Podcasts about protesterna

Protesterna i Los Angeles och landet runt, maskerna är av, och införandet av REAL ID

När gjorde du som Elon Musk och tog det för långt? Börjar Wes Andersons filmer kännas repetitiva? Med Elis Monteverde Burrau. Sara Stenholm om de våldsamma protesterna i Los Angeles. Hannas liv som en Wes Anderson-film. Årets sommarpratare. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programledare: Christopher Garplind och Hanna Hellquist

I Los Angeles i USA så har det pågått kravaller och demonstrationer de senaste dagarna. Demonstrationerna inleddes i slutet av förra veckan, när invånare i Los Angeles protesterade mot att migrationsmyndigheten grep över 100 invandrare i staden. Protesterna har på vissa håll varit stökiga, vilket fått president Donald Trump att agera. Han har nu skickat dit nationalgardet, trots att Kalifornien inte bett om hjälp. Guvernören Gavin Newsom menar att det har eldat på protesterna ännu mer och att det är Trump som nu är orsaken till det ökade våldet. Hur är läget i Los Angeles? Vad tycker invånarna själva om det som händer och vad vinner Donald Trump på det som händer? Gäst: Emelie Svensson, Aftonbladets korrespondent i USA. Programledare och producent: Jenny Ågren. Klipp från: Aftonbladet, ABC News. Kontakt: podcast@aftonbladet.se.

Matilda Rånge på P3 Nyheter förklarar morgonens stora nyheter, alltid tillsammans med programledarna för Morgonpasset i P3: Linnéa Wikblad och David Druid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I Los Angeles har det varit protester för fjärde dagen i rad mot migrationsmyndigheten och deras tillslag mot papperslösa migranter. Häromdagen, efter att polis och demonstranter drabbades samman, kallade Trump in nationalgardet. Kaliforniens guvernör har kritiserat beslutet. Men nu växlar presidenten upp och skickar även dit militär.Lite senare är det dags för den eviga sommardebatten – får killar gå med bar överkropp på stan?

I veckans huvudepisod pratar vi Kraftsamling för Gaza-demonstrationen i Stockholm som lockade flera tiotusentals personer. Sen diskuterar vi de vilda protesterna mot immigrationsmyndigheten ICE, som utfört en samling räder i Los Angeles. Trump har, mot guvernörens vilja, kallat in nationalgardet för för någon slags styrkeuppvisning.Vi tar även upp Trumps ”Big Beautiful Bill”, lagförslaget som ledde till ett infekterat och publikt bråk med Elon Musk. I slutet snackar vi Freedom Flotilla, vars fartyg Madleen, med Greta Thunberg ombord, stoppades av Israel på internationellt vatten. Besättningen har under tvång nu förts till Israel. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vita huset läckte krigsplaner strax innan attack. Protesterna fortsätter i Turkiet. EU kan höja EPA-åldern till 16 år svenska politiker vill få undantag. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Linnéa Beijer på P3 Nyheter förklarar morgonens stora nyheter, alltid tillsammans med programledarna för Morgonpasset i P3: David Druid och Linnea Wikblad. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vi börjar med att prata om Lets Dance-profilen Dermot Clemenger som varit på rymmen i månader, misstänkt för sexköp. Ingen har lyckats hitta honom, brittisk polis gav till och med upp, men då fångades han på film av Expressen.Sen går vi vidare till att prata om läget i Turkiet. Protester rasar i efter att Isatanbuls borgmästare och president Edrogans främste rival gripits. Det bara dagar innan han med stor sannolikhet skulle utses till oppositionspartiets presidentkandidat.

INSAMLING. 5 år i trogen samhällskritisk tjänst, men nu slocknar poddens trogna och tidigare så välfungerande dator så pass ofta, så att vi har fått rådet av en kunnig person som tog pulsen på datorn att det är dags att pensionera långköraren en gång för alla. Tittar man på priserna så skulle vi komma undan med mindre nu om man passar på i dessa rea-tider, men för att få tag på en som även den kommer funka bra och kunna bli en långkörare, så pratar vi närmare 10 000 för att garanterat få en som funkar i långa loppet. Vilket vore en önskedröm att få, så att vi inte snart är tillbaka på ruta ett igen och måste starta en ny insamling. Tänk om drömmen blir verklighet nu i dessa rea-tider:Verklighetscheckens Swish: 073 846 37 64 (Johan Widén står på numret)Meddelande: GåvaKonstiga länder får konstiga idéer, och vilket land har blivit konstigast - om inte Sverige... på så många sätt? Det är inte varje dag som man får gräva sig igenom ett mindre berg av inskickade trosor som har burits under en "negativ sexuell upplevelse," för att hitta dagens konstiga huvudämne som kallas... konst. Missa inte det här programmet!Vilka gäster ska ta sig igenom dessa ämnen denna lördag den 7 december då? Jo, både Johan och Elisabeth är på hugget och redo att snacka om:* Sexuellt negativa trosor blir konst.* Här har vi någonting som vänstern aldrig kan kalla rasistisk eller kvinnohatande... eller?* Att se ner på den som gör karriär.* Den 11-årige sonens förhör.... som nästan blev ihjälkörd.* En objektiv människa... en omöjlighet?* Protesterna vi hatade, men som kanske gynnar oss i slutänden.MEDVERKANDE:Programledare: Lelle Johansson.Gäster: Johan Widén & Elisabeth EngmanVI SÖKER NYA GÄSTER:VERKLIGHETSCHECKEN@GMAIL.COMFörra programmet:ENKELBILJETT FRÅN SNÖGLOB TILL SKITGLOBhttps://www.spreaker.com/episode/enkelbiljett-fran-snoglob-till-skitglob--63069965Alla program:https://www.spreaker.com/show/verklighetscheckenNÄSTA NYA PROGRAM: Lördagen den 14 december 2024Du hittar även Verklighetschecken här:PODDTOPPEN:https://poddtoppen.se/podcast/1516623687/verklighetscheckenSPOTIFY:https://open.spotify.com/show/3Lvy0LS8zfffv7ad60LwqoRUMBLEhttps://rumble.com/c/c-2636134iTUNES:https://podcasts.apple.com/us/podcast/verklighetschecken/id1516623687?uo=4VECKANS TIPSLELLEAdventures With Purposehttps://www.youtube.com/@AdventuresWithPurpose/videosJOHANSILOhttps://www.imdb.com/title/tt14688458/ELISABETHSläpp tagethttps://www.imdb.com/title/tt27410895/

