtalsrörelsen. Programledare: Victor Jensen Medverkande och röster i programmet: Kristian Åström, ekonomikommentator Anders Jelmin, arbetsmarknadsreporter

Jennie och Bo pratar om den vanliga tanken att utesluta personer vi jobbar med från gemensamma aktiviteter och utrymmen för att de är påverkade. Och om hur vi kan tänk och göra istället.

Nu är den svenska dumheten på god väg att bli någonting riktigt skrämmande. " De skenande elpriserna slår nu även mot elnätsavgifter, vilket kunder kommer att märka redan på nästa faktura. Vi riskerar ett läge där mängder med företag och privatkunder hamnar i en desperat ekonomisk situation. Det finns en utväg som inte inbegriper skattemedel. Men då måste regeringen agera omedelbart, skriver företrädare för Ellevio och flera andra elnätsbolag. För att få täckning för kostnader som ökat med flera hundra procent, kommer elnätsbolagen – oavsett om det är kommunala bolag, privata aktörer eller elnätsbolag drivna av ekonomiska föreningar – att tvingas höja elnäts­avgifterna för sina kunder. I södra Sverige handlar det om en höjning av elnätsfakturan på mellan 10 och 30 procent, i många fall redan på kommande faktura. Vi kommer att hamna ett läge där mängder med företag och enskilda privatkunder kan stå inför en minst sagt utmanande ekonomisk situation och betalningssvårigheter. Det är en situation som till varje pris måste stävjas – snabbt. Och det finns en möjlig väg framåt för att skydda kunderna från bestående prishöjningar på elnätsavgiften. I södra Sverige handlar det om en höjning av elnätsfakturan på mellan 10 och 30 procent, i många fall redan på kommande faktura. Genom att tillfälligt ta bort stamnätsavgiften, en avgift som SVK fakturerar elnätsföretagen, kan konsekvenserna med ökade elnätsavgifter mildras för hushåll och företag. Det är det absolut snabbaste sättet att sänka kostnaderna för elnätsbolagen, och därmed för kunderna. Varje krona som Svenska kraftnät sänker sin avgift för oss som ansvarar för elnäten, innebär en lika stor sänkning för kunderna. Det kan göras omedelbart, utan skattemedel, genom att använda flaskhalsintäkterna. Svenska kraftnät har redan gjort vissa förändringar av tariffen men mer behövs. I Norge har man redan börjat göra detta. Och ju fortare en resolut sänkning kommer till, desto fortare kan elnätskunderna återgäldas för de ökade kostnaderna för elnätsförluster. Men även om SVK tar snabba initiativ är vi i ett läge som kräver mer av oss. Redan i dag gör många privatpersoner, företag och hushåll vad de kan för att hålla nere elkostnaderna. Det märks i åtgången på varor och tjänster förknippade med energihushållning – björkved är slut, solceller har flera månaders väntetid, det är komponentbrist för styrinstrument för effektivare elkonsumtion, och så vidare. Energibranschens olika aktörer måste aktivt verka för att skydda elkunderna från ohanterliga elkostnader: 1.Initiera mothandel. Det innebär att svenska produktionsanläggningar som i dag inte är i bruk startas upp för att leverera eleffekt i södra Sverige. Då ökar utbudet av eleffekt och minskar behovet av dyrare produktionskällor. 2.Främja energieffektiviseringar. Såväl Energimyndigheten, Sveriges kommuner som enskilda energiaktörer bör främja effektiviseringar som är möjliga för elkunderna att genomföra före vintern. 3.Säkerställ en ny elpriskompensation. I likhet med föregående vinter bör en hållbar och snabb administration av högkostnadsskyddet säker­ställas. Den bör utformas så att kunder som drabbas av de högsta kostnaderna kompenseras. 4.Utveckla elmarknaden så att denna situation inte upprepas. Leveranssäkerhet och för kunderna ekonomiskt hanterbara elpriser måste garanteras. Energipriskrisen börjar likna en perfekt storm. Gemensamma krafter krävs för att skydda svenska elkunder från ytterligare prishöjningar. Det krävs effektfulla initiativ, ju fortare desto bättre, för att stävja en ytterligare förvärrad situation." Skarpt läge skulle man kunna säga utan att överdriva det minsta kort sagt. De Fria är en folkrörelse som jobbar för demokrati genom en upplyst och medveten befolkning! Stöd oss: SWISH: 070 - 621 19 92 (mottagare Sofia S) PATREON: https://patreon.com/defria_se HEMSIDA: https://defria.se FACEBOOK: https://facebook.com/defria.se

Vi diskuterar Louise Evans och hennes tankar kring självbehärskning och kartläggning De fem stolarna Parallellerna till Esther Perels relationsteorier Skolan som serviceinrättning Att värdera sig lågt i rummet Är det lycka vi försöker uppnå? Kan man avvisa utan smärta?

Idag delar jag några tankar om ”Skapelsen” som är temat för kyrkoåret på Midsommardagen. Denna blå planet som snurrar runt i universum är vårt gemensamma hem som vi också behöver ta hand om. Detta är sista avsnittet för denna säsongen och det blir ett uppehåll under juli månad och lite in i augusti. Dock kommer jag att släppa några kortare bonusavsnitt då och då under sommaruppehållet, så håll utkik efter dem. Och gå gärna tillbaka och lyssna på avsnitt ni missat under tidigare säsonger eller sådana ni vill höra igen Gilla och dela gärna avsnittet på sociala medier och till vänner, samt följ podcastens Facebooksida: https://www.facebook.com/Gudpunkten  och Blogg: https://gudpunktenpodcast.blogg.se/  Skriv gärna dina funderingar och kommentarer antingen i kommentarsfältet under avsnittet på Facebooksidan eller kommentera på bloggen   Intro och outtro-musik: Johan Klingstam

I dagens avsnitt: Det kan hända att vi kanske blir ovänner för alltid eller?:) Vi ska nämligen komma överens om en gemensam Nocco-Rankning där vi rankar hela sortimentet på 19 styckna noccos. Lauringen känner du säkert igen från tv eller youtube! --- Send in a voice message: https://podcasters.spotify.com/pod/show/kotbroadcast/message

Är det ok att vilja göra saker själv? Hur hittar man en bra balans? Frågan vi analyserar är ”Vi har svårt att hitta på saker att göra tillsammans” i relation till partillfredsställelse, familjelivscykel, ursprungsfamilj och utbildningsbakgrund. Glöm inte att beställa ”Relationshandboken” till ireneknopff@gmail.com (275 kr exkl moms och porto).

I det här avsnittet diskuterar EU-foripodden EU:s gemensamma asylsystem även kallat CEAS eller Common European Asylum system. Hur fungerar systemet och varför behövde man få ett sådant på plats?Avsnittet spelades in innan den ryska invasionen av Ukraina. Vi har efter visst övervägande beslutat att släppa avsnittet trots detta. Vi tror att avsnittet kan vara informativt även om det inte lyfter konsekvenserna av invasionen eller aktiverandet av massflyktsdirektivet.Deltagande: Björn Bergström, Helena Landelius och Caroline Klamer.

