Teologi i tiden

Vad innebar utsjungningar? Och varför förbjöd kyrkan utövandet av den ritualen? Mattias Lundberg, professor i musikvetenskap vid Uppsala universitet, berättar om en ritual som, trots förbudet, levde vidare långt in på 1900-talet. I ett samtal med Kristina Helgesson Kjellin.

Sara Fransson och Linnea Lundgren vid Marie Cederschiölds Högskola diskuterar en nyligen publicerad forskningsrapport om trossamfundens olika risker och sårbarheter kopplat till säkerhet, som de båda är författare till. Vilken typ av olika brott utsätts trossamfunden för? Och vad kan samfunden själva göra för att motverka hot och hat?  Rapporten är utgiven av Myndigheten för Stöd till Trossamfund (SST). 

Vilken roll spelade Svenska kyrkan som en del av den svenska beredskapen under andra världskriget? Och vad menade man med andlig beredskap? Ida Olenius berättar om sin avhandling ”Andlig beredskap. Svenska kyrkans arbete för folkets inre försvarskraft under andra världskriget, 1939–1945”. I ett samtal med Kristina Helgesson Kjellin.

Hur kan ekoteologi hjälpa oss att sätta ord på hur vi tänker och talar om Gud, om skapelsen och om människor? Lyssna på Carina Sundberg, präst och forskare, som i ett samtal med Carola Nordbäck berättar om sitt ekoteologiska författarskap.

Frida Mannerfelt och Rikard Roitto samtalar med Sara Fransson om deras forskning kring prästers användning av AI i predikoförberedelserna. Vilket förhållningssätt och strategier har präster i Svenska kyrkan som aktivt använder dessa verktyg i det homiletiska arbetet? Och hur resonerar de kring AI:ns teologiska perspektiv och bias?

Om 26 år har Svenska kyrkan fortfarande kvar 70 procent av sitt medlemsantal. Det visar en prognos som tagits fram av Jonas Bromander, utredare vid Svenska kyrkans enhet för forskning och analys. Här i ett samtal med Dag Tuvelius. 

Hur hänger gudsbilder ihop med politik och hur vi agerar i världen? Och finns det gränser för hur vi kan föreställa oss Gud? Michael Nausner berättar om den nya antologin ”Gudsbilder i förändring” (Verbum förlag). I ett samtal med Kristina Helgesson Kjellin.

Ulrica Fritzson samtalar med Karin Sarja om försoningsprocessen mellan Svenska kyrkan och det samiska folket. I rapporten Försoning, förlåtelse och ansvar - följeforskningsrapport från försoningsprocessen mellan Svenska kyrkan och samerna gör Ulrica inledande reflektioner. Som stiftsteolog har Ulrica haft uppdraget följeforska processen, vilket hon nu avslutat då hon tillträtt som biskop i Skara stift.

Vad är en icke-territoriell församling och hur skiljer de sig från övriga församlingar inom Svenska kyrkan? Och innebär en höjning av kyrkoavgiften att fler lämnar Svenska kyrkan?  Andreas Sandberg samtalar med Filippa Åhman och Gustav Svärdhagen om två artiklar i årets utgåva av Nyckeln till Svenska kyrkan.

I mellankrigstidens politiska landskap fanns partier som ville förena nationalsocialism med kristen tro. Hur tänkte de och vad ville de åstadkomma? Och hur förhåller man sig som forskare till ett djupt antisemitiskt tankegods? Kyrkohistorikern Gustaf Forsell berättar om sin avhandling Blodet och korset. Tankefigurer i kristen nationalsocialism i Sverige 1924–1945. I ett samtal med Maria Södling.

I det här avsnittet samtalar Maria Wingård med Sara Fransson om konfirmationens betydelse för människors attityder till Svenska kyrkan och den kristna tron. Vilken roll spelar konfirmanders bakgrund och hur förändras tron på Gud när människor blir äldre? Forskningen finns publicerad i Nyckeln till Svenska kyrkan 2024.

