Podcasts about sahlgrenska universitetssjukhuset

Att förberedas för en operation där livmodern ska tas bort. Vad gör det med en som människa, kvinna och individ? I Sjukhussängen reflekterar sociologen Emma Engdahl över hur man kan förbli sig själv. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Först sänd 2018-11-05.Klockan 08.00 checkar jag in på Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Jag ska operera bort min livmoder. Ett halvår tidigare var jag nära att förblöda. Jag hade föreläst sex timmar i sträck och cyklade därefter hemåt; konstant blödande. Halvvägs över Göta älvbron var jag tvungen att stanna för att spy. Rakt ut i vattnet. Väl hemkommen tog jag av mig de blodiga kläderna. Det var inte lönt att klä på mig igen. Jag skakade okontrollerat och min kropp var ett öppet sår. Endast kvinnor blöder, tänkte jag uppgivet medan ambulansen var på väg.Jag har aldrig sett moderskapet som det som definierar mig som människa. Ändå är det med viss sorg jag inser att det organ som mest intimt förknippas med kvinnlig reproduktion ska skäras loss och avlägsnas. På Wikipedia står det att livmodern är ”ett honligt sexualorgan som finns hos alla däggdjur med undantag av kloakdjuren.” Kanske är det ett kloakdjur omgivningen nu kommer att uppfatta mig som? Det är emellertid inte den liknelsen som känns obehaglig när sköterskan tar blodprov och sätter i dropp. Det är upplevelsen av hur lätt och snabbt det går att bli främmande inför sig själv i en utsatt situation som håller mig i ett spöklikt grepp.Jag har berövats den mask som får mig att känna mig kvinnlig.I spegeln framför mig ser jag en människa. Men det är inte mig själv jag ser. Jag har inte ens fått behålla mitt röda nagellack. Dessutom har jag tvingats tvätta mig med bakteriedödande tvål fyra gånger, utan att smörja in mig efteråt. Vit som snö och torr som fnöske fryser jag, fast jag klätts i sjuhusdräkt. Jag har berövats den mask som får mig att känna mig kvinnlig.Enlig sociologen Robert E Park beror det ”inte enbart på en historisk tillfällighet att ordet person ursprungligen betyder mask. Det rör sig snarare om ett erkännande av att alla alltid och överallt, mer eller mindre medvetet, spelar en roll … Det är i dessa roller som vi känner varandra; det är i dessa roller som vi känner oss själva… i samma mån som den masken representerar den uppfattning vi har bildat om oss själva – den roll som vi strävar efter att leva upp till – är den masken vårt sannare jag, det jag som vi skulle vilja vara.”Han är en livs levande människa, som med humorn som vapen lyckas behålla sin personliga identitet intakt.För att skaka av mig obehaget tjuvlyssnar jag på mannen som ligger i sängen bredvid. Jag tyckte han såg lustig ut när han nyss kom gåendes i en sjukhusdräkt som var identiskt med min. Han skämtar med sjukvårdspersonalen som konstaterat att han är för lång för operationsbordet. Fötterna dinglar utanför. ”Kanske ska ni kapa mina ben också när ni ändå är i farten” föreslår han. Det blir tyst ett kort ögonblick och sedan säger en av sköterskorna: ”Det är märkligt att sjukvården inte hängt med. Människor blir längre och längre, men inte sjukhussängarna och operationsborden”. Hon hade faktiskt tänkt på hur det skulle gå för hennes man, som var två meter och fyra centimeter lång, om han behövde opereras. Mannen i sjukhussängen bredvid min berättar att han är en och nittiosju, om han inte krympt sedan han fick ett träd i huvudet. ”Ett träd i huvudet” frågar sköterskan. ”Ja, det är förmodligen därför jag är här; trä mot trä”.Mannen som nu ligger på ett operationsbord hinner inte säga så mycket mer innan han rullas iväg. Men det räcker. Han är inte längre en för lång kropp i lånade kläder som förflyttats från en sjukhussäng till ett operationsbord han inte riktigt får plats på. Han är en livs levande människa, som med humorn som vapen lyckas behålla sin personliga identitet intakt, i mötet med sjukhuspersonalen.Jag försätts själv i en liknande situation när en av de två kirurgerna som ska operera mig kommer för att presentera sig. Han är dansk och ursäktar sig för sin dåliga svenska som hans kollegor ofta misstar för lättförståelig danska. Jag säger att han inte behöver ursäkta sig. Eftersom jag arbetat i Danmark ett par år förstår jag utan minsta problem hans svenska. Jag vet att han försöker skämta med mig för att lätta upp stämningen. Han försöker också få mig att känna mig trygg när han säger att jag är den perfekta patienten för den titthålsoperation som ska utföras; smal, frisk och har fött barn. Dessutom informerar han mig om att han gjort den här typen av operation ungefär trehundra gånger tidigare.Det hjälper lite. Ändå undrar jag hur de ska få ut livmodern. En av sköterskorna hade sagt att den tas ut genom titthållen, men det kunde väl knappast stämma? Nej, det gjorde det inte. ”Du vet, samma väg som ett barn kommer ut, kan man slita loss hela underlivet” konstaterar den danske kirurgen med viss humor och värme. Sedan frågar han om jag vill att han ska ta äggledarna också när han ändå rör sig i de regionerna. Det finns nämligen ett par vetenskapliga studier som visar att det radikalt minskar risken för cancer i äggstockarna senare i livet. Visserligen finns det också ett par vetenskapliga studier som visar att man kan hamna i klimakteriet ett par månader i förväg om man gör så. ”Det är helt upp till dig. Du bestämmer” säger den danske kirurgen som jag först nu uppfattar namnet på.Han heter Jacob. Jacob med c. Naturligtvis har han redan sagt sitt namn, men nu ser jag det också på namnbrickan som är fastnålad vid hans bröstficka. Jag tittar upp och svarar att valet mellan cancer och klimakteriet inte känns särskilt svårt. Virginia Wolf har i och för sig beskrivit det som att sitta ”blottad på en hög klippavsats i full dagsljus. Mycket ensam. Mycket onyttigt…” Jacob avbryter mig och säger med allvar i rösten: ”Om du var min fru hade jag opererat bort äggledarna utan att fråga dig. Eller om du var en nära släkting” lägger han snabbt till.Man kan då inte reduceras till en livmoder som gjort sitt. Inte heller till yttre attribut som förknippas med kvinnlighet.Det intressanta är att vårt samtal får mig att släppa obehaget som avpersonifieringen jag genomgått medfört. Jag upplever mig inte längre som en vit och bakteriefri kropp att sätta kniven i. Jag känner tillit till att Jacobs attityd inte enbart är slentrianmässig yrkesskicklighet. Jag upplever det inte heller som att jag pådyvlas hans åsikter. Istället lyckas vårt samtal få mig att träda fram på ett delvis nytt sätt. I Jacobs ansikte återspeglas jag bortom rekvisita och roller, men ändå som en person med såväl historia som framtid. Jacob är inte enbart en tillräknelig gynekolog med kunskap om den senaste forskningen på området, utan inkluderar både mitt och sitt eget liv i den situation vi befinner oss i.Istället för att ingå i en ”Jag-Det relation” upprättas en ”Jag-Du relation”. Filosofen Martin Buber menar att Jag-Du är ett grundord som innebär att man inte behandlar den andre som ett ting bland andra ting eller som något som består av ting. Man kan då inte reduceras till en livmoder som gjort sitt. Inte heller till yttre attribut som förknippas med kvinnlighet.Det är detta förhållningssätt som får mig att våga det ödeshopp som krävs för att under narkos tillfälligt förlora mig och sedan vakna upp starkare och friare än förut. I den bästa av världar kommer jag vara en kvinna som inte blöder och som oavsett det oönskade tomrummet inuti kan ta emot den nåd som genuin mellanmänsklighet eller möte mellan Du och Jag innebär.Vad lär man i ett sådant möte känna av varandra? Inget alls, eftersom man inte kan lära känna den andre. Vad vet man då om varandra? Bara allt, eftersom man inte längre vet något enskilt. Med detta menas att ingen förkunskap och ingen fantasi krävs när man möter den andre som ett Du istället för ett Det. Man upptäcker varandra på ett sätt som kastar en ur isolering; själva minnet omvandlas så att en okänd framtid blir möjlig att gå till mötes. Den andre framstår i sin helhet. Inte som skärvor och fragment. Inte som att ha eller inte ha förmågan att känna två hjärtan slå och nära en växande kropp inuti sin.Emma Engdahl, sociolog LitteraturBuber, Martin, 1990, Jag och Du. Margit Norell och Curt Norell, Dualis Förlag.Buber, Martin, 1995, Det mellanmänskliga. Översättning Pehr Sällström, Dualis förlagPark, Robert E, 1950, s. 250, som cit. i Goffman, Erving, 1994, s. 26–27, Jaget och maskerna: En studie i vardagslivets dramatik. Övers. Sven Bergström. Rabén Prisma.Wolf, Virginia Ögonblick av frihet: dagboksblad 1915-1941. Övers. Rebecca Alsberg. Elisabeth Grate Bokförlag.