Vilken roll spelar Ukrainas och Rysslands gemensamma historia för dagens krig? För en del ryssar är Ukraina egentligen en del av Ryssland. Samtidigt svetsar det ryska hotet Ukraina samman allt mer. Klas-Göran Karlsson, professor i historia vid Lunds universitet förklarar hur Ukrainas dramatiska historia påverkar dagens krig och Ekots Rysslandskorrespondent Johanna Melén berättar hur ryssar ser på de historiska kopplingarna mellan Ryssland och Ukraina.Programledare: Kajsa BoglindProducent: Catarina Spåre GustafssonTekniker: Johanna Carell

Spanarna är tillbaka! Calle Norlén upplyser oss om att det gamla budskapet att älska din fiende har spelat ut sin roll. Annika Sundberg oroas över hur hastighetskontrollen över till och med hur vi lagar vår mat håller på att ta över våra liv. Slutligen så ser Göran Everdahl hur pensionerade stenografer kan bli nyckeln till att avkoda i princip allt som någonsin präntats ner i skrift och därmed konkurrera ut den växande boomen av AI. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Calle Norlén: Förenande fiender. Calle utgår i sin spaning från teorin att inget svetsar oss människor samman bättre än gemensamma fiender. I sina tre exempel riktar han strålkastaren mot vädret, coronapandemin och inte minst Putin och Rysslands nu pågående krig mot Ukraina. I framtiden tror Calle Norén att det gamla budskapet om "att älska din fiende" har spelat ut sin roll. Men att det som ändå är positivt i sammanhanget är att vi i rådande samtid nu kan känna samhörighet med nästan hela jordens befolkning i vårt gemensamma hat. Dessutom kan vi unna oss att känna en lättnad i att vi för en gångs skull inte måste se saken från två sidor.Annika Sundberg: Med blixtens hastighet. Annika Sundberg har i sin spaning upptäckt att vi lägger en hastighetsaspekt på nästan allt och att vi värderar det mesta utifrån hur fort eller långsamt saker går. Men hon ser ett problem i att det är ett perspektiv som skapar reaktioner, framförallt i form av irritationer. Går det för långsamt blir det irriterade. Ni vet: "Det var väl själva fanken, vilken tid tar i den här kön?" Men går det för fort så blir det också irriterande. Och här finns det många exempel att peka på. Teknikutveckling, tv och radioprogram som går att snabbspola, tonåringar som pratar så snabbt att de sluddrar och inte minst hur vi läser och konsumerar litteratur av olika slag. Inte ens när vi lagar mat är vi befriande från hastighetens möjligheter som erbjuder både "slow cooking" och "quick cooking". Hur hastighetens påverkan på oss i framtiden ser ut är dock Annika Sundberg lite osäker på. Förhoppningsvis kan den komma att ersättas av ett lite lugnare tempo där vi faktiskt själva kan hänga med. Kanske till och med i vår egen hjärtrytm. Men det är som sagt osäkert eftersom vi människor är så ivriga.Göran Everdahl: Vi löser Kreml-koden.Göran Everdahl ber oss i sin spaning att raskt glömma hysterin kring Da Vinci-koden och istället rikta blicken noggrant mot Astrid Lindgren-koden. För den som inte genast förstår självklarheten i vad det betyder så handlar det om att Astrid Lindgren ju skrev alla sina manus som stenogram alltså med stenografi som ju är en slags snabbskrift. (Och här blir det spännande när det plötsligt uppdagas att både Göran Everdahl och Annika Sundberg behärskar just det skriftspråket som också kallas för "Det Melinska systemet" efter Olof Werling Melin). Hur som helst. I sina exempel lyfter Göran ytterligare en litterär stenograf, nämligen Charles Dickens som skrev utifrån ett helt eget konstruerat system som byggde lite vagt på stenografi från sjuttonhundratalet. Det som Göran Everdahl i sin spaning försöker komma fram till är alltså att det handlar om att just nu blir gamla koder lösta i parti och minut. Rökstenen som är en runsten från 800-talet som står i Östergötland har till exempel nyligen eventuellt blivit avkodad, liksom ett originalmanuskript av Isaac Newton. Men för att verkligen lyckas knäcka den svåraste koden av dem alla nämligen - Putins kod, eller Kreml-koden så ska vi inte förlita oss på dagens moderna AI-system. Nej absolut inte. De som Göran Everdahl ser har störst chans att lösa gåtan är inga mindre än de just nu pensionerade stenograferna.Spanarna - samhällsspaning med humorSpanarna är ett program och en podd för alla som gillar samhällsspaning med humor där tre vassa personligheter har i uppdrag att på max tio minuter var försöka avläsa trender i vår vardag och ge oss sina framtidsvisioner. Ingen vecka är den andra lik och ingen vet vad spaningarna ska handla om utom spanarna själva. Inte ens programledaren Ingvar Storm har den minsta aning i förväg vart det bär av.Men en sak är säker - det handlar om framtiden och vill du följa med på resan så bär det av varje fredag strax efter klockan tre i Sveriges Radio P1! Repris lördag klockan tio och så går det så klart lika bra att lyssna precis när du vill i vår app - Sveriges Radio Play.Här kan du lyssna på samtliga spaningar i vårt arkiv!Spanarnas officiella sida på FacebookÄr du nyfiken på vad andra som lyssnar på Spanarna har för tankar och reflektioner om senaste programmet? På Spanarnas officiella sida på Facebook kan du diskutera med andra spanarlyssnare.Undrar du något annat? Varmt välkommen att skriva ett mejl till oss!spanarna@sverigesradio.se

”Just nu känns det som om vår relation bygger mera på plikt och ansvar än gemensamma värderingar och kärlek”. Hur många upplever att det är så? Händer det när vardagslivet får ta för stor plats? Och när sker det? Påverkas det av den familjelivsfas man befinner sig i? Och är en del av lösningen att lära känna sig själv att och dela sitt liv med sin partner på flera plan än det som bara handlar om vardagsfrågor och vardagsbestyr.

Sveriges strategiska plan för den gemensamma jordbrukspolitiken (CAP) är nu inskickad till EU för utvärdering. Så hur väl kommer planen möta de behov och utmaningar som finns inom det svenska lantbruket? Kommer planen göra sitt för att värna miljön och klimatet? Och hur blir det med landsbygdernas lokala utvecklingsarbete? Vi diskuterar den nya planen och vilken nytta vi kommer få av EU-pengarna framöver. Medverkar gör Lovisa Westling från Lokal Utveckling Sverige, Sofia Björnsson från LRF och Pim Bendt, från Naturskyddsföreningen. Samtalet leds av Håkan Montelius

De viktigaste minnena från 2021, Klimatångest, matlagning och vad man skulle göra om det blev en ny lockdown. En podd från Aller media. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

De viktigaste minnena från 2021, Klimatångest, matlagning och vad man skulle göra om det blev en ny lockdown. En podd från Aller media. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I avsnitt två är det Christian och Henrik Stale som snackar om sina gemensamma fiskeresor, hur de planerar, tänker och genomför sina pass ihop i jakten på stora fiskar. Det pratas också om maten, lite lyx gör passen bättre och mycket, mycket mer!Gillar du vår podcast? Stötta oss gärna med ett bidrag i så fall, det hade varit väldigt uppskattat! Du kan swisha till: 123 626 85 02Eller läsa mer här på länken ->https://swedishanglers.com/stotta-oss-garna-med-ett-bidrag/Intro:Music - "The Magical Menagerie of Souls" by Josh Woodward. Free download: http://joshwoodward.com/

