Podcast appearances and mentions of martin gelin

Åtminstone under hela efterkrigstiden har politiker bekymrat sig över vanligt folks läsning och försökt påverka läsvanor med politiska insatser. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Först handlade engagemanget om vad man läste (för mycket s.k. skräplitteratur) och om hur vanliga arbetare skulle få tag på kvalitetslitteratur. Sedan var det hemmafruarna och bönderna som läste för lite. Från 80-talet har barn och unga – och deras föräldrar – i stället stått i fokus för läsfrämjande åtgärder. Det slås fast i boken ”Den frivilliga läsaren. Läsningens politik i Sverige efter 1945” av Åse Hedenmark och Linnéa Lindsköld. Men vad är egentligen fel och rätt i läspolitiken? Det diskuterar f d läsambassadören Nioosha Shams med läsengagerade DN-korrespondenten Anna-Lena Laurén.MARTIN GELIN OM KONSTNÄREN NOAH DAVISI London pågår en retrospektiv utställning med verk av den amerikanska målaren Noah Davis. Konstnären, som dog 2015 bara 32 år gammal, arbetade med vardagsskildringar, ofta med utgångspunkt från foton med okända människor: familjesemestrar skolfoton och liknande opolitiska motiv. Svarta människors vardagsliv i USA.En av dem som sett utställningen och inspirerats av den är kulturjournalisten Martin Gelin.”THE HELSINKI EFFECT”: DIPLOMATISKT TRÖSKANDE SOM DOKUMENTÄR FILMUNDERHÅLLNINGDen första augusti 1975 undertecknade 35 länder på båda sidor om den så kallade järnridån Helsingforsdeklarationen. Ett dokument som skulle garantera säkerhet och samarbete efter andra världskriget. Undertecknandet markerade slutet på runt 600 dagar av diplomatiska samtal om allt från gränsers okränkbarhet och territoriell integritet till fredliga lösningar och grundläggande friheter. Inget som låter som ett rafflande underlag för en dokumentär om betydelsen av diplomati. Men Arthur Franck lägger hundratals timmar på att gräva bland arkivfilmer på handskakningar och gäspande konferensdeltagare, läsa och lyssna på gamla tal, bläddra bland pressfotografier. Filmen, som premiärvisades på festivalen Cph:dox, har lyckats skaka liv i de gamla bilderna och makthavarna.FRÅN MOLN TILL MOZART – RADIO-ESSÄ OM FRAKTALER OCH ATT ÖVA SIG PÅ SORGHelena Granström funderar över några av tillvarons inre strukturer: de självupprepande mönster – fraktaler, eller miniatyrer av helheter – som till exempel blomkål, modernistiska romaner och sorg har gemensamt.Programledare: Thella JohnsonProducent: Estrid Holm

Livesamtal, arrangerat i samarbete med Svenska PEN, den 21 januari 2025 på Bonniers konsthall i Stockholm. Donald Trump har klivit in i Vita huset som USA:s 47:e president. Hur påverkar det pressfriheten och demokratin i USA, Europa och Sverige? Medverkar gör Christian Christensen, professor i journalistik, Martin Gelin, frilansjournalist och tidigare USA-korrespondent, Erik Larsson, ordförande Reportrar utan gränser och Åsa Wikforss, professor i filosofi, författare och akademieledamot. Moderator: Kerstin Almegård, ordförande Svenska PEN.

För en vecka sedan installerades Donald Trump som USA:s 47:e president. Dagen efter hans tillträde arrangerade Svenska PEN och Reportrar utan gränser ett samtal om vad vi har att vänta de kommande fyra åren. Hur påverkas demokratin, yttrandefriheten och pressfriheten i USA nu? Hur kommer den amerikanska politiken att påverka övriga världen? Och vilka effekter kan det få i Sverige?   Svenska PEN:s ordförande Kerstin Almegård höll i samtalet och medverkade gjorde även Åsa Wikforss, professor i filosofi, författare, akademiledamot, Martin Gelin, journalist och författare, Christian Christensen, professor i journalistik och Erik Larsson, ordförande Reportrar utan gränser.   Samtalet spelades in den 21 januari på Bonniers Konsthall i Stockholm.

Vi blickar tillbaka över hösten och bjuder på några pärlor från Lundströmsstudion, ni hör bland andra guldkorn med Bruno K Öijer, Martin Gelin och Cecilia Hansson. Presentatör: Märta Myrstener. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I Lundströms Bokradio återvänder vi till några av de samtal och möten som Marie Lundström haft med författare och poeter under hösten. Först ut är ett smakprov från poeten Bruno K Öijer, som kom till oss och läste sju dikter från sin senaste, hans första på tio år, diktsamling Växla ringar med mörkret. Ni hör även en del av samtalet med författaren och journalisten Martin Gelin, som i höst släppte boken Imorgon är är jag långt härifrån. I den skildrar han sitt beslut att lämna New York efter 23 år i USA.I programmet hör ni även en del av samtalet kring temat på Bokmässan, Sapmí. Författarna Elin Anna Labba, Ann-Helén Laestadius, samt konstnären Britta Marakatt-Labba, besökte studion för ett samtal om samisk litteratur och de samiska böcker som har betytt mest för dem. Andra guldkorn ni hör från hösten: Cecilia Hansson som kom och pratade om sin bok Kafkalungan, Mattias Timander om sin hyllade debutroman Din vilja sitter i skogen, och inledningen av bokcirkeln radarparet Marie Göranzon och Olof Wretling, som under tre veckors tid läste Göran Tunströms klassiska roman Juloratoriet. Skriv till oss! bokradio@sverigesradio.seProgramledare: Marie LundströmProducent: Andreas Magnell Presentatör och ljuddesign: Märta Myrstener

