Podcast appearances and mentions of joel halldorf

Koranbränningar och muslimska böneutrop har gjort att frågor om religionsfrihet har blivit politiskt brännbara. Men detta är inget nytt. Den svenska religionsfrihetens historia har ofta varit dramatisk med bland annat bokbål i Hälsingland, dödsdomar och landsförvisningar. Fortfarande finns det flera begränsningar i den svenska religionsfriheten.   Om det skriver Anders Johnson i essän “En ofullbordad resa mot religionsfrihet” som är utgångspunkten för detta avsnitt. Andreas Johansson Heinö samtalar med författaren samt Joel Halldorf och Anna Nachman. Detta avsnitt är en inspelning av ett lanseringsseminarium den 12 september.

Hanna reflekterar kring sexualitet. Assaad Daoudi testar oss i ett kaosigt röda dagar-quiz. Joel Halldorf om Påve Franciskus sista tid i livet och vad som blir hans eftermäle. Vi undrar vad som hände er i påskas... Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programledare: Christopher Garplind & Hanna Hellquist

Kan religiös extas hjälpa oss att bryta med dödssynderna? Och hur formar man gemenskaper i en polariserad tid? Läsarpoddens Joel Halldorf och Patrik Hagman har läst "Fully Alive" av Elizabeth Oldfield och samtalar om vägen till mognad i turbulenta tider.

Frågan om Guds existens har återigen kommit att diskuteras i offentligheten. För en tid sedan ägnade Aktuellt en stor del av sin sändningstid åt en debatt i frågan mellan Aftonbladets Eric Rosén och kyrkohistorikern Joel Halldorf. Några veckor senare stod samme Halldorf mot Christer Sturmark i en uppmärksammad och välbesökt debatt på Soho House i Stockholm. Hur kommer det sig att denna eviga fråga blivit het i just vår tid? Hur kan man närma sig frågan om Guds existens, intellektuellt och existentiellt? Har naturvetenskapen verkligen tagit död på frågan om Gud? Och vilka fördelar har teismen framför ateismen? Det är några av de frågor som jesuitpater Ulf Jonsson, professor i religionsfilosofi och Signums chefredaktör, tar upp i ledartexten i det kommande numret av Signum. I det här avsnittet samtalar Ulf Jonsson och John Sjögren utifrån texten.

Lever vi i ett samhälle där föräldraskapet har blivit religion och barnen små gudar? Joel Halldorf och Patrik Hagman har läst "Föräldrarnas födelse" av Maja Larsson och funderar på hur föräldraskapet förändrats från 1700-talet och fram till vår tid.

Hur ska man se på den kristna missionens historia? Är det en berättelse om rå kolonialism eller gudsrikets utbredande? Och vad händer egentligen med bibeltexten när den översätts? Dessa frågor har diskuterats i många avhandlingar – men nu har de också blivit ämne för poesi. Johanna Larssons diktsamling "Bokstavstro" (Elerströms förlag) var en av förra årets mest hyllade böcker och hon djupdyker just i de här frågorna.  Joel Halldorf och Patrik Hagman har läst den.

Johann Gutenbergs tryckpress i mitten av 1400-talet gjorde det möjligt för böcker att spridas snabbare, billigare och till en större publik än någonsin tidigare. Resultatet blev en kulturell revolution som bidrog till framväxten av den moderna världen. Boken blev inte bara ett verktyg för individuell kunskapsinhämtning utan också en kraft som formade samhällen, idéströmningar och maktstrukturer.Från reformationens intensiva produktion av pamfletter till 1800-talets sociala rörelser och industrialiseringens accelererade bokflöde fortsatte böcker att spela en central roll i samhällets förändring.Detta är det andra av två avsnitt av podden Historia Nu om hur bokformat format våra samhällen. Programledaren Urban Lindstedt samtalar med Joel Halldorf, professor i kyrkohistoria vid Enskilda Högskolan i Stockholm och aktuell med boken Bokens folk – En civilisationshistoria från papyrus till pixlar.Johann Gutenbergs tryckpress möjliggjorde snabb och standardiserad reproduktion av text. Genom att skapa rörliga bokstavstyper i metall kunde boksidor komponerade en gång användas om och om igen, vilket gjorde bokproduktionen både effektivare och billigare. Detta gjorde böcker mer tillgängliga och bidrog till spridningen av kunskap och idéer på ett sätt som aldrig tidigare varit möjligt​​.Boktryckarkonsten hade en omedelbar och djupgående effekt på samhället. Under reformationen använde Martin Luther och hans följare tryckpressen för att massproducera skrifter och pamfletter som spreds över hela Europa. Mellan 1518 och 1525 publicerades 1 465 tryckningar av Luthers skrifter – en produktion som var central för reformationens framgång​. Tryckpressen underminerade kyrkans kunskapsmonopol, och boken blev en symbol för individuell frihet och upplysning​.Under upplysningstiden blev böcker tillgängliga för allt fler samhällsgrupper. Läsningens cirklar vidgades från aristokratin och prästerskapet till borgerskapet, och senare till bönder och arbetare. Böcker blev verktyg för spridning av upplysningens ideal och en alltmer global dialog om mänskliga rättigheter och vetenskap​​.Under denna tid utgjorde boken en brygga mellan lokala kulturer och en framväxande nationell identitet. Böcker och pamfletter bidrog till att skapa en gemensam referensram och lade grunden för nya idéer om politiskt deltagande och demokrati​​.Bild: Detta träsnitt från 1568 visar den vänstra skrivaren som tar bort en sida från pressen medan den till höger färgar textblocken. En sådan duo skulle kunna nå 14 000 handrörelser per arbetsdag, trycka ca. 3 600 sidor på gång. Av Jost Amman - Träsnittsillustration i boken "Ständebuch" från 1568, återgiven i "Meggs, Philip B. A History of Graphic Design. John Wiley & Sons, Inc. 1998. (s. 64)". Wikipedia, Public DomainMusik: "Universi qui te expectant", sjungen på första söndagen i advent. Inspelad privat med medlemmar av Schola Antiqua. 2004-07-12. Mikebrubaker12 Wikipedia. Creative Commons Attribution-ShareAlike 3.0 Lyssna också på Martin Luthers idéer blev grundstenen till Sveriges välstånd.Klippare: Emanuel Lehtonen Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Varje läsformat – från papyrus och kodex, till tryckta böcker och skärm – har påverkat både hur vi läser samt hur vi tänker. De tidiga kristna favoriserade kodexen – den första boken – framför de etablerade skriftrullarna. Kodexen, som var en uppskuren bokrulle mellan pärmar, var mer tillgänglig och enklare att hantera än de mera vördade skriftrullarna.Med kodexen kunde kristna texter distribueras snabbare och till fler människor. Detta teknologiska val bidrog inte bara till kristendomens expansion utan också till att etablera kodexen som standardformat för böcker i den västerländska kulturen.Detta är det första av två avsnitt av podden Historia Nu om hur bokformat format våra samhällen. Programledaren Urban Lindstedt samtalar med Joel Halldorf, professor i kyrkohistoria vid Enskilda Högskolan i Stockholm och aktuell med boken Bokens folk – En civilisationshistoria från papyrus till pixlar.Under antiken var skriftrullar, ofta tillverkade av papyrus, standardformatet för text. Dessa rullar, som kunde vara flera meter långa, användes både för religiösa och administrativa ändamål. Det var i skriftrullar som de tidiga judiska och kristna texterna bevarades. Jesus själv, enligt evangelierna, läste från rullar i synagogan, och dessa rullar representerade både den heliga lagen och en konkret länk till det judiska folkets historia.Men skriftrullarna hade begränsningar. De var sköra, svåra att navigera och opraktiska för längre texter eller intensiva studier. Den första stora textteknologiska revolutionen inträffade när rullen ersattes av kodexen – ett format som bestod av lösa ark sammanbundna mellan två pärmar. Kodexen var enklare att bläddra i, mer hållbar och möjliggjorde bättre navigering i texten.Den tidiga kristendomen spelade en avgörande roll i spridningen av kodexen. Kyrkan, som var angelägen om att sprida sitt budskap så brett som möjligt, fann kodexen mer lämplig än rullen för sina behov.Efter Västroms fall på 400-talet föll stora delar av Europa in i en period av politisk och social oreda. Mycket av det intellektuella arvet från antiken riskerade att gå förlorat. Det var i detta sammanhang som klostren blev avgörande för att bevara och sprida kunskap. Munkar i klostren tog på sig uppgiften att kopiera antika texter, ofta för hand, på pergament eller papyrus. Klostren blev också centra för lärande och utbildning, där nya generationer kunde studera de texter som bevarats.Bild: Stockholm Codex Aureus, även känd som Codex Aureus of Canterbury och Codex Aureus Holmiensis är en evangeliebok skriven i mitten av 700-talet i Southumbria, troligen i Canterbury. På 1500- och 1600-talen låg den i Spanien, och 1690 köptes den till den svenska kungliga samlingen. Den förvaras numera på Nationalbiblioteket.Musik: "Universi qui te expectant", sjungen på första söndagen i advent. Inspelad privat med medlemmar av Schola Antiqua. 2004-07-12. Mikebrubaker12 Wikipedia. Creative Commons Attribution-ShareAlike 3.0 Lyssna också till Jesus – en obekväm apokalyptisk profet.Klippare: Emanuel Lehtonen Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Den gyllene grenen live: Kvällens tema är Den ängsliga generationen. Hur påverkar sociala medier, skärmvanor, samhällspress och förändrade livsvillkor vårt välbefinnande? Medverkar gör : Paulina Neuding, författare och ledarskribent på Svenska Dagbladet., Siri Helle, leg. psykolog, författare och skribenten Joel Halldorf, professor i kyrkohistoria, författare och skribent. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Hur fri kan en kyrka bli? Och fri från vad? Kyrkohistorikern och skribenten Joel Halldorf har frikyrklig bakgrund och är aktiv i Svenska kyrkan. I dagens avsnitt pratar han med Omar Ud-Din om religiösa bindestrecks-identiteter, om de svenska frikyrkornas rötter i 1600-talet, och om självbilder och samarbeten bland kristna kyrkor idag. Om husförhör och bönemöten, katekes och karisma, dogmatik och pånyttfödelse. Vad tycker du om dagens avsnitt? Hör av dig och berätta via Instagram, där vi heter @samtalisakristianpodden.

