Podcast appearances and mentions of joel halldorf

Vår värld är fylld av tekniska under som varje dag bidrar till att göra våra liv längre, bekvämare och roligare. Hur mycket skönare har våra liv inte blivit tack vare kartappar och ctrl+z? Och hur kan tekniska lösningar förbättra livskvalitet och rädda liv? Det diskuterar Sara Wimmercrantz, entreprenör och techinvesterare, och Hanna Burkhardt, chef för Unicefs globala innovationsfond. Medverkar gör även Emma Frans, Joel Halldorf, Evelina Galli, Per Carlbring och Reyhaneh Rouhani.

Påve Leo XIV skriver i sin första encyklika om katolska kyrkans syn på hur mänskligheten ska skyddas i den artificiella intelligensens tidsålder. I den går att läsa att kyrkan vill att AI ska avväpnas och mänskligheten blomstra. Vad kommer påvens ord få för konsekvenser? Är Guds ord de enda som kan reglera utvecklingen och användandet av AI? Det svarar Joel Halldorf på, professor i kyrkohistoria och författare.

Hur ser relationen ut mellan islam och Sverige: kommer vi få en blågul islam – eller ett grönare Sverige? Läsarpoddens Joel Halldorf och Patrik Hagman har läst Simon Sorgenfreis bok "Öppna era hjärtan": Berättelsen om hur islam blev Sveriges näst största religion och Sverigedemokraterna landets näst största parti". 

Får kyrkohistoriker kritisera Kristdemokraterna? I detta avsnitt av Jesusfolket samtalar Micael med professorn, författaren och opinionsbildaren Joel Halldorf om Kristdemokraternas omsvängning i migrationspolitiken, partiets närmande till Sverigedemokraterna och den växande exodusen av bedjande kristdemokrater som inte längre känner igen sitt parti. Joel har nyligen argumenterat för att KD borde ta bort "Krist" i sitt namn så länge de avfärdar pastorers och prästers kritik av att de inte lever upp till de "kristna värderingar" de hävdar sig stå för. Vi pratar om varför KD reagerade så starkt på Joels kritik och om Lewi Pethrus hade känt igen det parti han en gång var med och formade. Vi samtalar också om kristet politiskt tänkande i Sverige jämfört med USA, om Joels bok "Makten och det heliga" och varför religion plötsligt har blivit hyperaktuellt för politiker. Vad händer när partiledare, riksdagsledamöter och debattörer börjar tala mer öppet om tro? Är det ett sundhetstecken, eller riskerar religionen att bli politisk rekvisita?  Joels senaste bok "Makten och det heliga": https://fritanke.se/bokhandel/bocker/makten-och-det-heliga/  Här är en namninsamling som protesterar mot Tidöregeringens talibansamarbete: https://www.mittskifte.org/petitions/stoppa-sveriges-samarbete-med-talibanerna  Här kan du stödja Svenska Afghanistankommittén som hjälper dem som drabbas av talibanernas terrorregim: https://sak.se/  Har du frågor, kommentarer eller tips på vad vi ska podda om? Maila oss på jesusfolket@gmail.com Boka en föreläsning: https://helapingsten.com/boka/ Gilla Jesusfolket på Facebook! facebook.com/jesusfolket Följ oss på YouTube! youtube.com/helapingsten Och följ bloggen Hela Pingsten! helapingsten.com 

Joel Halldorf är författare, professor i kyrkohistoria och medarbetare på Expressen Kultur. Han är författare till flertalet böcker och är aktuell med boken Makten och det heliga: Den religiösa vändningen i världspolitiken (20% rabatt med koden “måltiden20”). OBS. Det här är inte hela avsnittet. Vill du få tillgång till alla hela avsnitt? Bli medlem på Sista Måltiden. Som medlem får du tillgång till alla nya och gamla avsnitt i sin helhet och utan reklam. Lyssna i valfri podcast-app, inklusive Spotify. Enkelt att komma igång. Ingen bindningstid. Tryck här för att bli medlem eller gå in på https://sistamaltiden.se. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Joel Halldorf är författare, professor i kyrkohistoria och medarbetare på Expressen Kultur. Han är författare till flertalet böcker och är aktuell med boken Makten och det heliga: Den religiösa vändningen i världspolitiken (20% rabatt med koden “måltiden20”). OBS. Det här är inte hela avsnittet. Vill du få tillgång till alla hela avsnitt? Bli medlem på Sista Måltiden. Som medlem får du tillgång till alla nya och gamla avsnitt i sin helhet och utan reklam. Lyssna i valfri podcast-app, inklusive Spotify. Enkelt att komma igång. Ingen bindningstid. Tryck här för att bli medlem eller gå in på https://sistamaltiden.se. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

AI formar vår värld – men vilka är det egentligen som formar AI? Just nu står olika visioner mot varandra: dygdetiska filosofer på Anthropic tävlar mot den apokalyptiske tech-mogulen Peter Thiel, som varnar för att antikrist är i antågande. Läsarpoddens Patrik Hagman och Joel Halldorf har fördjupat sig i deras idéer om vad AI ska vara och hur man skapar moraliska maskiner. 

Religionen gör sig allt mer påmind i samhället och politiken, hur ska kyrkan förhålla sig till detta? Vad ska kyrkan göra när politiken drar i den?  Till en början talar Joel Halldorf utifrån boken "Makten och det heliga" (på svenska), därefter följer ett samtal mellan Joel Halldorf och Brian Zahnd, modererat av Carl-Henric Jaktlund (på engelska). (Detta är en klippt version av kvällen.) Kvällen anordnades av arrangörerna till Vårmötet Göteborg i samarbete med Föreningen Valv. Foto: Evelin Nyberg/Betlehemskyrkan Göteborg

