Podcasts about TID

We rank the Top 10 most important La Crosse city committees, discuss what happens next with another city administrator vote and recap last week’s monthly city council meeting with Mac Kiel. First up, we tackled city administrator, which is back on the agenda for August. We announce that we’ll be working with the La Crosse Area Chamber of Commerce on the show, over the next four weeks, to discuss all things city administrator ahead of the vote. The chamber has endorsed the idea of La Crosse having a city administrator. This was last on the agenda in February and we discuss how it didn’t pass a super majority and that nothing has really been done by the city or the council since — despite a lot of conversations to do so. After that, we highlight key moments from last week’s city council meeting, including: Using $1.8 million in TID 14 money for affordable housing in a way that has no time restrictions Creating two other TID districts Zoning approval for the Bridgeview housing complex Regarding the Bridgeview housing, we discuss how this zoning shift isn’t an approval of the final build plan, and why the discussion hovered around the vast amount of parking developers have allotted. We also relate that to the Cowboy Jack’s restaurant proposal going through council in the Riverpoint District — and just how much riverfront parking is planned there. Lastly, Kiel ranks the Top 10 city committees — in which there are over 50 in total. Before legislation ever hits the full council, it gets hashed out in committees where the public can learn and provide input. Not only do we go through the rankings, but we also discuss how some of the most powerful committees — like the Board of Public Works or the Library Board — don’t require council approval to act. We started the show, though hitting on some things that happened over the past week, including The school district receiving the old Trane headquarters building as a donation David Crowley leaving leaving the Wisconsin governor’s race and Lt. Gov. Sara Rodriguez’s campaign manager being fired Lindsey Graham — not Mitch McConnell — passing away Kiel is a former La Crosse City Council member, who is an advocate for providing the public with what is happening with city government. She also serves on some city boards and works with the unsheltered population. Listen live weekdays at 5:06 p.m. Find the pod on Spotify, Apple Podcast or here. Tune in on the WIZM app or on air at 92.3 FM / 1410 AM / 106.7 FM (north of Onalaska)See omnystudio.com/listener for privacy information.