Dantes kanonkretsar! Johan revolutionerar korv med bröd! Casablanca-bakelse (mariekex doppade i sprit)! Att klippa sitt eget liv! Patreonboost, missa inte tåget på https://www.patreon.com/rattuppiverkligheten See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Vad har de som är duktiga på LinkedIn och social selling gemensamt? I dagens avsnitt får du svaret. Jag hoppas att tipsen kan hjälpa och inspirera dig att bli ännu bättre på att använda LinkedIn utifrån din personliga profil. Få mer tips och inspiration här:Hämta Nivides e-bok om social selling: https://nivide.se/e-bok-social-selling/Vill du och din säljorganisation utbilda er i social selling? Läs mer här:https://nivide.se/social-selling-kurs/Hämta e-boken "100 LinkedIn-tips": https://nivide.se/e-bok-linkedin/ Gå med i Digital Marketing Academy för att ta del av kommande artiklar, podcasts och få samtidigt alla Nivides e-böcker https://nivide.se/bli-inspirerad/ Nivides blogg: www.nivide.se/blogg Följ Nivide på Facebook: https://www.facebook.com/nivideab/ Följ Nivide på LinkedIn: https://www.linkedin.com/company/nivide Följ Nivide på Instagram: https://instagram.com/nivide_malmo Följ Johan på Twitter: @johanabergGlöm inte att prenumerera för att bli notifierad om nya avsnitt. Tack för idag. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Sverige är fantastiskt och det är extra roligt att resa tillsammans med någon som har samma intressen, mer eller mindre. Gemensamma upplevelser och händelser blir till fina gemensamma minnen.Musik: Beata RautioFoto: PrivatRedigering och klipp: Heli BrewitzKontakt podcast: jagarmodig@gmail.comFölj oss: instagram.com/jagarmodig/ See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Vi möter den förre framtidsministern för att diskutera hur vårt politiska, lagstiftande system kan förändras för att bana väg för de olika systemförändringar som vi tidigare diskuterat i podden. Hur kan vi genom kreativitet och samarbetskraft kollektivt skapa en bättre framtid? Our GDPR privacy policy was updated on August 8, 2022. Visit acast.com/privacy for more information.

Victor Orban vill inte ha muslimer, Spanjorerna vill inte fokusera på asylsökande och esterna vill helst inte prata alls. Att EU-länderna ska komma överens i migrationsfrågan tycks omöjligt. På en kvart får du veta varför EU aldrig kommer att föra en gemensam migrationspolitik – och hur man istället tänkt lösa migrationsfrågan. Med SvD:s Brysselkorrespondent Teresa Küchler. Det här är ett förinspelat avsnitt av Dagens story. Under juli månad publicerar vi färre avsnitt än vanligt, men den 4 augusti är podden tillbaka som vanligt, 15 minuter, varje vardag.

Eva Ekholm-Stenberg, teknisk chef på Billerud Korsnäs, och Glenn Bark, universitetslektor i malmgeologi vid Luleå tekniska universitet, berättar om sitt samarbetsprojekt mellan forskningen och näringslivet för att undersöka geologisk lagring av CO2 och utveckla en teknik som fångar in koldioxid från industrin. Projektet har fått medel från Energimyndigheten.

David fyller år och detta firas med en strapats längs den offensiva linjen. Dessutom Sam Darnold, vattenpolo och NFC North. Välkommen in!

OBS... INTE Michael J Fox... Utan Jamie Foxx!!!! I avsnitt 76 så recenserar jag tre st filmer... Alla är släppta 2019... Alla är baserade på verkliga händelser...  Alla är... Hittar ni den tredje kopplingen...? Filmerna är Just Mercy, Dark Waters och Blinded by the Light. Mycket nöje!

UUUEEE vägglöss!!! Idag pratar vi om det värsta och det bästa som hänt under en resan! Fortkörning på autoban, dela toalett med okända människor och mycket mer i dagens avsnitt!

När motivationen tryter kan fysisk träning verkligen hjälpa. I detta avsnitt pratar vi om vår träningsbakgrund och ger tips på olika roliga träningsformer!

Det glymfatiska systemet är hjärnans reningsverk. Hur och varför påverkar det din hälsa? Hur påverkas det av sömn, stress, andning, hållning mm? Vilka är symtomen på ett ohälsosamt glymfsystem? Vad är kopplingen till Alzhemeirs, Parkinsons och andra degenerativa sjukdomar? Och du får såklart konkreta tips på hur du får ett hälsosamt glymfsystem i denna intervju med populäre Anders Lönedal. Här får du en timme att lyssna på i bilen, på … läs mer Inlägget 277: Anders Lönedal - Glymfsystemet. Hjärnans reningsverk och den gemensamma faktorn för stress, sömn och hållning publicerades först på 4Health.se by Anna Sparre.

Denna vecka pratar Kenneth och Daniel om svårigheten att hitta gemensamma diagnoskriterier för besvär i rörelseapparaten och använder framför allt hälsenan som exempel. De utgår från en åsiktsartikel från British journal of Sports Medicine. Följ Tyngre Rehab och värdarna på Instagram: @Tyngrerehab, Daniel Andréasson, Kenneth Färnqvist, Adrian Valkeaoja och Erwin Lindén. Du som lyssnar på vår podcast får gärna betygsätta den på Apple Podcasts - lämna gärna en recension. Då blir podden mer synlig för andra plus att vi värdar blir glada.

Lite upprymda över den stundande jul ledigheten reflekterar vi över värdet med att vara rädda om våra dopaminnivåer. Vi pratar hormoner och vikten av att vänta in sig själv. Jag beättar om vad som blivit resultatet av att ha haft för mycket fokus på jobbet. Om mitt och mångas stillasittande när vi arbetar hemifrån. Om vikten av att skapa ramverk och som vanligt - mycket annat! Jag & Anki tackar för höstens gemensamma avsnitt och meddelar vad vi har för planer nästa år. Happy listening!

