Podcasts about utrikespolitiska

Europa står inför en gigantisk utmaning i och med konkurrensen från Kina. Kinesisk export och subventionerade företag pressar europeisk industri. Inför Europarådets möte i juni står EU inför ett vägval: hålla fast vid frihandeln – eller stärka skyddet för sina egna företag. Vilken väg ska EU välja?Medverkande:Alexis von Sydow, analytiker på Nationellt kunskapscentrum om Kina (NKK), Utrikespolitiska institutet.Lena Sellgren, chefanalytiker på Business Sweden.Programledare och redaktör: Annica Ögren. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Ryssland försöker än en gång påverka valutgången i en tidigare sovjetstat i prorysk riktning. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Ovanligt stora ryska attacker har riktats mot Kiev och andra ukrainska städer de senaste dagarna, med över 650 drönare och ett 70-tal robotar bara under natten till tisdag. Minst 22 civila dödades och över 100 skadades. Var det här angreppet som Ryssland hade varnat för?Vi pratar också om vad som händer med Rysslands inflytande när ännu en av de forna sovjetstaterna närmar sig Europa. Inför söndagens val i Armenien kommer rapporter om omfattande försök till valpåverkan i prorysk riktning. Putin drar själv hotfulla paralleller till Ukraina och antyder att det var dess vilja att gå med i EU som låg bakom den storskaliga invasionen.Vilka likheter finns mellan Ukraina och ett land som Armenien och vad kan valutgången få för följder – för relationen till Ryssland och för det krig som pågår?Veckans gäster är Jakob Hedenskog, analytiker på Centrum för Östeuropastudier vid Utrikespolitiska institutet, och Sveriges radios Ukrainakorrespondent Lubna El-Shanti, med från Kiev, Ukraina.Programledare: Björn Gunér.Producent: Åsa Welander.

Putins uttalande om ett möjligt slut på kriget gav rubriker men frågan är om han menar allvar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. För ovanlighetens skull har Vladimir Putin nämnt Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj vid namn och öppnat för ett möte, men bara om ett slutgiltigt fredsavtal finns på plats. I veckans avsnitt pratar vi om hur Putins olika uttalanden den senaste tiden ska tolkas och om ett krigsslut faktiskt kommit närmare. I Kreml sägs i alla fall ett dokument finnas om hur en fred ska säljas in som en seger till ryssarna, trots att de ursprungliga målen inte har uppnåtts.Veckans gäster är Jakob Hedenskog, analytiker på Centrum för Östeuropastudier vid Utrikespolitiska institutet, Sveriges radios Rysslandskorrespondent Fredrik Wadström och direkt från Kiev, Sveriges radios Ukrainakorrespondent Lubna El-Shanti.Programledare: Johanna Melén.Producent: Åsa Welander.

Mycket står på spel när världens två mäktigaste ledare ska ses i Peking. Tullstriden, kampen om chipen, Taiwan, global säkerhet och stormakternas framtoning. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Vi listar fem avgörande punkter och ger en utförlig guide till allt som står på spel i stormaktskampen mellan Kina och USA. Donald Trump väntas i veckan besöka Kina som första amerikanska president på nästan tio år, och mötet kan få stora följdverkningar för hela världen. En av de mest brännande frågorna i stormaktskampen mellan länderna är handelskriget. Moa Kärnstrand beskriver stämningen i Guangzhou där vi hör om vad kinesiska företag säger om tullstriden, och vi reder ut vem som skadas mest av dem. En annan avgörande punkt är kampen om chipen – halvledare och sällsynta jordartsmetaller. Kommer Kina fortsatt använda exportkontroller som motdrag till Trumps tullpolitik?Världsordningen, Taiwan och Kina-bildenSäkerhetsläget i världen, och inte minst då kriget i Iran, står också högt på agendan. Samtidigt är Taiwan krutdurken som präglar säkerhetspolitiken i Östasien, med potential att påverka världen långt bortom regionen. Världsordningen och frågan om vem som sätter spelreglerna är avgörande för både Xi Jinping och Donald Trump. En sista avgörande punkt när ledarna möts handlar också om image och framtoning. Här har Kina enligt många just nu ett övertag som global trendsättare. Hur kommer ledarna utnyttja mötet för att vinna omvärldens förtroende? Till vår hjälp för att beskriva mötets ingångsvärden har vi med oss röster från ett flertal Kinakännare och experter som vi mötte på en Kinakonferens hos Utrikespolitiska institutet häromveckan. Medverkande: Hanna Sahlberg, Ekots Kinareporter. Moa Kärnstrand, Sveriges Radios Kinakorrespondent.Programledare: Björn DjurbergProducent: Therese Rosenvinge och Oskar SellströmI avsnittet hörs också: Björn Jerdén, chef för Nationellt kunskapscentrum om Kina vid UI. Hannes Lenk, utredare Kommerskollegium. Ola Wong, redaktör Kvartal. Christopher Weidacher Hsiung, Kinaanalytiker på FOI. Ruthger de Vries, senior rådgivare Scania. Kristina Sandklef, oberoende Kinaanalytiker. Källor ljudklipp: Forbes.

Fred har länge setts som ett självklart mål i internationell politik, men i dagens värld tycks det allt svårare att nå. Antalet krig och konflikter har ökat det senaste decenniet. Nu tar nya aktörer plats som fredsmäklare: stater med egenintressen i konflikterna, samtidigt som FN står vid sidan. Kan man framgångsrikt verka för fred när man själv har intressen i en konflikt? Och vad menar vi egentligen när vi talar om fred?Medverkande: Görrel Espelund, redaktör på Landguiden, Utrikespolitiska institutet.Jakob Hallgren, direktör på Utrikespolitiska insitutet.Programledare och redaktör: Annica Ögren. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Är Kina på väg in i en ny politisk fas? Hur formar politiska, ideologiska och säkerhetsrelaterade prioriteringar världens näst största ekonomi? Och vad betyder detta för konkurrens, risk och strategiska vägval för företag med verksamhet i eller beroende av Kina? Medverkande Jonas Berggren, internationell analyschef, Svenskt Näringsliv Jojje Olsson, redaktör för Kinamedia Malin Oud, affilierad forskare, Raoul Wallenberg Institute, medgrundare Decoding China Miriam Tardell, gruppchef ekonomi, Nationellt kunskapscentrum om Kina, vid Utrikespolitiska institutet Seminariet modereras av Charlotte Paulie, forskningsledare på SNS.

