Podcasts about skolverket

Det finns flera skolformer för elever med funktionsnedsättning men hur vet man vad som passar ens barn? Jonas Monsén, undervisningsråd, och Anna Medin, skoljurist, från Skolverket ger vägledning. De berättar också om förändringar som är på gång i skolan.   Funka olika ges ut av Habilitering & Hälsa som är en del av Region Stockholm.

Är vi på väg att bli ett post-litterat samhälle? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. För trehundra år sedan spred sig en ny färdighet som en löpeld genom samhället: allt fler människor lärde sig läsa. Det skrivna ordet gick från att endast behärskas av en liten elit till att bli något som alla kunde ta del av, vilket banade väg för vetenskaplig och demokratisk revolution.Läskunnigheten har fortsatt öka fram till våra dagar. Men nu verkar något ha hänt. Globala mätningar såväl som nationell forskning pekar på att läsningen och läsförståelsen minskar, och både lärare och politiker vittnar om en läskris.Vad beror den här utvecklingen på, och hur viktig är läsningen egentligen för samhället?Programledare och producent: Wendela Antepohl och Erik PeterssonKällförteckningMedverkandeFredrik Sandström – Svensklärare på Gäddgårdsskolan och krönikör på Vi Lärare.Martin Ingvar – Hjärnforskare och professor vid Karolinska Institutet.Anna Eva Hallin – Logoped och forskare inom språk-, läs- och skrivutveckling vid Karolinska Institutet och Southern Cross University i Australien.James Marriott – Kolumnist på The Times.Harvey J. Graff – Ohio Eminent Scholar i Literacy Studies och professor Emeritus i engelska och historia samt Academy Professor, The Ohio State University.BöckerKunskapssynen och pedagogiken (Magnus Henrekson, Inger Enkvist, Martin Ingvar, Ingrid Wållgren, 2017)The WEIRDest People in the World (Joseph Heinrich, 2020)Searching for Literacy – The Social and Intellectual Origins of Literacy Studies (Harvey J. Graff, 2022)PodcasterHow reading made us (BBC, 2026)Har vi en läskris i Sverige? (SvD, 2024)Källor i urvalThe dawn of the post-literate society (James Marriott, 2025)Läs detta innan du slutar läsa (Kvartal, 2026)Läsklyftorna ökar (Skolporten, 2025)PISA 2022PIRLS 2021Adult skills in literacy and numeracy declining or stagnating in most OECD countries (OECD, 2024)Hjärnforskaren: ”Var fjärde 15-åring i riskzonen för analfabetism” (SVT, 2024)Förödande många elever har aldrig läst en bok (Vi Lärare, 2021)The Decrease of School Related Reading in Swedish Compulsory School: Trends Between 2007 and 2017 (Scandinavian Journal of Educational Research, 2022)Skolverkets lägesbedömning: Svensk skola är splittrad (Skolverket, 2026)Forskarna dömer ut trender i skolan: ”Bygger på myter” (Vi lärare, 2023)Kunskapsöversikt om läs- och skrivundervisning för yngre elever (Vetenskapsrådet, 2014)Så löser vi läskrisen på lågstadiet (Svenskt Näringsliv, 2023)Larmsiffror avslöjar stora språksveket i skolan (Vi Lärare, 2026)Läslusten vaknar i samtal om böcker (SU, 2022)Läskrisen är en epidemi från förskola till universitet (DN, 2024)Whole Language vs. Phonics: The History of the Reading Wars (Lexia, 2025)The Changing Reading Brain in a Digital Culture (Maryanne Wolf, 2020)Is the decline of reading making politics dumber? (The Economist, 2025)Are adults forgetting how to read? (The Economist, 2024)Literacy is power (Inside Higher Ed, 2022)The literacy myth: literacy, education and demography (Harvey J. Graff, 2010)Students do read, but not like the ‘new illiteracy myths' presume (Harvey J. Graff, 2025)Why Is Intelligence Declining? (Medium, 2025)Att lära sig läsa förändrar hjärnan (SvD, 2004)Drastiskt ras för läsningen i skolan (Vi lärare, 2022)”Läskrisen” behöver ett andraspråksperspektiv (SU)Elever och skolenheter i grundskolan (Skolverket, 2025)Skim reading is the new normal. The effect on society is profound (The Guardian, 2018)The effects of literacy and education on the quantitative and qualitative aspects of semantic verbal fluency (Journal of Clinical and Experimental Neuropsychology, 2004)Semantic interference on a phonological task in illiterate subjects (Scandinavian Journal of Psychology, 2007)The impact of reading and writing skills on a visuo-motor integration task: a comparison between illiterate and literate subjects (Journal of the International Neuropsychological Society, 2007)Semantic interference on a phonological task in illiterate subjects (Scandinavian Journal of Psychology, 2007)The effects of literacy and education on the quantitative and qualitative aspects of semantic verbal fluency (Journal of Clinical and Experimental Neuropsychology, 2004)Cognitive processing in literate and illiterate subjects: a review of some recent behavioral and functional neuroimaging data (Scandinavian Journal of Psychology, 2001)Effective auditory-verbal encoding activates the left prefrontal and the medial temporal lobes: A generalization to illiterate subjects (NeuroImage, 1999)The illiterate brain. Learning to read and write during childhood influences the functional organization of the adult brain (Brain, 1998)My Life With Literacy: The Continuing Education of a Historian (Harvey J. Graff, 2024)Education for Citizenship or Disciplining for Civility? (Harvey J. Graff, 2026)

Ekots dagliga, längre sändningar med nyheter och fördjupning. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Svensk utbildning ska vara likvärdig enligt skollagen. Samtidigt är det upp till den enskilda skolan att välja väg för hur mycket AI som ska användas. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Generativ AI har snabbt blivit en självklar genväg i skolan. På en mässa i Kista samlas lärare från hela landet för att ta del av den senaste tekniken och diskutera den digitala utvecklingen. Samtidigt blir skillnaderna stora mellan skolor när vissa lärare uppmuntrar till användning, medan andra går tillbaka till papper och penna.Flera beskriver hur högpresterande elever ofta använder AI som stöd för att utmana sitt tänkande, medan andra väljer den snabbaste vägen.En gymnasieelev i programmet berättar om hur vanan att fråga AI har lett till att han känner sig mindre kunnig än förr, en annan skäms efter att ha “fuskat sig igenom” uppgifterna.Många efterlyser gemensamma riktlinjer och tydligare ansvar, gärna från Skolverket, men i dag är det upp till den enskilda skolan eller läraren. Både forskare och lärare ser konflikten mellan en betygsdriven skola och viljan att skapa motivation för lärande.Anna Lodén, gymnasielärare i snart 30 år, har forskat om elevers sätt att värdera information på nätet och i olika AI-verktyg:"Dagens skolelever är en försöksgeneration."Johan Falk, författare, tidigare undervisningsråd hos Skolverket: "Vi har inte bett om det här, men nu finns AI här och vi behöver hjälpa våra elever förstå hur de ska förhålla sig."Erik Winerö, gymnasielärare i svenska och religion sen många år forskar, vid Göteborgs universitet om hur digital teknik och generativ AI påverkar skolan. "AI skapar inte nya problem utan förstärker redan existerande."Reporter: Anders Diamantanders.diamant@sr.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sr.se

