POPULARITY
Gudabenådad stilist. Självbekännelseromanens urmorsa. Rapportör från skymningslandet. Från utskälld till aktad. Nu skulle hon ha fyllt 100 år. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Kerstin Thorvall gick från älskad ungdomsboksförfattare till att förorsaka moralpanik med Det mest förbjudna på sjuttiotalet. Strax före 70 blev hon hyllad för trilogin som börjar med När man skjuter arbetare. Kanske var det alltid samma historia som hon berättade, om mamman som förbjöd glädjen, om den sinnessjuka pappan, om flickan som inte fick en hundvalp, om Arvet. Som gammal skrev hon debattartiklar och böcker om svensk åldringsvård, om att inte stå ut och ringa psykjouren varje eftermiddag.Tillsammans med författarna Isabelle Ståhl, Göran Greider och Anneli Jordahl läser Katarina Wikars Kerstin Thorvalls romaner Det mest förbjudna från 1976, När man skjuter arbetare från 1993 och Upptäckten från 2003.Vi hör också Kerstin Thorvall ur radioarkivet samtala med bl.a. Katarina Gunnarsson och Fredrik Grundel, Henrietta Hultén, Kerstin Wixe, och Henrik Tideman.
1. Tätä mä haluun tehdä loppuikäni. 2. Joku puhuu mulle vuosia paskaa päin naamaa, ja mun pitää se jotenkin niellä. 3. Mä en koskaan saanu ulkonäköön liittyen mitään huomiota, ja nyt yhtäkkiä kaikki kommentoi mun ulkonäköä! * Tiedäthän, että tämä kuuntelemasi jakso on podcastin alkuvaiheilta. Podmessa voit kuunnella kaikki Kolme käännekohtaa -podcastin aiemmat jaksot. Lisäksi käynnissä on paraikaa Kolme käännekohtaa uusin kausi, ja mikä parasta – ilman mainoksia. Eli jos tykkäät kuulemastasi ja haluat lisää, sitä löytyy yllin kyllin osoitteesta podme.com. Uusi throwback-jakso joka keskiviikko.
Moderaterna har konfa i helgen – och de har SÅ mycket att prata om. Som: hur ska man bete sig för att inte slarva bort hemliga papper? Hur ska man hantera sina aktieaffärer så att de inte kan ifrågasättas? Och: vad finns det för nya unga partistjärnor som så småningom kan ta över rodret? Experter: My Rohwedder och Victor Stenquist. Programledare och producent: Olivia Svenson. Kontakt: podcast@aftonbladet.se
Daron Acemoglu är kanske den av pristagarna som var mest tippad. Vi besöker honom vid MIT och hör om hur världens ekonomi vältes över ända för flera hundra år sedan, hur AI kan påverka arbetsmarknaden och kopplingen till fotbollsklubben Galatasaray. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programmet sändes första gången 30/12-2024.Han skriver mängder av vetenskapliga artiklar och bästsäljande böcker om ekonomi och teknologi, och tidsspannet går från det tidigast möjliga till framtiden för arbetsmarknaden nu när AI väntas revolutionera de flesta branscher.Daron Acemoglu är den mest kände av årets tre mottagare av Riksbankens pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne, och hans intresse för den forskning som han nu belönas för väcktes redan i tonåren, påverkat av situationen i hans hemland Turkiet.Han belönas för sin forskning om varför arvet efter kolonialismen är en så viktig faktor bakom skillnader i välstånd mellan olika länder, och hur de länder som en gång i tiden var bland de rikaste nu blivit de fattigaste.Medverkande: Daron Acemoglu, professor vid MIT Economics, Massachusetts Institute of Technology, Cambridge, USA.Reporter: Björn Gunérbjorn.guner@sr.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sr.se
Översiktsserien fortsätter. Det kommer handla om arvet efter Reagan, budgetunderskott, statsskuld, lågkonjunktur, att lösa ut belåningsbranschen, brutna skattelöften, budgetuppgörelser, Newt Gingrichs vrede och nedstängning av federala staten. Bild: President George H. Bush 1989. Källa: WikipediaPrenumerera: Glöm inte att prenumerera på podcasten!Betyg: Ge gärna podden betyg på iTunes!Följ podden: Facebook (facebook.com/stjarnbaneret), twitter (@stjarnbaneret), Instagram (@stjarnbaneret)Kontakt: stjarnbaneret@gmail.comLitteratur översikt USA:s historia- Liberty, Equality, Power: A history of the American People, John Murrin, Paul Johnson, James McPherson, m.fl.- Give me liberty: An American history, Eric Foner- America: A concise History, James Henretta, Rebecka Edwards, Robert Self- Inventing America: A history of the United States, Pauline Maier, Merrit Roe Smith, m.fl.- Nation of Nations: A narrative history of the American republic, James West Davidson, Mark Lytle, m.fl.- The American Pageant, David Kennedy, Lizabeth Cohen, Thomas Bailey- Making America: A history of the United States, Carol Berking, Robert Cherney, m.fl.- America: A narrative history, George Brown Tindall, David Emory Shi- The American Promise: A history of the United States, James Roark, Maichael Johnson, m.fl.- The American People: Creating a nation and a society, Gary Nash, John Howe, m.fl.- Of the People: A history of the United States, James Oaks, Michael McGerr, m.fl.- The enduring vision: A history of the American People, Paul Boyer, Clifford Clark, m.fl.Litteratur för denna era:- Deadlock and disillusionment, Gary Reichard- The age of Reagan, Sean Wilenz- The American Century, LaFeber, Polenberg, Woloch.- American Dreams: The United States since 1945, H. Brands- Recent America: The United States since 1945, Dewey Grantham- Restless Giant, James Patterson Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
Daron Acemoglu är kanske den av årets nobelpristagare som var mest tippad på förhand. Vi besöker honom vid MIT och hör om hur världens ekonomi vältes över ända för flera hundra år sedan, hur AI kan påverka arbetsmarknaden och om hans egen koppling till fotbollsklubben Galatasaray. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Han skriver mängder av vetenskapliga artiklar och bästsäljande böcker om ekonomi och teknologi, och tidsspannet går från det tidigast möjliga till framtiden för arbetsmarknaden nu när AI väntas revolutionera de flesta branscher.Daron Acemoglu är den mest kände av årets tre mottagare av Riksbankens pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne, och hans intresse för den forskning som han nu belönas för väcktes redan i tonåren, påverkat av situationen i hans hemland Turkiet. Han belönas för sin forskning om varför arvet efter kolonialismen är en så viktig faktor bakom skillnader i välstånd mellan olika länder, och hur de länder som en gång i tiden var bland de rikaste nu blivit de fattigaste.Medverkande: Daron Acemoglu, professor vid MIT Economics, Massachusetts Institute of Technology, Cambridge, USA.Reporter: Björn Gunérbjorn.guner@sr.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sr.se
Programledare: Axel Insulander I Panelen: Jesper Hofmann Gäst: Stuart Baxter Se avsnittet på YouTube: https://youtu.be/YHU-hlSNuno?si=pUag6orUxJT8xLv3 Stuart Baxter och boxningen i Halmstad: https://www.youtube.com/watch?v=jz3yOmZAOgQ&t=1s AIK–Barcelona 1999: https://www.youtube.com/watch?v=Uj089KMBGWA Kontakta redaktionen: otto@dobb.se Annonsering och samarbeten: johan.rydell@dobb.se 0:00 – Intro 2:11 – Programstart 12:20 – Stuarts tidiga år i England 19:52 – Fotbollsspelaren och fotbollstränaren Stuart Baxter 32:49 – Hur stor plats har Sverige tagit i Stuarts hjärta? 34:32 – Första tiden i Sverige som spelare och tränare 38:23 – Arvet i AIK 42:56 – Vilken klubb var AIK 1998 när Stuart tog över klubben? 46:50 – Guldsäsongen 1998 57:39 – Champions League-äventyret och domarskandalen 1999 1:07:39 – Tiden i Helsingborgs IF 1:17:53 – Vilka klubbar håller Stuart närmast hjärtat? 1:21:02 – Boxningsträningen i Halmstads BK 1:25:50 – Avslutning
