Podcasts about utrikespolitiska

Kraschad sajt, döda LED-skärmar, sändningar som inte går ut och en strulig app. Ja det har varit SVT:s verklighet den senaste dryga veckan. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Bakom det här ligger flera systematiska överbelastningsattacker av historiska mått. En efter en har dom avlöst varandra och orsakat felmeddelanden, svarta rutor och regnbågsfärgade kalibrieringsränder över hela skärmen. Vad är det egentligen som händer? Och hur säkrade är SVT för externa attacker när uppdraget säger att SVT ska kunna sända i kris eller krig? Reporter: Martina Pierrou I slutet av januari i år släppte TV4 en granskning som kopplade Utrikespolitiska institutets mellanösternchef Rouzbeh Parsi till ett iranskt påverkansnätverk. En extern utredning startades av UI som kom fram till att han inte ingått i en iransk påverkanskampanj. Ändå fick han lämna sin tjänst.Nu ställer Rouzbeh Parsi upp på en intervju för första gången sen den externa utredningen publicerades den 12e maj.Reporter: Freddi Ramel

Att gärningsmän i våldsamma dåd vill använda medier som ett verktyg för att nå ut med sitt budskap är inte ovanligt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I finska Birkala skedde i förra veckan just en sån händelse när en 16-årig knivbeväpnad kille gick in i sin skola och högg tre yngre tjejer. Innan attacken skickade han ett manifest till kvällstidningen Iltalehti med sina planer. Gärningsmannen filmade sig själv inne på en skoltoalett precis innan attackerna skedde och la ut klippet i sociala medier. Ett filmklipp som de flesta avstod från att publicera. Men inte alla. Reporter: Martina PierrouI veckan kom Utrikespolitiska institutets utredning om chefen för mellanösternprogrammet Rouzbeh Parsi. Det var i vintras som TV4 berättade att det fanns kopplingar mellan Parsi och ett iranskt påverkansnätverk. Det här ledde efter en del om och men till att UI drog igång en stor utredning. I veckan presenterades den alltså. Den stora anklagelsen i grunden här— att Rouzbeh Parsi på något sätt skulle varit styrd av Iran— ja den frias han från av utredningen— men det är en motstridig bild— för samtidigt får han även skarp kritik i rapporten och lämnar nu sitt uppdrag på utrikespolitiska institutet. Så frågan är: Vad säger rapporten egentligen om TV4:as publiceringar från i vintras?Reporter: Erik PeterssonNästa år går public service in i en ny tillståndsperiod som sträcker sig fram till 2033 - och förra veckan på en pressträff presenterade Tidöpartierna sitt förslag på förändringar i inriktning och finansiering. Det var egentligen inga stora överraskningar, det mesta har varit känt sen ett år tillbaka. SVT, SR och UR kommer få liite mer pengar än tidigare. Budskapet är att alla partier fortfarande är överens om att public service ska vara stort och starkt, sa SVT:s kulturredaktör Per Andersson. Det politiska bråket handlar mest om nyanser.Goda nyheter för programbolagen, kanske du tänker? Nä, då får du tänka om. Från public service-cheferna målades istället mörka hotfulla moln upp på horisonten. Det är allvar nu var deras budskap. Reporter: Freddi Ramel

Israels nya krigsplan går ut på att ta över hela Gazaremsan. Nya stora markoffensiver har inletts, rapporter om hundratals döda Gazabor bara senaste veckan och svälten breder ut sig. I planen ingår också massförflyttning av palestinier. Men går det ens att genomföra, och vad vill egentligen Israel med Gaza, där stora delar av bebyggelsen redan ligger i ruiner?Medverkande:Gilda Hamidi-Nia, utrikesreporter på SVT.Aron Lund, analytiker vid Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI, och associerad medarbetare på Utrikespolitiska institutet.Programledare och redaktör: Annica Ögren. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

S-kongressen är igång och många hoppas på en tydlig gir. Rysslands beroende av rustningsindustrin kan hämma fredsviljan. Nya uppgifter i utredningen som lett till att Rouzbeh Parsi lämnar Utrikespolitiska institutet. Och Kvartals reportage om dramatikern Stina Oscarssons stoppade pjäser väcker reaktioner. Programledare: Jörgen Huitfeldt.

Den gamla konflikten om Kashmir har blossat upp igen och omvärlden har oroats för ännu ett krig mellan kärnvapenmakterna Indien och Pakistan. Nu verkar det råda vapenvila, men flera attacker har förekommit på båda sidor efter terrordådet i Kashmir den 22 april som Indien anklagar Pakistan för att ligga bakom. Dessutom har länderna skaffat sig nya vänner på senaste som gör att såväl Kina som USA har viktiga roller att spela i konflikten. Men hur ser relationen mellan Indien och Pakistan egentligen ut, och varför är en upptrappning mellan länderna så farlig?Medverkande:Henrik Chetan Aspengren, senior analytiker vid Utrikespolitiska institutets Asienprogram.Per Elinder Liljas, journalist på Svenska Dagbladet.Programledare och redaktör: Annica Ögren. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Om den uppblossande konflikten i Kashmir, med Henrik Chatan Aspengren, Utrikespolitiska institutet. Av och med Amanda Wollstad, Johan Wiktorin och Anders Lindberg

Historiskt bakslag för Friedrich Merz när han skulle godkännas som Tysklands nya förbundskansler. Dessutom Ukrainas mineralavtal med USA som blir ett strategiskt dilemma för Europa. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Ukrainas mineralavtal med USA kan ge amerikanerna nya och större incitament att fortsätta vara engagerade för säkerheten i Europa. Men det finns osäkerheter om vad avtalet innebär i praktiken och uppgörelsen mellan Kiev och Washington visar hur Europa kan bli en arena för stormakternas jakt på strategiska kritiska råvaror. Även för EU är naturtillgångarna av stor strategisk vikt och Bryssel vill sedan tidigare minska unionens beroende av Kina när det gäller mineraler och sällsynta metaller. Hur påverkas Europas långsiktiga möjligheter att bli mer självförsörjande av det aktuella avtalet? Och påverkas Ukrainas närmande till EU av uppgörelsen med Trump-administrationen?Medverkande: Daniel Alling, Berlinkorrespondent. Andreas Liljeheden, Brysselkorrespondent. Niklas Rossbach, forskare vid Försvarshögskolan och Utrikespolitiska institutet.Programledare: Parisa HöglundProducent: Therese Rosenvinge