Trump visste förstås att han utmålade sig som Jesus. Det han inte förstår är precis detsamma Stalin inte fattade. "Hur många divisioner har påven", frågade Stalin. Nu är han och Sovjetunionen borta, men påven och Vatikanen finns kvar efter 2000 år. Eller är allt riggat av Joel Halldorf i hans ambitiösa karriär? Härligt depraverat att Teatergrillen kör "nio sjötungor under nio dagar". Men vi minns Erik Lallerstedt med saknad. Hans definition av en journalist: någon som är full och saknar penna. Susanna noterar att det skrivs om att barnafödandet går ned, men att hundägandet ökar. Vi har ett par reservationer. Inte riktigt samma sak. Föräldraskap har blivit för teoretiskt. Det är en praktisk kunskap. Nu blir det fotbolls-VM och politiker övertrumfar varandra i löften om att öl ska få serveras till frukost. Populismen verkar ha blivit en elitsysselsättning, för folk i allmänhet verkar inte bry sig. Vad 'är nästa legalisering? Pensionsmyndigheten säger att vi inte behöver pensionsspara, vilket är uppenbart fel. Günther Mårder är häktad för insiderbrott, men de röda flaggorna finns där: det sägs samtidigt att han inte vunnit på det. Låt oss vänta och se vad det är. Men hans trista roll som "Sveriges snålaste man" är värt ett fängelsestraff. Agnes Wold och två andra läkare påpekar att staten nu satsar massor av miljoner på en metod mot demens som inte har något vetenskapligt stöd alls. Det beror på at det är en moralistisk idé om att man ska motionera och äta trist. Typiskt svensk vård och svenskt samhälle. Ingen vill ha barnfängelser, men det verkar de som argumenterar mot dem ha missat. de verkar tro att det finns folk som tycker det är bra med barn i fängelser, när sanningen är att det helt enkelt är den bästa lösningen i en skitsituation. Vad är deras egen lösning? Ingen, verkar det som. Susanna skriver om det i Fokus. Fokus har också en valkompass, de är väldigt populära, men varför. Vi är inte säkra. Kul att följa striden om skattesänkning i Vänsterpartiet - väldigt intern för det gäller bara deras "partiskatt". Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Domedagen tar allt större plats på den politiska scenen säger kyrkohistorikern. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Joel Halldorf är aktuell med boken ”Makten och det heliga” där han beskriver hur politikernas användning av religiösa teman har ökat. Hur svarar kyrkan?Om detta och världsledares allt mer frekventa användande av apokalypsen som motiv berättar författaren om för P1 Kulturs reporter Rasmus Grosin.

I boken Öppna era hjärtan skriver religionsvetaren Simon Sorgenfrei Sveriges nutidshistoria om när islam blev landets näst största religion samtidigt som Sverigedemokraterna blev vårt näst största parti. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Simon Sorgenfrei har rest genom Sverige för att förstå vad det religiösa och ideologiska skiftet har inneburit – nu är han gäst i P1 Kultur.APOKALYPSEN ÄR TILLBAKAReligion har blivit en politisk faktor igen – inte minst genom apokalyptiska idéer och bilder. I boken ”Makten och det heliga” beskriver kyrkohistorikern Joel Halldorf hur den politiska världen som länge varit sekulär, återigen börjat färgas av religion – som ett svar på politikens bristande idéer. NYTT ALBUM: BACH I JAZZTAPPNINGMöt albumaktuella jazztrion som tolkar den klassiska musikens gudfader – gruppen Bach jazz är precis vad det låter som: Johan Sebastian Bachs musik i jazztappning.GITTAN JÖNSSON SUMMERAR FEM DECENNIER AV FEMINISTISK KONSTKonstnären Gittan Jönsson är med ikoniska verk som "Dammsugerskan" och "Diskkasterskan" en pionjär inom den feministiska konsten. Nu summerar hon fem decennier av kritisk granskning av samtidens orättvisor i den retroperspektiva utställningen "Min stund på jorden" på Helsingborgs konsthall. Reportage av Johanna Ihse.ESSÄ: AUTODESTRUKTIV KONST – OM PETE TOWNSEND OCH VÄRLDENS SÖNDERFALLVarför slår Pete Townshend i The Who sönder sina gitarrer? Svaret är Gustav Metzger, den autodestruktiva konstens fader som dog 2017. Pontus Kyander tecknar ett porträtt av denne konstnärsaktivist.Programledare: Saman BakhtiariProducent: Eskil Krogh Larsson

Speglar den kristna trenden bland unga en politiskt konservativ trend, eller har den andra orsaker? När brittiska journalisten Lamorna Ash ville undersöka saken slutade det med att hon själv blev kristen. Joel Halldorf och Patrik Hagman har läst hennes bok Don't forget that we are here forever: A new generations search for religion, som är något av det bästa som har skrivits om ung andlig längtan i dag. 

Dagens gäst är kyrkohistorikern Joel Halldorf som återvänder till podden för femte gången, vilket nog gör honom till den som har varit med flest gånger. Han och jag har flera meningsskiljaktigheter, men också områden där vi är nästan rörande eniga, och kombinationen gör att jag personligen tycker att våra samtal ofta blir fruktbara. Hoppas ni håller med. På senare tid har Halldorf riktat skarp kritik mot Kristdemokraterna för att de för en strikt migrationspolitik, vilket han menar inte rimmar med kristen etik. Han menar att ett parti som sätter Krist- i sitt namn inte kan åberopa kristen etik när det passar, och sedan värja sig mot teologisk kritik när den blir obekväm. Där börjar vårt samtal – men det slutar inte där. För i sin nya bok Makten och det heliga (Fri tanke) försöker Halldorf förstå något ännu större: varför religionen åter blivit en politisk maktfaktor, också i ett samhälle som kallat sig sekulärt.Vi delar alltså en viktig utgångspunkt: människan slutar aldrig hålla något för heligt, hon flyttar bara heligheten. Men där Halldorf främst ser faran i att nationen, civilisationen och den nya högern laddas med helighet, ser jag också hur den liberala ordningen har gjort sina egna värden heliga. Därför kretsar vårt samtal inte bara kring religionens återkomst, utan också kring vem som egentligen gör tron till ett politiskt redskap – och varför hans kritik i min mening oftare tycks träffa högern än vänstern. Och som ni kommer höra i samtalet så riktar han en liknande kritik mot mitt håll.Om ni vill läsa mer av Joel Halldorf så finns hans Substack här: Vit Rök Boken kan köpas här.Oberoende endast tack vare erVi är nu över 25 000 prenumeranter här – och antalet växer stadigt. Rak höger med Ivar Arpi och Under all kritik ligger båda konsekvent på topp-20 bland nyhetspoddar i Sverige. Det är helt och hållet er förtjänst – tack för det!Skillnaden mot de flesta andra på topplistan är tydlig: medan de har public service-miljarder eller stora tidningshus med presstöd och annonsintäkter i ryggen, så har vi bara er. Konkurrensen är snedvriden, men ni har visat att det går att bygga något nytt. Vi är helt självständiga – tack vare er.Som ni märkt har vi nu tagit nästa steg med en videosatsning, som kommer ge ännu mer innehåll för betalande prenumeranter framöver. Redan i dag får du flera poddavsnitt i veckan – ofta med video – och minst en text, ibland fler.Vill du vara med och bygga vidare? Bli betalande prenumerant genom att klicka på den gröna knappen.Den som vill stötta oss på andra sätt än genom en prenumeration får gärna göra det med Swish, Plusgiro, Bankgiro, Paypal eller Donorbox.Swishnummer: 123-027 60 89Plusgiro: 198 08 62-5Bankgiro: 5808-1837Utgivaren ansvarar inte för kommentarsfältet. (Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) vill att jag skriver ovanstående för att visa att det inte är jag, utan den som kommenterar, som ansvarar för innehållet i det som skrivs i kommentarsfältet.) This is a public episode. If you'd like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit www.enrakhoger.se/subscribe