Avsnitt 23. Att ständigt rannsaka sig själv, Tystnadskultur, Uttrycka sina känslor, Man väljer om man vill bli sårad, Att vilja gå vidare från tidigare relationer, Vad podden är för oss, Att snacka skit, Människor som inte är i kontakt med sig själva, Självinsikt, Har jag gjort något fel?, Ego, Osäkerhet på sig själv, Andra människors upplevelser versus din, När andra ljuger, Känslor, Att inte vara ute efter att komma åt någon, Att vilja ha podden för oss själva, Att göra saker för sin egen skull, Människor gör inte saker mot dig - de gör saker för sig själva, Vi alla lever i olika världar, Gemensamma moraliska riktlinjer, Att bli smutskastad, Att veta sanningen innerst inne, Är man den andra säger att man är - eller den man säger att man är?, Att sätta sitt värde i andras händer, Till människor som lyssnar och tror sig veta saker + mycket mer See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Komikern, programledaren och numera skådespelaren David Sundin gästar Framgångspodden och verkligen visar varför han är mannen på allas läppar. Vi har de senaste åren sett honom verkliga explodera när han programlett Melodifestivalen, Bäst i Test, släppt en bästsäljare och stått på scener över hela Sverige. Han är nu även aktuell som Harry i nya "Se upp för Jönssonligan", med premiär på C-More den 25/12.Vi startar vårt samtal med att riva av ett gammalt plåster och trauma, en händelse som gjort att det har tagit år för mig att faktiskt bjuda in David till podden. Vi får höra om hans resa från uppväxten i Gimo till att idag leda stora satsningar och att drömma om ännu större. Vi går också in på hur man främjar sin kreativitet, vikten av ett starkt självförtroende och massor av annat! Ett otroligt underhållande, lärorikt och stundtals galet avsnitt med allas vår favoritkomiker! Tusen tack för att du lyssnar! Besök Framgångsakademin: www.framgangsakademin.se Beställ "Mitt Framgångsår": https://bit.ly/3jGuZyJ Alexander Pärleros Instagram: www.instagram.com/alexanderparleros Bästa tipsen från avsnittet i Nyhetsbrevet: www.framgangspodden.se I samarbete med Beijer Bygg, ange koden "Framgang15" för 15% rabatt: https://www.beijerbygg.se/ I samarbete med A Good Company: https://agood.com/pages/alexander-framgangspodden See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Komikern, programledaren och numera skådespelaren David Sundin gästar Framgångspodden och verkligen visar varför han är mannen på allas läppar. Vi har de senaste åren sett honom verkliga explodera när han programlett Melodifestivalen, Bäst i Test, släppt en bästsäljare och stått på scener över hela Sverige. Han är nu även aktuell som Harry i nya "Se upp för Jönssonligan", med premiär på C-More den 25/12.Vi startar vårt samtal med att riva av ett gammalt plåster och trauma, en händelse som gjort att det har tagit år för mig att faktiskt bjuda in David till podden. Vi får höra om hans resa från uppväxten i Gimo till att idag leda stora satsningar och att drömma om ännu större. Vi går också in på hur man främjar sin kreativitet, vikten av ett starkt självförtroende och massor av annat! Ett otroligt underhållande, lärorikt och stundtals galet avsnitt med allas vår favoritkomiker! Tusen tack för att du lyssnar! Besök Framgångsakademin: www.framgangsakademin.se Beställ "Mitt Framgångsår": https://bit.ly/3jGuZyJ Alexander Pärleros Instagram: www.instagram.com/alexanderparleros Bästa tipsen från avsnittet i Nyhetsbrevet: www.framgangspodden.se I samarbete med Beijer Bygg, ange koden "Framgang15" för 15% rabatt: https://www.beijerbygg.se/ I samarbete med A Good Company: https://agood.com/pages/alexander-framgangspodden See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Erika Nilsson bröt nacken i en ridolycka när hon var 24 år och blev rullstolsburen. Hon var nyförlovad och hade drömmar om att bo utanför Sveriges gränser. Men olyckan omkullkastade alla planer och Erika bestämde sig för att börja plugga igen och läste medie- och kommunikationsvetenskap. Sedan arton år arbetar hon som projektsamordnare på Stiftelsen Spinalis, där hon drivit flertalet projekt som syftar till att personer med ryggmärgsskada ska få ett bättre liv. Bland andra projektet Mamma Pappa Lam som blivit uppmärksammat internationellt och som sprider kunskap kring föräldraskap som ryggmärgsskadad.

"Den personliga och den gemensamma gudstjänsten" med Urban Ringbäck. Gud välsigne dig och din vecka! Besök oss gärna på Haga Kyrkogata 2,  Göteborg

Det är med hjälp av språket vi begär inträde i olika gemenskaper. Men vad händer när våra språk dör och förfaller? Det undersöker litteraturvetaren Jimmy Vulovic i den här essän. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Långt innan psykoanalysen var ett ord på allas läppar, formulerade den 35-årige neurologen Sigmund Freud en teori om språkapparatens sönderfall och försvinnande. Studien fick titeln Om uppfattningen av afasi och publicerades 1891. Han talar där om språkrester, Sprachresten, som är likt skärvor av språk som efterlämnat ett utarmat idiom hos afatikern, från en tid när denne ännu var förmögen att tala. Ibland kan språkskärvorna utgöra segment av specifika samtal, deklarationer eller utrop som spelat en avgörande roll i patientens liv innan de blev nästan tysta. Som i fallet med den brutalt misshandlade mannen vars språk krossades av hårda slag mot huvudet. Jag vill ha skydd var den språkskärva som blev kvar i honom. Därefter upprepade han den frasen hela tiden. En viktig tanke hos Freud är att språkets rester är kopplade till starka känslor, till en stark inre intensitet. Då det gäller den sönderslagne mannen är det ju uppenbart. Och visst kan vi väl ana den oerhörda lättnaden hos den kopist som just hade slutfört ett mödosamt arbete med en katalog när han drabbades av stroke. Listan fullständig blev hans språkliga skärva resten av livet. Det är nog inte till Sigmund Freud som dagens afasiforskning vänder sig, men som så ofta får hans tankar oss och se saker på ett nytt sätt eller ger en stark och poetisk bild av något mänskligt. Som här om människans fångenskap i språket, att en yttre identitet ofta står och faller med grammatik och ordförråd. Antagligen tänkte och kände både kopisten och den misshandlade precis likadant, lika rikt och nyanserat, som innan de tragiska händelserna, men för omvärlden framstod de efter det ändå bara som oändliga upprepningar av tomma fraser. Freuds teori lyfts fram i litteraturvetaren Daniel Heller-Roazens bok Echolalia: Att glömma språk. Titeln säger vad det handlar om, språk som dör och försvinner. Det drabbar oss alla och börjar tidigt i livet. Med avstamp i språkforskaren Roman Jakobsons avhandling Barnspråk, afasi och allmänna ljudlagar från 1941, reflekterar Heller-Roazen över barns jollrande, ett uttryck inför vilket hela världen tycks ligga vidöppen. Spädbarnets fonetiska artikulationskapacitet är nämligen till en början obegränsad. I det till synes meningslösa pladdrandet finns det ljud från vitt skilda språk och språkfamiljer. Barnets möjligheter att bli precis vem som helst är oändliga. Ända till den stund då det lär sig ett specifikt språk. Då börjar en långsam men obeveklig reduktion av spädbarnets potential. Kanske är förlusten av en oändlig fonetisk arsenal det pris barnet måste betala för att erkännas medborgarskap i en enskild språkgemenskap, skriver Heller-Roazen. Det tidiga 1900-talets dadaister drömde sig länge tillbaka till tiden innan vi låstes fast vid ett språk. Hur uppnår man evig lycka, undrar Hugo Ball i Dada-manifestet från 1916 och svarar: Genom att säga dada, helt enkelt. I dada bäddades varsamt en dröm ner. Drömmen om att till slut få vakna upp ur det första världskrigets kollektiva mardröm. Men världen sov oroligt vidare. Jag vill inte ha ord som andra har uppfunnit, fortsätter Hugo Ball, jag vill ha mina egna ord, min egen rytm och egna vokaler och konsonanter också. Allt det låter förstås som nonsens nuförtiden. Och det var det ju också. Det var själva poängen. Men hur tramsigt det än låter i vår tid så visade dada-rörelsen något viktigt om språket, språkinlärning och språkets makt. Gemensamma ord, tecken och grammatik är mönster som vi alla måste underkasta oss för att få tillhöra. Dadaisterna ville befria människan från det. Samtidigt, för att inte helt förirra sig i en romantisering av nonsenslallandet, så måste väl språkets alla möjligheter också framhållas. Prometheus, den förutseende titanen som stal elden från Zeus och gav den till oss människor. Så kallar lingvisten Noam Chomsky den första person som genom någon liten genmutation föddes med en förmåga att förstå grundläggande språkregler och som därmed kunde skapa kognitiv mening och se sammanhang i tillvaron. Enligt teorin föds människans språkförmåga alltså främst för kognitionens skull, inte kommunikationens. Mutationen gjorde i sin tur att Prometheus ättlingar vann stora evolutionära fördelar, eftersom de kunde tänka bättre, mer strukturerat, än andra omkring dem. Exempelvis måste förmågan att föreställa sig den språkliga konstruktionen då, alltså det nu som var men inte längre är, ha inneburit en fördel. Inte minst då det gäller planering och jakt: Varelsen gick här många gånger då. Nu gömmer jag mig här tills den kommer igen. Evolutionen gjorde sedan vad den gör bäst. Människorna med mest gynnsamma förutsättningar i en miljö, det vill säga dem med förmågan att tänka strukturerat, överlevde medan andra gick under. Och längre framåt vägen, då språkgenmutationen väl segrat, kom någon på att de språkregler som länge hade strukturerat tankarna även kunde användas för att kommunicera med andra. Det är förstås ingen som vet säkert var, när, hur och varför språk uppstod. Chomskys teori är bara en av många andra. Mer är dock känt om hur språk fortlever. Fysikern och lingvisten Sverker Johansson berättar i boken På spaning efter språkets ursprung att människans solidaritet och hjälpsamhet är centrala faktorer för vår arts språkliga och evolutionära framgångar. Visserligen kan andra arter också kommunicera, men det sker inom ramen för kommunikationssystem som är begränsade till ett här och ett nu. Vi har däremot förmåga att skapa oändliga ordkombinationer och tala om vad som hände igår, det som händer idag och vad som kanske kommer att hända imorgon. Dessutom kan vi ljuga och dikta ihop saker som inte existerar. Och hur svårt det än kan vara att tro det, så är människan i jämförelse med exempelvis schimpanser mindre misstänksam och fientligt inställd till sin nästa. Vi lär av varandra och den öppenheten har gett oss utvecklade gemensamma språk som gjort oss till evolutionära vinnare. Av just den anledningen är det väl därför lite av ett ödets ironi att det nu, i den möjliga kommunikationens allra främsta tidevarv, tycks vara så hemskt svårt att verkligen tala med någon. De skyttegravar som vi så ihärdigt och aggressivt gräver i sociala medier är kanske vår tids Babel, en förskingring som blir resultatet av något som egentligen skulle kunna ha fört oss samman. Det gränslösa internet är nu så fullt av dragna gränser där vi om och om igen står och skriker våra vassa språkrester, skriker samma tomma fraser till andra grupper som inte heller verkar vilja lyssna till någon annan längre. Och det mest tragiska i hela den historien är väl att grupperna i ivern att göra sina röster hörda, sina identiteter gällande, glömmer att språk bara till hälften består av att tala och skriva. Den andra hälften är att lyssna, läsa och tänka. Det är ju bland annat därför som det är så svårt för lingvister att bestämma om ett språk dör med den siste talaren, eller om det dog redan då den siste lyssnaren gick ur tiden. Jimmy Vulovic, litteraturvetare