Förhandlingarna om fred i Ukraina fortsätter och efter ett möte mellan USA och Ryssland i förra veckan verkar Donald Trump tro att Ryssland är redo att skriva på ett avtal. Men frågan är hur Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj ställer sig till det, eftersom avtalet bland annat ger Ryssland rätt till ockuperad mark i Ukraina. Dessutom fortsätter den ukrainska presidenten att pressas om att sälja viktiga mineraler till USA i ett avtal som helt saknar säkerhetsgarantier för Ukraina. Medverkande:Jakob Hedenskog, analytiker på Centrum för Österuropastudier, Utrikespolitiska institutet.Niklas Rossbach, analytiker på Försvarshögskolan och seniorforskare vid UI:s program för Global politik och säkerhet.Redaktör och programledare: Annica Ögren. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I veckans avsnitt gästas vi av Calle Håkansson, där vi tillsammans djupdyker i Rearm Europe-initiativet: varför det lanserades, hur det skiljer sig från tidigare försvarsprojekt och vilka utmaningar som väntar. Vi diskuterar finansieringen, de länder som leder respektive släpar efter i upprustningen, och hur Europas framtida relation till USA och Nato kan påverkas. Vad krävs för att EU ska bygga upp en egen trovärdig försvarskapacitet?Calle Håkansson är doktor i statsvetenskap och verksam som forskare vid Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) samt som associerad forskare vid Europaprogrammet på Utrikespolitiska institutet (UI).Avsnittet vi hänvisar till under samtalet:https://open.spotify.com/episode/4SamwlOsYsdH0KvCIYBT67?si=E1kb1Xp9SxK4G5U_-RwRgAKontakta geopodden: Om oss/Kontakt - Geopodden Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Kriget i Ukraina fortsätter med oförminskad styrka, samtidigt som det pågår så kallade fredsförhandlingar. Vilka är högt oklara vad de egentligen kan leda till för både Ukraina och resten av världen, på både kort och lång sikt. Samtidigt, i allt det här, är det viktigt att förstå vad Ryssland är för land, hur situationen är där och hur människor där resonerar. Det eftersom Rysslands agerande får en sån enorm påverkan på oss här i Sverige och i resten av Europa. I det här avsnittet medverkar därför Stefan Ingvarsson, från Utrikespolitiska institutet, och pratar om Ryssland, om situationen i de ockuperade områdena i Ukraina, samt om hotet mot oss i väst.Hör det här och alla andra avsnitt, samt se videor och bilder: https://trygghetspodden.se

Med Donald Trumps tullar har kraftmätningen mellan stormakterna USA och Kina ökat. Kina har svarat med egna höga tullar och verkar fast besluten om att ta strid mot USA i tullkriget. Men vad betyder handelskriget egentligen för Taiwans självständighet? Det senaste året har Kina ökat trycket mot Taipei där en stor del av världens halvledare produceras. En konflikt om Taiwan skulle inte bara sätta ännu mer press på den globala handeln utan också få konsekvenser för hela världen.Medverkande:Alexis von Sydow, analytiker vid Utrikespolitiska institutets Nationellt kunskapscentrum om Kina.Redaktör och programledare: Annica Ögren. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I veckans avsnitt gästas vi av Louise Bengtsson för ett samtal om EU:s hälsopolitik. Vi utforskar hur den har utvecklats över tid, vilka utmaningar unionen står inför, och hur pandemin har påverkat synen på krisberedskap, globalt samarbete och säkerhet. Vad händer när stormakter lämnar WHO – och är hälsa numera en fråga för säkerhetspolitiken?Louise Bengtsson är associerad forskare på Centre for European Policy Studies i Bryssel samt Utrikespolitiska institutet. Hennes forskning fokuserar främst på EU:s hälsopolitik och roll inom global hälsa, inklusive kopplingar till säkerhetsperspektiv och hållbar utveckling.Kontakta geopodden: Om oss/Kontakt - Geopodden Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

P1 Kultur får besök av Bitte Hammargren, expert på Turkiet vid Utrikespolitiska institutet. Möt även författaren Fatima Bremmer som skrivit Ligan. Och så har vi tittat närmare på bioaktuella September 5. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. YTTRANDEFRIHETEN I TURKIET UNDER ÖKAD PRESSI Turkiet är den svenska journalisten Joakim Medin fortsatt frihetsberövad, numera i högsäkerhetsfängelset ​Marmara. P1 Kultur kopplar upp sig mot Samar Hadrous, Sveriges Radios utrikeskorrespondent i Istanbul, och gästas av Bitte Hammargren, expert på säkerhets- och geopolitik i Turkiet vid Utrikespolitiska institutet.FATIMA BREMMER OM DE KVINNLIGA SVENSKA JOURNALISTPIONJÄRERNA I ”LIGAN”Efter den Augustprisbelönade ”Ett jävla solsken” är Fatima Bremmer tillbaka med en kollektivbiografi om ett radikalt kompisgäng som banade väg för en genomgripande förändring av samhället. ”Ligan” handlar om svenska kvinnliga journalistpionjärer i början av 1900-talet, som rör sig mellan hetsiga tidningsredaktioner, kungamiddagar och krigszoner. En av dem är wallraffande Ester Brenda Nordström, som vi lärde känna i ”Ett jävla solsken”, en annan är Elin Wägner. Författaren Fatima Bremmer är gäst i P1 Kultur.JOURNALISTERNA SOM DIREKTSÄNDA HJÄLTAR I ”SEPTEMBER 5”Bioaktuella ”September 5" handlar om ögonblicket som förändrade nyhetstäckning i media. Filmen utspelar sig under OS i München 1972 och följer ett amerikanskt TV-team som snabbt anpassade sig från sportrapportering till direktsända nyheter när de israeliska idrottsmännen blev tagna som gisslan. Filmjournalisten Wanda Bendjelloul har sett ”September 5”. REPORTAGE: NABIL AYOUCH HAR REGISSERAT ”ALLA ÄLSKAR TOUDA” Touda drömmer om att bli en respekterad sheikha, en artist som sjunger om kärlek, motstånd och frigörelse enligt marockansk tradition. Varje kväll uppträder hon på barerna i sin hemby inför männens lystna blickar, men Touda vill skapa en bättre framtid för sig själv och sin son. P1 Kulturs Emma Engström har intervjuat ”Alla älskar Touda”-regissören Nabil Ayouch.ESSÄ: FÖRFATTAREN SOM BLEV VÄRLDSMÄSTARE I KRITIK”Först blev jag författare – sedan världsmästare i kritik”. Skapar Martin Engberg världen med sina sånger eller förgör han den med sin eld? I dagens essä reflekterar han över författarkritikern.Programledare: Lisa BergströmProducent: Henrik Arvidsson