Sverige är ute ur fotbolls-VM. Det är tyvärr inte Norge. Inte nog med det så är massa norrmän att vänta på vägarna efter att Sverige nu sänkt bränslepriset. Det berättar Karl Jansson om i dagens program. Dennis Jörnmark berättar om straffrabatten som Tidö nu vill ta bort och hur det verka skava i Moderaterna. Dessutom: Nu försvinner dansbandsmomsen och havet är rekordvarmt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Hösten 2018 förlorade Sverige en säregen forskare: sociologen Johan Asplund. Emma Engdahl reflekterar över hans verk och över hur vårt jag i hög grad utgörs av andra. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Först sänd 2018-12-19.”Jag vägrar acceptera mig själv som ´den jag är´. Jag vill vara någon annan” läser jag i mitt sociala medier-flöde. ”Du är säkert någon annan” svarar någon. Tråden växer och det uppstår ett samförstånd kring att vi alla önskar att vi vore någon annan. I likhet med filosofen George Herbert Mead menar jag att vi måste vara andra för vara oss själv. Frågan är vad det innebär att vara en annan och hur det påverkar det vi mest intimt förknippar med oss själva.En person som ägnat åtskillig tid och tankemöda åt att reda ut vilken roll andra människor spelar för den enskilda individens unika sätt att vara, känna och tänka är sociologen och socialpsykologen Johan Asplund som gick bort den 13 november 2018. Han var då 81 år gammal. När jag nåddes av beskedet satt jag med näsan i ”Rivaler och Syndabockar” som är en av Asplunds mindre uppmärksammade böcker om andras betydelse för självet. I boken granskar Asplund litteraturvetaren René Girards idé om att vi tenderar att begära det som andra begär. I synnerhet begär vi det som människor vi identifierar oss med begär. Vi sträcker sålunda ut vår kärleksfulla hand mot något eller någon av det enkla skälet att en person som liknar oss själva gjort det. Denna ”mimetiska” process leder i vissa fall till rivalitet och en önskan om att vara eller efterträda den andre genom att röja denne ur vägen. För att förhindra att allas-krig-mot-alla utbryter på grund av denna mänskliga böjelse måste en syndabock utses och kollektivt offras. Asplund menar att Girard förser oss med ett utmärkt exempel på en bestämd aspekt av elementärt mänskligt beteende. Däremot gör Girard ett fatalt misstag när han grandiost gör anspråk på att hans teori förklarar innebörden och utvecklingen av alla mänskliga kulturer, inskärper Asplund, vars intresse för Girards enbart består i att han fängslas av elementärt mänskligt beteende. Asplund ägnade såväl sin första bok ”Om mättnadsprocesser” som sin mest välkända bok ”Det sociala livets elementära former” åt att utforska fenomenet.”Det sociala livets elementära former” har varit obligatorisk kurslitteratur för de flesta sociologistuderande sedan dess utgivning 1987. Det finns väl ingen svensk sociolog som inte känner till begreppsparet ”social responsivitet” och ”asocial responslöshet”, vilket utvecklas i boken och utgör byggstenen i vad Asplund kallar gensvarets socialpsykologi. Poängen är att människan till sin natur är sällskaplig och svarsbenägen och att det är människans socialitet som gör det möjligt för henne att bli medveten om sig själv. Vi lär helt enkelt känna oss själva genom det gensvar vi får från andra; som vi ropar får vi svar. Självet kan också ses som det inflytande vi utövar på våra medmänniskor. Det går således inte att urskilja oss själva helt från andra, åtminstone inte från dem vi kommunicerar med. Tanken är spännande och har djupgående moraliska implikationer. Speciellt eftersom att Asplund inte gör någon skillnad mellan människor och ting när det kommer till den sociala responsiviteten. Att slå ett spik i en träbit. Att flyga drake. Att leka att kotten är en gris. Alla är exempel på social responsivitet. Människans socialitet är nämligen så stark att hon till och med tillskriver tingen förmåga att svara. Vi riskerar alltså inte enbart bli slavar under andra människors begär, utan även under tingens inflytande över oss. Jag har varken förr eller senare varit med om något liknande [...] Han förstod mer av mitt tänkande än vad jag själv gjorde.Som student hade jag svårt för Asplunds exceptionella associationsförmåga. Det kändes som att i princip allt mänskligt beteende kunde ses som social responsivitet, förutom det som var asocial responslöshet, vilket i sin grövsta form innebär att man är socialt medvetslös. Och så kanske det är. Frågan är vad ett så vitt begrepp tillför den sociologiska blicken. Jag försökte diskutera detta med mina lärare på Sociologiska institutionen vid Lunds universitet där även Asplund var anställd vid tidpunkten. Svaret uteblev. Jag tegs ihjäl; tystnade av rädsla för att framstå som ”asocialt pratsam”, vilket också är ett begrepp Asplund myntat och som refererar till en person som behandlar sin samtalspartner som om denne inte finns. Alla vet hur det känns att råka ut för den asocialt pratsamme. Man är förvandlad till en vägg, fastklistrad bakom tapeten och försöker desperat hitta ut. Ett par år senare träffade jag Asplund som skulle bistå mig i mitt avhandlingsarbete. Han var inte heller intresserad av att diskutera sina texter med mig. Däremot sa han leende att han med stort intresse läst min text om att människan måste vara andra för att förstå och göra sig förstådd. Därefter påbörjade han en dryg timmes lång monolog som i detalj redogjorde för hans tolkning av mina resonemang. Jag har varken förr eller senare varit med om något liknande och i ren förundran hade jag under hans tal backat så långt att jag stod med ryggen tryckt mot whiteboardtavlan. Han förstod mer av mitt tänkande än vad jag själv gjorde. I efterhand har jag undrat vad som fick honom att ta min text på det allvar han faktiskt gjorde. Det är svårt att komma fram till något annat än att den satte fingret på vårt gemensamma intresse för det mänskliga språket. Inspirerade av Mead ser vi båda språket som en del av människans karaktär och som något vi lär oss och utvecklar i samspel med andra. Att lära sig ett språk innebär att inta samma sätt att vara i världen som de som använder sig av språket. Man kan inte läsa deras litteratur och samtala med dem om man inte gör deras särpräglade sätt att vara, känna och tänka till sitt eget. I den meningen blir man en annan av att lära sig ett språk, vilket oundvikligen medför en förändring av ens synsätt.I förordet till ”Tid, rum, individ och kollektiv” skriver Asplund att hans ämne inte är nytt, utan lika gammalt som omfattande. Han har därför fått vänja sig vid tanken på att det inte går att säga något helt nytt. Friheten han har är att använda andra ord. Till exempel talar han om munnen istället för ögonen som själens spegel. ”Munnen kan bli till ett tunt streck, krökas, spetsas, vattnas, gapa. Det är med munnen snarare än med ögonen som vi grimaserar. Munnen kan vara söt, sur, besk. Kan ögat det?” undrar Asplund i essän ”Munnens socialitet”. Asplund har med sin essäistiska stil och förmåga att sätta oväntade ord på eviga frågor utvecklat nya tolkningar eller synsätt på vad det innebär att vara människa. Personligen drabbas jag när han talar om människan som en social varelse som lever upp i sällskap med andra och blir livlös och mållös i isolering och ensamhet. Jag tänker att det är när vi upplever oss som inneslutna i oss själva eller uteslutna från den sociala gemenskapen som vi önskar att vi vore någon annan. Kanske är det fel att säga att vi vägrar vara oss själva. Nog handlar det istället om att inte vilja vara själv; eller ensam som är det korrekta uttrycket.Att människan är en social varelse innebär att hon måste balansera mellan individuell frihet och samhälleligt tvång. Bara så kan hon förstå och göra sig förstådd, det vill säga vara både sig själv och andra på en och samma gång. Allt annat är tristess och avgrundsdjup melankoli. I värsta fall suicid. Asplund gör detta glasklart i samtliga av sina böcker. Läser man dem alla bildas en tät väv av empiriska iakttagelser som gör att man kan få syn på den mångfald av andra som bor inom en själv.Emma Engdahl, sociolog LitteraturAsplund, Johan (1967) Om mättnadsprocesser. Argos.Asplund, Johan (1987) Det sociala livets elementära former. Bokförlaget Korpen.Asplund, Johan (1987) Om hälsningsceremonier, mikromakt och asocial pratsamhet. Bokförlaget Korpen.Asplund, Johan (1989) Rivaler och syndabockar. Bokförlaget Korpen.Asplund, Johan (1983) Tid, rum, individ och kollektiv. Bokförlaget Korpen.Asplund, Johan (2006) Munnens socialitet och andra essäer. Bokförlaget Korpen.Mead, George Herbert (1934) Mind, Self and Society. University of Chicago Press.