Hur ser vänsterns framtidsvision ut? Är det ens möjligt att föreställa sig ekonomiska alternativ till kapitalismen? Läsarpoddens Joel Halldorf och Patrik Hagman fortsätter sitt sökande efter utopier för vår tid genom att samtala om "Another Now" av Greklands tidigare finansminister Yanis Varoufakis.

Enligt Ray Kurzweil har den första person som kommer bli 1 000 år gammal redan fötts. Läsarpoddens Patrik Hagman och Joel Halldorf går på jakt efter framtidsvisioner och fördjupar sig i transhumanismen, en rörelse vars idéer påverkat Elon Musk och andra mäktiga män. Till detta avsnitt har de läst "The Singularity Is Nearer: When We Merge with AI" av Ray Kurzweil.

Koranbränningar och muslimska böneutrop har gjort att frågor om religionsfrihet har blivit politiskt brännbara. Men detta är inget nytt. Den svenska religionsfrihetens historia har ofta varit dramatisk med bland annat bokbål i Hälsingland, dödsdomar och landsförvisningar. Fortfarande finns det flera begränsningar i den svenska religionsfriheten.   Om det skriver Anders Johnson i essän “En ofullbordad resa mot religionsfrihet” som är utgångspunkten för detta avsnitt. Andreas Johansson Heinö samtalar med författaren samt Joel Halldorf och Anna Nachman. Detta avsnitt är en inspelning av ett lanseringsseminarium den 12 september.

Anstalter är på allas läppar, och i höst kommer flera verk som skildrar insidan. Vi träffar författaren Fanny Klang, manusförfattaren Sanne Övermark och dokumentärfilmaren Staffan Julén. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Fanny Klang är den före detta kriminalvårdaren som skrivit romanen ”Sluten anstalt” om sina erfarenheter av Kriminalvården. Sanne Övermark har skrivit manus till den kommande SVT-dramaserien ”Från insidan”, som bygger på intervjuer med verkliga intagna och skildrar tre gängkriminella som går i terapi i fängelset. Staffan Julén har i flera år följt de livstidsdömda ”Twin” och ”Happy” på San Quentin-fängelset i USA, vars liv förändrades när de deltog i en uppsättning av Samuel Becketts ”I väntan på Godot” – resultatet blev filmen ”Waiting for life” som bland annat ska visas i Riksdagen i höst. Alla tre kommer till P1 Kultur för att prata om hur kulturen kan skildra verkligheten, och hur verkligheten bakom murarna kan påverkas av kulturen.KRITIKSAMTAL: ”KUNG LEAR” PÅ DRAMATENVår teaterkritiker Jenny Teleman har sett en av höstens mest uppmärksammade uppsättningar – ”Kung Lear” med Peter Andersson i huvudrollen på Dramaten. Den tyske regissören Falk Richter gör en samtida tolkning av Shakespeareklassikern – men hur väl fungerar det den här gången?ESSÄ: VAD BEROR DET MINSKADE BARNAFÖDANDET PÅ?Antalet människor på jorden ökar, men på många platser föds för få barn för att befolkningsmängden ska bevaras. Det talas om allvarliga risker för samhälle och ekonomi. Men vad beror det minskande barnafödandet i västvärlden på? Författaren och kyrkohistorikern Joel Halldorf söker i dagens OBS-essä svar i samhällets konstruktion.Programledare: Lisa WallProducent: Felicia Frithiof