Har USA:s anfall mot Iran inspirerats av evangelikalisk kristendom som ser kriget som en del av Guds plan? Vilken roll spelar religion generellt i amerikansk politik? Andreas Ericson diskuterar med Joel Halldorf, professor i kyrkohistoria, och Johan Ingerö Alias, tidigare partisekreterare KD.

Är kristendomen mer vänster eller mer höger? Är Tidöregeringens migrationspolitik okristlig – ja faktiskt så okristlig att Kristdemokraterna borde sluta använda “krist-” före demokraterna? Var Jesus mest som en svensk socialdemokrat, eller mer som en amerikansk republikan?Den senaste tiden har debatten gått varm om kristendomens politiska implikationer. Henrik Jönsson mot Johannes Klenell, Joel Halldorf mot Kristdemokraterna, och så vidare. Gemensamt för debatterna är att tron mest blivit en klubba i politisk strid.Jag läste nyligen en text på 100% (100.se) som fångade det där rätt väl: att både den amerikanska kristna högern och den svenska kristna vänstern ofta gör samma misstag. Man utgår från sin politiska slutsats och arbetar baklänges, som om Bibeln vore ett partiprogram – och som om den som landar i en annan slutsats därför måste vara mindre kristen.I dag pratar jag med den som skrev texten: den katolske prästen Thomas Idergard. Han menar att det kristna budskapet är större än både vänster och höger, men att det för den sakens skull inte betyder att kristendomen är apolitisk. Hur går det ihop?Oberoende endast tack vare erVi är nu över 25 000 prenumeranter här – och antalet växer stadigt. Rak höger med Ivar Arpi och Under all kritik ligger båda konsekvent på topp-20 bland nyhetspoddar i Sverige. Det är helt och hållet er förtjänst – tack för det!Skillnaden mot de flesta andra på topplistan är tydlig: medan de har public service-miljarder eller stora tidningshus med presstöd och annonsintäkter i ryggen, så har vi bara er. Konkurrensen är snedvriden, men ni har visat att det går att bygga något nytt. Vi är helt självständiga – tack vare er.Som ni märkt har vi nu tagit nästa steg med en videosatsning, som kommer ge ännu mer innehåll för betalande prenumeranter framöver. Redan i dag får du flera poddavsnitt i veckan – ofta med video – och minst en text, ibland fler.Vill du vara med och bygga vidare? Bli betalande prenumerant genom att klicka på den gröna knappen.Den som vill stötta oss på andra sätt än genom en prenumeration får gärna göra det med Swish, Plusgiro, Bankgiro, Paypal eller Donorbox.Swishnummer: 123-027 60 89Plusgiro: 198 08 62-5Bankgiro: 5808-1837Utgivaren ansvarar inte för kommentarsfältet. (Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) vill att jag skriver ovanstående för att visa att det inte är jag, utan den som kommenterar, som ansvarar för innehållet i det som skrivs i kommentarsfältet.) This is a public episode. If you'd like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit www.enrakhoger.se/subscribe

I stället för att säga "du duger som du är" vill Rutger Bregman att vi ska vara lite mer moraliskt ambitiösa. I stället för att slösa bort sin talang på att bara tjäna pengar borde fler försöka förändra världen. Patrik Hagman och Joel Halldorf inspireras av boken "Moralisk ambition", men funderar på om författaren har missat religionens roll hos många världsförbättrare.  

Vi har fönsterputsare i rep utanför barren i Kapstaden och spelar George Formby som hyllning. Vad är det med hela Epstein-grejen? Är de här grabbarna fortfarande i åttan eller nian. Inte konstigt att Peter Mandelson ställer till det igen, han har levererat skandaler i 30 år. Svenska äldre lyckliga, yngre olyckliga, men mest intressant i forskningen från bl a Handels är att svenskar inte har medelålderskris. Varför värnar britterna sina grävlingar? Johan ser det som ett utslag för striden stad-land, som får stadsbor att vilja reglera bort landsbygdens vanor, inklusive jakt. Kan det komma till Sverige? Vi har läst kul artikel om babyskratt i New York Times. Varför skryter Thand Ringqvist om sina rutiga skjortor? Det leder tankarna mer till lesbiska än till hårt arbete. Joel Halldorf verker vilja starta eget parti. Kanske borde han göra det med Ann Heberlein. Johan reder ut saken i sin dagbok, som alla kan läsa gratis i Fokus, eller få direkt i sin brevlåda. Kan man verkligen få ursnygg kropp av Tai chi? Johan tvivlar men får massor av reklam om saken. Vi har återupplivat Austin Powers och upptäckt att hans absurda värld i mycket liknar den vi nu lever i. Vem är Dr Evil och vem är Mini-Me? Mårten Wadensjö har skrivit bra artikel om gamla grekerna i Svenskan. Vi behöver våra livslögner. Och nytt nummer av Exilposten ute nu! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

År 2000 lämnade Sverige systemet med statskyrka - ett historisk beslut. Men hur skilda är stat och kyrka idag och hur mår Svenska kyrkan 25 år efter skilsmässan? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Programledare Åsa Furuhagen och kyrkohistoriker Joel Halldorf ser tillbaka på en spännande historik process. Frågan om Svenska kyrkans förhållande till staten var en långkörare i den politiska debatten. Eftersom Svenska kyrkan varit en självklar del av kungariket Sverige under århundraden var det en komplicerad process. Men också en smärtsam förändring eftersom det handlar om identitet.- Det handlar inte bara om Svenska kyrkans identitet utan om hela svenskheten. När kyrkan skilde sig från staten år 2000 får vi ett nytt samhällskontrakt och en ny idé om att vara svensk, säger kyrkohistorikern Joel Halldorf. I programmet besöker vi också församlingar i Svenska kyrkan som brottas med dagens utmaningar. Kyrkoherde Johan Bonander berättar om prästbrist i värmländska Fryksände. I Järfälla församling, norr om Stockholm, möter kyrkoherde Hanna Lönneborg, prästen Omar Ud-Din och diakonen Björn Malmborg nya grupper som söker sig till Svenska kyrkan.

