Podcasts about skolverket

Gustaf Nilstadius has been working at Redpill Linpro for over four years, and most of the time, he spent on digitalising the Swedish National Agency for Education (Swe: Skolverket). He works with scalable systems and has a strong passion for open source, which he discusses in today's episode. Gustaf, together with his team, built a service to be able to test Skolverket's systems. While building this production load with data, they might as well release it so that other people can see it and interact with their service. Tune into this episode to find out more!

Raportti Suomen kunta- ja aluevaalista. Skolverket hylkäsi minuriteetitten oppikirjat. Mataringin kunnassa Ruottin matalin opettajapätevyys. Varhainen kevä oon saanu hirvet vauhtiin. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Mellanösternkorrespondenten om nya regimens våld. Zelenskyj i nya möten med USA – kan relationen tinas upp? Oljefartyg från Stena i brand på Nordsjön efter kollision med lastfartyg. Skolverket svarar efter fiaskot med provplattformen. Programledare: Magnus Thorén.

I terminens sista samtal sammanstrålar de tre Skolspanarna över en flaska must. I ett försök att väcka liv i julstämningen låter Hans AI boosta både Johan och Patriks betydelse för podden. Förutom detta blir det julmusik i olika former, årshjul, motsatsen till AI, TIMSS, PIAAC och Hugging faces. Sedan öppnas det julklappar, såväl från Skolverket som från Google. Det snackas julshopping och julstressade lärare innan året som gått sammanfattas i olika listor. Patriks lista tar upp de fem viktigaste sakerna från årets skoldebatt. Hans berättar när man inte ska använda AI och Johan redovisar vilka digitala verktyg han har haft mest användning för under året som gått. Även om julen står för dörren är det mesta sig likt då samtalet helt klart handlar om skola, digitalisering och lite annat. Sist men inte minst vill vi önska våra lyssnar (och alla andra) en riktigt god jul och ett gott nytt år. Vi hörs till våren igen! 

Tack mamma, pappa och ChatGPT - Så förändrar generativ AI elevernas lärande Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. (Repris från augusti 2024, sänds i P1 igen kl 18.30 måndag 6/1 2025)Lärare och elever har börjat använda sig av så kallade chattbotar, som t ex ChatGPT, både i skolan och privat. Det finns många fördelar men även en del farhågor med den nya tekniken.Vad får det för konsekvenser för själva lärandet och vad är egentligen bildning för något?Hör elever, lärare, biträdande rektor, Skolverket och en forskare.”Det är väl kanske inte jättebra men jag ska vara ärlig och säga att jag använder mig mycket av den texten som man får av GPT. Många gör det idag.”Viggo, som nyss tagit studenten.”Ska du kunna tänka svårare tankar då måste du ha kunskap att bygga de på, annars blir det bara löst tyckande.” Annelie Stupalo, biträdande rektor vid Kungsholmens västra gymnasium i Stockholm.”Vi som lärare har utbildat oss i ett system som inte var i närheten av AI, och om skolan ska stå för det här då krävs det rejält med fortbildning. Vad ska skolan lära ut egentligen?”Anders Dahlin, engelskalärare på Kungsholmens västra gymnasium”Alla verktyg vi använder, använder vi för att slippa anstränga oss själva. Vi kan komma att bli sämre på att analysera och resonera, något som gör oss mer utlämnade till tekniken.”Johan Falk, undervisningsråd på Skolverket”Problemet med den här typen av teknik är att eleverna kanske gör ett fint skolarbete men de har inte lagt ner så lång tid på det och då har de inte lärt sig någonting.” Erik Winerö forskar vid Göteborgs universitet om hur lärarnas bedömningspraktik påverkas av generativ AIproducent och reporter: Anders Diamantanders.diamant@sverigesradio.se

