Podcasts about mikael land

Hur hjälper vi bäst barn och unga som uttrycker att de upplever könsdysfori? Varför har antalet personer med diagnosen ökat kraftigt under de senaste tio åren? Och varför har sjukvården jobbat med ett affirmativt förhållningssätt i den här frågan? Det samtalar om i veckans Hotspot. Gäst i programmet Mikael Landén, professor i klinisk psykiatri vid Göteborgs universitet. Se programmet på Youtube: ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠https://www.youtube.com/@varldenidagplay⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠ ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠ Vill du hjälpa oss att göra fler program? Stöd gärna vårt arbete genom att swisha en gåva till: 123 396 94 17 Prova Världen idag en månad gratis: ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠https://prova.varldenidag.se⁠⁠⁠⁠⁠

Veckans Samtal med Cwejman gästas av Mikael Landén, professor och överläkare i klinisk psykiatri vid Göteborgs Universitet och Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Adam Cwejman och Mikael Landén pratar om den stora ökning som skedde under 2010-talet av barn som sökte vård för könsdysfori, vad berodde det egentligen på? Och hur kommer den föreslagna lagändringen om rätten att byta juridiskt kön påverka, om alls, den utveckling vi har sett det senaste decenniet? --Samtal med Cwejman är en podd från Göteborgs-Postens ledarredaktion. Ansvarig utgivare: Christofer Ahlqvist Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

19 mars. Moderaterna och Liberalerna föreslår att det inte längre ska behövas en medicinsk diag-nos för att byta kön. Förslaget väntas antas i vår. Hör Jakob Olofsgård, folkhälsopolitisk talesperson för Liberalerna, och Mikael Landén, professor i psykiatri och överläkare, diskutera med Andreas Ericson.

Mikael Landén råder sina patienter att leva som Skalman - rutiner viktigt vid Bipolär sjukdom. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Många av oss har varit uppvarvade och babblat lite för mycket emellanåt. Men för en del kan det i perioder bli megamax, man har otroligt mycket energi och är helt omöjlig att stoppa. Kanske är det något som inte stämmer.Bäst på bipolär sjukdomMikael Landén är en av världens främsta forskare på bipolär sjukdom. Under många år har han i studier följt personer med bipolär sjukdom för att se hur sjukdomen förändras över tid. I Vetenskapsradion Forskarliv berättar han om bipolär sjukdom och vad det finns för hjälp att få. Vi möter också Fanny Follin som svängt kraftigt mellan depressioner och en känsla av att vara bäst på allt.Reportrar: Tora Tomasdottir och Cecilia Ohlén.

Mikael Landén råder sina patienter att leva som Skalman - rutiner viktigt vid Bipolär sjukdom. Många av oss har varit uppvarvade och babblat lite för mycket emellanåt. Men för en del kan det i perioder bli megamax, man har otroligt mycket energi och är helt omöjlig att stoppa. Kanske är det något som inte stämmer.Mikael Landén är en av världens främsta forskare på bipolär sjukdom. Under många år har han i studier följt personer med bipolär sjukdom för att se hur sjukdomen förändras över tid. I Vetenskapsradion Forskarliv berättar han om bipolär sjukdom och vad det finns för hjälp att få. Vi möter också Fanny Follin som svängt kraftigt mellan depressioner och en känsla av att vara bäst på allt.Reportrar: Tora Tomasdottir och Cecilia Ohlén.