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I april 2019 inleddes en våg av massprotester för frihet och demokrati i Hongkong. Protesterna ägde rum till följd av ett nytt lagförslag som skulle utöka möjligheterna att lämna ut brottsmisstänkta från Hongkong till Kina. Under sommaren och hösten 2019 eskalerade protesterna och våldet, men vad hände sen i Hongkong? Och vad händer i Hongkong idag? Samtidigt är Hongkong bara ett av många fall av demokratisk tillbakagång i världen. Hur ser de globala demokratitrenderna ut? Kan vi se paralleller mellan Hongkongs situation och andra länder där demokratin är hotad? Detta och mycket mer kommer diskuteras i det här avsnittet av Folk och Försvar-podden. Medverkande: Staffan I. Lindberg, Professor och Director V-Dem Institute Perry Johansson Vig, Analytiker vid Nationellt kunskapscentrum om Kina (NKK)

TV4 Nyheterna Radio 12.00

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Nyheterna Radio 11:00

7 maj. Protesterna mot regeringens nya ”agentlag” innebär en ödestimme för om Georgien ska röra sig mot demokrati och bort från auktoritärt styre. Det säger Mattias Svensson när han diskuterar läget i landet med Rasmus Canbäck, journalist och reporter på Blankspot. Andreas Ericson leder samtalet.

Arv och miljö, tid och rum! Linnea Wikblad HATAR den nya plastkorken! Emil Hansius och Josefine Kittis liv som tvillingföräldrar blir SVT-serie! Föräldrar, barn, sociala medier! Det är i edgelorden Babs privata hål. P3-korren Love Lyssarides är i Israel efter protesterna mot Knesset. Sonja Livbom är årets Bachelorette, är hon normal enligt David Druid? Babs Drougge från P3 Nyheter om J.K Rowling som är anmäld för hatbrott. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programledare: David Druid och Linnea Wikblad.

Kontroverserna har varit många kring Israels medverkan i Eurovision Song Contest. Vissa länder har hotat med bojkott och i Sverige har över tusen artister skrivit på en namninsamling för att utesluta Israel från tävlingen som hålls i Malmö i maj. Först ansågs Israels bidrag – som sjungs av 20-åriga Eden Golan – vara politiskt, vilket äventyrade deras plats i tävlingen. Är det möjligt att politiken inte tar plats i en tävling som engagerar hela Europa? Programledare: Tara Moshizi. Med DN:s Hanna Fahl, kulturredaktör och skribent. Producent: Linnéa Hjortstam.