När Darya Pakarinen är 17 år förlorar hon sin finska morfar och ärver hans gamla tangoskivor. De vemodiga tonerna hjälper henne genom sorgen och gör henne senare till drottningen av sverigefinsk tango. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det är en kylig vinterkväll 2004. Darya Pakarinen befinner sig i en villa i Stureby utanför Stockholm, där väggarna pryds av gamla affischer och folk är klädda i retrostil. Darya känner att det är här hon hör hemma.Det hon ännu inte vet är att vännen som bjudit dit henne har en plan – en plan som för Darya blir början på en 20-årig resa i tangons tecken.Darya och Månskensorkestern kommer genom åren att föra tangon, som varit den finska arbetarklassens musik i Sverige, från källarspelningar till finkulturens konsertlokaler.Ett program av Anni Riit'aho anni.riitaho@sverigesradio.se Producent: Lotta Hoppu lotta.hoppu@sverigesradio.se Manus: Anni Riit´aho och Tiina Laitila KälvemarkSlutmix: Magnus KjellssonBerättarröst: Ramin FarzinIntervjupersoner: Darya Pakarinen, Viktor Littmarck/Månskensorkestern, David Giese/musiker, DJ, skivbolagsägare, Mikko Niskanen/tangomusikerArkivklipp: Sveriges RadioProgrammet gjordes under 2024.Fler dokumentärer från Sveriges Radio FinskaDarya & MånskensorkesternDarya och Månskensorkestern är ett sverigefinskt tangoband som 2024 firar sitt 20-årsjubileum. Det som började på övervåningen av en villa utanför Stockholm, har hittills resulterat i tre album och hundratals spelningar i både Norden och Tyskland. Låtarna, som har över en miljon lyssningar på Spotify, andas sverigefinsk melankoli. Månskensorkestern har under åren även samarbetat med artister som Frida Hyvönen, Anna Järvinen, Arja Saijonmaa och Magnus Carlsson.
En morgon i september 2020 slår polisens insatsstyrka till mot en gul villa i södra Stockholm. Där bor Think pinks VD Bella Nilsson och hennes make. De körs till häktet och delges misstanke om grovt miljöbrott. Avfallsbolaget har slut på kapital och kan inte betala sina skulder, konkursen är ett faktum. Det tar polis och åklagare tre år att utreda vad som skett med den enorma mängd byggavfall som Think pink genom åren samlat in. När åtalet tillslut väckts julen 2023 blir omfattningen av det misstänkta miljöbrottet känt för allmänheten. På 21 platser i mellansverige har det lagrats, dumpats och grävts ner hundratusentals ton byggavfall i det som kallas för ett av de största miljöbrotten genom tiderna. Ett program av Arvid Hallberg Producent David Mehr Ljudmix av Gustav Sondén Ansvarig utgivare på Third ear studio Martin Johnson Vill du lyssna på avsnitten före alla andra, helt utan reklam? Bli betalande prenumerant på ThirdEar+ eller Podme. Gå in på podme.com eller www.thirdear.studio för att starta din prenumeration.
Bioaktuella Führer och förförare är ett tyskt drama där vi får följa nazisternas propagandaminister Joseph Goebbels skaparen bakom bilderna på de flaggviftande folkmassorna och de antisemitiska filmerna som förbereder folket för massmorden av judarna. Kulturredaktionens Gunnar Bolin kommenterar filmen och hur den mottogs på hemmaplan i Tyskland. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I rollistan syns Robert Stadlober, Franziska Weisz och Fritz Karl, men det figurerar även dokumentära intervjuer med överlevare från förintelseläger. Regisserar gör Joachim Lang.P1 Kulturs programledare Lisa Bergström såg filmen tillsammans med Birger Lycken, seniorkonsult på pr-byrån Westander, för att diskutera arvet efter Goebbels.GÄNGVÅLDETS KONSEKVENSER I NY SVENSK DOKUMENTÄRI januari 2016 får Carolina - under en semester i Las Vegas - veta att hennes två söner blivit skjutna hemma i Stockholm. Hennes 13-åriga dotter har bevittnat händelsen från deras lägenhetsfönster. Nu har en Carolinas historia blivit den bioaktuella dokumentären ”femton noll tre nittonde januari två tusen sexton”. P1 Kulturs Nina Asarnoj har träffat Petra Bauer, som regisserat filmen tillsammans med Marius Dybwad Brandrud.HÖGPRESTERANDE TJEJER I UNGDOMSPJÄSEN ”A”Samtidskomedin ”A” på Kulturhuset Stadsteatern i Husby handlar om två duktiga flickor från Husby och deras skavande framtidsdrömmar. I rollerna syns Imenella Mohamed och Helmon Solomon. Manus är skrivet av den prisbelönta författaren Nora Khalil. Både Imenella Mohamed och Nora Khalil gästar P1 Kultur.VAD ÄR HETAST INFÖR PRISUTDELNINGEN PÅ FILMFESTIVALEN I VENEDIG?Hör frilansfilmjournalisten Jan Lumholdt på plats på filmfestivalen i Venedig inför lördagens prisutdelning. Vilka filmer snackas det mest om? Och hur gick det för danske Thomas Vinterberg vars tv-serie ”En familj som vår” har premiärvisats i Venedig?KLASSIKERN: ”DOKTOR GLAS” AV HJALMAR SÖDERBERG1905 kom den ut, Hjalmar Söderbergs roman ”Doktor Glas”, om en läkare som begår ett mord för att hjälpa en patient han är kär i, eller för att han så gärna vill begå en handling? Medverkar i Katarina Wikars reportage om ”Doktor Glas” gör författaren Bengt Ohlsson, som skrivit romanerna ”Gregorius” och ”Helga.Programledare: Lisa BergströmProducent: Henrik Arvidsson
När den folkkäre Ingvar Oldsberg varit död i ett år hörde en advokatbyrå av sig till sonen Staffan. Vi har ett arv från din pappa här sa de. Arvet bestod av en verklighetens På Spåret-resa. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Serien om kriget 1812 fortsätter. Det kommer att handla om förlorade krigsmål, benämningen andra frihetskriget, nya relationer mellan USA och Storbritannien, demilitarisering av de stora sjöarna, generationsskifte i politiken, nationalism, nytt partisystem, regionalism och krigsironi. Bild: Målning som skildrar firandet av självständighetsdagen 4 juli i Philadelphia 1819 i en nation där nationalismen slagit igenom efter kriget 1812. Källa: WikipediaPrenumerera: Glöm inte att prenumerera på podcasten! Betyg: Ge gärna podden betyg på iTunes!Följ podden: Facebook (facebook.com/stjarnbaneret), twitter (@stjarnbaneret), Instagram (@stjarnbaneret)Kontakt: stjarnbaneret@gmail.comLitteratur:- Empire of Liberty, Gordon Wood- 1812 The war that forged a nation, Walter Borneman- The war of 1812: Conflict for a continent, J.C.A Stagg- The war of 1812: A forgotten conflict, Donald Hickey- Unshackling America: How the war of 1812 truly ended the American revolution, Willard Randall Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
I sin bok "Arvet" berättar The Houses egen Felix Granander om usel självkänsla, att ärva 400 miljoner på sin 18-årsdag och att köra så hårt att man är redo för rehab vid 20 års ålder. Vi pratar om att vara känd som "Stenbecks okände son", uppvaknanden, världens bästa bok och vad en liten dvärgspets kan betyda. Och hundra saker till!
