POPULARITY
Saknar ni också att få brev från en vän? QR kod på gravstenen! Stäng av mobilen fem minuter varje dag! Å visst kommer vi ihåg det blåa muminhuset! In och lyssna!
Har man hela världen som hem drabbas man inte av vissa platser blir ogästvänliga. Man tjänar rent av på att grupper ställs mot varandra. Jimmy Vulovic funderar över elitens makt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.Vid konstmuseet skulle det kunna stå ristat ”Tillträde endast för konstälskare”. Men det behövs inte. Alla förstår ändå att det är så, att du framme vid kassan förväntas ha ett gott kulturellt kapital, en osynlig entrébiljett av smak och preferenser samt förmåga att sätta de rätta orden på frågor om vad som kan anses vara bra eller dålig konst, fin eller ful, evig eller dömd att gå under med tiden som den skapats i. Talar du rätt så tillhör du. Saknar du ord eller talar fel tillhör du inte. Och i så fall tillmäts du givetvis heller ingen som helst betydelse då sanna konstälskare träter om vad som är bra, fint och evigt. Allt det här är naturligtvis gammal skåpmat för vilken nutida dussinakademiker som helst som har läst sociologen Pierre Bourdieu. Länge har det vid universiteten talats om hur föreställningar samt samtal om smak helt omärkligt, outtalat, utkristalliserar, avgränsar och rangordnar sociala grupper i relation till varandra. Ändå finns det, vill jag hävda, i hans idéer om den makt som höljs i ett specialiserat språk om konst fortfarande något intressant att se, inte minst därför att de gör att vi bättre förstår även vår tids polariserade politiska tillstånd. I exempelvis Language & Symbolic Power pekar han på att också politikens fält omgärdas av strikta inträdeskrav och att politikens specialiserade språk resulterar i en sorts censur då tydliga gränser också dras för vad som är ”politically thinkable”.”We are the 99 percent!” Det vänsterpopulistiska Occupy Wall Street-slagordet spreds över världen som en följd av 2008 års omvälvande finanskris. Udden var riktad mot en globaliserande elit som högt ovanför den absoluta majoritetens huvuden kontrollerade en vulgärt stor andel av samhällets ekonomiska och politiska resurser. Rörelsen växte snabbt. De 99 procenten tycktes ha fått nog. Medborgare! Du är ingen undersåte, ingens slav, så res dig upp! Men det var länge sedan nu. Det var på den tiden då vänsterpolitiker oftare och tydligare pratade om ekonomisk rättvisa i stället för identiteter. Och nog är det väl ändå en händelse som ser ut exakt som någons väl sammanhängande tanke att den överväldigande majoriteten ungefär då fick syn på några andra populister som konstigt nog också sa sig tala för en tyst majoritet och som dessutom också pekade ut en global elit bortom all kontroll och som också tyckte om att prata om identiteter, fast från rakt motsatt håll. Vänster- och högerpopulisterna passade på så vis som hand i handske. De blev perfekta antagonister som på var sin sida av politikens fält skrek och pekade finger åt varandra, förenade i att hon, han, hetero, homo, svensk, invandrare, kristen, muslim, cis och trans är viktigare ord att kriga om än de 99 procent och den tysta majoritet där alla identiteter rimligtvis finns och väl även klarar vardagen tillsammans. När kulturkriget bröt ut fångades politiken i dess språk. Samtidigt växte sig i ingenmanslandet mellan de två majoriteterna den ekonomiska ojämlikheten ännu större.”Häftiga ideologiska bataljer utkämpas om perifera angelägenheter.” Så karaktäriserar redan i mitten av 