K. Svensson bjuder in Sveriges mest omtalade bokförläggare Gustaf Moell, som hamnat i blåsväder efter att ha publicerat Aron Flams […]

Det Gemensamma Intellektet är serien där vi i Allt åt alla Malmö träffar tyckare och tänkare från hela världen. I detta andra avsnitt träffar vi Zaida Muxí Martínez som är forskare inom arkitektur och stadsplanering i Barcelona. Tillsammans med Zaida diskuterar vi feministisk arkitektur, deltagande demokrati, och vilken typ av städer vi egentligen vill leva […]

Marie Hillblom, Mikael Sydner och Andreas Dyrberg Skog diskuterar veckans – och det gångna halvårets – hetaste nyheter i detaljhandeln. I veckans avsnitt: Är det farligt att snacka med Market? Gina Tricot bommar igen butiker. Uppfriskande självskanningssatsning.

Som en av Sveriges första riktiga badorter har semesterskimret alltid legat lite extra vackert över Marstrand, västkustens sommar-epicentrum. Här finns en orimligt hög andel trevliga hotell och restauranger som jobbar med att locka besökare under hela året. När destinationen är reseanledningen framförallt, är det viktigt att företagen på platsen berättar samma story och har en tanke kring hur man först bygger destinationsvarumärket för att sedan göra sitt företag och erbjudande attraktivt. Marstrands företagare gör just det. I detta avsnitt möter vi Martina Johansson Dalborg som vuxit upp i restaurangkök och hotellreceptioner och som är en del av krögarfamiljen Johansson. Idag är hon vd och arbetar med flera hotell och restauranger, däribland Grand Marstrand. Vi träffar också Kapten Knut som driver båtföretaget Havsupplevelser och som gett sig den på att det ska gå att köra fasta turer i sommar. Du hör dem i Destinationspodden. Kontakt: destinationspodden@basetool.se 

I det här avsnittet intervjuar vi den funktionsmedicinske läkaren Peter Martin om metabolt syndrom, som är den underliggande faktorn som hänger samman med bland annat övervikt, diabetes typ 2, cancer, högt blodtryck och hjärt- kärlsjukdom. Den metabola hälsan är också tätt sammankopplad med immunförsvaret, vilket vi ser tydligt nu, där flera riskfaktorer att bli allvarligt sjuk i Covid-19 kan relateras till metabolt syndrom. Peter förklarar vad det metabola syndromet är, vad som orsakar det, hur det påverkar immunförsvaret och vad man kan göra för att får ordning på sin metabola hälsa. Om du vill veta mer om Peter och FunMed-kliniken gå in på funmed.se Mer om oss hittar du på vitalista.se där du också kan anmäla dig till vårt nyhetsbrev, kolla in i vår webbshop eller få inspiration i vår blogg. Varmt välkommen in!

Det Gemensamma Intellektet är serien där vi i Allt åt alla Malmö träffar tyckare och tänkare från hela världen. I detta första avsnitt träffar vi Keir Milburn, författare till boken Generation Left och en av deltagarna i podcasten ACFM som finns att hitta i våra vänner Novara Medias podcast-flöde. Tillsammans med Keir diskuterar vi den […]

Vad är svenskt? Vad och vilka har rätten att forma vårt kulturarv? Hur känner vi igen spöken och vad har vi att lära av vår historia? Det är frågor som historikern och folkbildaren Maja Hagerman ägnat mycket tid åt att utforska. Nu tilldelas hon Natur & kulturs populärvetenskapliga pris för att hon har en unik förmåga att berätta levande och begripligt om brännande frågor ur det förgångna och i nutiden. Programledare: Karin Tengby

I världens modernaste land... Ju större oberoende - desto större frihet - desto större ensamhet - desto större ... ?? Ja, hur ser cirklarna ut? Hur ska vi förklara att vi verkar ha det mycket bättre än vi mår just nu? Är vi på rätt väg eller håller något på att gå förlorat? Har vi dom institutioner och regelverk vi behöver för att ta oss till en morgondag i balans med de levande systemen? Har vi tilliten, nyfikenheten, språket och arenorna för att dela frågorna tillsammans?Välkomna till en kväll där alla dessa perspektiv ska få stort utrymme... Vi gästas av Joel Halldorf, Per Johansson och Eric Schüldt Joel kommer inleda med ett inspel/betraktelse över temat. Därefter kommer Eric och Per föra ett samtal inspirerat av Joels tankar men också involvera historiska och mytologiska perspektiv i linje med de dialoger de skapar i Pod-serien Myter & Mysterier.