Sedan invasionen av Ukraina 2022 har det ryska civilsamhället förändrats. Samtidigt som kriget pågår vid fronten skärper staten kontrollen över information och yttrandefrihet på hemmaplan. Mobilt internet och digitala tjänster som Telegram begränsas. Hur uppfattar ryssar kriget? och vad händer i ett samhälle där bilden av verkligheten alltmer styrs från Moskva?Medverkande: Stefan Ingvarsson, analytiker på Centrum för Östeuropastudier, Utrikespolitiska institutet.Ekaterina Kalinina, lektor och docent på Institutionen för mediestudier, Stockholms universitet och associerad analytiker vid Utrikespolitiska institutet.Programledare och redaktör: Annica Ögren. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Med Viktor Orbáns storförlust i det ungerska valet snuvas Vladimir Putin på sin bästa vän i EU. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. ”Ryssar åk hem” skanderade lyckliga Budapestbor när det i söndags kväll stod klart att premiärminister Viktor Orbáns utmanare Péter Magyar hade vunnit parlamentsvalet i Ungern. Orbán har bibehållit en mycket nära relation till Kreml även under Rysslands storskaliga krig mot Ukraina och bland annat blockerat miljarder i EU-stöd till Ukraina. Så vad betyder Orbáns valförlust för Vladimir Putin och vad betyder den för Ukraina?Inställningen till Ryssland har även svängt i exempelvis Armenien de senaste åren. Vi pratar om Rysslands dalande attraktionskraft och ett möjligt krigsslut.Veckans gäster är Stefan Ingvarsson, analytiker på Centrum för Östeuropastudier vid Utrikespolitiska institutet, Sveriges radios Ukrainakorrespondent Lubna El-Shanti och Sveriges radios Rysslandskorrespondent Fredrik Wadström.Programledare: Johanna Melén.Producent: Åsa Welander.

Ett specialavsnitt som sändes första gången 3 januari 2026. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Tidningen har anklagats för att sprida konspirationsteorier och ha slagsida till höger. Men vad ligger egentligen bakom anklagelserna? Och hur starka är kopplingarna till Falungong-rörelsen?Epoch Times startades år 2000, då för att sprida information om den kinesiska statens förtryck mot Falun Gong-rörelsen. 2006 kom den till Sverige, men levde länge en slumrande tillvaro - fram till för bara några år sen. Nu är det en 136 sidor lång papperstidning med tusentals prenumeranter. En offensiv reklamkampanj det senaste året både ute i landet och på sociala medier gör att ingen nog kan ha undgått Svenska Epoch Times och deras tagline ”Rena nyheter”.Men vilka är de egentligen?Medverkande:Vasilios Zoupounidis, chefredaktör för svenska Epoch TimesMarius Dragomir, chef för tankesmedjan Media and Journalism research centerThomas Mattsson, senior advisor på Bonnier NewsAlexis von Sydow, Kinanalytiker på Utrikespolitiska institutet, UILotta Gröning, opinionschef svenska Epoch TimesSarah Gotfredsen, undersökande journalist som har granskat Epoch TimesProgramledare: Freddi RamelReporter: Love GrunewaldProducent: Erik Petersson

Korruption och pennalism inom förbanden har blivit en integrerad del av rysk krigföring. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Från Ryssland kommer nya uppgifter om en brutal verklighet vid fronten, där pengar avgör frågan om liv eller död. Mutor, tortyr och slavliknande förhållanden är vardag bland ryska soldater.Samtidigt har Ryssland trappat upp sina attacker mot Ukraina och slår nu i ökad omfattning till även på dagtid, med många civila dödsoffer som följd.Helgens parlamentsval i Ungern följs noga från Kreml, som har goda relationer till premiärminister Viktor Orbán och hans regering. Det blev tydligt inte minst när ett telefonsamtal mellan ländernas utrikesministrar läcktes. Vi pratar om ryska påverkansförsök och vad utgången i valet kan få för konsekvenser för kriget i Ukraina.Veckans gäster är Jakob Hedenskog, analytiker på Centrum för Östeuropastudier vid Utrikespolitiska institutet, Sveriges radios Ukrainakorrespondent Lubna El-Shanti och Sveriges radios Rysslandskorrespondent Fredrik Wadström.Programledare: Johanna Melén.Producent: Åsa Welander.

Rouzbeh Parsi är historiker, adjungerad lärare vid Lunds universitet och en frekvent gäst i svenska medier som irankännare. Han har tidigare varit programchef vid Utrikespolitiska institutet men fick lämna sin post efter att ha varit föremål för granskningar rörande påstådd koppling till iranska regimens inflytandenätverk. Just nu är han aktuell med boken Mellan Gud och Stat: Iran efter ett långt 1900-tal (Fri Tanke, 2025).OBS. Hela avsnittet är 3 tim 11 min långt. Vill du få tillgång till alla hela avsnitt? Bli medlem på Sista Måltiden. Som medlem får du tillgång till alla nya och gamla avsnitt i sin helhet och utan reklam. Lyssna i valfri podcast-app, inklusive Spotify. Enkelt att komma igång. Ingen bindningstid. Tryck här för att bli medlem eller gå in på https://sistamaltiden.se. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Rouzbeh Parsi är historiker, adjungerad lärare vid Lunds universitet och en frekvent gäst i svenska medier som irankännare. Han har tidigare varit programchef vid Utrikespolitiska institutet men fick lämna sin post efter att ha varit föremål för granskningar rörande påstådd koppling till iranska regimens inflytandenätverk. Just nu är han aktuell med boken Mellan Gud och Stat: Iran efter ett långt 1900-tal (Fri Tanke, 2025).OBS. Hela avsnittet är 3 tim 11 min långt. Vill du få tillgång till alla hela avsnitt? Bli medlem på Sista Måltiden. Som medlem får du tillgång till alla nya och gamla avsnitt i sin helhet och utan reklam. Lyssna i valfri podcast-app, inklusive Spotify. Enkelt att komma igång. Ingen bindningstid. Tryck här för att bli medlem eller gå in på https://sistamaltiden.se. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Mobilt internet stängs av i Moskva samtidigt som makthavarna varnar för ukrainska drönare. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Att ryska myndigheter vill skaffa full kontroll över informationsflödet blev tydligt när mobilt internet släcktes ner i delar av Moskva.Nedsläckningen sker samtidigt som ryska makthavare varnar för ukrainska drönarattacker mot den ryska huvudstaden. Men hänger internetblockaden och drönarna verkligen ihop?I veckans avsnitt pratar vi också om hur kriget i Mellanöstern gynnar den ryska krigsekonomin när oljepriset stiger kraftigt.Veckans gäster är Stefan Ingvarsson, analytiker på Centrum för Östeuropastudier vid Utrikespolitiska institutet, Sveriges radios Ukrainakorrespondent Lubna El-Shanti och Sveriges radios Rysslandskorrespondent Fredrik Wadström.Programledare: Johanna Melén.Producent: Åsa Welander.