Kalle Berg pratar om krisen inom vuxenpsykiatrin på Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Det larmas om överbelagda avdelningar och pressad personal. Han dissikerar också kulturdebatten kring den nya filmatiseringen av Doktor Glas. Är det okej att marknadsföra en omarbetad klassiker på Tiktok? Linnea Rönnqvist letar efter en ny hatt nu när OS är slut och har bestämt sig för att bli Nyhetsshowens dinosaurie-reporter. Hon berättar även om planerna på en ny spårvagnstunnel i Göteborg. Och så ger hon oss tre färska nyheter om rikspolitik. Dessutom: Irritation över stockholmifieringen av sportlovsveckan och oroligt efter båtattack på Kuba. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Kroniska hudsjukdomar innebär stor negativ påverkan på patienters livskvalitet, inte bara fysiskt utan också psykiskt. Över tid blir dessutom sjukdomens osynliga börda allt tyngre, då sömnbrist, dåligt självförtoende och social stigmatisering efterhand resulterar i sämre skolresultat och därmed försämrade utsikter på arbetsmarknaden, högre arbetsfrånvaro samt social isolering och en negativ framtidssyn. Utöver detta lider många patienter av relaterade sjukdomar som drivs av samma underliggande kroniska inflammation - t ex har patienter med atopisk dermatit högre risk att även utveckla t ex astma, allergier eller eosinofil esofagit, vilka också bidrar negativt till fysisk och mental prestation och socialt samspel. Amra Osmancevic, adjungerad professor vid Sahlgrenska Akademin i Göteborg, överläkare och specialist i dermatologi vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset, diskuterar här vikten av att förstå patientens helhetssituation bortom enbart hudsymptom, att individanpassa behandlingsmål och -utvärdering, samt behovet av tidig diagnostik och korrekt intervention för att uppnå sjukdomskontroll och vända det negativa förloppet, så att patienter i framtiden ska slippa låta sin sjukdom definiera dem. Läs mer om begreppet kumulativ livspåverkan och hur denna kan mätas här: Cumulative life course impairment: identifying patients at risk - PubMedMapping risk factors for cumulative life course impairment in patients with chronic skin diseases – a systematic review - Stülpnagel - 2021 - Journal of the European Academy of Dermatology and Venereology - Wiley Online LibraryDevelopment of Measurement Tools to Assess Cumulative Life Course Impairment in Patients with Chronic Skin Diseases - Braren‐von Stülpnagel - 2023 - Journal of the European Academy of Dermatology and Venereology - Wiley Online Library

Suzan var vegan i över tjugo år. En dag bestämde hon sig för att börja äta kött igen. Då försvann flera vänner. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Tvåbarnsmamman Suzan Enell tränar hårt. En dag känner hon att den veganska kosten inte räcker för att hon ska må bra och kunna träna fullt ut. Hon går och köper ägg, mjölk och kött och hela familjen får öva sig på att gilla den nya kosten.Veckans Kropp & Själ handlar om att gå från att äta grönsaker och baljväxter till att också lägga en köttbit på tallriken. Men vad är ätbart kött egentligen? Varför väljer vi filé före komage och lunga, njure och hjärna? - Lammhjärtat är sirligt och vackert, det ger mig respekt, hjärtat är ju livet. Jag tycker att man ska använda hela djuret och ändra vår syn på vad som går att äta, säger kocken Stefan Eriksson.Medverkande: Stefan Eriksson, kock, Ingrid Larsson, docent och näringsfysiolog vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Richard Tellström, etnolog och måltidsforskare, Jens Linder, matskribent och kock.Programledare: Ulrika Hjalmarson NeidemanProducent: Stina NäslundReporter: Linda Jensen Kidane och Leontine Olsbjörk

Christoffer håller sin fru Linda vaken om nätterna. Hon följer oroligt hans andetag - som plötsligt upphör i sömnen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. När Christoffer Ramqvist går till doktorn får han veta att han är svårt snarksjuk. Han är 33 år när han får diagnosen grav sömnapné och får veta att han gör ungefär 50 andningsuppehåll i timmen, något som kan ge allvarliga komplikationer och skada både hjärta och hjärna. Men det finns hjälp att få. - Det är särskilt viktigt att hitta unga personer som snarkar och har sömnapné. Det är skadligare för dem än för äldre personer, säger Eva Lindberg, professor vid Uppsala universitet. Medverkande: Ludger Grote, professor och överläkare på Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg, Eva Lindberg, professor och överläkare på Akademiska sjukhuset i Uppsala, Per Stål, professor i anatomi vid Umeå universitet.Patric Ilar, som blev “snarkaktivist” efter att han höll på att krocka med en grusbil på grund av ständig trötthet.Programledare: Ulrika Hjalmarson NeidemanReporter: Simon SarneckiProducent: Stina Näslund

De flesta gravida kan känna en oro inför sin förlossning. Men för en del är rädslan så stor att den påverkar hela ens tillvaro. Vanliga orsaker till rädslan kan vara en tidigare traumatisk förlossning eller sexuella övergrepp men det kan också handla om helt andra orsaker. När man är förlossningsrädd kan man, utöver hjälp på barnmorskemottagningen, få hjälp och stöd på en Auroramottagning. I dagens avsnitt medverkar Jenny Lysell Bengtsson som är barnmorska, psykoterapeut, sexolog och sektionsledare på Auroramottagningen på Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg. I avsnittet pratar vi bland annat om orsaker till rädslan, om mottagningens behandlingsmetoder och även om hur den sexuella hälsan kan påverkas av förlossningsrädsla.  Jenny Lysell Bengtsson    

Vi pratar med Ulrika Ragnarsdotter Johansson, som är specialpedagog på Sahlgrenska Universitetssjukhuset vid “Neuropsykiatrisk mottagning barn och ungdom”, om det här med att ställa diagnos. Pontus undrar om kopplingen mellan den generella ökningen av kunskap kring autism och hur det eventuellt ökat föräldrars oro och Tomas slår ett slag för vikten av att få en diagnos ställd så tidigt som möjligt. Vi pratar också kort om: läkare, psykologer, logopeder, kommunikation, förskolan, skolan, konsensusdiskussion, föräldrar, BVC, språk, kognitiv tillgänglighet, livserfarenhet, tandborstning, automatisering, mentalisering och att låta saker ta sin tid för att det i slutändan handlar om att lära sig leva ett gott liv.  Mycket nöje!  