USA lämnade inte sitt rasistiska arv när slaveriet officiellt avskaffades 1865. I Södern bytte förtrycket bara skepnad. Svarta män fängslades i stor skala för påhittade brott för att sedan hyras ut till arbetsgivare. Ku Klux Klans terror i form av lynchningar och mordbränder förhindrade svarta män från att rösta i Södern.Det offentliga rummet delades upp genom rena apartheidlagar – en segregation som, även efter medborgarrättsrörelsen på 1960-talet, har bitit sig kvar genom bostadssegregation.Detta är det andra avsnittet av två om rasismens historia i USA i podcasten Historia Nu, där programledaren Urban Lindstedt samtalar med journalisten Martin Gelin, som bland annat har skrivit boken Den vita stormen – Rasismens historia och USA:s fall.Rasismen i USA är en central och djupt rotad del av landets historia, präglad av brutala system, kulturella stereotyper och en ideologi som syftat till att rättfärdiga ojämlikhet. Historien är fylld av exempel på våld, förtryck och systematisk exkludering, men också motstånd, kulturellt skapande och politiska framsteg som har format nationens utveckling.Efter slaveriets avskaffande fängslades svarta män för små förseelser eller påhittade brott för att sedan hyras ut till arbetsgivare. Fabriker kunde beställa fångar, som myndigheterna sedan försåg dem med.Massfängelsesystemet, som började ta form på 1970-talet, fortsätter att påverka samhället idag, där svarta amerikaner utgör en oproportionerligt stor del av fängelsepopulationen. Under 1980-talet intensifierades denna utveckling under Reaganadministrationen. Lagar som införde hårda straff för små narkotikabrott drabbade svarta samhällen oproportionerligt hårt. Detta förstärktes ytterligare av privata fängelseföretag, som ekonomiskt tjänade på denna systematiska diskriminering.En försvinnande liten andel av de svarta männen i Södern hade möjlighet att utnyttja sin rösträtt, då vita med hjälp av terror och administrativa åtgärder gjorde det omöjligt att rösta. Det var först på 1960-talet som svarta i Södern fick medborgerliga rättigheter.Det skulle dröja nästan ett sekel innan en ny våg av förändring svepte genom USA. Under 1960-talet, genom medborgarrättsrörelsen, utkämpades en ny strid för lika rättigheter. Martin Luther King Jr., Rosa Parks och andra ledde demonstrationer som utmanade de djupt rotade strukturerna av rasism. Voting Rights Act från 1965 markerade en seger – svarta amerikaner fick äntligen full tillgång till sin rösträtt.En vit backlash, där politiska och juridiska mekanismer användes för att undergräva dessa framsteg, blev snabbt en realitet. Genom strategiska reformer, såsom att försvåra röstning i svarta samhällen, förhindrades fortsatt förändring.Rasismen syns fortfarande i modern politik, särskilt inom det republikanska partiet. Genom att manipulera valkretsar och införa restriktiva vallagar har partiet funnit nya sätt att marginalisera svarta väljare.Bild: Skylt för det "färgade" väntrummet på en busstation i Durham, North Carolina, maj 1940. Jack Delano. Källa: Wikipedia. Public Domain.Musik: Feels Like Gospel Morning av Kana Kamitsubo, Storyblock Audio.Lyssna också på S:t Barthélemy – En skamfläck i Sveriges historia.Klippare: Emanuel Lehtonen Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Den amerikanska självständighetsdeklarationen från år 1776 har inspirerat frihetskämpar ända fram till vår tid. Men USA:s ideologiska fader, Thomas Jefferson, skrev de berömda raderna om att "alla människor är skapade lika" samtidigt som han utdömde piskstraff till 12-åriga slavar på sin plantage Monticello. Denna motsättning har USA aldrig kommit över.Trots att slaveriet förbjöds den 18 december 1865 genom det 13:e tillägget till konstitutionen tvingades tidigare slavar och deras ättlingar i Södern att fortsätta leva under slavliknande förhållanden, helt utan medborgerliga rättigheter, långt in på 1900-talet. Därför är det svårt att förstå dagens USA utan att ta med rasismen i analysen.Detta är det första avsnittet av två om rasismens historia i USA i podcasten Historia Nu, där programledaren Urban Lindstedt samtalar med journalisten Martin Gelin, som bland annat har skrivit boken Den vita stormen – Rasismens historia och USA:s fall.Från slavhandelns grymheter till moderna former av strukturell rasism har förhållandet mellan ras och makt format USA:s identitet. Rasismen i USA är en central och djupt rotad del av landets historia, präglad av brutala system, kulturella stereotyper och en ideologi som syftat till att rättfärdiga ojämlikhet. Historien är fylld av exempel på våld, förtryck och systematisk exkludering, men också motstånd, kulturellt skapande och politiska framsteg som har format nationens utveckling.Den amerikanska rasismen började 1619, när det första slavskeppet anlände till Nordamerika med afrikanska slavar till Jamestown, Virginia – en brittisk koloni som behövde arbetskraft för att odla tobak och andra grödor. Dessa män och kvinnor tvingades in i ett brutalt system som skulle bli ekonomiskt fundamentalt för kolonierna, samtidigt som de amerikanska grundlagsfäderna byggde sina samhällen på principer om mänskliga rättigheter och frihet.Under den amerikanska revolutionen slog kolonisterna sig fria från brittiskt styre. De kämpade för sina rättigheter mot vad de uppfattade som tyranni – samtidigt som de själva upprätthöll ett system som förvägrade samma rättigheter till miljontals slavar. För Jefferson och andra slavägare som deltog i revolutionen var friheten reserverad för vita män.Afrikanerna sågs som underlägsna av de europeiska kolonisatörerna, vilket gav upphov till en rasistisk ideologi som rättfärdigade slaveriet. Denna ideologi genomsyrade inte bara samhällets lagar utan också dess kultur, religion och vetenskap.1861 bröt inbördeskriget ut, delvis som ett resultat av djupa motsättningar mellan nord och syd om slaveriets framtid. Nordstaterna, industrialiserade och mindre beroende av slavarbete, motsatte sig sydstaternas vilja att expandera slavsystemet till nya territorier. Abraham Lincoln, en frispråkig kritiker av slaveriet, ledde unionens kamp, men även han var medveten om frågans komplexitet.Kriget avslutades med seger för nordstaterna och avskaffandet av slaveriet 1865. Men svarta amerikaners frihet var långt ifrån säkerställd. Jim Crow-lagar, som infördes i slutet av 1800-talet, återinförde en form av slaveri i allt utom namn. Lynchningar, förnekad rösträtt och segregationslagar blev normen.Bild: Amerikanska slavar som väntar på försäljning: Richmond, Virginia , målning av Eyre Crowe baserad på en skiss gjord 1853 när han besökte USA med William Thackeray. Källa: Wikipedia. Public Domain.Musik: Louisiana Blues Slide Acoustic Guitar med Raighes Factory. Storyblock AudioLyssna också på Det amerikanska inbördeskriget – USA:s blodigaste krig.Klippare: Emanuel Lehtonen Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Dagens gäst är på nytt journalisten Martin Gelin, verksam på Dagens Nyheter, författare till ett flertal böcker om amerikansk politik och aktuell med boken ”Imorgon är jag långt härifrån: ett avskedsbrev till USA”. Gelin bodde i USA i över två decennier, men när han för ett par år sedan fick barn insåg han att det inte längre var möjligt att bo kvar där. Vi samtalar om amerikanernas levnadsvillkor, om den turbulenta politiken, om varför Donald Trump utgör ett historiskt hot mot amerikansk demokrati, men också hur USA är platsen för några av de mest progressiva idéerna.Martin Gelins bok: https://www.adlibris.com/se/bok/imorgon-ar-jag-langt-harifran-ett-avskedsbrev-till-usa-9789127188938 Bli medlem på Patreon: https://www.patreon.com/bildningskomplexet och få exklusiva avsnitt och övriga avsnitt reklamfritt före alla andra, eller stötta podden på SWISH på 0709262541Instagram: https://www.instagram.com/bildningskomplexet/ Facebook: https://www.facebook.com/BildningskomplexetE-post: benjaminelfors@gmail.comMusikproduktion: Ivar EddingOmslag: Emma Westin/Matthew Sundin Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Marie Lundström samtalar med författaren och skribenten Martin Gelin om hans nya bok Imorgon är jag långt härifrån, som är ett slags avskedsbrev till New York och USA där han bott i 23 år. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Martin Gelin, född 1978, flyttade till New York 2001 och har bott där fram till alldeles nyss. Han har skrivit elva böcker om USA, jobbat som frilans åt internationella tidningar och varit utrikeskorrespondent och reportageskribent för Dagens Nyheter.I den nya boken ”Imorgon är jag långt härifrån” skildrar han sin kärlek till New York, men också varför han nu lämnar landet och flyttar därifrån. Efter att han har fått barn och bildat familj får han upp ögonen för våldet och allt det mörka som präglar USA.Skriv till oss! bokradio@sverigesradio.seProgramledare: Marie LundströmProducenter: Ulph Nyström och Andreas MagnellLjuddesign: Märta Myrstener och Olle Sjöström