Har du koll på vem som ärver dig? Vad innebär egentligen ett testamente och hur kan man tänka kring arv? Genom att sätta dig in i vad som gäller kan du undvika både oro, osäkerhet och framtida konflikter. Nordeas familjerättsjurist Caroline Törnquist reder ut vad som gäller. Privatekonom Anders Stenkrona går igenom ett nytt begrepp. Prenumerera på Sparpepp i din podcastapp så får du automatiskt notis om nya avsnitt. Har du en fråga, förslag på gäst eller intressant tema? Maila gärna till oss på sparpepp@nordea.se Ansvarsfriskrivning: Innehållet i denna podcast har oavsett källa gjorts i god tro. Informationen är, enligt Nordeas bedömning, korrekt vid den tidpunkt då podcasten publicerades men kan ändras utan förvarning. Podcastens innehåll har sammanställts av Nordea och ger endast allmän information. Innehållet ska inte betraktas som personlig rekommendation om vissa finansiella instrument eller strategier och innehåller alltså inte några individuellt anpassade investeringsråd. Individen måste själv avgöra en placerings lämplighet utifrån den egna ekonomin, sin skattesituation och de egna placeringsmålen och individen står själv för förlustrisken. Innan individen fattar beslut baserat på någon information i denna podcast rekommenderar vi att hon eller han kontaktar en finansiell rådgivare. Observera att en fonds historiska avkastning inte är en garanti för framtida avkastning. Värdet på dina fondandelar kan både öka och minska till följd av marknadens utveckling och det är inte säkert att du får tillbaka hela det insatta kapitalet.
Veckans gäst är beroendeterapeuten Felix Granander som driver The house behandlingshem. Han kommer nu med boken “Arvet” som är boken om han arv från pappan han aldrig fick träffa, Mediepionjär och affärsmannen Jan Stenbeck. Felix har i många år kallats för Stenbecks okände son men Felix själv hann aldrig träffa honom då han dog när Felix var 5 år. Under många år har Felix känt självhat, att han inte är värd några pengar och försökt fly från något han inte riktigt visste vad han flydde ifrån. Han hamnade i djup drogmissbruk efter det att han fyllt 18 år och arvet kom in på hans konto. Men som 20-åring kom vändningen då vänner backade upp och såg till han fick hjälp. Idag kan han se på sig själv med snällare ögon och han väljer att hjälpa andra för att det hjälpte honom att komma ur sin beroendeproblematik, att lyssna på andras historier. Ett fint samtal om självhat, om ett barn som tar ansvar för de vuxna och funderade flera gånger på självmord. Men nu 7 år som drogfri ser han tillbaka på alla som gav honom kärlek, som han som liten hade så svårt att ta emot, med värme och framförallt är han snäll mot sig själv och väljer idag att skapa mening med det arv han fått. Sponsrat av @themindfulnessapp Producerat av : @kaspersen_nyfikenpa & MTW Studios e n
Peter Higgs belönades med Nobelpriset i fysik 2013 för den teori han presenterat nästan 50 år tidigare, om ett fält som genomsyrar allt och som för med sig en partikel, som kom att kallas Higgspartikeln och vars existens bevisades 2012. Men, att hitta Higgspartikeln var motsatsen till slutet på ett sökande. Den var en nyckel till en låst dörr och bakom den fanns en ny värld och tillräckligt att forska på för nästintill oändlig tid framöver. Vad kan vi hitta med hjälp av Higgspartikeln? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Medverkande: Sara Strandberg, professor i partikelfysik vid Stockholms Universitet och verksam vid CERN i Schweiz. Ljudtekniker: David HellgrenReporter: Camilla Widebeck camilla.widebeck@sverigesradio.seProducent : Blenda Setterwall Klingert blenda.klingert@sverigesradio.seProgramledare: Björn Gunérbjorn.guner@sverigesradio.se
Lita inte blint på auktoriteter och experter. Skaffa dig egen kunskap, och ifrågasätt också dina egna uppfattningar. Det sa 1700-talsfilosofen Immanuel Kant. Vad innebär det idag? Hur ska det gå till? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I år är det 300 år sedan filosofen Immanuel Kant föddes i tyska Königsberg, det som nu är ryska Kaliningrad. Han var en av upplysningens mest centrala tänkare och har gjort avtryck på en mängd områden: moral, kunskapsteori, metafysik och estetik. Plikt och förnuft är ord som beskriver Kants filosofi. Men vad är mest intressant idag med Kant?Vi djupdyker i tre områden som upptog Kant, idéer som i allra högsta grad är aktuella idag: kritiskt tänkande, universalism och drömmen om den eviga freden.Medverkande: Sven-Eric Liedman, professor emeritus i idé- och lärdomshistoria vid Göteborgs universitet, Sharon Rider, professor i filosofi vid Uppsala universitet, Johan Brännmark docent i praktisk filosofi vid Stockholms universitet.Programledare: Cecilia Strömberg WallinProducent: Michael BorgertResearch: Therése LagerVeckans tips:Låt: There Is a Kingdom – Nick Cave & The Bad SeedsPjäs: En pjäs (än så länge utan titel) om ett fiktivt möte mellan Kant, Swedenborg och Linné av Steve Fuller sätts upp i Berlin i höst.Bok: Kant: Die Revolution des Denkens – Marcus Willaschek