P1 Kulturs Roger Wilson gräver i girigheten tillsammans med duon bakom TV4-serien Golden boys, diskuterar nya Kulturkanon-boken med vår kulturpolitiska kommentator och besöker Venedigbiennalen med SR:s korrespondent. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. GIRIGHET OCH GRÄNSLÖSHET I TV4-SERIEN ”GOLDEN BOYS” OM TRUSTORHÄRVANStockholm, 1997. Joachim Posener (Adam Lundgren) släpps från fängelset och sätter genast en ny plan i verket, uppbackad av kusinen Thomas Jisander (Erik Svedberg‑Zelman) och barndomskompisen Peter Mattsson (Viktor Björkberg). Resultatet blir den uppmärksammade Trustorhärvan, ett av 90-talets mest omtalade ekobrott. Som nu blivit en miniserie i fyra delar på TV4 Play, löst baserad på boken ”Svindlande affärer” av SvD-journalisten Gunnar Lindstedt (Jonas Karlsson) som avslöjade bedrägeriet. En historia om girighet och gränslöshet som ekar in i vår tid. Möt regissören Ivica Zubak och manusförfattaren Erik Hultkvist i P1 Kultur.GEOPOLITISK TURBULENS PÅ VENEDIGBIENNALENI morgon, lördag, öppnar den 61:e Venedigbiennalen dörrarna för allmänheten. Det är världens största konsthändelse – och årets upplaga färgas redan av geopolitisk turbulens kring Rysslands medverkan. Juryn har avgått från sitt uppdrag och tidigare i veckan brakade det loss ordentligt när den världsberömda performancegruppen Pussy Riot stormade mot den ryska paviljongen tillsammans med radikalfeministaktivisterna FEMEN, viftade med ukrainska flaggor och skrek att "blod är Rysslands konst". Hör vår Sydeuropakorresondent Cecilia Blomberg, på plats på Venedigbiennalen.KULTURKANON HAR BLIVIT – EN BOKI dag släpps Kulturkanon i bokform, med ett nytt förord av Lars Trädgårdh. Dessutom har Riksantikvarieämbetet fått i uppdrag att utveckla en digital plattform för Sveriges kulturkanon. Och härom veckan fick Skolverket i uppdrag att föreslå hur kulturkanon kan användas i utbildningen. Så, hur mår egentligen Kulturkanon så här i maj 2026? Hör Emma Engström, vår kulturpolitiska kommentator inför valet 2026.KLASSIKERN: ”A DAY IN THE LIFE” AV THE BEATLESLudvig Josephson tar sig an ett hallucinatoriskt crescendo: ”John Lennon skrev och komponerade gärna med radion eller teven påslagen i bakgrunden och även om han ofta satt hemma i villan utanför London, influerades han av samtida händelser. Några månader tidigare hade en av hans bekanta, Tara Browne, kört ihjäl sig i sin sportbil, bara tjugoett år gammal. Browne var arvtagare till en stor förmögenhet, rörde sig i den tidens absoluta innekretsar och hängde med de mest berömda artisterna, som just Beatles. Dödskraschen med bilen kom att inspirera Lennon till raderna i första versen i A Day In The Life.”VECKANS KULTUR – VAD TAR VI MED OSS IN I HELGEN?P1 Kulturs programledare Roger Wilson får sällskap av kollegorna Lisa Bergström och Tina Megrafzoon för att titta tillbaka på veckan som gått. Själv har han varit på Broadway i New York och sett 80-talsrullen ”The Lost Boys” bli musikal.Programledare: Roger WilsonProducent: Henrik Arvidsson

Utvecklingssamtal är en del av vårt uppdrag - men hur gör man och vad ska det innehålla?  Vi träffar Lena Lyckestål från Skolverket som hjälper oss att reda ut vad det handlar om, vad vi ska prata om, vem som kan hålla i det och hur vi möter vårdnadshavarna utifrån vårt uppdrag.  Följ oss på sociala medier @forskolepodden och www.forskolepodden.se

Varför trotsar Skolverket regeringens nya direktiv för skolan? Hur mycket präglas svenska myndig­heter av postmoderna ideal? Och har vi verkligen lämnat ”flum­skolan” bakom oss? Det är frågor som vi samtalar om i veckans Hotspot.Gäst i programmet är Anna-Karin Wyndhamn, filosofie doktor i pedagogik.Se programmet på Youtube: ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠https://www.youtube.com/@varldenidagplay⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠ ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠Vill du hjälpa oss att göra fler program? Stöd gärna vårt arbete genom att swisha en gåva till: 123 396 94 17Prova Världen idag en månad gratis: ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠https://prova.varldenidag.se