Promenerar man runt i ett villaområde ssyns fler skyltar som varnar för lekande barn än barn som faktiskt leker. Joel Halldorf funderar över kontrollbehovet i ett Sverige där det föds allt färre barn. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.År 1968 släppte Paul Ehrlich boken ”The Population Bomb”, där den skenande befolkningstillväxten kopplades till tidens stora skräck – atombomben. ”Kampen för att föda mänskligheten är förlorad”, skrev Ehrlich och spådde att framtiden skulle präglas av svält och samhällskollaps.I dag är oron den omvända. Barnafödandet sjunker i hela västvärlden, och både politiker och experter är bekymrade. Sydkorea är värst i klassen: Det var första landet där barnafödandet sjönk till under ett barn per kvinna. I Sydeuropa närmar sig genomsnittet 1.0 barn, medan siffran i Skandinavien är 1.5. I samtliga fall långt under de 2.1 barn per kvinna som krävs för en stabil befolkningsnivå.I vissa kretsar har de dalande siffrorna utlöst en ny våg apokalyptiska stämningar. Bakom den värsta alarmismen hittar man ofta konspirationsteorier om folkutbyte, eller socialdarwinistiska idéer om att en ”ras” måste föda många barn för att bevara sin livskraft.Dessa överdrifter får andra att ignorera statistiken, vilket är olyckligt. Att oron inte ska överdrivas betyder inte att det är obefogat att diskutera ämnet. För det första väcker det nyfikenhet: Det verkar vara något med modernitet och småbarn som inte går ihop. Frågan är vad?För det andra kommer det få konsekvenser. Om man tillämpar de sydkoreanska födslotalen på 0.8 barn per kvinna på Stockholm, skulle det innebära att dagens 1 miljon invånare minskade till blott 400 000. Det är ett befolkningstapp större än vad digerdöden orsakade på 1300-talet. Vi skulle tvingas lägga ner skolor, omskola lärare till vårdpersonal och sänka pensionerna. Det är inte underligt om politiker engagerar sig, men vad ska de göra? Finlands ledande demograf, professor Anna Rotkirch, suckade över detta i en intervju vintern 2024: ”När man arbetar med politiker är det alltid samma sak. De säger: 'Vi måste lansera ytterligare en månads föräldraledighet.' Och forskarna svarar: Ja, det borde ni, men det kommer inte att ändra något.” Med politik kan man sänka höga födslotal, till exempel genom insatser för barns hälsa, kvinnors rättigheter och tillgång till preventivmedel. Men det funkar inte åt andra hållet: Det finns ännu inga exempel där demokratiska stater lyckats höja födslotalen.Den nedgång vi nu ser verkar inte ha med ekonomi eller familjepolitik att göra. I stället är det, konstaterar Rotkirch, ”något kulturellt, psykologiskt, biologiskt eller kognitivt” som pågår.Kandidater till kulturella förklaringar saknas inte. En del pekar på könsgapet mellan män och kvinnor, andra på förlusten av framtidstro. Men jag tror vi behöver gräva djupare. Vi måste förstå vår moderna kultur på djupet för att begripa vad som pågår.Enligt den tyske sociologen Max Weber kännetecknas moderna samhällen av en iver att kontrollera och optimera tillvarons alla delar. Målet, skriver Weber, är en värld där ”i princip allt kan bemästras genom kalkyler”.Vi vill kartlägga universum, förvandla skogar till naturresurser och organisera samhället genom byråkratiska system. Kontrollivern präglar inte bara vår relation till världen, utan också till våra egna liv. Med hjälp av appar och andra instrument försöker vi optimera arbete, sömn, träning, näringsintag och dejtingliv.Inget kommer undan optimeringsivern, inte ens föräldraskapet. I dag är graviditeter inte något som bara ”händer” till följd av passion och kärlek, utan ett noga planerat steg. Först vill vi leva ungdomens glada dagar, sedan utbilda oss och därefter etablera oss på arbetsmarknaden. Först då är det dags att tänka på barn – om stjärnorna i kärlekslivet står rätt, vill säga.Att en sådan planering är möjlig är naturligtvis positivt, men det gör att barnafödandet skjuts upp. År 1970 var svenska förstföderskor i snitt 24 år gamla, men år 2023 passerade genomsnittet 30. Med en så sen start är det svårt hinna med särskilt många barn.Och det är inte bara barnafödandet som optimeras, utan också barnen. De ska helst ligga lite före i utvecklingskurvorna, sköta skolan och ha givande aktiviteter vid sidan om.Dessutom ökar övervakningen. Själv minns jag en barndom där vi rörde vi oss i flock över stora områden: över fälten, in i skogen och till gölen där vi fångade ödlor. Få föräldrar skulle tillåta det i dag. Promenerar man runt i ett villaområde ser man fler skyltar som varnar för lekande barn, än barn som faktiskt leker.Vi ger barnen så mycket uppmärksamhet att vi inte orkar med särskilt stora barnaskaror. Småbarnslivet är slitsamt och tvingar föräldrar att offra andra aktiviteter: Resor, kultur, karriär, vänner och så vidare. För den moderna människan, som ju vill optimera sitt liv, är barn därför inget självklart val. När barnlösa par får frågan varför de avstått är det vanligaste svaret att de prioriterar sin frihet och sinaintressen.Kontrollsamhället krymper alltså utrymmet för barn på tre sätt. För det första leder det till att graviditeter skjuts upp, dessutom gör det föräldraskapet krävande och slutligen ställer moderna föräldrar sig frågan om barn är verkligen ett optimalt livsval. I ljuset av detta är sjunkande födslotal en fullt begriplig utveckling.Faktum är att man kan vända på frågan, och fundera på varför vi moderna kontrollmänniskor ändå fortsätter att föda barn. Borde inte barnen vara ännu färre i en tid då vi inte behöver stora barnaskaror för att överleva, och när alternativkostnaderna i termer av tid, pengar och slit är uppenbara?Kanske har det med kontrollens baksida att göra? Weber liknade ett samhälle där allt var underkastat rationella kalkyler vid en järnbur. Visst var det effektivt, men samtidigt sterilt och instängt. Som att leva i ett excel-ark.Barnen skapar oreda i systemen, och just därför erbjuder de glimtar av magi i en annars kontrollerad tillvaro. Mitt i allt slit uppstår tillfällen då livet plötsligt drabbar oss, vackert och oväntat. Tänk på föräldern som kommer hem från en dag på kontoret och får en stund i barnets sagovärld, innan det är dags att sova. Vi hör ofta människor säga sånt: Att deras liv kändes tomma tills de fick barn.På så sätt blir barnen ett existentiellt smörjmedel i den moderna maskinen. Vi föder kanske få barn, men de vi har gör livet i Webers järnbur mer uthärdligt. Man skulle kunna parafrasera Karl Marx här: Barnen är hjärtat i en hjärtlös värld – de är folkets opium.Om kontrollbehovet är problemet, då kommer vi inte till rätta med de låga födslotalen genom att höja några bidrag. Det räcker inte att vrida på maskinens reglage, utan vi måste fundera på själva grundkonstruktionen. Barnbristen framstår som ett symptom på ett mer fundamentalt problem, nämligen att vi har skapat ett samhälle där fjädrarna är så hårt spända att det saknas marginaler. För vi lever ju i en värld där utslagning och utbrändhet hotar dem som inte lyckas optimera sina val.I stället för att vifta bort rapporterna om sjunkande födslotalen, bör vi alltså se barnbristen som ett tecken på att något grundläggande behöver förändras. Den moderna maskinen annekterar allt mer av vår livsvärld, och idag utnyttjar vi barnen för att skapa en förtrollad sfär som den inte kommer åt. Men det är inte det vuxna svaret på det här problemet.I stället borde vi fundera på samhällets grundstruktur. Ta oss ur modernitetens kontrollerande järnbur och försöka förvandla den till något annat. En trädgård, en katedral – eller kanske en kreativ lekplats?Joel Halldorfförfattare och kyrkohistoriker

Vilken roll spelar fegheten i historien? Patrik Hagman och Joel Halldorf diskuterar Andra världskriget, maktens glamour och hur man gör motstånd mot feghetens kultur, utgående från Eric Vuillards bok Dagordningen.

Dagens opinionsredaktör Frida Park intervjuar Karin Wiborn, nominerad till kyrkoledare i Equmeniakyrkan om utmaningarna, inte minst generationsväxlingen. Den omtalat prestigelösa och uppmuntrande ledaren kommer ut som partimedlem och feminist och säger bland annat "Jag är ingen Joel Halldorf". Det blir ett öppenhjärtigt samtal om utmaningar, erfarenheter, drömmar och visioner – och om när hon tidigare var nominerad till missionsledare till Svenska baptistsamfundet och först inte blev vald. Nu tjugo år senare är hon nominerad igen, till Equmeniakyrkans samfundsledare. Trots bara några år kvar till pension har hon en brinnande nyfikenhet och lust för förändring. I augusti får vi reda på om ombuden den här gången bekräftar styrelsens val.

Hockey-VM pågår för fullt. Sverige deltar med ett av sina bästa lag på länge. Och till helgen avgörs vilket fotbollslag som vinner Premier League. På både plan, läktare och i tv-soffan är många kristna engagerade. Är det ett problem? Sport var tidigare i allra högsta grad del av vad man vanligen kallar för ”syndakatalogen”. Bevisligen har en stor förändring skett. När och hur gick omförhandlingen till? Tillsammans med Joel Halldorf, professor i kyrkohistoria och Arsenalsupporter, och Fredrik Wenell, teolog, ledarskribent i Dagen som hejar på Malmö IF, samtalar Frida Park, opinionsredaktör och Leksandssupporter, om idrottens fördelar, men också risker. Hur ska man tänka kring sportwashing? Skulle Joel Halldorf, fortsatt heja på sitt lag om det köptes upp av till exempel en rysk oligark? Ska man bojkotta när fotbolls-VM går i Qatar? Och hur får Fredrik Wenell ihop att vara stöttande hockeypappa och ändå uppmuntra till tro?

Är det omöjliga möjligt? Läsarpoddens Joel Halldorf och Patrik Hagman läser en bok om flygande helgon och andra underverk, och diskuterar mirakler och vad de betyder. Vad ska man tro på, och vilken roll spelar sådana berättelserna för vår syn på världen? Och hur ska historiker och andra akademiker förhålla sig till det mirakulösa, egentligen. Bok för samtalet ”They Flew: A History of the Impossible” av Carlos Eire. 