Tidöregeringen har ökat utsläppen med miljontals ton samtidigt som de har skurit ner på biståndet till fattiga länder med åtskilliga miljarder, vilket står i stor kontrast till vad Kristdemokraterna lovade innan valet 2022.  Då talade partiledaren Ebba Busch om vikten av att sänka utsläppen och behålla Sveriges bistånd på en procent av Sveriges inkomster. Så blev det inte efter fyra år av KD i regeringsställning. Faktum är att KD har brutit alla tolv miljölöften som de gav till Naturskyddsföreningen, de föreslår nu att avskaffa klimatmål istället för att nå upp till dem och när SVT frågade om de fortfarande står för ett generöst bistånd avstod Ebba Busch från att svara. Eftersom Kristdemokraterna heter som de heter ger detta folk intrycket av att kristna i Sverige har slutat bry sig om klimatet och biståndet. Det påpekade Sven Elander från Klimatgranskaren när Micael satte sig ner och poddade med honom om hur illa ställt det är med Sveriges bistånd och klimatpolitik efter fyra år av Tidö. Sven är inte kristen själv men har ett väldigt gott intryck av kyrkornas engagemang för fattiga och miljön, och därför är han otroligt förbryllad över hur KD:s drastiska förändring.  Vi hade ett väldigt spännande samtal om skillnaden mellan att följa Jesus och kalla sig kristen, varför kristna organisationer är i världsklass på att förmedla bistånd som fungerar, och hur KD troligtvis kommer se ut i framtiden. Sven är otroligt kunnig om vad som händer i både klimat- och biståndspolitiken och det var spännande att höra hans tankar om hur kristna väljare förmodligen kommer avgöra valet i höst. Naturskyddsföreningens granskning av partiernas klimat- och miljöpolitik: https://www.naturskyddsforeningen.se/artiklar/partier-bast-och-samst-for-miljon-2022-2026/ Diakonias granskning av partiernas biståndspolitik i ord och handling: https://www.diakonia.se/aktuellt/tydligt-gap-mellan-partiernas-ord-och-handling/  Har du frågor, kommentarer eller tips på vad vi ska podda om? Maila oss på jesusfolket@gmail.com Boka en föreläsning: https://helapingsten.com/boka/ Gilla Jesusfolket på Facebook! facebook.com/jesusfolket Följ oss på YouTube! youtube.com/helapingsten Och följ bloggen Hela Pingsten! helapingsten.com 

P1 Kultur är på plats i Almedalen och har tagit med sig frågan hur ser kulturpolitikens konfliktlinjer ut inför höstens val? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Med åren har kulturpolitiken tagit allt större plats i Almedalen och numera pågår en mängd olika seminarium, debatter och samtal om olika aktuella kulturfrågor, som till exempel finansiering, AI och kulturlivets frihet i relation till politiken. Årets politikervecka i Almedalen äger rum knappt tre månader före valet och P1 Kultur har bjudit in Expressens biträdande chefredaktör Karin Olsson och Leonidas Aretakis, chefredaktör för Flamman, för ett samtal om hur det kulturpolitiska landskapet ser ut inför 13 september – har de ideologiska skillnaderna blivit skarpare sedan regeringen tillträdde 2022 och var går konfliktlinjerna mellan Tidöpartierna och oppositionen?NY BOK: EN LIBERAL KANONI Almedalen presenterar tankesmedjan Timbro "En liberal kanon för tjugohundratalet" som är en antologi med texter av bland andra skribenter som Anne Applebaum och Michel Houellebecq. Hur beskriver boken liberalismens utveckling under det senaste kvartsseklet och varför behövs den? Bokens redaktör Max Hjelm medverkar i dagens program.Programledare: Lisa BergströmProducent: Maria Götselius

Politikrummet live i Almedalen – har S tagit ut segern i förskott? Varför påminner centerpartister om nordkoreaner? Och kan Jimmie Åkesson rädda Tidö? På scen: Filippa Rogvall, Anette Holmqvist, Max V Karlsson och Viktor Barth-Kron.

I veckans avsnitt: ✔ Redaktionen bjuder på en rapport direkt från Almedalsveckan i Visby. ✔ Tidöpartiernas emotionella problem. ✔ Så har politisk kommunikation infantiliserats. ✔ Här är frågorna som försvunnit – och exploderat – i Almedalen. ✔ Resumés granskning inför AI-valet 2026. Medverkande: Amanda Törner, Alicia Price och Andreas Rågsjö Thorell. Producent: Julia Siwertz. Ansvarig utgivare: Andreas Rågsjö Thorell. Podden görs av: Resumé och Bonnier News.