I det här avsnittet samtalar John Sjögren och Magdalena Dahlborg utifrån några av artiklarna i årets sista nummer av tidskriften Signum. Det handlar bland annat om CS Lewis kristet präglade författarskap, utifrån en artikel av Elisabeth Sandlund. Även en artikel om heavy metal och subkulturernas död, utifrån en text av Johan Eddebo om Hartmut Rosas bok ”Monstervrål och änglasång”, diskuteras. I numrets krönika nyanserar Joel Halldorf debatten kring kristendomens påstådda återkomst. Och hur är det egentligen med änglarna, har de vingar? Svaret ges i Tomas Orylskis text om änglar hos Thomas av Aquino.

Teologen Joel Halldorf och poeten Ylva Eggehorn dyker ned i tidsandan. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Författaren och poeten Ylva Eggehorn och teologen Joel Halldorf är två kristna röster som ofta syns i medierna i frågor kring tro och religion. Hur har tidsandan kring dessa frågor förändrats i samhället sedan 1970-talet när Ylva började att synas – och hur kom det sig att hon började att tro på gud i en tid då ingen runt henne var religiös? Ur samtalet: ”Att gå på högmässor i Stockholm på 1960-talet var en surrealistisk upplevelse. Det var något könlöst med basröst som pratade där framme och det var som att kliva in i huvudet på ”Mannen utan egenskaper”, säger Ylva Eggehorn. Teologen Joel Halldorf har blivit religionsrösten i vår tid - han växte upp i pingstkyrkan men det var inte det coolaste valet på skolgården.Musik:Every Grain of Sand – Bob DylanVar inte rädd – Anna Stadling Turn your eyes upon Jesus – Lauren DaigleI am a pilgrim – Johnny CashVälsignelsen – N´Harmony & Ola Gustafsson Programledare och producentLina Hedmarkliv@sverigesradio.se

Hur blev Sverige ett land och vad hade kristendomen med det att göra? Läsarpoddens Patrik Hagman och Joel Halldorf har läst historikern Maja Hagermans bok "Botvid: Den första svensken" och samtalar om kyrkans och helgonens betydelse för politik, etik och kultur i Sverige.

Se upp i isbacken kamrater för nu sladdas det in på nytt!! Sent omsider kommer nu äntligen del 3 om uppryckandeångest! Joel Halldorf är kyrkohistoriker, författare, skribent och även veckans hedershagga. Vi satte oss ned för ett samtal om hur idén om uppryckandet kom in i bilden. Vad är Darbyismen? Hur tog den sig i uttryck? Och hur många gånger kan man egentligen räkna fel innan man ger sig? Det och mycket annat har avhandlats i detta purfärska avsnitt som ingen vill missa!Varmt välkomna till vansinnet! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Ibland påstås det att svenskar och framför allt unga har börjat bli mer religiösa igen. Men det är en myt som inte har stöd i fakta menar Martin Kolk, docent i demografi. Andreas Ericson intervjuar honom och Joel Halldorf, professor i kyrkohistoria, om religion och sekularisering.

Finns det ett liv bortom klockan och kalendern? Ett där vi inte ständigt känner oss jagade av plikter, och där utbrändheten alltid tycks vänta runt hörnet. Kan naturen, kyrkan och årstidsväxlingarna hjälpa oss att leva klokare. Läsarpoddens Joel Halldorf och Patrik Hagman har läst Jenny Odells Saving Time: Discoveringe a Life Beyond the Clock. 

Hur gick det egentligen till när marknaden tog över politiken och den svenska välfärdsstaten monterades ner? Var det verkligen nödvändigt att gå så hårt fram, eller hur kom det sig att Carl Bildt och Göran Persson landade i samma slutsats under krisåren? Och vad hände egentligen med kyrkornas globala engagemang? Läsarpoddens Joel Halldorf och Patrik Hagman diskuterar Karin Petterssons bok Förbannelsen: Hur Sverige fastnade i 90-talet och förlorade framtiden.

Saknas det någon form av berättelse om samhället? Och är det så att politiken (och samhället i stort) gett upp idéen om sin egen agens? Första delen av kvällen samtalade Karin Pettersson, kulturchef på Aftonbladet, med Joel Halldorf, kyrkohistoriker. Sedan ansluter Amanda Lind, språkrör MP, och Mikael Kurkiala, docent i kulturantropologi, till samtalet. Samtalet var en del av Bokmässan i BK 2025, en serie samtalskvällar under Bokmässan i Göteborg, läs mer på: https://betlehemskyrkan.se/blog/2025/06/11/bokmassan-i-bk-2025/ Detta är en klippt version av kvällen, hela evenemanget finns att se på https://www.youtube.com/@BetlehemskyrkanGoteborg Kvällen arrangerades tillsammans med Studieförbundet Bilda, Kultursamverkan Svenska Kyrkan och Föreningen Valv.