Tre generationer samlas för att fira jul hemma hos morföräldrarna i Finlands Oscarsbidrag Family Time. Det blir långt ifrån idylliskt. P1 Kulturs Nina Asarnoj mötte upp regissören Tia Kouvos bland julpyntningen i centrala Stockholm. Dessutom: franska författaren Édouard Louis introduceras brett för svenska gymnasieelever. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ÉDOUARD LOUIS SKA SKAPA LÄSLUST HOS SVENSKA GYMNASIEELEVERMöt en av Frankrikes mest upphöjda och lästa författare, Édouard Louis, som nu ska introduceras brett för svenska gymnasieelever. I december överlämnade Skolverket och Kulturrådet sina läslistor till regeringen. Édouard Louis debutroman ”Göra sig kvitt Eddy Bellegueule” finns med på gymnasielistan. Han föddes som Eddy Bellegueule och romanen är en en självbiografisk berättelse om att växa upp i fattigdom i den franska småorten Hallencourt, starkt präglad av homofobi. P1 Kulturs reporter Mina Benaissa fick en pratstund med honom.KULTURLIVET TAR SPJÄRN MOT REGERINGEN EFTER VALET I GEORGIENDet har varit ett ödesval i Georgien. Många menar att landet nu knyts närmare till Ryssland snarare än att fortsätta den inslagna vägen mot väst. Kulturlivet är en viktig bricka i spelet. Kulturredaktionens Fredrik Wadström har pratat med kulturarbetare på plats i Tbilisi.KRITIKSAMTAL: FEMINISTISKT TESTAMENTE I EFTERKRIGSTIDENS ROMAlba de Céspedes var en bästsäljande italiensk-kubansk författare och aktivist vars antifascistiska engagemang gjorde att hon arresterades två gånger, både före och under det andra världskriget. Nu ges hennes bok ”Förbjuden skrivbok” ut i svensk översättning av Johanna Hedenberg och med förord av Lina Wolff. Kulturredaktionens Lina Kalmteg har läst ett feministiskt testamente i efterkrigstidens Rom.KLASSIKERN: ”JÖSSES FLICKOR” – EN KAMPFÖRESTÄLLNING MED LYCKLIGT SLUTSuzanne Ostens och Margareta Garpes feministiska teaterklassiker ”Jösses flickor – befrielsen är nära” (1974) gav inte bara ett soundtrack som det gnolats på fem decennier utan visade också på lekens rebellskap i kamp mot fyrkantighet och förtryck. Jenny Aschenbrenner fördjupar sig i flickorna som höjde sina röster för att höras, också för barnens framtids skull, tillsammans med dramatikern Malin Axelsson som 2006 skrev uppföljaren ”Jösses flickor – återkomsten”.Programledare: Fredrik WadströmProducent: Henrik Arvidsson

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I veckans avsnitt av Under All Kritik berättar Anna-Karin om sitt möte med Joakim Malmström, Skolverkets nye generaldirektör, och hans visioner för en kritiserad myndighet som dras med lågt förtroende. Samtalet tar upp Malmströms mål att städa upp både digitalt och ideologiskt. Hur ser han på normkritiska influenser? Hur ska lärarens roll stärkas? Ivar och Anna-Karin analyserar svårigheterna i att omforma en organisation som både är splittrad och hårt granskad.Detta är ett gratisavsnitt. Om du vill lyssna utan reklam, och få tillgång till allt annat material på Rak höger, gå in på: www.enrakhoger.se/subscribe Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

AI i skolan: Hur ChatGPT förändrar elevernas lärande Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Lärare och elever har börjat använda sig av så kallade chattbotar, som t ex ChatGPT, både i skolan och privat. Det finns många fördelar men även en del farhågor med den nya tekniken.Vad får det för konsekvenser för själva lärandet och vad är egentligen bildning för något?Hör elever, lärare, biträdande rektor, Skolverket och en forskare.”Det är väl kanske inte jättebra men jag ska vara ärlig och säga att jag använder mig mycket av den texten som man får av GPT. Många gör det idag.”Viggo, som nyss tagit studenten.”Ska du kunna tänka svårare tankar då måste du ha kunskap att bygga de på, annars blir det bara löst tyckande.” Annelie Stupalo, biträdande rektor vid Kungsholmens västra gymnasium i Stockholm.”Vi som lärare har utbildat oss i ett system som inte var i närheten av AI, och om skolan ska stå för det här då krävs det rejält med fortbildning. Vad ska skolan lära ut egentligen?”Anders Dahlin, engelskalärare på Kungsholmens västra gymnasium”Alla verktyg vi använder, använder vi för att slippa anstränga oss själva. Vi kan komma att bli sämre på att analysera och resonera, något som gör oss mer utlämnade till tekniken.”Johan Falk, undervisningsråd på Skolverket”Problemet med den här typen av teknik är att eleverna kanske gör ett fint skolarbete men de har inte lagt ner så lång tid på det och då har de inte lärt sig någonting.” Erik Winerö forskar vid Göteborgs universitet om hur lärarnas bedömningspraktik påverkas av generativ AIproducent och reporter: Anders Diamant

This is a free preview of a paid episode. To hear more, visit www.enrakhoger.seAnna-Karin har granskat hur Skolverket tagit fram en ny gymnasiekurs, med tydlig ideologisk prägel. I Studio Ett ville inte Skolverket ställa upp på debatt med henne, men en förinspelad intervju gick bra. Ivar har varit på gymmet och fått ett par använda kalsonger på huvudet.