Den 23 oktober 1956 utbröt ett uppror mot den av Sovjet insatta kommunistregimen i Ungern. Liberaliseringarna efter Stalins död, som hade öppnat för revolter både i Östtyskland och Polen, kom att inspirera studenter och arbetare i Ungern att protestera mot regimen.Upproret hade inledningsvis vissa framgångar innan det krossades brutalt av sovjetiska trupper när det sovjetiska ledarskapet bestämde sig för att agera. Paradoxalt kom upproret att leda till att Ungern blev det land i Östeuropa med störst ekonomisk frihet – den s.k. gulaschkommunismen.I detta avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Artur Szulc, författare aktuell med boken Ungernrevolten.Upproret inleddes den 23 oktober, då studenter och intellektuella demonstrerade i Budapest för att kräva en mer demokratisk och fri politisk och ekonomisk miljö. Protesterna spred sig snabbt över hela landet och började utvecklas till en allmän strejk. Till slut gick hela landet ut i strejk, och regeringen tvingades avgå.Den nya regeringen som tog över efter att den gamla hade avgått, under ledning av Imre Nagy, utropade Ungern som en fri och självständig stat. Denna utveckling var emellertid inte populär hos Sovjetunionen, som ockuperade landet den 4 november 1956. Under de följande veckorna utkämpades hårda strider mellan de sovjetiska styrkorna och de ungerska rebellerna.Upproret varade i 13 dagar och ledde till att tusentals människor dödades och ännu fler skadades. Det var en blodig tid i Ungerns historia, men det ledde också till att landet förändrades på många sätt. Upproret var en signal om att det fanns en stor längtan efter frihet och demokrati bland det ungerska folket, och det inspirerade senare generationer av ungerska reformister och politiker.Efter Sovjetunionens ockupation följde en period av återuppbyggnad och återhämtning för Ungern. Landet förblev dock under sovjetiskt inflytande fram till 1989, då det kommunistiska styret slutligen föll.Lyssna också på Warszawaupproret 1944 – önsketänkande och hjältemod.Bild: Ungerska civila vid en förstörd sovjetisk stridsvagn i Budapest. Fotograf: okänd, Wikipedia, Public Domain,Musik: Beethoven no 3, Egmont overturen. The Silverstar Band, Internet Archive, Public Domain.Klippare: Emanuel Lehtonen Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Protesterna efter skandalkyssen i Fotbolls-VM blev till slut så stora att inte ens det spanska fotbollsförbundet kunde ignorera dem. Under måndagen uppmanades ordförande Luis Rubiales att lämna sin post. På en kvart får du veta hur skandalen har satt igång en rörelse som engagerar en hel fotbollsvärld. Med Teresa Küchler, Europakorrespondent på SvD.

De senaste dagarna har det varit oroligt i norra Kosovo. Protesterna inleddes efter att det hållits lokala val i april. Natos fredsstyrka i Kosovo, Kfor, har de här dagarna drabbat samman med de serbiska demonstranterna, som försökt bryta sig in i olika kommunhus. Både soldater och civila har har skadats och händelserna har fördömts av omvärlden. Under tisdagen meddelade Nato att man skickar ännu fler soldater till området för att förstärka säkerheten. Tidigare i år skrev Kosovo och Serbien under ett EU-avtal som ska göra att läget mellan länderna normaliseras, bland annat så får Serbien inte hindra Kosovo från att bli medlem i internationella organisationer, som till exempel FN. Vad innebär oroligheterna i Kosovo? Hur kan konflikten påverka läget på balkan? Kan de senaste dagarna också sätta käppar i hjulet för det viktiga EU-avtalet? Gäst: Wolfgang Hansson, utrikespolitisk kommentator. Programledare: Jenny Ågren.

En natt i april 2023 stormar israelisk polis in i en av de heligaste platserna för muslimer, al-Aqsamoskén på Tempelberget i Jerusalem. Det utlöser en våldsspiral med raketattacker och terrordåd. Samtidigt protesterar hundratusentals israeler mot en domstolsreform som Israels högerextrema regering vill driva igenom i Knesset. Dokumentären gjordes i april 2023 av Viola Gad och Caroline Kernen. Producent: Isabelle Swahn. Ljuden är hämtade från Sveriges Radio, CNN, NBC News, ABC News, Sky News, Global News, Al Jeezera, NPR och AP.

Frankrikes president Emmanuel Macron tar ett djärvt beslut - istället för att låta parlamentet rösta använder han en exekutiv order för att få igenom en omstridd pensionsreform som ska höja pensionsåldern från 62 till 64 år. Det utlyser de största protesterna i Frankrike på över 30 år. Hela landet lamslås och sopbergen i Paris växer. Dokumentären gjordes av Irma Eneroth och Viola Gad i slutet av mars 2023. Producent är Isabelle Swahn. Ljuden är hämtade från Sveriges Radio, SVT, TV4, Aftonbladet, The Guardian, BBC, The New York Times, Le Parisien, AFP, Al Jazeera, ABC News och CNN.

Våldsamma sammandrabbningar mellan polis och demonstranter och sopberg på gatorna. Scenerna från Frankrike visar på en ilska som bara växer. På en kvart får du veta varför en pensionsreform kunde väcka så våldsamma upplopp och om Macron kommer kunna lugna ner situationen. Med Fanny Härgestam, frilansjournalist på plats i Paris.

David Druid berättar om en av sina många nära döden-upplevelser. Linnea Wikblad drar en lans för snabbkaffet! Vi pratar med Andreas Wijk om Let's Dance, Moulin Rouge och att växa upp som gay inom Pingströrelsen. Satirikern Moa Wallin ger tips till arbetslösa politiker! Viola Gad från P3 Nyheter Dokumentär berättar om fallet Tove - försvinnandet och mordet i Vetlanda. Babs Drougge på P3 Nyheter om protesterna i Israel och Olle som hittade handtag värt 250 000 och fick kaffekopp i hittelön. Programledare: David Druid och Linnea Wikblad

Protesterna i Israel - vad ligger bakom? E-touch kan bli verklighet. Biltestningen i gång igen i Norrbotten. Romerska mynt hittade på Gotska Sandön. Vintern håller i sig. Finland nära Nato. Rättegången i Vetlanda inledd efter mordet på 21-årig kvinna. Storstrejk i Tyskland. Automatväxel som standard i körkortsutbildningen.