Efter Irans hot passerar inga oljefartyg Hormuzsundet. Hur påverkas världsekonomin av det? Och hur drabbas Sverige? Andreas Ericson diskuterar med Christian Kopfer, analytiker på Handelsbanken, och Henrik Wachtmeister, energisystemsforskare vid Utrikespolitiska institutet.

USA och Israel har attackerat Iran och landets högsta ledare ayatollan Ali Khamenei har dödats. Iran har svarat med attacker mot flera länder i Mellanöstern. Hur ska vi förstå det som nu sker?Medverkande:Jakob Hallgren, direktör på Utrikespolitiska institutet.Programledare och redaktör: Annica Ögren. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Kort diabetesskola. Alive-situation med Göran. Anna Vidén, forskare Utrikespolitiska institutet om västerländska interventioner i Mellanöstern. Måns Edén, Paradiso om mardrömslåtarna att få på hjärnan under ett darkness retreat. Användbara bananen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Programledare: Christopher Garplind och Hanna Hellquist

Fyra år med krig har inneburit en svåra prövningar för Ukraina och förändrat Europa. Kan ett oenigt EU fortsätta ge Ukraina det stöd som behövs? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Det brutala kriget i Ukraina har inte bara inneburit en katastrof för ukrainarna, utan även omformat Europa. Kriget har prövat Europas enighet och de EU-system där enskilda länder kan sätta sig på tvären. Fyra år efter den ryska fullskaliga invasion i Ukraina har EU infört en lång rad sanktioner mot Ryssland och stöttat Ukraina både med pengar och militär utrustning. Men på årsdagen reser EU-ledarna till Kiev tomhänta, varken nya sanktioner eller stödpaket har fått grönt ljus. Frågan är nu hur Bryssel ska komma runt Ungern och Slovakien som bromsar EU-hjälpen och hur stark den europiska viljan att hjälpa Ukraina är?Medverkande: Andreas Liljeheden, Brysselkorresponent. Daniel Alling, internationell korrespondent. Björn Fägersten, seniorforskare vid Utrikespolitiska institutet och vd för analysföretaget PoliteaProgramledare: Catarina Spåre GustafssonProducent: Mattias DellertTekniker: Christian Barter

Mellanöstern håller andan när Abraham Lincoln närmar sig Iran. Det är ett av två hangarfartyg som USA skickat till området efter löften om att stötta det iranska folket – och för att sätta press på landets ledning. Samtidigt skakar massiva protester regimen inifrån, vars makt tycks försvagas dag för dag. Frågan är nu om världen bevittnar början på slutet för det islamiska styret i Iran? Och vem tar över om regimen faller?Medverkande:Aron Lund, analytiker vid Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) och associerad forskare till Utrikespolitiska institutet.Mohammad Fazlhashemi, professor i islamisk teologi och filosofi på Uppsala universitet.Programledare och redaktör: Annica Ögren. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

För första gången på över femtio år står världen utan avtal som begränsar USA:s och Rysslands mest destruktiva kärnvapen. Nya START har löpt ut – och det finns nu inga bindande regler som hindrar de två största kärnvapenmakterna från att bygga upp sina arsenaler igen. Samtidigt förvärras omvärldsläget och allt fler stater rustar upp militärt. Varför kan inte ett nytt avtal skrivas? Och vad väntar i en värld utan begränsningar för kärnvapen?Medverkande: Jakob Hallgren, direktör på Utrikespolitiska institutet och tidigare ambassadör för nedrustning och icke-spridningsfrågor på Utrikesdepartementet.Emma Rosengren, forskare i internationella relationer på Stockholms universitet och associerad forskare vid Utrikespolitiska Institutets Program för global politik och säkerhet (GPS).Programledare och redaktör: Annica Ögren. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I studion: Fredrik Söderholm, Rouzbeh Parsi, August BohlinRouzbeh Parsi : ”Så kan Iran förändras inifrån”Rouzbeh Parsi är historiker, adjungerad lektor vid Lunds Universitet och en av Sveriges främsta Iranexperter. Köp Rouzbeh Parsis bok ”Mellan Gud och stat : Iran efter ett långt 1900-tal” Varför fick Rouzbeh gå från Utrikespolitiska institutet?Varför 5-6000 döda är den siffra Rouzbeh tror på just nu? Vad tycker han om styret? Varför använder han inte ordet regim?Hur korrupt är den iranska staten?Hur funkar Islamiska revolutionsgardet paralellt den andra armén?Hur ser oppostionen ut och möjligheten att förändra Iran inifrån? Vad krävs för att en sådan provess ska fungera, sett till historiska exempel? Varför har Iran bättre förutsättningar än Irak att stå emot ett anfall? Hur stort är missnöjet med styret? Hur har sanktionerna påverkat Irans ekonomi och folkets missnöje med tillvaron?Vilka förutsättningar för en fungerande demokrati finns efter en kollaps av staten?Vad tycker han saknas i samtalet om Iran?stötta oss på patreon.com/gottsnackSupport till showen http://supporter.acast.com/gott-snack-med-fredrik-soderholm. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Iranexperten Rouzbeh Parsi intervjuas av Jörgen Huitfeldt. De landsomfattande protesterna i Iran skapade ännu en gång hopp om regimskifte, inte minst bland många exiliranier. Men precis som tidigare slogs de ner med våld, denna gång mer brutalt än någonsin tidigare. Rouzbeh Parsi har många gånger uttryckt sin skepsis mot revolutionen som vägen till ett fritt Iran. För det har han kritiserats hårt och det bidrog också till att han tvingades lämna jobbet på Utrikespolitiska institutet. Hur bedömer han det som sker nu?

Iranexperten Rouzbeh Parsi intervjuas av Jörgen Huitfeldt. De landsomfattande protesterna i Iran skapade ännu en gång hopp om regimskifte, inte minst bland många exiliranier. Men precis som tidigare slogs de ner med våld, denna gång mer brutalt än någonsin tidigare. Rouzbeh Parsi har många gånger uttryckt sin skepsis mot revolutionen som vägen till ett fritt Iran. För det har han kritiserats hårt och det bidrog också till att han tvingades lämna jobbet på Utrikespolitiska institutet. Hur bedömer han det som sker nu?