1990-talet den amerikanska historikern Christopher Lasch politikens diskurs. Han gör det i boken Eliternas uppror och sveket mot demokratin från 1995. Där slår han även fast att politiken har fått en overklig, artificiell, karaktär som ”visar att den är isolerad från gemene mans liv och i hemlighet är viss om att de verkliga problemen är olösliga”. De breda folklagrens politisk-demokratiska strider är performativa skådespel medan en liten elit egentligen styr samhällsriktningen, exempelvis genom att definiera de problem som är viktigast att lösa, helt enkelt bestämma det politiskt tänkbara och kontrastera det mot vad som sägs vara otänkbara orimliga krav. Ett kvarts sekel senare konstaterar också David Goodhart i sin bok Huvud Hand Hjärta: Den nya kampen om erkännande och status att globaliseringen frambringat en högutbildad elit som idag bestämmer politikens egentliga liv. Eliten består av exempelvis företagsledare, politiker, akademiker och andra sorters experter. De kommer i regel från ungefär samma skolor och utbildningar och delar centrala värderingar, talar samma språk helt enkelt. Han kallar dem för Varsomhelstare och de har till skillnad från Någonstansarna tjänat på och därför fullt ut bejakat det globala gräns- och nationslösa samhället. Någonstansarna däremot, är alla de stackare som förlorade jobb, status och inflytande då produktionen flyttade till billigare platser. Och, kan jag väl få tillägga, hamnade på helt olika sidor kring ingenmanslandet.Under industrialismens 1900-tal kom politikerna oftare från Någonstansarnas led och pratade givetvis därför även deras språk. Många av dem ställde sig i ingenmanslandets mitt och talade stolt om det allmännas bästa. Ur det föddes en professionell politisk klass med ett eget språk. Och i takt med att det politiska fältet förändrades blev det inte längre lika naturligt för vare sig de 99 procenten eller den tysta majoriteten att vistas där, annat än som massmediekonsumenter då och då. Specialiseringen och dess språk är, åtminstone för den som ser saken med Christopher Laschs och David Goodharts blick, ett effektivt sätt att hålla massorna borta från det politiska livet, så att eliten kan få råda ifred. Och de har goda skäl för att vilja det. För samtidigt som de privilegierade, berättar Christopher Lasch, drivit politik som inte gynnat de breda folklagren har de själva ”gjort sig oberoende både av de sönderfallande industristäderna och av offentliga tjänster i allmänhet”. Deras barn går i bra skolor. Lysande framtider väntar dem.De lever förstås heller inte i områden där våld och konflikt riskerar att när som helst slå till hårt och brutalt. Eliten har helt enkelt gjort det enda rimliga, fortsätter han, då de avlägsnat sig från samhället de skapat. De är en liten minoritet och vill ha det så. Polarisering, misstro, osäkerhet och rädsla ser till att det förblir så. Att söndra är också ett sätt att härska.Jimmy Vuloviclitteraturforskare och författareLitteraturChristopher Lasch: Eliternas uppror – och sveket mot demokratin. Översättare: Margareta Eklöf. Karneval förlag, 2024. David Goodhart: Huvud, hand, hjärta – den nya kampen om erkännande och status. Översättare: Christian Nilsson. Bokförlaget Stolpe, 2023.
Ordföranden ber om ursäkt för Trump-redigeringen. Parisavtalets trovärdighet står på spel. Lärarfack larmar om våld mellan elever. Hypotesen: koffein bakom förgiftningar. Och senaten tar ett första steg mot att återöppna den amerikanska statsapparaten. Programledare: Magnus Thorén.