Fram med förstoringsglasen kamrater för nu åker vi! Under vintern har jag pysslat med ett projekt där jag har letat efter rimliga pastorer att diskutera ansvarsfrågan med. 3 vänliga själar utan påfågeltendenser tackade ja och jag är väldigt glad över resultatet! Först ut är Roland Stahre, sjukhuspastor på Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg. Vi har pratat om diken, kritikresistens, teologiskt koketterande och hur lätt det är att gå vilse trots goda intentioner. Men framför allt har vi försökt lyssna och ta in vad den andre säger. Det är inte helt lätt att ha dom här samtalen så jag förväntar mig en god ton. Vi har, helt enkelt, gjort så gott vi kan med det vi har och alla borde såklart lyssna genast! Varmt välkomna till vansinnet! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

TBE- och herpes simplexvirus kan ge infektioner som drabbar hjärnan. Herpes är redan mycket vanligt i befolkningen, och TBE fortsätter sprida sig till fler områden. I extremt ovanliga fall kan den som har latent munherpes drabbas av en hjärninflammation, med allvarliga konsekvenser. Marie Studahl, infektionsläkare vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset och professor vid Göteborgs universitet berättar mer.

Omkring fyra procent av alla gravida kvinnor drabbas av preeklampsi (havandeskapsförgiftning), oftast under den senare delen av graviditeten. Tack vare den fina mödravården i Sverige går det nästan alltid bra för både mamma och barn, men det enda sättet att bota preeklampsi är att förlösa kvinnan i förtid. Lina Bergman, docent på Göteborgs universitet och förlossningsläkare på Sahlgrenska Universitetssjukhuset, leder en stor klinisk studie om hur denna förlösning kan fördröjas. Studien undersöker om ett läkemedel som är godkänt för diabetes också kan ha effekt vid preeklampsi. Hon bedriver sin forskning med kollegor i Kapstaden, Sydafrika, där hon också bor flera månader varje år. I Sydafrika är det betydligt vanligare än i Sverige att preeklampsi övergår till nästa stadium – eklampsi – då påverkan i kvinnans hjärna leder till kramper. I samtalet berättar Lina också om pågående forskning om hur hjärnan hos kvinnor långsiktigt påverkas av preeklampsi. Programledare: Elin Lindström, Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet. Tekniker: Mikael Werliin, Medieteknik, Göteborgs universitet. Textad version finns på GU Play: https://play.gu.se/media/Podden%20Akademiliv%20–%20om%20riskerna%20med%20det%20vita%20snuset/0_tutzurk1/582938

Vi diskuterar Traumatiska hjärtstopp med Erik Westin, kirurg och sektionschef för akut buk och trauma på Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Trauma-HLR-algoritmen uppfattas nog som en doldis till sin mer kända kusin A-HLR-algoritmen. Detta vill vi såklart ändra på och lyfter bakgrund, den lilla evidensen som finns och hur man ska handlägga dessa fall prehospitalt och på akuten.  Disclaimer: Se gärna på din regions rutiner, några sjukhus vill fortfarande att man komprimerar och ger adrenalin fram till kirurgisk dekompression av thorax. Kanske följer nationell konsensus med uppdaterade råd inom kort.  Vi väljer att visa HLR-rådets algoritm, Skånes moderna rutin och fantastiska bilder på Erik från sitt tidigare wrestlingliv som Hank Havoc.   Foto: Stefan Isakson

Preeklampsi är en allvarlig graviditetssjukdom som drabbar 5 procent av alla gravida kvinnor. Diagnosen ställs när en gravid har högt blodtryck och tecken på organskador, t ex protein i urinen. Omkring 70 000 gravida och 500 000 spädbarn världen över dör till följd av sjukdomen varje år.Det finns i nuläget inget annat botemedel för preeklampsi än att förlösa barnet och avlägsna moderkakan. Det innebär att barnet måste födas för tidigt om preeklampsin är svår och debuterar tidigt.I veckans poddavsnitt gästas vi av två forskare som ingår i Preeklampsigruppen vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset, och får veta mer om multicenterstudien PI4 – Preeklampsi Interventionsprövning 4. Prövningens huvudsyfte är att utvärdera om metformin, ett diabetesläkemedel, kan förlänga graviditeten vid tidigt debuterande preeklampsi och därmed minska graden av förtidsbörd för barnet. Lina Bergman är förlossningsläkare och docent vid Sahlgrenska och Felicia Andersson är forskningsassistent och sjuksköterska. Hör dem berätta om studiens upplägg, när, var och vilka som rekryteras, hur studien går till och de olika utfall man vill undersöka.Mer information om PI4 och övrig aktuell preeklampsiforskning hittar du här: www.preeclampsiaresearch.comAvsnittet sponsras av MAM Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Veckans Samtal med Cwejman gästas av Mikael Landén, professor och överläkare i klinisk psykiatri vid Göteborgs Universitet och Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Adam Cwejman och Mikael Landén pratar om den stora ökning som skedde under 2010-talet av barn som sökte vård för könsdysfori, vad berodde det egentligen på? Och hur kommer den föreslagna lagändringen om rätten att byta juridiskt kön påverka, om alls, den utveckling vi har sett det senaste decenniet? --Samtal med Cwejman är en podd från Göteborgs-Postens ledarredaktion. Ansvarig utgivare: Christofer Ahlqvist Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I början av din graviditet får du information och erbjudande om fosterdiagnostik. För att du och din medförälder/partner ska kunna fatta ett beslut om att tacka ja eller nej till erbjudna fosterdiagnostiska metoder behövs ju mycket information, och ibland är det inte helt lätt att greppa allt kring metoderna.Vi vill gärna hjälpa er med detta, och tillsammans med en av våra favoritgäster - förlossningsöverläkare Ylva Carlsson från Sahlgrenska Universitetssjukhuset - går vi igenom fosterdiagnostikens olika metoder. Ylva svarar på våra - och dina - frågor kring första-trimester-ultraljud, rutinultraljud, KUB, NIPT, moderkaksprov och fostervattenprov, tillväxtultraljud, flöde och riktad ultraljud.När används vad, och vad kan man undersöka? Vad kan man inte undersöka med metoderna? Hur träffsäkra är metoderna, och vad finns det för nackdelar med dem? Vad händer om det upptäcks något avvikande, och vad menas med sannolikhet vid KUB? Allt detta - och mer - i veckans avsnitt!Vill du veta mer? Läs gärna på SNIFs hemsida: Material | Svenskt nätverk för information kring fosterdiagnostikAvsnittet sponsras av MAM Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I augusti förra året började Boubou Hallberg som sjukhusdirektör på Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Här har han redan hunnit sätta upp ett tydligt mål: 2032 ska Sahlgrenska vara Europas ledande universitetssjukhus. I det här avsnittet berättar han mer om vägen dit, om känslan när han kliver in på en neonatalavdelning och varför han kallar Göteborg för lilla Boston. För dig som inte kan ta del av ljud, finns en transkribering av avsnittet här.