När Ryssland, Ukraina och USA för samtal om fred är det med nya ansikten runt bordet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Nyheten om återupptagna samtal mellan Ryssland och Ukraina kom helt oväntat under världsekonomiskt forum i Davos. Ingenting tyder på att Ryssland har backat från sina ursprungliga mål, men att Vladimir Putin den här gången låter chefen för den militära underrättelsetjänsten leda förhandlingsdelegationen talar ändå för att han tar samtalen på större allvar än tidigare.Samtidigt fortsätter det ryska anfallskriget mot Ukraina med oförminskad styrka. ”Att intensifiera militära attacker för att tvinga motparten att kapitulera är klassisk rysk förhandlingstaktik”, säger Fredrik Wesslau, analytiker på Centrum för Östeuropastudier vid Utrikespolitiska institutet. Hör också Sveriges radios Ukrainakorrespondent Lubna El-Shanti och Sveriges radios Rysslandskorrespondent Fredrik Wadström.Programledare: Johanna MelénProducent: Åsa Welander

Det händer väldigt mycket i världen just nu. Och det här är en del i ett större skeende, som fortsätter hela tiden. Sakta men säkert. Eller? Och vad kan det leda till, är vi på väg mot en ny världsordning? Om det berättar Jakob Hallgren, som är direktör på Utrikespolitiska institutet. Om USA:s operation i Venezuela, liksom deras intressen i den västra hemisfären. Inklusive anspråken på Grönland. Och hur det i sin tur påverkar relationen till Europa och därmed även hur Ukraina påverkas. Hur Ryssland och Kina kommer att agera utifrån förändringarna i världen. Liksom även Indien. Och om det kommer bli som till exempel Putin vill. En värld där olika stormakterna delar upp världen utifrån sina intressezoner. Liksom hur allt det här påverkar oss i Sverige. Och hur vi behöver agera utifrån det… Hör det här och alla andra avsnitt, samt se videor och bilder: https://trygghetspodden.se

Regimkritiska protester eskalerar i Iran och hotar ännu en av Rysslands allierade. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Det skakar rejält runt makten i två av Rysslands trogna bundsförvanter. I Venezuela har USA tillfångatagit president Nicolás Maduro och i Iran fortsätter omfattande regimkritiska protester. Vi frågar oss hur Vladimir Putins globala inflytande påverkas av en värld där också USA:s president frångår spelreglerna.Ryssland har för andra gången använt den hypersoniska medeldistansroboten ”Oresjnik”, den här gången mot mål i västra Ukraina. ”Ett sätt att terrorisera den ukrainska civilbefolkningen”, säger Jakob Hedenskog, analytiker på Centrum för Östeuropastudier vid Utrikespolitiska institutet. Hör också Sveriges radios Rysslandskorrespondent Fredrik Wadström, direkt från ett skyddsrum i ukrainska Kiev.Programledare: Johanna MelénProducent: Åsa Welander

Med Nicolás Maduro har ytterligare en av Vladimir Putins allierade fallit och Rysslands geopolitiska position i världen försvagas. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. När en av Rysslands och Vladimir Putins närmsta bundsförvanter nu gripits av USA:s militär ställs flera frågor på sin spets. Hur pinsamt är Putins misslyckande med en snabb militär specialoperation i Ukraina i ljuset av USA:s agerande, vad betyder det att ytterligare en allierad faller och hur rädd är Putin för att själv drabbas av samma öde?Samtidigt fortsätter Rysslands krig mot Ukraina utan uppehåll, trots försök för att få till en fred. Enligt Volodymyr Zelenskyj fattas tio procent för ett fredsavtal och vi resonerar om huruvida 2026 kan bli krigets sista år.Hör Stefan Ingvarsson, analytiker på Centrum för Östeuropastudier vid Utrikespolitiska institutet, Sveriges radios Rysslandskorrespondent Fredrik Wadström och tidigare Rysslandskorrespondent Maria Persson Löfgren.Programledare: Johanna MelénProducent: Åsa Welander

Tidningen har anklagats för att sprida konspirationsteorier och ha slagsida till höger. Men vad ligger egentligen bakom anklagelserna? Och hur starka är kopplingarna till Falun Gong-rörelsen? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Epoch Times startades år 2000, då för att sprida information om den kinesiska statens förtryck mot Falun Gong-rörelsen. 2006 kom den till Sverige, men levde länge en slumrande tillvaro - fram till för bara några år sen. Nu är det en 136 sidor lång papperstidning med tusentals prenumeranter. En offensiv reklamkampanj det senaste året både ute i landet och på sociala medier gör att ingen nog kan ha undgått Svenska Epoch Times och deras tagline ”Rena nyheter”. Men vilka är de egentligen? Medverkande: Vasilios Zoupounidis, chefredaktör för svenska Epoch TimesMarius Dragomir, chef för tankesmedjan Media and Journalism research centerThomas Mattsson, senior advisor på Bonnier NewsAlexis von Sydow, Kinanalytiker på Utrikespolitiska institutet, UILotta Gröning, opinionschef svenska Epoch Times Sarah Gotfredsen, undersökande journalist som har granskat Epoch TimesProgramledare: Freddi Ramel Reporter: Love Grunewald Producent: Erik Petersson

USA försöker fortsatt få till ett fredsavtal mellan Ryssland och Ukraina, men Vladimir Putin är på krigsstigen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. USA:s särskilda sändebud Steve Witkoff har återigen besökt Ryssland för ett möte med president Vladimir Putin. Målet är ett fredsavtal för kriget i Ukraina. Men Ryssland står fast vid sina anspråk på ukrainskt territorium. Samtidigt attackerar Ukraina oljefartyg i Svarta havet och kämpar med politisk turbulens på hemmaplan, efter att Volodymyr Zelenskyjs stabschef Andrij Jermak fått gå till följd av den stora korruptionshärvan. Dessutom: Putin visar allt oftare upp sig i militärkläder. Vad vill han signalera med det?Hör Jakob Hedenskog, analytiker vid Centrum för Östeuropastudier vid Utrikespolitiska institutet, Fredrik Wadström, Sveriges radios Rysslandskorrespondent, och med direkt från Kiev, Sveriges radios Ukrainakorrespondent Lubna El-Shanti.Programledare: Johanna MelénProducent: Åsa Welander

Martin Kragh är biträdande chef för Centrum för Östeuropastudier vid Utrikespolitiska institutet och docent vid Institutet för Rysslands- och Eurasienstudier vid Uppsala universitet. Andreas Ericson intervjuar honom om hans bok “Historiens återkomst” som sätter vår tids utmaningar i historiskt perspektiv.