Re:formera podden firar 200 avsnitt! Det gör vi med att bjuda in Joel Halldorf, professor i kyrkohistoria, författare och kulturskribent. Magnus och Joel samtalar om begreppet helkyrklighet utifrån termen bindestrecks-kristen som Joel använder sig av. Precis som enhetssamhället har byts ut mot ett mångkulturellt samhälle, är enhetskyrkans tid förbi och i allt större grad breder en bland-konfessionell kristendom ut sig, åtminstone på gräsrotsnivån. Ett hårt slag mot den varumärkeskonfessionalism som försöker renodla sin särart. Idag är det snarare regel än undantag att kristna är mer av hybrider, där olika fromhetstraditioner och kyrkosamfund har varit med att forma och berika det kristna livet. Vad gör detta med oss och vad gör det med kyrkan? Vi är i behov av ett språk som kan beskriva vad som pågår.  

Parallellt med byggandet av folkhemmet växte en frikyrklig rörelse fram i Sverige, den så kallade Pingströrelsen. Dagens avsnitt handlar om Pingströrelsen och dess portalfigur Lewi Pethrus som har kallats den främsta religösa ledaren i 1900­-talets Sverige. Gäst är Joel Halldorf, professor i kyrkohistoria vid Enskilda Högskolan Stockholm, programledare för Läsarpodden och författare till en biografi över Lewi Pethrus. Vi samtalar om Pingströrelsens historia, om Lewi Pethrus stora inflytande, om varför han grundade Kristdemokraterna och hur tron på att tala i tungor kunde hitta anhängare i världens mest sekulära samhälle.Joel Halldorfs bok om Lewi Pethrus: https://www.adlibris.com/se/bok/biskop-lewi-pethrus-biografi-over-ett-ledarskap---religion-och-mangfald-i-det-svenska-folkhemmet-9789175807751Joel Halldorfs podd "Läsarpodden": https://lasarpodden.libsyn.com/För att få del av exklusiva avsnitt och övriga avsnitt reklamfritt och tidigare än alla bli medlem på patreon.com/bildningskomplexet för endast 30 kr/mån.Stötta också podden via Swish på nummer 0709262541.Instagram: https://www.instagram.com/bildningskomplexet/ Facebook: https://www.facebook.com/BildningskomplexetE-post: benjaminelfors@gmail.comMusikproduktion: Ivar EddingOmslag: Emma Westin/Matthew Sundin Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Ibland slår vördnaden inför de egna bilderna över i våld mot andras symboler. Joel Halldorf reflekterar över religiös och sekulär ikonoklasm, och över möjligheten till samexistens. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.När Mose kommer ner från det heliga berget Sinai möts han av en chockerande syn. De israeliter som han med Herren hjälp nyss befriat ur Egyptens slaveri, verkar redan ha glömt sin Gud. I stället sjunger och dansar de kring en guldkalv som de själva tillverkat. Utom sig av vrede kastar Mose stentavlorna med budorden till marken, sedan förstör han guldkalven. Han gör ett grundligt jobb: Bränner upp den, maler den till stoft och strör ut den i vattnet. Inte ett spår av den falska gudabilden ska finnas kvar.Mose är en ikonoklast, en som förstör religiösa bilder och symboler. Och han är varken den första eller den sista i historien. Såväl Koranen som en judisk Midrash berättar om hur Abraham – stamfader inom judendom, kristendom och islam – slår sönder avgudabilder i sin hemstad Hebron.I religionernas världar finns bilder, byggnader och böcker som betraktas som heliga. De påkallar de frommas respekt – men ibland slår vördnaden inför de egna bilderna över i våld mot andras symboler. En sådan linje löper genom religionernas historia: hebréerna krossar kanaanesiska statyer, kristna bränner judiska bokrullar, muslimer målar över kristna bilder, protestanter förstör katolska ikoner och så vidare.I dag hör vi så ofta om religion och våld att det är lätt att tro att två grupper med olika idéer om det heliga omöjligen kan leva fredligt tillsammans. För om den ena uppfattar något som heligt, då kommer den andra snart se det som sin heliga plikt att förstöra det. Men bredvid berättelsen om den religiösa ikonoklasmen löper en annan linje: En bortglömd historia som handlar om respekt för, ja till och med en nyfikenhet på grannarnas gudabilder.Den brittiske journalisten William Dalrymple upptäckte den under sina resor i Mellanöstern på 1990-talet. Här har kristna och muslimer levt sida vid sida i sekler, och genom åren har många stigar mellan dem trampats upp. Visst trätte de lärda om läran, men folkets perspektiv var annorlunda. De förhöll sig praktiskt till religionen och besökte heliga platser för att få hjälp. Om en viss plats erbjöd bot mot sjukdomar eller dåliga skördar då sökte sig många nyfikna dit, utan att fråga om platsen var kristen eller muslimsk. Huvudsaken var att man fick hjälp.I boken ”Från det heliga berget” berättar Dalrymple om ett besök vid helgonet Nebi Uris grav i Syrien. Här finns en helgedom som muslimer, katoliker och kristna armenier besöker för att sova en natt och förhoppningsvis vakna upp fria från åkommor. Den muslimske föreståndaren berättar att han nyss tagit emot en kristen flicka, som rest dit efter att helgonet visat sig för henne i en dröm. Hon tillbringade en natt där och vaknade upp frisk. Som tack återvände hon med en bagge som hon offrade till Nebi Uri.I en annan stad gästar han ett nunnekloster och inser att många muslimer deltar i gudstjänsten. De knäböjer på sina bönemattor och tänder ljus vid ikonerna, medan prästen svingar rökelsekaret och läser ur Bibeln. I Johannes döparens kyrka i Damaskus ber kristna och muslimer tillsammans inför relikerna från det helgon som båda religionerna hyllar. I Libanon finns en undergörande bild som lockar till sig både kristna och muslimer. Och så vidare. I dag har politiseringen av de religiösa identiteterna gjort att de förlorat sin porösa karaktär. Gränserna stärks, och stigarna mellan religionerna bevakas hårt. Det har gjort sådana här platser sällsynta – men några lever ännu kvar, som påminnelser om sedvänjor som en gång var utbredda. Dalrymple skriver: ”Det är först på 1900-talet som denna hävdvunna tolerans fått ge vika för en ny, hårdare islamistisk attityd, och det är inte förrän helt nyligen som den synkretism jag bevittnat blivit en raritet av oändligt värde.”Dessa folkliga mötesplatser, där man inte bara tolererar den andre utan faktisk tillber dennes heliga symboler, ger en annan bild av samexistensen än historien om ikonoklasm. Men båda är sanna, vilket påminner oss om att fromheten kan fungera både som bro och slägga. Den kan vara en väg till den andre, men också ett vapen mot henne.Det moderna sättet att hantera religiösa spänningar har stavats sekularisering. Om staten är neutral och religionen privat, då leder det till att religiösa spänningar desarmeras. Så har vi tänkt, och många gånger har det fungerat. Resultatet har blivit en sval tolerans med öppenhet mot mångfald. Som den amerikanske presidenten Thomas Jefferson formulerade det: ”Det skadar mig inte om min granne tror på tjugo gudar eller ingen gud. Det varken kostar mig pengar eller bryter benet på mig”.Toleransens styrka och svaghet är svalkan. I Jeffersons ord ryms inte bara öppenhet, där ekar också ett ointresse. Han bryr sig inte om vad hans grannar håller på med. Och om nyfikenheten saknas trampas det upp färre stigar mellan husen. I stället lever man sida vid sida som främlingar.Men främlingskap blir lätt till fiendskap, därför riskerar även den sekulära svalkan slå över i het ikonoklasm. ”Min vän”, skrev den franske upplysningsfilosofen Diderot i ett brev år 1765, ”om vi älskar sanningen mer än konsten, låt oss be att Gud sänder oss några ikonoklaster.” Han ville att Europa skulle bryta upp från sitt religiösa förflutna, och då behövde de gamla bilderna krossas – oavsett hur vackra de var. I denna revolutionära anda har sekulära ikonoklaster gett sig på religiösa symboler.Vi lurar oss om vi tror att sekulariserade samhällen inte betraktar något som heligt. Tvärtom kan både nationen, demokratin och mänskliga rättigheter beskrivas som heliga. Ganska ofta stöter man också på texter där politiker eller ledarskribenter säger att ”Yttrandefriheten är helig”. Det vill säga att rätten att kritisera andras föreställningar är en så viktig grundsten för demokratin att den inte får kränkas eller inskränkas.Men då och då dyker det upp personer som tar detta ett steg längre. Som inte nöjer sig med att vörda yttrandefriheten, utan betraktar det som sin heliga plikt att i yttrandefrihetens namn kränka eller förstöra symboler som andra betraktar som heliga. Man bränner heliga böcker och smädar religiösa symboler i ett slags yttrandefrihetsfundamentalism. Ikonoklasmen i vår tid följer alltså samma mönster som den gjort genom historien. En del stannar inte vid att vörda sitt eget utan känner ett tvingande behov av att ge sig på andras heliga bilder. Fromheten slår över i fanatism.Det verkar svårt att skapa en ideologi som är befriad från den ikonoklastiska frestelsen. Den letar sig in över allt. Men det bästa skyddet individen kan utveckla är nog en öppenhet som inte stannar vid sval tolerans, utan tillåter sig att vara nyfiken. Som inte bara rycker på axlarna och accepterar att den andre existerar, utan vågar besöka honom för att se vad som finns att upptäcka. Kanske inser jag då att den heliga bilden kan vara ett fönster till en värld som står öppen också för mig.Joel Halldorfkyrkohistoriker, författare och skribentLitteraturWilliam Dalrymple: Från det heliga berget – en resa i skuggan av det bysantinska riket. Översättning: Katarina Sjöström. Cordia i samarbete med Frikyrkliga studieförbundet, 2001.