“Hur länge till har världen råd med de allra rikaste?” Den frågan ställer sig journalisten Lennart Ekdal i ett inlägg på DN Debatt. Ekdal är därmed den senaste som ger sig in i debatten kring de ökade klyftorna i samhället och hur de rikare blir allt rikare. Gäst: Lennart Ekdal, journalist Programledare: Jon Andersson
Clara luftar en djupt osympatisk åsikt och berättar om Taylor Swift-fansens överistteri. Carin har giggat på en bröllopsfest för en kvinna som inte kan läsa recensioner. Följ oss på Instagram Carin @ihelveteheller Clara @clarulk Gå med i vår Facebookgrupp https://www.facebook.com/groups/288921750711816/
------------------------------------- Avsnittsguide: Avsnitt 426 - Vi saknar Kräk-Eva Maila in till: kontakt@hallflabben.se Hemsidan: www.hallflabben.se Håll Flabben Merchandise Youtube Nytt avsnitt släpps varje lördag kl. 09.00. ----------------------------------------
Era sämsta prestationer någonsin. Mona Ismail Jama ger oss en fördjupning i årets Musikhjälpen-tema: alla barn har rätt att gå i skolan. Samir Bezzazi om Uppdrag granskning: Säkerhetshotens hemlighet. Saknar någon Hannas torptexter? Slida på norska. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programledare: Christopher Garplind och Hanna Hellquist
Anton Frondell! SHL:s näst yngsta hattrickskytt genom tiderna blev hjälte för Djurgården som vann ännu en gång. Är Frondell den största talangen sen... ja när egentligen? Linköping tog hem bottenmötet mot HV71 och fick äntligen fira framför hemmapubliken. I rampljuset var Robin Kovacs som firade vilt i ansiktet på HV-laget och fick böta med två minuters utvisning. Vad är egentligen okej att göra? Mikkel Aagaard och Skellefteå gjorde en riktig pangvecka och dansken finns med oss för att prata om hans kontor framför mål och såklart om de omtalade ostbågarna. Vi ställer också frågan kring vilket namn han har på klubban. Heinos lista ifrågasätter de regerande mästarna och vad pysslade Frölunda med i helgen? Allt i måndagens Hockeymorgon! Programledare: Tobias Dahlberg I panelen: Johanna Lagus, Christopher Heino-Lindberg & Simon Norberg Gäst på länk: Mikkel Aagaard
Programledare: Jesper HofmannPanel: Robin Berglund & Sabri SuvakciGäster: Noa Bachner, Johan Mjällby & Henrik LundströmRedaktion: Otto Jorméus, Oliver Tommos Jernberg, Carl Hultin, Victor Enberg & William ÅbergKontakta redaktionen: otto@dobb.se*Få en exklusiv NordVPN-rabatt här → https://nordvpn.com/fm25 och använd kampanjkoden ”FM25” Det är riskfritt med Nords 30 dagars pengarna tillbaka-garanti! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Konstnären Makode Linde intervjuas av Magnus Thorén. Med den skrikande tårtan ”Painful cake” och utställningen ”Negerkungens återkomst” blev Linde känd för den breda allmänheten. Han anklagades av en del för att sprida rasism och fördomar, medan andra såg hans verk som viktiga inlägg i den laddade debatten om mångkultur och identitetspolitik. Idag bor och verkar Makode Linde i Berlin sedan många år. Hur ser han på tårtskandalen idag? Saknar han den svenska kulturvärlden och provocerar hans black face-målningar fortfarande, eller har tidsandan gjort hans konst mainstream?
Konstnären Makode Linde intervjuas av Magnus Thorén. Med den skrikande tårtan ”Painful cake” och utställningen ”Negerkungens återkomst” blev Linde känd för den breda allmänheten. Han anklagades av en del för att sprida rasism och fördomar, medan andra såg hans verk som viktiga inlägg i den laddade debatten om mångkultur och identitetspolitik. Idag bor och verkar Makode Linde i Berlin sedan många år. Hur ser han på tårtskandalen idag? Saknar han den svenska kulturvärlden och provocerar hans black face-målningar fortfarande, eller har tidsandan gjort hans konst mainstream?
Sverige blev blåsta på nationalsången men lämnar Norge med tre poäng. Madelen Jangoy avslöjar stödet från Rolfö, Bennison svarar på ryktet och Norge sågas. Expressen Damfotboll går igenom allt från EM-genrepet. Med: Vendela Ögren, Carl Bolinder och Frida Olsson.
Sverige blev blåsta på nationalsången men lämnar Norge med tre poäng. Madelen Jangoy avslöjar stödet från Rolfö, Bennison svarar på ryktet och Norge sågas. Expressen Damfotboll går igenom allt från EM-genrepet. Med: Vendela Ögren, Carl Bolinder och Frida Olsson.
Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Rättelse: I samband med ett samtal sa vi felaktigt att en av de skjutna politikerna i USA är en senatsledamot. Rätt är att båda politikerna är lokala kongressledamöter. Den här rättelsen gjordes 14 juni 2025.
När Hanna tappade all impulskontroll. Ellen Algrens Eurovision-bingobricka, dom där bidragen som ALLTID är med. Erik Granqvist om varför vi ska bry oss om hockey-VM. Och starka mötet med Hanna. Samir om Thomas Müllers avskedstal till Bayern München. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programledare: Samir Yosufi & Hanna Hellquist
TV4 Hockey-podden firar valborg med en uppställning bestående av Lasse Granqvist, Staffan Kronwall och Henric Larsson. * Stökig tid för Brynäs succé-backpar* Luleå finalförluster är en tillgång* Robert Ohlsson klar för Frölunda* HV:s fullmatade backbesättningDu hittar alltid de senaste hockeynyheterna på https://www.tv4.se/ishockey Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
Nils tycker den är kreddig, Theo tycker den är fruktansvärd och Johan trodde att den var trasig. Dessutom har vi kört en fransk kreddlåda för tonåringen, en Axiam nånting-nånting-plastlåda-nånting!
Nyheterna Radio 12:00
I det här avsnittet intervjuar Häla tandläkaren Linda Boström från Mölndals Tandhälsa. Linda förklarar att sömnapné inte bara drabbar äldre överviktiga män som många tror. Det är vanligare än man föreställer sig även hos kvinnor, inklusive de utan övervikt. En gemensam faktor för många drabbade är att de saknar två till fyra tänder.Linda tar oss med på en fascinerande resa in i munnen och käken. Hon belyser hur vi påverkar ansiktets utveckling genom att ge barn hård mat, vilket låter käken utvecklas korrekt. Detta har konsekvenser genom hela livet.Linda ger även praktiska råd om hur man kan träna upp muskulaturen i munnen och käken igen. Hon informerar också om var man kan hitta mer kunskap inom området.Snoregymhttps://snoregym.com/Finding Connor Deeganhttps://www.youtube.com/watch?v=Sk5qsmRyVcEStory of headgearhttps://www.youtube.com/watch?v=C250OOIvViA&t=11sSteven Linhttps://www.drstevenlin.com/podcast/Shereen Limhttps://www.drshereenlim.com.au/book/Steven Parkhttps://www.youtube.com/c/doctorstevenpark/videosRichard Baxterhttps://tonguetie.com/book/Häla, som leder intervjun är är gäst på plattformen under några månader, hon har en Master i Nutrition från Middlesex University i London. Mer information om Häla och hur du kontaktar henne via https://gaps.nu. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
Björn Edgren från Sunne skulle bli basketproffs, men valde till slut läkarlinjen i Uppsala och blev komisk manusförfattare. Vi har kunnat njuta av hans roliga texter i Svenska Nyheter, Leif och Billy, Therese i kassan, Premiärdatum okänt och han är nu aktuell i P1:s fredagsprogram - Spanarna. Får han nånsin skrivkramp? Saknar han läkarjobbet och är det godaste som finns dill och grödlökschips med dill och gräslöksdipp? Detta och väldigt mycket mer kommer här, men först - vad ger man för intryck?Vill Du bli prenumerant och kunna lyssna på allt bonusmaterial och samtidigt stödja podden? Klicka på länken nedan:http://podcasters.spotify.com/pod/show/insikter-frn-utsikter/subscribe
Kan man fortsätta vara stolt över sin kurviga kropp efter att man blivit utbytt mot en pinnsmal Instagram-tjej? Hur hantera föräldrar som tycker att man borde försöka bli ihop med sitt elaka ex igen? Och stämmer det att tiden läker alla sår, även ett hjärta som gått i kras? Relationspodd - Vad grubblar du på?