Trump ställer nya krav på Taiwan, vars regering svarar med en charmoffensiv för att framtidssäkra USA:s stöd. Men hur långt räcker det när Trump vill åt en deal med Xi? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Taiwans regering föreslår en rekordsatsning på försvaret med stora inköp av amerikanska vapen. Förslaget kommer efter nya krav från Trump-administrationen om att Taiwan måste lägga ännu mer pengar på sitt eget försvar. Samtidigt vill USA också se att Taiwans viktiga och världsledande halvledarindustri, som ofta beskrivs som Taiwans ”sköld” mot Kina, delvis flyttas över till USA. Den senaste utvecklingen reser nya frågor om var USA och Taiwan har varandra under Trump 2.0. Donald Trump och Xi Jinping har nyligen pratat i telefon om Taiwan och i korten framåt ligger också ett amerikanskt statsbesök i Peking.Medverkande: Moa Kärnstrand, Kinakorrespondent. Alexis von Sydow, analytiker vid Nationellt kunskapscentrum om Kina på Utrikespolitiska institutet.Programledare: Björn DjurbergProducent: Therese Rosenvinge

Relationen mellan Kina och Ryssland är viktig för båda länderna, men är ständigt stadd i förändring och har med tiden blivit mindre jämlik till rysk nackdel. Hur utvecklas den och vilken geopolitisk betydelse får det? Andreas Ericson diskuterar med Hugo von Essen, analytiker vid Utrikespolitiska institutet.

Omfattande ryska attacker riktas återigen mot Ukrainas elförsörjning, samtidigt som den ukrainska energisektorn skakas av en stor korruptionsskandal. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Upptrappade ryska attacker har återigen gjort ukrainska städer strömlösa. Men än så länge har Ryssland misslyckats med att bryta ner den ukrainska motståndskraften, så hur ser strategin ut inför ännu en krigsvinter? Samtidigt riskerar en ny korruptionsskandal i Ukraina att spela Putin i händerna och utplaceringen av ryska reservister tolkas som en möjlig smygmobilisering.Hör Stefan Ingvarsson, analytiker vid Centrum för Östeuropastudier vid Utrikespolitiska institutet, Sveriges Radios Ukrainakorrespondent Lubna El-Shanti och Maria Persson Löfgren, radions tidigare Rysslandskorrespondent.Programledare: Johanna MelénProducent: Åsa Welander

Belgien håller emot när EU vill använda frysta ryska tillgångar för att stötta Ukraina. Finns en plan B? Och så val i Nederländerna ett test för Europas ytterhöger. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Förväntningarna var höga när EU:s stats- och regeringschefer samlades till toppmöte förra veckan. Tanken var att man skulle besluta om att använda de ryska frysta tillgångarna i Europa för låna pengar till Ukraina. Men toppmötet slutade i ett bakslag och med en urvattnad skrivning om att ta fram alternativ. Hör om varför Belgien blockerar beslutet om de ryska tillgångarna och varför frågan är så känslig och svår att komma överens om. Nu pratas det om ett nytt gemensamt EU-lån som en plan B för att stötta Ukraina framåt. Men inte heller det tycker alla EU-länder är en bra idé. Geert Wilders suktar efter makten – men isolerasEfter Geert Wilders hoppade av den nederländska koalitionsregeringen i somras går nu landet till nyval. Wilders och hans parti PVV leder i opinionen, men andra partier säger nej till samarbete. Valet ses som ett test för Europas ytterhöger. Medverkande: Andreas Liljeheden, Brysselkorrespondent. Calle Håkansson, forskare vid Totalförsvarets forskningsinstitut samt vid Utrikespolitiska institutets Europaprogram. Nina Benner, korrespondent på plats i Nederländerna.Programledare: Parisa HöglundProducent: Therese Rosenvinge

USA:s president Donald Trump har utmålat Ryssland som en papperstiger och hävdat att Ukraina kan vinna kriget. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Samtidigt kommer signaler om att Ukraina kan få använda amerikanska långdistansrobotar mot mål inne i Ryssland. Vad innebär egentligen en seger i kriget och hur ska vi förstå att Ryssland både kan beskrivas som ett existentiellt hot och som en ”papperstiger”?”Det är någonting både och, för det här storskaliga kriget kräver saker som ryssarna har allt svårare att få fram”, säger analytikern Stefan Ingvarsson. Programledare Johanna MelénProducent Lena BejerotMedverkande:Ukrainakorrespondent Lubna El-ShantiMaria Persson Löfgren, tidigare RysslandskorrespondentStefan Ingvarsson, analytiker på Centrum för Östeuropastudier vid Utrikespolitiska institutet.

Ryssland fortsätter kränka Natos luftrum, nu senast med stridsflyg över Estland, men misstänkta ryska drönare har även upptäckts över flygplatser i Danmark och Norge. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Hör också om Moldavien som går till val på söndag och som står under stark press från Ryssland. Moldavien, en tidigare sovjetrepublik med gräns till Ukraina, har lång erfarenhet av ryska påverkanskampanjer. Men denna gång varnar Moldaviens president Maia Sandu för att ”vår suveränitet, vår självständighet, vår europeiska framtid är satt under hot.”Programledare Johanna MelénProducent Lena BejerotMedverkande:Fredrik Wadström, RysslandskorrespondentLubna El-Shanti, UkrainakorrespondentJakob Hedenskog, analytiker vid Centrum för Östeuropastudier vid Utrikespolitiska institutet

Dom är splittrade. Många har gått i exil eller sitter i fängelse. Ändå fortsätter Putins motståndare kämpa för ett annat Ryssland. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Hur ser motståndet mot Putins regim ut i dag när meningsmotståndarna till största delen tvingats i exil eller sitter i fängelse? Och går det i dag alls att vara kritisk mot Kreml om man fortfarande är kvar inne i Ryssland?Medverkande: Ksenija Fadejeva, rysk lokalpolitiker i Alexey Navalnyjs nätverk, Stefan Ingvarsson, analytiker på Centrum för Östeuropastudier vid Utrikespolitiska institutet, Vika Privalova och Ljolja Nordik, ryska Feministiska Antikrigsmotståndsrörelsen, Alexey Karikh, ordförande för organisationen Ryssar mot kriget i Sverige, som är del av the Platform of anti-war initiatives, Julia, rysk aktivist kopplad till bland annat Free Russia Foundation, Olga Shkrygunova, pianist och barndomsvän till pianisten Pavel Kushnir som dog i ett ryskt häkte 28 juli 2023 mflReportrar: Johanna Melén, Fredrik Wadström och Maria Persson LöfgrenProgramledare: Kajsa Boglindkajsa.boglind@sr.seTekniker: Lisa Abrahamsson och Calle HedlundProducent: Anja Sahlberganja.sahlberg@sr.se