I detta avsnitt får du träffa Johanna Zuhr och Hillevi Stråge. Johanna arbetar som jurist på Antidiskrimineringsbyrån Fyrbodal som är en av 18 fristående antidiskrimineringsbyråer i Sverige. En Antidiskrimineringsbyrå är en politiskt och religiöst obunden ideell verksamhet som arbetar mot diskriminering, med statligt stöd från MUCF (Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor).  Du kommer få lära dig bland annat: Vad är en antidiskrimineringsbyrå?  Vad är deras uppgift?  Hur kan de hjälpa dig som förälder?  Vad skolor är skyldiga till enligt skollagen. Varför man alltid ska utgå från barnets bästa i dessa frågor och försöka vara lösningsfokuserad. I vissa fall är det en anmälan mot skolan som krävs. Hur gör man då? Vad behöver vara med och vad blir resultatet av en sådan anmälan? Att man faktiskt får spela in möten på mobilen för att ha som bevis om man tycker att allt inte gått rätt till. Att skolpersonal också kan ringa och rådfråga diskrimineringsbyråer. Hemmasittarpodden på Facebook: https://www.facebook.com/groups/hemmasittarpodden/ Här kommer länkar från Johanna! Anmäla, lämna uppgifter och överklaga Om du/ditt barn har utsatts för diskriminering och önskar få råd och stöd i hur du ska gå vidare, kan du kontakta någon av landets Antidiskrimineringsbyråer: https://integrationsforum-adb.se/diskriminering/byr%C3%A5er-45420388 Anmäla diskriminering till DO: www.do.se Lämna uppgifter om missförhållanden till Skolinspektionen: https://www.skolinspektionen.se/inspektion/missforhallanden-i-skolan/ Lämna uppgifter om missförhållanden till Barn- och elevombudet: Lämna uppgifter om missförhållanden (skolinspektionen.se) Överklaga åtgärdsprogram till Skolväsendets överklagandenämnd: Hur du överklagar (overklagandenamnden.se) Guider -Skolverket: Guide för kontaktvägar vid missförhållanden i skolan (kränkande behandling, mobbning eller diskriminering): Kontaktvägar om ditt barn blir kränkt eller mobbat i skolan - Skolverket Guide till kontaktvägar om ditt barn inte får stöd eller anpassningar: Hjälp vid brister i anpassningar och stöd - Skolverket Om kränkande behandling, mobbning och diskriminering i skolan: Kränkande behandling, mobbning och diskriminering - Skolverket Kommentarerna till Skolverkets allmänna råd om extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram: Allmänna råd - Skolverket

En ny rapport från Skolverket och Universitetskanslerämbetet visar att elever som går på friskolor klarar högskolan sämre än elever som gått på kommunala skolor och fått motsvarande betyg. Hur kommer det sig att friskolor tenderar att ge glädjebetyg i högre utsträckning än kommunala skolor? Gäst: Magnus Henrekson, professor i nationalekonomi som leder en utredning om betygsinflationen i svenska skolor. Programledare: Jon Andersson

Erik Janzon, rättschef på Skolverket, har lett en utredning om interpolaribitet...interopabilotep…i-n-t-e-r-o-p-e-r-a-b-i-l-i-t-e-t  som lämnades till regeringen i december 2023. I detta avsnitt reder han ut några av de krångliga begreppen i anslutning till datadelning och vad utredningen anser att Sverige bör göra för att dels följa EU-regler, dels förbättra förvaltningens informationshantering. Förkovra dig: SOU:n https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/statens-offentliga-utredningar/2023/12/sou-202396/ DN:s ledare som omnämns: https://www.dn.se/ledare/det-har-ar-vad-som-star-pa-spel-nar-tidopartierna-forsoker-gora-s-fattigare/ Utredningen om interoperabilitet och hälsodata: https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/kommittedirektiv/2022/07/dir.-2022-98 https://www.sou.gov.se/pagaende-utredningar/socialdepartementet/2022/06/s-202210-utredningen-om-infrastruktur-for-halsodata-som-nationellt-intresse/