Truecaller rusar på börsen efter sin rapport. Di:s analytiker Mikael Olsson kommenterar i studion.Ryssland och USA:s möte om Ukraina är avslutat. Vad händer nu? Analytikern Stefan Ingvarsson vid Utrikespolitiska institutet är med i programmet.De höga inflationssiffrorna i januari bekräftats av SCB. Matpriskollens grundare Ulf Mazur tror att trenden fortsätter. Programledare: Fredrik Lennander
Staffan Oldsberg om sin pappa, den kända tv-mogulen Ingvar. I decennier ledde han stora folkkära tv-program. I skuggan fanns Staffan, både i kulisserna i tv-huset på Delsjövägen i Göteborg men flera år senare också själv som programledare framför tv-kamerorna på både TV3, TV4 och Kanal 5. Hör honom berätta om sin utåtriktade och kontaktsökande pappa, om deras otroliga röstlikhet, om Ingvars arv i svensk tv, om deras såriga relation som far och son och om mamma Lailas roll. Vi pratar också om Staffans egna tv-karriär, nepotism-anklagelserna, hans dåliga självförtroende och om varför han inte fick fortsätta som programledare. Saknar han tv? Vill han tillbaka? Och vad gör Staffan idag. Det handlar också om dokumentären om Ingvar, vad tyckte han om den? Och hur ser han på kritiken mot sin pappa? Och så har Staffan valt ut sina 3 bästa tv-ögonblick med Ingvar. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
I dagens efterlängtade avsnitt så snackar vi El Clasico! Vad hände mellan Barcelona - Real Madrid? Bellingham Vs Pedri | Hur går det för Arsenal utan Saka? Och självklart mycket mer!Glöm inte att gilla, prenumerera & kommentera vad ni tyckte om videon!Socials:https://www.tiktok.com/@frirollstudion https://www.instagram.com/frirollstudionContact: frirollthepodcast@gmail.comCredits:Animation Video by Burak Kiraz from Pixabay.
Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Pekings säkrade kontrakt”Förstår att man velat se mer KFF-desperation””Gapet mellan MFF och Bajen är mindre än folk tänker”Halmstads fullträff”Saknar tydlighet i Djurgården” Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
Hör av er till oss på instagram så kan vi svara på era frågor, hjälpa er med problem och dilemman: @johannanordstrm & @edvintornblom! ursäkta klipps och redigeras av Niklas Runsten @niklasrunsten
Genom att jämföra "Jag saknar dig" med "Jag längtar efter dig" uppmärksammas skillnaden mellan känslor av förlust och hopp.. Genom att välja mer positiva ord kan vi förbättra vår inre dialog och skapa en mer hoppfull livsupplevelse.Monologen hittar du i textformat på Salih.nu.
I kvällens Karlavagnen blir det nostalgifrossa och vi vill höra om prylarna och sakerna som gör dig nostalgisk. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Var det bättre förr när inte alla satt med huvudet ner i telefonerna på bussen?Saknar du att samlas framför teven med din familj för att se veckans avsnitt av Rederiet?Kila ut på balkongen för att plocka en läskeflaska i back?Finns det en låt som direkt sätter igång minnen av en fantastisk resa?Har du något hemma som du inte kan slänga på grund av nostalgi? Eller går allt på tippen?Kvällens programledare Annika Jankell ser fram emot att prata med dig ikväll och ha en härlig nostalgisk kväll.Ring eller mejla oss, på karlavagnen@sverigesradio.se eller skriv till oss på Facebook och Instagram.