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vi börjar med siffror som visar att svenskarna faktiskt är mindre deppade — om inte positiva — till framtiden och tillvaron. Susanna vädrar lite ekensnack i samband med en beskrivning av road rage på Östermalm och vi minns Eva Swartz. Det för oss över på konsten med minnesord, som nästan ingen in Sverige, utom Fokus, ägnar sig år. Staffan Heimerson är Fokus obestridde mästare i genren och i det kommande numret har han skrivit om Kurt Salomonson, gruvarbetare och proletärförfattare, på ett lysande sätt. Vi undrar varför vi ska lita på Klarna, som vill ha våra pengar och sedan kastar vi oss in i det amerikanska presidentvalet. Harris har medvind, men kommer det att hålla i de sju delstater som är avgörande? Demokraterna har dragit långt åt vänster, något som r underrapporterat i svensk media. Välrapporterat är dock svenska journalisters aversion mot Amerika och det senaste exempel på det — Martin Gelin — får nästan obegränsat utrymme i DN när han ska lansera sin bok om hur illa han tycker om USA. Vi har käkat middag med Camilla och Johan och den senare påstår snobbigt nog att det inte är någon idé att äta ostron om man inte är i Frankrike. Widar Andersson har varit klok igen. Det händer rätt ofta. Become a member at https://plus.acast.com/s/hakeliuspopova. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Den 17 juni publicerade den brittiska dagstidningen The Guardian en text skriven av den svenske journalisten och författaren Martin Gelin, om den attack på fri media som följde på Kalla Faktas granskning av Sverigedemokraternas trollfabriker. Attacken kom från partiledaren i Sveriges näst största parti, Sverigedemokraterna. Jimmie Åkesson kallade TV4:s granskning för en gigantisk påverkansoperation och en ung sverigedemokrat, Josef Fransson, twittrade om ljugmedia – en fras direkt hämtad från nazitermen ”lügenpresse”.   På senare år har vi sett, både i USA, Europa och nu även i Sverige, att hatet och hoten mot journalister, författare, forskare och andra personer i offentligheten kommer från politiker. Kerstin Almegård ringde upp Martin Gelin i New York och pratade med honom om detta och en hel del annat.

Lagom till att ytterligare en larmrapport anlänt om utländska makters försök att påverka val i västländer diskuterar Erik och Jesper återigen igen frågan om desinformation. Visserligen dök nyheten om den senaste larmrapporten upp först efter inspelningen men som av en händelse stämmer även denna in på det fenomen som diskuteras i podden. En podd som dessutom innehåller en del beröm till Martin Gelin.

Han har varit korrespondent i New York i över ett decennium och berättar i P4 Extra - Gästen om varför han vill lämna USA och om presidentvalet där otroligt mycket står på spel. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

När OJ Simpsons exfru hittas mördad utanför sitt hem i Los Angeles blir fotbollsstjärnan snabbt misstänkt. Frågan om hans skuld splittrar amerikanerna och eldar på debatten om systematisk rasism. Nya avsnitt från P3 Dokumentär hittar du först i Sveriges Radio Play. På gången som leder upp till huset i det annars lugna området Brentwood i Los Angeles ligger en död kvinna i en stor blodpöl. I närheten ligger också en man, knivhuggen till döds. Kvinnan är exfrun till en av USAs största sportstjärnor - James Orenthal Simpson.När polisen genast börjar misstänka ex-maken OJ för mordet tror de att han frivilligt ska låta sig gripas. Men OJ dyker aldrig upp och istället börjar en intensiv biljakt i krypande fart. Längs med Los Angeles vägar går stadsborna ut med stora skyltar som visar stöd för superstjärnan.Året är 1994 och rättegången mot OJ Simpson hamnar mitt i en brinnande konflikt mellan den svarta befolkningen i LA och polisen som anklagas för systematisk rasism. Mordfallet och rättegången splittrar det amerikanska folket i två läger - de som tror att polisen planterat bevis och de som är övertygade om att OJ begått mordet.Medverkande:Dave Gascon, polis i Los Angeles (LAPD).Jim Newton, journalist verksam i Los Angeles.Martin Gelin, journalist och författare av boken ”Den vita stormen: Rasismens historia och USA:s fall”.Zoey Tur, tidigare Bob och helikopterreporter i Los Angeles.Shawn Holley, advokat i OJ Simpsons försvarsteam.En dokumentär av: Anna Gjöres.Producent: Hanna Frelin.Publicerad år 2024.