Anna-Karin pratar om hur Skolverket driver processen vidare efter läroplansutredningen genom att beställa ämnesspecifika instruktioner. Men uppdraget skrevs så otydligt att flera författare ‘tänkte fritt' och i vissa fall polemiserade mot själva utredningen – vilket gör att texterna glider bort från den politiska intentionen och riskerar att bli vägledande i nästa fas när kursplanerna ska skrivas.Ivar pratar om migrationsdebatten fastnar i hur enskilda fall presenteras: de ska väcka empati, men redovisas inte alltid med båda sidor, och blir ibland dåliga representanter för det system man säger sig beskriva. Poängen är enkel: enskilda fall kan informera, men bör inte styra lagstiftningen – i synnerhet inte när helheten och bakgrunden utelämnas.Oberoende endast tack vare erVi är nu över 25 000 prenumeranter här – och antalet växer stadigt. Rak höger med Ivar Arpi och Under all kritik ligger båda konsekvent på topp-20 bland nyhetspoddar i Sverige. Det är helt och hållet er förtjänst – tack för det!Skillnaden mot de flesta andra på topplistan är tydlig: medan de har public service-miljarder eller stora tidningshus med presstöd och annonsintäkter i ryggen, så har vi bara er. Konkurrensen är snedvriden, men ni har visat att det går att bygga något nytt. Vi är helt självständiga – tack vare er.Som ni märkt har vi nu tagit nästa steg med en videosatsning, som kommer ge ännu mer innehåll för betalande prenumeranter framöver. Redan i dag får du flera poddavsnitt i veckan – ofta med video – och minst en text, ibland fler.Vill du vara med och bygga vidare? Bli betalande prenumerant genom att klicka på den gröna knappen.Den som vill stötta oss på andra sätt än genom en prenumeration får gärna göra det med Swish, Plusgiro, Bankgiro, Paypal eller Donorbox.Swishnummer: 123-027 60 89Plusgiro: 198 08 62-5Bankgiro: 5808-1837Utgivaren ansvarar inte för kommentarsfältet. (Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) vill att jag skriver ovanstående för att visa att det inte är jag, utan den som kommenterar, som ansvarar för innehållet i det som skrivs i kommentarsfältet.) This is a public episode. If you'd like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit www.enrakhoger.se/subscribe

När jag hörde av mig till Skolverket och sa att jag tappat förtroendet för dem svarade de att jag borde tänka över mitt yrkesval. Eftersom de uppenbarligen skiter i mig och mina kollegor är frågan: Vem ska vi lärare vända oss till? Det undrar veckans brevskrivare. Läs här vad Anna-Karin Wyndhamn svarar honom. Inläsare: Staffan Dopping

Utifrån hur man säger fraserna “är det här Sverige?” och “det här är Sverige” kan man få reda på någons politiska hemvist, och även vid vilken sorts tillfälle frasen yttrades. Lägger man till adverb som “också” eller “verkligen”, blir bilden ännu tydligare. Stolthet, uppgivenhet och ilska – allt kan uttryckas med samma fras. Om detta pratar vi i dagens Under all kritik.Dessutom om Riksrevisionens svidande kritik av skolmyndigheterna: varken Skolverket, Skolinspektionen eller SPSM vilar på vetenskaplig grund. Vi går igenom hur små kvalitativa studier blåsts upp till generella utsagor, hur ingen vet hur kvalitetskriterierna för att bedöma skolor togs fram, och varför myndigheterna inte mäter elevernas kunskaper, utan lärares ideologiska efterlevnad. Läs Anna-Karins text om Riksrevisionens granskningsrapport.Oberoende endast tack vare erVi är nu över 25 000 prenumeranter här – och antalet växer stadigt. Rak höger med Ivar Arpi och Under all kritik ligger båda konsekvent på topp-20 bland nyhetspoddar i Sverige. Det är helt och hållet er förtjänst – tack för det!Skillnaden mot de flesta andra på topplistan är tydlig: medan de har public service-miljarder eller stora tidningshus med presstöd och annonsintäkter i ryggen, så har vi bara er. Konkurrensen är snedvriden, men ni har visat att det går att bygga något nytt. Vi är helt självständiga – tack vare er.Som ni märkt har vi nu tagit nästa steg med en videosatsning, som kommer ge ännu mer innehåll för betalande prenumeranter framöver. Redan i dag får du flera poddavsnitt i veckan – ofta med video – och minst en text, ibland fler.Vill du vara med och bygga vidare? Bli betalande prenumerant redan i dag och få 30 procents rabatt!Den som vill stötta oss på andra sätt än genom en prenumeration får gärna göra det med Swish, Plusgiro, Bankgiro, Paypal eller Donorbox.Swishnummer: 123-027 60 89Plusgiro: 198 08 62-5Bankgiro: 5808-1837Utgivaren ansvarar inte för kommentarsfältet. (Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) vill att jag skriver ovanstående för att visa att det inte är jag, utan den som kommenterar, som ansvarar för innehållet i det som skrivs i kommentarsfältet.) This is a public episode. If you'd like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit www.enrakhoger.se/subscribe

Migrationsverket vill nu utvisa en av de ledande personerna bakom den planerade moskén i Rinkeby till Somalia. I nätverket som samlar in pengar till bygget märks den vänsterpartistiske politikern Mohamed Nuur. Där ingår även personer som bedriver ”muslimsk familjerådgivning” och som Skolverket polisanmält för bidragsfusk, skriver journalisten Lars Åberg. Inläsare: Magnus Thorén

Länsstyrelsen Skåne anordnar en fullsatt heldagskonferens den 25 september, där föreläsare bland annat kom ifrån A non smoking generation,  Skolverket, Folkhälsomyndigheten  och Region Skåne. Vad lyfte de för information och vad behöver vi göra framöver? Hur arbetar Ystad med frågorna och hur lätt är det att sluta med nikotinprodukter?

This is a free preview of a paid episode. To hear more, visit www.enrakhoger.seTänk er ”Små grodorna” runt midsommarstången. Men några vägrar sluta. De bara hoppar vidare: små grodor för evigt. Är det rimligt att vuxna bekräftar deras ”identitetsprocess”? I dag sker det i skolor under namnet terianism. Barn identifierar sig som katter, rävar, dinosaurier eller fjärilar och vill bli tilltalade därefter. Skolverket kallar det en rät…