Jacob och Wille diskuterar hur man kan särskilja personer som försöker dela bra information från de som mest verkar vara ute efter att bli populära eller kunna sälja saker. Helt enkelt hur du skiljer på de som sprider korrekt information från de som blandar korrekt information med trams. Den här gången tar de chatGPT till sin hjälp genom att först skapa en lista med saker som utmärker opålitliga källor och sedan diskuteras fördelar och nackdelar med de olika punkterna i listan. På Tyngre Träningssnacks instagram kan du hitta bilder relaterat till detta och tidigare avsnitt. Hålltider (00:00:00) Introsnack - Jacobs flicklag tränar numera 3 gånger i veckan (00:01:51) Introsnack - Wille har semester och är rastlös (00:06:02) Hur kan man identifiera charlataner och pseudovetenskap (00:09:57) Målet är att kunna identifiera dåliga och bra källor utan att själv kunna ämnet (00:14:17) Mycket är varken helt rätt eller helt fel (00:16:38) Det som påstås vara nytt är mycket oftare fel (00:19:56) De som försöker säga saker som är rätt skiljer sig ganska tydligt från de som inte gör det (00:21:56) De som skapar mycket innehåll skapar sällan bra innehåll (00:22:24) Opålitliga experter, enligt chatGPT (00:22:57) 1. Avsaknad av källhänvisningar (00:30:41) Många är bra på att vilseleda genom att ange referenser (00:35:02) 2. Deras uttalanden baseras på egen tro och känslor (00:44:13) 3. Påhittade kvalifikationer (00:47:21) Auktoritetsargument kan vara både rimliga och tokiga (00:49:28) De med fina titlar som ändå säger tokiga saker (00:53:45) 4. Ensida argument från endast ett perspektiv (00:57:48) 5. Humor från chatGPT (00:59:08) 6. Saknar stöd från experter (01:00:08) Avsaknad av kritik mellan personer i samma gruppering är ofta talande (01:07:21) 7. Inte kopplad till instutition eller stora organisationer (01:12:00) 8. Snabb popularitet (01:14:09) 9. Ovilja att vilja erkänna fel (01:19:01) Dåliga källor drar ofta till sig följare som tror på uppenbart trams (01:21:27) 10. Konflikterande intressen och koppling till tveksamma produkter
AVSNITTET INNEHÅLLER REKLAM FÖR NEXTORY.In och signa upp er nu för 6 veckors kostnadsfritt användande av Nextory på nextory.se/MathildaAndrea Andrea har kommit till underfund med att hon måste sluta säga att hon är hungrig, trött eller ha ont.. Mathilda har varit i Spanien och har även hon kommit fram till några mindre charmiga beteenden hon har.. Förutom det avhandlas bland annat :Sommarplaner, Eurovision, Taylor Swift och trender vi hatar. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Att ställa upp för varandra, lyssna, trösta och göra roliga saker tillsammans det är vad man har vänner till. Men nu visar det sig att hundratusentals människor i Sverige saknar en nära vän. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Hundratusentals människor i Sverige har ingen nära vän, enligt nya siffror från Statistikmyndigheten SCB. Omkring 700 000 personer i Sverige har ingen att prata med om personliga saker.Det är fler män än kvinnor som saknar en nära vän att prata med om allting. Hur har du det med nära vänner? Och vad är en nära vän för dig?”Jag saknar en nära vän” med Sanna LundellRing oss, mejla på karlavagnen@sverigesradio.se eller skriv till oss på Facebook och Instagram. Slussen öppnar kl 21:00 och programmet börjar efter Sportextra, ca kl 22.12
Försvaret om ryssägda stugorna: Saknar bokningsrutiner. Över 10 000 hem översvämmade i södra Ryssland. Skyttedal och Jan Emanuels nya EU-lista. Betygssättning på jobbet. Mordet på gängledarens mamma. Allt fler lär sig skjuta i Sydafrika. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