The city of La Crosse has a lot going on right now — from transforming the now-closed library and tearing down the Kmart, to rezoning for housing by the old Shopko at Bridgeview Plaza and establishing new TIDs on the causeway and by Black River Beach. To help explain all that, Mac Kiel joins, as we break down the process for what comes next with the old north library and recap her mayor district forum from Monday night — a district that contains both the old Kmart and new elementary school. To help explain all of it, Mac Kiel stops in studio, as we break down the process for what comes next with the old north side library and recap the mayor district forum from Monday night — a district that contains both the old Kmart and the new elementary school. Kiel, who is on the Library Board, also walks us through the choices they had that led to the north side library closing. The building has now gone through the RFEI (Request for Expression of Interest) process, and we talk about the formal and informal proposals that were reported by WIZM on Monday. Plus, Kiel explains the next steps — the RFP (Request for Proposal) process — which happen Wednesday at the Economic and Community Development Commission (ECDC). We walk through some of the six-page document on the ECDC agenda that lays out what the city might want from those submitting RFPs. Before we got to that, though, Kiel went to the mayor’s District 7 forum, which was also led by city council member Gary Padesky. She talked about what the 30 or so attendees brought up, including the old Kmart coming down— possibly this summer — and the new elementary school going up. Lastly, we ended with next week’s Finance and Personnel Committee meeting discussing TIDs (Tax Incremental Districts) — one in the Gundersen area, plus others in the Black River Beach area and on the pike headed to La Crescent. Kiel does her best — again — to help explain a TID. We began the show, though, sulking over Giannis Antetokounmpo getting traded. Kiel is a former La Crosse City Council member, who is an advocate for providing the public with what is happening with city government. She also serves on some city boards and works with the unsheltered population.See omnystudio.com/listener for privacy information.

Almedalen har börjat. Ebba Busch är ute och lanserar nya mjuka högern. Men blir det något gemensamt Tidöutspel i veckan eller har alla blivit rädda för SD? Henrik Torehammar har varit och kollat på SD:s nya valaffischer, men framför allt på SD-humlan. Maggie Strömberg har festat med kristdemokrater som undrar varför Moderaterna lanserar skattesänkningar som ingen vill ha? Torbjörn Nilsson har styrketränat med SD-politiker och undrar när Åkessons parti ska frigöra sig från Tidö? I SvD:s podd Politiken får du hjälp att ligga steget före i svensk inrikespolitik. Nya avsnitt varje dag i Almedalsveckan. Producent är Tove Friman Leffler.

Keir Starmer avgår, men varför då, och hur hänger det och de senaste årens många avgångar ihop med Brexit? Och vad kan näste premiärminister, som troligen heter Andy Burnham, egentligen göra? Dessutom pratar vi om Fållöknastiftelsen och Tidöpartiernas möjlighet att få ett lyft under politikerveckan i Almedalen. Och Jesper berättar om sitt möte med Gösta Bohman och 15 raggare.

Tidöpartiernas lagförslag gällande utvisade barn stoppades när Socialdemokraterna anslöt sig till övriga rödgröna partier. Har S mjuknat i migrationsfrågan? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I veckan fick Miljöpartiet och Centerpartiet, tillsammans med övriga oppositionen, igenom att regeringens lagförslag om utökade möjligheter att hålla barn i migrationsförvar ska pausas. Opposition röstade fram en så kallad vilandeförklaring vilket innebär att förslaget pausas i tolv månader. Därmed åkte regeringen på sitt första bakslag i kammaren. Omröstningen innebar också att Socialdemokraterna ändrade sig. Tidigare har de varit för Tidöpartiernas förslag, men i sista sekund bytte de fot. Varför valde Socialdemokraterna att göra det och innebär det att man närmar sig övriga rödgröna partier i migrationsfrågor? Magdalena Andersson har tidigare slagit fast att hennes parti vill ha en stram migrationspolitik, har det ändrats? Och, kommer Tidöpartierna att pressa Socialdemokraterna i frågan?Finansminister Elisabeth Svantesson har presenterat en ny ekonomisk prognos och hon verkar ha tröttnat på de effekter Donald Trumps utrikespolitik har på den svenska ekonomin. Samtidigt säger finansministern att det ljusnar, hur mycket handlar det om att sprida optimism inför valrörelsen?Vi har också lyssnat på den senaste VM-låten signerad socialminister Jakob Forssmed.Medverkande: Helena Gissén, politisk kommentator och Katarina Helmerson politikreporter på EkotProgramledare: Parisa HöglundProducent: Mattias Dellert

Curtis Harding ger oss soulmusikens gemensamma medvetande på ett moln av rymdstoft. Längtan, smärta, kamp och ett artisteri som kopplas till drömmens logik. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Vad är skillnaden mellan så kallad retrosoul och AI-musiken som bygger på något gammalt? Förutom ett mindre generiskt låtskrivande är det förmodligen ett artisteri som ser på historien med nya ögon. Curtis från Saginaw, Michigan visar sambandet mellan då och nu och lyckas få klassisk soul att kännas angelägen, till och med modern. Mats Nileskär möter även hans syskonsjälar Leon Bridges och Durand Jones & The Indications.I timme två likaså i sommar Sverigeaktuelle Jalen Ngonda som föddes drygt en halvtimme från sjukhuset i Washington DC där hans idol Marvin Gaye kom till världen 55 år tidigare. Äldre musik fick den unge Jalens blod att rusa. 11-åringen upptäckte det historiska skivbolaget Motown och vägen var utstakad. Mats träffar även Temptations David Ruffin och Eddie Kendricks.