Metaller och mineraler ger Kina ett övertag i handelskriget. Och vår tids olja blir en allt starkare maktfaktor i rivaliteten mellan stormakterna. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Kina dominerar stort när det gäller både utvinning och förädling av strategiska råvaror. Metaller och mineraler som behövs för den gröna omställningen, men även i försvarsindustrin. Hör om hur naturtillgångarna nu blivit Kinas starka kort i handelskriget och hur stormakternas vilja att kontrollera tillgången på råvaror ökar risken för konflikt och konfrontation. Kinas användning av naturtillgångar som påtryckningsmedel i världspolitiken har även påverkat Sverige, inte minst då Kina infört exportstopp på batteriråvaran grafit. EU nu vill bryta sig loss från Kinas grepp men samtidigt visar Peking att man är beredd att gå långt för att behålla sin dominans.Medverkande: Hanna Sahlberg, Kinareporter. Niklas Rossbach, forskare vid Utrikespolitiska institutet och Försvarshögskolan. Programledare: Björn DjurbergProducent: Therese Rosenvinge

11 augusti. På fredag ska Donald Trump och Vladimir Putin mötas i Alaska för att diskutera Rysslands krig mot Ukraina. Hur kommer det att gå? Andreas Ericson gästas av Olof Ehrenkrona och Jakob Hedenskog, analytiker vid Centrum för Östeuropastudier, Utrikespolitiska institutet.

Bakom handelskriget finns en djup spricka mellan stormakterna. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det blev ingen tydlig överenskommelse om förlängd tullpaus när Kina och USA möttes i Stockholm i slutet av juli. Och grundkonflikten mellan stormakterna kvarstår. Bortom handelskonflikten döljer sig en rivalitet som går långt bortom tullsatser och exportvolymer och det talas ofta idag om ett nytt kallt krig. Hör om hur det gick till när romansen mellan Kina och USA dog, hur konfliktytorna ser ut idag och varför handelssamtal knappast kan överbrygga den bakomliggande sprickan.Medverkande: Hanna Sahlberg, Ekots Kinareporter. Jan Hallenberg, seniorforskare vid Utrikespolitiska institutet. Programledare: Björn DjurbergProducent: Therese Rosenvinge

Han var Europas yngsta premiärminister som skulle leda Ungern mot Nato och EU, men som med åren blev unionens stora huvudvärk. Nya avsnitt från P3 ID hittar du först i Sveriges Radio Play. Den ungerske premiärministern Viktor Orbán (f 1963) är den europeiske ledare som suttit längst på sin post. Som ung gjorde sig Viktor Orbán känd som en fotbollstokig liberal rebell med ambitionen att stå upp mot Sovjetunionen. Under åren har han förändrats och på senare år har han kallats Europas nya diktator. 62-årige Viktor Orbán har under sina senaste femton år vid makten avreglerat Ungerns kontrollmekanismer, tagit kontroll över landets medier och fört landet i konservativ och nationalistisk riktning. – Han har gått från att ha varit ursprungligen en liberal motståndsfigur till att bli normalhöger till radikalhöger och hela tiden hittar nya knappar att trycka på, säger Joakim Medin, journalist och författare till boken ”Orbánistan: Rädsla och avsky i det illiberala Ungern” I P3 ID om Viktor Orbán följer får vi både följa en politikers resa från ungdomsåren till bråken med EU och hur världen och Europa har förändrats under 1900-talet. I avsnittet medverkar: Joakim Medin, journalist och författareAnnika Ström Melin, journalist och författareKlara Lindström, analytiker vid Centrum för Östeuropa studier vid Utrikespolitiska institutet.Programledare och producent: Vendela LundbergAvsnittsförfattare och reporter: Carl-Johan UlvenäsTekniker: Fredrik NilssonAvsnittet gjordes våren 2025 av produktionsbolaget DIST.I researchen har böckerna Orbán - Eruopes New Strongman av Paul Levai, Orbánistan : Rädsla och avsky i det illiberala Ungern av Joakim Medin och Världen sedan 1989 av Annika Ström Melin varit till stor hjälp. Ljudklipp i programmen är hämtade från: SVT, SR, AP, The Guardian, Bloomberg, CPAC, Channel 4, DW News, Tucker Carlson, BBC, MSNBC,

P1:s veckomagasin om Sverige och världen politik, trender och analyser. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I första timmenUSA attackerade tre kärnvapenanläggningar i Iran, söder om Teheran natten till söndag. Hör Johan Mathias Sommarström, Sveriges Radios internationella korrespondent, Ginna Lindberg, Sveriges radios korrespondent i Washington, Bitte Hammargren, mellanösternanalytiker knuten till Utrikespolitiska institutet och Anders Ekholm, doktorand och överstelöjtnant vid FörsvarshögskolanPortugal tar emot allt fler amerikaner som vill lämna USA sen Donald Trump blev president igen, inte minst på grund av ökade hot mot HBTQ-personer. Reportage av sydeuropakorrespondent Cecilia Blomberg.Krönika Ulrika Knutsson.Panel med Martin Tunström, Barometern, Susanne Nyström, DN och Lisa Pelling, Dagens Arena. I andra timmenHur låter reaktionerna i omvärlden på USA:s attacker i Iran? Hör Johan-Mathias Sommarström, internationell korrespondent för Sveriges Radio, Samar Hadrous, mellanösternkorrespondent, Jan Hallenberg, associerad seniorforskare vid Utrikespolitiska institutet, Massood Quiam, reporter på Radio Sweden, Andreas Liljeheden, Sveriges Radios korrespondent i Bryssel och Maria Persson Löfgren, Sveriges Radios RysslandskorrespondentVad ska vi läsa i sommar? Det får du veta i vår sommarbokpanel med P1 Kulturs Lina Kalmteg, booktookaren Jasmin Darban och författaren och musikkrönikören Johan Norberg.Satir Radioskugga.Kåseri av Emil Jensen.Programledare: Hélène BennoProducent: Mårten FärlinTekniker: Fredrika Brunius