Minoriteternas ungdomsförbund skriver egen historiebok efter att Skolverket strukit nationella minoriteter ur historieundervisningen. Truckföraren Anja Larsson aktuell med ny musik. Meänkieli och sättet att byta språk mitt i en mening fascinerar språkstudenten Eetu i Jyväskylä. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Skolverket rekommenderar att lärare ska bekräfta elever som tycker sig tillhöra motsatt kön. Det påstås ha stöd i vetenskap medan en ”tvåkönsnorm” anses kunna leda till självmord. Men en närmare granskning visar att studierna har gjorts i samarbete med intresseorganisationen RFSL – en av dem grundar sig på 29 handplockade enkätdeltagare. Av Erik Lindberg Inläsare: Magnus Thorén

13 mars. En ny rapport från Skolverket och Universitetskanslerämbetet visar att elever från friskolor klarar högskolan sämre än elever med samma betyg från kommunala skolor. Vad beror det på? Gustav Blix från Svenskt Näringsliv och Jonas Vlachos, professor i nationalekonomi vid Stockholms universitet, diskuterar med Andreas Ericson.

Valborgstradition i Uppsala kan få Skolverket att backaKungens besök i MexicoOscarsgalanVeckans oflyt

Pakkanen ei toppaa junat Suomen Lapissa. Skolverket antaa tukea vähemistökielen oppimatriaalhiin. Tutkija haluaa auttaa ihmisiä muuttahmaan kaupunkista pois. Myra Granberg uuesta kappalheesta-Tornedalen. Carbage run autot pyörit Mataringissä. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Ensimäinen meänkielinen runo kuulu P1:an Dagens dikt ohjelmassa. Meänkielen oppettajista oon pula - meänkielen opettaja Ida Jatko meinaa ette Skolverket pitäis tukea meänkielen koulutusta opetajille. Mataringin kunnanrooti Tomas Mörtberg oon suuttunut ko postikonttori katoa Mataringistä. Pirhautama meän kuvakilpailun voittajalle - Johanna Jonasson Jukkasjärvessä! Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Riksbanken höjer inte räntan, Skolverket föreslår längre dagar för barn i lågstadiet, hundar hjälper äldre att må bättre. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programledare Jenny Pejler, reporter Tomas Lauffs.

Wakaaladda maamulka iskuullada Skolverket ayaa u soo bandhigtay xukuumadda warbixin la xiriirta in la dheereeyo saacadaha waxbarasho ee dhallaanka dhigta dugsiyada hoose fasallada 1-3. Qiimaha cunnada ee iskuullada ayaa cirka isku shareeray, middaasina oo degmada u soo jiidda kharash badan oo kaga baxa. Bangiga qaran ayaa kor u qaaday ribada hagista siddeed jeer wixii ka dambeeyey bishii Feeberaayo ee sannadkii 2022, si loola dagaalamo sicirbararka.

Många är arga på statsminister Ulf Kristersson efter en frågestund i Göteborg. Ingen paus just nu i kriget mellan Hamas och Israel. Skolverket vill att lågstadieelever får längre skoldagar, Alice och Isak i trean tycker sisådär om det. Och så om favoriterna på julbordet... Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Nyheterna 15:00

Digitaliseringen av de nationella proven som ska lanseras nästa år är tänkt att underlätta administration och skapa mer rättvisa bedömningar. Men en ny rapport visar att Skolverket inte kommer att nå sitt mål. Trots det är myndighetens officiella hållning fortfarande att planen ska följas, vilket kan föra med sig att digitaliseringen förvärrar de problem som den är tänkt att lösa. Av Erik Lindberg Inläsare: Johan Rabaeus

Glädjebetyg och betygsinflation är fenomen som riskerar att hota tilltron till hela betygssystemet. Att betygen är likvärdiga och rättvisande är viktigt, inte minst därför att betygen är ett slags inträdesbiljett för eleverna i konkurrensen om att komma in på gymnasieskolan eller högre studier. Men är betygen likvärdiga idag, och om inte – vad beror det på? Medverkande: Helén Ängmo, Skolinspektionens generaldirektör, Ann-Christin Hartman, enhetschef på Skolverket, och Sanna Wolk, förbundsordförande på SULF. Moderator Agnes Gidlund.