Du har precis fått reda på att du har prostatacancer. Chock, förtvivlan och rullgardinen dras ner i ditt liv. Du börjar tänka på alla i din omgivning som har dött i cancer, och nu kanske du står på tur. ” De första orden vi läkare ger patienter som har cancer påverkar dem resten av livet”, säger Ola Bratt, professor i klinisk cancerepidemiologi vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg. Ola Bratt är en av de ledande auktoriteterna i Sverige inom just prostatacancer. För patienter med lågriskcancer, där så kallad aktiv monitorering väntar, kan man enligt OIa Bratt, snarare vända det till ett glatt budskap: ”Jag har goda besked, de här vävnadsproverna vi tog för två veckor sedan visar ingen cancer som behöver behandlas”, och då sjunker axlarna ner på patienten, ”men vävnadsproverna visar också att cancercellerna inte är farliga nu men vi behöver följa upp dem.” Bara de här två meningarna kan vara skillnaden mellan ett livslångt trauma och en snabb acceptans. Ola Bratt menar att läkaren bör undvika att stämpla cancer i pannan på patienter som med mycket stor sannolikhet inte ens kommer att insjukna. Patienter med mellanriskcancer ställs inför ett helt annat dilemma. Ska de ta bort sin cancer via strålning eller operation? Idag överlämnas det valet i de flesta fall till patienten, som kastar sig på datorn och via Google börjar söka egen kunskap om biverkningar och rehabilitering. Kanske mer exakt vilken behandling som påverkar potens och läckage mest. ”De här beslutet får vi läkare inte överlämna till patienten”, säger Ola Bratt. ”Det är vi som har kunskapen och beslutet ska fattas ihop med patienten.” Samtalet med Ola Bratt blir en resa in i det mesta om prostatacancer som du behöver veta: - Varför PSA är ett osäkert cancerprov? - Vilka nya blodprover är på gång att spåra prostatacancer? - Hur diagnoskedjan förändras nu när magnetröntgen införs? - Om det är dags att ta bort begreppet cancer för de som har Gleeson 6 och idag stämplas som lågriskcancer? - Varför patienter med Gleeson 7 är den svåraste gruppen att ge rätt behandling till? - Varför Ola Bratt är motståndare till oorganiserad PSA-testning (typ att gå till vårdcentralen)? - Varför Ola Bratt fortfarande inte är övertygad om att införa nationell screening i Sverige? - Varför det är motiverat med screening för bröstcancer men inte för prostatacancer? I slutet av poddsamtalet riktar sig Ola Bratt till er lyssnare med två konkreta råd som jag tror att ni har stor nytta av. Prostatacancerpodden programleds av journalisten Henrik Frenkel, med spridd prostatacancer, och Anna Bill Axelsson, överläkare och professor i urologi vid Akademiska sjukhuset i Uppsala.

ICP (intrahepatisk cholestas) är det som tidigare kallades hepatos, och som innebär symtom som svår hudklåda och stegrade gallsyror i blodet under graviditeten.I veckans avsnitt gästas vi av två förlossningsläkare och forskare som berättar om ICP, om nya forskningsrön kring orsak, symtom och upprepningsrisk, och om den nya studien "TURRIFIC". Våra gäster är medicine doktor Ylva Carlsson, överläkare i obstetrik/gynekologi vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset respektive docent Gunilla Ajne, överläkare i obstetrik/gynekologi vid Karolinska Universitetssjukhuset. Tillsammans svarar de på våra och lyssnarnas frågor kring ICP och dess symtom, risker, upprepningsrisk, utredning och behandling. Varför kliar det så mycket? Måste man ta gallsyreprovet fastande? Kan levern skadas? Hur går det för fostret? Varför är K-vitamin extra viktigt till barn när mamman haft ICP?Ylva och Gunilla berättar också om den pågående studien "TURRIFIC", där man vill jämföra en ny behandling vid ICP - rifampicin - med ursodeoxycholsyra som nu används som symtomlindring. Vill du veta mer om "TURRIFIC", anmäla dig själv eller en patient som studiedeltagare? Kontakta: Dr Gunilla Ajne : 08-12387510. Spec-MVC KS HuddingeDr Ylva Carlsson: ylva.carlsson@vgregion.seVeckans avsnitt sponsras av MAM & NATURAL CYCLES Och du, med koden:BABYZ får du nu möjlighet att testa appen gratis i 7 dagar! Kika in på NATURAL CYCLESTips: Lyssna även till vår systerpodd - AMNINGSPODDEN Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Ska man ha chansen att bota prostatacancer så måste man hitta den innan symptomen kommer - och då är det screening som gäller, säger professor Jonas Hugosson, som lett en studie på ny metodik för organiserad testning. Det är nu fem år sedan som Socialstyrelsen senast sade nej till att rekommendera screening för prostatacancer, alltså att alla män i en viss ålder ska bjudas in att bli testade. Motiveringen var att testningen i många fall leder till att män vars cancer var ofarlig i många fall ändå fick behandling, med livslånga problem och sänkt livskvalitet till följd av bieffekter som inkontinens och impotens.Men mycket har hänt sedan 2018. Många regioner har infört så kallad organiserad prostatacancertestning, som ett steg mot en kommande screening, och inte minst har ny teknik gjort att den så kallade överdiagnostiken börjat minska. Vi hör om nya forskningsresultat på denna metodik i den så kallade Göteborg 2-studien, och om hur Socialstyrelsen ställer sig till dem och till att i en nära framtid förorda allmän screening.Programmet sändes första gången 7 februari 2023.Medverkande: Ola Bratt, professor i klinisk cancerepidemiologi vid Göteborgs universitet och ordförande i den nationella arbetsgruppen för organiserad prostatacancertestning; Jonas Hugosson, professor i urologi vid Göteborgs universitet och överläkare på Sahlgrenska Universitetssjukhuset; Rebecka Arnsrud Godtman, docent i urologi på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet och specialistläkare på Prostatacancercentrum, Sahlgrenska Universitetssjukhuset; Mathias Fredriksson, enhetschef Socialstyrelsen.Reporter: Mats Carlsson-LénartProducent: Björn Gunérbjorn.guner@sr.se

Rågården i nordöstra Göteborg är en del av Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Här bedrivs rättspsykiatrisk vård med både akut och rehabiliterande verksamhet, men även rättspsykiatrisk öppenvård. I avsnitt 50 av Sahlgrenskapodden får vi följa med till akutenheterna och höra mer om hur det är att jobba här, både under dag- och nattetid. Medverkande är Hanna Solin, sjuksköterska och Marie Karlsson, nattskötare. För dig som inte kan ta del av ljud, finns en transkribering av avsnittet här.