I dag blir det bokradio för hela slanten. UFO-Sveriges ordförande tillika Sveriges flitigaste författare i genren ufoböcker, har åter kommit ut med ett praktverk – UFO: Närkontakterna som skakat världen. Clas Svahn utvecklar tankar kring boken och dess innehåll med Tobias Lindgren, som leder samtalet. Saknar ni ett exemplar att dagens ämne, alltså boken - UFO: Närkontakterna som skakat världen, så finns den att inhandla på Afushop.se, så slår ni även en slag för ufofrågan i Sverige. Gillar ni det UFO-Sverige gör, finns mer information på www.ufo.se
Avundsjukan på alla som drar till soliga destinationer dessa månader medans man själv är i mörka Sverige med noll inspiration. Men solen är runt hörnet och vi kan snart komma tillbaka till livet igen. Tills dess har vi mappa Delér hemma i Sverige som är barnens största idol.Klipps av Victor Ganguly Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
Riksbankschef Erik Thedéen om veckans räntebesked och sannolikheten för nya räntehöjningar, om varför Riksbanken vet så lite om svenskarnas tillgångar och om Riksbankens makt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Erik Thedéen har varit riksbankschef sedan januari i år. I torsdags presenterades han sitt femte räntebesked. Efter ständiga räntehöjningar sedan maj 2022 lämnades styrräntan oförändrad på fyra procent.Att inflationen sjunkit den senaste tiden och att kronans värde stärkts är positiva tecken. Men riskerna finns kvar och osäkerheten är fortsatt stor, framhåller Thedéen, enligt honom är det ”fifty fifty” att de behöver höja räntan med 25 punkter till längre fram.”Dels är det en insikt av att vi helt enkelt har haft fel tidigare, och haft fel alltid åt ett håll i den här räntehöjningscykeln, nämligen vi har trott att inflationen ska ge sig men den har överraskat uppåt och det måste man ha med sig, att det finns nåt i den här inflationsprocessen som vi inte riktigt verkar förstå.”, säger Erik Thedéen.Osäkerheter kring hur kronans värde utvecklas, ekonomins styrka och hushållens sparande är några faktorer som gör det svårt att avgöra om det blir en ny räntehöjning nästa år, säger Thedéen. Men han säger att det är hög sannolikhet att räntehöjningsracet som pågått med åtta räntehöjningar i rad sedan maj 2022 är över.Saknar kunskap om hushållens tillgångarNågot som förvånat Riksbanken är att priser på tjänster inte sjunkit mer än de gjort, räntehöjningarna till trots. En förklaring kan vara att hushållen haft större buffertar än vad Riksbanken känt till, och att svenskarna därför kunnat spendera mer vilket gjort att företagen kunnat höja priserna.Riksbanken har länge framhållit att det behövs bättre statistik över hushållens tillgångar och skulder. När förmögenhetsskatten togs bort 2007 försvann också statistik över svenskarnas sparande och andra tillgångar. Det här gör det svårare för Riksbanken att beräkna effekterna av penningpolitiken.”Jag tycker att det är ett ganska stort problem. Dels för att försöka förstå efterfrågan för penningpolitiken. Men det är också ett problem för att utforma stabilitetsåtgärder. Om vi tar amorteringskravet, jag var ju tidigare chef för Finansinspektionen, det här ligger ju på Finansinspektionen. Ska man förstå risken med högt belånade hushåll, då är det väldigt bra att förstå om de också har ett sparande, för det är klart, då minskar ju risken. Och det vet vi alltså inte.”, säger Erik Thedéen.Förra året föreslog en statlig utredning att SCB ska börja samla in avidentifierad statistik över hushållens tillgångar och skulder. Men regeringen har ännu inte tagit förslaget vidare.”Det här är en stark önskan från Riksbanken och andra myndigheter, men det är ju ytterst politikerna som får bestämma”, säger Erik Thedéen. Gäst: Erik Thedéen, riksbankschefProgramledare: Johar Bendjelloul Kommentar: Kristian Åström, Ekots ekonomikommentator Tekniker: Fabian BegnertProducent: Maja LagercrantzIntervjun spelades in förmiddagen den 24 november.