Boktryckarkonst, radio, tv och internet nya medier förändrar världen. Joel Halldorf funderar över hur de både banar vägen för frihet och förtryck. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.På 1100-talet skedde en av historiens lite bortglömda medierevolutioner. Det började med att kinesiskt papper nådde Europa via den muslimska världen. Det tillverkades av lump och tyg, vilket gjorde det betydligt billigare än det pergament man dittills använt. När priset på papper sjönk, sköt bokproduktionen i höjden.Samtidigt förändrades bokens form. Innehållsförteckningar och register infördes, och det blev lättare att hitta i böckerna. Det här efterfrågades av de framväxande universiteten, där man organiserade kunskapen i växande bibliotek.Men den nya tekniken användes inte bara av forskare, utan också av en annan institution: Inkvisitionen – de kyrkliga domstolar som vakade över trons renhet. Tack vare billigt papper och förbättrad layout kunde inkvisitionens män föra protokoll och bygga upp arkiv. Det drabbade bonden Guillaume Bonet, som inkvisitionen hämtade in för förhör i juli 1246. Han fick frågan om han haft kontakt med katharerna, en förbjuden grupp i trakten, och svarade att han stött på dem, men aldrig deltagit i deras samlingar.Oturligt nog kunde förhörsledaren då visa upp ett trettio år gammalt protokoll, där Bonet medgav att han hört till katharerna. Konfronterad med sina egna ord tvingades han bekänna.Detta låter självklart för oss, men att makten kunde samla in och arkivera material om enskilda medborgare var en senmedeltida nymodighet.Vi tänker oftast att utveckling är något positivt, inte minst för att större frihet följer i dess spår. Men historien är mer mångtydig. Visst underlättar informationstekniska språng kommunikation – men de stärker också maktens möjlighet att kontrollera oss. Det här är ett historiskt mönster.Med hjälp av informationsteknologi kan centralmakten göra två saker: samla in information om sina medborgare, och sända ut budskap för att påverka oss. Tryckpressen gav 1500-talets furstar möjlighet att sprida propaganda och massproducera lagar. Tack vare en effektivare byråkrati kunde staten ta ut mer skatt och skriva ut fler soldater.Nästa stora mediatekniska revolution var radion, som blev ett massmedium på 1920-talet. BBC började sända 1922, och tre år senare var det Sveriges Radios tur: den 1 januari 1925 annonserade Sven Jerring högmässan från Sankt Jacobs kyrka i Stockholm till 40 000 potentiella lyssnare.I dag förknippas radion knappast med kontroll, men annat var det vid 1900-talets början. En regim som effektivt använde sig av den här tekniken var nazisterna. Radion var, menade Joseph Goebbels, för 1900-talet vad tidningarna varit för 1800-talet. Därför tog han fram en Folkmottagare (Volksempfänger) – en radio så billig att de flesta hade råd med den. År 1941 fanns den i två tredjedelar av de tyska hushållen.Det gav Hitler en direktkanal till folket. Han var närmare sina medborgare än vad någon härskare dittills kunnat drömma om. Mediet passade nazisterna väl, eftersom radion förmedlade stämningarna från deras massmöten – retoriken, entusiasmen och de rytmiska slagorden – rakt in i tyska vardagsrum. Det var nästan omöjligt att värja sig.Det senaste stora tekniksprånget lever vi mitt uppe i: digitaliseringen. När internet slog upp sina portar förkunnade teknikapostlarna att denna teknologi skulle förena mänskligheten. Demokratin skulle stärkas och friheten växa.Men i stället har vi sett ett hur ett bekant mönster upprepas: tekniken har ökat maktens förmåga att sända ut och samla in information.Förmågan att sända blev tydlig 2016, när påverkanskampanjer via sociala medier användes under flera demokratiska val. Konsultfirman Cambridge Analytica köpte information om Facebooks användare, skapade psykologiska profiler av dem och kalibrerade kampanjerna därefter.Även informationsinsamlingen har effektiviserats, inte minst genom AI. 1900-talets auktoritära stater kunde avlyssna individer, men för att övervaka alla medborgare hade de behövt ha en spion för varje hushåll. Det var naturligtvis inte möjligt – men i dag kan det skötas av AI-botar som samlar in, sorterar och analyserar vår digitala kommunikation.Denna digital auktoritarism praktiseras redan. Under den arabiska våren 2009 hoppades många att Twitter skulle skapa en folklig resning i Iran. Men regimen svarade med teknik och slog snart ner upproret.Vad entusiasterna missade är att informationsteknologi är ett tveeggat svärd, som också kan svingas av repressiva regimer.Men inte bara av dem. Påverkan kan också ske mer subtilt i öppna demokratier. Nätjättarna har skördat vår data och kan förutse våra preferenser. Därför skräddarsyr de påverkanskampanjer och skickar budskap till oss när vi är som mest mottagliga. Reklam för nya kläder dyker upp i våra flöden precis när vi ska gå och lägga oss, eftersom företagen vet att vi lätt lockas till impulsköp när vi är trötta.Tanken var att tekniken skulle befria oss – men vad betyder frihet när alla kan utsättas för personligt utformad propaganda? Som individer är det svårt, för att inte säga omöjligt, att stå emot ett tryck som kanaliseras via algoritmer rakt in i våra privata skärmar.I väst har vi betraktat frihet som rätten att få följa sin egen vilja och längtan utan några hinder. Men om det finns krafter som, nästan utan att jag märker det, formar min längtan – vad är då en sådan frihet värd?Enligt en mer klassisk syn är frihet något mer än att kunna göra vad som faller en in. Frihet, menade de gamla filosoferna, är att veta vad som är gott och ha förmågan att göra det. En alkoholist med pengar på fickan framför ett öppet systembolag är inte fri, utan fångad av sitt beroende. Det räcker alltså inte att vara fri från yttre begränsningar, om vi inte har förmågan använda den friheten till att göra val som berikar våra liv.Vi har satt vår tillit till tekniken som befriare, men kanske handlar frihet mer om kultur än teknik? Individer kan inte göra motstånd mot system, utan det kräver kulturer – och sådana bygger vi tillsammans. Isolerade är vi chanslösa, men tillsammans med andra kan vi hålla distans till det digitala bruset och hjälpa varandra att se klarare. Det enda som kan motverka manipulativa algoritmer är en stark frihetskulturFrihet vinner vi alltså inte genom oberoende, utan i gemenskap. Vi tänker i ibland på friheten som en ensamseglats, där vi styr skutan dit vi själva vill. Men i dagens digitala värld fångas ensamseglare snart av vindar som de inte kan kontrollera.Oberoende leder inte till frihet, utan till att vi styrs av osynliga krafter. I stället är det bättre att tänka på friheten som att uppföra en symfoni eller spela en fotbollsmatch. Inte frihet från gemenskap, utan frihet genom gemenskap. Goda gemenskaper ger oss stöd, skydd och riktning – men också utrymme för personlig kreativitet.Tillsammans med andra blir vi då fria att skapa ett liv som är större och vackrare än något vi skulle kunna åstadkomma på egen hand.Joel Halldorfkyrkohistoriker, författare och skribent

Den privata skuldsättningen i Sverige är hög jämfört med övriga Europa. Synen på att vara skuldsatt är också sträng i vår kultur, vilket innebär ett stort stigma av att inte klara av sin ekonomi. I världen är det stor skillnad mellan skuldsatta fattiga länder och rika länder som förser dem med lån. Hur ska man förstå att skulder hela tiden byggs upp och finns lösningen i att då och då skriva dem? Joel Halldorf, professor i kyrkohistoria gästar Katalys och Starta pressarna. Medverkande: Joel Halldorf, Elisabeth Lindberg.