Dagens avsnitt handlar om rasismens historia i USA och gäst är Martin Gelin, författare, journalist och Dagens Nyheters korrespondent i New York. Med utgångspunkt i Gelins bok ”Den vita stormen” samtalar vi om hur rasismen präglat USA. Gelin menar att varje gång den svarta befolkningen fått utökade politiska rättigheter så har den konservativa vita befolkningen flyttat sig längre höger ut. Vi samtalar om presidenten Thomas Jeffersons slavgods, segregationslagarna som upphörde först på 1960-talet och dagens rasistiska krafter som vill skriva om historien.Martin Gelins bok:  https://www.adlibris.com/se/bok/den-vita-stormen-rasismens-historia-och-usas-fall-9789127168831Stötta podden på patreon.com/bildningskomplexet och få avsnitt före alla andra eller på SWISH på 0709262541.Facebook: BildningskomplexetInstagram: BildningskomplexetTwitter: @BenjaminElforsE-post: benjaminelfors@gmail.comMusikproduktion: Ivar EddingOmslag: Emma Westin/Matthew Sundin

Berättelsen om hur en kampsportsmästare blev sitt eget mäktiga mediehus, gjorde en miljarddeal med Spotify och fick forskare att se rött. Joe Rogan (f. 1967) växer upp i Boston som en osäker kille. Men efter att ha funnit mening i kampsporten taekwando, ger han sig ut i världen med nytt självförtroende. Joe satsar på att bli stand up-komiker och det ska visa sig att hans förmåga att snacka inför publik är stor. Så stor att han drygt 30 år senare fått ett osannolikt genomslag med konceptet "bara samtal", rökt gräs i direktsändning med Elon Musk och hamnat i stormens öga under en global pandemi.P3 ID om Joe Rogan är en berättelse om när underhållning blir politik på hög nivå. Det handlar också om hur träning kan förändra en människa från grunden, konspirationsteorier och ett företag som säljer gummivaginor. I avsnittet hörs bland andra Martin Gelin, författare och Dagens Nyheters New York-korrespondent, samt Paul Del Valle, programledare för MMA-podden. Programledare och producent: Vendela LundbergAvsnittsmakare: Alice DadgostarTekniker: Fredrik NilssonAvsnittet producerades sommaren 2023 av Studio Olga. Ljuden är hämtade från CNN, BBC, NBC, The Verge, The Joe Rogan Experience, Lex Fridman Podcast, The Oil and Whiskey Podcast, Sveriges Radio, MTV, Youtube-kontot UFC, Rolling Stone, Hollywood Reporter

Det här kan vara året då Kina axlar Rysslands roll som världsledande på desinformation och nationalistisk propaganda. Experter säger nu att risken ökat för att en svallvåg av militanta budskap kan spä på extremism i andra länder. I Kalifornien, Litauen, Australien och Taiwan har prokinesiska nationalister tagit till våld mot politiska motståndare. Den här veckan bjuder vi på en inläsning av Martin Gelins reportage om den allt aggressivare nationalistiska propgandan från Kina. Texten är ur Expo #3 2022 och har inte uppdaterats inför inläsningen. Studio Expo är tillbaka som vanligt igen nästa fredag. För endast 39:-/månad kan du prenumerera på tidskriften Expo. Du får då fyra nummer per år hem i din brevlåda. Dessutom får du direkt tillgång till alla nummer av Expo som någonsin getts ut – från starten 1995 fram till idag. Teckna din prenumeration på https://expo.se/prenumerera idag! --- "Kinas nationalistiska propaganda" av Martin Gelin, ur Expo #3 2022. Uppläsare: Anna Fröjd Ansvarig utgivare: Daniel Poohl --- Studio Expo ger dig som lyssnar fördjupningar om våra avslöjande, mer om våra granskningar och analyser av högextrema tendenser. Varje vecka i din poddspelare! Expo är en religiöst och partipolitiskt obunden stiftelse. Vi har granskat och bevakat extremhögern sedan 1995 för en levande demokrati där rasistiska idéer och organisationer saknar inflytande. Hjälp oss fortsätta granska extremhögern och erbjuda journalistik och poddar utan betalvägg. Bli månadsgivare på expo.se/stod-expo eller swisha valfri slant till 123 271 02 59. Tillsammans gör vi skillnad – tack för ditt bidrag!

Podden på plats i USA där ex-presidenten trappar upp smutskastningen och ryktet säger att han snart tillkännager sin kandidatur för 2024. USA:s tidigare president Donald Trump beskriver demokrater som onda människor som är ute efter att förstöra USA och nuvarande presidenten Joe Biden varnar för en demokratisk kollaps.USApodden är på plats i USA för mellanårsvalet 2022 och vi inleder vår resa i New York och med att bland annat diskutera tonläget i den amerikanska politiska debatten.New York är intressant igenNew Yorks guvernör Kathy Hochul trodde nog att valet 2022 skulle bli en promenadseger men plötsligt verkar den republikanske utmanaren Lee Zeldin ha en liten chans att komma ikapp.Detta utmanar bilden av New York som ett demokratiskt fäste. Hur blev det så? Och säger det något om en politisk karta i förändring?Medverkande: Ginna Lindberg, USA-kommentator, Kajsa Boglind, programledare P4 Världen och Martin Gelin, New York-korrespondent för Dagens Nyheter.Programledare: Sara StenholmProducent: Viktor MattssonTekniker: Heinz Wennin

Slaveriet har beskrivits som USA:s arvsynd. Vilken roll spelar rasismen i amerikansk politik i dag? Vi pratar också om oberoende kandidater och Trumps eventuella vittnesmål i kongressen. President Donald Trump har kallats för att vittna under ed om stormningen av kongressen 6 januari 2021. Nu är den stora frågan om han ställer upp och vad som händer om han vägrar.Slaveriets påverkan på USA 2022Det är över 150 år sedan slaveriet avskaffades men rasism är fortfarande en närvarande politisk faktor i USA. Martin Gelin berättar om sin nya bok Den vita stormen och vilken roll rasism spelar i utmaningarna för USA:s demokrati.Oberoende kandidater som sticker utEn oberoende kandidat i Utah väcker stor uppmärksamhet, men kommer han kunna utmana de vanliga partierna? Och hur kommer det sig att tvåpartisystemet är så cementerat i USA?Medverkande: Ginna Lindberg, USA-kommentator på Ekot, Cecilia Khavar, USA-korrespondent och Martin Gelin, USA-korrespondent Dagens Nyheter.Programledare: Sara StenholmProducent: Viktor MattssonTekniker: Christer Tjernell

Med kriget i Ukraina föll världens andra kriser in i skuggan. Pandemin lades till handlingarna, andra konflikter fick pågå utanför mediernas blickfång och vårt fokus på klimatkrisen blev suddigt. Men klimatförändringarna står inte stilla, och kriget påverkar dem. I Utrikesveckan i Studio DN berättar DN:s korrespondenter om klimatkrisen i skuggan av kriget. Medverkande: Erik Esbjörnsson, Afrikakorrespondent, Lovisa Herold, Tysklandskorrespondent, Martin Gelin, korrespondent i New York, Jannike Kihlberg, klimatreporter. Programledare: Sanna Torén Björling. Producent: Sabina Marmullakaj. Ljudtekniker: Patrik Miesenberger. Tekniker: Jonas Lindskov, Bauer Media.