Ruotsalainen vapaaehtoinen Matti Sundsten puolustaa Suomea talvisodassa vuonna 1940. Hän joutuu vihollislinjojen taakse, mutta selviytyy kuin ihmeen kautta. Matti palaa Ruotsiin, mutta sota ei lähde hänestä koskaan. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Talvella 1940 nuori ruotsalainen hävittäjälentäjä Matti Sundsten on yksi 9000 ruotsalaisesta vapaaehtoisesta Suomen talvisodassa. Matin kone syöksyy maahan, ja hän putoaa Neuvostoliiton linjojen taakse. Selviytyäkseen hän hiihtää yksin pakkasessa neljä vuorokautta. Kun Matti löytää suomalaisjoukkojen luo, he kohottavat aseensa häntä kohti.Sotakokemukset vaikuttavat myös Matin poikaan BengtiinMatti jää henkiin, mutta talvisota ei koskaan jätä häntä kokonaan. Hänen poikansa Bengt kasvaa painajaisia näkevän isän kasvattamana ja oppii jo varhain, että isän unet liittyvät sotaan.Suomessa jokainen perhe kantoi sodan traumaa mukanaan. Ruotsissa Bengt Sundstenilla ei ollut kohtalotovereita, joiden kanssa jakaa Matti-isän kantamia arpia.Ohjelma tehtiin syksyllä ja talvella 2023/2024.VILL DU HÖRA PROGRAMMET PÅ SVENSKA? KLICKA HÄRHaastateltavat: Bengt Sundsten/Matti Sundstenin poika, Ville Kivimäki/Historiantutkija ja Tampereen yliopiston Suomen historian dosenttiReportteri: Hanna SihlmanKäsikirjoitus: Hanna Sihlman & Tiina Laitila KälvemarkTuottaja: Lotta HoppuKertoja: Tiina Laitila KälvemarkOtteita lukevat: Tuomas Ojala, Jan Saaristo, Anne Surakka ja Maiju RistkariLoppumiksaus: Hanna MelanderTalvisota 1939–1940Talvisota Suomen ja Neuvostoliiton välillä alkoi 30. marraskuuta 1939, kun Neuvostoliitto hyökkäsi Suomeen. Samalla Neuvostoliitto purki maiden välisen, vuonna 1932 allekirjoitetun hyökkäämättömyyssopimuksen. Talvisodan syttyessä Suomi oli vahvasti alivoimainen, ja tuhannet ulkomaalaiset ilmoittautuivatkin vapaaehtoisiksi Suomen armeijan rinnalle. Eniten vapaaehtoisia saapui Ruotsista. Yhteensä 105 päivää kestänyt talvisota päättyi Moskovan rauhansopimuksen allekirjoittamisen jälkeisenä päivänä 13. maaliskuuta 1940. Talvisota on tunnettu erityisen vaikeista talviolosuhteista, sillä talvi oli tuolloin yksi vuosisadan kylmimmistä ja pakkaslukemat saattoivat laskea lähes –50 asteeseen. Talvisodan seurauksena Suomi menetti Neuvostoliitolle noin 13% maa-alueestaan. Talvisodan aikana suomalaisia sotalapsia lähetettiin muihin Pohjoismaihin, pääasiassa Ruotsiin.Lähde: Puolustusministeriö & Sotiemme perinne/Tammenlehvän Perinneliitto ryVinterkriget 1939–1940Kriget mellan Finland och Sovjetunionen började den 30 november 1939 när Sovjetunionen anföll Finland. Samtidigt bröt Sovjetunionen icke-aggressionsavtalet som tecknats mellan länderna 1932. När vinterkriget bröt ut var Finland underlägsen och tusentals människor från andra länder anmälde sig frivilligt till den finska armén. De flesta frivilliga kom från Sverige. Vinterkriget, som varade totalt 105 dagar, upphörde den 13 mars 1940 – dagen efter att Moskvafreden antecknades mellan Finland och Sovjetunionen. Vinterkriget är känt för särskilt svåra vinterförhållanden där temperaturerna kunde sjunka till nästan –50 grader. Finland förlorade omkring 13% av sin landyta till Sovjetunionen i kriget. Under vinterkriget kom finländska krigsbarn att transporteras till de nordiska länderna, huvudsakligen till Sverige.Källa: Försvarsministeriet & Tammenlehvän Perinneliitto ryReportteri/reporter: Hanna Sihlmanhanna.sihlman@sverigesradio.seTuottaja/producent: Lotta Hoppulotta.hoppu@sverigesradio.se
Emma återvänder till sin hemby i Hällero för att hämta ett arv. Väl på plats konfronteras hon med sitt förflutna i en naturmystisk sekt och misstankar väcks kring brodern Henriks mystiska död I thrillerserien Arvet från P3 Serie får vi följa 23-åriga Emma när hon återvänder till sin hemby Hällero för att hämta ett arv. Där konfronteras hon med sin traumatiska uppväxt i en naturmystisk sekt som dyrkar vargar.Snart blir hon indragen i en farlig värld av offerceremonier, maktkamp och plötslig passion med sektens kronprins Jerker. I takt med att Emma möter sitt förflutna, väcks misstanken om sektens roll i hennes brors mystiska död.Arvet är en ljuddramaserie i fem delar och kretsar kring vår längtan efter samhörighet och vad vi är villiga att offra för att få tillhöra en gemenskap. I rollerna hörs skådespelare som Sara Shirpey, Alexandra Rapaport och Adam Pålsson.P3 Serie producerar spänningsdrivna ljuddramaserier inom genrerna krim, thriller och skräck.