Den nye påven, Leo XIV, bör ses som en del av lösningen snarare än en del av problemet. Det skriver Joel Halldorf angående mörkläggningen av sexövergrepp inom den katolska kyrkan, i en replik på artikeln Påven och pedofilerna. Inläsare: Staffan Dopping

Hur kan samisk kristendom bidra till den världsvida kyrkan i en tid av klimatkris? Den samiske teologen Tore Johnsen visar på spänningar och möjligheter i sin bok "Sámi Nature-Centered Christianity in the European Arctic". Joel Halldorf och Patrik Hagman har läst den.

I dagens avsnitt rör vi oss från påvar till radikaliserade pojkar och frågande präster. Magnus gästas återigen av Joel Halldorf. Som professor i kyrkohistoria fungerar Joel via tidningar, tv och radio som hela Sveriges fortbildare i religiösa frågor. De senaste veckorna har han ledsagat oss genom Påve Franciskus begravning och konklaven fram till Påve Leo XIV via sin substack Vit Rök. Magnus och Joel tar sats i händelserna i Vatikanen för att styra vidare samtalet in mot det religiösa skeendet i vårt land, inte minst bland unga män. Statistiken ger en fingervisning om att vi kanske står på tröskeln till en stilla väckelse. Vad behöver vi som kyrka göra för att denna rörelse inte ska gå oss förbi? Vilka saker behöver vi vara uppmärksamma på och vaka över?  

Koranbränningar och muslimska böneutrop har gjort att frågor om religionsfrihet har blivit politiskt brännbara. Men detta är inget nytt. Den svenska religionsfrihetens historia har ofta varit dramatisk med bland annat bokbål i Hälsingland, dödsdomar och landsförvisningar. Fortfarande finns det flera begränsningar i den svenska religionsfriheten.   Om det skriver Anders Johnson i essän “En ofullbordad resa mot religionsfrihet” som är utgångspunkten för detta avsnitt. Andreas Johansson Heinö samtalar med författaren samt Joel Halldorf och Anna Nachman. Detta avsnitt är en inspelning av ett lanseringsseminarium den 12 september.

Hanna reflekterar kring sexualitet. Assaad Daoudi testar oss i ett kaosigt röda dagar-quiz. Joel Halldorf om Påve Franciskus sista tid i livet och vad som blir hans eftermäle. Vi undrar vad som hände er i påskas... Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programledare: Christopher Garplind & Hanna Hellquist

Kan religiös extas hjälpa oss att bryta med dödssynderna? Och hur formar man gemenskaper i en polariserad tid? Läsarpoddens Joel Halldorf och Patrik Hagman har läst "Fully Alive" av Elizabeth Oldfield och samtalar om vägen till mognad i turbulenta tider.

Frågan om Guds existens har återigen kommit att diskuteras i offentligheten. För en tid sedan ägnade Aktuellt en stor del av sin sändningstid åt en debatt i frågan mellan Aftonbladets Eric Rosén och kyrkohistorikern Joel Halldorf. Några veckor senare stod samme Halldorf mot Christer Sturmark i en uppmärksammad och välbesökt debatt på Soho House i Stockholm. Hur kommer det sig att denna eviga fråga blivit het i just vår tid? Hur kan man närma sig frågan om Guds existens, intellektuellt och existentiellt? Har naturvetenskapen verkligen tagit död på frågan om Gud? Och vilka fördelar har teismen framför ateismen? Det är några av de frågor som jesuitpater Ulf Jonsson, professor i religionsfilosofi och Signums chefredaktör, tar upp i ledartexten i det kommande numret av Signum. I det här avsnittet samtalar Ulf Jonsson och John Sjögren utifrån texten.

Lever vi i ett samhälle där föräldraskapet har blivit religion och barnen små gudar? Joel Halldorf och Patrik Hagman har läst "Föräldrarnas födelse" av Maja Larsson och funderar på hur föräldraskapet förändrats från 1700-talet och fram till vår tid.

Hur ska man se på den kristna missionens historia? Är det en berättelse om rå kolonialism eller gudsrikets utbredande? Och vad händer egentligen med bibeltexten när den översätts? Dessa frågor har diskuterats i många avhandlingar – men nu har de också blivit ämne för poesi. Johanna Larssons diktsamling "Bokstavstro" (Elerströms förlag) var en av förra årets mest hyllade böcker och hon djupdyker just i de här frågorna.  Joel Halldorf och Patrik Hagman har läst den.

