Swedish ethicist
POPULARITY
Bokbål var länge någonting som associerades med Nazityskland. Nu är det i Sverige som böckerna brinner. Men vad handlar det om i grunden är det yttrandefriheten kontra skyddet av heliga symboler? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Eller är det helt enkelt rädsla för terrorister och trubbel för svenska intressen utomlands, som gör att allt fler ropar efter förbud mot koranbränning?I det här avsnittet av Filosofiska rummet försöker vi ta ett steg tillbaka för att granska och väga några av grundkomponenterna i debatten; hur principiella och hur pragmatiska bör vi vara, vilka är de bästa argumenten för och emot ett förbud mot skändandet av heliga skrifter? Gäster är Kashif Virk, imam vid Islams Ahmadiyya församling med en masterexamen i religionshistoria vid Stockholms universitet, prästen och etikprofessorn vid Lunds universitet Elisabeth Gerle och Per Bauhn som är filosof, professor emeritus vid Linnéuniversitetet.Programledare Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist.
SVT dokumentären om Soran Ismael har väckt starka känslor. Vad får det för konsekvenser när anklagade, men friade personer talar ut i tv? Och hur firar romerna sin internationella dag utan ett land? Sveriges Television har gjort en tvådelad dokumentär om Soran Ismael "Persona non grata" där Soran får beskriva sig och sitt liv efter våldtäktsanklagelserna, som han friades ifrån. Dokumentären har blivit kritiserad och ifrågasatt. Vad får det för konsekvenser när vi låter anklagade, men friade, manliga förövare tala ut i dokumentärer? Thomas och Kattis pratade med Jorun Collin, projektledare för Person non grata och berättade hur idén kom till när de vill skildra en person som gått från hyllad till cancellad och med Elsa Kugelberg, doktorand i politisk teori vid Oxford och krönikör i DN. Och hur gör man för att förlåtelse? Måste man erkänna sina synder? Hur kommer man tillbaka? Elisabeth Gerle, präst och professor vid Lunds universitet hade tankar om det. Internationella Romadagen som firas till minne av den första romska kongressen som ägde rum i London 1971 firar 50-års jubileum idag. Veli Brijani, från Radio Romano, berättar hur man firar en internationell dag, när man inte har ett eget land. Programledare: Thomas Nordegren Bisittare: Kattis Ahlström Producent: Maria Bertell
Svenska folket skänker mer och mer till välgörenhet. Är det en plikt att ge till behövande utöver att betala skatt? Vad är egentligen filantropi och välgörenhet för slags företeelser och hur påverkas samhällskontraktet av en ökad vilja att ge? Det är frågor som diskuteras av etikforskaren Elisabeth Gerle, historikern Lars Trägårdh och Benjamin Gerber, "maggid" - judisk andlig ledare. Programledare är Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist.
Vilket värde har hoppet när saker och ting går snett? Kickar det igång vår kämpaglöd eller tvärtom, passiviserar det? Lasse Dencik, Martin Gansten och Elisabeth Gerle har olika svar. I coronatider är det lätt att misströsta. Osäkerheten är stor, och vi kan väl bara hoppas på att det snart vänder uppåt - det vill säga att Folkhälsomyndighetens ödesdigra kurva börjar vända neråt. Kanske ber den religiöse till sin gud? Inom hinduismen är hoppet dock inte något positivt eller något så centralt begrepp som inom de abrahamitiska religionerna. Hoppet ses där snarare som något förkastligt, jämförbart med begär eller vrede. Det kan också tänkas bli resonemang om hoppets eventuella relation till underkastelse respektive utopi, i detta samtal om hoppets natur och värde, mellan en jude, en hindu och en kristen, tillika socialpsykolog, religionshistorier och etikforskare: Lasse Dencik, Martin Gansten och Elisabeth Gerle. Programledare är Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist.
I en text i Markusevangeliet möter vi en tydligt mänsklig Jesus, som blir frustrerad på sina ännu mer mänskliga lärjungar. Men också en Jesus som strider för livet.Textens olika trådar och stötestenar leder Elisabeth Gerle och Clara Nystrand in på ett samtal om striden mellan liv och död.Om svårigheten att tro när livet är som svårast. Om tvärsäkerheten som kan bli dödande för själva livet.Om vad det egentligen betyder att Gud är allsmäktig.Om befrielsen i att lärjungarna är så ofullkomliga.Om bönens maktOm att bryta vanmakten genom att kämpa tillsammans.Och om var kampen mot ondskan står idag.Klicka här för att lyssna på samtalet: 136 - Tolkning pågårTexten för samtalet: Markus 9:14-32Tema för söndagen: Kampen mot ondskan
Ett samtal om hur nation, stat och världsmedborgarskap förhåller sig till varandra. Om det en gång fanns tvång till tro har det nu bytts mot krav på icke-tro. I ett pluralistiskt samhälle blir det viktigt att sträva efter porösa gränser och ifrågasätta egocentrisk etno-nationalism. Luther kan här läsas mot Luther för att betona en pågående skapelse och alla människors helighet, som en framtidsvision för större delaktighet. Här blir skapelsens och gudsrikets överflöd något som bryter in och utmanar människors instängdhet. Eftersom globala skeenden, som klimat, handel och migration påverkar oss lever vi glokalt med flera olika tillhörigheter. Intervju med Elisabeth Gerle, intervjuare Michael Nausner.