Dagens forskningsresultat ger morgondagens rutinvård. Men en alltför liten andel av svensk vårdpersonal forskar, menar experter. Hur ska fler vilja prioritera att bidra till medicinska framsteg och vårdutveckling? Sedan 90-talets vårdbesparingar har utrymmet för vetenskap, forskning och kliniska studier krympt inom den svenska sjukvården, säger professorn och barnläkaren Petter Brodin, som oroas av utvecklingen. Söktrycket till tjänster som kombinerar forskning med arbete på klinik är lågt - en femtedel av utlysta tjänster under 2018-2020 kunde inte tillsättas. Men på Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg pågår insatser för att få fler att välja en karriär som kombinerar forskning och klinik, säger sjukhusdirektör Ann-Marie Wennberg. I programmet medverkar också specialisten i ortopedi Emilia Möller Rydberg, som menar att hennes forskningsintresse har hjälpt patienten Klara Pettersson, bland många andra.Programmet är en repris från 19/12 2022.Medverkande: Emilia Möller Rydberg, ortopedspecialist Mölndals sjukhus; Klara Pettersson, patient; Petter Brodin, professor och barnläkare KI; Johan Söderholm, professor och överläkare i Nationella vårdkompetensrådets arbetsgrupp kring klinisk forskning; Ann-Marie Wennberg, sjukhusdirektör Sahlgrenska Universitetssjukhuset Göteborg.Reporter: Ylva Carlqvist WarnborgProducent: Björn Gunérbjorn.guner@sr.se

En huvudvärkskalender, stöd för egenvård och andra funktioner som ska hjälpa personer med migrän eller annan svår huvudvärk – det innehåller den nya Migränappen som Västra Götalandsregionen tagit fram. Appen är ett exempel på hur digitala lösningar kan vara till gagn för patienter och för att få resurserna i vården att räcka till. Medverkande: Sofia Juhlin Swärd, produktägare, och Mikael Edsbagge, ställföreträdande verksamhetschef vid neurosjukvården på Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Transkriberad version av avsnitt 48.

För att hjälpa nya undersköterskor in i arbetet har Centralintensiven på Sahlgrenska Universitetssjukhuset en särskild avdelningslärare. Hon heter Marie Toresson och har 40 års erfarenhet inom intensivvård. I avsnitt #48 av Sahlgrenskapodden medverkar också undersköterskan Maria Karlsson, som har valt att specialisera sig inom intensivvård. För dig som inte kan ta del av ljud, finns en transkribering av avsnittet här.

Virus har varit betydelsefulla för mänskligheten, trots dess svåra effekter. Men vad beror det på att Läkemedelsverket berättat om covid-vaccinens effektivitet på ett annat sätt än vad en del lyssnare önskar? Det är lyssnarfrågor som får svar i Vetenskapsradion Hälsa om virus, covid19 och SARS-CoV-2. Andra frågor som ställs är: Hur kom det sig att två ynka procent tycks ha stått för 90 procent av smittspridningen av viruset som lett till covid? Vad är vitsen med virus – varför finns de överhuvudtaget? Om smittspridningen tar fart - vad behöver man tänka på med ventilation i offentliga lokaler? Hur ska man tänka om man vill träffa barnbarnen men slippa bli förkyld? Medverkar gör Magnus Gisslén, professor i infektionssjukdomar vid Sahlgrenska Akademien och infektionsläkare på Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg, Carl-Johan Fraenkel, specialist i infektionsmedicin och vårdhygien vid Skånes universitets sjukhus samt Charlotta Bergquist, vaccinexpert vid Läkemedelsverket i Uppsala. Lyssnarfrågor kommer bland annat från Eli Bartole, Karim Said och Ann-Louise Boman. Reporter Tora Tomasdottir. Ny sändningsdagNästa vecka byter Vetenskapsradion Hälsa sändningsdag. Från och med 23 februari så är det TORSDAGAR 12.09 . Då blir det också repris på kvällen 20.35.

Ska man ha chansen att bota prostatacancer så måste man hitta den innan symptomen kommer - och då är det screening som gäller, säger professor Jonas Hugosson, som lett en studie på ny metodik för organiserad testning. Det är nu fem år sedan som Socialstyrelsen senast sade nej till att rekommendera screening för prostatacancer, alltså att alla män i en viss ålder ska bjudas in att bli testade. Motiveringen var att testningen i många fall leder till att män vars cancer var ofarlig i många fall ändå fick behandling, med livslånga problem och sänkt livskvalitet till följd av bieffekter som inkontinens och impotens.Men mycket har hänt sedan 2018. Många regioner har infört så kallad organiserad prostatacancertestning, som ett steg mot en kommande screening, och inte minst har ny teknik gjort att den så kallade överdiagnostiken börjat minska. Vi hör om nya forskningsresultat på denna metodik i den så kallade Göteborg 2-studien, och om hur Socialstyrelsen ställer sig till dem och till att i en nära framtid förorda allmän screening.Medverkande: Ola Bratt, professor i klinisk cancerepidemiologi vid Göteborgs universitet och ordförande i den nationella arbetsgruppen för organiserad prostatacancertestning; Jonas Hugosson, professor i urologi vid Göteborgs universitet och överläkare på Sahlgrenska Universitetssjukhuset; Rebecka Arnsrud Godtman, docent i urologi på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet och specialistläkare på Prostatacancercentrum, Sahlgrenska Universitetssjukhuset; Mathias Fredriksson, enhetschef Socialstyrelsen.Reporter: Mats Carlsson-LénartProducent: Björn Gunér bjorn.guner@sr.se

Dagens forskningsresultat ger morgondagens rutinvård. Men en alltför liten andel av svensk vårdpersonal forskar, menar experter. Hur ska fler vilja prioritera att bidra till medicinska framsteg och vårdutveckling? Sedan 90-talets vårdbesparingar har utrymmet för vetenskap, forskning och kliniska studier krympt inom den svenska sjukvården, säger professorn och barnläkaren Petter Brodin, som oroas av utvecklingen. Söktrycket till tjänster som kombinerar forskning med arbete på klinik är lågt - en femtedel av utlysta tjänster under 2018-2020 kunde inte tillsättas. Men på Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg pågår insatser för att få fler att välja en karriär som kombinerar forskning och klinik, säger sjukhusdirektör Ann-Marie Wennberg. I programmet medverkar också specialisten i ortopedi Emilia Möller Rydberg, som menar att hennes forskningsintresse har hjälpt patienten Klara Pettersson, bland många andra.Medverkande: Emilia Möller Rydberg, ortopedspecialist Mölndals sjukhus; Klara Pettersson, patient; Petter Brodin, professor och barnläkare KI; Johan Söderholm, professor och överläkare i Nationella vårdkompetensrådets arbetsgrupp kring klinisk forskning; Ann-Marie Wennberg, sjukhusdirektör Sahlgrenska Universitetssjukhuset Göteborg.Reporter: Ylva Carlqvist WarnborgProducent: Björn Gunér bjorn.guner@sr.se

I Sverige får ungefär 500 kvinnor per år diagnosen cervixcancer, alltså cancer i livmoderhalsen. En av dem är sjuksköterskan Mathilda Bodemyr som efter fertilitetsbevarande kirurgi på Sahlgrenska Universitetssjukhuset och en lång IVF-process, idag har en dotter – och är friskförklarad från sin cancer. Hör avsnitt #47 av Sahlgrenskapodden där hon berättar sin historia. För dig som inte kan ta del av ljud, finns här en transkribering av avsnittet.