Liberalernas partiledare om friskolor, kriget i Gaza och svenskarnas värderingar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Under Liberalernas landsmöte senare i höst ska partiet ta ställning till vilken regering de ska ställa sig bakom efter valet nästa år. I Ekots lördagsintervju upprepar partiledaren Simona Mohamsson att hon tycker att Tidö-samarbetet som det ser ut idag fungerar bra, och att hon helst skulle se en liberal statsminister.”Det vore konstigt om jag inte tycker att liberaler borde ha den mäktigaste posten. Men det samarbete vi har idag i Tidösamarbetet funkar bra. Jag ser inte varför vi ska ändra på det.”, säger Simona Mohamsson.Men SD kräver att få sitta i en regering efter valet. Är du beredd att släppa fram Ulf Kristersson som statsminister om han vill leda en regering med SD -ministrar?”Min utgångspunkt är att vi ska fortsätta ha det samarbetet vi har. Jag tycker ytterst att frågor om hur man ska hantera Sverigedemokraterna eller Vänsterpartiet behöver ställas till dem som ska komma fram med ett regeringsförslag. Men min utgångspunkt är att vi ska fortsätta med det samarbetet på det sättet vi har idag, även efter nästa val.”, säger Simona Mohamsson.Vinstbegränsningar för friskolorEtt statlig utredning har lagt fram förslag om vinstförbud för bland annat nystartade friskolor, skolor som missköter sig samt skolor som får riktade statsbidrag. Skolverket anser att förslaget om vinstförbud för nystartade skolor kommer att gynna de stora skolkoncernerna.Vad tror du, kommer ditt förslag att leda till det?”Jag försöker vara väldigt tydlig och kan vara tydlig igen här till dig. Jag kommer inte att utesluta något när det gäller att kunna mota de krafter i svensk skola som inte är intresserade av barnens utbildning och sätter andra intressen före. Vi har sett hur extremister har tagit ut pengar, eller haft våffelstugor. Men vi har också sett konsekvenserna. Det handlar om obehöriga lärare, glädjebetyg eller att man skär ner på utbildning.” säger Simona Mohamsson.”Mitt löfte är att lägga fram förslag som har majoritet i Sveriges riksdag för att se till att barnens utbildning går före börsintressen. Det kommer jag att göra.” säger Simona Mohamsson.Utredningsförslagen kommer göra det möjligt för skolföretagen att fortsätta ta ut vinst.På vilket sätt tycker du att det är bra att det finns möjligheter att dela ut vinst till aktieägare i skolbolagen?”Barnens utbildning är ingen vara som vilken vara som helst. Det är inte mjölk som du ska kunna plocka ner från hyllan i mataffären. Jag tycker inte att systemet vi har idag har fungerat för att alla barn ska kunna ha en rättvis start i skolan. Därför gör vi om det. Jag utesluter inte något för att bevisa att det är just barnen som ska gå före andra intressen.” säger Simona MohamssonDet låter på dig som att du inte alls tycker det är bra att det finns möjlighet att dela ut vinster till aktieägare i skolbolagen?”Jag tycker att det är dåligt när man skär ner på barnens kunskap och möjlighet till skola genom att ha obehöriga lärare stora barngrupper och betygsinflation. Det är dåligt, inte bara för barnen och skolgången utan också för att det är våra gemensamma skattepengar som ska gå till en av välfärdens viktigaste byggsten: skola och utbildning.” säger hon.Vill inte flytta Sveriges ambassad i IsraelFör en tid sen sa KD:s partiledare Ebba Busch att hon vill att Sverige ska flytta sin ambassad i Israel från Tel Aviv till Jerusalem, vilket väckte en del uppståndelse. Vad tycker du om det förslaget?”Jag tycker att vår roll ska vara att fokusera på minska det humanitära lidandet och få hem gisslan. Jag tror att det är ganska dåligt om Sverige, istället för att tillsammans med andra europeiska länder kroka arm för realistiska förslag som kan få Israel att få in humanitärt stöd och pusha Hamas att släppa gisslan, istället fokuserar på andra frågor. Det är olyckligt och fel i tiden.” säger Simona Mohamsson.Också Liberalerna har ställt sig bakom att flytta den svenska ambassaden till Jerusalem, vid lämplig tidpunkt, som partiet formulerade det när frågan var uppe i partiets riksdagsgrupp 2019. Men frågan är laddad, eftersom Israel har annekterat den östra delen, och både Israel och Palestina betraktar Jerusalem som sin huvudstad. Inget EU-land har för närvarande sin ambassad i staden.Simona Mohamsson vill inte driva frågan nu.”Jag uppfattar inte att det är lämpligt just nu. Fokus behöver vara att Sverige tillsammans med andra europeiska länder ökar pressen på Israel för att få in viktig nödhjälp för att stoppa den humanitära katastrofen och få hem gisslan”, säger Simona MohamssonProgramledare: Johar Bendjelloul Kommentar: Helena GissénProducent: Johanna PalmströmTekniker: Jakob LalérIntervjun spelades in på förmiddagen fredagen den 5 september 2025.

I det 406:e avsnittet blickar Hans och Patrik tillbaka på tiden då man faktiskt visste vad en boolesk sökning var – och kanske till och med använde en. Det blir ett samtal om hur våra sökvanor förändrats i takt med AI:s framfart, och hur vi kanske blivit sämre på att söka. De pratar också om Googles nya logga, AI-läge istället för "I'm Feeling Lucky", och om Grok verkligen sprider konspirationsteorier – eller om vi bara inte vet vad som händer i den svarta lådan. Dessutom: 50-plussare som mår bra av internet, tidningar som vill bli lyssnade på, och ett par verktyg som inte tar sig själva på för stort allvar. Patrik sammanfattar Skolriksdagen och det blir en diskussion om Skolverkets utmaningar, digitala prov och varför digitala initiativ verkar hamna i papperskorgen. Som vanligt är det mesta sig likt då samtalet handlar om skola, digitalisering och lite annat.

Gustaf Nilstadius has been working at Redpill Linpro for over four years, and most of the time, he spent on digitalising the Swedish National Agency for Education (Swe: Skolverket). He works with scalable systems and has a strong passion for open source, which he discusses in today's episode. Gustaf, together with his team, built a service to be able to test Skolverket's systems. While building this production load with data, they might as well release it so that other people can see it and interact with their service. Tune into this episode to find out more!

Raportti Suomen kunta- ja aluevaalista. Skolverket hylkäsi minuriteetitten oppikirjat. Mataringin kunnassa Ruottin matalin opettajapätevyys. Varhainen kevä oon saanu hirvet vauhtiin. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Mellanösternkorrespondenten om nya regimens våld. Zelenskyj i nya möten med USA – kan relationen tinas upp? Oljefartyg från Stena i brand på Nordsjön efter kollision med lastfartyg. Skolverket svarar efter fiaskot med provplattformen. Programledare: Magnus Thorén.

I terminens sista samtal sammanstrålar de tre Skolspanarna över en flaska must. I ett försök att väcka liv i julstämningen låter Hans AI boosta både Johan och Patriks betydelse för podden. Förutom detta blir det julmusik i olika former, årshjul, motsatsen till AI, TIMSS, PIAAC och Hugging faces. Sedan öppnas det julklappar, såväl från Skolverket som från Google. Det snackas julshopping och julstressade lärare innan året som gått sammanfattas i olika listor. Patriks lista tar upp de fem viktigaste sakerna från årets skoldebatt. Hans berättar när man inte ska använda AI och Johan redovisar vilka digitala verktyg han har haft mest användning för under året som gått. Även om julen står för dörren är det mesta sig likt då samtalet helt klart handlar om skola, digitalisering och lite annat. Sist men inte minst vill vi önska våra lyssnar (och alla andra) en riktigt god jul och ett gott nytt år. Vi hörs till våren igen! 