Det händer väldigt mycket i vår omvärld nu. USA:s roll och därmed förhållande till Ukraina och resten av Europa kan vara på väg att ändras helt. Samtidigt fortsätter Rysslands krig i Ukraina. Men är det på väg att bli fred? Vad är Rysslands mål med de här fredsförhandlingarna? Och vad innebär egentligen fred? Vill parterna ens ha det? För vad händer i Ryssland om det skulle bli det? I det här avsnittet medverkar Charlotta Rodhe, från Utrikespolitiska institutet, och pratar om just de här frågorna. Liksom hur man i Ryssland ser på det här med krig och fred gentemot oss i väst.Hör det här och alla andra avsnitt, samt se videor och bilder: https://trygghetspodden.se

Europapodden sänder en extrapodd live från Kulturhuset i Stockholm. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Europa står mitt i ett historiskt vägskäl när ett spänt omvärldsläge sätter europeisk enighet på prov. Vad innebär det för EU att gå från handel till försvar och för Europa när gamla vänner blir nya fiender?Medverkande: Andreas Liljeheden, Brysselkorrespondent. Susanne Palme, tidigare EU-kommentator och korrespondent. Björn Fägersten, vd för analysföretaget Politea och seniorforskare vid Utrikespolitiska institutet. Daniel Alling, korrespondent i Berlin. Carina Holmberg, Nordenkorrespondent. Programledare: Parisa HöglundProducent: Anna Pandolfi och Mattias Dellert

Efter diktaturens fall i Syrien har nu nya strider blossat upp mellan anhängare till gamla regimen och det nya styret av islamistiska rebeller. Tusentals människor har dödats . Många är civila som tillhörde samma minoritet som Assadklanen – alawiterna. En arabisk minoritet som tillämpar en egen version av shiaislam. Samtidigt som en av de största massakrerna i den syriska konflikten kan ha ägt rum, så har den tillfälliga regeringen i Syrien slutit ett historiskt avtal med kurdiska SDF. Vad betyder egentligen det? Vad handlar den uppblossade konflikten om? Och hur ser den närmaste framtiden ut i Syrien? Gäst: Bitte Hammargren, journalist och Mellanösternanalytiker knuten till Utrikespolitiska institutet. Producent och programledare: Olivia Bengtsson. Klipp i avsnittet: Sky News, France 24, DW News, CBN News, Sveriges Radio. Kontakt: podcast@aftonbladet.se

Diplomatisk comeback för Macron när Europa ska hantera en ny säkerhetspolitisk verklighet. Samtidigt har Bryssel svårt att få till samtal med Vita huset. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Emmanuel Macron var mer eller mindre uträknad för ett halvår sedan när Frankrike skakades av inrikespolitisk turbulens. Men nu är det i Paris Europas ledare samlas för krismöten när Trump ritar om de säkerhetspolitiska förutsättningarna för Europa och för världen. Även Storbritanniens Kier Starmer har klivit fram och tagit på sig en ledarroll. Hör om vilken betydelse Europas kärnvapen har för dynamiken gentemot USA och om förhoppningarna på att även Tyskland inom kort ansluter för att axla ett ledarskap för Europa. Men vart tog Italien och Giorgia Meloni vägen? Hon som hade exklusiva möten med Trump så sent som i januari och var den enda sittande europeiska regeringschefen på installationen. Samtidigt har de högsta EU-företrädarna i Bryssel tydliga svårigheter att få till samtal och möten med den nya Trump-administrationen. I alla fall hittills. Vad beror det på? Och är det ett misslyckande för Ursula von der Leyen, som precis passerat strecket för 100 dagar på sin nya mandatperiod som kommissionens ordförande.Medverkande: Andreas Liljeheden, Brysselkorrespondent. Cecilia Blomberg, korrespondent i Paris. Björn Fägersten, vd för analysföretaget Politea och seniorforskare vid Utrikespolitiska institutet.Programledare: Parisa HöglundProducent: Therese Rosenvinge

P1:s veckomagasin om Sverige och världen politik, trender och analyser. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I första timmen:Hur ska Europa agera i rådande spända säkerhetsläge och vem eller vilka kan ta ansvaret att leda? Hör Jakob Hallgren, direktör på Utrikespolitiska institutet och Andreas Liljeheden, Brysselkorrespondent.I USA har Donald Trump gett order om nya massuppsägningar på en rad statliga myndigheter och departement och många menar att den drastiska neddragningen påverkar demokratin. Hör reportage av Anders Diamant.Ett år sedan Sverige gick med i Nato. Hur stabil är alliansen idag? Hör Ulla Gudmundson, f.d. analyschef på Utrikesdepartementet som också skrivit en bok om Natos historia.En vecka drygt har gått sedan PKK-ledaren Abdullah Öcalan uppmanade gerillan att lägga ned sina vapen. Förhoppningarna om varaktig fred i Turkiet verkar nu större än tidigare. Hör analys i reportage av Revend Shexo.Krönika av Katarina BarrlingPanelen med Martin Klepke, Arbetet, Susanne Nyström, DN, och Tove Lifvendahl, SvD.I andra timmen:Vår får senaste nytt från Syrien där strider mellan säkerhetsstyrkor och anhängare till den nyligen störtade diktatorn Bashar al-Assad brutit ut i helgen, med rapporter om många civila dödsoffer. Tusentals människor flyr nu över gränsen till Libanon. Hör korrespondent Johan Mathias Sommarström som varit vid gränsen mellan Syrien och Libanon.Många gamla sår rivs upp på Grönland som går till val nästa veckan och frågan om Danmarks koloniala arv har blivit central igen. Hör Henriette Berthelsen, en av över 4000 grönländskor som under 60 och 70-talet fick en spiral uppsatt i sitt underliv när den danska staten ville begränsa barnafödandet på Grönland. Reportage av David Rasmussen.Vi följer upp Ekots granskning av utrikesminister Maria Malmer Stenergards aktieinnehav. Malmer Stenergard deltog i ett regeringsbeslut som senare kom att gynna ett bolag hon själv ägde aktier. Hör reporter Emelie Rosén och Jørgen Indrøy Strømsnes, journalist på norska näringslivstidningen E24 som granskat norska politiker och där reglerna för politikers aktieinnehav är hårdare.Reportage om Sanningskommissionen för det samiska folket som sedan 2022 haft i uppgift att kartlägga och granska den politik som förts mot samerna. Kommissionens arbete har väckt förhoppningar om upprättelse och försoning, men den statliga utredningen har också fått kritik och flera ledamöter har lämnat kommissionen. Vad handlar debatten om?I Tyskland kommer nu historiska satsningar på infrastruktur och försvaret. Hör tidigare EU-ambassadör och tidigare Tysklandsambassadör Lars Danielsson och Christian Stichler, journalist på tyska Public Service-bolaget Norddeutcher Rundfunk.Kåseri av Helena von ZweigbergkProgramledare: Nina BennerProducent: Cecilia TengmarkTekniker: Mikael Sarabi