Kraschad sajt, döda LED-skärmar, sändningar som inte går ut och en strulig app. Ja det har varit SVT:s verklighet den senaste dryga veckan. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Bakom det här ligger flera systematiska överbelastningsattacker av historiska mått. En efter en har dom avlöst varandra och orsakat felmeddelanden, svarta rutor och regnbågsfärgade kalibrieringsränder över hela skärmen. Vad är det egentligen som händer? Och hur säkrade är SVT för externa attacker när uppdraget säger att SVT ska kunna sända i kris eller krig? Reporter: Martina Pierrou I slutet av januari i år släppte TV4 en granskning som kopplade Utrikespolitiska institutets mellanösternchef Rouzbeh Parsi till ett iranskt påverkansnätverk. En extern utredning startades av UI som kom fram till att han inte ingått i en iransk påverkanskampanj. Ändå fick han lämna sin tjänst.Nu ställer Rouzbeh Parsi upp på en intervju för första gången sen den externa utredningen publicerades den 12e maj.Reporter: Freddi Ramel

Att gärningsmän i våldsamma dåd vill använda medier som ett verktyg för att nå ut med sitt budskap är inte ovanligt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I finska Birkala skedde i förra veckan just en sån händelse när en 16-årig knivbeväpnad kille gick in i sin skola och högg tre yngre tjejer. Innan attacken skickade han ett manifest till kvällstidningen Iltalehti med sina planer. Gärningsmannen filmade sig själv inne på en skoltoalett precis innan attackerna skedde och la ut klippet i sociala medier. Ett filmklipp som de flesta avstod från att publicera. Men inte alla. Reporter: Martina PierrouI veckan kom Utrikespolitiska institutets utredning om chefen för mellanösternprogrammet Rouzbeh Parsi. Det var i vintras som TV4 berättade att det fanns kopplingar mellan Parsi och ett iranskt påverkansnätverk. Det här ledde efter en del om och men till att UI drog igång en stor utredning. I veckan presenterades den alltså. Den stora anklagelsen i grunden här— att Rouzbeh Parsi på något sätt skulle varit styrd av Iran— ja den frias han från av utredningen— men det är en motstridig bild— för samtidigt får han även skarp kritik i rapporten och lämnar nu sitt uppdrag på utrikespolitiska institutet. Så frågan är: Vad säger rapporten egentligen om TV4:as publiceringar från i vintras?Reporter: Erik PeterssonNästa år går public service in i en ny tillståndsperiod som sträcker sig fram till 2033 - och förra veckan på en pressträff presenterade Tidöpartierna sitt förslag på förändringar i inriktning och finansiering. Det var egentligen inga stora överraskningar, det mesta har varit känt sen ett år tillbaka. SVT, SR och UR kommer få liite mer pengar än tidigare. Budskapet är att alla partier fortfarande är överens om att public service ska vara stort och starkt, sa SVT:s kulturredaktör Per Andersson. Det politiska bråket handlar mest om nyanser.Goda nyheter för programbolagen, kanske du tänker? Nä, då får du tänka om. Från public service-cheferna målades istället mörka hotfulla moln upp på horisonten. Det är allvar nu var deras budskap. Reporter: Freddi Ramel

S-kongressen är igång och många hoppas på en tydlig gir. Rysslands beroende av rustningsindustrin kan hämma fredsviljan. Nya uppgifter i utredningen som lett till att Rouzbeh Parsi lämnar Utrikespolitiska institutet. Och Kvartals reportage om dramatikern Stina Oscarssons stoppade pjäser väcker reaktioner. Programledare: Jörgen Huitfeldt.

Historiskt bakslag för Friedrich Merz när han skulle godkännas som Tysklands nya förbundskansler. Dessutom Ukrainas mineralavtal med USA som blir ett strategiskt dilemma för Europa. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Ukrainas mineralavtal med USA kan ge amerikanerna nya och större incitament att fortsätta vara engagerade för säkerheten i Europa. Men det finns osäkerheter om vad avtalet innebär i praktiken och uppgörelsen mellan Kiev och Washington visar hur Europa kan bli en arena för stormakternas jakt på strategiska kritiska råvaror. Även för EU är naturtillgångarna av stor strategisk vikt och Bryssel vill sedan tidigare minska unionens beroende av Kina när det gäller mineraler och sällsynta metaller. Hur påverkas Europas långsiktiga möjligheter att bli mer självförsörjande av det aktuella avtalet? Och påverkas Ukrainas närmande till EU av uppgörelsen med Trump-administrationen?Medverkande: Daniel Alling, Berlinkorrespondent. Andreas Liljeheden, Brysselkorrespondent. Niklas Rossbach, forskare vid Försvarshögskolan och Utrikespolitiska institutet.Programledare: Parisa HöglundProducent: Therese Rosenvinge

Europapodden sänder en extrapodd live från Kulturhuset i Stockholm. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Europa står mitt i ett historiskt vägskäl när ett spänt omvärldsläge sätter europeisk enighet på prov. Vad innebär det för EU att gå från handel till försvar och för Europa när gamla vänner blir nya fiender?Medverkande: Andreas Liljeheden, Brysselkorrespondent. Susanne Palme, tidigare EU-kommentator och korrespondent. Björn Fägersten, vd för analysföretaget Politea och seniorforskare vid Utrikespolitiska institutet. Daniel Alling, korrespondent i Berlin. Carina Holmberg, Nordenkorrespondent. Programledare: Parisa HöglundProducent: Anna Pandolfi och Mattias Dellert

Diplomatisk comeback för Macron när Europa ska hantera en ny säkerhetspolitisk verklighet. Samtidigt har Bryssel svårt att få till samtal med Vita huset. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Emmanuel Macron var mer eller mindre uträknad för ett halvår sedan när Frankrike skakades av inrikespolitisk turbulens. Men nu är det i Paris Europas ledare samlas för krismöten när Trump ritar om de säkerhetspolitiska förutsättningarna för Europa och för världen. Även Storbritanniens Kier Starmer har klivit fram och tagit på sig en ledarroll. Hör om vilken betydelse Europas kärnvapen har för dynamiken gentemot USA och om förhoppningarna på att även Tyskland inom kort ansluter för att axla ett ledarskap för Europa. Men vart tog Italien och Giorgia Meloni vägen? Hon som hade exklusiva möten med Trump så sent som i januari och var den enda sittande europeiska regeringschefen på installationen. Samtidigt har de högsta EU-företrädarna i Bryssel tydliga svårigheter att få till samtal och möten med den nya Trump-administrationen. I alla fall hittills. Vad beror det på? Och är det ett misslyckande för Ursula von der Leyen, som precis passerat strecket för 100 dagar på sin nya mandatperiod som kommissionens ordförande.Medverkande: Andreas Liljeheden, Brysselkorrespondent. Cecilia Blomberg, korrespondent i Paris. Björn Fägersten, vd för analysföretaget Politea och seniorforskare vid Utrikespolitiska institutet.Programledare: Parisa HöglundProducent: Therese Rosenvinge