Tack mamma, pappa och ChatGPT - Så förändrar generativ AI elevernas lärande Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. (Repris från augusti 2024, sänds i P1 igen kl 18.30 måndag 6/1 2025)Lärare och elever har börjat använda sig av så kallade chattbotar, som t ex ChatGPT, både i skolan och privat. Det finns många fördelar men även en del farhågor med den nya tekniken.Vad får det för konsekvenser för själva lärandet och vad är egentligen bildning för något?Hör elever, lärare, biträdande rektor, Skolverket och en forskare.”Det är väl kanske inte jättebra men jag ska vara ärlig och säga att jag använder mig mycket av den texten som man får av GPT. Många gör det idag.”Viggo, som nyss tagit studenten.”Ska du kunna tänka svårare tankar då måste du ha kunskap att bygga de på, annars blir det bara löst tyckande.” Annelie Stupalo, biträdande rektor vid Kungsholmens västra gymnasium i Stockholm.”Vi som lärare har utbildat oss i ett system som inte var i närheten av AI, och om skolan ska stå för det här då krävs det rejält med fortbildning. Vad ska skolan lära ut egentligen?”Anders Dahlin, engelskalärare på Kungsholmens västra gymnasium”Alla verktyg vi använder, använder vi för att slippa anstränga oss själva. Vi kan komma att bli sämre på att analysera och resonera, något som gör oss mer utlämnade till tekniken.”Johan Falk, undervisningsråd på Skolverket”Problemet med den här typen av teknik är att eleverna kanske gör ett fint skolarbete men de har inte lagt ner så lång tid på det och då har de inte lärt sig någonting.” Erik Winerö forskar vid Göteborgs universitet om hur lärarnas bedömningspraktik påverkas av generativ AIproducent och reporter: Anders Diamantanders.diamant@sverigesradio.se

Tre generationer samlas för att fira jul hemma hos morföräldrarna i Finlands Oscarsbidrag Family Time. Det blir långt ifrån idylliskt. P1 Kulturs Nina Asarnoj mötte upp regissören Tia Kouvos bland julpyntningen i centrala Stockholm. Dessutom: franska författaren Édouard Louis introduceras brett för svenska gymnasieelever. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ÉDOUARD LOUIS SKA SKAPA LÄSLUST HOS SVENSKA GYMNASIEELEVERMöt en av Frankrikes mest upphöjda och lästa författare, Édouard Louis, som nu ska introduceras brett för svenska gymnasieelever. I december överlämnade Skolverket och Kulturrådet sina läslistor till regeringen. Édouard Louis debutroman ”Göra sig kvitt Eddy Bellegueule” finns med på gymnasielistan. Han föddes som Eddy Bellegueule och romanen är en en självbiografisk berättelse om att växa upp i fattigdom i den franska småorten Hallencourt, starkt präglad av homofobi. P1 Kulturs reporter Mina Benaissa fick en pratstund med honom.KULTURLIVET TAR SPJÄRN MOT REGERINGEN EFTER VALET I GEORGIENDet har varit ett ödesval i Georgien. Många menar att landet nu knyts närmare till Ryssland snarare än att fortsätta den inslagna vägen mot väst. Kulturlivet är en viktig bricka i spelet. Kulturredaktionens Fredrik Wadström har pratat med kulturarbetare på plats i Tbilisi.KRITIKSAMTAL: FEMINISTISKT TESTAMENTE I EFTERKRIGSTIDENS ROMAlba de Céspedes var en bästsäljande italiensk-kubansk författare och aktivist vars antifascistiska engagemang gjorde att hon arresterades två gånger, både före och under det andra världskriget. Nu ges hennes bok ”Förbjuden skrivbok” ut i svensk översättning av Johanna Hedenberg och med förord av Lina Wolff. Kulturredaktionens Lina Kalmteg har läst ett feministiskt testamente i efterkrigstidens Rom.KLASSIKERN: ”JÖSSES FLICKOR” – EN KAMPFÖRESTÄLLNING MED LYCKLIGT SLUTSuzanne Ostens och Margareta Garpes feministiska teaterklassiker ”Jösses flickor – befrielsen är nära” (1974) gav inte bara ett soundtrack som det gnolats på fem decennier utan visade också på lekens rebellskap i kamp mot fyrkantighet och förtryck. Jenny Aschenbrenner fördjupar sig i flickorna som höjde sina röster för att höras, också för barnens framtids skull, tillsammans med dramatikern Malin Axelsson som 2006 skrev uppföljaren ”Jösses flickor – återkomsten”.Programledare: Fredrik WadströmProducent: Henrik Arvidsson

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I veckans avsnitt av Under All Kritik berättar Anna-Karin om sitt möte med Joakim Malmström, Skolverkets nye generaldirektör, och hans visioner för en kritiserad myndighet som dras med lågt förtroende. Samtalet tar upp Malmströms mål att städa upp både digitalt och ideologiskt. Hur ser han på normkritiska influenser? Hur ska lärarens roll stärkas? Ivar och Anna-Karin analyserar svårigheterna i att omforma en organisation som både är splittrad och hårt granskad.Detta är ett gratisavsnitt. Om du vill lyssna utan reklam, och få tillgång till allt annat material på Rak höger, gå in på: www.enrakhoger.se/subscribe Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