Svenska pojkar fortsätter att halka efter flickorna i skolan, ett problem som nu får skolministern att tala om en ”blind fläck” inom utbildningsväsendet.Trots det gör Skolverket inga riktade insatser mot pojkar – och undviker att tala om biologiska skillnader mellan könen.– Risken är att man cementerar föreställningar om kön, säger Tammi Gustafsson Nadel på Skolverket.Av Louise Lennartsson Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Iskuulada Sweden ma siiyaan ardayda fursado isku mid ah waxa sida lagu soo bandhigay qiimeynta cusub ee hayada waxbarashada ee Skolverket sameysay Dhallinyarrada caba cabitaanadda sida läsk iyo energi dricka ayaa si ba'an u saameeya ilkaha. Guddoomiyaha Järva Rashid Ahmed oo sheegay in maamulka nawaaxiga ku howlan yahay wax ka qabashada rabshadaha xaafahadaasi.

Många som flyttat till Sverige för att jobba får inte vara kvar Skolverket ska undersöka varför många lämnar SFI Idag meddelar universiteten vilka som får plats på utbildningar Programledare & reporter Ebba Fors.

I det sista avsnittet före vårt sommaruppehåll pratar vi med forskaren och läraren Anna Karlefjärd. Anna har efter att ha tagit licentiatexamen 2011 fördjupat sig i skolans nya styrdokument, dokumentation samt betyg- och bedömningsforskning. Bland annat genom uppdrag på Skolverket och Karlstads universitet. Hon verkar även som föreläsare. Hur ser Anna på sin tidigare lärarroll gentemot sin nuvarande konsultroll? Hur ska lärare kunna återta sitt ägarskap över undervisning och bedömning? Och hur skulle Anna lägga upp lärarutbildningen om hon fick fria händer?

I detta avsnitt träffar vi Peter Fredriksson, numera avgående generaldirektör för Skolverket. Vi pratar om lärarrollen och hur den kan användas i andra professionella sammanhang. Ser sig Peter forfarande som lärare? Vi pratar även om regeringsskiftet och om detta påverkar arbetet på skolverket. Obs, avsnittet spelades in före Skolverket meddelade att Peter Fredriksson inte skulle få fortsätta som generaldirektör.

Den stora moskén som är under uppbyggnad i Skärholmen i södra Stockholm har nära anknytning till den islamistiska rörelsen Milli Görüs. På moskéns hemsida står det att majoriteten av alla muslimer vill ha sharialagar. Skattebetalarna bidrar till projektet med drygt 13 miljoner, rapporterar Lars Åberg. Artikeln har uppdaterats med svar från Skolverket. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vi berättar också om hur Skolverket vill få fler att upptäcka traditionella hantverk på gymnasiet. Producent: Estrid HolmProgramledare: Maria Askerfjord Sundeby

Hur skolan kan upptäcka och ge stöd till elever med psykisk ohälsa? Samtal kring skolans uppdrag att arbeta förebyggande och främjande när det gäller elevens hälsa. Medverkar gör Joel Rutchman, rådgivare på SPSM som tidigare arbetat som skolpsykolog, och Malin Öhman undervisningsråd på Skolverket, som också har bakgrund som skolpsykolog. Samtalsledare är Erika Bergman, pressekreterare på SPSM.

Storsatsningen “Specialpedagogik för lärande” med Skolverket som avsändare har pågått i sex år och riktar sig till skolor i syfte att ge personalen stöd i det specialpedagogiska arbetet med elever med särskilda behov. Men när skolmyndigheterna får kritik för att de sprider neuromyter, backar de skenbart – för att slutligen inte vika en tum.I denna andra av två artiklar granskar hjärnforskaren professor Martin Ingvar samt läraren och journalisten Filippa Mannerheim satsningens vetenskaplighet. Eller snarare bristen på den. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Storsatsningen “Specialpedagogik för lärande” med skolmyndigheterna som avsändare har pågått i sex år och riktar sig till skolor i syfte att ge personalen stöd i det specialpedagogiska arbetet med elever med särskilda behov. Men när skolmyndigheterna får kritik för att de sprider neuromyter, backar de skenbart – för att slutligen inte vika en tum.I två artiklar granskar hjärnforskaren professor Martin Ingvar samt läraren och journalisten Filippa Mannerheim satsningens vetenskaplighet. Eller snarare bristen på vetenskaplighet. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Maria Elmér är undervisningsråd på Skolverket som i strukturreformen av krisberedskap och civilt försvar i oktober 2022 blev beredskapsmyndighet. Skolan är en viktig del i civil beredskap i och med att det är där vi lär oss vad demokrati är och hur vi gör demokrati tillsammans. Skolverket tittar nu på vad skolväsendet behöver för att kunna fortsätta bedriva undervisning även under höjd beredskap.  Lästips hittar du på avsnittets webbsida