Hör även om kyrkornas protester i Tyskland mot partiet AfD och om krisen inom den svenska pingströrelsen samtidigt som det går betydligt bättre för de pingstkyrkor i Sverige med utländska rötter. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. SÄPO bedömer att den ryskortodoxa kyrkan i Sverige som tillhör Moskvapatriarkatet är en plattform för att samla in underrättelseinformation. Hör Daniel Stenling, chef för SÄPO:s kontraspionage, Isak Reichel, direktör hos Myndigheten för stöd till trossamfund, SST och Sofia Camnerin, generalsekreterare för Sveriges kristna råd.Flera kyrkor i Tyskland demonstrerar återkommande mot det högernationalistiska partiet AfD, Alternativ för Tyskland. Vår korrespondent Daniel Alling är med från Berlin och berättar om hur framgångsrik kampen verkar vara och om hur AfD bemöter kritiken från de religiösa företrädarna.Den svenska pingströrelsen skakades i höstas om av en affär som rört Daniel Alm, föreståndaren för Pingst Fria Församlingar i Samverkan. En tidigare kvinnlig kollega som riktade anklagelser mot honom om maktmissbruk och handlingar av sexuell karaktär. När det här blev känt valde pingstledaren Daniel Alm att avgå från sin tjänst, även om han sa att han hade en helt annan bild av situationen än anmälaren. En internutredning i pingströrelsens ledning visar nu att Daniel Alms ”agerande inte varit juridiskt felaktigt men att förtroendet för för honom som nationell ledare gått sönder” Hör Joel Halldorf, kyrkohistoriker och författare som forskat om ledarskap inom pingströrelsen om hur mycket den svenska pingströrelsen skadats efter den här affären?Medan svenska pingstförsamlingar bearbetar både ledningsfrågan och ser ett minskande medlemsantal så har det skett en tydlig ökning av nya migrantförsamlingar, en av de pingstkyrkorna finns i Sollentuna. Hör Nelson Guedes Montano som hittade ett andligt hem i Iglesia Nueva Creación i samband med en hungerstrejk på Sergels Torg.Tidöpartierna vill göra något åt ett så kallat slöjtvång. I en debattartikel skriver jämställdhetsministern Paulina Brandberg att regeringen och SD kommit överens om att tillsätta en utredning som ska titta på om det går att förbjuda att barn tvingas att bära slöja eller andra religiösa plagg. Men går det här att genomföra utan att det krockar med Europakonventionen för mänskliga rättigheter och Barnkonventionen, som båda är införlivade i svensk rätt? Hör Mårten Schultz, professor i civilrätt, som ser en del rättsliga utmaningar med det här förslaget från regeringen.programledare: Åsa Furuhagenproducent: Anders Diamantreporter: Liza Youhanan

Christopher Garplind har (av misstag) blivit lämnad i sticket - av Hanna Hellquist. Även du har blivit lämnad i sticket! Är My Little Pony lite bögig? Professor i kyrkohistoria Joel Halldorf pratar om den religiösa fastans betydelse i vår samtid. Och vad kan man säga om Gunilla Perssons saker som blivit beslagtaget? Väskexperten Margret Doge Atladottir reder ut värdet på grejerna! Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programledare: Christopher Garplind och Hanna Hellquist.

Har vi bygd et lavterskelsamfunn, der alt kommer alt for lett for oss? Når til og med dataspillene har blitt superenkle å lære seg – Hvor mye vanskeligere blir det da ikke å motivere et barn til å mestre fiolinen? Episodens gjest, Joel Halldorf – kirkehistoriker, forfatter, avisskribent (Expressen mfl.) og podkastvert (Läsarpodden) – er aktuell med Bokens folk - en sivilisasjonshistorie fra papyrus til piksler (Verbum). Hvordan vi leser former oss like mye – ja, kanskje mer – enn hva vi leser, hevder Joel Halldorf. Vi tenker på bøker som lagret informasjon, men de er også verktøy for refleksjon og fordypning. Øyeblikkene i dag er så intense at faren for å taper de store linjene av syne er overhengende. Men om vi forstår reisen hit forstår vi også nuet bedre. Til dette står boken i en særstilling. Programleder er Arne Christian Konradsen, forlagssjef i Verbum og Bibelselskapet. I studio sitter også Live Lundh, anmelder og journalist i Morgenbladet, Vinduet mfl. Abonner på Areopagos' nyhetsbrev: https://areopagos.no/bli-med/abonner-nyhetsbrev Musikk: Doydank og Doydank/Kjetil Jerve