P1:s veckomagasin om Sverige och världen politik, trender och analyser. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I första timmen:Hur ska Europa agera i rådande spända säkerhetsläge och vem eller vilka kan ta ansvaret att leda? Hör Jakob Hallgren, direktör på Utrikespolitiska institutet och Andreas Liljeheden, Brysselkorrespondent.I USA har Donald Trump gett order om nya massuppsägningar på en rad statliga myndigheter och departement och många menar att den drastiska neddragningen påverkar demokratin. Hör reportage av Anders Diamant.Ett år sedan Sverige gick med i Nato. Hur stabil är alliansen idag? Hör Ulla Gudmundson, f.d. analyschef på Utrikesdepartementet som också skrivit en bok om Natos historia.En vecka drygt har gått sedan PKK-ledaren Abdullah Öcalan uppmanade gerillan att lägga ned sina vapen. Förhoppningarna om varaktig fred i Turkiet verkar nu större än tidigare. Hör analys i reportage av Revend Shexo.Krönika av Katarina BarrlingPanelen med Martin Klepke, Arbetet, Susanne Nyström, DN, och Tove Lifvendahl, SvD.I andra timmen:Vår får senaste nytt från Syrien där strider mellan säkerhetsstyrkor och anhängare till den nyligen störtade diktatorn Bashar al-Assad brutit ut i helgen, med rapporter om många civila dödsoffer. Tusentals människor flyr nu över gränsen till Libanon. Hör korrespondent Johan Mathias Sommarström som varit vid gränsen mellan Syrien och Libanon.Många gamla sår rivs upp på Grönland som går till val nästa veckan och frågan om Danmarks koloniala arv har blivit central igen. Hör Henriette Berthelsen, en av över 4000 grönländskor som under 60 och 70-talet fick en spiral uppsatt i sitt underliv när den danska staten ville begränsa barnafödandet på Grönland. Reportage av David Rasmussen.Vi följer upp Ekots granskning av utrikesminister Maria Malmer Stenergards aktieinnehav. Malmer Stenergard deltog i ett regeringsbeslut som senare kom att gynna ett bolag hon själv ägde aktier. Hör reporter Emelie Rosén och Jørgen Indrøy Strømsnes, journalist på norska näringslivstidningen E24 som granskat norska politiker och där reglerna för politikers aktieinnehav är hårdare.Reportage om Sanningskommissionen för det samiska folket som sedan 2022 haft i uppgift att kartlägga och granska den politik som förts mot samerna. Kommissionens arbete har väckt förhoppningar om upprättelse och försoning, men den statliga utredningen har också fått kritik och flera ledamöter har lämnat kommissionen. Vad handlar debatten om?I Tyskland kommer nu historiska satsningar på infrastruktur och försvaret. Hör tidigare EU-ambassadör och tidigare Tysklandsambassadör Lars Danielsson och Christian Stichler, journalist på tyska Public Service-bolaget Norddeutcher Rundfunk.Kåseri av Helena von ZweigbergkProgramledare: Nina BennerProducent: Cecilia TengmarkTekniker: Mikael Sarabi

Oklart vad Trump egentligen vill ha, säger EU-korrespondent Andreas Liljeheden, men trots det kvarstår hotet att ta kontroll över Grönland. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Danmark som satsat hela sitt utrikespolitisk kapital på ett helhjärtat stöd till USA har nu tvingats att tänka om efter hoten från Trumpadministrationen. Även den Arktiska säkerheten var i fokus förra veckan under den årliga konferensen Arctic Frontiers i Tromsö, Norge. Samtidigt förbereder sig övriga EU på eventuella hot om handelstullar och vad man då kan tänkas ta till i en eventuell förhandling. Medverkande: Andreas Liljeheden, EU-korrespondent, David Rasmusson, Danmarkskorrespondent, Carina Holmberg, Nordenkorrespondent.Programledare: Parisa HöglundProducent: Tomas Eriksson

Rouzbeh Parsi är en av Mediesveriges mest frekvent anlitade mellanösternexperter och Utrikespolitiska institutets Mellanösternchef. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Han har i veckan kopplats ihop med ett iranskt påverkansnätverk i ett avslöjande från TV4 Nyheterna. En nyhet med riktigt stark tobak som borde vara sprängstoff och sprida sig som en löpeld genom mediesverige, tänker man. Men TV4 står sen i tisdags själva med publiceringen - nästan inget annat mediehus har hakat på eller ens rewritat. Vad grundar TV4 sina uppgifter på - och finns det en motsatt bild som komplicerar narrativet om en forskare med dunkla syften? Reporter: Freddi RamelDärför dominerar politiska skandaler i medierSD:s trollfabrik, fulknep i sossarnas lotteriförsäljning, kompisrekryteringar och det oerhört snabbt brinnande projektet Folklistan. Ja visst känns det som att det varit alldeles extra många politiska skandaler på sistone?Och det stämmer faktiskt, för aldrig tidigare har så många politiska skandaler präglat medierapporteringen som det gjorde under fjolåret.Reporter: Martina PierrouStorsatsning på personaliserade flöden - finns risk för bubblor?Flera svenska mediehus satsar just nu hårt på personalisering. Numera konkurrerar ju svenska mediehus inte bara med varandra. Nä i konkurrensen om användarnas tid och uppmärksamhet pekas allt oftare hela den digitala underhållningsindustrin ut som motståndare. Och precis som att Netflix, YouTube eller TikTok har flöden som har skräddarsytts för varje person med hjälp av algoritmer och användarnas tidigare beteenden, så ska också svenska medier nu börja erbjuda sina läsare en mer personlig upplevelse. Erik Petersson har kollat hur en rad svenska mediehus satsar på personalisering och frågat hur långt man kan gå innan de journalistiska principerna börjar utmanas? Reporter: Erik Petersson