På tisdagen sköts 19 barn och två vuxna till döds i Texas, i den dödligaste skolskjutningen i USA på många år. Det är den tredje massakern kort tid, men en i en lång rad av masskjutningar. DN:s korrespondent i New York, Martin Gelin, förklarar hur det kommer sig att masskjutningarna fortsätter i USA, år efter år. Programledare: Sanna Torén Björling. Producent: Sabina Marmullakaj. Ljudtekniker: Patrik Miesenberger. Tekniker: Oliver Bergman, Bauer Media.

I dag inleds utfrågningen av president Joe Bidens kandidat – Ketanji Brown Jackson – till USA:s Högsta domstol. Vem är hon? I dagens avsnitt berättar DN:s korrespondent Martin Gelin om Brown Jackson som kan bli den första svarta kvinnan i Högsta domstolen och om hur domartillsättningarna har blivit alltmer politiserade. Programledare: Sanna Torén Björling. Producent: Sabina Marmullakaj. Ljudtekniker: Patrik Miesenberger. Tekniker: Oliver Bergman, Bauer Media.

En grundbult i en demokrati är att förloraren av ett val erkänner sig besegrad, att överlämnandet av makten sker fredligt och att väljarna känner tillit till valresultatet. I USA är inget av detta längre självklart. För ett år sedan stormades den amerikanska kongressen, i ett upplopp som drevs fram som en protest mot att Donald Trump förlorade – och ett ifrågasättande av att han faktiskt gjorde det. Hör USA-korrespondenterna Karin Eriksson och Martin Gelin om hur den amerikanska demokratin egentligen mår. Programledare: Sanna Torén Björling | Producent: Palmira Koukkari Mbenga

Är smarta prylar vår tids asbest? Har vi helt gett upp vår personliga säkerhet för att kunna använda smarta telefoner och bo i smarta hem? Vilka är de största riskerna med att stora företag som Facebook och Google samlar information om oss som använder deras tjänster? Behövs det rentutav en digital Genèvekonvention som skyddar rättigheterna för alla oss som lever allt större del av våra liv med hjälp av internet. I detta avsnitt får vi höra Anne-Marie Eklund Löwinder som är säkerhetsexpert och säkerhetschef på Internetstiftelsen. Hon är också en av sju personer i världen som har nyckeln till internet, vilket betyder att hon i praktiken har makt att faktiskt stänga av en stor del av vår verklighet. I detta avsnitt samtalar hon med Karin Pettersson som dels är kulturchef på Aftonbladet men som också skrivit boken “Internet är trasigt” tillsammans med journalisten och författaren Martin Gelin.Dessutom får Anne-Marie och Karin bita tag i en fråga från Flygvapenmuseum i Linköping som utgår från Sveriges kanske hemligaste museiföremål, ett flygplan som är 32 meter långt och väger 4 ton.

George Floyds död i maj förra året ledde till protester som har präglat USA sedan dess. Nu pågår rättegången mot polisen som höll sitt knä mot Floyds nacke. I Studio DN berättar korrespondent Martin Gelin om den jury som avgör Derek Chauvins framtid, och vad domen kan få för betydelse. Programledare: Sanna Torén Björling. Producent: Madeleine Longo. Exekutiv producent: Augustin Erba. Ljudtekniker: Patrik Miesenberger. Teknik: Oliver Bergman, Bauer Media.

Donald Trump friades i riksrätten, men det rättsliga efterspelet av stormningen av Kapitolium är långt från över. 230 personer misstänks fortfarande för sin inblandning, Trump är stämd i allmän domstol och talmannen Nancy Pelosi vill ha en sanningskommission. I dagens avsnitt pratar vi med Martin Gelin, korrespondent i New York, om personerna som är misstänkta för brott efter stormningen av Kapitolium. Programledare: Sanna Torén Björling. Producent: Sabina Marmullakaj. Exekutiv producent: Augustin Erba. Ljudtekniker: Patrik Miesenberger. Teknik: Oliver Bergman, Bauer Media.

Nästa vecka startar riksrätten mot Donald Trump, som troligen frikänns för andra gången. Men Republikanerna är inte eniga i synen på Trumps eftermäle. En vild debatt pågår om hur man ska behandla såväl de politiker som tar avstånd från Trump – och de som sprider hans konspirationsteorier. Gäst: Martin Gelin, DN:s korrespondent i New York. Programledare: Sanna Torén Björling. Producent: Sabina Marmullakaj. Exekutiv producent: Augustin Erba. Ljudtekniker: Patrik Miesenberger. Teknik: Jonas Lindskov, Bauer Media.

I dag svär Joe Biden eden som USA:s president. Hur ser hotbilden mot Washington DC ut? Kommer Biden lyckas tackla fyra kriser samtidigt – pandemin, ekonomin, klimatet och kampen mot rasismen? Vad gör Trump och vad kan vi vänta oss av honom i framtiden? DN:s korrespondenter Karin Eriksson och Martin Gelin om vad vi kan vänta oss i dagens avsnitt. Programledare: Sanna Torén Björling. Producent: Sabina Marmullakaj. Exekutiv producent: Augustin Erba. Ljudtekniker: Patrik Miesenberger. Teknik: Oliver Bergman, Bauer Media.

För första gången någonsin har Republikanerna inte formulerat en politisk plattform inför partiets konvent. I stället presenterades en överenskommelse där partiet lovar att stödja president Trumps politik – och där omkring hälften av alla huvudtalare heter Trump i efternamn. ”Allt handlar om att dyrka Donald Trump”, säger DN:s USA-korrespondent Martin Gelin. Programledare: Sanna Torén Björling. Producent: Sabina Marmullakaj. Exekutiv producent: Augustin Erba. Ljudtekniker: Patrik Miesenberger. Teknik: Oliver Bergman, Bauer Media.

Ingen annan president har tidigare kunnat säga och göra saker som Donald Trump – utan att det påverkat hans väljarbas. Men de senaste opinionssiffrorna har sett dystra ut. Däremot tycker 85 procent av republikanerna att han gjort ett bra jobb under sin tid som president. Vad beror det på? I dag pratar vi med Martin Gelin, DN:s korrespondent i New York, om republikanernas lojalitet till USA:s president. Programledare: Augustin Erba. Producent: Sabina Marmullakaj. Ljudtekniker: Patrik Miesenberger. Teknik: Oliver Bergman, Bauer Media.