Upproriska liberaler och kvittningskaos tvingar Tidöpartierna till reträtt om straffbarhetsåldern. Och Vänsterpartiet anklagas för terrorromantik i partiledardebatt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Vid en pressträff meddelande justitieminister Gunnar Strömmer att regeringen drar tillbaka förslaget om att 13-åringar ska kunna dömas till fängelse. Regeringen bedömer att de skulle förlora en omröstning i frågan, bland annat därför att flera liberaler väntas rösta nej. Även det trasiga kvittningssystemet ställer till det. Är Moderaterna arga på Sverigedemokraterna som startade kvittningskaoset? Varför väljer flera liberaler att gå mot partilinjen? Hur stor prestigeförlust är det här för regeringen? Snart ska regeringen återkomma med ett nytt förslag där straffbarhetsåldern sänks till 14 år istället, något som Socialdemokraterna stödjer. Hinner de rösta om det förslaget innan valet?Riksdagens sista partiledardebatten innan semestern bjöd på en hel del bråk, en del halvsanningar och lite pajkastning. Mest bråk var det när Tidöpartierna kritiserade Nooshi Dadgostar med anledning av Expressens avslöjande om att kandidater på Vänsterpartiets listor hyllat terrororganisationer. Hur allvarligt är det här för Vänsterpartiet? Kan den här sortens bråk påverka väljarna?Vi pratar också om Centerns val att helt dumpa Ulf Kristersson och ta ännu ett steg mot Magdalena Anderssons sida. Har Elisabeth Thand Ringqvist bestämt sig och finns det verkligen ett rödgrönt alternativ nu? Och, allt om Centerns nya vallåt, som enligt partiet ska var “närproducerad utan ai-tjänster”.Tisdag – Tisdagens Det poltiska spelet handlar om den historiska omställningen av biståndspolitiken. Tidöpartierna har skrotat enprocentmålet och bantat det svenska biståndet. Oppositionen vill att det ska höjas igen. Lyssna på avsnittet här.Medverkande: Helena Gissén och Fredrik Furtenbach, politiska kommentatorer.Programledare: Parisa HöglundProducent: Mattias Dellert

Establishing a Tourism Improvement District is rarely easy…but in Chicago, it took almost 15 years. But, when the City Council approved the first TID in Illinois earlier this year, the vote was unanimous. On this edition of DMOU, Choose Chicago's Kristen Reynolds and the CEO of the Illinois Hotel and Lodging Association, Michael Jacobson, share how this final push was different and how regional collaboration among groups previously on the sidelines won the day.

On Episode 62 of the TID Water & Power Podcast we're joined by TID Chief Financial Officer and Assistant General Manager of Financial Services, Brian Stubbert, to discuss prepay bonds.In a time when everything is getting more expensive, TID remains committed to our mission of providing reliable and competitively priced water and power. As such, TID is always exploring ways to ensure the lowest rates for our customer-owners. One such way, in recent years, has been prepay deals. These complex financial arrangements will provide TID savings on commodities that the District is already purchasing, such as natural gas to generate power. On this episode we discuss how prepay bonds work, how the District is leveraging these bonds, and the reason prepay deals make sense for TID. Let's get social! Facebook: @TurlockIDInstagram: @TurlockIDTwitter: @TurlockIDLinkedIn: /company/turlockidFind out more about TID at https://www.TID.org/podcast. 

Vad ska Sverigedemokraterna gå till val på egentligen, nu när de snart fått igenom allt de önskade i Tidöavtalet? Viktor Barth-Kron intervjuar Henrik Vinge, vice partiledare i SD och ordförande i justitieutskottet.

Tidöpartierna har skrotat enprocentmålet och bantat det svenska biståndet. Oppositionen vill att det ska höjas igen. Biståndspolitiken är en infekterad fråga. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Extra avsnitt varje tisdag! Lyssna nu i Sveriges Radios app.