En femte dos rekommenderas för alla över 65 år mot covid19. Men det är långt ifrån alla på äldreboende och i hemtjänst som ännu fått covidvaccineringen. Bara 60 procent av de som bor på äldreboenden, så kallat särskilt boende, har enligt Folkhälsomyndigheten hittills vaccinerats med en femte dos mot covid19. Inom hemtjänsten är det endast 42 procent som fått den senaste dosen.  Vad beror det på? Uppfattar personalen att pandemin har tagit slut? Experter och verksamma berättar om vad det kan betyda för de äldre sköra, och för hälsovården i höst. Medverkar gör Sara Byfors, avdelningschef för mikrobiologiavdelningen på Folkhälsomyndigheten, Anna Gillman, biträdande smittskyddsläkare i region Uppsala, Birgitta Sahlström, verksamhetschef för Vaccination Värmland, Magnus Gisslen, professor i infektionssjukdomar vid Göteborgs universitet och överläkare på infektionskliniken vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Karin Bondestam, verksamhetschef på äldreboende Villa Hovstallet i Uppsala, och 82-åriga Ulla-Lis Karlsson Lundvall.  Programledare och producent Annika Östman annika.ostman@serigesradio.se  

Ska utrotade arter återinföras? Varför känner vi ett sug efter sött? Och vad hade högerpartierna på Tidö slott att göra? Dessutom: Hett på dansgolvet, Kardashians krimpodd - och ännu mer broddar. Väldigt många arter har försvunnit från jordens yta, och inte sällan är det människan som har utrotat dem. I dag ställer vi frågan om vi har ett ansvar inte bara att skydda utrotningshotade djur, utan också att återintroducera arter som försvunnit. Och ska vi försöka förvilda de djur vi har domesticerat under årtusendenas lopp? Vi frågar Carl-Gustav Thulin, docent vid Institutionen för anatomi, fysiologi och biokemi på SLU, som forskar på faunarestaurering och "rewilding".Nyligen presenterade Världshälsoorganisationen, WHO, ett förslag till nya rekommendationer när det gäller sötningsmedel. Rådet är att undvika dem, eftersom risker inte kan uteslutas. WHO uppmanar oss att välja nyttig mat istället för produkter med sötningsmedel i. Men det kräver ju att man samtidigt blir fri från eventuellt sötsug. Hur blir man det? Med oss från studion i Göteborg är Ingrid Larsson, docent i näringsfysiologi vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset.Under helgen träffades partierna i Ulf Kristerssons regeringsunderlag på Tidö slott utanför Västerås. Finns det en djupare symbolik i valet av mötesplats undrar vi? Och vem är dagens motsvarighet till Axel Oxenstierna?Programledare: Louise Epstein Bisittare: Thomas Nordegren Producent: Olle Björkman

”Vi vill inte skicka in någon till akuten i onödan - vi vill skapa värde.” Ett avsnitt om ett konkret exempel, personcentrerad mobil röntgen med Tony Jurkiwicz Projektledare Mobil Röntgen, Sahlgrenska Universitetssjukhuset och Robert Höglind verksamhetsutvecklare Västra Götalandsregionen. Ett samverkansprojekt mellan region, kommun, patienter/närstående, äldreomsorg, primärvård, specialistvård och olika professioner. Ett inspirerande exempel på hur utvecklingsarbete verkligen skapar värde för de vi är till för!

Nyligen kunde en tre månader gammal patient med epilepsi, och flera anfall per dag, opereras på Sahlgrenska Universitetssjukhuset. I processen konsulterades det europeiska referensnätverket för svårbehandlad epilepsi, EpiCARE, där Sahlgrenskateamet kan få hjälp av europeiska kollegor men även bidra med sin expertkunskap för att hjälpa patienter i andra länder. Sahlgrenskapodden #46 gästas av Tove Hallböök, docent, biträdande centrumföreståndare på Centrum för högspecialiserad epilepsisjukvård och verksamhetsöverläkare på barnneurologen, Drottning Silvias barnsjukhus. Medverkar gör också Johan Bjellvi, överläkare och medicine doktor inom neurologi på Sahlgrenska Universitetssjukhuset. För dig som inte kan ta del av ljud, finns här en transkribering av avsnittet.

Apkoppor sprids i världen, och WHO har klassificerat sjukdomen som internationellt hot mot människors hälsa. Magnus Gisslén, professor i infektionssjukdomar och överläkare på Sahlgrenska Universitetssjukhuset, ger en aktuell bild av apkoppor, både när det gäller läget i vården, möjligheten till vaccin och behandling och forskningsläget i världen. Intervjuar gör Elin Lindström, kommunikatör på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet.

Missförhållanden kan uppstå på alla arbetsplatser, och från och med i år ska alla kommuner och regioner ha inrättat en visselblåsarfunktion. I Västra Götalandsregionen startar den nya tjänsten 17 juli, där anställda kan rapportera om oegentligheter helt anonymt. I avsnitt 45 av Sahlgrenskapodden medverkar Valeria Castro, specialistläkare i internmedicin på Sahlgrenska Universitetssjukhuset, som själv varit den som sagt ifrån om en ohållbar situation på jobbet. Intervjuar gör kommunikationsdirektör Anders Goliger. För dig som inte kan ta del av ljud, finns här en transkribering av avsnittet.    

Samma vecka som Ryssland invaderade Ukraina, skickades den första lastbilen med materialbistånd från Sahlgrenska Universitetssjukhuset och Västra Götalandsregionen. I avsnitt 44 av Sahlgrenskapodden medverkar Anders Lygdman, ansvarig för internationellt materialbistånd på Sahlgrenska International Care, som samordnar arbetet. Hör om insatsen i krigets Ukraina, vilken typ av material som efterfrågas och vad du som vill engagera dig kan göra. Kommunikationsdirektör Anders Goliger intervjuar. För dig som inte kan ta del av ljud, finns här en transkribering av avsnittet.

Detta har jag sett fram emot. Ett avsnitt om ett av mina favoritämnen. Nämligen ketos, ketoner och ketogen kost. Enkelt uttryckt handlar det om en strikt lågkolhydratkost. Striktare än t ex LCHF. På svenska fina sidan DietDoctor.se kan man läsa att Ketogen kost är särskilt effektiv för att minska överflödigt kroppsfett, minska hunger samt förbättra typ 2-diabetes och metabolt syndrom, som tros ligga bakom många av vår tids största hälsoproblem. I en, enligt mig, övermedicinerad värld, så är ju detta oerhört intressant. På 1177 kan man t ex läsa att ketogen kost kan prövas vid epilepsi, när man inte når framgång med läkemedelsbehandling. Men, som ofta när något enkelt och billigt verkar effektivt på våra hälsoproblem så kommer också kritiska röster… "Ketogen kost är i grunden ingen hälsosam kost för majoriteten av befolkningen", säger Ingrid Larsson dietist på Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg. Kostens popularitet överskrider det vetenskapliga forskningsunderlaget som finns, och med kosten kommer en mängd biverkningar. Vanliga biverkningar är bland annat förstoppning, illamående och hos vissa personer påverkas den kognitiva förmågan. Det mycket höga innehållet av fett, särskilt mättat fett, kan leda till förhöjda nivåer av blodfetter. Vanligtvis får man inte heller i sig tillräckliga mängder av vitaminer och mineraler, säger Ingrid Larsson. I detta avsnitt försöker vi reda ut en del frågetecken. Och den som ska hjälpa mig med det är Anders Murman. Anders har en gedigen meritlista: Är partikelfysiker Har jobbat med medicinteknik i många år Har varit verksam drygt 20 år inom strålbehandling av cancer Har också arbetat med farmakologi och beroendesjukdomar Är medgrundare, VD och utvecklare på Diversify som bl a tagit fram en ketonmätare som vi pratar om i avsnittet I avsnittet kommer vi bl a in på: Vad är ketos, ketoner och ketogen kost? Vad säger oss evolutionen? Hur gör man för att (snabbt) komma i ketos? Fasta och ketos… Faktorer som gör att man ramlar ur ketos Kan ketos vara farligt? Om man medicinerar du för högt blodtryck eller diabetes Hjärnan behöver väl glukos…? Hur mäter man ketoner? Vad är metabol flexibilitet och hur får man det? Keto-Flex kost? Ketoners koppling till sjukdomar Cancer & keto Ketogen kost & insulin Har du tankar och synpunkter kring ämnet blir jag såklart glad om du delar med dig i kommentarerna.› Ketonmätaren Acetrack (du får 400 kr rabatt med koden feelgoodhavefun)› Elitista HealthQlub (som nämns i intervjun)Passa på att signa upp dig på Elitista HealthQlub idag och få kostnadsfri access till en massa innehåll och verktyg som hjälp på din kommande eller pågående livsstilsförändring. Gäller fram till sista juli 2022.Detta ingår i prenumerationen: Online-event live 1 gång/månad Veckobrev med lifehacks, tips och nyheter Onlinelunch/frågestund/peptalk tillsammans med någon av våra kursledare eller spännande gäster 1 gång/vecka Rabattkoder Exklusiv tillgång till nya recept, tips och inspiration Rabatterade priser på Elitistas kurser Trevlig lyssning! /Benny