Hur kan predikoprocessen förstås i relation till begreppet teologisering och vad är egentligen predikans krux? Clara Nystrand berättar i detta avsnitt om sin doktorsavhandling i praktisk teologi i ett samtal med Carola Nordbäck.

Vad innebär panenteistiska föreställningar för hur vi föreställer oss relationen mellan Gud och världen? Och vilka praktiska konsekvenser får sådana föreställningar? Lina Langby berättar om sin avhandling ”Gud och världen”, i ett samtal med Michael Nausner.

Hur fungerar lärandet i församlingars digitala samtalsgrupper? Och vilka utmaningar och möjligheter finns det med att forska tillsammans med praktiker?  Simon Hallonsten berättar om sin avhandling i ett samtal med Sara Fransson 

Frågor om ämbetet och dess innebörd är en del av kyrkans fortgående självreflektion. Lyssna till Karin Rubenson och Karin Tillberg som berättar om den nya boken “Vigd till tjänst – Om ämbetet i Svenska kyrkan” (Verbum). I ett samtal med Jenny Ehnberg.

Mikael Larsson berättar om sin reflektion över psaltarpsalm 51. Den ingår i en unik antologi om Psaltaren, utgiven av bibelvetarna Athalya Brenner-Idan och Gale A. Yee. Antologin speglar exegeters personliga relation till valda psalmer, och är del av serien “Texts@Contexts”. I ett samtal med Michael Nausner.

Vad tänker ungdomar som har konfirmerats om konfirmandundervisningen? Caroline Klintborg berättar om sin bok ”Var är Jesus? Ungas röster om konfirmandundervisning” (Verbum). I ett samtal med Kristina Helgesson Kjellin.

Vad får vi syn på när fokuset förflyttas från liturgin till de liturgiska praktikerna, de som deltar i gudstjänsten? På vilket sätt kan gudstjänstfirare vara teologiska aktörer?   I det här avsnittet berättar Elin Lockneus om hennes avhandling i praktisk teologi i ett samtal med Sara Fransson.

Hur hänger kropp och språk ihop i firandet av nattvard? Karin Tillberg berättar om sitt kapitel i den nyligen publicerade antologin ”Som spridda sädeskornen. Perspektiv på nattvardens levda teologi” (Verbum). I ett samtal med Kristina Helgesson Kjellin

Runtom i landet firas det varje vecka nattvard i Svenska kyrkans församlingar. Varför är det viktigt med en mångfald av perspektiv på nattvarden? Och vad kan levd teologi bidra med i vår förståelse av nattvarden? Teresia Derlén och Frida Mannerfelt berättar om den nya boken “Som spridda sädeskornen. Perspektiv på nattvardens levda teologi” (Verbum). I ett samtal med Kristina Helgesson Kjellin.

Hur hänger arbete, finanskapitalism och religion egentligen ihop och hur påverkar det arbetsplatser som identifierar sig som kristna?  Maria Ledstam berättar om sin avhandling i etik i samtal med Sara Fransson.

Varför väljer människor att träda ur Svenska kyrkan och hur ser de på frågor om kristen tro, tradition och Svenska kyrkans roll i samhället? Josephine Ganebo Skantz berättar om resultatet av en enkätundersökning riktad till befintliga och tidigare medlemmar i Svenska kyrkan.

Hur kan vi odla ett hopp i ett prestationssamhälle präglat av kortsiktighet och individualism? Och varför är leken och riten viktig för oss människor för att hantera vår samtid? Hör Mikael Kurkiala berätta som sin nya bok ”Där pendeln har sitt fäste. Om det eviga i människan”. I ett samtal med Kristina Helgesson Kjellin.

Johanna Gustafsson Lundberg och Bengt Kristensson Uggla berättar om det nya samtalsdokumentet Teologisk bildning. En utmaning för Svenska kyrkan, som är framtaget av Svenska kyrkans teologiska kommitté. I ett samtal med Maria Södling.

Hur kan vi förstå liturgen som en kreativ hantverkare i dopgudstjänster när de samtidigt har att förhålla sig till kyrkohandboken? I det här avsnittet berättar Joel Appelfeldt om sin avhandling i praktisk teologi i samtal med Sara Fransson.