Dessutom konstnären Laurie Anderson som ställer ut i Stockholm, reportage om Japansk ambivalens till kinesisk turism, om stormakternas intresse för Nepal, om psykedeliska svampar mot depression, krönikör Ulrika Knutson, kåsör Pamela Jaskoviak. TIMME 1*Protesterna växer mot domstolsreformen i Israel*Moderaterna stabila men regeringen tappar förtroende*Japan både behöver och besväras av kinesisk massturism*Psykedeliska svampar mot svåra psykiska problem*Krönikör Ulrika Knutson*Panelen med Anders Lindberg, Aftonbladet, Susanne Nyström, DN och Kajsa Kettil, Borås TidningTIMME 2*Extremt jämnt inför valet i Finland nästa vecka*Varför röner inte IPCC:s alarmerande rapport större uppmärksamhet?*Satir med Public Service*Nepal försöker värna sin självständighet gentemot stormakterna*Artisten och konstnären Laurie Andersons svenska farfar fabulerade vilt*Kåsör Pamela Jaskoviak

Direktsänt aktuellt magasin.Nyckeldag i avtalsrörelsen - första förslag presenteras. Gravid utan att veta. Löparkriget del 3. Tillväxtverket om konkurser. Hur mår Kristdemokraterna? Protesterna i Frankrike. EM-kval mot Belgien. Slaveriet och Zanzibar. Kontanters relevans och framtid.

Stinkande sopor på Paris gator när ilskan växer mot Emmanuel Macron och pensionsreformen som blivit hans prestigeprojekt. Regeringen har klarat livhanken, men den franska krisen är långt ifrån över. Emmanuel Macron har inte fått ihop en majoritet för sin reform av pensionssystemet, så i förra veckan höjde han insatsen genom att ta till en specialparagraf i grundlagen och runda parlamentet. Som svar på det höll nationalförsamlingen inte bara en utan två misstroendeomröstningar mot Macrons premiärminister Élisabeth Borne och hennes regering på måndagen. Regeringen kunde klamra sig kvar, men marginalen var inte särskilt betryggande. Och nu planeras nya massprotester i den franska huvudstaden. Anklagas för att agera maktfullkomligt Protesterna går nu bortom den omstridda pensionsreformen och handlar även om Frankrikes konstitution och det politiska tillvägagångssättet att ta till den så kallade atombombsparagrafen som vapen för att driva igenom en omstridd förändring. Odemokratiskt och maktfullkomligt, anser kritikerna vars röster tilltar i styrka. Samtidigt som krisen fördjupas på hemmaplan tar Frankrike strid för flera tunga frågor i EU. Inför veckans toppmöte är ett potentiellt storbråk mellan Frankrike och Tyskland under uppsegling. Medverkande: Marie Nilsson Boij, korrespondent i Paris. Göran von Sydow, statsvetare och direktör för Sieps. Susanne Palme, EU-kommentator. Programledare: Caroline Salzinger Producent: Therese Rosenvinge Tekniker: Jacob Gustavsson

29-årige Tyre Nichols misshandlas till döds vid ett polisingripande i Memphis, USA. Det blir startskottet för stora protester mot polisvåld. Dokumentären är gjord i slutet av januari 2023. Ljuden i dokumentären är hämtade från CBS News, WREG News Channel 3, Washington Post, ABC News och Fox News.

Erdogan-dockan som hängdes vid Stadshuset i Stockholm väckte starka reaktioner och fördömanden. Både från Turkiet och från den svenska regeringen. Men är den turkiska presidentens upprördhet genuin eller används situationen bara strategiskt? På en kvart får du veta om allt är ett välregisserat spel för att stärka den egna makten. Med Jesper Sundén, Mellanösternanalytiker på SvD.

Protesterna har gett en annorlunda bild av dagens kinesiska ungdom, en med uppkäftig humor, mod och smartness. För vad kan man annars säga om elitstudenterna som demonstrerar med ekvationer som slagord? Av Ola Wong. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I veckans Lundströms Bokradio lyxar vi till det med två romanaktuella författare. Khashayar Naderehvandi har skrivit "Hemsökelse" om terapeuten Rakel som blir vittne till något som får henne att totalt tappa fotfästet. I Negar Nasehs roman "En handfull vind" följer vi Minou och hennes son Nima, som från en balkong i Teheran 1978 ser protesterna tillta mot Shahens regim. Mer olika kan två romaner inte bli, men en sak har författarna gemensamt: De har under hösten skrivit artiklar mot bakgrund av protesterna i Iran, där de båda har rötter. Hur påverkas man som författare av så omvälvande nyheter? Vad vågar man hoppas på av framtiden? Och hur läser de varandras böcker?"Min roman handlar ju inte om Iran, men den hade heller inte sett som den gör om inte jag var jag, med den bakgrund jag har," säger Khashayar Naderehvandi. Hans roman utspelar i en namnlös stad, dit människor kommit över en gräns för att söka trygghet. "Iranska revolutionen är numera en del av det svenska kollektiva minnet, eftersom vi är som många här", säger Khashayar Naderehvandi.Negar Naseh påbörjade sin roman redan som sjuttonåring. Riktigt vad hon sökte då visste hon inte. "Jag bara såg framför mig en kvinna på en balkong och valde då att försöka följa henne", säger Negar Naseh. I romanen som nu blivit klar nästan tjugo år senare, följer vi huvudpersonen Minou när hon till slut lämnar Teheran och kommer till Uppsala. Men vi följer också Shahen av Iran under dennes sista månader i livet. Under hösten har båda författarna skrivit artiklar mot bakgrund av protesterna i Iran. Att dessa kan leda till en ny framtid för landet är något som båda författarna föreställer sig. Khashayar Naderehvandi har inte varit Iran sedan han kom till Sverige som sexåring. Negar Naseh har själv aldrig varit i landet. "Jag har fantasier nu", säger Negar Naseh. "Om att jag i vår befinner mig i Iran på Nouruz." Skriv till oss! bokradio@sverigesradio.seProgramledare: Marie LundströmRedaktion: Maria Askerfjord Sundeby, Andreas Magnell och Daniel Sjölin