Johann Gutenbergs tryckpress i mitten av 1400-talet gjorde det möjligt för böcker att spridas snabbare, billigare och till en större publik än någonsin tidigare. Resultatet blev en kulturell revolution som bidrog till framväxten av den moderna världen. Boken blev inte bara ett verktyg för individuell kunskapsinhämtning utan också en kraft som formade samhällen, idéströmningar och maktstrukturer.Från reformationens intensiva produktion av pamfletter till 1800-talets sociala rörelser och industrialiseringens accelererade bokflöde fortsatte böcker att spela en central roll i samhällets förändring.Detta är det andra av två avsnitt av podden Historia Nu om hur bokformat format våra samhällen. Programledaren Urban Lindstedt samtalar med Joel Halldorf, professor i kyrkohistoria vid Enskilda Högskolan i Stockholm och aktuell med boken Bokens folk – En civilisationshistoria från papyrus till pixlar.Johann Gutenbergs tryckpress möjliggjorde snabb och standardiserad reproduktion av text. Genom att skapa rörliga bokstavstyper i metall kunde boksidor komponerade en gång användas om och om igen, vilket gjorde bokproduktionen både effektivare och billigare. Detta gjorde böcker mer tillgängliga och bidrog till spridningen av kunskap och idéer på ett sätt som aldrig tidigare varit möjligt​​.Boktryckarkonsten hade en omedelbar och djupgående effekt på samhället. Under reformationen använde Martin Luther och hans följare tryckpressen för att massproducera skrifter och pamfletter som spreds över hela Europa. Mellan 1518 och 1525 publicerades 1 465 tryckningar av Luthers skrifter – en produktion som var central för reformationens framgång​. Tryckpressen underminerade kyrkans kunskapsmonopol, och boken blev en symbol för individuell frihet och upplysning​.Under upplysningstiden blev böcker tillgängliga för allt fler samhällsgrupper. Läsningens cirklar vidgades från aristokratin och prästerskapet till borgerskapet, och senare till bönder och arbetare. Böcker blev verktyg för spridning av upplysningens ideal och en alltmer global dialog om mänskliga rättigheter och vetenskap​​.Under denna tid utgjorde boken en brygga mellan lokala kulturer och en framväxande nationell identitet. Böcker och pamfletter bidrog till att skapa en gemensam referensram och lade grunden för nya idéer om politiskt deltagande och demokrati​​.Bild: Detta träsnitt från 1568 visar den vänstra skrivaren som tar bort en sida från pressen medan den till höger färgar textblocken. En sådan duo skulle kunna nå 14 000 handrörelser per arbetsdag, trycka ca. 3 600 sidor på gång. Av Jost Amman - Träsnittsillustration i boken "Ständebuch" från 1568, återgiven i "Meggs, Philip B. A History of Graphic Design. John Wiley & Sons, Inc. 1998. (s. 64)". Wikipedia, Public DomainMusik: "Universi qui te expectant", sjungen på första söndagen i advent. Inspelad privat med medlemmar av Schola Antiqua. 2004-07-12. Mikebrubaker12 Wikipedia. Creative Commons Attribution-ShareAlike 3.0 Lyssna också på Martin Luthers idéer blev grundstenen till Sveriges välstånd.Klippare: Emanuel Lehtonen Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Varje läsformat – från papyrus och kodex, till tryckta böcker och skärm – har påverkat både hur vi läser samt hur vi tänker. De tidiga kristna favoriserade kodexen – den första boken – framför de etablerade skriftrullarna. Kodexen, som var en uppskuren bokrulle mellan pärmar, var mer tillgänglig och enklare att hantera än de mera vördade skriftrullarna.Med kodexen kunde kristna texter distribueras snabbare och till fler människor. Detta teknologiska val bidrog inte bara till kristendomens expansion utan också till att etablera kodexen som standardformat för böcker i den västerländska kulturen.Detta är det första av två avsnitt av podden Historia Nu om hur bokformat format våra samhällen. Programledaren Urban Lindstedt samtalar med Joel Halldorf, professor i kyrkohistoria vid Enskilda Högskolan i Stockholm och aktuell med boken Bokens folk – En civilisationshistoria från papyrus till pixlar.Under antiken var skriftrullar, ofta tillverkade av papyrus, standardformatet för text. Dessa rullar, som kunde vara flera meter långa, användes både för religiösa och administrativa ändamål. Det var i skriftrullar som de tidiga judiska och kristna texterna bevarades. Jesus själv, enligt evangelierna, läste från rullar i synagogan, och dessa rullar representerade både den heliga lagen och en konkret länk till det judiska folkets historia.Men skriftrullarna hade begränsningar. De var sköra, svåra att navigera och opraktiska för längre texter eller intensiva studier. Den första stora textteknologiska revolutionen inträffade när rullen ersattes av kodexen – ett format som bestod av lösa ark sammanbundna mellan två pärmar. Kodexen var enklare att bläddra i, mer hållbar och möjliggjorde bättre navigering i texten.Den tidiga kristendomen spelade en avgörande roll i spridningen av kodexen. Kyrkan, som var angelägen om att sprida sitt budskap så brett som möjligt, fann kodexen mer lämplig än rullen för sina behov.Efter Västroms fall på 400-talet föll stora delar av Europa in i en period av politisk och social oreda. Mycket av det intellektuella arvet från antiken riskerade att gå förlorat. Det var i detta sammanhang som klostren blev avgörande för att bevara och sprida kunskap. Munkar i klostren tog på sig uppgiften att kopiera antika texter, ofta för hand, på pergament eller papyrus. Klostren blev också centra för lärande och utbildning, där nya generationer kunde studera de texter som bevarats.Bild: Stockholm Codex Aureus, även känd som Codex Aureus of Canterbury och Codex Aureus Holmiensis är en evangeliebok skriven i mitten av 700-talet i Southumbria, troligen i Canterbury. På 1500- och 1600-talen låg den i Spanien, och 1690 köptes den till den svenska kungliga samlingen. Den förvaras numera på Nationalbiblioteket.Musik: "Universi qui te expectant", sjungen på första söndagen i advent. Inspelad privat med medlemmar av Schola Antiqua. 2004-07-12. Mikebrubaker12 Wikipedia. Creative Commons Attribution-ShareAlike 3.0 Lyssna också till Jesus – en obekväm apokalyptisk profet.Klippare: Emanuel Lehtonen Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Hör även om kyrkornas protester i Tyskland mot partiet AfD och om krisen inom den svenska pingströrelsen samtidigt som det går betydligt bättre för de pingstkyrkor i Sverige med utländska rötter. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. SÄPO bedömer att den ryskortodoxa kyrkan i Sverige som tillhör Moskvapatriarkatet är en plattform för att samla in underrättelseinformation. Hör Daniel Stenling, chef för SÄPO:s kontraspionage, Isak Reichel, direktör hos Myndigheten för stöd till trossamfund, SST och Sofia Camnerin, generalsekreterare för Sveriges kristna råd.Flera kyrkor i Tyskland demonstrerar återkommande mot det högernationalistiska partiet AfD, Alternativ för Tyskland. Vår korrespondent Daniel Alling är med från Berlin och berättar om hur framgångsrik kampen verkar vara och om hur AfD bemöter kritiken från de religiösa företrädarna.Den svenska pingströrelsen skakades i höstas om av en affär som rört Daniel Alm, föreståndaren för Pingst Fria Församlingar i Samverkan. En tidigare kvinnlig kollega som riktade anklagelser mot honom om maktmissbruk och handlingar av sexuell karaktär. När det här blev känt valde pingstledaren Daniel Alm att avgå från sin tjänst, även om han sa att han hade en helt annan bild av situationen än anmälaren. En internutredning i pingströrelsens ledning visar nu att Daniel Alms ”agerande inte varit juridiskt felaktigt men att förtroendet för för honom som nationell ledare gått sönder” Hör Joel Halldorf, kyrkohistoriker och författare som forskat om ledarskap inom pingströrelsen om hur mycket den svenska pingströrelsen skadats efter den här affären?Medan svenska pingstförsamlingar bearbetar både ledningsfrågan och ser ett minskande medlemsantal så har det skett en tydlig ökning av nya migrantförsamlingar, en av de pingstkyrkorna finns i Sollentuna. Hör Nelson Guedes Montano som hittade ett andligt hem i Iglesia Nueva Creación i samband med en hungerstrejk på Sergels Torg.Tidöpartierna vill göra något åt ett så kallat slöjtvång. I en debattartikel skriver jämställdhetsministern Paulina Brandberg att regeringen och SD kommit överens om att tillsätta en utredning som ska titta på om det går att förbjuda att barn tvingas att bära slöja eller andra religiösa plagg. Men går det här att genomföra utan att det krockar med Europakonventionen för mänskliga rättigheter och Barnkonventionen, som båda är införlivade i svensk rätt? Hör Mårten Schultz, professor i civilrätt, som ser en del rättsliga utmaningar med det här förslaget från regeringen.programledare: Åsa Furuhagenproducent: Anders Diamantreporter: Liza Youhanan

Christopher Garplind har (av misstag) blivit lämnad i sticket - av Hanna Hellquist. Även du har blivit lämnad i sticket! Är My Little Pony lite bögig? Professor i kyrkohistoria Joel Halldorf pratar om den religiösa fastans betydelse i vår samtid. Och vad kan man säga om Gunilla Perssons saker som blivit beslagtaget? Väskexperten Margret Doge Atladottir reder ut värdet på grejerna! Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programledare: Christopher Garplind och Hanna Hellquist.