“En av vårdens stora utmaningar är att det behövs mer personal. Den avlastning som vi kan få från AI och annan teknik spelar jättestor roll.” Det säger Ann-Marie Wennberg, sjukhusdirektör på Sahlgrenska Universitetssjukhuset, och exemplifierar med radiologin: “Där det skapas enorma mängder data och som tekniken kan hjälpa oss att hantera mycket snabbare. Rätt använd […]

Högt blodtryck, hypertoni, är den sjukdom som bidrar till mest förlorade år av ett liv, i världen, säger Jonas Spaak, docent i kardiologi. Detta trots att sjukdomen är känd och går att behandla. Det finns egentligen bara ett sätt att ta redan på om du har högt blodtryck eller inte. Du måste ta ett test. Du kan nämligen gå med ett livshotande tillstånd utan att känna till det då symptomen inte behöver vara särskilt allvarliga. Det kan handla om dimsyn, lätt illamående och annat mer eller mindre vardagligt. Jonas Spaak: Eftersom personen ibland inte har några symptom och inte känner sig sjuk kan det vara svårt att få de till att ta tester. Och nästa problem är att få de till att genomgå behandling. Mikael Elam vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset ser högt blodtryck som ett stort program som växer lavinartat: Enligt WHO så är hjärtkärlsjukdom vår viktigaste sjukdomsgrupp och just högt blodtryck har utsetts till världens mest sjukdomsalstrande sjukdom.Gäster i programmet: Jonas Spaak, docent i kardiologi vid Danderyds sjukhus. Mattias Carlström, professor i kardiorenal fysiologi vid Karolinska institutet.Mikael Elam, professor i klinisk neurofysiologi vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset.Medverkande: Ebba Malmqvist, forskare vid Lunds Universitet, Bo Jacobsson, professor i obstetrik och gynekologi, Daniel Wihlborg, psykolog.Programledare: Ulrika Hjalmarson Neideman.Producent: Shang Imam.Reportrar: Sebastian Hedlund, Ninos Chamoun.Programmet är direktsänt. 

Nästa vecka tas restriktionerna mot covid-19 bort, samtidigt ligger smittspridningen på rekordhöga nivåer. Hur går det ihop och hur ska vi leva nu? Medverkar gör Tove Fall, professor i molekylär epidemiologi vid Uppsala universitet och Magnus Gisslén, professor i infektionssjukdomar vid Sahlgrenska Akademien och överläkare på infektionskliniken vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Samuel Larsson, Sveriges Radios korrespondent i Danmark, är också med. Programledare Camilla Widebeck camilla.widebeck@sverigesradio.seProducent Jonna Westin  jonna.westin@sverigesradio.se

När omikronsmittan skenar har det blivit brist på både blodgivare och personal på landets blodcentraler. Hur klarar vården bristen på blod? Kan konstgjort eller odlat blod vara en lösning? Bara två procent av svenskarna är blodgivare, och blod är inte sällan en bristvara inom vården. Det är en livsnödvändig del av såväl akutvård som behandlingen av många kroniska sjukdomar. Men nu är det många blodgivare och personal på blodcentralerna som är sjuka eller sitter i karantän. Hur ska vården lösa blodbristen nu och i framtiden? Kan bättre nationell samordning av det blod som finns hjälpa, eller kan konstgjort blod bli lösningen? I programmet medverkar blodgivaren Maria Andersson Persson, Maria Kvist från blodcentralen i Stockholm, Anna-Karin Norrman på GeBlod på Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg, Christina Lundell på Unilabs blodverksamhet och Martin L Olsson, professor i transfusionsmedicin vid Lunds universitetMedverkande: Maria Andersson Persson, blodgivare Skövde; Maria Kvist, överläkare Blodcentralen Stockholm; Christina Lundell, chef för delar av blodverksamheten hos Unilabs; Anna-Karin Norrman, enhetschef GeBlod Sahlgrenska Universitetssjukhuset Göteborg; Martin L Olsson, professor i transfusionsmedicin vid Lunds universitet och överläkare i Region Skåne.Reporter: Ylva Carlqvist WarnborgProducent: Björn Gunér bjorn.guner@sr.se 

Operationsköerna som vuxit under pandemin har under hösten stadigt minskat på Sahlgrenska Universitetssjukhuset - bland annat tack vare extrainsatser gjorda med en unik metod. Nu trappar sjukhuset ytterligare upp satsningen på att beta av köerna. I Sahlgrenskapodden avsnitt 43 berättar intitiativtagare och verksamhetschef Anna Elander om det speciella sätt som arbetet drivs på och om planerna inför 2022 att ge fler patienter vård inom närtid.  Medverkar gör också narkosläkare Hamid Mansouri, en av flera pensionerade specialister som varit inne och jobbat med kökortningsprojektet. För dig som inte kan ta del av en ljudfil, finns här en transkribering av avsnittet. 

Omväxlande, utvecklande och roligt. Otroligt svårt och därför stimulerande. Så beskriver Monica Löfgren och Carl Demirtas Sjödin sina jobb som intensivvårdssjuksköterskor på centralintensiven på Sahlgrenska Universitetssjukhuset. De har på sjukhuset totalt nästan 400 kollegor som kan titulera sig detsamma – en roll som går att utveckla och växa i nästan hur mycket som helst, inte minst genom de forskningsmöjligheter som erbjuds. Om specialiteten intensivvårdssjuksköterska handlar avsnitt 42 av Sahlgrenskapodden. Hör Carl och Monica berätta om vad det är som gör att de fastnat för sina jobb, varför de trivs så bra på Sahlgrenska Universitetssjukhuset och vilka egenskaper en bra IVA-sjuksköterska bör ha. För fler kollegor behövs! För dig som inte kan ta del av ljud, finns här en transkribering av avsnittet. 