I det här avsnittet diskuterar vi hur ämnesbetygsreformen kommer att påverka yrkesutbildning och bland annat yrkespaket inom komvux med bakgrund av att majoriteten är yrkesämnena är ute på remiss. Vi pratar också om hur verksamheterna kan förbereda arbetet med implementering. Medverkande: Åsa Nätterlund Vuxenutbildningschef Borås Stad och Emelie Högberg undervisningsråd på Skolverket. Samtalet leds av Susan Myrdal.

Åsskar börjar avsnittet på egen hand men det gör Gabriel också. SAMTIDIGT! Båda får även tips från lyssnarna om att busringa till den andra, men bara en hinner först. Det blir ett samtal där Gabriel nervöst försöker undvika att tvingas börja om 13 år i skolan och Åsskar gör sitt bästa för att radera alla hemska idéer ifrån frågelådan. Därefter läser dom upp lyssnarnas inlägg om hot och kärlek och diskuterar varför det är viktigt att vara varsam med varandras känslor.  Dagens ord: varsam Produceras av Frälsningsarmén www.kylskåpsradion.se

I detta bonusavsnitt av skolbibliotekspodden Flödet träffar Lotta Davidson-Bask och Klara Önnerfält ett sant skolbiblioteksproffs, Victoria Lovsten, undervisningsråd på Skolverket. Vi reder ut varför skolbiblistan går i graven i Skolverkets regi och grunnar på vart man kan vända sig i stället. Dessutom får Lotta lära sig betydelsen av smileys.

Hur har området sexualitet, samtycke och relationer förändrats i skolan? Hur ser undervisningen ut? Varför är det viktigt att prata om sexualitet, samtycke och relationer i skolan? Och borde eleverna få vara med och påverka vad man ska prata om? Allt detta och mycket mer diskuterar vi i podden om sexualitet, samtycke och relationer. Medverkande: Hans Olsson, sakkunnig sexualundervisning på RFSU, Lars Thornberg, verksamhetsutvecklare på Skolinspektionen, Ingrid Essegård, undervisningsråd och ansvarig för läroplanerna på Skolverket och moderator Agnes Gidlund, pressansvarig på Skolinspektionen.

Miljonbelopp, som skulle ha gått till läxhjälp åt barn, har i stället hamnat i fickorna hos oseriösa föreningar där vissa är kopplade till parallella samhällsstrukturer och andra vill stärka muslimsk identitet, skriver Lars Åberg. Nu säger Skolverket att läxhjälpsbidrag inte längre borde ges direkt till läxhjälpsföreningar. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Per idkar Streisandeffekten och pratar om Patreon-pengar och Hanif pratar om det somaliska föreningsfusket hos Skolverket.

Fem år efter metoo har Skolverket valt att integrera sex, relationer och samtycke i alla skolämnen, från slöjd till matematik. Kvartals Lapo Lappin djupdyker i den nya läroplanen och upptäcker samtidigt en aktuell lärobok, vars välkända författare nu varnar för riskerna med att be barnen sitta i mormors knä. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I det här avsnittet av Skolverkspodden pratar vi att det är hög tid för skolchefer att förbereda sig att implementera ämnesbetygsreformen. Medverkande: Richard Weibull, skolchef Nässjö kommun och Anna Jägberg, undervisningsråd på Skolverket. Samtalet leds av Susan Myrdal.