Moderaternas partiledare, statsminister Ulf Kristersson om opinionsläget, krisstöden och om varför han vill dra ner på bistånd och förvaltning. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Med hundra dagar kvar till valet ligger Ulf Kristerssons regeringsunderlag efter oppositionen i opinionsundersökningar. Varför vänder det inte för Tidöpartierna?”Därför att det rödgröna regeringsalternativet ännu inte har synats i sömmarna. Det är alldeles för få som granskar på allvar vad den mest vänstervridna regeringen någonsin i Sverige skulle betyda för ekonomi och säkerhet. Alltså Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet, en helt unikt vänstervriden regering”, säger Ulf Kristersson.Om man tittar på det som ni kan göra, det ni har gjort, vad finns det för skäl då till att det inte vänder?”Jag tror att du ställer frågan fel. Alla vet vad vi har åstadkommit under de här åren. Sen ska man alltid berätta det en gång till. Ingen vet vad en vänsterregering skulle betyda. Med all respekt. Det är när alternativen ställs mot varandra, och då rannsakas vi också. Men det är först när alternativen ställs mot varandra som väljarna på allvar kan ta ställning”, säger Ulf Kristersson. Kritik mot krisstödUnder våren har regeringen presenterat en rad ekonomiska stöd till hushållen som har fått sänkt skatt på bensin, diesel, elstöd och billigare månadskort i kollektivtrafiken. Stöden har motiverats som svar på krisen i Mellanöstern. Tidigare i våras sänktes också matmomsen, också det tillfälligt. Totalt handlar om många miljarder som regeringen lånat. Men stödpolitiken har kritiserats från både höger och vänster och från tunga ekonomer. Varför menar Ulf Kristersson att stöden behövs?”Jag tar kritiken med en nypa salt. Den som kommer från vänstern i politiken, de vill alltså elda på när vi hade 10 procents inflation, när vi ville bekämpa inflationen. Nu kritiserar de oss för att vi stöttar hushåll som drabbas av höga drivmedels- och elpriser på grund av kriget i Mellanöstern. Det är otroligt konstig kritik. Den tar jag på mycket litet allvar, faktiskt. Hushållens köpkraft ökar och ekonomin växer. Flera ekonomer menar att det ekonomiska läget inte motiverar krisstöd, och särskilt inte för lånade pengar. Hur ser Ulf Kristersson på den kritiken? ”Vi pratar inte om kris. Vi pratar om att hushållen som drabbades av hög inflation och tappade tio års reallöneökningar, att de behöver få köpkraft om vi ska få fart på den inhemska ekonomin och inte bryta den återhämtning som är på väg. Det är en rätt okontroversiell uppfattning och då måste man göra det på olika sätt. Då blev det väldigt vältajmat med matmomssänkningen, med sänkning av dieselpriserna, när världsmarknadspriserna sticker iväg. Så jag tycker nog att den är väldigt välavvägd. Jag skulle säga att vi har utrymme att bedriva riktig krispolitik därför att vi har en låg statsskuld, lägre än den som Magdalena Andersson lämnade efter sig i sin senaste, sista budget. Men jag tror vi ska vara medvetna om att vi har inte sett resultatet än av det som händer i Mellanöstern. Det är väldigt många internationellt som varnar för att Andra halvåret kan bli väldigt allvarligt”, säger Ulf Kristersson. Ministerposter till SDOm Moderaterna, Sverigedemokraterna, Kristdemokraterna och Liberalerna vinner valet vill de bilda en regering där alla fyra partier ingår. När Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson gästade Ekots lördagsintervju för två veckor sedan sade han att SD bör få ministerposter i proportion till valresultatet och att tre av de fyra tyngsta ministerposterna borde tillfalla SD, enligt det rådande opinionsläget. Men Ulf Kristersson säger att det inte är så självklart.Tycker du att partierna i din regering efter en eventuell valseger ska få ministerpost och departement i proportion till hur stora de blir i valet?”Det kan man inte säga i förväg. Man kan alltid säga att ett partis storlek kommer alltid att påverka partiets förhandlingsutrymme, självklart är det så”Men det har varit praxis fram till nu. Varför skulle det inte blir så?”Jag sa bara att ett partis storlek har betydelse. Sen är det lika väl känt att alla partier i en regering har ju starkt inflytande eftersom regeringen måste vara överens om besluten. Även det fick vi prövat under åtta år med rödgrön regering, att de blockerade varandra. Vi har ju bevisat vår förmåga att förhandla fram gemensamma saker”, säger Ulf Kristersson.Bistånd runt en halv procent av BNIUlf Kristerssons regering har minskat det internationella biståndet och lämnat enprocentsmålet av BNI. Inför valet i höst har Moderaterna sagt att de vill dra ner ytterligare på biståndet.”Vi har äntligen kommit ifrån ett läge där just bistånd skulle vara fredat från alla prioriteringar. En procent idag skulle betyda 22 miljarder mer än det vi gör nu. Det där är ingen liten fråga. Då måste man ställa sig frågan: 'Gör de 22 miljarderna bäst nytta i helt andra länder eller gör de bäst nytta i svensk sjukvård, svensk äldreomsorg eller på andra ställen i den svenska politiken?' Jag kan inte förstå hur man kan ha ett system där just den frågan ska ligga bortom politisk debatt. Det tycker jag är intressant, för vi får ständiga anklagelser om att skattesänkningar som skulle kunnat gå till nånting annat. De andra partierna vill ha 22 miljarder mer i år till bistånd. Vi har väldigt mycket mer pengar som vi kan använda för svensk välfärdspolitik.Du syftar på en höjning om Sverige återgår till enprocentmålet. Men frågan här var hur mycket mindre biståndet bör bli på sikt jämfört med vad det är idag. De här 53 miljarderna, vilka nivåer är rimliga?”Vi hade en förhandling som ledde fram till den nivå vi har nu. Vi har inte längre nån procentsats. Vi prövar biståndet på samma sätt som vi prövar andra. Det vill säga vår vilja att bidra, vår förmåga att bidra, prioriteringar mot andra områden. Det är så seriös politik går till. Och så kommer vi förhandla även efter nästa val och det är ju väl känt att det finns lite olika uppfattningar i den här frågan. Mitt ingångsvärde är att vi ska ligga i något slags europeiskt snitt i de här frågorna där vi framförallt tar ansvar för länder och problem som ligger nära oss, som Ukraina..”Ja, vad skulle det kunna vara då, det europeiska snittet?”Ja, snittet skulle jag säga ligger på någonstans där, en halv procent eller så, men vi tänker inte sätta en procentsiffra”, säger Ulf Kristersson.Gäst: Ulf Kristersson, statsminister och partiledare för ModeraternaProgramledare: Johar Bendjelloul Kommentar: Fredrik FurtenbachProducent: Maja Lagercrantz Research: Johanna PalmströmTekniker: Lisa NilssonIntervjun spelades in fredag den 5 juni 2026.

SD kräver hårdare straff för övergrepp mot barn men när en av deras riksdagsledamöter misstänks för barnporrbrott blir det kris i partiet. S och M bråkar om vem som bär ansvaret för tonårsutvisningarna och klarar du Davids quiz om Tidögänget? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Producent: Sukran KavakProgrammet spelades in den fjärde juni 2026.