Det är dagen innan Jon Dahl Tomassons debut som svensk förbundskapten, och vi får en liverapport från Porto av TV4 och Fotbollskanalens stjärna Olof Lundh. Hör honom sia om den Sveriges startelva och berätta om "Arvet efter Qatar-VM" – ett reportage om vad som hände efter det uppmärksammade och kontroversiella VM-slutspelet 2022.Den svenska domarkåren har fått nya direktiv inför allsvenskan 2024 – en ny handsregel och hårdare tag mot olämpligt uppträdande. Den oerhört trevlige elitdomaren Adam Ladebäck reder ut vad som gäller.Vi har skickat ut våra reportrar till den allsvenska upptaktsträffen, där spelarna och tränarna får drömma sig tillbaka till tiden då uppstarten skedde på Finlandsfärjor. På samma upptaktsträff tippades GAIS åka ur allsvenskan – vi ringer till lagets lagkapten, August Wängberg, i hopp om en reaktion.Det råder en konflikt inom svensk fotboll mellan polis, ligaförening och 08-klubbarna, i frågan om stöket på läktarna. Fotboll Sthlm har följt utvecklingen och berättar om händelseförloppet i sin nya podcast. Chefredaktör Oskar Månsson och reporter Viktor Asp gästar.Ikväll spelar BK Häcken mot mäktiga Paris Saint-German i det första kvartsfinalmötet i Champions League. Lagets tränare, Mak Lind, delar med sig av sina tankar inför matchen. Se avsnittet på YouTube: https://www.youtube.com/live/IhUBRcKK4LE?si=v2e3G3IIzcFS1rePI STUDION: Axel Insulander, Per Frykebrant & Elaf AliI REDAKTIONEN: Otto Jorméus, Victor Enberg, Oliver Tommos Jernberg, Carl Hultin & William Åberg
Linnea Wikblad har ett stood-up-nunne-påskkärring-utseende! David Druid har skaffat minibuss! Vi pratar om Putins riggade val! Alexandra Rapaport är aktuell i Arvet en P3 Serie som kretsar kring en vargsekt. Mariette Lindstein hoppade av scientologikyrkan och berättar varför hon blev medlem, Scientologernas makt och hur hon rymde från det hon beskriver som en sekt. Babs Drougge på P3 Nyheter om badbryggor i rika kommuner. Dessutom: Babs privata hål om inflyttade skåningar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programledare: David Druid och Linnea Wikblad
Elin har sett Olof Lundhs uppföljande dokumentär Arvet efter Qatar-VM, som hon hyllar. Hon kommer dessutom med tips på några fotbollsrelaterade släpp senare i år.Podcasten Elin möter görs av författaren Elin Olofsson och producenten Annelie Lanner. Vill du tipsa oss, ställa en fråga eller föreslå en gäst kan du mejla oss på elinmoter@elinolofsson.com. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
Emma återvänder till sin hemby i Hällero för att hämta ett arv. Väl på plats konfronteras hon med sitt förflutna i en naturmystisk sekt och misstankar väcks kring brodern Henriks mystiska död. I thrillerserien Arvet från P3 Serie får vi följa 23-åriga Emma när hon återvänder till sin hemby Hällero för att hämta ett arv. Där konfronteras hon med sin traumatiska uppväxt i en naturmystisk sekt som dyrkar vargar.Snart blir hon indragen i en farlig värld av offerceremonier, maktkamp och plötslig passion med sektens kronprins Jerker. I takt med att Emma möter sitt förflutna, väcks misstanken om sektens roll i hennes brors mystiska död.Arvet är en ljuddramaserie i fem delar och kretsar kring vår längtan efter samhörighet och vad vi är villiga att offra för att få tillhöra en gemenskap. I rollerna hörs skådespelare som Sara Shirpey, Alexandra Rapaport och Adam Pålsson.P3 Serie producerar spänningsdrivna ljuddramaserier inom genrerna krim, thriller och skräck.
För ukrainskt kulturliv och civilsamhälle har särskilt en persons öde blivit en symbol: författaren Viktorija Amelina som dog i juli 2023 i en rysk robotattack i östra Ukraina. Ett reportage av Kulturredaktionens Fredrik Wadström. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Viktorija Amelina debuterade som författare 2014 och hann skriva två romaner och två barnböcker. Ändå är hon en av Ukrainas mest kända kulturpersoner. Efter starten på den storskaliga ryska invasionen i februari 2014 lade Amelina skrivandet åt sidan och började arbeta med att dokumentera ryska krigsbrott runt om i Ukraina. Under en av sina resor sommaren 2023 satt hon på en restaurang i staden Kramatorsk tillsammans med författarkollegor från Uruguay när en rysk robot slog ned. Ett 60-tal människor skadades och 13 dödades, däribland Viktorija Amelina. Hon blev 37 år.Men hennes vänner i det ukrainska kulturlivet och bland ukrainska människorättsaktivister fortsätter enträget att prata om Amelina. Hennes texter publiceras och översätts till andra språk. Politiker i andra länder refererar till henne i sina tal.Följ med till Ukrainas huvudstad Kiev och träffa några av dem som stod henne nära och som själva kämpar för ett fritt och öppet samhälle.Medverkande:Oleksandra Matvijtjuk, Center for Civil Liberties och mottagare av Nobels Fredspris 2022Tetyana Teren, ordförande i ukrainska PENDet här är ett reportage av Fredrik Wadström.
År 1940 är Matti Sundsten en av de över 9000 svenska frivilliga i finska vinterkriget. Han överlever mirakulöst, men kriget lämnar honom aldrig, och sonen Bengt växer upp med en pappa som har mardrömmar om kriget. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. År 1940 åker den 23-åriga stridsflygaren Matti Sundsten som frivillig till finska vinterkriget. På sitt första uppdrag kraschar hans plan och Matti hamnar bakom Sovjetunionens linjer. I fyra dygn åker Matti skidor ensam i skogen, och till slut hittar han finska trupperna. Och dom sina vapen mot honom.”Jag skrek det lilla finska jag kunde. Älä ammu – alltså skjut inte. Minä olen vapaaehtoinen – jag är frivillig. Ruotsalainen – svensk” säger Matti.Matti överlever vinterkriget men kriget lämnar honom aldrig. Sonen Bengt lär sig tidigt, att när pappa blir arg så är han jättearg, och att pappas mardrömmar handlar om kriget.I Finland bar varje familj på krigstraumat. Männen som kom hem från fronten hade händer som skakade, de hade svårt att sova, dödsångesten tyngde deras tankar, kriget dånade i deras öron. Men Bengt i Sverige hade inte så många att bära krigstraumat med. I Dokumentti berättar han hur han märkte att andra pappor inte var som hans.Programmet gjordes av Hanna Sihlman Manus: Hanna Sihlman & Tiina Laitila Kälvemark Producent: Lotta Hoppu Berättarröst: Tiina Laitila Kälvemark Inläsningar: Tuomas Ojala, Ludvig Larsson, Malin Lager, Eva BuskasSlutmix: Sophie Andersson Fler program från oss hittar du i Sveriges Radio Play appen, sök på Finska Dokumentti. Programmet gjordes hösten 2023.Vinterkriget 1939–1940Kriget mellan Finland och Sovjetunionen började den 30 november 1939 när Sovjetunionen anföll Finland. Samtidigt bröt Sovjetunionen icke-aggressionsavtalet som tecknats mellan länderna 1932. När vinterkriget bröt ut var Finland underlägsen