Hur går insamlingen av Svenska kyrkans gudtjänststatistik till och vad säger statistiken om förändringar i gudstjänstutbud och deltagande under det senaste decenniet? Jonas Bromander berättar om sitt kapitel i den aktuella utgåvan av Nyckeln till Svenska kyrkan 2023.

Biskop Karin Johannessons bok ”Térèse och Martin” har våren 2023 kommit ut på engelska. I detta avsnitt samtalar hon med Michael Nausner om vikten av att lyssna på andra traditioner (receptiv ekumenik) och hur karmelitisk spiritualitet kan berika luthersk spiritualitet.    

I det här avsnittet samtalar Sara Fransson med Lenita Törning som forskar om ungas erfarenheter av interreligiöst arbete i Storbritannien och Sverige. Frågor som diskuteras handlar om vad som driver unga till att engagera sig i interreligiösa frågor, vilka utmaningar de möter i sitt arbetet och hur dessa unga relaterar till och försöker påverka sina egna församlingar.

Elise Lindkvist och Karin Rubenson samtalar om dop, delaktighet och sändning utifrån sina bidrag i forskningsrapporten Konfirmation i förändringens tid. Vad är egentligen viktigt att lära sig?

Hur har motiven till att bli konfirmand förändrats? Vilka gemensamma utmaningar i rekryteringen av ungdomar står Svenska kyrkan och andra civilsamhällesorganisationer inför?   I ett samtal med Maria Wingård berättar Sara Fransson om den aktuella forskningsrapporten ”Konfirmation i förändringens tid”.

Vad sker vid gränser? Och varför är det viktigt att försöka se försoningens möjligheter vid tillvarons gränser? Michael Nausner berättar om sitt kapitel i den nyligen publicerade antologin ”Tro, hopp och strävan. Gudsriket som tröst och motiv för handling” (Verbum)

Kan teologiska perspektiv som eskatologi ge hopp i dagens utmaningar,  som klimatkrisen eller kriget i Ukraina? Lovisa Nyman berättar om den nya antologin ”Tro, hopp och strävan. Gudsriket som tröst och motiv för handling” (Verbum), i ett samtal med Kristina Helgesson Kjellin.

Hur utbredd är matfattigdom i Sverige idag? Vilken roll spelar Svenska kyrkan och andra civilsamhällesorganisationer för människor som behöver ekonomiskt stöd för att ha råd med mat? I ett samtal med Kristina Helgesson Kjellin berättar Elinn Leo Sandberg, doktorand vid Lunds universitet, om sin aktuella forskning om matfattigdom i Sverige.

Upplevs gudstjänster som viktiga för dagens barn och ungdomar? Vad avgör om en gudstjänst uppfattas positivt? Caroline Klintborg berättar om aktuell forskning i ett samtal med Kristina Helgesson Kjellin.

Vad kan vi egentligen veta om Gud utifrån kristen och muslimsk teologi? Vad säger de teologiska texterna och vilken roll spelar uppenbarelsen för hur vi förstår vem Gud är? Utifrån de föreläsningar som Thomas Ekstrand och Mohammad Fazlhashemi höll vid konferensen Gudsbilder i förändring 27-28 oktober 2022 berättar de om kristna och muslimska gudsbilder och vad respektive tradition kan lära av den andre. I ett samtal med Maria Södling.

Hur påverkar bilder och språk våra föreställningar om Gud? Utifrån sin föreläsning som Linn Marie Tonstad höll vid konferensen Gudsbilder i förändring 27-28 oktober 2022 beskriver hon varför det är viktigt att traditionella gudsbilder utmanas, liksom hur queer teologi kan bidra med perspektiv som öppnar för andra och mer komplexa sätt att föreställa sig hur och vem Gud är. I ett samtal med Jenny Ehnberg.