Återutsändning av ett avsnitt från 2021 som tidigare bara fanns bakom betalvägg. Kolla även in avsnittet “Kan Gud vara ond?” med Joel, som publicerades i samband med denna Q&A.Här hittar du alla samtal från Hur kan vi?Utforska Hurkanvipedia för att lära dig mer Stötta Hur kan vi? 3.0 genom att bli månadsgivare härBoka oss till ditt team, ledningsgrupp eller företag Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Reklambefriad återutsändning av ett avsnitt från 2021.Navid pratar med teologen och författaren Joel Halldorf om vad Gud är för något, hur vi skapar Gud i Sverige i dag, vad kapitalism har med religion att göra och varför både Navid och Joel skulle kunna må bra av att få en fysisk käftsmäll nån gång då och då.Här hittar du alla samtal från Hur kan vi?Utforska Hurkanvipedia för att lära dig mer Stötta Hur kan vi? 3.0 genom att bli månadsgivare härBoka oss till ditt team, ledningsgrupp eller företag Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Många bollar i luften må göra oss flexibla i arbetslivet men det gör oss också splittrade. Joel Halldorf ber oss titta på klosterlivet i ett försök klistra ihop vår sönderdelade uppmärksamhet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.På 1870-talet reste Jules Vernes litterära hjälte Phileas Fogg jorden runt på endast 80 dagar. 2023 färdades youtubern Noel Phillips den sträckan på blott 80 timmar, med hjälp av lågprisflyg.Det är inte bara resor som går fortare i dag, utan de flesta delar av livet accelererar: vi äter snabbmat, konsumerar allt kortare nyhetsklipp och forskare har visat att vi till och med pratar snabbare i dag än för några år sedan. Detta präglar också vår relation till texter: Även läsningen accelererar.Förr läste man långsamt. Vi kan veta det, eftersom det inte går att läsa en riktigt gammal bok snabbt. Det beror på att den är skriven utan mellanrum mellan orden, i en löpande skrift utan vare sig punkter eller mellanslag. Det kallas scriptio continua, och var standard fram till medeltiden.En text av det slaget bör man läsa högt och långsamt, för att förstå vad man läser. Det är nödvändigt att åtminstone mumla för att ”låta örat bringa klarhet i vad som för ögat ter sig som en fortlöpande rad tecken”, som författaren Alberto Manguel formulerat det. Det kan tyckas besynnerligt att det tar så lång tid innan mellanrummen införs, eftersom det är en enkel sak som verkligen underlättar läsningen. Men dröjsmålet beror på att man inte hade bråttom.Under medeltiden skedde den mesta läsningen i klostren, av munkar som var ålagda att läsa två till tre timmar per dag. Deras läsning kallades lectio divina – den gudomliga läsningen. Det var en andlig läsning som involverade alla sinnen: Man såg orden med ögonen, smakade dem i sin mun och hörde dem med öronen. Munkarna, skriver en historiker, rullade orden i sin gom som en klunk vin innan de svalde.Läsningen skulle vara en meditatio, en meditation över ordet. Man läste inte för att hinna igenom så många böcker som möjligt, utan för att själva läsandet gjorde något med läsaren: Böckerna förde munken till ett rum av inre stillhet, bort från vardagens distraktioner och närmare Gud. Att stressa igenom texten hade varit meningslöst, eftersom det skulle ha förstört meditationen.På tusentalet infördes mellanrummen och nu blev det enklare att läsa tyst, enbart med ögonen och utan att behöva mumla. Erfarna läsare lärde sig att skanna en boksida med blicken, snabbt och effektivt. Det uppskattades särskilt av akademiker och byråkrater: För dem handlade läsningen inte främst om meditation, utan om att söka information.Därmed är vi på väg mot vår tids läsning som oftast sker på skärmar, där vi hastigt hoppar från text till text. Om en sida tråkar ut oss finns en miljon alternativ ett klick bort. Att surfa är att röra sig på ytan av ett hav av texter, och sällan ta sig tid att dyka ner. Modern läsning är inte främst långsam och fokuserad, utan oftare hastig och distraherad.Att även utbudet av texter accelererar gör vår tid fullpackad av intryck. Vi blir ständigt ”distraherade från våra distraktioner av distraktioner”, för att citera författaren TS Eliot. Men bristande koncentration var inte ett okänt fenomen ens för medeltidens munkar. Den långsamma läsningen var en rutin som de utvecklade för att bevara uppmärksamheten och hålla distraktionerna stången.Asketen Johannes Cassianus skrev att det odelade hjärtat var munkens mål. Det ligger faktiskt i själva ordet: Munk kommer av grekiskans monachos som kan översättas enskild eller ”odelad”. Distraktioner betraktades som ett hot eftersom de splittrade uppmärksamheten. Nilos av Ankara beskrev problemet så här: ”Det är omöjligt för grumligt vatten att bli klart om det ständigt rörs upp, och det är omöjligt att bli en munk utan stillhet”Det finns en hel del att lära av klostrens långa kamp mot distraktionerna. En dag i klostret saknar inte variation, utan den rymmer arbete, studier, måltider, samtal, gudstjänster och rekreation. Men allt är noga schemalagt, så att de olika aktiviteterna hålls isär. Munkarna avvisar alltså multitasking, utan gör en sak åt gången. Jag träffade en gång en erfaren munk som förklarade principen för mig: ”När du äter, bara ät. När du promenerar, bara gå”, sa han och fortsatte: ”Att försöka göra mer än en sak åt gången är högmod.”Faktum är att varje aktivitet inte bara sker under en viss tid, utan också på en särskild plats. I ett kloster finns matsal, scriptorium, kapell och kapitelsal för måltider, studier, bön och samtal. En tid och en plats för varje aktivitet, således.Hur annorlunda är inte detta mot det moderna livet? Vår tids skenande acceleration skapar en centrifugal effekt, som gör att allt snärjs samman. De smarta telefonerna, till exempel, rymmer ju vårt kontor samtidigt som vi använder dem för underhållning och för att hålla kontakt med familj och vänner. Det gör att arbete, fritid och relationer flyter samman i en sörja. Frånvaron av strukturer leder till en brist på konturerPå ett av USA:s mest prestigefyllda universitet startade för några år sedan en kurs som snabbt blev omåttligt populär. Studenterna kallar den för ”munkkursen”, eftersom den bygger på uråldrig klostervisdom. För att klara den behöver de anamma tre klosterinspirerade regler: Ge upp digitala verktyg, leva i tystnad och ägna sig åt endast en sak i taget. Målet är att de ska träna upp förmågan att fokusera, förklarar läraren Justin McDaniel, som menar att detta är nödvändigt för att kunna leva ett gott liv i en värld av distraktioner.Vi lever i en uppmärksamhetsekonomi, där vår tids skarpaste hjärnor arbetar hårt för att hitta nya sätt att distrahera oss. För att undkomma detta räcker det inte med egen disciplin och viljestyrka, utan det krävs också goda vanor. Det är inte bara munkar som behöver öva sig i uppmärksamhet och finna strukturer som ger vardagen konturer. Vi behöver alla något av detta. Och som det heter i klostren: Bevara ordningen, så ska ordningen bevara dig. När Noel Phillips kom hem efter att ha rest jorden runt på 80 timmar var han lätt euforisk över att ha klarat uppdraget. Samtidigt konstaterade han att han inte sett så mycket av världen.Det en träffande bild av vad livet i en accelererande värld riskerar att reduceras till. Forskning visar att distraktioner försämrar vår uppmärksamhet, närvaro och förmåga att skapa minnen. Det handlar alltså inte bara om att vi blir mindre effektiva i arbetslivet, utan större värden står på spel: Distraktionerna berövar oss förmågan att vara närvarande i våra egna liv.Ett liv som är fullt av distraktioner krymper. Det är som att resa jorden runt så fort att flygplatserna är det enda man minns när det är över.Joel Halldorf kyrkohistoriker, författare och skribent

I Bokens folk: en civilisationshistoria från papyrus till pixlar berättar kyrkohistorikern Joel Halldorf om textens och läsningens historia, från de första lertavlorna till dagens digitala pixelmassor. Hur har vårt författande och läsande förändrats oss under tidens gång och är vi nu på väg att överge det skrivna ordet? Erik Jersenius samtalar med Joel Halldorf om hur vi blev bokens folk.

De senaste åren har vi översköljts av larmrapporter om att vi läser både mindre och sämre. Särskilt ungas läsförmåga oroar. Det är dock en sanning med modifikation för de flesta av oss läser mer än våra förfäder. Läsningen har inte minskat, däremot har den förändrats. Vi läser i andra format: mindre i tryckta böcker och tidningar och mer på våra skärmar. Vi tar emot pushnotiser och sms i våra telefoner där vi också läser sociala medieinlägg, nyhetsartiklar och till och med böcker.Den här förändringen är ingen banal formsak. Den stöper om vår civilisation i grunden, något som bland annat Joel Haldorff påpekat. Han är professor i kyrkohistoria vid Enskilda Högskolan Stockholm, medarbetare på Expressen Kultur och författare till “Bokens folk: en civilisationshistoria från papyrus till pixlar”, en bok som bäst beskrivs som som kulturhistorisk exposé om läsandets, skrivandets och böckernas betydelse. Den hjälper oss att förstå vilka vi är, och vad den digitala revolution som vi just nu genomlever egentligen betyder.Det blev ett samtal om den tryckta boken som teknologi, om att läsa fort och långsamt, om när läsningen tystnade på medeltiden och vårt förhållande till läsning i stort.Bokrekommendationer:BibelnMörkrets hjärta av Joseph Conrad Sagan om Ringen av J. R. R. Tolkien“Perspektiv” är en podd från Vad Vi Vet, tjänsten som snabbt gör dig mer allmänbildad i aktuella ämnen. Skaffa ett gratiskonto på vadvivet.seProgramledare: Per Grankvist @pergrankvist Redaktör: Sarah Berg. Klippning: Jens Back. Publicering: Sara Lundgren. Mixning: Stray Dog Studios. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Kunde Jesus läsa? Hur kan vår andliga tradition utvecklas i skärmarnas och pixlarnas tid? Med Bokens folk tas läsare med på en resa i läsningens historia. Boken tar avstamp i den första revolutionen – hur de första kristna valde kodexen före rullen – och spänner över hela den bokliga europeiska kulturen. Från antik tid och medeltid till boktryck och digitalisering. Joel Halldorf i samtal med Jakob Wirén, docent i teologi och ärkebiskopens teologiske sekreterare. Medarrangör: Fri Tanke