AI i skolan: Hur ChatGPT förändrar elevernas lärande Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Lärare och elever har börjat använda sig av så kallade chattbotar, som t ex ChatGPT, både i skolan och privat. Det finns många fördelar men även en del farhågor med den nya tekniken.Vad får det för konsekvenser för själva lärandet och vad är egentligen bildning för något?Hör elever, lärare, biträdande rektor, Skolverket och en forskare.”Det är väl kanske inte jättebra men jag ska vara ärlig och säga att jag använder mig mycket av den texten som man får av GPT. Många gör det idag.”Viggo, som nyss tagit studenten.”Ska du kunna tänka svårare tankar då måste du ha kunskap att bygga de på, annars blir det bara löst tyckande.” Annelie Stupalo, biträdande rektor vid Kungsholmens västra gymnasium i Stockholm.”Vi som lärare har utbildat oss i ett system som inte var i närheten av AI, och om skolan ska stå för det här då krävs det rejält med fortbildning. Vad ska skolan lära ut egentligen?”Anders Dahlin, engelskalärare på Kungsholmens västra gymnasium”Alla verktyg vi använder, använder vi för att slippa anstränga oss själva. Vi kan komma att bli sämre på att analysera och resonera, något som gör oss mer utlämnade till tekniken.”Johan Falk, undervisningsråd på Skolverket”Problemet med den här typen av teknik är att eleverna kanske gör ett fint skolarbete men de har inte lagt ner så lång tid på det och då har de inte lärt sig någonting.” Erik Winerö forskar vid Göteborgs universitet om hur lärarnas bedömningspraktik påverkas av generativ AIproducent och reporter: Anders Diamant

This is a free preview of a paid episode. To hear more, visit www.enrakhoger.seAnna-Karin har granskat hur Skolverket tagit fram en ny gymnasiekurs, med tydlig ideologisk prägel. I Studio Ett ville inte Skolverket ställa upp på debatt med henne, men en förinspelad intervju gick bra. Ivar har varit på gymmet och fått ett par använda kalsonger på huvudet.

I detta avsnitt får du träffa Johanna Zuhr och Hillevi Stråge. Johanna arbetar som jurist på Antidiskrimineringsbyrån Fyrbodal som är en av 18 fristående antidiskrimineringsbyråer i Sverige. En Antidiskrimineringsbyrå är en politiskt och religiöst obunden ideell verksamhet som arbetar mot diskriminering, med statligt stöd från MUCF (Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor).  Du kommer få lära dig bland annat: Vad är en antidiskrimineringsbyrå?  Vad är deras uppgift?  Hur kan de hjälpa dig som förälder?  Vad skolor är skyldiga till enligt skollagen. Varför man alltid ska utgå från barnets bästa i dessa frågor och försöka vara lösningsfokuserad. I vissa fall är det en anmälan mot skolan som krävs. Hur gör man då? Vad behöver vara med och vad blir resultatet av en sådan anmälan? Att man faktiskt får spela in möten på mobilen för att ha som bevis om man tycker att allt inte gått rätt till. Att skolpersonal också kan ringa och rådfråga diskrimineringsbyråer. Hemmasittarpodden på Facebook: https://www.facebook.com/groups/hemmasittarpodden/ Här kommer länkar från Johanna! Anmäla, lämna uppgifter och överklaga Om du/ditt barn har utsatts för diskriminering och önskar få råd och stöd i hur du ska gå vidare, kan du kontakta någon av landets Antidiskrimineringsbyråer: https://integrationsforum-adb.se/diskriminering/byr%C3%A5er-45420388 Anmäla diskriminering till DO: www.do.se Lämna uppgifter om missförhållanden till Skolinspektionen: https://www.skolinspektionen.se/inspektion/missforhallanden-i-skolan/ Lämna uppgifter om missförhållanden till Barn- och elevombudet: Lämna uppgifter om missförhållanden (skolinspektionen.se) Överklaga åtgärdsprogram till Skolväsendets överklagandenämnd: Hur du överklagar (overklagandenamnden.se) Guider -Skolverket: Guide för kontaktvägar vid missförhållanden i skolan (kränkande behandling, mobbning eller diskriminering): Kontaktvägar om ditt barn blir kränkt eller mobbat i skolan - Skolverket Guide till kontaktvägar om ditt barn inte får stöd eller anpassningar: Hjälp vid brister i anpassningar och stöd - Skolverket Om kränkande behandling, mobbning och diskriminering i skolan: Kränkande behandling, mobbning och diskriminering - Skolverket Kommentarerna till Skolverkets allmänna råd om extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram: Allmänna råd - Skolverket

En ny rapport från Skolverket och Universitetskanslerämbetet visar att elever som går på friskolor klarar högskolan sämre än elever som gått på kommunala skolor och fått motsvarande betyg. Hur kommer det sig att friskolor tenderar att ge glädjebetyg i högre utsträckning än kommunala skolor? Gäst: Magnus Henrekson, professor i nationalekonomi som leder en utredning om betygsinflationen i svenska skolor. Programledare: Jon Andersson

Erik Janzon, rättschef på Skolverket, har lett en utredning om interpolaribitet...interopabilotep…i-n-t-e-r-o-p-e-r-a-b-i-l-i-t-e-t  som lämnades till regeringen i december 2023. I detta avsnitt reder han ut några av de krångliga begreppen i anslutning till datadelning och vad utredningen anser att Sverige bör göra för att dels följa EU-regler, dels förbättra förvaltningens informationshantering. Förkovra dig: SOU:n https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/statens-offentliga-utredningar/2023/12/sou-202396/ DN:s ledare som omnämns: https://www.dn.se/ledare/det-har-ar-vad-som-star-pa-spel-nar-tidopartierna-forsoker-gora-s-fattigare/ Utredningen om interoperabilitet och hälsodata: https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/kommittedirektiv/2022/07/dir.-2022-98 https://www.sou.gov.se/pagaende-utredningar/socialdepartementet/2022/06/s-202210-utredningen-om-infrastruktur-for-halsodata-som-nationellt-intresse/

Minoriteternas ungdomsförbund skriver egen historiebok efter att Skolverket strukit nationella minoriteter ur historieundervisningen. Truckföraren Anja Larsson aktuell med ny musik. Meänkieli och sättet att byta språk mitt i en mening fascinerar språkstudenten Eetu i Jyväskylä. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Skolverket rekommenderar att lärare ska bekräfta elever som tycker sig tillhöra motsatt kön. Det påstås ha stöd i vetenskap medan en ”tvåkönsnorm” anses kunna leda till självmord. Men en närmare granskning visar att studierna har gjorts i samarbete med intresseorganisationen RFSL – en av dem grundar sig på 29 handplockade enkätdeltagare. Av Erik Lindberg Inläsare: Magnus Thorén

13 mars. En ny rapport från Skolverket och Universitetskanslerämbetet visar att elever från friskolor klarar högskolan sämre än elever med samma betyg från kommunala skolor. Vad beror det på? Gustav Blix från Svenskt Näringsliv och Jonas Vlachos, professor i nationalekonomi vid Stockholms universitet, diskuterar med Andreas Ericson.