DNs New York-korrespondent Martin Gelin om Black Lives Matter-rörelsen, hur coronaviruset fortfarande sprider sig, Donald Trumps hantering av protesterna och spekulationerna kring presidentvalet i höst. I Det dagliga värvet avsnitt 18 berättar Martin också om att prata med vita män på diners i Kentucky, och att få en check av Mr Trump himself.SAMTALSLEDARE: Kristoffer TriumfKLIPPARE: Cristofer OdqvistDISTRIBUTION: AcastKONTAKT: MAIL och INSTAGRAM See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

USA skakas av våldsamma, rasrelaterade protester, ekonomisk kris och av pandemin – som skördat mer än 100.000 offer. Om fem månader är det presidentval och läget är mycket spänt. I Brasilien förnekar president Jair Bolsonaro viruset, medan befolkningen utökar antalet gravplatser. Demonstranter som protesterar, bland annat mot Bolsonaros försök att upplösa Högsta domstolen, befarar att landet är på väg mot diktatur. ”Presidenten är totalt egoistisk, han fokuserar bara på att bli återvald och struntar i att folk dör”, säger DN:s korrespondent i Brasilien, Henrik Brandão Jönsson, som medverkar i utrikesdagen tillsammans med DN:s utrikeskommentator Michael Winiarski, Karin Eriksson, korrespondent i Washington och Martin Gelin, korrespondent i New York. Programledare: Sanna Torén Björling. Producent: Sabina Marmullakaj. Exekutiv producent: Augustin Erba. Ljudtekniker: Patrik Miesenberger. Teknik: Oliver Bergman, Bauer Media.

Donald Trump odlar en image av sig själv som oövervinnlig politiker inför höstens val – hur ligger det egentligen till? Opinionsmätningarna visar en ledning för demokraten Joe Biden – och Trumps underläge är det största för en sittande president i USA sedan 1992. I dag pratar vi med Martin Gelin, DN:s korrespondent i New York, om att Bidens försprång oroar republikanerna inför USA-valet. Programledare: Sanna Torén Björling. Producent: Sabina Marmullakaj. Exekutiv producent: Augustin Erba. Ljudtekniker: Patrik Miesenberger. Teknik: Oliver Bergman, Bauer Media.

Det nya coronaviruset har blivit ett slagträ i frågan om rösträtten i USA – något som kan påverka presidentvalet i november. I dag pratar vi med DN:s USA-korrespondent Martin Gelin om hur virusutbrottet utnyttjas för att hindra amerikaner från att rösta. Programledare: Sanna Torén Björling. Producent: Sabina Marmullakaj. Exekutiv producent: Augustin Erba. Ljudtekniker: Patrik Miesenberger. Teknik: Oliver Bergman, Bauer Media.

I USA är sjukvård ingen rättighet, och miljoner amerikaner saknar försäkring. Sjukvården är illa förberedd för en pandemi. I dag pratar vi med Martin Gelin, DN:s korrespondent i New York, om hur coronakrisen har påverkat sjukvården i USA. Programledare: Sanna Torén Björling. Producent: Sabina Marmullakaj. Ljudtekniker: Patrik Miesenberger. Exekutiv producent: Augustin Erba. Teknik: Oliver Bergman, Bauer Media.

I detta avsnitt gästas podden av Martin Gelin som tillsammans med Erik Åsard har skrivit en ny bok om högerpopulismens utbredning. De beskriver bland annat hur Trump omformat det republikanska partiet och just dragit partiet i en nationalistisk riktning. Vi utvecklar också ämnet från föregående avsnitt om vad Trump har åstadkommit under sina snart tre år vid makten. Vi bjuder på veckans Trumpcitat och "veckans historia" som denna gång handlar om Homesteadlagen från 1862. 

I detta avsnitt gästas podden av Martin Gelin som tillsammans med Erik Åsard har skrivit en ny bok om högerpopulismens utbredning. De beskriver bland annat hur Trump omformat det republikanska partiet och just dragit partiet i en nationalistisk riktning. Vi utvecklar också ämnet från föregående avsnitt om vad Trump har åstadkommit under sina snart tre år vid makten. Vi bjuder på veckans Trumpcitat och "veckans historia" som denna gång handlar om Homesteadlagen från 1862. 

I dagens program frågar vi oss vad som hänt med de liberala värderingarna. Å ena sidan får människor allt mer rättigheter att leva som de önskar, å andra sidan sker kraftigt våld och förtryck. Frågor om mångfald av livsstilar och uppdaterad lagstiftning är allt mer naturliga i många länder, medan man i andra går mot allt mer repression och förtryck. Är motståndet mot en modernare värld en äldre konservativ generations sista flämtning - eller är det konservativa eller rent auktoritära det som kommer starkare? Gäster: Martin Gelin, journalist i U.S.A. Heidi Avellan, politisk chefredaktör på Sydsvenskan. Dana Pourkomeylian, jurist och politiskt liberal. Dessutom Cecilias reportage om yazidiska kvinnor och barn som drabbats av ohyggligt våld. Programledare: Cecilia Uddén Producent: Jakob Runevad Kjellmer

De amerikanska demokraterna vann i representanthuset men förlorade i senaten. Studio DN med Martin Gelin och Johar Bendjelloul på plats i USA.

Karin Petterson som tillsammans med Martin Gelin har skrivit boken "Internet är trasigt" berättar om en ny rörelse i Silicon Valley och vi snackar aha-upplevelser med lyssnarna.

Er internett ødelagt og demokratiet i krise? Hvem har skylden? Og hva kan vi gjøre for å rette det opp? Kjersti Løken Stavrum, CEO i Stiftelsen Tinius, snakker med Martin Gelin, Dagens Nyheters korrespondent i New York, og Karin Pettersson, direktør for public policy i Schibsted, om deres nye bok «Internet är trasigt – Silicon Valley och demokratins kris». See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Karin Pettersson och Martin Gelin är aktuella med boken Internet är trasigt – Silicon Valley och demokratins kris. I förlagets presentation av boken kan man bland annat läsa ”Silicon Valleys drömmande visionärer skulle rädda demokratin och frälsa världen, men istället har deras uppfinningar banat väg för en antidemokratisk revolution som nu tycks hota hela vår […] The post #152 – Om boken “Internet är trasigt” appeared first on Podcasten Digitalsamtal.