Larmrapporter och debattartiklar om minskad läsning och sämre läsförståelse avlöser varandra. Leder skärmarna oss till läsningens död? Bör vi vara oroliga över smarta telefoner och beroendeframkallande appar, eller är det bara alarmism och teknikkonservatism? I sin bok ”Bokens folk” tar Joel Halldorf med oss på en resa genom läsningens historia, som spänner över hela den bokliga europeiska kulturen från antik tid, medeltid till boktryck och digitalisering. Medverkande: Joel Halldorf, Essy Klingberg, Elin Cullhed och Eric Schüldt Samtalet var en del av Bokmässan i BK 2023, en serie samtalskvällar under Bokmässan i Göteborg, läs mer på: https://betlehemskyrkan.se/blog/2023/06/07/bokmassan-i-bk-2023/ Detta är en klippt version av kvällen, hela evenemanget finns att se på https://www.youtube.com/@BetlehemskyrkanGoteborg Kvällen arrangerades tillsammans med Studieförbundet Bilda, Kultursamverkan Svenska Kyrkan och Föreningen Valv.

Ledarpodden samtalar stereotyper, beröringsskräck och fördomar mot kristna. Är det svårt att vara tungotalare i dag? Finns det dubbla måttstockar i det sekulära Sverige - fritt fram att håna kristna men inte muslimer? Eller är kristna alldeles för överkänsliga som i onödan söker millimeterrättvisa? Medverkar gör Frida Park, opinionsredaktör, Felicia Ferreira, chefredaktör och Joel Halldorf, professor i kyrkohistoria. 

Ett av de varmaste samtalen på Kyrkokonferensen i Helsingborg om Bokens folk, Harry Potter, pixlar, högläsning och en signerad boks betydels.

Lana Zand, Babs Drougge och Matilda Rånge på P3 Nyheter förklarar morgonens stora nyheter, alltid tillsammans med programledarna för Morgonpasset i P3: Linnéa Wikblad och David Druid. Gamla kläder som lämnas in på H&M butiker för återvinning dumpas i Afrikanska länder. Det visar en granskning i Aftonbladet. Nu svarar H&Ms VD på kritiken.Men också – svenska kyrkor säljs ut och blir, bland annat, ölbryggerier, och det oroar kyrkohistorikern Joel Halldorf som vill se en större respekt från de som tar över guds hus. På lite mer än 20 år har hundra kyrkor sålts av Svenska kyrkan eftersom ekonomin krisar när allt färre sätter sig i kyrkbänken.

Gäst i veckans podd är Joel Halldorf, författare, kulturskribent och professor i kyrkohistoria. I sin nya bok Bokens folk ger han en kulturhistorisk exposé över läsandets, skrivandets och böckernas betydelse. Hur kan en blick på de litterära formatens historia hjälpa oss förstå vilka vi är, hur vi blivit dem vi blivit, och vad den digitala revolution som vi just nu genomlever egentligen betyder? Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Forums stora It girl-special! Saga och Myrna har läst New York Magazines jubileumsnummer med tema "it girl", och går med hjälp av Amanda Schulman, Michelle Hallström, Amie Bramme Sey, Deuxmoi, Frida Vega, Joel Halldorf, Michaela Hamilton, Elis Monteverde Burrau och Flora Wiström igenom it-tjejens kulturhistoria, baksidorna med ett it-girlskap och den manliga motsvarigheten till att ha "det". Dessutom: Sagas hat för bakåtsträvande kulturjournalistik, Beyoncés sverigebesök, att gå ensam på mingel, och mycket annat. I avsnittet refereras till: Stil i P1 – Edie Sedgwick, 1960-talets mesta it-girl och prototypen för dagens influencers https://sverigesradio.se/avsnitt/edie-sedgwick-1960-talets-mesta-it-girl-och-prototypen-for-dagens-influencers A Century of the New York ‘It' Girl – 151 women who captured the city's attention. https://www.thecut.com/article/new-york-it-girl-history.html What Was (and Is) the ‘It' Girl? An investigation. https://www.thecut.com/article/new-york-it-girl-essay.html

Har skrolling og lesing på nettet ført til at vi ikke lenger kan lese bøker? Vil den trykte boken forsvinne? Den svenske teologen og samfunnsdebattanten Joel Halldorf har skrevet om bokens og lesingens historie.

This is a free preview of a paid episode. To hear more, visit www.enrakhoger.seDet finns ingen ände på det myckna bokskrivandet, och mycket studerande gör kroppen trött. Denna varning får man i Predikaren (12:12) som skrevs några hundra år före Kristus. Hur många kan ha känt sig träffade av den varningen, undrar man. Och hur samma vers hade låtit om den skrevs i dag, med …

Det pågår just nu en läsarrevolution där den tryckta boken allt mer ersätts av telefoner och skärmar. Vad betyder det för vår läsning av romaner och heliga texter? I det här avsnittet samtalar Läsarpodden för första gången om en bok som en i duon har skrivit.

Från bokreleasen för Joel Halldorfs bok "Bokens Folk" i Betlehemskyrkan. Ett samtal om bland annat andlig läsning och bokens roll i religion mellan Joel Halldorf och Johannes Anyuru.  Inspelat 27 april 2023 i Betlehemskyrkan.  (I samarbete med Föreningen Valv)  

Vad är det egentligen för särskilt med boken? Hoten mot boken tycks bli allt fler: ljudböcker, digitalisering, avtagande läslusta - listan kan göras lång och som ett tecken i en tid när stommen i vår kultur är hotad kommer nu två böcker om bokens historia. Frilansjournalisten Jenny Aschenbrenner har pratat med den spanska författaren och filologen Irene Vallejo som skrivit essäboken "Papyrus" som gjort ett segertåg över världen och religionshistorikern Joel Halldorf som i dagarna kommer ut med "Bokens folk".