Nu talar alla om vapenvila eller till och med fred i Ukraina. Allra mest pratar Donald Trump om det, men både europeiska ledare och Zelenskyj själv har försökt gå den amerikanska presidenten till mötes. Zelenskyj erbjuder nu USA rättigheter till naturtillgångar och europeiska ledare har rest i omgångar till Washington med olika förslag. Men är Ryssland redo för fred? Är det rent av möjligt att Ryssland och USA skulle kunna lägga decenniers fiendeskap åt sidan? Medverkande:Fredrik Wesslau, forskare vid Centrum för Östeuropastudier på Utrikespolitiska institutet.Bert Sundström, utrikesreporter på SVT och tidigare korrespondent i Moskva.Redaktör och programledare: Annica Ögren. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Trumps försök att agera fredsmäklare splittrar västvärlden. Om det blir ett avtal som gynnar Ryssland kan Sverige stå näst på tur. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Under sin presidentvalskampanj lovade Donald Trump att avsluta kriget i Ukraina på hundra dagar. Ett vallöfte han menade allvar med, men det är bara en huvudstad i Europa som verkar jubla.– Moskva har svårt att dölja sin förtjusning över den här händelseutvecklingen. Det Trump gör är att bekräfta deras världsbild om hur världen är beskaffad, säger Maria Engqvist, analytiker på Rysslandsprogrammet på Totalförsvarets Forskningsinstitut.Det här har fått analytiker att dra historiska paralleller, bland annat till Münchenöverenskommelsen 1938. Hitler ville införliva en del av Tjeckoslovakien i det tyska riket. Krav som flera länder, med Storbritannien i spetsen, gick med på. Tjeckoslovakien fick inte ens vara med vid förhandlingarna.– Tanken var ju såhär: det här är det sista han vill ha och sedan har vi säkrat fred i Europa. Men det var i princip tvärtom, säger Fredrik Wesslau forskare vid centrum för Östeuropastudier på Utrikespolitiska institutet.Några månader senare invaderade Tyskland Polen och andra världskriget var ett faktum.En annan historisk fredsförhandling som det går att dra paralleller till är Jalta-konferensen som hölls i andra världskrigets slutskede 1945. Stormakterna, USA, Storbritannien och Ryssland, gjorde upp om hur världens skulle delas upp. Stalin kunde nöjt åka hem till Moskva med vetskapen om att hans land fått en rejäl buffertzon i Europa.– Och jag tycker man ser de tendenserna i Trump-administrationen, att det är såhär de ser världen. Och det är mycket möjligt att det kommer bli en slags överenskommelse mellan Washington och Moskva när USA säger okej, såhär, Östeuropa, Ukraina, det tillhör Rysslands intressesfär, vi har inget där att göra, säger Wesslau.Nato svajarUkraina känner sig överkörda, men det gör även övriga Europa. Och en fråga som börjat ställas allt mer är hur intresserade Trump och USA är av Nato.– Trump har ju tydligt uttalat att Europas säkerhet är Europas problem. Så man kan fundera på om USA skulle ställa upp i någon större omfattning. Det är den ena biten. Och sen har vi då kärnvapenavskräckningen. Och det kan bara bli rena spekulationer. Gäller den fortfarande eller gäller den inte?, säger generalmajor Karlis Neretnieks som varit brigadchef inom Försvarsmakten och även rektor på Försvarshögskolan.Europa har på senare år börjat rusta upp ganska ordentligt. Men enligt många bedömare är det både för lite och för sent. Som ett exempel kan man titta på produktionskapaciteten av artillerigranater. Ryssland tros kunna producera fem miljoner per år, medans Europa väntas kunna komma upp i 720 000 per år, men först 2028.Hotet mot SverigeDet finns en risk att Ryssland kommer ut ur Ukrainakriget som vinnare samtidigt som Nato är försvagat. Det skulle betyda att Ryssland kan flytta stora mängder soldater och materiel från slagfälten i Ukraina till andra områden.– Då kan man frigöra i storleksordningen, kanske 200 000 man och 2 000 stridsvagnar. Man kanske kan frigöra två- till tretusen artilleripjäser, säger generalmajor Karlis Neretnieks.Risken är att Ukraina utsätt för en attack igen, men även andra länder riskerar att attackeras. Ett område som pekas ut är Baltikum men för att lyckas med den operationen måste Ryssland först ta Gotland som kommer vara en viktig bas för att hjälpa till att försvara Baltikum.– För att se till att de inte kan få den hjälpen. Så är den naturliga [21:36] åtgärden att bygga någon sorts. Ska vi kalla det för mur. Genom Östersjön på ett eller annat sätt. Alltså hindra så att NATO inte kan flyga över Östersjön. Inte köra fartyg över Östersjön. Och det gör [21:51] man. I första hand genom att ta Gotland naturligtvis, säger generalmajor Karlis Neretnieks.

Idag gästas vi av Gunilla Herolf. Vi diskuterar USA:s förändrade tonläge, Europas säkerhet och Ukrainas framtid – samt hur Nato, EU och politiska skiften kan påverka maktbalansen.Gunilla Herolf är fil dr i statsvetenskap vid Stockholms universitet och associerad seniorforskare till Utrikespolitiska institutet. Hennes forskningsområden är europeisk integration, europeiskt säkerhetspolitiskt samarbete med tonvikt på Frankrike, Storbritannien och Tyskland, EU och Nato, nordisk säkerhet samt transatlantiska relationer.Kontakta geopodden: Om oss/Kontakt - Geopodden Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Svenskt BNP växer mer än väntat – men det är för tidigt att ropa hej, enligt Thomas Jellvik, makroanalytiker på DNB. Trump möter Zelenskyj Vita huset – men vilka garantier kan Ukraina räkna med? DiTV intervjuar Björn Fägersten, vd på analysföretaget Politea och seniorforskare vid Utrikespolitiska institutet. Därför rasar kryptovalutor, enligt kryptoprofilen Tove Andersson. Programledare: Andreas Johansson.