I världens modernaste land... Ju större oberoende - desto större frihet - desto större ensamhet - desto större ... ?? Ja, hur ser cirklarna ut? Hur ska vi förklara att vi verkar ha det mycket bättre än vi mår just nu? Är vi på rätt väg eller håller något på att gå förlorat? Har vi dom institutioner och regelverk vi behöver för att ta oss till en morgondag i balans med de levande systemen? Har vi tilliten, nyfikenheten, språket och arenorna för att dela frågorna tillsammans?Välkomna till en kväll där alla dessa perspektiv ska få stort utrymme... Vi gästas av Joel Halldorf, Per Johansson och Eric Schüldt Joel kommer inleda med ett inspel/betraktelse över temat. Därefter kommer Eric och Per föra ett samtal inspirerat av Joels tankar men också involvera historiska och mytologiska perspektiv i linje med de dialoger de skapar i Pod-serien Myter & Mysterier.

Sven har hälsat på Kristina i deras egnahemshus från 1938. Huset är trångt vilket föranleder ett avsnitt om husbyggen. Kristina behöver bygga om i huset för att bereda mer plats för familjen. Vad innebär det att renovera huset idag? Gemensamma byggprojekt innehåller mycket psykologi och relationer. Byggångest, drömmar och relationsgnissel gör att byggprojekt ibland kan […]

Hållpunkter:4:27 Covid-19-välgörenhet16:19 Potentiella spelscheman40:06 Ekonomi: löner, övergångar, FFP- Patreonexklusivt innehåll - 1:04:41 Zlatan-special:- Formen- Framtiden i Milan- Bråken i ledningen- Paolo Maldini- Ragnick- Mino Raiola- van BommelBli patron på: https://www.patreon.com/clpodden See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Är solidariska journalistprotester ett hot mot journalistikens legitimitet? Och är medierna intresserade av att stämma av sin tidigare rapportering mot hur verkligheten blev? See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Det gemensamma är allt som finns bortom det privata och offentliga. Det finns i wikipedia-artikeln du läser, podden du lyssnar på, i luften du andas, och i mötet med din granne. Men vad är det egentligen som binder det gemensamma samman? På vilka sätt kan vi förstå det gemensamma politiskt, hur materialiserar vi det gemensamma, […]

Hur ska vi värdera och vårda det gemensamma? Borde vi utvidga det gemensammas domäner på bekostnad av äganderätten, för att känna ett gemensamt ansvar för miljön och klimatet? Det är lätt att föreställa sig att naturen, luften, haven inte kan - eller inte borde kunna - ägas av enskilda personer eller stater. Att de tillhör mänskligheten, och att det är först genom att känna ett gemensamt ansvar över vår gemensamma jord som vi kan komma åt problemen med miljöförstöringen och klimatförändringarna. Den inställningen omfattas av förbundet Allt åt alla, och ungefär så resonerar också den italienske juridikprofessorn Ugo Mattei i sin bok Gemensam nytta. Kan en utvidgad sfär av gemensamt - på bekostnad av privat och offentligt - vara en väg ur klimatkrisen, eller får det snarare effekten att allas ansvar är ingens ansvar, lite som en samägd sommarstuga? Det diskuterar juristen Jenny Nygren från Allt åt alla med filosoferna Magnus Jiborn och Eric Brandstedt, under ledning av programledare Lars Mogensen. Producent: Thomas Lunderquist.

DÅ VAR VI TILLBAKA IGEN! Summering av: Livet, skador, open, crossfit, lokala stjärnor (kort) och det vanliga team-hatet. Special feature: Kärlek till Island. Gemensamma insikter och hundflås. Gött mos!

Emotionell intelligens, EQ. Inre framgång & vägledning. De gemensamma nämnarna för framgång. Att lyssna på sin inre kompass. Attraktionslagen. Själ & själv ledarskap. Den saknade pusselbiten – den andliga aspekten. Släppa rädslor. Personlig utveckling. Insikter & livsförändringar. Förändra på djupet och komma i kontakt med hjärtat. Vetenskaplig forskning på hjärnan – den nya andligheten. Stresshantering.Continue Reading See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Grammofonarkivet verkar vara hotat, liksom 80km med dokument från Venedigs historia. Vad håller vi på med, egentligen? #ensakidag #grammofonarkivet #venedig #internetarchive #commons --- Send in a voice message: https://anchor.fm/ensakidag/message

I detta avsnitt kommer gästerna direkt från ett sakråd med regeringen om EU:s gemensamma jordbrukspolitik(CAP)i nästa programperiod. Sverige får troligen mindre med pengar jämfört med nu. Hur gör vi då? Vilka investeringar och ersättningar blir viktigast och vad kan vi prioritera bort? Medverkande: Lovisa Carneland, ordförande LUS, Lokal utveckling Sverige Sofia Björnsson, LRF, Expert jordbrukspolitik och landsbygdsutveckling Jessica Ekström, Sakkunnig Jordbruk Agronom, Naturskyddsföreningen

"Vi bygger med gemensamma resurser del 1" med Johannes Magnusson från gudstjänsten 2019-10-06 11:00 Gud välsigne dig och din vecka! Besök oss gärna på Haga Kyrkogata 2,  Göteborg

"Vi bygger med gemensamma resurser del 2" med Christofer Öhrvall från gudstjänsten 2019-10-06 19:00 Gud välsigne dig och din vecka! Besök oss gärna på Haga Kyrkogata 2,  Göteborg

Denna vecka samtalar Andreas Jonsson med kuratorn Jenny Sjöstedt som arbetar på Adolf Fredriks musikklasser. Jenny älskar att skapa förändring och förbättring hos de hon har kontakt med. Hon lyfter individen och gör allt för att hennes elever ska känna sig sedda.  Andreas och Jenny diskuterar allt från värdegrund till vikten av gemensamma intressen och musik som en kanal för känsloutlopp. De pratar också om hur värdegrundsarbete och andra typer av insatser gynnas av goda relationer mellan elever och lärare. Dessutom tipsar de om olika sätt att förbättra just värdegrundsarbetet! Säsong 4 av Livet blir bättre-podden lyfter tolv personer som varje dag gör allt för att påverka skolan till det bättre – för alla elever. Därför fick den namnet Änglarna på skolan. Podden är en del av projektet Livet Blir Bättre. Projektet går ut på att stärka, hjälpa och inge hopp. Alla bär vi på en story, och genom att dela med sig av den visar vi att psykisk ohälsa inte är tabubelagt, att det är okej att må dåligt – men framför allt: att livet inte alltid kommer vara tungt, tufft och mörkt –  det blir bättre. Initiativtagare till projektet Livet Blir Bättre är föreläsaren och författaren Andreas Jonsson. Andreas är en av landets mest anlitade föreläsare till skolor och ungdomsorganisationer. Varje år träffar över 25.000  elever och skolpersonal Andreas i arbetet om respekt för alla människors lika värde – oavsett hudfärg, religion eller sexuell läggning.