President Trump drog sig ur klimatavtalet, påhejad av evangelikala kristna. Andra religiösa grupper protesterar högljutt. Samtidigt kämpar enskilda människor med sin existentiella klimatskuld. Orkar man leva med full insikt i faran för klimatet? Behövs klimathopp - eller är det snarare klimatpanik som krävs? Veckan efter USA:s presidents beslut att dra sig ur Parisavtalet, tar Människor och tro upp klimatet som politisk, religiös och existentiell fråga. Martin Gelin, journalist och författare till bland annat boken Den amerikanska högern, intervjuas om förnekandet av klimatkrisen bland evangelikala kristna. Påve Franciskus betonar i stället människans ansvar för klimatet. I Människor och tro hör vi konstnären Lars Gerdmar, som på onsdag möter påven för att lämna över en ikon som tar fasta på naturens okränkbarhet. Vår reporter Alexandra Sandels har besökt miljökämpen Maria Korpskog i Bagarmossen och talat om skuld, ångest och hopp i klimatets tecken. Irans parlament och Ayatollah Khomeinis mausoleum har drabbats av dödsskjutningar, som IS tagit på sig skulden för. Mohammad Fazlhashemi, professor i islamisk teologi, kommenterar händelseutvecklingen. Danska Folketinget beslöt förra veckan att avveckla lagen mot hädelse, efter ett åtal mot en man som bränt upp Koranen. Sveriges radios korrespondent Margita Boström rapporterar om hur hädelselagstiftningen är aktuell även i bland annat Indonesien och Pakistan. Författaren Ernst Brunner intervjuas av programledare Tithi Hahn om boken "Darra. Om Swedenborg". Ett porträtt av 1700-talsteosofen Emanuel Swedenborg som trodde sig kunna tala med änglar och andar. Veckans utrikeskrönika kommer från Maria Persson Löfgren i Moskva och handlar om den avslappnade inställningen till Ramadan bland huvudstadens muslimer.

Har Hillary Clinton hängett sig åt den misstänkta smutsiga korruptionen? Varför avskyr Trump medierna så hett? Och blir det stor skillnad i USA:s utrikespolitik beroende på vilken kandidat som vinner? Vi pratar också om opinionssiffrorna som ligger stabilt för Clinton men skakigt nedåt för Trump. Och är Clintonkampanjen för kaxig som ställer in all tv-reklam i tre delstater, eftersom ledningen anses säker.Gäster: Ginna Lindberg, Frida Stranne och Martin Gelin.Programledare: Sara Stenholm

Hör sexualitet och andlighet ihop? Möt Eva Freya Christiansson, som fann andlig fördjupning genom en kurs i tantrasex. Ett reportage signerat Lollo Collmar. I reportaget hör du också Ute Steyer, rabbin i Stockholms judiska församling, samt Elisabeth Gerle, präst och forskare inom Svenska kyrkan, och professor i etik vid Lunds universitet.  Det kristna korset i okristlig kampanj?Svenska kyrkans kommunikationschef Gunnar Sjöberg har hamnat i blåsväder efter att ha kritiserat Mitt kors-kampanjen, ett upprop på sociala medier om att visa sitt kristna kors som ett stöd för förföljda kristna. Föst kallade Sjöberg kampanjen för okristlig, sedan nyanserade han sig och ville själv vara en del i uppropet, men han tycker fortfarande att kampanjen är problematisk i en tid av nationalism och islamfientlighet. Men går det inte att vara tydlig med ett kristet ställningstagande utan att vara fientlig mot islam? Hör Gunnar Sjöberg i Människor och tro. Är den kristna högern i USA på väg att tyna bort?Länge har den kristna högern varit en avgörande maktfaktor i amerikansk politik, en grupp som ingen person med ambition att bli president har kunnat går förbi. Men nu är rörelsen rejält försvagad. Vad beror det på? Och har tiden sprungit ifrån den kristna högern? Hör författaren och journalisten Martin Gelin och Roland Poirier Martinsson, filosof och författare. Vad gjorde Jesus från åtta års ålder och fram till trettio?Hur skaffade han sig den livserfarenhet som kommer till uttryck i Bergspredikan? Vad hände under de år han är försvunnen ur evangelierna?Det här mellanrummet skildras nu i en ny roman med titeln Människosonen, och författaren Lennart Hagerfors är vår gäst.

Vi grottar ner oss i Hillary Clinton med journalisten Martin Gelin, som släppt bok om henne. Vi pratar Trumps brutala journalistattack, Stephen Hawking och så får vi nya fun facts med Anders Ask. Medverkande: Martin Gelin, Dagens Nyheters New York-korrespondent, Anders Ask, utrikesredaktör Eko och före detta New York-korrespondent och Ginna Lindberg, Ekots utrikeschef och före detta Washingtonkorrespondent. Programledare: Sara StenholmProducent: Cecilia Khavar 

Hör om vilken av kandidaterna som har "obehagliga ansiktsdrag", om feministstriden inom Demokraterna och om varför det kan bli kravaller under republikanernas konvent i sommar. I avsnitt 6: Ginna Lindberg, utrikeschef på Ekot, Lasse Johansson, programledare Studio Ett i P1 och tidigare USA-korrespondent och Martin Gelin, Dagens Nyheters korrespondent i New York. Programledare: Sara StenholmProducent: Cecilia Khavar

Välkommen till världens roligaste matkultur. Alltså till USA! Och den roligaste matstaden är kanske lite oväntat Los Angeles! Det menar Martin Gelin och Emil Arvidson som skrivit reportageboken Den nya amerikanska maten - en resa genom världens roligaste matkultur.Meny träffar Martin Gelin i New York för höra honom förklara hur de tänker. Vad är det som gör maten så rolig i USA? Hör om bindestrecksmaten, om sydstatsmaten och varför Los Angeles är den allra roligaste matstaden i USA. Och vad kommer att komma som nästa våg till Sverige?Martin Gelin jobbar bland annat som korrespondent i New York för Dagens Nyheter och har bevakat flera presidentval. Han har också skrivit flera böcker om amerikansk politik. Och när han har rest runt i USA så har han också förälskat sig i amerikansk matkultur.