De senaste dagarna har varit en mardröm för Europa. Europeiska ledare har läxats av USA om demokrati, Donald Trump har påstått att Ukraina startade kriget och han har kallat Volodymyr Zelenskyj för diktator. USA och Ryssland har dessutom redan hunnit träffas för samtal om Ukrainas framtid, men Ukraina och Europa fick inte vara med. Det här är den allvarligaste säkerhetspolitiska krisen sedan andra världskrigets slut. Vad ska Europa göra nu?Medverkande:Jakob Hallgren, direktör för Utrikespolitiska institutet.Roger Djupsjö, militärlärare på Försvarshögskolan och expert på Ukraina.Redaktör och programledare: Annica Ögren. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Truecaller rusar på börsen efter sin rapport. Di:s analytiker Mikael Olsson kommenterar i studion.Ryssland och USA:s möte om Ukraina är avslutat. Vad händer nu? Analytikern Stefan Ingvarsson vid Utrikespolitiska institutet är med i programmet.De höga inflationssiffrorna i januari bekräftats av SCB. Matpriskollens grundare Ulf Mazur tror att trenden fortsätter. Programledare: Fredrik Lennander

Frågorna haglar efter veckoslutets säkerhetskonferens i München. Vilka möjligheter har Ukraina att säga nej tack till fredsavtal med Ryssland? Kan europeiska soldater i Ukraina bli verklighet? Och vem säger att Putin överhuvudtaget vill ha fred? I Slaget – dagens debatt möts tidigare agmbassadören i Moskva René Nyberg, Jakob Hedenskog, analytiker vid Utrikespolitiska institutet i Sverige och svenska försvarsexperten Joakim Paasikivi, senior geopolitisk rådgivare vid advokatbyrån Mannheimer Swartling. Maria Nylund leder diskussionen. E-post: slaget@yle.fi

Oklart vad Trump egentligen vill ha, säger EU-korrespondent Andreas Liljeheden, men trots det kvarstår hotet att ta kontroll över Grönland. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Danmark som satsat hela sitt utrikespolitisk kapital på ett helhjärtat stöd till USA har nu tvingats att tänka om efter hoten från Trumpadministrationen. Även den Arktiska säkerheten var i fokus förra veckan under den årliga konferensen Arctic Frontiers i Tromsö, Norge. Samtidigt förbereder sig övriga EU på eventuella hot om handelstullar och vad man då kan tänkas ta till i en eventuell förhandling. Medverkande: Andreas Liljeheden, EU-korrespondent, David Rasmusson, Danmarkskorrespondent, Carina Holmberg, Nordenkorrespondent.Programledare: Parisa HöglundProducent: Tomas Eriksson

Rouzbeh Parsi är en av Mediesveriges mest frekvent anlitade mellanösternexperter och Utrikespolitiska institutets Mellanösternchef. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Han har i veckan kopplats ihop med ett iranskt påverkansnätverk i ett avslöjande från TV4 Nyheterna. En nyhet med riktigt stark tobak som borde vara sprängstoff och sprida sig som en löpeld genom mediesverige, tänker man. Men TV4 står sen i tisdags själva med publiceringen - nästan inget annat mediehus har hakat på eller ens rewritat. Vad grundar TV4 sina uppgifter på - och finns det en motsatt bild som komplicerar narrativet om en forskare med dunkla syften? Reporter: Freddi RamelDärför dominerar politiska skandaler i medierSD:s trollfabrik, fulknep i sossarnas lotteriförsäljning, kompisrekryteringar och det oerhört snabbt brinnande projektet Folklistan. Ja visst känns det som att det varit alldeles extra många politiska skandaler på sistone?Och det stämmer faktiskt, för aldrig tidigare har så många politiska skandaler präglat medierapporteringen som det gjorde under fjolåret.Reporter: Martina PierrouStorsatsning på personaliserade flöden - finns risk för bubblor?Flera svenska mediehus satsar just nu hårt på personalisering. Numera konkurrerar ju svenska mediehus inte bara med varandra. Nä i konkurrensen om användarnas tid och uppmärksamhet pekas allt oftare hela den digitala underhållningsindustrin ut som motståndare. Och precis som att Netflix, YouTube eller TikTok har flöden som har skräddarsytts för varje person med hjälp av algoritmer och användarnas tidigare beteenden, så ska också svenska medier nu börja erbjuda sina läsare en mer personlig upplevelse. Erik Petersson har kollat hur en rad svenska mediehus satsar på personalisering och frågat hur långt man kan gå innan de journalistiska principerna börjar utmanas? Reporter: Erik Petersson

För att höra hela avsnittet bli medlem på https://www.patreon.com/bildningskomplexet för 30 kr/mån. Du kan när som helst avsluta prenumerationen.Dagens avsnitt är andra och avslutande delen om konflikten på Nordirland. Gäst är återigen Lena Karlsson, journalist och mångårig redaktör på Utrikespolitiska institutet, med inriktning Storbritannien och Irland. I förra avsnittet samtalade vi om konfliktens ursprung och det tilltagande våldet som kulminerade under 1970-talet. I det här avsnittet fokuserar vi på hur de stridande parterna började närma sig varandra och slöt fred. Vi samtalar om fängslade IRA-medlemmars hungerstrejker, om IRA:s politiska gren Sinn Féin, om Långfredagsavtalet från 1998 som innebar slutet på konflikten och slutligen om de spår som konflikten lämnat i dagens Nordirland. Instagram: https://www.instagram.com/bildningskomplexet/ Facebook: https://www.facebook.com/BildningskomplexetE-post: benjaminelfors@gmail.comMusikproduktion: Ivar EddingOmslag: Emma Westin/Matthew Sundin Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Flera länder i Centraleuropa har fortsatt köpa gas från Ryssland. Men nu har Ukraina stoppat flödet och EU vill i närtid fasa ut rysk energi helt. Samtidigt utmanas unionen inifrån när Slovakiens premiärminister Fico besöker Putin. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Medan flera länder i Europa fasat ut rysk olja och gas efter Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina har Slovakien, Ungern, Österrike, Tjeckien och Bulgarien fortsatt varit beroende av rysk energi. Men gasen som i decennier transporterats till Centraleuropa via en ledning i Ukraina har nu stoppats och förändringen beskrivs som en milstolpe. Men EU-länderna som påverkas mest tacklar situationen olika och Slovakiens premiärminister Robert Fico utmanar nu EU:s enighet och knyter närmre band med Moskva. Hur djup är den här nya splittringen, vad gör EU för att lösa energifrågan framåt och hur kostsamt är detta för Ryssland? Hör också om den aktuella politiska turbulensen i Österrike och vad det kan betyda om högernationalistiska FPÖ bildar nästa regering i landet.Medverkande: Andreas Liljeheden, Brysselkorrespondent. Daniel Alling, Tysklandskorrespondent. Henrik Wachtmeister, forskare i globala energisystem vid Uppsala universitet och analytiker vid Utrikespolitiska institutet. Programledare: Parisa HöglundProducent: Therese Rosenvinge

Det har gått över tusen dagar sedan Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina. Fredrik Löjdquist, Utrikespolitiska institutet, Inga Näslund, Olof Palmes internationella centrum, och Nils Bildt diskuterar hur kriget utvecklats under hösten och vad som nu kan hända. Andreas Ericson leder samtalet.