Linnea Wikblad saknar mening i livet! Mariah Carey stäms efter plagiatanklagelser! Markus Torgeby bygger hus mitt ute i ingenstans! Lena Andersson om att vara en motvillig provokatör! Babs Drougge på P3 Nyheter rapporterar om ryska prankduon och undrar vad en väska är, egentligen! Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programledare: David Druid och Linnea Wikblad
Saknar du en förebild som visar vägen? Motivation för att komma igång, eller energi för att orka vidare?Det här avsnittet är till dig som söker inspiration.Mer från Johannes:
Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Saknar du längtan efter barn och familj? Känner du dig utanför för att du inte har samma mål som din omgivning? Finns det i våra gener att man borde vilja skaffa barn?I veckans avsnitt djupdyker Johannes i olika perspektiv kring varför du kanske inte upplever att du vill ha familj. Du lär dig också jobbet du behöver göra för att förstå vad du själv vill och hur du hanterar grupptrycket som styr dig.Mer från Johannes:
Har vi för mycket demokrati i Väst? Och vilka är de största kulturella skillnaderna mellan länder som Sverige och den muslimska världen? Sociologen Göran Adamson har intervjuat Mustafa Kudari, imam vid Abu Ayyub al-Ansari-moskén i Amman i Jordanien. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
Saknar du Spöktimmen och vill ha över 30 bonusavsnitt av podden så signa upp på vår Patreon. Det kostar från 39 kr per månad, exklusive moms och du får då tillgång till alla våra exklusiva avsnitt här. Gå in på patreon.com och sök på Spöktimmen eller följ länken nedan. Ha en fantastisk sommar!Länk Patreon: https://www.patreon.com/spoktimmen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
Har du en fråga du vill få svar på, skicka ett DM till Maratonpoddens Instakonto eller mejla till maratonpodden@gmail.com. Maratonpoddens expertpanel besvarar dina frågor om träning, kost, idrottspsykologi, skador och annat. Den här gången besvarar idrottspsykologen Göran Kenttä en fråga om hur man ska göra när man har ett träningsmål, men saknar motivation.Följ Maratonpodden i sociala medier:Instagram: https://www.instagram.com/maratonpoddenFacebook: https://www.facebook.com/maratonpoddenFölj Petra:Instagram: https://www.instagram.com/maratonpetraFacebook: https://www.facebook.com/petra.manstromLinkedIn: https://www.linkedin.com/in/petramanstrom Vill du lyssna reklamfritt? Då är du välkommen till Maratonpodden+. Det kostar 23 kronor i månaden plus moms (29 SEK ink moms) och du kan självklart avsluta din prenumeration när du vill. Läs mer här: https://plus.acast.com/s/maratonpodden. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
Nyheter och fördjupning från Sverige och världen.
Diminutivsuffix, en förminskningsform som gör betydelsen av ord mindre, finns i många språk men saknas i svenskan. Hör om vad vi gör vi istället och varför -is inte kan räknas som diminutiv. Flera europeiska språk har suffix som går att lägga i slutet av ord för att skapa mindre varianter av ursprungsordet. Tyskan har till exempel -chen och -lein och italienskan -ino och -etto med flera. Men i svenska språket finns inget diminutivsuffix. Men att svenskan saknar diminutiv håller jag inte med om, vi har prefix som vi använder som diminutiver, som till exempel pytte, mini, mikro och de uttrycker också diminutiv, säger Henrik Rosenkvist professor i nordiska språk.Språkfrågor om diminutivHur definieras diminutiv?Saknar svenskan diminutiv?Hur skapas diminutiv i olika språk?Är det en form av diminutiv att säga prateliprata eller köpeliköpa, eller vad är det för fenomen?Är -is, som i bebis, föris, hemlis och grattis ett diminutivsuffix?Har det funnits diminutivsuffix i svenskan förr?Vad finns det för personnamn som är diminutiver?Läs och lyssna mer om diminutiv och -isTjänis, knäppis och brallis; om suffixet -is i modern svenska uppsats av Gunlög Josefsson, professor vid språk och litteraturcentrum Lunds universitet från 2002. Lista från Wikipedia på hur olika språk skapar diminutivLista från Svenska akademien om namns ursprung och betydelse där det går att söka efter namn som är diminutiverKrönika Formen som gör allt gulligt av Sara Lövestam, Språktidningen. (från 2019)Språkkrönika: Mammis undrar var bebis nappis är av Karin Skagerberg, Dagens-Nyheter. (från 3 oktober 2021) Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.