Konflikt möter de unga kineserna som vågar stå upp mot regimen och trotsa censuren. Hur stort hot är de egentligen för kommunistpartiets auktoritära styre? Bilden av Kinas nollcovidpolitik krackelerar Sedan coronavirusets utbrott har kommunistpartiet förmedlat bilden av nollcovidpolitiken som en framgångssaga i förhållande till hur övriga världen hanterade smittspridningen. Men parallellt med att den smittsamma Omikron-varianten började spridas i början av året så började bilden av Kinas strategi krackelera. När Omikron nådde Kinas största stad och ekonomiska centrum, Shanghai, infördes en extremt hård och lång lockdown, och la grunden för ett växande missnöje med nollcovidpolitiken.Protesterna tar fart efter tragedi i Ürümqi Efter en brand i ett bostadshus i Ürümqi i Xinjiang, där vittnen talar om att dörrar låsts med hänglås och blockerats i covidpolitikens spår, uutbröt protester på flera håll i Kina. En av de mest högljudda protesterna hölls i Shanghai, Konflikt får unika röster inifrån protesten, där en av de mest högljudda demonstranterna greps av polis.Regimkritiker och tidigare protestledare i exil känner hopp "Det känns som en revolution" säger Zhou Fengsuo, som var med och ledde protesterna vid Himmelska Fridens torg 1989. Nathan Law, som hade en framträdande i demokratiprotesterna i Hongkong, pekar på vikten att demonstranterna är teknikkunniga för att kunna undgå censuren och hålla liv i motståndet mot Xi Jinping och kommunistpartiet. Men han vet också att det kostar att stå upp mot regimen, det är hans egen berättelse ett bevis på.Uigurer i Sverige hoppas på att uigurernas förtryck inte glöms bort Konflikt träffar Ahmed Tursun i Sverige vars syster bodde i det bostadshus som började brinna i Ürümqi och som blev den tändande gnistan till protesterna. Uigurer i Sverige hoppas att uigurerna inte glöms bort när kineser i andra regioner kräver mer frihet.I Peking vågar få prata om protesterna När radions korrespondent försöker prata med Pekingbor om protesterna är de flesta väldigt försiktiga. Det finns ett visst missnöje med nollcovidpolitiken, men också förståelse. Medverkande: Zhou Fengsuo, en av ledarna i protesterna vid Himmelska Fridens torg, Nathan Law, regimkritiker från Hongkong i exil, Björn Cappelin, Utrikespolitiska Institutet, "Thomas", demonstrant som greps i Shanghai, Ahmed Tursun, uigur vars syster bodde i bostadshuset som började brinna i Ürümqi, Nijat Turcun, ordförande för uiguriska utbildningsföreningen, "Amina", uigur i Sverige, Pekingbor mflProgramledare: Robin Olin robin.olin@sr.seReportrar: Fernando Arias, Lotten Collin, Hanna Sahlberg, Björn Djurberg, Simon LeplâtreTekniker: Jacob GustavssonProducent: Anja Sahlberg anja.sahlberg@sr.se

Efter helgens protester runtom i Kina har kommunistpartiet tagit till en arsenal av verktyg för att hindra fortsatta missnöjesyttringar. Samtidigt kommer nu förändringar i nollcovidpolitiken. Studenter i Peking har bussats hem och får inte bo kvar på campus. Fysiska barrikader har satts upp längs gator och polisen har lagt ribban lågt för att frihetsberöva personer. Filmer från protesterna har fått stor spridning på nätet. Men efter helgen har partiets censurapparat slagit till med full kraft. Digital armé skyller på USAKommunistpartiet har mobiliserat en stor mängd kommentatorer som jobbar hårt i kinesiska sociala medier. De lägger stor kraft att sprida konspirationer om att det är utländska krafter som ligger bakom protesterna och man skyller på USA. Den senaste veckans protester i Kina kan även analyseras ur ett historiskt perspektiv. Det finns både intressanta skillnader och likheter med demokratirörelsen 1989. Hör också i avsnittet om helgens lokalval i Taiwan, där den konservativa sidan som beskrivs som mer Peking-vänlig gick framåt. Medverkande: Björn Djurberg, Kinakorrespondent. Hanna Sahlberg, Kinakommentator. Malin Oud, chef för Raoul Wallenberginstitutets Stockholmskontor. Programledare: Axel Kronholm Producent: Therese Rosenvinge Tekniker: Jacob Gustavsson