*** Det här ett smakprov ur ett Patreon-exklusivt avsnitt, för att lyssna på hela avsnittet gå in på http://patreon.com/sinnessjukt ***I det hundrasjuttiofemte avsnittet av podden pratar vi återigen om psykoterapi, pandemi och utmattning. Gäst är psykiatrikern och professorn Christian Rück och det här är den sista delen av fyra. Christian får bland annat en expertfråga av professor Mikael Landén, om psykoterapiforskningens brister vad gäller kontrollgrupper. Hur vet man att ett förtroligt samtal med en frisör inte har samma effekt som en psykoterapisession?Christian får även svara på varför han inte tycker att det är en bra idé att försöka bli lycklig och huruvida han kommer att skriva fler böcker framöver. Sist men inte minst svarar han på alla era lyssnarfrågor, om allt om forskningen kring effekten av kognitiv beteendeterapi vid autism, till nedläggningen av öppenpsykiatriska mottagningar på mindre orter, och varför psykiatriska diagnoser ökar bland skolbarn.Om du vill kommentera avsnittet finns Christian Rück på Twitter där han heter christianruck. Trevlig lyssning!Hjälp till att hålla podden gratis och få tillgång till Dokument-serien på: http://patreon.com/sinnessjuktChristians recension av Christian Rücks bok “Freuds sista suck”: https://vadardepression.se/recension-olyckliga-i-paradiset-varfor-mar-vi-sa-daligt-nar-vi-har-det-sa-bra-av-christian-ruck/Köp Christians böcker och tavlor signerade här: https://vadardepression.seKöp Sinnessjukt-tishan här: http://sinnessjukt.se/butikBoka föreläsning här: http://vadardepression.se/forelasning-psykisk-ohalsa/ See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Vanliga fallgropar, misstag och ibland rent fusk kan göra det svårt att tillämpa ett vetenskapligt tillvägagångssätt inom medicinen. Men det behövs om vården ska vara evidensbaserad. I en ny bok slår professor Mikael Landén ett slag för det vetenskapliga sättet att vinna kunskap.

Att vara optimist eller pessimist är en del av vår personlighet, som i sin tur är en del av vårt genetiska arv. Vad spelar optimism och pessimism för roll i en kris som Coronapandemin? Människor är överlag lite mer optimistiskt än pessimistiskt lagda. Men inte bara optimistens chanstagningar har klarat sig vidare genom evolutionen, även pessimistens riskanalyser behövs eftersom det är situationen som avgör vilken syn på världen som fungerar bäst. En yttre kris som Coronapandemin rubbar inte vår grundläggande syn på världen, snarare reagerar vi olika på det som sker, säger Mikael Landén, professor i psykiatri. Vi saknar ofta självinsikt om att vi färgas av optimism eller pessimism, men pågående pandemi visar att vi måste försöka motverka våra känslodrivna beslut och utgå från fakta, säger Anna Rosling Rönnlund från Gapminder. I programmet hörs: Anna Rosling Rönnlund, Stiftelsen Gapminder, Louise, med erfarenhet av att leva alltför optimistiskt, Mikael Landén, professor i psykiatri Göteborgs universitet, Urban Olsson, professor i biodiversitet och systematik vid Göteborgs universitet. Programmet sändes första gången den 21 april 2020. Programledare Ylva Carlquist Warnborg Producent Peter Normark peter.normark@sverigesradio.se

Att vara optimist eller pessimist är en del av vår personlighet, som i sin tur är en del av vårt genetiska arv. Vad spelar optimism och pessimism för roll i en kris som Coronapandemin? Människor är överlag lite mer optimistiskt än pessimistiskt lagda. Men inte bara optimistens chanstagningar har klarat sig vidare genom evolutionen, även pessimistens riskanalyser behövs eftersom det är situationen som avgör vilken syn på världen som fungerar bäst. En yttre kris som Coronapandemin rubbar inte vår grundläggande syn på världen, snarare reagerar vi olika på det som sker, säger Mikael Landén, professor i psykiatri. Vi saknar ofta självinsikt om att vi färgas av optimism eller pessimism, men pågående pandemi visar att vi måste försöka motverka våra känslodrivna beslut och utgå från fakta, säger Anna Rosling Rönnlund från Gapminder. I programmet hörs: Anna Rosling Rönnlund, Stiftelsen Gapminder, Louise, med erfarenhet av att leva alltför optimistiskt, Mikael Landén, professor i psykiatri Göteborgs universitet, Urban Olsson, professor i biodiversitet och systematik vid Göteborgs universitet. Programledare Ylva Carlquist Warnborg Producent Peter Normark peter.normark@sverigesradio.se