Martin Luther fick stämpeln som kroppsförnekare. Inget är mer felaktigt, enligt Elisabeth Gerle, som skrivit fram en sinnlig Luther i sin forskning, som kan hjälpa oss betrakta kroppen med ödmjukhet.
Elisabeth Gerle, Sofia Nerbrand och Peter Jansson begränsas bara av tablåtiden i ett samtal om fysiska och nationella såväl som psykologiska och sociala gränser. En gräns är där man passerar från ett ställe till ett annat, säger etikforskare Elisabeth Gerle. För samhällsdebattören Sofia Nerbrand är gränsen något fysiskt som håller på att sluta det öppna samhället, medan psykoanalytikern Peter Jansson tänker på gränser i termer av förbud och lagar som våra överjag internaliserar.Öppenhet och slutenhet, gränslöshet och gränsdragningar är högaktuellt diskussionsstoff i vår tid av social och politisk polarisering, och smått desperata strävan efter ordning och reda.Programledare är Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist.
Jacques Lacan lurar i bakgrunden, i ett samtal om vår narcissistiska kultur mellan Ervik Cejvan, Elisabeth Gerle och Peter Jansson. Ett liv inbegriper alltid lidande, säger Sigmund Freud. Men detta lidande förnekas i vår kultur, som veckans gäster betecknar som narcissistisk. Vad innebär denna narcissism (ytlighet, egoism, avtrubbning?) och vad får den för konsekvenser (politiskt farlig, för vi klarar inte längre av att se och acceptera varandra i våra olikheter?)?Filosofiska rummet blir ovanligt psykoanalytiskt när religionsfilosofen Ervik Cejvan, etikprofessorn och prästen Elisabeth Gerle och psykoanalytikern och filosofidoktoranden Peter Jansson samtalar under ledning av Lars Mogensen.Producent: Thomas Lunderquist.
Hör sexualitet och andlighet ihop? Möt Eva Freya Christiansson, som fann andlig fördjupning genom en kurs i tantrasex. Ett reportage signerat Lollo Collmar. I reportaget hör du också Ute Steyer, rabbin i Stockholms judiska församling, samt Elisabeth Gerle, präst och forskare inom Svenska kyrkan, och professor i etik vid Lunds universitet. Det kristna korset i okristlig kampanj?Svenska kyrkans kommunikationschef Gunnar Sjöberg har hamnat i blåsväder efter att ha kritiserat Mitt kors-kampanjen, ett upprop på sociala medier om att visa sitt kristna kors som ett stöd för förföljda kristna. Föst kallade Sjöberg kampanjen för okristlig, sedan nyanserade han sig och ville själv vara en del i uppropet, men han tycker fortfarande att kampanjen är problematisk i en tid av nationalism och islamfientlighet. Men går det inte att vara tydlig med ett kristet ställningstagande utan att vara fientlig mot islam? Hör Gunnar Sjöberg i Människor och tro. Är den kristna högern i USA på väg att tyna bort?Länge har den kristna högern varit en avgörande maktfaktor i amerikansk politik, en grupp som ingen person med ambition att bli president har kunnat går förbi. Men nu är rörelsen rejält försvagad. Vad beror det på? Och har tiden sprungit ifrån den kristna högern? Hör författaren och journalisten Martin Gelin och Roland Poirier Martinsson, filosof och författare. Vad gjorde Jesus från åtta års ålder och fram till trettio?Hur skaffade han sig den livserfarenhet som kommer till uttryck i Bergspredikan? Vad hände under de år han är försvunnen ur evangelierna?Det här mellanrummet skildras nu i en ny roman med titeln Människosonen, och författaren Lennart Hagerfors är vår gäst.
Hur skildras ohälsa i litteraturen? Är en sjukdom finare än en annan? På vilket sätt kan forskning från humaniora och teologi samarbeta med vården och medicinsk forskning? Martin Degrell diskuterar med Katarina Bernhardsson, forskare i litteraturvetenskap, Elisabeth Gerle, professor i etik, och Lars-Eric Jönsson, professor i etnologi. Producent Martin Degrell. Tekniker Peter Roslund. Musik Graham Bole.