Broschyren Om krisen eller kriget kommer delas nu ut i hela landet. Forskaren Magnus Ekengren försöker förstå vad det är som krävs för att beslutsfattare tidigt kan upptäcka smygande samhällskriser. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Kunskap räcker inte alltid för att myndigheter och beslutsfattare ska agera på kriser, det har det pågående forskningsprojektet visat hittills. Nu försöker Magnus Ekengren på djupet förstå vad det är som gör att man vidtar åtgärder här och nu.Projektet är ett samarbete mellan Försvarshögskolan i Stockholm, Utrikespolitiska institutet och Leiden University i Nederländerna och väntas bli klart 2027.Reporter: Jonna Westinjonna.westin@sverigesradio.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sr.se

Olaf Scholz telefonsamtal till Vladimir Putin visar hur Ukraina nu blir en valfråga i Tyskland. Samtidigt måste EU:s huvudstäder och Kiev agera i en ny verklighet när Donald Trump återvänder som president. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Hör också om vad Joe Bidens klartecken för Ukraina att använda amerikanska långdistansrobotar mot mål långt in i Ryssland betyder för europeiska långdistansvapen som Ukraina fått. Och vad händer med den tyska Taurus-debatten efter Bidens besked och inför valet i februari? En försvårande faktor för EU är att maktskiftet i USA sammanfaller med det stora vaktbytet för kommissionen i Bryssel. I veckan gjorde Josep Borell sitt förmodligen sista möte som unionens utrikeschef och han avslutade med en besk känga mot unionens förmåga att ta snabba beslut för att stötta Ukraina.Medverkande: Andreas Liljeheden, Brysselkorrespondent. Daniel Alling, Tysklandskorrespondent. Björn Fägersten, säkerhetspolitisk analytiker vid Utrikespolitiska institutet och vd för analysföretaget Politea. Programledare: Parisa HöglundProducent: Therese Rosenvinge

Marie Lundström, Stefan Ingvarsson och Lotta Olsson har läst den prisbelönta armeniska författaren Narine Abgarjan. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Bokcirkeln har läst Tre äpplen föll från himlen av den armeniska författaren Narine Abgarjan, i svensk översättning av Lina Bysell.Den kretsar kring livet i en armenisk bergsby. Byn brukade vara livlig men nu återstår bara ett tjugotal hus med åldrade invånare.Narine Abgarjan är född 1971 och en etablerad barnboksförfattare i den rysktalande världen. Tre äpplen föll från himlen är både prisbelönt och översatt till över trettio språk.Medverkande är Lotta Olsson, litteraturkritiker på Dagens Nyheter och Stefan Ingvarsson, kulturskribent och analytiker vid Centrum för Östeuropastudier vid Utrikespolitiska institutet.Skriv till oss! bokradio@sverigesradio.seProgramledare: Marie LundströmProducent: Andreas Magnell Ljuddesign: Märta Myrstener

BRICS-ländernas toppledare möts i Ryssland för att diskutera framtida samarbeten. Medlemsländerna har skiftade agenda för samarbetet men bland vissa av länderna hörs en tydlig antiväst-retorik. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programledare:Erika MårtenssonMedverkande:Henrik Chetan Aspengren, senior analytiker vid Utrikespolitiska institutets AsienprogramKristian Åström, ekonomikommentator

BRICS-ländernas toppledare möts i Ryssland för att diskutera framtida samarbeten. Medlemsländerna har skiftade agenda för samarbetet men bland vissa av länderna hörs en tydlig antiväst-retorik. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programledare:Erika MårtenssonMedverkande:Henrik Chetan Aspengren, senior analytiker vid Utrikespolitiska institutets AsienprogramKristian Åström, ekonomikommentator

Mutor, cyberangrepp och anti-EU-kampanjer. Ryssland försöker påverka Moldavien att rösta nej till en framtid i EU. För Bryssel står utvidgningen österut på spel när Ukrainas granne går till val. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Medverkande: Andreas Liljeheden, Brysselkorrespondent. Johanna Melén, utrikesreporter och tidigare Rysslandskorrespondent. Jakob Hedenskog, analytiker vid Utrikespolitiska institutet. Programledare: Parisa HöglundProducent: Therese Rosenvinge

Konflikten mellan stormakterna i Mellanöstern har eskalerat våldsamt under de senaste dygnen. Markinvasion i Libanon, Irans raketanfall mot Israel – och hot om hämndattacker. Hemma i Sverige har skott avlossats mot Israels ambassad. På en kvart får du veta varför läget så snabbt förvärras – och vad som nu skulle kunna förhindra storkrig i Mellanöstern. Med Rouzbeh Parsi, programchef vid Utrikespolitiska institutets Mellanöstern- och Nordafrikaprogram. Programledare: Erica Treijs Producent: Moa Larsson, Daniel Säfström Redaktör: Lucas Brischetto Klipp från: Al Jazeera, ABC News, Channel 4, SVT Vi vill ha feedback och önskemål! Kontakta oss på: dagensstory@svd.se

När Kina investerar mer och mer i dataspelsbranschen talas det allt högre om ifall det finns en beräknande plan bakom alla satsningar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. På bara några dagar säljs spelvärldens nya snackis miljontals gånger. Det handlar om Kinas succéexport Black Myth: Wukong som släpptes i mitten av augusti 2024.Regimen i Kina är nöjd: De har tydligt uttalat sig om att de ska satsa på att sprida kinesisk kultur och kinesiska värderingar genom dataspel. Kanske kan spelbranschen bli den sfär där de på bred front lyckas sprida kinesisk kultur. Det låter inte särskilt hotfullt, men om Kina framställs som allt för attraktivt kan det innebära risker.– Jag kan tänka mig att andra stater kan uppfatta det som ett problem om det är så att det påverkar eller gör att man väljer det kinesiska alternativet. Eller att det skulle kunna ses som ett hot om fler stater anammar Kinas utvecklingsmodell och går i en mer auktoritär riktning, säger Sofia Ledberg, docent i krigsvetenskap vid Försvarshögskolan.Kina tar allt större plats på den globala spelarenanKinesiska företag släpper inte bara egna spel; de har också börjat investera i spelföretag i andra länder. Bland annat i Sverige.– Det finns flera potentiella risker med kinesiska investeringar i den globala dataspelsbranschen. Många av de här riskerna grundas i de eventuella kopplingar som finns mellan de kinesiska investerarna och den kinesiska staten, säger Hillevi Pårup, analytiker vid Nationellt Kunskapscentrum om Kina, som är en del av Utrikespolitiska institutet.Oron kan handla om vilken användardata som egentligen kan hamna i händerna på den kinesiska staten, om underrättelseinhämtning samt om propaganda och desinformation.– Sverige har ju en väldigt stor och framgångsrik dataspelsbransch. Så vi vill ju varken att dataspelsbranschen i sig ska hamna i utpressningssituationer eller självcensurssituationer eller på annat sätt bli utnyttjade för informationspåverkan, säger Dominik Swiecicki som är utsänd expert i Tallinn för Myndigheten för psykologiskt försvar.Medverkande:Hillevi Pårup, analytiker på NKK, Nationellt kunskapscentrum om Kina, Utrikespolitiska institutet.Sofia Ledberg, docent i krigsvetenskap vid Försvarshögskolan. Dominik Swiecicki, Myndigheten för psykologiskt försvars utsända expert, placerad vid Sveriges ambassad i Tallinn.Programledare: Claes Aronsson och Sara SundbergProducent: Jimmy HalvarssonLjud från: Sveriges Radio, Al-Jazeera, PBS, NPR