Ledarredaktionen sammanfattar veckan. Hur påverkas Vänsterpartiet av kandidaterna som stödjer Hamas? Varför gillar inte väljarna Tidö? Och hur bra blev Fördomsshowens partiledarintervjuer? Mattias Svensson, Paulina Neuding och Peter Wennblad står för åsikterna, Andreas Ericson för frågorna.

Tidöpartierna är överens om en ventil för att stoppa tonårsutvisningar men oppositionen är kritisk. Och Centern närmar sig Socialdemokraterna. Scenpodd från Falun. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I veckan presenterade Tidöpartierna en ventil som ska förhindra fler tonårsutvisningar, det genom att höja åldersgränsen från 18 till 21 år. Det innebär en helomvändning för Tidöpartierna i frågan. Varför ändrar de sig och hur mycket är det anpassning till rådande debattklimat? Samtidigt är flera av oppositionspartierna fortfarande missnöjda med Tidöpartiernas politik i frågan, kan debatten följa med in i valrörelsen? Och hur oväntat var det att KD-ledaren Ebba Busch skrev på sociala medier att ”Nu stoppar vi S orättvisa tonårsutvisningar”?Den senaste tiden har det kommit signaler som pekar mot att Centerpartiet rör sig mot Magdalena Anderssons sida. Dels har partiernas partisekreterare, socialdemokraten Tobias Baudin och centerpartisten Hannes Hervieu, åkt på en gemensam och uppmärksammad utflykt till Norrköping. Och dels gick C-veteranen Anders W. Jonsson ut i Dagens Nyheter och menade att Magdalena Andersson bör vara partiets statsministerkandidat. Skickade Anders W. Jonsson upp en testballong för att se hur väljare och partister reagerar på idéen om samarbete med Socialdemokraterna? Varför sker detta nu och har verkligen Centerpartiet kommit till freds med tanken på att samarbeta med Vänsterpartiet?Avsnittet spelades in den 3 juni framför publik på Kulturhuset Tio14 i Falun.Tisdag – Det politiska spelet i tisdags handlar om varför den laddade frågan om marknadshyror har blivit het igen. Lyssna på avsnittet här.Medverkande: Helena Gissén och Fredrik Furtenbach, politiska kommentatorer.Programledare: Parisa HöglundProducent: Mattias Dellert

Partisympatiundersökningen är här. Är det verkligen kört för Tidöpartierna efter SCB:s opinionsbomb – och hur länge kan Moderaternas valledare sitta kvar när kritiken växer?Dessutom: information om SD-toppen Michael Rubbestad som utreds för misstänkt barnporrbrott.Max V Karlsson, Anette Holmqvist och Viktor Barth-Kron ger dig svaren direkt från riksdagen.

I veckans huvudavsnitt berättar Amat om sin Berlintripp och den slående kontrasten mot Stockholm. Sedan pratar vi Tidöregeringens ventil för tonårsutvisningarna och hur partierna vägrar låtsas om att den folkliga opinionen har påverkat dem. I slutet pratar vi uppgifterna om att Trump är fly förbannad på Netanyahu för Israels oproportioneliga attacker i Libanon och konsekvenserna det får för fredsförhandlingarna med Iran. Enjoy! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Tidöpartiernas besked om halverat pris på månadskort väcker kritik om valfläsk. Vi hör också om partiledarna som får minnesförlust vid jobbiga frågor, minns Sveriges enda extraval i modern tid och ser vilket parti som lockar de rikaste. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Producent: Sukran KavakDigital redaktör: Emma Jagne KarlssonProgrammet spelades in den 29 maj 2026

Ledarredaktionen sammanfattar veckan. Varför blir borgerliga partier i regeringsställning så ofta sossar? Varför går det så dåligt för Tidösidan i opinionen? Och ska Agnes Wold myggas av? Mattias Svensson, Tove Lifvendahl, Peter Wennblad och Jeanette Widén står för åsikterna, Andreas Ericson för frågorna.

Iförd reflexväst utlovar statsministern ett halverat pris på månadskort. En nödvändig krisåtgärd eller välfläsk? Samtidigt växer oppositionens övertag. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Vid en bussdepå i Gustavsberg utanför Stockholm lanserade Tidöpartiernas ledare förslaget att priset på månadskort i kollektivtrafiken ska halveras i hela landet. En nödvändig åtgärd säger regeringen, men kritikerna kallar förslaget för valfläsk. Tidigare har även Tidöpartierna presenterat en ändringsbudget med extra åtgärder, bland annat sänkt skatt på drivmedel. Är dessa förslag anpassade för den kris som spänningarna kring Hormuzsundet har skapat? Eller är det ett sätt att smöra för väljarna? Kan det också vara så att förslaget om billigare månadskort innebär att Tidöpartierna snuvar oppositionen på en bra valfråga?En ny undersökning från Indikator visar att oppositionspartiernas övertag mot Tidöpartierna blir allt större och närmar sig tio procentenheter. Kan regeringen och Sverigedemokraterna hämta in oppositionens försprång?Avsnittet innehåller också det senaste om finansminister Elisabeth Svantessons bråk med Finanspolitiska rådet, och ett försök att skapa ljudet av valfläsk.Tisdag – Det politiska spelet i tisdags ställde frågan om politiken har fått en den friare hållninge till alkohol? Gårdsförsäljning, slopat matkrav på krogen och förslag om söndagsöppet på Systembolaget. Fler partier efterfrågar en mer liberal alkoholpolitik. Lyssna på avsnittet här.Medverkande: Helena Gissén och Fredrik Furtenbach, politiska kommentatorer.Programledare: Parisa HöglundProducent: Mattias Dellert