Sedan 2013 söker betydligt fler personer för att utreda sin könsidentitet. Vad beror ökningen på och hur bör vården reagera på den? Vi besökte ett seminarium som hölls i frågan på torsdagen. Det var Statens Medicinsk-etiska råd SMER som tillsammans med Barnombudsmannen bjudit in organisationer, myndigheter och experter till ett seminarium för att diskutera det bristande forskningsunderlaget i behandlingen och hur vården bör se ut. Ökningen av framför allt antalet unga flickor som söker vård för att utreda sin könsidentitet väcker många frågor. Är det här en helt ny patientgrupp? Hur kan man säkerställa att ingen blir felbehandlad? Vetenskapsradion är på plats och talar med Louise Frisén, läkare som behandlar unga transpersoner vid BUP Stockholm, Mikael Landén, psykiatriprofessor i Göteborg som sitter med i den referensgrupp inom SBU, Statens beredning för medicinsk utvärdering, som kartlagt vilka studier som finns om könsbekräftande behandlingar, och Lina Axelsson Kihlblom, förvaltningschef i Nynäshamn, ordförande i föreningen Mind och själv transperson. Programledare: Camilla Widebeck camilla.widebeck@sverigesradio.se

I det hundratjugotredje avsnittet av podden pratar vi återigen om bipolär sjukdom. Gäst är den prisbelönte psykiatriprofessorn Mikael Landén. Det här är den sista delen av fyra av den här intervjun, och i den pratar vi bland annat om hur drog- och alkoholvanor kan påverka ens bipolära sjukdom.Mikael tar också upp andra livsstilsfaktorer som spelar in vid bipolär sjukdom. Dessutom får han svara på vilka forskningsspår som är de allra mest lovande. Till exempel berättar han att han tror att möjligheten att på förhand se vilka patienter som kommer att reagera positivt på olika behandlingsalternativ kommer att öka i framtiden. Avslutningsvis får han även svara på ett tiotal lyssnarfrågor som ni ställt på Twitter.Hjälp till att hålla podden gratis och få tillgång till Dokument-serien på: http://patreon.com/sinnessjuktKöp Christians böcker och tavlor signerade här: https://vadardepression.seKöp Sinnessjukt-tishan här: http://sinnessjukt.se/butikBoka föreläsning här: http://vadardepression.se/forelasning-psykisk-ohalsa/ See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

I det hundratjugoandra avsnittet av podden pratar vi återigen om bipolär sjukdom. Gäst är den prisbelönte psykiatriprofessorn Mikael Landén. Det här är del tre av fyra av den här intervjun, och i den här delen pratar vi bland annat om kopplingen mellan kreativitet och bipolär sjukdom – ett ämne som Mikael själv har forskat på.Mikael berättar även varför det kan vara en dålig idé att medicinera mer än nödvändigt. Vi pratar också om kopplingen mellan schizofreni och bipolär sjukdom och vilka de stora skillnaderna är mellan sjukdomarna. Dessutom får Mikael svara på huruvida han tror att man någon gång i framtiden kommer att kunna bota bipolär sjukdom.Hjälp till att hålla podden gratis och få tillgång till Dokument-serien på: http://patreon.com/sinnessjuktKöp Christians böcker och tavlor signerade här: https://vadardepression.seKöp Sinnessjukt-tishan här: http://sinnessjukt.se/butikBoka föreläsning här: http://vadardepression.se/forelasning-psykisk-ohalsa/ See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

I det hundratjugoförsta avsnittet av podden pratar vi återigen om bipolär sjukdom. Gäst är den prisbelönte psykiatriprofessorn Mikael Landén. Det här är del två av fyra av den här intervjun, och i den här delen pratar vi bland annat om antidepressiva mediciner och hur väl de funkar vid bipolär sjukdom.Vi pratar också om ECT/elbehandling: hur pass effektiv är elbehandling vid bipolär sjukdom? Hur påverkar antalet elbehandlingar hjärnan? Kan man få för många elbehandlingar? Mikael berättar även en hel del om litium och dess dåliga rykte i USA, samt lite om vad man måste tänka på för att hitta rätt dos och undvika litiumförgiftning.Hjälp till att hålla podden gratis och få tillgång till Dokument-serien på: http://patreon.com/sinnessjuktKöp Christians böcker och tavlor signerade här: https://vadardepression.seKöp Sinnessjukt-tishan här: http://sinnessjukt.se/butikBoka föreläsning här: http://vadardepression.se/forelasning-psykisk-ohalsa/ See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