Ett kyrkbygge utanför Västerås har koppling till rysk underrättelsetjänst och ligger vid en militärt viktig plats. Och det finns fler exempel. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. När den nybyggda rysk-ortodoxa kyrkan utanför Västerås står klar reser sig ett 22 meter högt torn med guldig lökkupol mellan trädtopparna. Tornet är betydligt högre än vad detaljplanen tidigare angivit och bland andra Säpo har varit kritiska mot det och varnat för bygget.Församlingen tillhör Moskvapatriarkatet. Det är den del av den rysk-ortodoxa kyrkan som styrs av patriark Kirill. Han kallas Putins påve och är tydligt för kriget i Ukraina. Dessutom har den delen av den rysk-ortodoxa kyrkan långtgående kopplingar till den ryska underrättelsevärlden.– Kyrkan som organisation på toppnivå, och framförallt kyrkans aktiviteter i utlandet – det är någonting som alltid används som ett verktyg av den ryska staten, säger Stefan Ingvarsson, analytiker på Centrum för Östeuropastudier.Därför höjs ögonbrynen när en rysk-ortodox församling, tillhörande Moskvapatriarkatet, fått köpa mark och bygga en stor kyrka vid Västerås flygplats. Det är en av Sveriges beredskapsflygplatser med en erkänt lång och bred landningsbana. Församlingens präst har dessutom belönats med en medalj av SVR - en del av den ryska utrikesunderrättelsetjänsten.– Det finns ju en koppling från företrädare till den rysk-ortodoxa kyrkan här i Sverige och företrädare inom Ryssland och rysk underrättelsetjänst, säger Karl Melin, presschef på Säkerhetspolisen, säpo.Mysteriet på MusköSamtidigt finns det fler exempel där personer eller organisationer med koppling till Ryssland köpt mark nära militärt strategiska platser. I närheten av den stora marinbasen på Muskö håller en rysk affärsman, med kopplingar till den ryska staten, på att bygga en stor lyxvilla.Sverige är inte ensamma om problemet med uppköp av mark och fastigheter som ligger i närheten av skyddsområden.– Det är en ökande trend. Det blir vanligare och vanligare och det sker samtidigt som säkerhetshotet i Europa ökar och säkerhetshotet mot Sverige ökar, säger Henrik Häggström, strategisk rådgivare i totalförsvarsfrågor på Försvarshögskolan.Som det ser ut nu är det inte möjligt att stoppa köp av fastigheter som ligger utanför skyddsområden i Sverige. Men det pågår en diskussion om vad man kan göra för att få bukt med problemet. I Finland – där problematiken är snarlik men mer utbredd – har regeringen nyligen föreslagit en lagändring som gör det omöjligt för ryska medborgare att göra fastighetsaffärer i landet. I Sverige väntas en utredning presenteras i december.– Det som sker i Sverige idag är att det är allt fler som förstår de utmaningar vi står inför, säger Henrik Häggström.Medverkande:Stefan Ingvarsson, analytiker vid Centrum för Östeuropastudier vid Utrikespolitiska institutet.Henrik Häggström, strategisk rådgivare i totalförsvarsfrågor på Försvarshögskolan.Karl Melin, presschef på Säkerhetspolisen, Säpo.Programledare: Claes Aronsson och Sara SundbergProducent: Karin HållstenLjud från: Sveriges Radio, Reuters, Telegramkanalen Agency News, DW, Expressen

När Ukraina går in i Kursk blir det första gången sen andra världskriget som Ryssland blir invaderat. Ett drag som tar Putin på sängen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I början av augusti överraskar Ukraina världen, och framförallt Ryssland, med sin offensiv. De ukrainska soldaterna tar sig lätt förbi gränsposteringarna och tränger snabbt långt in i Ryssland. Manövern vänder upp och ner på bilden av kriget.– Det är inte bara så att Ukraina lyckades krossa ryska gränsposteringar. Det är inte bara så att ryska soldater har gett upp och lämnat över sig i den här offensiven. Utan det är också så att hela evakueringen av civila gick väldigt kaotiskt till där regionala aktörer inte alls kunde hantera situationen, säger Hugo von Essen, analytiker vid Centrum för Östeuropastudier vid Utrikespolitiska institutet. Den framgångsrika manövern skickar signaler till givarländerna att fortsätta skicka vapen och annat stöd samtidigt som den egna befolkningen får upp hoppet. I Moskva däremot skapar invasionen ett svårlöst dilemma.– Putin och Ryssland har ännu en gång förnedrats inför sin egen befolkning, inför resten av världen och varje gång den ryska regimen förnedras så blir den svagare, säger Hugo von Essen. Strategin bakom offensivenNär en stor och stark nation bedriver utnötningskrig finns en strategi att ta till, manöverkrigföring.– Det här statiska kriget som har ägt rum hittills vinner alltid den större som kan skjuta mest artilleri, eller den som har mest resurser och mest soldater. Det är nästan omöjligt att vinna den typen av strid från en liten nation. Men den här typen av strid som äger rum i Kursk kan den lilla skickliga nationen med bra teknisk utrustning fälla jätten på ett helt annorlunda sätt, säger Roger Djupsjö, lärare på Försvarshögskolan.Manöverkrigföring handlar bland annat om att identifiera fiendens svagheter och överraska och Roger Djupsjö tycker att Ukrainas offensiv är ett skolboksexempel.– Man som vattnet, man är som en rännil, man rinner fram och undviker de platserna där fienden försvarar, säger han.Medverkande: Maria Engqvist, militäranalytiker och Rysslandskännare på Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI Roger Djupsjö, lärare på FörsvarshögskolanHugo von Essen, analytiker vid Centrum för Östeuropastudier vid Utrikespolitiska institutetProgramledare: Claes Aronsson och Karin HållstenLjud från: Sveriges Radio, BBC, Reuters, AFP, Global news, A News, Channel 4 4 News, Internet Archive, The Express Tribune, Kyiv Independent