Missnöjet växer i Kina mot landets hårda restriktioner för att hindra spridningen av covid-19. Efter snart tre år verkar allt fler få nog. Fungerar Kinas strategi mot pandemin? I programmet hörs Hanna Sahlberg, Sveriges Radios Kinakommentator och Magnus Gisslén, professor i infektionssjukdomar vid Sahlgrenska Akademin i Göteborg. Du hör också Richard Bergström, tidigare den svenska regeringens vaccinsamordnare under pandemin och Filip Arnberg, docent i psykologi och programchef vid Kunskapscentrum för katastrofpsykiatri vid Uppsala universitet.Programledare: Michael Borgert michael.borgert@sverigesradio.seProducent: Jonna Westin jonna.westin@sverigesradio.se

Den 25 oktober publicerar Lunds universitet ett pressmeddelande om en ny studie som snabbt får rejäl spridning runt om i landet. Studien är gjord på Ekonomihögskolan vid Lunds universitet och i studien har bilder på 300 studenter från Lunds tekniska högskola bedömts. Men ingen student blev tillfrågad om att vara med. När studenterna, en efter en, upptäcker att de är de som är med i studien, börjar protesterna. Dokumentären gjordes i november 2022 av Esfar Ahmad. Producent: Isabelle Swahn. Ljuden i dokumentären är hämtade från Sveriges Radios arkiv och SVT.

I flera städer i Kina syns öppna gatuprotester mot den rådande covidpolitiken. Demonstranter hörs ropa på Xi Jinpings avgång. Hör om omfattningen, bakgrunden och vilka taktiker som används. Medverkande: Björn Djurberg, Kinakorrespondent. Hanna Sahlberg, Kinakommentator. Programledare: Axel Kronholm Producent: Therese Rosenvinge Tekniker: Maria Stillberg

Protesterna i Kina mot de strikta covidreglerna får konsekvenser för ekonomin. Programledare: Erika Mårtensson Medverkande: Kristian Åström, ekonomikommentator och Philip Ramqvist, ekonomireporter

Protesterna i Kina mot de strikta covidreglerna får konsekvenser för ekonomin. Programledare: Erika Mårtensson Medverkande: Kristian Åström, ekonomikommentator och Philip Ramqvist, ekonomireporter

Ronie Berggren samtalar med journalisten Fred Saberi om de fortsatta folkliga protesterna i Iran mot den islamistiska regimen, som blir allt svagare och allt mer desperat. ----- STÖD AMERIKANSKA NYHETSANALYSER: http://usapol.blogspot.com/p/stod-oss-support-us.html

I dagsläget är ryssarna på defensiven i Ukrainakriget, men de mänskliga lidandena når oss via sociala medier och tv. Med förfäran kan vi konstatera att kriget i Ukraina slår hårt mot civilbefolkningen. Brott mot krigets lagar och massmord på civila är ett faktum.Den svaga ryska insatsen går att förklara med den bristande logistiken. Ett modernt krig med pansarfordon kräver en ständig tillförsel av drivmedel och ammunition. De långa stillastående ryska fordonskolonnerna norr om Kiev tyder på ett sammanbrott i underhållet. Soldaterna behöver dessutom förnödenheter och möjlighet till vila.I detta avsnitt av Militärhistoriepodden fångar Martin Hårdstedt och Peter Bennesved upp sitt första avsnitt om kriget i Ukraina. Utgångspunkten är att försöka förstå vad som pågår trots den knapphändiga informationen och det sofistikerade propagandakrig som utkämpas mellan Ukraina och Ryssland. Tendensen är att kriget håller på att vända till ukrainarnas fördel, men är det verkligen så?Den 24 februari 2022 inledde Ryssland ett anfallskrig utan krigsförklaring mot sitt grannland Ukraina. Få vågade tro att ukrainarna skulle kunna stå emot. Mirakulöst hejdades de ryska anfallskolonnerna. Vi har nu i september upplevt hur ukrainarna dessutom återtagit en del av de områden ryssarna ockuperade de inledande veckorna av kriget. Kriget förefaller ha kostat ryssarna minst 15 000 i stupade.Inget av detta verkar ryssarna ha kunnat lösa tillfredsställande. En nyckelfaktor i krigets inledning var att Antonov-flygplatsen utanför Kiev aldrig riktigt kunde användas för införsel av underhåll och förstärkningar. Ryssarna tog visserligen flygplatsen så småningom, men efter hårda strider och den kom aldrig att fylla den funktion som ryssarna hade planerat.En annan faktor är den ryska ledningens brister och de ryska soldaternas bristande stridsmoral. Inga krig kan vinnas med dålig ledning, initiativlöshet och dåligt motiverade soldater. Putins försök att genom delmobilisering tillföra armén nya soldater kan mycket väl baktända. Protesterna kan öka och missnöjet växa hos en befolkning som hittills likgiltigt har accepterat regimens propaganda även om man sannolikt inte tror på det som basuneras ut av de ryska regimkontrollerade medierna.Kärnvapenhoten från ryska sida kastar sin skugga över konflikten. Kan Putin verkligen vara så galen att han sätter in taktiska kärnvapen? Och hur reagerar västvärlden på det om det blir verklighet? Mycket står skrivet i framtiden.Bild: Ryska vapen som förstördes i det andra slaget vid Sviatohirsk den 1 oktober 2022, Ukrainas inrikesministerium, Wiki Media Commons.Lyssna också på Ukrainakriget 2022 – när historien vänder.Klippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Sedan den islamiska revolutionen i Iran 1979 har flera protester tagit plats vid olika tillfällen. Men sticker protesten ut i nutid? SVT:s utrikesreporter och Iran-kunniga Gilda Hamidi-Nia besöker Morgonpasset-trion och går genom Irans historia sen regimen började styra. Hur påverkar detta Iran som land och dess befolkning? Får vi se en ljus framtid? Programledare: David Druid, Kodjo Akolor och Linnea Wikblad.