och tusentals människor från andra länder anmälde sig frivilligt till den finska armén. De flesta frivilliga kom från Sverige. Vinterkriget, som varade totalt 105 dagar, upphörde den 13 mars 1940 – dagen efter att Moskvafreden antecknades mellan Finland och Sovjetunionen. Vinterkriget är känt för särskilt svåra vinterförhållanden där temperaturerna kunde sjunka till nästan –50 grader. Finland förlorade omkring 13% av sin landyta till Sovjetunionen i kriget. Under vinterkriget kom finländska krigsbarn att transporteras till de nordiska länderna, huvudsakligen till Sverige.Källa: Försvarsministeriet & Tammenlehvän Perinneliitto ryTalvisota 1939–1940Sota Suomen ja Neuvostoliiton välillä alkoi 30. marraskuuta 1939, kun Neuvostoliitto hyökkäsi Suomeen. Samalla Neuvostoliitto purki maiden välisen, vuonna 1932 allekirjoitetun hyökkäämättömyyssopimuksen. Talvisodan syttyessä Suomi oli vahvasti alivoimainen, ja tuhannet ulkomaalaiset ilmoittautuivatkin vapaaehtoisiksi Suomen armeijan rinnalle. Eniten vapaaehtoisia saapui Ruotsista. Yhteensä 105 päivää kestänyt talvisota päättyi Moskovan rauhansopimuksen allekirjoittamisen jälkeisenä päivänä 13. maaliskuuta 1940. Talvisota on tunnettu erityisen vaikeista talviolosuhteista, sillä talvi oli tuolloin yksi vuosisadan kylmimmistä ja pakkaslukemat saattoivat laskea lähes –50 asteeseen. Talvisodan seurauksena Suomi menetti Neuvostoliitolle noin 13% maa-alueestaan. Talvisodan aikana suomalaisia sotalapsia lähetettiin muihin Pohjoismaihin, pääasiassa Ruotsiin.Lähde: Puolustusministeriö & Sotiemme perinne/Tammenlehvän Perinneliitto ryReportteri/reporter: Hanna Sihlmanhanna.sihlman@sverigesradio.seTuottaja/producent: Lotta Hoppulotta.hoppu@sverigesradio.se
I slutet av 1500-talet råder ett kallt krig mellan den svenska kungen Sigismund och hans farbror Karl. Den yngre katoliken, Gustavs barnbarn, är Sveriges och Polens kung. Den hänsynslöse hertig Karl vill gärna göra någonting åt den situationen.Brödrafejden efter Gustav Vasa är en av svensk historias mest dramatiska och rafflande berättelser. I dess skugga finns hundratals andra lika intressanta berättelser som till stor eller liten del hänger samman med den.Som i Finland där Sigismunds överståthållare Klas Fleming satte. Som en annan romersk prokonsul lät han Finlands bönder bära hela bördan att försörja rytteriet. Missnöjet hade pyrt länge, i slutet av seklet skulle eldan flamma upp och snart brann det överallt.Äntligen blir det klubbekrig i Historiepodden. Vi pratar om storpolitiken, om böndernas ekonomiska situation och förfasas över hur järnmasken Klas Fleming. Mycket nöje!Läslistan:Ylikangas, Heikki & Hulden, Mats, Klubbekriget: det blodiga bondekriget i Finland 1596-97, Atlantis, Stockholm, 1999Adolfsson, Mats, Fogdemakt och bondevrede [Elektronisk resurs], Natur & Kultur, 2014Larsson, Lars-Olof, Arvet efter Gustav Vasa: berättelsen om fyra kungar och ett rike, Prisma, Stockholm, 2005Hårdstedt, Martin, Finlands svenska historia, Svenska litteratursällskapet i Finland, Helsingfors, 2023 Lyssna på våra avsnitt fritt från reklam: https://plus.acast.com/s/historiepodden. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
UPPLÄSNING: Arina Katchinskaia Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. DIKT: ”Arvet” av Lotta EkströmDIKTSAMLING: Ny poesi (Vendels förlag, 2023)MUSIK: John Zorn: L'air et les songesEXEKUTÖR: Marc Ribot, gitarr, Carol Emanuel, harpa och Shanir Ezra Blumenkranz, bas
Allhelgonahelgen ägnas åt att minnas och hedra våra nära och kära som lämnat oss. I Karlavagnen med Mona Wahlund ska vi prata om hur du vill att dina anhöriga ska minnas dig, dina gärningar och vad du satt för spår. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Hur tänker du runt din egen död? Hur vill du bli ihågkommen? Vad vill du att andra ska minnas av och om dig? Har du funderat hur du vill ha det efter din bortgång - hur saker och ting ska förvaltas. I kväll i Karlavagnen vill vi att du delar med dig av hur du vill att arvet efter dig ska se ut. Det kan handla om det personliga eller om det materiella/saker. Har du skrivit ett testamente och i så fall hur ser det ut? Vad vill du lämna efter dig? Vad vill du lämna för eftermäle? Har du tänkt igenom det eller blir det som det blir? Dela med dig av dina tankar om arvet efter dig! Vad vill du bli ihågkommen som? En person som gick sina egna vägar, en person som alltid var generös, en solidarisk och rättvisemärkt person? Vad tror du dina nära och kära kommer att säga om dig den dagen du är borta? För en sak är ju säker - vi ska alla den vägen vandra. Vad vill du att andra ska minnas av dig? Hur går dina tankar om arvet efter dig?Programledare: Mona WahlundRing oss, mejla på karlavagnen@sverigesradio.se eller skriv till oss på Facebook och Instagram. Slussen öppnar kl 21:00 och programmet startar kl 21:40.
Kriget formar nu en ny ukrainsk nationell identitet, skriver religionsvetaren och skribenten Eli Göndör, som besökt ett bröllop i Ukraina. Allt som påminner om Ryssland skalas sakta men säkert bort från den ukrainska kulturen och identiteten. Inläsare: Johan Rabaeus
Översiktsserien fortsätter. Det kommer att handla om en icke folkvald president Ford, amnesti till Nixon, mildhet mot vietnamveteraner, CIA:s lönnmordsplaner, kongresskritik mot presidentmakten, oljekris, Mayaguez incidenten, två presidentmordförsök och presidentvalet 1976. Glöm inte att prenumerera på podcasten! Ge den gärna betyg på iTunes! Följ podden på Facebook (facebook.com/stjarnbaneret), twitter (@stjarnbaneret) eller Instagram (@stjarnbaneret) Kontakt: stjarnbaneret@gmail.com
I reportageserien Vykort från drömfabriken gör Sveriges Radios USA-korrespondent Roger Wilson och kulturredaktionens Lisa Bergström nedslag i några av filmhistoriens stora ögonblick. Följ med på spaning efter den mest ikoniska av de ikoniska skådespelarna, Marilyn Monroe. Striden om minnet av Marilyn Monroe pågår fortfarande. Vare sig det handlar om att Kim Kardashian bär hennes gamla kläder på röda mattan, eller att kritiker gör feministiska analyser av filmer om hennes liv. Medan andra vill äga Marilyns skor, kläder och ägodelar – som till exempel samlaren Scott Fortner. Ett reportage av Lisa Bergström och Roger Wilson.Producent: Maria Götselius
Om vilka spår som den lutherska kyrkan satt och som man fortfarande kan se i dagens Sverige Reformationen i Sverige gick stegvis men resultatet blev att svenskarna gick från att vara katoliker till att bli medlemmar i den svenska lutherska kyrkan.Vilka avtryck har det gjort och hur hade Sverige sett ut om vi behållit den katolska traditionen?Hör Magdalena Dahlborg från den katolska tidningen Signum, Jonas Eek, opinionschef på Kyrkans Tidning, Martin Berntson, professor i religionsvetenskap och Mustafa Panshiri, samhällsdebattör och tidigare polis. Även David Thurfjell, professor i religionsvetenskap vid Södertörns högskola, medverkar.programledare: Åsa Furuhagenproducent: Anders Diamant