Valborgstradition i Uppsala kan få Skolverket att backaKungens besök i MexicoOscarsgalanVeckans oflyt

Riksbanken höjer inte räntan, Skolverket föreslår längre dagar för barn i lågstadiet, hundar hjälper äldre att må bättre. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programledare Jenny Pejler, reporter Tomas Lauffs.

Wakaaladda maamulka iskuullada Skolverket ayaa u soo bandhigtay xukuumadda warbixin la xiriirta in la dheereeyo saacadaha waxbarasho ee dhallaanka dhigta dugsiyada hoose fasallada 1-3. Qiimaha cunnada ee iskuullada ayaa cirka isku shareeray, middaasina oo degmada u soo jiidda kharash badan oo kaga baxa. Bangiga qaran ayaa kor u qaaday ribada hagista siddeed jeer wixii ka dambeeyey bishii Feeberaayo ee sannadkii 2022, si loola dagaalamo sicirbararka.

Digitaliseringen av de nationella proven som ska lanseras nästa år är tänkt att underlätta administration och skapa mer rättvisa bedömningar. Men en ny rapport visar att Skolverket inte kommer att nå sitt mål. Trots det är myndighetens officiella hållning fortfarande att planen ska följas, vilket kan föra med sig att digitaliseringen förvärrar de problem som den är tänkt att lösa. Av Erik Lindberg Inläsare: Johan Rabaeus

Svenska pojkar fortsätter att halka efter flickorna i skolan, ett problem som nu får skolministern att tala om en ”blind fläck” inom utbildningsväsendet.Trots det gör Skolverket inga riktade insatser mot pojkar – och undviker att tala om biologiska skillnader mellan könen.– Risken är att man cementerar föreställningar om kön, säger Tammi Gustafsson Nadel på Skolverket.Av Louise Lennartsson Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Iskuulada Sweden ma siiyaan ardayda fursado isku mid ah waxa sida lagu soo bandhigay qiimeynta cusub ee hayada waxbarashada ee Skolverket sameysay Dhallinyarrada caba cabitaanadda sida läsk iyo energi dricka ayaa si ba'an u saameeya ilkaha. Guddoomiyaha Järva Rashid Ahmed oo sheegay in maamulka nawaaxiga ku howlan yahay wax ka qabashada rabshadaha xaafahadaasi.

Många som flyttat till Sverige för att jobba får inte vara kvar Skolverket ska undersöka varför många lämnar SFI Idag meddelar universiteten vilka som får plats på utbildningar Programledare & reporter Ebba Fors.

I det sista avsnittet före vårt sommaruppehåll pratar vi med forskaren och läraren Anna Karlefjärd. Anna har efter att ha tagit licentiatexamen 2011 fördjupat sig i skolans nya styrdokument, dokumentation samt betyg- och bedömningsforskning. Bland annat genom uppdrag på Skolverket och Karlstads universitet. Hon verkar även som föreläsare. Hur ser Anna på sin tidigare lärarroll gentemot sin nuvarande konsultroll? Hur ska lärare kunna återta sitt ägarskap över undervisning och bedömning? Och hur skulle Anna lägga upp lärarutbildningen om hon fick fria händer?

I detta avsnitt träffar vi Peter Fredriksson, numera avgående generaldirektör för Skolverket. Vi pratar om lärarrollen och hur den kan användas i andra professionella sammanhang. Ser sig Peter forfarande som lärare? Vi pratar även om regeringsskiftet och om detta påverkar arbetet på skolverket. Obs, avsnittet spelades in före Skolverket meddelade att Peter Fredriksson inte skulle få fortsätta som generaldirektör.

Den stora moskén som är under uppbyggnad i Skärholmen i södra Stockholm har nära anknytning till den islamistiska rörelsen Milli Görüs. På moskéns hemsida står det att majoriteten av alla muslimer vill ha sharialagar. Skattebetalarna bidrar till projektet med drygt 13 miljoner, rapporterar Lars Åberg. Artikeln har uppdaterats med svar från Skolverket. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vi berättar också om hur Skolverket vill få fler att upptäcka traditionella hantverk på gymnasiet. Producent: Estrid HolmProgramledare: Maria Askerfjord Sundeby

Storsatsningen “Specialpedagogik för lärande” med Skolverket som avsändare har pågått i sex år och riktar sig till skolor i syfte att ge personalen stöd i det specialpedagogiska arbetet med elever med särskilda behov. Men när skolmyndigheterna får kritik för att de sprider neuromyter, backar de skenbart – för att slutligen inte vika en tum.I denna andra av två artiklar granskar hjärnforskaren professor Martin Ingvar samt läraren och journalisten Filippa Mannerheim satsningens vetenskaplighet. Eller snarare bristen på den. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Storsatsningen “Specialpedagogik för lärande” med skolmyndigheterna som avsändare har pågått i sex år och riktar sig till skolor i syfte att ge personalen stöd i det specialpedagogiska arbetet med elever med särskilda behov. Men när skolmyndigheterna får kritik för att de sprider neuromyter, backar de skenbart – för att slutligen inte vika en tum.I två artiklar granskar hjärnforskaren professor Martin Ingvar samt läraren och journalisten Filippa Mannerheim satsningens vetenskaplighet. Eller snarare bristen på vetenskaplighet. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Miljonbelopp, som skulle ha gått till läxhjälp åt barn, har i stället hamnat i fickorna hos oseriösa föreningar där vissa är kopplade till parallella samhällsstrukturer och andra vill stärka muslimsk identitet, skriver Lars Åberg. Nu säger Skolverket att läxhjälpsbidrag inte längre borde ges direkt till läxhjälpsföreningar. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Per idkar Streisandeffekten och pratar om Patreon-pengar och Hanif pratar om det somaliska föreningsfusket hos Skolverket.