Utan Alice Waters (1944-) inget vurmande för bondens marknader, surdegsbröd eller grönkål. Om man ska hårdra. Under mer än fyrtio år har nämligen Alice Waters drivit sin idé om att mat ska produceras lokalt och ekologiskt och tillagas med omsorg, inte minst grönsaker. Och det har hon gjort med hjälp av sin restaurang Chez Panisse i Berkeley. I veckans STIL gräver vi därför ner oss i norra Kaliforniens bördiga landskap för att titta närmare på henne, och hennes idag vida spridda idéer. Utan att överdriva kan man påstå att det var Alice Waters som började så det frö till den medvetenhet om mat, och hur den produceras och tillagas, som idag växer och frodas över västvärlden. Hennes restaurang har kommit att bli ett slags mat-Mekka dit lärjungar vallfärdar för att på plats få ta del av de smakupplevelser som korrekt producerade, och perfekt tillagade, råvaror kan ge. Helst så lite tillagade som möjligt. Hon påpekar ständigt att ingen kock, oavsett hur kreativ och kunnig, kan skapa en rätt som är bättre än dess råvaror. Ingen nyhet kan man kanske tycka, men en kunskap som försvann i och med att USA susade fram som världens största producent och exportör av massproducerad mat. Det vida spridda användandet av billig majssirap (high fructose corn syrup) i alla möjliga och omöjliga produkter gjorde inte saken bättre. Det får mat att smaka milt och gott och många sa därför hejdå till nyttigheter som smakade beskt och ”konstigt”, som färska grönsaker och frukt som fått mogna långsamt. Alice Waters stod emellertid på sig och idag bär hennes idéer frukt, skulle man kunna säga. I programmet har vi bland annat besökt den omskrivna restaurangen Dirt Candy på Lower East Side i New York. Den drivs av kocken Amanda Cohen som helst inte vill kalla sitt ställe för en ”vegetarisk restaurang”. Hon är trött på det duktighetsrykte som grönsaker dras med. Alice Waters har också alltid hävdat att en restaurangupplevelse ska kittla alla sinnen lika skönt, inget lämnas åt slumpen. Inte heller menyer. Även bland dem går det trender. Hur det står till med den saken i Sverige har vi också kollat upp. Vi har också tagit en titt på hur mat presenteras på bild idag då alla Instagrammar allt de äter. Och så har vi satt gaffeln i det manliga köttet.  Veckans gäst är Emil Arvidson, journalist som är på gång att skriva en bok tillsammans med sin kollega Martin Gelin om när amerikansk matkultur blev popkultur.

Det svåra femtioandra avsnittet med journalisten/författaren Martin Gelin. Här är hans Obama-bok! Och här: den nya om republikaner! (Och dammit: Hans New York-guide också!)

Kära vän, vi arbetar på ett sätt som är destruktivt och ruttet. Vi här i samhället. Och vi här på redaktionen. Konstiga tider, långa dagar, tusen pauser på Facebook men inga i friska luften, ont i ryggen, minnesproblem, sömnsvårigheter. I landskapskontor är det aldrig tyst och den senaste månaden har det dessutom pågått något slags renovering precis bakom väggen här i vår radiogruva - bilor, släggor och borrar har blivit ett dagligt inslag i vår arbetsmiljö. (Ibland har du också hört sådant i bakgrunden av programmet. Förlåt). Åtminstone två personer har gråtit på jobbet helt enkelt för att borrandet driver oss till vansinne. Borrandet, kan man säga, blev droppen. Borrandet blev en konkret symbol för allt det där som i din vardag kan vara osäkerhet över anställningen, en mobbare till chef eller ett bostadslån som plötsligt har blivit ohanterligt dyrt. Vi behövde göra något. Bryta. Dra ett streck och ta en time-out. Därför gjorde vi det här programmet. I söndagens P3 Kultur ger vi oss på jakt efter avslappning. Filmaren Cecilia Neant Falk besöker oss för att berätta om sina samtal med den Sri Lankesiske meditationsgurun Upul Nishanta Gamage, och hur dessa blev den ytterst rofyllda filmen . Vi undersöker Klubb Kristallen i Malmö - en utekväll som är som ett charterparadis för själen - och hälsar på hos den bästsäljande avslappningskompositören Uffe Börjesson. Vi lyssnar på två nästan stresslösa dokumentärer från Istanbul och förvandlar studion till en yerba mate-salong där de tunga samhällsjournalisterna Victoria Klesty, Martin Gelin och Sonja Schwarzenberger kan sparka av sig skorna och mötas i ett intimt samtal om mysets alfahanne, Viggo Mortensen. Det här är ett radiprogram med fågelkvitter.

Ett år efter det amerikanska presidentvalet bockar vi av Barack Obamas bedrifter såhär långt. I programmet hör du också journalisten och USA-kännaren Martin Gelin utvärdera presidentens första tio månader vid makten. Såhär blev listan: 1: Han har räddat världsekonomin med sitt krispaket - värt hela 787 miljarder dollar! 2: Han har lanserat en hälso- och sjukvårdsreform som till och med en republikansk senator öppet gillar! 3: Han har inlett tillbakadragandet av trupper i Irak! 4: Redan sin tredje dag i Vita Huset skrotade han den så kallade munkavle-regeln, vilken innebar att USA vägrade ge bistånd till organisationer som arbetar med (eller bara informerar om) aborter, HIV och preventivmedel! 5: Han har utsett den första latinokvinnan som domare i Högsta Domstolen: Sonia Sotomayor! 6: Han har tagit bort förbudet mot att låta HIV-smittade resa in i USA! 7: Han har skickat fler soldater till Afghanistan för att kämpa mot terrorismen! 8: Han har hävt restriktionerna för bidrag till stamcellsforskning! 9: Han har gett samtliga delstater möjligheten att skärpa reglerna för utsläpp i trafiken! 10: Han har förbjudit statsanställda att skicka sms samtidigt som dom kör bil! DESSUTOM I PROGRAMMET: Lissabon för lata med DN:s ledarskribent, EU-experten Annika Ström-Melin. Och så blir det en exklusiv rapport från Kungliga Dramatiska Teaterns backstageområde: Hur formulerar teaterfolket sina "Din mamma jobbar inte här"-lappar, och hur ser instruktionerna för applådtack ut? Bisittare är Nina Lekander.

Först är han elak mot alla. Därefter skriver han en fadersroman och ger den den bombastiska titeln Skynda att älska, sedan driver han med hela författarprojektet på sin egen humorsajt. Hör Alex Schulman i Nordegren idag - vi försöker ställa de sista avgörande frågorna kring hans mycket uppmärksammade romandebut. Till studion kommer också journalisten Martin Gelin som följt Barack Obamas väg till Vita huset och nu kommer ut med en bok i ämnet. Och så vill vi varna vi för krisinflation: När en glass blir symbol för ekonomisk extravagans bör vi stanna upp och reflektera! Bisittare är Nina Lekander.