LOVE & MUSIC RADIO SHOW @ MOVE IBIZA RADIO by DJ Miguel Giner www.facebook.com/djmiguelginer Every Sunday 4 PM (CET) @ www.moveibiza.com Supported by www.thetitle.es
Rickard har svidande kritik mot SVT:s senaste produktioner. Calle hittar, på ett mirakulöst sätt, något positivt med bankkrisen! Dokumentären Rickard pratar om heter "Arvet och den acceptabla orättvisan", det glömde han säga. Följ Sparadiset på instagram: sparadiset_podcast
En gång i tiden, under det tidiga 1600-talet, hade svenska kungar ambitioner om att göra sig själva eller sina släktingar till rysk tsar. Detsamma gällde de polska kungarna, som i sin tur var de svenska kungarnas nära släktingar. Det hela är rörig, och då är det ändå ingenting mot den politiska röran i Ryssland som gjort att Östersjögrannarna börjat slipa sina knivar.Läslista:Smirnov, Alexej, Den svenske tsaren, Karneval förlag, Stockholm, 2017Hosking, Geoffrey, Ryssland: folk och imperium 1552-1917, Historiska media, Lund, 2003Larsson, Lars-Olof, Arvet efter Gustav Vasa: berättelsen om fyra kungar och ett rike, Prisma, Stockholm, 2005Bodin, Per-Arne, Ryssland: idéer och identiteter, Norma, Skellefteå, 2000m fl... Lyssna på våra avsnitt fritt från reklam: https://plus.acast.com/s/historiepodden. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
Kinas befolkning minskar för första gången på 60 år. För Kina innebär befolkningstrenden en lång rad problem. Hör om stressen, pressen och pengarna som får Kinas 80-talister att rata familjelivet. Det är en historisk vändpunkt, nyheten förra veckan att befolkningen i världens ännu folkrikaste land har börjat minska. Om bara några månader, i april 2023, väntas Indien gå om Kina och bli världens folkrikaste land. Experter bedömer att Kinas befolkning kan minska med över 100 miljoner fram till år 2050 och frågan är vad detta betyder för ekonomin, jobben, välfärden och för Kinas position i världen.Kinesiskt livspussel ses som hinderKommunistpartiet vill få fler unga att föda fler barn. Men många unga kineser ser ett livspussel som står i vägen. Hör om hur dyra bostäder, omöjliga hämtningstider och skolpress. Arvet efter ettbarnspolitiken spelar också in. Vid sidan om befolkningstrenden pratar vi också om helgens nyårsgala på kinesisk TV. Ett utmärkt arrangemang för den som vill få syn på de statligt sanktionerade trenderna i Kina. Medverkande: Björn Djurberg, Kinakorrespondent. Hanna Sahlberg, Kinakommentator. Programledare: Axel Kronholm Producent: Therese Rosenvinge Tekniker: Maria Stillberg
Fascismen, nazismen och rasismen har alltid haft en speciell relation till det förflutna. En idé om en svunnen tid där något fanns att sträva efter. Under första halvan av 1900-talet frodades dessa tankar runt om i Europa och Italiens diktator Benito Mussolini skulle komma att utnyttja den antika romerska historien till fullo. I det här avsnittet diskuterar vi fascismen och hur Mussolini utnyttjade det antika Rom i sin fascistiska propaganda, både ur ett historiskt och retoriskt perspektiv, men också ur ett arkeologiskt och arkitektoniskt sådant. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
Den 3 oktober är det på dagen ett år sedan en av Sveriges mest kontroversiella konstnärer, Lars Vilks, dog i en trafikolycka. Efter sig lämnar han ett omdebatterad konstarv. Som konstnär arbetade Lars Vilks med vad han kallade processverk konstverk som inte hade en given väg eller slutpunkt och där både publiken och kritikerna oundvikligen blev en del av verket. Efter sig har han lämnat ett omdebatterat konstarv som plötsligt saknar sin konstnär - för vad händer nu med de processer som han satt igång?I en serie i två delar undersöker frilansreportern Hedvig Weibull arvet efter Vilks. Idag handlar det om hans mest omdebatterade verk, "Profeten M. som rondellhund" från 2007.
När konstnären Lars Vilks omkom i en bilolycka hösten 2021 lämnade han några av Sveriges mest hyllade och hatade konstverk efter sig. Vilks konstnärliga process har nått sitt slut men vad händer med konstverken nu? Ett av Lars Vilks mest kända verk är Nimis, ett olovligt bygge av drivved på en strand i ett naturreservat på Kullaberg. Ursprungligen bygd i trots mot havet, just på den plats där Vilks en stormig dag för många decennier sedan höll på att drunkna. Kommer träskulpturen med sina torn och vindlande gångar kunna fortsätta stå upp mot naturens krafter? Ska det bevaras eller har kampen mellan konstnären och havet redan avgjorts?Ett reportage av Hedvig Weibull.
15 september. Annie Lööfs avgång kan skapa möjlighet för en verklig politisk mitt. Det tror Peter Wennblad när han diskuterar Centerpartiets framtid med Paulina Neuding och Mattias Svensson. Andreas Ericson leder samtalet, som också handlar om kraven på dagens politiker.
Med anledning av Japans tidigare premiärminister Shinzo Abes plötsliga bortgång återpublicerar FollowTheMoney avsnittet om "Abenomics" - den ekonomiska genombrottspolitik som han kommer bli ihågkommen för. Avsnittet spelades in i samband med Shinzo Abes avgång till följd av sjukdom i september 2020. Han sköts ihjäl den 8 juli 2022 i Nara i samband med ett kampanjtal. I mitten av 00-talet fick en fundamental kris världens då näst största ekonomi att gå i bräschen för allt vad djärva ekonomiska idéer kallades, allt det som i dag kallas modern penningpolitik. Årtionden av stagnation förbyttes i återhämtning, tillväxt och börsyra, men nu står Japan återigen inför monumentala vägval. Med en pandemi på halsen och en rad hotande konflikter i närområdet har landets reformivrande ledare - Abenomics-metodikens mästare - insjuknat och hastigt tvingats avgå. Världskänt både för sin konservatism och futurism samtidigt har förändringens vind blåst snålt över den stigande solens rike de senaste 30 åren och kunnat konstateras ha gett en närmast kuslig föraning om vad som väntar oss andra industrialiserade länder. Men vad händer nu, efter att premiärminister Shinzo Abe lämnat ett enormt hål efter sig i det motsägelsefulla Japan? Det här är FollowTheMoney, en podcast om makt, storfinans och börsen av och med programledaren Martin Nilsson och utrikesredaktör Joakim Rönning, som frågar sig om det slutligen har blåst upp till storm och splittring innuti Japan och till öppen konflikt med dess allt mäktigare grannländer - konflikter som kan komma att drabba oss allihop?
En otröstlig änka, en sexårig drottning och en uppstoppad hästSupport this show http://supporter.acast.com/vigartillhistorien. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.