Preexpositionsprofylax, PrEP, är ett läkemedel som tas i förebyggande syfte för att inte få hiv. I Sverige har PrEP skrivits ut i några år nu, framförallt till män som har sex med män och som har en ökad risk att få hiv.  I det här programmet pratar vi både med överläkaren Petra Tunbäck och "Peter" som berättar om sina egna erfarenheter av att använda PrEP.    Petra Tunbäck, överläkare vid verksamheten för Hud- och Könssjukvård, Sahlgrenska Universitetssjukhuset

I framtidens sjukvård kommer AI, artificiell intelligens, enligt många att förändra förutsättningarna till det bättre och inte minst avlasta vårdpersonalen. Forskningen på området är omfattande och redan idag är AI långt framme när det gäller till exempel att analysera röntgenbilder. Om AI:s potential och utmaningar i sjukvården handlar avsnitt 41 av Sahlgrenskapodden. Du hör Magnus Kjellberg, chef för Sahlgrenska Universitetssjukhusets nya AI-kompetenscentrum och Helena Odenstedt Hergès, docent och vårdenhetsöverläkare på neurointensiven på Sahlgrenska Universitetssjukhuset. För dig som inte kan ta del av en ljudfil, finns här en transkibering av avsnittet.

I veckan kom beslutet om att även tolv till femton år gamla barn ska erbjudas vaccin mot covid-19 i Sverige. Vad ligger bakom beslutet nu och vilka avvägningar har gjorts? Per Brolin, barnläkare vid Karlstads centralsjukhus och Svenska Barnläkarföreningens representant i covid-19-vaccinfrågor, svarar en orolig mamma om varför hon ska vaccinera sitt barn. Veronica Arthurson, enhetschef för läkemedelssäkerhet på Läkemedelsverket, förklarar vilka biverkningar vaccinen kan ge. Medverkar gör också Magnus Gisslén, professor i infektionssjukdomar vid Sahlgrenska akademien i Göteborg och överläkare på Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Programledare Annika Östman annika.ostman@sverigesradio.se Producent Jonna Westin jonna.westin@sverigesradio.se

Vissa elsparkscykeluthyrare har valt att låsa de norska elsparkcyklarna så att de inte går att använda nattetid. Det är nämligen då de flesta olyckorna sker, ofta tillsammans med alkohol. Här i Sverige har restriktionerna precis lättats. Semesterglada svenskar släpps ut i sommarnatten och krogarna har öppet längre. Då blir det lätt att man hyr en hoj på vägen hem. Hur påverkar det landets akutmottagningar? Hur ser vården på riskerna och reglerna kring elsparkcyklarna? Det pratar vi om i dagens avsnitt av Aftonbladet Daily. Gäst: Ragnar Ang, överläkare på traumavårdsenheten på Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Programledare: Liv Elgenklöw.

I detta avsnitt pratar vi om kliniska prövningar. Varför är det viktigt och hur kan vi i Sverige bli bättre på det? Med oss för att diskutera det här har vi Karin Eriksson, forskningschef på Cancerfonden, och Anna Mannfalk, regionråd i Region Skåne. I vårt reportage berättar Annika Baan, chef för prövningsenheten inom onkologi vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg, om hur hon ser på läget för klinisk forskning i Sverige samt om vilka ambitioner de har på Sahlgrenska. Vi får även en spaning inom ämnet från Anna Nilsson Vindefjärd som är generalsekreterare för ForskaSverige!.

Som 14-åring bevittnade hon en förlossning i hemlandet Etiopien och bestämde sig för att bli barnmorska. I dag jobbar Samira Osman på förlossningen vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset och driver ett av Sveriges största vårdkonton på Instagram: forlossningen_ostra.  I avsnitt 40 av Sahlgrenskapodden berättar hon om sitt jobb, en vanlig fråga från följare och något vi kommer att få se mer av på kontot framöver - dans! För dig som inte kan ta del av en ljudfil, finns här en transkibering av avsnittet.

Ätstörningar kan drabba alla, men de drabbar oftast unga kvinnor. Nu kan forskningen säga allt mer om orsakerna till att ätstörningar utvecklas. Genetiken spelar en stor roll. Stort fokus har legat på sociala orsaker som kan påverka att ätstörningar utvecklas, och det med rätta. Men med hjälp av bland annat tvillingstudier har forskningen även funnit viktiga genetiska samband. Men ännu saknas en samlad kunskap inom vården för hur man behandlar ätstörningar och hur man möter patienter med en ätstörning. I Socialstyrelsens rapport från 2019 konstaterar man till exempel att vissa regioner inte erbjuder evidensbaserade behandlingar på grund av ekonomiska skäl eller kompetensbrist. Och än så länge finns det inte evidensbaserade metoder för alla ätstörningsdiagnoser. Exempelvis vet vi inte riktigt hur man botar bulemi hos barn eller anorexia hos vuxna. Däremot vet vi mer och mer om varför vissa personer får en ätstörning. Och att ätstörningar inte skulle gå att bota, är helt fel. Många blir friskförklarade från sin ätstörning. Lyssna också på P1 Dokumentär om ätstörningar och sociala medier, serien Ätstört Internet. Medverkande: Anne-Line Solberg, enhetschef på Ätstörningsmottagning barn och unga vuxna, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Elisabet Wentz, professor och specialistläkare vid sektionen för psykiatri och neurokemi vid Sahlgrenska akademin, Gisela van der Ster, dietist och doktor i medicinsk vetenskap, Ebba Lilia och "Sanna", med erfarenheter av vård för sina ätstörningar. Hit kan du vända dig om du eller någon i din närhet har en ätstörning: https://www.friskfri.se/ https://www.1177.se/Vastra-Gotaland/sjukdomar--besvar/psykiska-sjukdomar-och-besvar/atstorningar/atstorningar/ Reporter Lasse Edfast lasse@edfast.se Producent Peter Normark peter.normark@sverigesradio.se

Gunilla träffar Hans Törnblom som är docent och specialistläkare inom mag- tarmsjukdomar på Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg. Vilka är orsakerna till långvarig buksmärta? Beror det på inflammation eller födoämnesallergi? Kan det till och med vara ärftligt? Vilka behandlingar fungerar bäst? Av Gunilla Brodda Jansen. Musik: Mats Möller Copyright Gunilla Brodda Jansen 2021 Produktion: Spoon

I detta avsnitt pratar vi om avancerade läkemedelsterapier tillsammans med Lise-lott Eriksson som är ordförande för Blodcancerförbundet samt Ann Novotny som är ansvarig för ATMP Center vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset och projektledare för Gothia Forum. Kristina Kannisto som är projektledare vid Karolinska Centrum för Cellterapi delar med sig av en spaning inom samma ämne.

Den aktör som klarat pandemin med störst förtroende är sjukvården i Sverige. Men hur länge klarar sjukvården att arbeta under så högt tryck? Sahlgrenska Universitetssjukhuset är Sveriges största sjukhus sett till antal anställda. Vad har dom lärt sig av pandemin som kan effektivisera vården i framtiden? Ann-Marie Wennberg Larkö, sjukhusdirektör på Sahlgrenska universitetssjukhuset är veckans gäst i Ekots lördagsintervju. Kommentar: Anna Larsson, medicinreporter på Ekot. Därefter om Liberalerna som står inför ett viktigt vägval i regeringsfrågan. Partiet är djupt splittrat och bråket sker inför öppen ridå. Samtal med Ekots politikreportrar Lova Olsson och Karin Runblom. Programledare: Monica Saarinen Producent: Viktor Mattsson Tekniker: Jari Hänninen Ekots lördagsintervju lordagsintervjun@sverigesradio.se