Margret Atladottir hävdar att ormen Sir Väs är vår tids stora gayicon! Protesterna i Iran fortsätter och nu samlas svenska artister i en stödkonsert, vi pratar med svensk-iraniern Parham. Matilda Rånge på P3 Nyheter rapporterar om regeringens elstöd som sågas av nationalekonomer och nya "Paradise" som sågas av gamla Paradise Hotel-deltagare. Illusionsduon Brynolf & Ljung trollar skiten ur oss och lyckas med konststycket att lokalisera Sir Väs. Programledare: David Druid, Kodjo Akolor och Margret Atladottir

Protesterna fortsätter i Iran. Regimen går brutalt åt demonstranterna. Minst 200 personer har dödats, ett tjugotal av dem barn. På en kvart får du veta hur stor risken är att revolutionen kidnappas, och vilka maktspelare som påpassligt lurar i kulisserna. Med Bitte Hammargren, frilansjournalist och Mellanösternanalytiker.

- I Johanneskyrkan i Linköping diskuterar man frågan om homoäktenskap i "trygga rum". - Hör också om de fortsatta protesterna i Iran och hur de som bär slöja i Sverige blir bemötta. I veckan fattade Immanuelskyrkan i Örebro ett beslut om att börja viga samkönade par. I och med det så blev de den första församlingen inom Evangeliska frikyrkan, EFK, att tillåta det. I många andra frikyrkor pågår det fortfarande processer där församlingens medlemmar ska få tycka till i frågan. Vi besöker Johanneskyrkan i Linköping som också tillhör EFK för att höra hur diskussionen låter. Hör Erik Lindfelt, journalist och författare, om vad det är som gör att besluten tar sån tid.Protesterna i Iran fortsätter efter det att Mahsa Jina Amini dog i moralpolisens förvar. Många bränner sina slöjor för att visa sitt motstånd mot regimen, även de som bor i andra länder. Men hur ser de som ändå vill ha på sig sin slöja i Sverige på det som händer nu? Hör tre svenska kvinnor som fortsätter att bära sin slöja och om de upplever att protesterna har fått några konsekvenser. David Thurfjell, professor i religionsvetenskap vid Södertörns högskola, medverkar.programledare: Åsa Furuhagen reportrar: Johanna Sjövall och David Nilsson Hamne producent: Anders Diamant

- Demonstrationerna i Iran. / Svenska kyrkans "riksdag" samlades i veckan. / Ny bok om prästens roll i svensk historia av Gunnar Wetterberg. / Folkmusikern Sara Parkmans senaste skiva om kärlek. Protesterna i Iran har pågått i tre veckor nu efter att 22-åriga Mahsa Jina Amini dog i moralpolisens förvar, dit hon hade förts för att hon inte bar sin hijab korrekt. Hör Mohammad Faszelhashemi, författare och professor i islamisk teologi och filosofi om vad som kan bli konsekvenserna.Den här veckan sammanträder kyrkomötet som är Svenska kyrkans högsta beslutande organ och i Uppsala samlas 251 ledamöter plus landets biskopar för att bereda motioner och diskutera Svenska kyrkans framtid. Hör Jonas Eek, opinionschef på Kyrkans tidning om vilka motioner som kan vålla debatt.En nyutkommen bok tar sig an de svenska prästerna med ett långt tillbakablickande perspektiv. "Prästernas samspel med människorna i församlingen har gjort så mycket genom tusen år för att forma oss till de vi är" säger författaren Gunnar Wetterberg."På min gravsten ska det stå - som hon har älskat" sjunger folkmusikern och tonsättaren Sara Parkman på sin nya skiva om kärlek. Hör en intervju med henne om skivan Eros Agape Filia.programledare: Åsa Furuhagen producent: Anders Diamant