En ny satsning på Koranpodden där vi diskuterar och recenserar böcker för att stärka läslusten i landet.Information på bokens baksida:En av de myter som ständigt återkommer i den europeiska antiislamiska och antiarabiska retoriken är att biblioteket i Alexandria förstördes när kalifen Omar erövrade staden år 642. Ingmar Karlsson motbevisar denna och andra liknande myter, och beskriver i Arvet från Bagdad hur vårt klassiska grekiska kulturarv istället har bevarats, utvecklats och förts vidare ut i Europa av lärda araber.Under slutet av 700- och 800-talen översattes de klassiska grekiska verken till arabiska av vetenskapsmän och översättare i Bagdad. Från Bagdad flyttade sedan många lärda män till det muslimska Spanien, och i deras bagage fanns de klassiska grekiska verken och tänkandet de själva utvecklat. Den klassiska kunskapen spreds sedan därifrån vidare norrut.Detta är författaren och diplomaten Ingmar Karlssons artonde bok. För sitt författarskap har han erhållit två hedersdoktorat och tilldelats Vitterhetsakademiens pris för »ett inkännande författarskap som vidgat våra kunskaper om Europas och Mellanösterns folk och kulturer«.Besök gärna vår hemsida: www.koranpodden.se.Följ vårt arbetefacebook.com/koranpoddeninstagram.com/koranpodden/Stöd KoranpoddenOm du finner någon glädje eller värde i vad jag gör, snälla överväg att donera ett valfritt belopp. Alla donationer går till att utveckla och marknadsföra Koranpodden. Swisha ett frivilligt belopp till swish 123 669 10 18 (Support Koranpodden) eller via bankgiro 5271-8053.Bli månadsgivare! Klicka här.
Han har kallats guldhjälte och AIKs bästa fotbollsspelare genom tiderna, Henok Goitom har gjort 100 mål för klubben och hunnit med en lång karriär i Spaniens högsta liga, La Liga. Vi pratar med fotbollsproffset som nu lagt skorna på hyllan om uppväxten i Husby, tiden i AIK, pappan som var hans tränare och ögonblick från karriären han aldrig kommer glömma. Programledare: David Druid, Linnea Wikblad och Kodjo Akolor
Nu har det gått 20 år sedan Fadime mördades och samhället tycks fortfarande ha svårt att förstå. Frågorna kring hedersvåld fortsätter att vara kontroversiella och komplexa. Nisti Stêrk har gjort dokumentären Arvet efter Fadime på SVT Play. Tillsammans med Nisti försöker vi reda ut: vad har vi lärt oss de senaste 20 åren? Har samhället börjat lyssna på dem som utsätts för hedersvåld, eller vänder vi dem ryggen? Och hur ser arvet efter Fadime ut? Programledare: Linnea Wikblad, Kodjo Akolor och Johannes Cakar
En av Sveriges mest kända kriminologer väcker debatt, trots att han avskyr konflikter. Föräldrarna överlevde förintelsen och sa till honom att akta sig för faror. Så varför strider Jerzy Sarnecki? I Sveriges Radios Söndagsintervjun möter du personen bakom offentlighetens mask i journalistikens mest grundläggande form intervjun.Programledare är Martin Wicklin.Producent: Hannah Engberg.Kontakt: sondagsintervjun@sr.seOm Jerzy Sarnecki74-årig professor emeritus i kriminologi vid Stockholms universitet. Som 20-åring år 1969 flydde han det antisemitiska Polen tillsammans med sina judiska föräldrar och kom till Sverige.
Den sjätte januari 2021 utsattes USA:s kongress för en våldsam attack av Trumpsupportrar. Var händelsen kulmen av USA:s politiska polarisering, eller en försmak av vad som komma skall? Medverkande: Ginna Lindberg, USA-kommentator på Ekot, Cecilia Khavar, Washingtonkorrespondent och Fernando Arias, utrikesredaktör på Ekot.Programledare: Sara Stenholm Producent: Viktor Mattsson Tekniker: Tim KellermanUSApodden usapodden@sverigesradio.se
Den sjätte januari 2021 utsattes USA:s kongress för en våldsam attack av Trumpsupportrar. Var händelsen kulmen av USA:s politiska polarisering, eller en försmak av vad som komma skall? Medverkande: Ginna Lindberg, USA-kommentator på Ekot, Cecilia Khavar, Washingtonkorrespondent och Fernando Arias, utrikesredaktör på Ekot.Programledare: Sara Stenholm Producent: Viktor Mattsson Tekniker: Tim KellermanUSApodden usapodden@sverigesradio.se
Skådespelaren och regissören Helena Bergström gör efterlängtad comeback i Framgångspodden! Det är nog få som inte tagit del av hennes långa lista av roller på både scen och i film efter över 30 år i branschen. Hon har vunnit flera priser och är just nu aktuell med ”Bröllop, begravning och dop – filmen” som har premiär 22 oktober.Vi pratar om hennes uppväxt och hur hennes föräldrars skilsmässa påverkat henne. Vi pratar om hur hon har lärt sig om ledarskap genom att umgås med djur, hennes syn på vad tiden efter MeToo och om när hon som ung spelade in allt hemma på med kasettbandspelare. Dessutom får vi höra om tiden kring hennes faders tragiska bortgång, arbetet med "No more fucks to give" och om det nya spännande filmprojektet med Black Jack 2. Tusen tack för att du lyssnar! Besök Framgångsakademin: www.framgangsakademin.seBeställ "Mitt Framgångsår": https://bit.ly/3jGuZyJAlexander Pärleros Instagram: www.instagram.com/alexanderparleros Bästa tipsen från avsnittet i Nyhetsbrevet: www.framgangspodden.seI betalt samarbete med Convendum: https://convendum.se/sv/I betalt samarbete med Blipp: https://kampanj.blipp.se/framgangspoddenI betalt samarbete med Samsung: https://www.samsung.com/se/smartphones/galaxy-z-flip3-5g/ See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.
Skådespelaren och regissören Helena Bergström gör efterlängtad comeback i Framgångspodden! Det är nog få som inte tagit del av hennes långa lista av roller på både scen och i film efter över 30 år i branschen. Hon har vunnit flera priser och är just nu aktuell med ”Bröllop, begravning och dop – filmen” som har premiär 22 oktober.Vi pratar om hennes uppväxt och hur hennes föräldrars skilsmässa påverkat henne. Vi pratar om hur hon har lärt sig om ledarskap genom att umgås med djur, hennes syn på vad tiden efter MeToo och om när hon som ung spelade in allt hemma på med kasettbandspelare. Dessutom får vi höra om tiden kring hennes faders tragiska bortgång, arbetet med "No more fucks to give" och om det nya spännande filmprojektet med Black Jack 2. Tusen tack för att du lyssnar! Besök Framgångsakademin: www.framgangsakademin.seBeställ "Mitt Framgångsår": https://bit.ly/3jGuZyJAlexander Pärleros Instagram: www.instagram.com/alexanderparleros Bästa tipsen från avsnittet i Nyhetsbrevet: www.framgangspodden.seI betalt samarbete med Convendum: https://convendum.se/sv/I betalt samarbete med Blipp: https://kampanj.blipp.se/framgangspoddenI betalt samarbete med Samsung: https://www.samsung.com/se/smartphones/galaxy-z-flip3-5g/ See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.