Erik Sidenvall berättar utifrån sin nya bok ”Medarbetare. En historia om organisation och lekfolksuppdrag i Svenska kyrkan” (Verbum) hur det gick till när ideellt arbete växte fram inom Svenska kyrkan. Hur förändrades Svenska kyrkan som organisation på grund av den här framväxten? Hur möjliggjorde det för kvinnligt ledarskap? Och vad kan kyrkan idag lära av den utveckling som ägde rum under 1900-talet? I avsnittet samtalar Erik Sidenvall med Kristina Helgesson Kjellin

Hur kan teorier om sociala nätverk hjälpa oss att förstå hur ideellt arbete i församlingar kan främjas? Och hur kan ideellas långsiktiga engagemang värnas? I avsnittet samtalar Sara Fransson med Kristina Helgesson Kjellin om en ny artikel i Nyckeln till Svenska kyrkan som belyser just detta.

Hur har digitala samtalsgrupper anordnade av församlingar fungerat under pandemin? Hur sker ett lärande i dessa grupper och skiljer sig lärandet i digitala samtalsgrupper från det lärande som sker i fysiska samtalsgrupper? Simon Hallonsten berättar om den forskning han har bedrivit inom ramen för forskningsprojektet Kyrka i digitala rum. Simon Hallonsten samtalar med Kristina Helgesson Kjellin.

I avsnittet samtalar Kristina Helgesson Kjellin med Jonas Ideström om forskningsprojektet Kyrka i digitala rum som har genomförts i några församlingar i Stockholms stift. Vilka är erfarenheterna av att ha arbetat med digitala medier under pandemirestriktionerna? Vilka lärdomar finns det för kyrkan att dra av dessa erfarenheter? Och varför är det viktigt att se hur teologi och kommunikation hör ihop?

Vilket inflytande på Svenska kyrkans liv under 1900-talet hade den högkyrkliga rörelsen? Hur växte rörelsen som en del av svenskt kyrkoliv fram? Vilka spänningsförhållanden gällande den egna självförståelsen och omgivningens reaktioner, mellan att uppfatta sig själv som traditionell och av andra som kontroversiell, fanns? I det här avsnittet samtal Karin Rubenson med Carl Sjösvärd Birger om hans avhandling ”Den katolicerande riktningen i vår kyrka – Högkyrklig rörelse och identitet i Svenska kyrkan 1909-1946”.

I avsnittet samtalar Kristina Helgesson Kjellin med professor Kajsa Ahlstrand om antologin ”Svensk mission och kyrkorna som växt fram” (red. Ahlstrand, Kajsa, Alvarsson, Jan-Åke, Janzon, Göran och Lundström, Klas). I samtalet reflekterar de kring det missionsarv som svenska kyrkor och samfund har och varför det är viktigt att kunskapen om den missionsverksamhet som har bedrivits inte faller i glömska. Är missionsverksamheten som har bedrivits ett arv för kyrkorna att vara stolta över? Vilka lärdomar finns det att dra? Och är ordet ”mission” ett önskvärt och relevant begrepp att använda sig av idag?

I avsnittet samtalar Sara Fransson med ärkebiskop emeritus Anders Wejryd om hans avhandling ”Lutherhjälpen som försvann”. Vad gick förlorat i frivilligengagemang när Lutherhjälpen och Svenska kyrkans Mission integrerades in i kyrkans organisation? Vad gör varumärkesarbete med verksamheter som bygger på delaktighet?  Och vilken roll hade forskaren själv i processen som ledde fram till att Lutherhjälpen försvann?  Samtalet aktualiserar även vikten av att kyrkan är global i sitt uppdrag.

Vilka föreställningar om kvinnor, män och barn kommer till uttryck i de bibliska texterna? Hur har feministiska perspektiv och maskulinitetsforskning påverkat bibelforskningen? Och vilken roll spelar Bibeln i samtidskulturen? I avsnittet samtalar Kristina Helgesson Kjellin med Mikael Larsson om hans forskning gällande bibelbruk och bibeltolkning.