Shavout, den judiska helg som även lagt grunden för pingsten, infaller när våren övergår till sommar. Under Shavout  kan man delta i både studiekvällar och middagar, nya vänner kan finna varandra. Karin Brygger ser familj som en krets man kan utvidga men allt vad det betyder av både glädje och ansvar för varandra. Ritualerna kan ibland bli de som för oss samman mer än vara samtal. Gemensamma handlingar och ibland enbart att vara tillsammans utan ord. För mig är Shavout en tid då vi kan vrida och vända på begreppet tillhörighet på många olika sätt. Vi kan fråga oss om vi törs gå vår egen väg, verkligen och också om vi vågar säga ja till de människor som plötsligt adopterar oss som systrar på det ena eller andra sättet. Karin Brygger Text Ruts bok Musik Love and affection/Joan Armatrading How deep is the ocean/James Moody and his band Producent Neta Norrmo Produktionsbolaget Munck för Sveriges Radio Göteborg liv@sverigesradio.se

I dagens avsnitt gästas vi av medgrundaren för Ortenstore, Daniela Antunes! Förutom wonderwoman i form företagare, chef, samhällsaktivist och mamma så är Daniela även medmänniska, tänkare och en vän! Vi pratar om uppkomsten av Orten Store, hur det var att flytta från landet till storstadens miljonprogram, att vara ensamförsörjande vs ensamstående mamma, vad män borde förstå men inte förstår samt vilka metoder som finns idag för att öka förståelsen samt ta kål på stigmat kring att välja vara ensamförsörjande förälder. Tune in på ett känsligt men välbehövligt samtal!

Patrik Hellström undervisar om den lokala församlingens unika och oersättliga kallelse och uppdrag. Samt att du är kallad att tillsammans med den lokala församlingen utföra den gemensamma kallelsen. Utan den lokala församlingens fokuserade och uthålliga bön går folket miste om Guds välsignelse.

Minsta gemensamma nämnaren - Ken Skog

Nördlivs Game of the Year 2018! Medverkande i detta guldglänsande GOTY-avsnitt är: Fredrik, Robb, Danny, Maxx, Lotta och Carl. Sedan finns även Louise, Erik, Robert och Sara med indirekt i GOTY avgörandet genom tankar och förskrivna motivationer.I detta avsnitt korar Nördliv gänget årets bästa spel! Först genom att hastigt rusa genom en lista på över 120 spel, som vi ska få ner till årets 25 bästa spel! Sedan kommer vi slutligen ta oss an den extremt tuffa uppgiften i att få ihop en topp 10, och slutligen, efter säkerligen många om och men, kora vilket spel som står som herren på täppan i slutänden! Obs! Vi är många och vi är varierade - så chansen att Ert spel saknas är stort, men detta är Nördlivs gemensamma GOTY, och de 25 spel (och slutligen topp 10) är utan att ta i för mycket, helt fantastiska spel, som bör spelas oavsett tycke och smak! Så bunkra upp med godsaker, luta er tillbaka och lyssna hur Nördliv-gänget slåss om titlarna i vårt största GOTY avsnitt någonsin! Håll även utkik i veckan - då vi även kommer publicera vårt andra(!) GOTY-avsnitt, som inte bara tar upp "Bäst i sin genre", men även våra personliga topplistor, skamlistor (spelen vi ej hann spela) och shitlist (d.v.s, listan på de sämsta spelen). Sedan framförallt så kommer även GOTY Del 2, innehålla "Folkets Röst" - där ni lyssnare/läsare röstat fram er topplista. Vi kommer även där avslöja vem/vilka som vunnit i tävlingen! Mer om detta i veckan som kommer! Men nog med snacket - nu kör vi! Må bästa spel vinna (eller snarare bästa argument eller kohandel)!★ Support this podcast on Patreon ★

Veckans andakter tar avstamp i Globala veckan och kyrkornas roll för en hållbar värld för alla. Idag: Karin Wiborn som är generalsekreterare för Sveriges kristna råd.   Globala veckan är ett initiativ från Sveriges Kristna Råd. Kyrkornas globala vecka 2018 vill lyfta fram vilken betydelse demokrati och civilsamhälle har för att vi ska nå en hållbar värld för alla samt den viktiga roll kyrkorna har i det arbetet.  Jag gillar uttrycket det gemensamma bästa. Jag tycker om att sträva efter det i alla sammanhang, det är en spännande utmaning att formulera det som är optimalt för mig, men också lyssna till andras behov och förslag till lösningar och utifrån det hitta ett gemensamma bästa. Det finns nästan alltid ett å ena eller andra sidan som vi bara finner genom att låta flera röster definiera, berätta och föreslå. Karin Wiborn Text Matt 7:12, 24-29 Musik Brusa högre lilla å - Björn Json Lind Psalm 96 Öppna mig för din kärlek Producent Marianne Greip Sveriges Radio Kronoberg liv@sverigesradio.se

Begreppet ”det gemensamma” (allmänningar) har under de senaste årtiondena åter vitaliserats för att beskriva allt det som skapas, upprätthålls och vårdas utan direkt inblandning av varken marknad (det privata) eller stat (det offentliga). Från att Elinor Ostrom 1990 skrev sin nobelprisade kritik av Gareth Hardins ”Allmänningarnas tragedi” via nya sociala rörelser och teknologisk utveckling har en skola vuxit fram som ser detta begrepp som centralt för att skapa en väg bortom kapitalismen. I detta avsnitt rör vi oss från allmänningens idéhistoria till vår tids teorier – Antonio Negri & Michael Hardt, Ugo Mattei, Silvia Federici, David Harvey med flera – för att försöka förstå vad det handlar om. Rekommenderad läsning/lyssning: Eva-Lotta Hultén: Mår jorden verkligen bra av att ägas? https://sverigesradio.se/sida/avsnitt/989615?programid=503 Lars Hermansson: En demokrati som bygger på gemensamt ägande https://sverigesradio.se/sida/avsnitt/828157?programid=503 Alternativ stads textsamling om allmänningar: http://www.alternativstad.nu/allmanningar.html Nick Dyer-Witheford: Commonism https://tidningenbrand.se/brand/nummer-1-2010-det-gemensamma/commonism-allmanningar-som-strategi/ Michael Hardt: Allt åt alla - varken offentligt eller privat men gemensamt http://guldfiske.se/2010/03/10/michael-hardt-allt-at-alla-varken-offentligt-eller-privat-men-gemensamt/ Böcker som nämns i avsnittet: Karl Marx, Kapitalet band 1, kapitel 24: Den så kallade ursprungliga ackumulationen https://www.marxists.org/svenska/marx/1867/23-d107.htm#h126 Ugo Mattei: Gemensam nytta https://www.etc.se/kronika/hela-vart-samhalle-behover-ugo-matteis-motstandsrorelse http://www.gp.se/kultur/kultur/upp-till-kamp-f%C3%B6r-det-gemensamma-1.3691535 Elinor Ostrom: Allmänningen som samhällsinstitution http://www.politiken.se/tidskrifter/tpf/tpf10/tpf1001-03.pdf Michael Hardt, Antonio Negri: Commonwealth https://en.wikipedia.org/wiki/Commonwealth_(book) Midnight Notes: The new enclosures http://www.midnightnotes.org/newenclos.html Tidskriften The Commoner: http://www.commoner.org.uk/

AIO podden har träffat konstnärsduon MASU (Mattias Gunnarsson & Susanne Westerberg) för ett samtal om gemensamt skapande och om hur de förhåller sig till våra gemensamma rum i staden. MASU kan sägas vara en metod snarare än ett uttryck. I fokus ligger det gemensamma arbetet, där de två konstnärerna delar utrymmet och låter deltagarnas individuella intentioner både utmanas och omförhandlas.  Under våren 2018 deltar MASU i Art Inside Outs residens "Konstnärligt arbete pågår" i Halmstad. De påbörjar din delprocess med en utställning på Halmstads konsthall och fortsätter att sina skulpturala byggen och samtal med både material och människor ute på Bastionen, som är en av Halmstads mest omtalade offentliga platser. Läs mer i AIO Journal 2018 nr. #5 på www.artinsideout.se Intervju och inspelning: Davor Abazovic, klippning och ljudbearbetning: Helena Persson.