Det ryska mobiliseringsbeskedet har utlöst både protester och en flyktvåg ur landet. Blir trycket för stort för Kreml, eller kan det här vara draget som vänder Putins krigslycka i Ukraina? Tre gånger har Ryssland kallat in sin befolkning för att gå ut i krig: 1914, 1941 och så nu 2022.  I Konflikt undersöker vi reaktionerna på Vladimir Putins beslut att mobilisera. Ett beslut som lett till både protester och att hundratusentals har flytt Ryssland. Anja Sahlberg pratar med 24-årige Mikhail från St. Petersburg som inte ser Putin som sin president. Genom att låtsas vara turist lyckades  han fly in i Finland för att sedan ta sig vidare till Georgien. Där bor numera också 34-årige Oleg, som även han flydde mobiliseringen. Han fick hjälp av ett ukrainskt par att ta sig över gränsen.Men mobiliseringsbeskedet har inte bara lett till flykt utan också till protester, inte minst i delrepubliken Dagestan i södra Ryssland. Lotten Collin  ringer upp 24-årige Rustam som greps under dramatiska former i samband med en demonstration och som därefter omedelbart kallades in till armén. Med hjälp av förklädnader håller han sig nu undan myndigheterna.Just  protesterna i Dagestan och i angränsande Tjetjenien har en särskild politisk sprängkraft. I de här delarna av Ryssland har man sedan tidigare en konfliktfylld relation till Moskva, med en historia av separatistiska uppror och krav på självstyre. Grigorij Sjvedov, chefredaktör på tidningen Caucasian Knot intervjuas av Johanna Melén.Men trots missnöjet och de uppenbara politiska riskerna så valde Putin alltså trots allt att mobilisera. David Rasmusson pratar med  den Kremltrogne politiske analytikern Alexsej Muchin, som jublar över mobiliseringsbeslutet. Protesterna ser han som mer eller mindre oproblematiska, den enda oron han har är att mobiliseringen kan ha kommit för sent.Oscar Jonsson, doktor i rysk krigsvetenskap på försvarshögskolan i Stockholm tror att det kan ta tid innan mobiliseringen ger effekt på slagfältet. Men han varnar samtidigt för att skratta för mycket åt videoklipp på berusade ryska rekryter med ålderdomlig utrustning.  I Ryssland har man sedan Stalins dagar sagt att kvantitet också är en kvalitet.I Ukraina är det många som ser mobiliseringen som ett tecken på desperation från Putins sida. Men i byn Lukasjivka när gränsen till Belarus träffar Maria Persson Löfgren ukrainare som är rädda för att den ryska armén ska försöka ockupera området på nytt.Så hur ska vi i Europa då hantera frågan kring ryska män som flyr för att slippa ta till vapen? Det är något som EU just nu diskuterar. Samtidigt är det redan flera som har tagit sig hit. Robin Olin träffar 18-årige Andrej på ett kafé i Stockholm, som hoppas få stanna här i Sverige.Programledare: Robin Olin robin.olin@sr.seReportrar: Anja Sahlberg, Lotten Collin, Johanna Melén, Maria Persson LöfgrenTekniker: Stina FagerbergProducent: David Rasmusson david.rasmusson@sr.se

Läget i Iran fortsätter att vara allvarligt. Demonstrationer och protester mot regimen och landets moralpolis har bara vuxit de senaste dagarna. Protesterna efter Mahsa Aminis död har spridit sig till över 80 städer i landet och även utanför landets gränser visar folk sitt stöd för Irans invånare. Över 75 personer ska ha dödats enligt Iran Human Rights och många är också gripna och skadade. På bilderna från Iran ser vi hur kvinnor klipper av sina hår och eldar upp sina sjalar i protest. Så hur är läget i Iran just nu? Vilka alternativ står regimen inför och kan de här protesterna leda till att det faktiskt blir en förändring? Gäst: Wolfgang Hansson, utrikespolitisk kommentator. Programledare: Jenny Ågren. Kontakt: podcast@aftonbladet.se

Protesterna fortsätter i Iran. Kvinnor bränner sina slöjor och klipper av sitt hår - samtidigt som regimen brutalt slår ner på dem som demonstrerar. På en kvart får du veta om protesterna den här gången kan leda till verklig förändring för landets kvinnor. Med Shora Esmailian, kulturjournalist med rötter i Iran och Alexander Hultman, reporter på SvD.

Mahsa Amini dog på ett sjukhus i Teheran i fredags. Innan dess hade hon gripits av den så kallade sedlighetspolisen som ansåg att hon brutit mot landets hijabregler. Hon misstänks ha misshandlats till döds, något som polisen förnekar. Hennes död har väckt massiv vrede i Iran. Stora protester har pågått i flera dagar runt om i landet. Kvinnor bränner sina slöjor, tar av dem i offentligheten, och klipper av håret i protest. Protesterna har besvarats med våld och dödstalen i samband med demonstrationerna stiger för varje dag. Varför sker protesterna i Iran just nu? Vilka är det som protesterar? Vad kan protesterna leda till? Dagens gäst: Hossein Sheiban, docent och lektor vid Stockholms universitet Programledare: Ronja de Boer Kontakt: podcast@aftonbladet.se