Fem år efter metoo har Skolverket valt att integrera sex, relationer och samtycke i alla skolämnen, från slöjd till matematik. Kvartals Lapo Lappin djupdyker i den nya läroplanen och upptäcker samtidigt en aktuell lärobok, vars välkända författare nu varnar för riskerna med att be barnen sitta i mormors knä. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Varför går det allt sämre för pojkar i skolan, relativt flickor? Det korta svaret är att ingen vet riktigt. Det lite längre svaret är att ganska få intresserar sig för att ta reda på varför. En av dem som har gjort det är Fredrik Zimmerman, lektor på institutionen för pedagogiskt arbete vid Högskolan i Borås. I en ny bok – Nya vägar till en likvärdig skola (Liber) – visar han hur vi använder oss av en dubbel logik när vi analyserar skillnader i utfall mellan könen. Om en arbetsplats domineras av män är det ett jämställdhetsproblem, men beskrivs sällan så när den domineras av kvinnor. Det är ett jämställdhetsproblem att färre kvinnor är professorer, men inte att kvinnor dominerar alla utbildningar. När Skolverket ber lärare tänka över hur de ser på könsnormer, är det med anledning av att flickor som grupp presterar sämre än pojkar som grupp i ämnet Idrott och hälsa. Att flickor sedan ett antal år presterar bättre än pojkar i alla andra ämnen föranleder inte samma skrivningar om normkritik med mera. När flickor har problem, eller inte väljer vissa saker, förläggs ofta ansvaret på det omkringliggande samhället och skolan. Därför har man pedagogiska satsningar på att få fler tjejer att lära sig koda, programmera och så vidare. Något motsvarande sker inte med pojkar, visar Zimmerman. En förklaring handlar om myten om en antipluggkultur. Teorin är att det ger status bland pojkar att ta avstånd från skolarbete. Det är en teori som passar in i ett övergripande feministiskt ramverk, där pojkar på detta sätt bevarar sina privilegier genom att inte anstränga sig, medan flickor måste anstränga sig för att klara sig i ett mansdominerat samhälle. I stället för att hjälpa pojkar som halkar efter så får man genom teorin om antipluggkultur anledning att förebrå dem. Det är deras eget fel, som upprätthåller en toxisk maskulinitet. Det är bara det att teorin inte verkar stämma. I dagens podd pratar jag med Fredrik Zimmerman om detta och vad man kan göra för att hjälpa elever som halkar efter.Jag mottar inga statliga bidrag eller annan finansiering, utan förlitar mig helt på er läsare och lyssnare. Genom att bli betalande prenumerant gör man det möjligt för mig att fortsätta vara en självständig röst.Utgivaren ansvarar inte för kommentarsfältet. (Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) vill att jag skriver ovanstående för att visa att det inte är jag, utan den som kommenterar, som ansvarar för innehållet i det som skrivs i kommentarsfältet.) This is a public episode. If you'd like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit ivararpi.substack.com/subscribe

Alla förskolor ska arbeta med digitala verktyg, men hur det ska gå till finns inga klara regler om. Samtidigt säger WHO att riktigt små barn inte ska använda digitala medier. Vad säger forskningen och vad säger barnen själva? Numera finns det inte bara skallror, gosedjur och pekböcker för våra minsta barn, utan även särskilda appar. "Var och varannan barnvagn i Stockholm har ett fäste för en mobilskärm" säger en forskare. Och när det gäller förskolan ska den "lägga grunden till en adekvat digital kompetens hos barnen", säger Skolverket.Programmet är en repris från 28 mars 2022. Men samtidigt som WHO:s rekommendation är att riktigt små barn inte ska använda digitala medier så bestämmer varje svensk kommun själv hur de används i förskolan. Rätt använda är de en stor tillgång, menar personalen på Värsås förskola och Skövde kommuns digitaliseringsutvecklare Camilla Thempo och Karin Agelii Hultström. Men forskaren Lisa Thorell på Karolinska institutet skulle vilja se en nationell strategi, och hennes kollega Sissela Nutley menar att små barn enligt försiktighetsprincipen inte ska använda digitala medier. Och professor Anett Sundqvist vid Linköpings universitet konstaterar att små barn hellre vill umgås med sina föräldrar än titta på och leka med en skärm. På förskolan konstaterar barnen att om de får välja så leker de hellre med en kompis utomhus än att titta på Youtube.Medverkande: Lisa Thorell, docent i psykologi KI; Sissela Nutley, forskare kognitiv neurovetenskap KI; Anett Sundqvist, biträdande professor i psykologi Linköpings universitet; Karin Agelii Hultström och Camilla Thempo, digitaliseringsutvecklare förskolan Skövde kommun; Therése Sulkava, förskollärare Värsås förskola Skövde; Teresia Persson, barnskötare Värsås förskola Skövde; Anna Martinsson, Noelia Nilsson, Swea Elowsson, John Larsson, barn på Värsås förskola Skövde.Reporter: Ylva Carlqvist WarnborgProducent: Björn Gunér bjorn.guner@sr.se 

Alla förskolor ska arbeta med digitala verktyg, men hur det ska gå till finns inga klara regler om. Samtidigt säger WHO att riktigt små barn inte ska använda digitala medier. Vad säger forskningen och vad säger barnen själva? Numera finns det inte bara skallror, gosedjur och pekböcker för våra minsta barn, utan även särskilda appar. "Var och varannan barnvagn i Stockholm har ett fäste för en mobilskärm" säger en forskare. Och när det gäller förskolan ska den "lägga grunden till en adekvat digital kompetens hos barnen", säger Skolverket. Men samtidigt som WHO:s rekommendation är att riktigt små barn inte ska använda digitala medier så bestämmer varje svensk kommun själv hur de används i förskolan. Rätt använda är de en stor tillgång, menar personalen på Värsås förskola och Skövde kommuns digitaliseringsutvecklare Camilla Thempo och Karin Agelii Hultström. Men forskaren Lisa Thorell på Karolinska institutet skulle vilja se en nationell strategi, och hennes kollega Sissela Nutley menar att små barn enligt försiktighetsprincipen inte ska använda digitala medier. Och professor Anett Sundqvist vid Linköpings universitet konstaterar att små barn hellre vill umgås med sina föräldrar än titta på och leka med en skärm. På förskolan konstaterar barnen att om de får välja så leker de hellre med en kompis utomhus än att titta på Youtube. Medverkande: Lisa Thorell, docent i psykologi KI; Sissela Nutley, forskare kognitiv neurovetenskap KI; Anett Sundqvist, biträdande professor i psykologi Linköpings universitet; Karin Agelii Hultström och Camilla Thempo, digitaliseringsutvecklare förskolan Skövde kommun; Therése Sulkava, förskollärare Värsås förskola Skövde; Teresia Persson, barnskötare Värsås förskola Skövde; Anna Martinsson, Noelia Nilsson, Swea Elowsson, John Larsson, barn på Värsås förskola Skövde.Reporter: Ylva Carlqvist WarnborgProducent: Björn Gunér bjorn.guner@sr.se