I det hundratjugonde avsnittet av podden pratar vi om bipolär sjukdom. Gäst är en av världens främsta experter på ämnet, den prisbelönte psykiatriprofessorn Mikael Landén. Det här är den första delen av fyra av den här intervjun, och i denna del ett pratar vi bland annat om tv-serien Homeland där huvudkaraktären Carrie Mathison (spelad av Claire Danes) har just bipolär sjukdom.Vi pratar också om ECT, eller elbehandlingar som metoden också kallas: är ECT/elbehandling effektivt mot bipolär sjukdom? Kan elbehandlingar trigga manier? Mikael berättar också hur kostsamt ECT/elbehandling är för sjukvården och varför han tror att metoden fortfarande har så dåligt rykte hos allmänheten.Hjälp till att hålla podden gratis och få tillgång till Dokument-serien på: http://patreon.com/sinnessjuktKöp Christians böcker och tavlor signerade här: https://vadardepression.seKöp Sinnessjukt-tishan här: http://sinnessjukt.se/butikBoka föreläsning här: http://vadardepression.se/forelasning-psykisk-ohalsa/ See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

*** Det här en trailer för ett Patreon-exklusivt avsnitt, för att lyssna på hela avsnittet gå in på http://patreon.com/sinnessjukt ***I det nittiosjunde avsnittet av podden är det återigen dags för Sinnessjukt Dokument, som består av mer dokumentära avsnitt om ett specifikt ämne. Den här gången skärskådas litium, en mirakulös upptäckt med en hänförande historia som sträcker sig hela vägen tillbaka till vårt universums födelse. Ett grundämne som räddat hundratusentals liv utan att få ett erkännande värt namnet.Litium är faktiskt en svensk upptäckt. 1817 utvann den blott 25-årige svenske kemisten August Arfwedson litium ur en bit av mineralet petalit från Utö i Stockholms södra skärgård. Sedan dess har litium visat sig vara väldigt användbart, inte minst i litiumjonbatterier – men även inom psykiatrin alltså, där det används främst mot bipolär sjukdom. Litium fungerar både mot akuta manier och som en förebyggande behandling mot manier och depressioner. I det här dokumentet medverkar bland andra professor Mikael Landén, seniorprofessor Marie Åsberg och journalisten Arvid Lagercrantz.Köp Christians böcker signerade här: https://vadardepression.seKöp Sinnessjukt-tishan här: http://sinnessjukt.se/butikBoka föreläsning här: http://vadardepression.se/forelasning-psykisk-ohalsa/ See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

I det sjuttioåttonde avsnittet av podden pratar vi om den kontroversiella ”vetenskapsmannen” Peter Götzsche, som är direktör för forskningsorganisationen Cochranes center i Köpenhamn. Gäst är en av Europas främsta auktoriteter på bipolär sjukdom, den prisbelönte psykiatriprofessorn Mikael Landén. Han är en av de som ifrågasatt Peter Götzsches bok om psykiatrin, ”Dödlig psykiatri och organiserad förnekelse”, som blivit uppmärksammad i allt från Aftonbladet och Efter tio med Malou von Sivers till Läkartidningen.Mikael Landén tycker att Peter Götzsche är okunnig om det psykiatriska fältet och dessutom nedlåtande och grund i sin kritik. I boken hävdar Götzsche att psykiatriprofessorer, ”silverryggar” som han kallar dem, är korrupta och bara söker berömmelse och pengar. De ljuger för sina patienter och borde tvångspensioneras. Resten av boken ägnar Götzsche åt att hävda att psykofarmaka helt saknar positiva effekter och att de ”äter” upp hjärnan och gör att patienterna tar livet av både andra och sig själva, åsikter som ligger i linje med Scientologkyrkans antipsykiatriska propaganda (även om han själv tar avstånd från Scientologerna). Mikael Landén förklarar i den här intervjun varför Götzsche har fel, och varför han tror att Götzsche skriver som han gör.Hjälp till att hålla podden gratis och få tillgång till Dokument-serien på: http://patreon.com/sinnessjuktKöp Christians böcker och tavlor signerade här: https://vadardepression.seKöp Sinnessjukt-tishan här: http://sinnessjukt.se/butikBoka föreläsning här: http://vadardepression.se/forelasning-psykisk-ohalsa/ See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