Varför går det allt sämre för pojkar i skolan, relativt flickor? Det korta svaret är att ingen vet riktigt. Det lite längre svaret är att ganska få intresserar sig för att ta reda på varför. En av dem som har gjort det är Fredrik Zimmerman, lektor på institutionen för pedagogiskt arbete vid Högskolan i Borås. I en ny bok – Nya vägar till en likvärdig skola (Liber) – visar han hur vi använder oss av en dubbel logik när vi analyserar skillnader i utfall mellan könen. Om en arbetsplats domineras av män är det ett jämställdhetsproblem, men beskrivs sällan så när den domineras av kvinnor. Det är ett jämställdhetsproblem att färre kvinnor är professorer, men inte att kvinnor dominerar alla utbildningar. När Skolverket ber lärare tänka över hur de ser på könsnormer, är det med anledning av att flickor som grupp presterar sämre än pojkar som grupp i ämnet Idrott och hälsa. Att flickor sedan ett antal år presterar bättre än pojkar i alla andra ämnen föranleder inte samma skrivningar om normkritik med mera. När flickor har problem, eller inte väljer vissa saker, förläggs ofta ansvaret på det omkringliggande samhället och skolan. Därför har man pedagogiska satsningar på att få fler tjejer att lära sig koda, programmera och så vidare. Något motsvarande sker inte med pojkar, visar Zimmerman. En förklaring handlar om myten om en antipluggkultur. Teorin är att det ger status bland pojkar att ta avstånd från skolarbete. Det är en teori som passar in i ett övergripande feministiskt ramverk, där pojkar på detta sätt bevarar sina privilegier genom att inte anstränga sig, medan flickor måste anstränga sig för att klara sig i ett mansdominerat samhälle. I stället för att hjälpa pojkar som halkar efter så får man genom teorin om antipluggkultur anledning att förebrå dem. Det är deras eget fel, som upprätthåller en toxisk maskulinitet. Det är bara det att teorin inte verkar stämma. I dagens podd pratar jag med Fredrik Zimmerman om detta och vad man kan göra för att hjälpa elever som halkar efter.Jag mottar inga statliga bidrag eller annan finansiering, utan förlitar mig helt på er läsare och lyssnare. Genom att bli betalande prenumerant gör man det möjligt för mig att fortsätta vara en självständig röst.Utgivaren ansvarar inte för kommentarsfältet. (Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) vill att jag skriver ovanstående för att visa att det inte är jag, utan den som kommenterar, som ansvarar för innehållet i det som skrivs i kommentarsfältet.) This is a public episode. If you'd like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit ivararpi.substack.com/subscribe

Människor och Migration i samarbete med Välkommen till Sverige. Under sommaren sänder Asylrättscentrums podd Människor och Migration Arena Idés podcastserie Välkommen till Sverige - om att välkomna de som nu flyr från krigets Ukraina till Sverige. Välkommen till Sverige görs även i samarbete med forskningsinstitutet REMESO. I det femte avsnittet av Välkommen till Sverige pratar vi om skolan. Hur är det att komma som nyanländ till en skola i ett helt nytt land? Vilken rätt har ukrainska flyktingbarn att ens gå i skolan? Vilka skolor har skyldighet att ta emot dem? Och vad krävs för att undvika segregation? Med oss har vi Therese Winqvist, utbildningsråd på Skolverket, Johan Enfeldt, politiskt engagerad debattör och ledarskribent på Dagens Arena, även aktuell med boken Vad får du för skolpengarna? (2022). Monica Johansson, docent på institutionen för pedagogik och specialpedagogik vid Göteborgs universitet och som just nu medverkar i forskningsprojektet Utbildning och integration av unga nyanlända på landsbygden, samt Anders Digné, rektor på Kastellskolan i Härnösand. Programledare: Lisa Pelling Producent: Amanda Sonesson Avsnittet spelades in i Arenagruppens poddstudio.