Tysklands stöd till Ukraina vacklar när regeringen i Berlin utmanas från både ytterhögern och yttervänstern. Flera delstatsval står inför dörren och de politiska svallvågorna kan påverka hela Europa. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Hör om hur det nya yttervänsterpartiet Bündnis Sahra Wagenknecht (BSW) går starkt framåt i Sachsen och Thüringen inför helgens delstatsval där. Ännu större är emellertid ytterhögerpartiet Alternativ för Tyskland (AFD) och helgens val ser nu ut att kunna rita om det tyska politiska landskapet. Utfallet ses som en stark indikation på vart hela Tyskland är på väg inför nästa års nationella val. Både BSW och AFD motsätter sig Tysklands stöd till Ukraina och nyligen blev det känt att det tyska budgetstödet till Ukraina nära på halveras nästa år.Medverkande: Andreas Liljeheden, Brysselkorrespondent. Daniel Alling, Tysklandskorrespondent. Gunilla Herolf, associerad seniorforskare vid Utrikespolitiska institutet.Programledare: Parisa HöglundProducent: Therese Rosenvinge

FN:s säkerhetsråd har ställt sig bakom en resolution om vapenvila i Gaza, som har lagts fram av USA. Men frågan splittrar Israels regering. På en kvart får du veta hur extremhögern fick sitt största inflytande någonsin i israelisk politik och vad deras mål med Gaza egentligen är. Gäst idag: Bitte Hammargren, Mellanösternexpert, knuten till Utrikespolitiska institutet. Programledare: Alexandra Karlsson Producent: Moa Larsson Redaktör: Elin Roumeliotou Klipp från: NBC News, BBC, CNN, Sky News, Al Jazeera, Middle East Eye och Svt. Vi vill ha feedback och önskemål! Kontakta oss på: dagensstory@svd.se

Krig, klimat, corona, migrations- och plånboksfrågor. Fem omvälvande kriser har format EU och splittrat Europas väljare. Vilket krisgäng du tillhör kan avgöra hur du röstar på söndag. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Medverkande: Andreas Liljeheden, Brysselkorrespondent. Mette Nordström, Europakorrespondent Yle. Niklas Bremberg, statsvetare vid Stockholms universitet och seniorforskare vid Utrikespolitiska institutet.Programledare: Caroline SalzingerProducent: Therese Rosenvinge

Gängkriminella i Sverige jobbar på uppdrag av Iran. De har redan attackerat mål i Sverige för Irans räkning. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I januari i år hittades en handgranat vid Israels ambassad i Stockholm. Det är ett av attentatsförsöken som svenska gängkriminella ska ha försökt utföra åt Iran, enligt den israeliska underrättelsetjänsten Mossad. Säpo vill inte gå in på enskilda attentat men bekräftar samarbetet mellan svenska gäng och Iran.– Säkerhetspolisen kan nu konstatera att kriminella nätverk i Sverige är en proxy som Iran använder sig av, säger Daniel Stenling som är chef för kontraspionage på Säpo.Enligt Mossad kan ledaren för nätverket Foxtrot, Rawa Majid, ha värvats i samband med att han greps i Iran i höstas.– Så det kan ju mycket väl vara så att det här är någonting som de såg som en potentiell plan när han väl föll i knät på dem. I meningen att vi behöver hitta någon som kan utföra saker åt oss i olika delar av Europa och så dyker han upp, eller så har de aktivt letat, säger Rouzbeh Parsi, programchef vid Mellanöstern och Nordafrikaprogrammet på Utrikespolitiska institutet.Det har skett tidigare att Iran använt sig av kriminella som mellanhänder för att utföra attentat i Europa. Det finns flera förklaringar till varför Iran arbetar på det här sättet. Hör mer i detta extraavsnittet av Gräns.Medverkande:Rouzbeh Parsi, programchef vid Mellanöstern- och Nordafrikaprogrammet på Utrikespolitiska InstitutetDaniel Stenling, chef för kontraspionaget på SäpoProgramledare: Sara Sundberg och Claes AronssonProducent: Karin HållstenLjud från: Sveriges Radio, TV4

29 maj. I en rapport från tankesmedjan Frivärld uppmärksammas rysk hybridkrigsföring mot Norden och Baltikum. Andreas Ericson gästas av två av rapportförfattarna, Patrik Oksanen, senior fellow vid Frivärld, och Minna Ålander, research fellow vid Utrikespolitiska institutet i Helsingfors.

Det finns flera länder i Kaukasus och Centralasien där man talar turkiska språk. Erdoğan riktar nu allt större intresse åt detta håll. Johan Engvall, forskare vid Utrikespolitiska institutet, ger en bild av läget. Inläsare: Staffan Dopping

Martin Kragh är författare och forskare med inriktning på den ekonomiska och politiska utvecklingen i Ryssland och Östeuropa. Han är docent vid Institutet för Rysslands- och Eurasienstudier vid Uppsala universitet och biträdande chef för Centrum för Östeuropastudier vid Utrikespolitiska institutet. Martin skriver återkommande för SvD Kultur och hans bokdebut Det fallna imperiet: Ryssland och väst under Vladimir Putin var 2022 års bäst säljande fackbok.OBS. Hela avsnittet är 2 tim 19 min. Vill du få tillgång till alla hela avsnitt? Bli medlem på Sista Måltiden. Som medlem får du tillgång till alla nya och gamla avsnitt i sin helhet och utan reklam. Lyssna i valfri podcast-app, inklusive Spotify. Enkelt att komma igång. Ingen bindningstid. Tryck här för att bli medlem eller gå in på https://sistamaltiden.se. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Rysslands krig, Kinas inflytande, terrorism och Donald Trump som möjlig president i USA. Det tecknas en mörk bild när det gäller EU:s framtida säkerhet inför valet till Europaparlamentet i juni. Vilket ben ska unionen stå på i valet mellan öppenhet inför omvärlden och ökat fokus på gränsskydd och inre säkerhet? Med Göran von Sydow, direktör för Sieps, Gunilla Herolf, forskare på Utrikespolitiska institutet och Klas Friberg, tidigare Säpochef. Programledare Magnus Thorén.

16 april. Irans attack mot Israel i helgen orsakade mycket små skador. Men vad händer härnäst? Hör Andreas Ericson diskutera spänningen mellan de två länderna med Rouzbeh Parsi, chef för Mellanöstern- och Nordafrikaprogrammet vid Utrikespolitiska institutet.

21 mars. I en ceremoni uttänkt för att påminna om ett val har Putin på nytt låtit kröna sig till Rysslands ledare. Vad kan vi förvänta oss av hans styre nu? Hör Andreas Ericson diskutera med Rysslandsexperten Martin Kragh, författare och forskare vid Utrikespolitiska institutet.