Vi pratar ofta om fackens gemensamma uppdrag. Men hur det skulle kunna se ut och vad det innebär gräver vi djupare i denna vecka tillsammans med Handelsanställdas förbund. Susanna Gideonsson är ordförande för Handels, som är tredje störst inom LO och kanske det förbund som rekryterar flest nya medlemmar varje år i relation till sin storlek. Hur ser de på hela fackföreningsrörelsens gemensamma utmaningar, och vad kan ett akademikerfack göra för att möta dem? Hur kan vi tillsammans vända utvecklingen med sjunkande facklig anslutningsgrad? Ursula Berge och Simon Vinge vänder på stenar så som anslutningsgrad, genomströmning i organisationen, och appar – och finner både likartade och vitt skilda svar på de olika frågorna. Programledare: Ursula Berge och Simon Vinge. Producent: Ylva Mossing.

Ett kul avsnitt om ett tråkigt ämne! Vi pratar om processer inom designteamet, varför de behövs, hur de bör skapas, hur en håller dom i liv. En process är en kvalitetssäkrande rutin. Ett sätt att göra leveranser oberoende av talang, men är det bara en utopi? Vilka processer är bra, vilka verktyg (tool box) behövs och hur delar man processer och lärdomar i teamet? Vi diskuterar i grupp.

Gemensamma nämnare visar sig vara vår grej utan att vi själva ens visste om det. Därför pratar vi mycket om nötter i olika slag. Men [...]

Gemensamma nämnare visar sig vara vår grej utan att vi själva ens visste om det. Därför pratar vi mycket om nötter i olika slag. Men [...]

Jonas Hallberg: 2018 - året då rovdjuren får rättvisa. Jessika Gedin: Vår minsta gemensamma nämnare. Calle Norlén: Tala ur skägget! Spanarna i P1 med programledare Ingvar Storm. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Välkommen till Spanarna – programmet för dig som gillar smart samhällsspaning med humor!I programmet Spanarna i P1 hör du varje vecka tre skarpsynta personligheter som med glimten i ögat försöker avläsa trender i vår vardag och ge oss sina framtidsvisioner. Till sin hjälp har de programledaren Ingvar Storm.Veckans spaningar: Jonas Hallberg: 2018 - året då rovdjuren får rättvisa. Jessika Gedin: Vår minsta gemensamma nämnare. Calle Norlén: Tala ur skägget!

Jonas Hallberg: 2018 - året då rovdjuren får rättvisa. Jessika Gedin: Vår minsta gemensamma nämnare. Calle Norlén: Tala ur skägget! Spanarna är programmet för dig som gillar samhällsspaning med humor. I programmet hör du varje vecka tre skarpsynta personligheter som försöker avläsa trender i vår vardag och ge oss sina framtidsvisioner. Till sin hjälp har de programledaren Ingvar Storm.

Museum director David Neuman has invited two of Sweden’s experts on Ernst Josephson, Ulf Abel and Peter Cornell, to discuss one of the artist’s drawings, which has recently become part of our collection. It is one in a series of over 100 drawings called “andeprotokoll,” which Josephson created during a time of mental illness. They are a sort of record of spiritual visitations, all of which follow a fixed format. Moderator: David Neuman, Museum Director, Magasin III and Affiliated Professor, Stockholm University. Participants: Ulf Abel holds a doctorate in art history. He has worked for many years at Nationalmuseum, where he was responsible for the icon collection. Among Abel’s areas of research are Byzantine and Russian art, as well as early 20th century Swedish art. His publications include Ikonen – bilden av det heliga, Nationalmuseum Icons, Ikonen – den besjälade bilden and Ernst Josephson. Peter Cornell is an art critic and former professor of Modern Art Theory and the History of Ideas at Konstfack (The University College of Arts, Crafts and Design) and The Royal Institute of Art in Stockholm. His publications include Den hemliga källan, Paradisets vägar, Vid himmelrikets portar, Gemensamma rum, Mannen på gatan and Öppningar. Recorded November 27, 2014 at Magasin III Museum & Foundation for Contemporary Art. Language: Swedish

Museum director David Neuman has invited two of Sweden’s experts on Ernst Josephson, Ulf Abel and Peter Cornell, to discuss one of the artist’s drawings, which has recently become part of our collection. It is one in a series of over 100 drawings called “andeprotokoll,” which Josephson created during a time of mental illness. They are a sort of record of spiritual visitations, all of which follow a fixed format. Moderator: David Neuman, Museum Director, Magasin III and Affiliated Professor, Stockholm University. Participants: Ulf Abel holds a doctorate in art history. He has worked for many years at Nationalmuseum, where he was responsible for the icon collection. Among Abel’s areas of research are Byzantine and Russian art, as well as early 20th century Swedish art. His publications include Ikonen – bilden av det heliga, Nationalmuseum Icons, Ikonen – den besjälade bilden and Ernst Josephson. Peter Cornell is an art critic and former professor of Modern Art Theory and the History of Ideas at Konstfack (The University College of Arts, Crafts and Design) and The Royal Institute of Art in Stockholm. His publications include Den hemliga källan, Paradisets vägar, Vid himmelrikets portar, Gemensamma rum, Mannen på gatan and Öppningar. Recorded November 27, 2014 at Magasin III Museum & Foundation for Contemporary Art. Language: Swedish

Som barn var hon sjövild, och han en slagskämpe. När de träffades i slutet av 60-talet var han redan etablerad skådis, och hon ny vid Dramaten. Ulf Elfving möter Marie Göranzon och Jan Malmsjö, ett av vår tids största skådespelarpar, som tillsammans har stått på scen i över 120 år. Hör dem berätta om prestationsångest och teaterkritik, om den gamla machokulturen på Dramaten och hur tiden har förändrat livet på teatern. De avslöjar också vem som bestämmer hemma, hur de gör för att hålla kärleken vid liv och vem de tycker ska läsa “Nyårklockan” på Skansen, när Jan inte längre gör det.

Ska ni bara lyssna på ett avsnitt av den här podden i år, så rekommenderar vi det här avsnittet. Det var något särskilt. Kanske var det bara sömnbrist och dåligt omdöme, men det kändes som att det fanns en särskild energi. Det blir gyminstruktörer med dansdrömmar, friidrott och annat trams. Dessutom: Annat!!! Lyssna här: Crazy [...] See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Göran Everdahl: Gemensamma traditioner blir personliga manifestationer. Jessika Gedin: Tiden - en fråga om tycke och smak. Calle Norlén: Allting är ditt fel! Spanarna är  programmet för dig som gillar samhällsspaning med humor där tre skarpsynta personligheter försöker avläsa trender i vår vardag och ge oss sina framtidsvisioner. Till sin hjälp har de programledaren Ingvar Storm.