Alla förskolor ska arbeta med digitala verktyg, men hur det ska gå till finns inga klara regler om. Samtidigt säger WHO att riktigt små barn inte ska använda digitala medier. Vad säger forskningen och vad säger barnen själva? Numera finns det inte bara skallror, gosedjur och pekböcker för våra minsta barn, utan även särskilda appar. "Var och varannan barnvagn i Stockholm har ett fäste för en mobilskärm" säger en forskare. Och när det gäller förskolan ska den "lägga grunden till en adekvat digital kompetens hos barnen", säger Skolverket.Programmet är en repris från 28 mars 2022. Men samtidigt som WHO:s rekommendation är att riktigt små barn inte ska använda digitala medier så bestämmer varje svensk kommun själv hur de används i förskolan. Rätt använda är de en stor tillgång, menar personalen på Värsås förskola och Skövde kommuns digitaliseringsutvecklare Camilla Thempo och Karin Agelii Hultström. Men forskaren Lisa Thorell på Karolinska institutet skulle vilja se en nationell strategi, och hennes kollega Sissela Nutley menar att små barn enligt försiktighetsprincipen inte ska använda digitala medier. Och professor Anett Sundqvist vid Linköpings universitet konstaterar att små barn hellre vill umgås med sina föräldrar än titta på och leka med en skärm. På förskolan konstaterar barnen att om de får välja så leker de hellre med en kompis utomhus än att titta på Youtube.Medverkande: Lisa Thorell, docent i psykologi KI; Sissela Nutley, forskare kognitiv neurovetenskap KI; Anett Sundqvist, biträdande professor i psykologi Linköpings universitet; Karin Agelii Hultström och Camilla Thempo, digitaliseringsutvecklare förskolan Skövde kommun; Therése Sulkava, förskollärare Värsås förskola Skövde; Teresia Persson, barnskötare Värsås förskola Skövde; Anna Martinsson, Noelia Nilsson, Swea Elowsson, John Larsson, barn på Värsås förskola Skövde.Reporter: Ylva Carlqvist WarnborgProducent: Björn Gunér bjorn.guner@sr.se 

I det tredje avsnittet diskuteras delar av skolverkets rapport Elever som snabbare når kunskapskraven samt kompetensutvecklingsinsatser som Skolverket bedömt kan komma att behövas för att stödja och stärka skolors arbete med elever i grund- och gymnasieskolan som har lätt att nå kunskapskraven. I detta avsnitt delar undervisningsrådet Åsa Sjöwall varmt med sig av sin kompetens och sina erfarenheter.

I det tredje avsnittet diskuteras delar av skolverkets rapport Elever som snabbare når kunskapskraven samt kompetensutvecklingsinsatser som Skolverket bedömt kan komma att behövas för att stödja och stärka skolors arbete med elever i grund- och gymnasieskolan som har lätt att nå kunskapskraven. I detta avsnitt delar undervisningsrådet Åsa Sjöwall varmt med sig av sin kompetens och sina erfarenheter.

Alla förskolor ska arbeta med digitala verktyg, men hur det ska gå till finns inga klara regler om. Samtidigt säger WHO att riktigt små barn inte ska använda digitala medier. Vad säger forskningen och vad säger barnen själva? Numera finns det inte bara skallror, gosedjur och pekböcker för våra minsta barn, utan även särskilda appar. "Var och varannan barnvagn i Stockholm har ett fäste för en mobilskärm" säger en forskare. Och när det gäller förskolan ska den "lägga grunden till en adekvat digital kompetens hos barnen", säger Skolverket. Men samtidigt som WHO:s rekommendation är att riktigt små barn inte ska använda digitala medier så bestämmer varje svensk kommun själv hur de används i förskolan. Rätt använda är de en stor tillgång, menar personalen på Värsås förskola och Skövde kommuns digitaliseringsutvecklare Camilla Thempo och Karin Agelii Hultström. Men forskaren Lisa Thorell på Karolinska institutet skulle vilja se en nationell strategi, och hennes kollega Sissela Nutley menar att små barn enligt försiktighetsprincipen inte ska använda digitala medier. Och professor Anett Sundqvist vid Linköpings universitet konstaterar att små barn hellre vill umgås med sina föräldrar än titta på och leka med en skärm. På förskolan konstaterar barnen att om de får välja så leker de hellre med en kompis utomhus än att titta på Youtube. Medverkande: Lisa Thorell, docent i psykologi KI; Sissela Nutley, forskare kognitiv neurovetenskap KI; Anett Sundqvist, biträdande professor i psykologi Linköpings universitet; Karin Agelii Hultström och Camilla Thempo, digitaliseringsutvecklare förskolan Skövde kommun; Therése Sulkava, förskollärare Värsås förskola Skövde; Teresia Persson, barnskötare Värsås förskola Skövde; Anna Martinsson, Noelia Nilsson, Swea Elowsson, John Larsson, barn på Värsås förskola Skövde.Reporter: Ylva Carlqvist WarnborgProducent: Björn Gunér bjorn.guner@sr.se