Har vi bygd et lavterskelsamfunn, der alt kommer alt for lett for oss? Når til og med dataspillene har blitt superenkle å lære seg – Hvor mye vanskeligere blir det da ikke å motivere et barn til å mestre fiolinen? Episodens gjest, Joel Halldorf – kirkehistoriker, forfatter, avisskribent (Expressen mfl.) og podkastvert (Läsarpodden) – er aktuell med Bokens folk - en sivilisasjonshistorie fra papyrus til piksler (Verbum). Hvordan vi leser former oss like mye – ja, kanskje mer – enn hva vi leser, hevder Joel Halldorf. Vi tenker på bøker som lagret informasjon, men de er også verktøy for refleksjon og fordypning. Øyeblikkene i dag er så intense at faren for å taper de store linjene av syne er overhengende. Men om vi forstår reisen hit forstår vi også nuet bedre. Til dette står boken i en særstilling. Programleder er Arne Christian Konradsen, forlagssjef i Verbum og Bibelselskapet. I studio sitter også Live Lundh, anmelder og journalist i Morgenbladet, Vinduet mfl. Abonner på Areopagos' nyhetsbrev: https://areopagos.no/bli-med/abonner-nyhetsbrev Musikk: Doydank og Doydank/Kjetil Jerve

Återutsändning av ett avsnitt från 2021 som tidigare bara fanns bakom betalvägg. Kolla även in avsnittet “Kan Gud vara ond?” med Joel, som publicerades i samband med denna Q&A.Här hittar du alla samtal från Hur kan vi?Utforska Hurkanvipedia för att lära dig mer Stötta Hur kan vi? 3.0 genom att bli månadsgivare härBoka oss till ditt team, ledningsgrupp eller företag Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Reklambefriad återutsändning av ett avsnitt från 2021.Navid pratar med teologen och författaren Joel Halldorf om vad Gud är för något, hur vi skapar Gud i Sverige i dag, vad kapitalism har med religion att göra och varför både Navid och Joel skulle kunna må bra av att få en fysisk käftsmäll nån gång då och då.Här hittar du alla samtal från Hur kan vi?Utforska Hurkanvipedia för att lära dig mer Stötta Hur kan vi? 3.0 genom att bli månadsgivare härBoka oss till ditt team, ledningsgrupp eller företag Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I Bokens folk: en civilisationshistoria från papyrus till pixlar berättar kyrkohistorikern Joel Halldorf om textens och läsningens historia, från de första lertavlorna till dagens digitala pixelmassor. Hur har vårt författande och läsande förändrats oss under tidens gång och är vi nu på väg att överge det skrivna ordet? Erik Jersenius samtalar med Joel Halldorf om hur vi blev bokens folk.

Har skrolling og lesing på nettet ført til at vi ikke lenger kan lese bøker? Vil den trykte boken forsvinne? Den svenske teologen og samfunnsdebattanten Joel Halldorf har skrevet om bokens og lesingens historie.

This is a free preview of a paid episode. To hear more, visit www.enrakhoger.seDet finns ingen ände på det myckna bokskrivandet, och mycket studerande gör kroppen trött. Denna varning får man i Predikaren (12:12) som skrevs några hundra år före Kristus. Hur många kan ha känt sig träffade av den varningen, undrar man. Och hur samma vers hade låtit om den skrevs i dag, med …

Vad är det egentligen för särskilt med boken? Hoten mot boken tycks bli allt fler: ljudböcker, digitalisering, avtagande läslusta - listan kan göras lång och som ett tecken i en tid när stommen i vår kultur är hotad kommer nu två böcker om bokens historia. Frilansjournalisten Jenny Aschenbrenner har pratat med den spanska författaren och filologen Irene Vallejo som skrivit essäboken "Papyrus" som gjort ett segertåg över världen och religionshistorikern Joel Halldorf som i dagarna kommer ut med "Bokens folk".

Få grupper har så mycket politiskt inflytande som den evangelikala rörelsen. Hur blev det så? I årtionden har den kristna högern påverkat den politiska debatten i USA och Högsta domstolens abortbeslut var en monumental seger för denna inflytelserika rörelse.Men var har rörelsen egentligen sina rötter, och hur kom den att få så mycket inflytande? Vi djupdyker i den kristna högerns historia tillsammans med kyrkohistorikern Joel Halldorf.Stödet för Ukraina vacklar liteRepublikanernas ledare i representanthuset Kevin McCarthy har skickat tydliga signaler om att han vill se en annorlunda politik gällande stödet till Ukraina. Samtidigt pågår det en debatt inom Demokraterna om USA:s hantering av konflikten. Är det en förändring i stödet för Ukraina på gång?Allas blickar mot PennsylvaniaDet tycks allt mer som att ekonomin och delstaten Pennsylvania är de två ingredienser som kommer att avgöra mellanårsvalet 2022. Republikanerna har medvind, har Demokraterna något att sätta emot?Medverkande: Ginna Lindberg, USA-kommentator på Ekot, Cecilia Khavar, USA-korrespondent och Joel Halldorf, professor i kyrkohistoria vid Enskilda Högskolan Stockholm.Programledare: Sara StenholmProducent: Viktor MattssonTekniker: Susanne Martinsson

I veckans podd har Tobias blivit kär i Maria Montazami.Vad händer med våra svenska stjärnor? Måste dom verkligen göra reklam?Vi reder ut begreppet "Swedengate".Gabriel får alla i studion att gråta efter sin hyllning till Joel Halldorf.Till sist listar vi 3 saker vi älskar med Sverige.Nu kör vi!I säng med Tobias & Gabriel produceras av Poddagency See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.