Få grupper har så mycket politiskt inflytande som den evangelikala rörelsen. Hur blev det så? I årtionden har den kristna högern påverkat den politiska debatten i USA och Högsta domstolens abortbeslut var en monumental seger för denna inflytelserika rörelse.Men var har rörelsen egentligen sina rötter, och hur kom den att få så mycket inflytande? Vi djupdyker i den kristna högerns historia tillsammans med kyrkohistorikern Joel Halldorf.Stödet för Ukraina vacklar liteRepublikanernas ledare i representanthuset Kevin McCarthy har skickat tydliga signaler om att han vill se en annorlunda politik gällande stödet till Ukraina. Samtidigt pågår det en debatt inom Demokraterna om USA:s hantering av konflikten. Är det en förändring i stödet för Ukraina på gång?Allas blickar mot PennsylvaniaDet tycks allt mer som att ekonomin och delstaten Pennsylvania är de två ingredienser som kommer att avgöra mellanårsvalet 2022. Republikanerna har medvind, har Demokraterna något att sätta emot?Medverkande: Ginna Lindberg, USA-kommentator på Ekot, Cecilia Khavar, USA-korrespondent och Joel Halldorf, professor i kyrkohistoria vid Enskilda Högskolan Stockholm.Programledare: Sara StenholmProducent: Viktor MattssonTekniker: Susanne Martinsson

Dagens podd handlar om varför det är så få män på kultursidorna, och i kulturlivet i stort. I synnerhet unga män är det tunnsått med. I början av året skrev Karin Pettersson, Aftonbladets kulturchef, att:[…] medelklassens kvinnor är de nya maktgubbarna på parnassen, köttberget. En ny jätteproppen Orvar fast nu snarare med namnen Karin/Åsa/Anna som bräker och vältrar sig i gamla oförrätter, skriver om relationer, skönhetsingrepp och väninnemiddagar och tycker att de förtjänar allt för att de (vi) minsann har fått kämpa. Som samtidigt och därmed inte längre ser vilka röster som inte hörs.Nu har debatten blossat upp igen, efter en krönika av Johanna Frändén och en av Victor Malm. Båda efterlyser fler män i kulturdebatten. Jag skrev själv om det på Svenska Dagbladets kultursida häromdagen, efter att ha varit och lyssnat på Jordan B Peterson. Finkulturen har blivit alltmer av ett kvinnoreservat, men det betyder inte att män saknar intresse för kulturen. Såhär svarade Peterson på en fråga från mig om det:Det är samma fenomen vi ser i den engelsktalande världen. De unga männen är helt klart intresserade, men de lyssnar på podcasts, ser på Youtube, diskuterar på Reddit och andra forum. Gäst i dagens podd är Joel Halldorf, som är teolog, författare och kulturskribent, som vidareutvecklade Petterssons tankar tidigare i år i Fokus. Min andra gäst är Ludvig Köhler – poet, skribent och redaktör – som skrev i går i Kvartal om att män visst skriver och deltar. Det är bara det att deras böcker och tankar ignoreras i allt större utsträckning. Vilket ju för övrigt både Johanna Frändéns och Victors Malms krönikor bevisar, eftersom de ignorerar inlägg av män i just de frågor de vill se fler män i. Är det underlåtenhet eller att det är fel sorts män som skriver? Detta och mycket annat pratar Halldorf, Köhler och jag om. Jag mottar inga statliga bidrag eller annan finansiering, utan förlitar mig helt på er läsare och lyssnare. Genom att bli betalande prenumerant gör man det möjligt för mig att fortsätta vara en självständig röst.Utgivaren ansvarar inte för kommentarsfältet. (Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) vill att jag skriver ovanstående för att visa att det inte är jag, utan den som kommenterar, som ansvarar för innehållet i det som skrivs i kommentarsfältet.) This is a public episode. If you'd like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit ivararpi.substack.com/subscribe

I veckans podd har Tobias blivit kär i Maria Montazami.Vad händer med våra svenska stjärnor? Måste dom verkligen göra reklam?Vi reder ut begreppet "Swedengate".Gabriel får alla i studion att gråta efter sin hyllning till Joel Halldorf.Till sist listar vi 3 saker vi älskar med Sverige.Nu kör vi!I säng med Tobias & Gabriel produceras av Poddagency See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Hvordan skal vi behandle religion i dagens sekulære samfunn? Skal alle få tro på alt, uten innblanding? Den svenske teologen og samfunnsdebattanten Joel Halldorf mener at troen på det sekulære samfunnet uten religion er en utopi. 84 prosent av verdens befolkning er i dag religiøse.

Ronie Berggren samtalar med den svenske författaren och teologen Joel Halldorf om det kristna civilsamhällets betydelse i historien, men också i samtiden, såväl i Sverige som i USA. ------- STÖD AMERIKANSKA NYHETSANALYSER: http://usapol.blogspot.com/p/stod-oss-support-us.html

Helge Fossmo Iversen, fd knutbypastor, villkorligt frigiven. Lyssnarfråga: ”Varför attraheras en del kvinnor av dömda brottslingar?” Radiodokumentär ”Barnen i Guds armé” – de växte upp i Livets Ords kristna skola.Drabbad av religiöst trauma i en församling – vart vänder man sig då? Joel Halldorf, professor i kyrkohistoria, efterlyser ansvarsnämnder i pingströrelsen och andra frikyrkor. Niklas Piensoho, pastor i Sveriges största pingstförsamling, menar att ansvarsnämnd inte behövs. Vi reflekterar över kristet ”förlåtelsemissbruk”: När ledare förlåter en felande kollega men bortser från den eller dem som tagit skada. När medlemmar inte tar ställning av rädsla för konflikt med de ledande. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Hur har missionen satt sin prägel på samhällsbygget Sverige? Missionen har engagerat hundratusentals svenskar och har varit en stark folkrörelse i Sverige. I de svenska missionshusen samlade man in mycket pengar, inte minst genom alla syföreningar. Mer än 12 000 svenska kvinnor och män sändes ut till över hundra länder och på många platser finns idag kyrkor grundade av svenska missionärer, men vad har missionen betytt för det svenska samhällsbygget? Vilken roll spelade missionen och frikyrkorna när Sverige så småningom blev en demokrati?Hör bland andra Joel Halldorf, professor i kyrkohistoria vid Enskilda Högskolan Stockholm, Håkan A Bengsston, ledarskribent Dagens Arena, redaktör för boken Demokratins genombrott, Catarina Lundström, litteraturutvecklare som skrivit boken "Den goda viljan" om missionärer, Rwothomio Gabriel Kabandole, organisationen No white saviors och Åsa Widell, generalsekreterare UNHCR för Sverige.Programledare: Åsa Furuhagen Producent: Anders Diamant Reporter: Johanna Thunstedt

I dag blir det ett lite annorlunda avsnitt av Rak höger. Detta bonusavsnitt handlar om J R R Tolkien och den mytologi han skapade. Anledningen till att det spelas in just nu är att podden Apans anatomi spelade in ett avsnitt på samma tema, där de gör en vänsterpolitisk läsning av Tolkien. Som De som deltar i det samtalet befinner sig ofta på motsatt sida från mig i politiska debatter. Judith Kiros grundade exempelvis rasseparatistiska Rummet, Mathias Wåg är en av grundarna till AFA och är en del av den utomparlamentariska vänstern och Nathan Hamelberg är föreläsare och vänsterskribent. Jag ska inte vara orättvis, jag tycker att de gör ett bra jobb i sitt avsnitt – på det stora hela. Det märks att de värderar Tolkien lika mycket som jag gör. Och det är rätt fantastiskt, när man tänker lite på det, att kunna dela en tankevärld med sina politiska motståndare. Det visar också att Tolkiens myt lever vidare. Nästa debatt kommer vi med andra ord ha på alviska. Men, och det är ett stort men, i sin podd så placerar de in bland annat mig i ett litet märkligt fack. Och deras politiska läsning av Tolkien är inkomplett. Därför bestämde jag mig för att spela in en poddreplik, men man behöver inte ha lyssnat på deras podd för att ha glädje av dagens avsnitt. En annan av de som placeras i ett lite korkat kristet fack är Joel Halldorf som är kyrkohistoriker, författare och kulturskribent. Därför bjöd jag även in honom. Så att jag får Gud på min sida. Han är även aktuell med boken Kvällstidningsteologi som ges ut på Libris förlag. För den som vill förstå hur kristen tro blir relevant i vår tid är Halldorf rätt person att läsa, i min mening. Eller så kan man lyssna på honom i dagens podd, eftersom vi pratar mycket om tro och tvivel.Min andra gäst är en av mina äldsta vänner. Hannes Westerlund och jag har haft ett pågående Tolkienseminarium sedan tonåren. Han är mitt facit vad gäller Tolkientolkningar, eftersom han läst nästan allt som går att läsa om Tolkiens värld minst en gång, i regel ett (alldeles för) stort antal gånger.Utgivaren ansvarar inte för kommentarsfältet. (Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) vill att jag skriver ovanstående för att visa att det inte är jag, utan den som kommenterar, som ansvarar för innehållet i det som skrivs i kommentarsfältet.) This is a public episode. If you'd like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit ivararpi.substack.com/subscribe