I det sjuttioandra avsnittet av podden pratar vi om utopier inom psykiatrin och psykisk ohälsa-området. Gäst är läkaren och forskaren Pär Höglund. Podden är inspelad inför publik på superfina hotellet Haymarket by Scandic på Hötorget i Stockholm. I podden målar vi med hjälp av några av världens främsta psykiatriforskare en bild av hur psykiatrin och psykisk ohälsa-fältet kommer att se ut om trettio år.De forskare vi har fått input från inför det här avsnittet är dels Pär själv, som ju forskar på sjukvårdsutveckling, men också Sophie Erhardt från avsnitt 49 av podden samt Martin Schalling och Mikael Landén. Tre giganter med andra ord, och de har många banbrytande framtidsinsikter att dela med sig av, bland annat kring nya individualiserade mediciner som de anser vara framtiden inom psykiatrin. Tack till Scandic som sponsrade det här avsnittet!Hjälp till att hålla podden gratis och få tillgång till Dokument-serien på: http://patreon.com/sinnessjuktKöp Christians böcker och tavlor signerade här: https://vadardepression.seKöp Sinnessjukt-tishan här: http://sinnessjukt.se/butikBoka föreläsning här: http://vadardepression.se/forelasning-psykisk-ohalsa/ See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

En person som har risk att drabbas av anorexia känner njutning av hunger, medan de allra flesta lider, enligt den världsledande amerikanska anorexiaforskaren Cynthia Bullik. Det utseendefixerade samhället och sjuka ideal har länge varit den rådande förklaringsmodellen för anorexia, men nu riktas fokus mot generna. Just nu pågår världens hittills största studie på området på Karolinska institutet i Stockholm.Gäster: Cynthia Bullik och Mikael Landén, professorer i psykologi vid Karolinska instituet, Anna-Maria Af Sandeberg, överläkare vid Stockholms centrum för ätstörningar och Stefanie Nold, riksföreningen mot ätstörningar.

Mikael Landén, vid Göteborgs universitet, är en av norra Europas främsta bipolärforskare. Han arbetar i flera stora spännande genetiska projekt som inte bara handlar om bipolaritet och manodepressivitet, utan även om ADHD och ätstörningar.

Aldrig tidigare har det funnits så många läkemedel mot psykiska sjukdomar, men har vi blivit friskare? Det är en fråga som sverigeaktuella vetenskapsjournalisten Robert Whitaker debatterar i en bok som just kommit ut på svenska. Han menar att antalet psykiskt sjuka växer epidemiskt snabbt och att medicinen snarare bidrar till att fler och fler mår dåligt. Dagens program diskuterar om antidepressiva mediciner och vissa diagnoser i själva verket gör oss sjukare. Medverkar i programmet gör bland annat: Mikael Landén, professor i psykiatri, Birgitta Hovelius, professor i allmänmedicin, Andreas Vilhelmsson, doktor i medicinsk vetenskap, Keith McBurnett, Professor University of California, Allan Frances, Professor vid Duke University of Medicine, Allan Sroufe, Professor vid University of Minnesota.

Hjärnan kallas vårt mest komplexa och mystiska organ. EU har nu satsat en miljard euro på ett stort forskningsprojekt som man hoppas ska leda till en datorsimulering av hjärnan. Det skulle kunna ge en fördjupad förståelse om sjukdomar som ADHD och depression. Projektet ställer många frågor på sin spets, kan en sådan här datorsimulering till exempel bli medveten? I veckans Kropp & Själ diskuterar vi "The human brain project" och djupdyker även i några upptäckter som förändrat vår syn på hjärnan. Filosofen Kathinka Evers ska studera den etiska delen av "The human brain project". Frågan är om man kan göra vilka experiment som helst på en simulerad hjärna. Även USA är i gång med ett liknande jätteprojekt, vem hinner först och vad kan de här mastodontprojekten egentligen kan leda till? Även om många frågor kvarstår så har kunskapen om hjärnan blivit allt större de senaste åren. Vi gör nedslag i några viktiga upptäckter som förändrat synen på vår kanske mest komplicerade kroppsdel. Gäster i studion; Henrik Zetterberg och Mikael Landén vid Sahlgrenska akademin och Miia Kivipälto, Karolinska Institutet.