"Vi vill skapa trygghet för alla svenskar och vill inte att det kommer hit en massa mänskor och utnyttjar vårt välfärdssamhälle", säger kanske den främlingsfientlige. Men kanske är också den omvända retoriken ett sätt att dela in i vi och dom?: "De främlingsfientliga är rädda och lite korkade. Vi däremot är toleranta och öppna, vi tycker att alla mänskor är lika mycket värda." Vår benägenhet att dela upp i "vi" och "dom" tycks svår att frigöra sig från. I veckans Filosofiska rummet grunnar vi på varifrån den här mekanismen kommer - naturligtvis finns det även här en evolutionär förklaring. Vi diskuterar också om "vi-och-dommandet" är ofrånkomligt och rentav ibland av godo, och om inte: Hur motverkar vi det? Gäster hos Lars Mogensen denna vecka är etikforskaren Elisabeth Gerle, kognitionsforskaren Peter Gärdenfors och journalisten Lars Åberg. Producent: Thomas Lunderquist.
Vad är det att vara människa i det digitala samhället? Ett samtal från Lund mellan etikforskaren Elisabeth Gerle, socialpsykologen Lasse Dencik och rättssociologen Måns Svensson. Förutsättningarna för att vara människa – hur vi skapar vårt jag och vår moral, hur vi förnimmer världen – har förändrats med den moderna, digitala tekniken. Plötsligt är det så enkelt att kommunicera, skaffa information och underhållning. Vilka är möjligheterna och riskerna med en på så många sätt underlättad tillvaro? I två program diskuteras de nya spelregler som den uppkopplade eran medför. Gäster i det första, Filosofiska rummet: Jaget i det digitala samhället, är etikforskaren Elisabeth Gerle, socialpsykologen Lasse Dencik och rättssociologen Måns Svensson. Programledare är Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist.
Globalt sett är Sverige ett bra land att leva i. Så varför mår så många så dåligt, varför tar en av tjugo svenskar antidepressiva mediciner? I Filosofiska rummet diskuteras om det bara handlar om kemisk obalans i hjärnan, eller om det kan ha något med samhällets organisation att göra: Saknar vi en djupare mening när vi blir pepprade med oändliga möjligheter till förströelse och underhållning av den digitala underhållningsindustrin, är konkurrensen för hård i marknadsliberalismen, eller är det snarare så att den statsindividualistiska välfärdsmodellen har gjort oss ensamma och olyckliga, när meningen var att ge alla samma chans genom att frigöra oss från beroendet av vår klass och den familj som vi råkat födas in i? Gäster är David Eberhard, psykiater, Elisabeth Gerle, etikforskare och Vibecke Klüft, läkare och terapeut. Programledare är Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist.
"Vi vill skapa trygghet för alla svenskar och vill inte att det kommer hit en massa mänskor och utnyttjar vårt välfärdssamhälle", säger kanske den främlingsfientlige. Men kanske är också den omvända retoriken ett sätt att dela in i vi och dom?: "De främlingsfientliga är rädda och lite korkade. Vi däremot är toleranta och öppna, vi tycker att alla mänskor är lika mycket värda." Vår benägenhet att dela upp i "vi" och "dom" tycks svår att frigöra sig från. I veckans Filosofiska rummet grunnar vi på varifrån den här mekanismen kommer - naturligtvis finns det även här en evolutionär förklaring. Vi diskuterar också om "vi-och-dommandet" är ofrånkomligt och rentav ibland av godo, och om inte: Hur motverkar vi det? Gäster hos Lars Mogensen denna vecka är etikforskaren Elisabeth Gerle, kognitionsforskaren Peter Gärdenfors och journalisten Lars Åberg. Producent: Thomas Lunderquist.
Filosofiska Rummet söndag 24 augusti 2008 kl 17.03, repris 29/8 2008 kl 21.03 Miljöfrågan har seglat upp som en av de största globala frågorna under de senaste åren. Om vi inte agerar mot miljöförstöringen i allmänhet och klimatförändringarna i synnerhet har vi snart ingen jord att bebo, hävdar många. Detta kan tyckas vara en tillräcklig anledning att värna miljön. Men i en ny avhandling hävdar filosofen Lars Samuelsson att naturen också har ett egenvärde, och att vi bör ta vara på naturen också för naturens egen skull. Men har naturen verkligen en direkt moralisk status? Lars Samuelssons slutsats diskuteras i veckans upplaga av Filosofiska rummet. Gäster är filosoferna Johan Brännmark och Lars Samuelsson, från Lund respektive Umeå universitet, samt etikforskaren på teologen i Lund, Elisabeth Gerle. Programledare är Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist. Boktips: Lars Samuelsson: The Moral Status of Nature: Reasons to Care for the Natural World