Sara Fransson och Frida Mannerfelt, doktorand i praktiskt teologi på Enskilda Högskolan samtalar om studien ”Svensk frikyrklighet i pandemin”. Hur har delaktigheten förändrats i både Svenska kyrkan och i fyra jämförande frikyrkosamfund? Och hur har Svenska kyrkan förändrat sin digitala närvaro under nästan två år av restriktioner? Därtill – vad kan Svenska kyrkan lära av frikyrkorna inför framtiden?

Hur ser det ideella engagemanget ut inom Svenska kyrkan? Hur har det påverkats av pandemin? Vilka är motiven till att engagera sig ideellt? Och vilken roll spelar de ideellas sociala bakgrund och religiositet? Forskaren Sara Fransson i samtal med Jan-Olof Nordström, Ideellt forum, om en ny forskningsrapport. Rapporten har titeln ”Av fri vilja på fri tid - Ideellt arbete i Svenska kyrkans barn- och ungdomsverksamhet på 2020-talet.” 

I avsnittet samtalar Johannes Zeiler och Kristina Helgesson Kjellin om antologin ”Svensk mission och kyrkorna som växt fram” (red. Ahlstrand, Kajsa, Alvarsson, Jan-Åke, Janzon, Göran och Lundström, Klas), med ett särskilt fokus på hur svensk mission i olika länder har bidragit till framväxten av teologiska utbildningsinstitutioner. Hur gick det till när dessa utbildningar växte fram? Hur har relationer mellan olika aktörer, både lokalt och globalt, tagit sig uttryck inom fältet teologisk utbildning och hur ser det ut idag? Och har teologisk utbildning bidragit till att stärka kvinnors ställning runtom i världen?   Intervju med Johannes Zeiler, intervjuare Kristina Helgesson Kjellin

Andreas Sandberg och Kristina Helgesson Kjellin berättar utifrån rapporten “En “riktig” begravning? Förändring i begravningsseden inom Svenska kyrkan 2010-2020" om några av de förändringar i begravningsseden som har accelererat under det senaste decenniet. Varför ökar antalet borgerliga begravningar? Vad vet vi om det som brukar kallas för “direktbegravningar”? Hur har coronapandemin påverkat begravningsseden? Och vilken roll kan Svenska kyrkans spela framöver när begravningspraktiker förändras?Intervju med Andreas Sandberg och Kristina Helgesson Kjellin, intervjuare Sara Fransson

Vad innebär det att “göra teologi”? Och varför är det viktigt? I avsnittet berättar Jonas Ideström om sin nyligen utgivna bok (Ikoniska kartor, Verbum 2021), där han utforskar teologi som något som görs i församlingars vardag. Han beskriver hur bibliska berättelser kan användas som “ikoniska kartor”, liksom varför den franske antropologen och sociologen Bruno Latours perspektiv kan hjälpa oss att bli medvetna om “den moderna blickens tudelningar” och hur det påverkar hur vi förstår vad teologi är och kan vara.Intervju med Jonas Ideström, intervjuare Kristina Helgesson Kjellin

Caroline Klintborg berättar utifrån sin nya bok “Avstånd Delaktighet Längtan. Gudstjänst i en tid av religiös förändring” (Artos förlag) om den gudstjänstsatsning i Asarums pastorat som hon som forskare har följt under två års tid. Satsningen gjordes med tanke på att öka antalet gudstjänstdeltagare, liksom deras upplevda delaktighet. Satsningen gav inte de effekter som man hoppades på i pastoratet, men hur blev det istället? Och vad kan församlingar som bär på liknande funderingar lära sig av den process som Asarums pastorat har gått igenom?Intervju med Caroline Klintborg, intervjuare Kristina Helgesson Kjellin

Frida Mannerfelt och Alexander Maurits berättar utifrån boken ”Kallelse och erkännande – berättelser från de första prästvigda kvinnorna i Svenska kyrkan” (Makadam förlag) om det unika källmaterial med 34 av de första prästvigda kvinnorna som de har fått tillgång till och som har lett fram till den här boken. I breven framkommer berättelser om vägen fram till prästvigning och de första åren i församlingstjänst. Boken handlar om dessa kvinnors egna berättelser om kallelse och erkännande.