Han är åtalad för olaga hot – samtidigt som han själv står som målsägande i ett fall om hets mot folkgrupp. I veckans avsnitt gästar debattören Aron Flam för ett intensivt samtal om yttrandefrihet, politik, islamism och Sveriges framtid.Aron berättar om tiden efter den sjunde oktober, varför han menar att antisemitismen växer i Sverige och hur han hamnade mitt i två uppmärksammade rättsprocesser samtidigt. Han riktar också skarp kritik mot vänstern, som han anser har allierat sig med islamister i ett gemensamt motstånd mot västvärlden, kapitalismen och liberala värderingar.Samtalet tar vidare avstamp i Mellanöstern, där Aron förutspår att den iranska regimen kan falla inom bara några år – samtidigt som han varnar för hur Iran redan påverkar Sverige genom hot, extremism och våld på svensk mark.Dessutom diskuteras den växande politiska klyftan mellan unga män och kvinnor, biologiska skillnader mellan könen, kvotering, entreprenörskap och varför Aron hoppas på ännu en mandatperiod för Tidöregeringen.Detta är ett högaktuellt och tankeväckande avsnitt om ideologi, makt och kampen om framtidens Sverige.Följ Aron på Instagram härFölj Aron på YouTube härLäs mer om Aron härLäs mer om Framgångsakademin här.Ta del av Framgångsakademins kurser.Beställ "Mitt Framgångsår".Följ Alexander Pärleros på Instagram.Följ Alexander Pärleros på Tiktok.Bästa tipsen från avsnittet i Nyhetsbrevet. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Han är åtalad för olaga hot – samtidigt som han själv står som målsägande i ett fall om hets mot folkgrupp. I veckans avsnitt gästar debattören Aron Flam för ett intensivt samtal om yttrandefrihet, politik, islamism och Sveriges framtid.Aron berättar om tiden efter den sjunde oktober, varför han menar att antisemitismen växer i Sverige och hur han hamnade mitt i två uppmärksammade rättsprocesser samtidigt. Han riktar också skarp kritik mot vänstern, som han anser har allierat sig med islamister i ett gemensamt motstånd mot västvärlden, kapitalismen och liberala värderingar.Samtalet tar vidare avstamp i Mellanöstern, där Aron förutspår att den iranska regimen kan falla inom bara några år – samtidigt som han varnar för hur Iran redan påverkar Sverige genom hot, extremism och våld på svensk mark.Dessutom diskuteras den växande politiska klyftan mellan unga män och kvinnor, biologiska skillnader mellan könen, kvotering, entreprenörskap och varför Aron hoppas på ännu en mandatperiod för Tidöregeringen.Detta är ett högaktuellt och tankeväckande avsnitt om ideologi, makt och kampen om framtidens Sverige.Följ Aron på Instagram härFölj Aron på YouTube härLäs mer om Aron härLäs mer om Framgångsakademin här.Ta del av Framgångsakademins kurser.Beställ "Mitt Framgångsår".Följ Alexander Pärleros på Instagram.Följ Alexander Pärleros på Tiktok.Bästa tipsen från avsnittet i Nyhetsbrevet. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Jämställdhetspolitiken har länge varit ett område där slutsatsen nästan alltid kommit före frågan: mer styrning, fler mål, mer normkritik. Men under Tidö har tyngdpunkten delvis flyttats: från symboler och processer till våld, heder och förtryck. Det handlar om utreseförbud, skyddade boenden, straff, samverkan mellan polis och socialtjänst och ett särskilt delmål mot hedersrelaterat våld. Samtidigt lever den gamla apparaten kvar: Jämställdhetsmyndigheten, jämställdhetsintegreringen och viljan att styra familjers val. I dagens Rak höger pratar jag med jämställdhetsminister Nina Larsson (L). Hon är före detta officer, kallar sig liberalfeminist och säger att jämställdhet framför allt handlar om frihet. Vi talar om heder, våld, föräldraförsäkring – och om vad jämställdhet betyder för henne. Utgivaren ansvarar inte för kommentarsfältet. (Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) vill att jag skriver ovanstående för att visa att det inte är jag, utan den som kommenterar, som ansvarar för innehållet i det som skrivs i kommentarsfältet.) This is a public episode. If you would like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit www.enrakhoger.se

Gårdsförsäljning, slopat matkrav på krogen och förslag om söndagsöppet på Systembolaget. Gillar alla Tidöpartier den friare hållningen och vad säger de rödgröna? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Extra avsnitt varje tisdag! Lyssna nu i Sveriges Radios app.

Sverigedemokraternas partiledare om äldreomsorg, tonårsutvisningar, ministerposter och finanspolitik. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Med knappt fyra månader kvar till riksdagsvalet ligger Sverigedemokraterna och regeringen fortfarande efter i opinionen, de behöver mellan 200 000 och 250 000 fler röster för att vinna valet. Men Jimmie Åkesson säger att de låg under även inför förra valet. ”Det vi behöver göra är precis det som vi, Sverigedemokraterna, gjorde förra gången. Vi mobiliserade våra väljare. Vi mobiliserade väljare också från den berömda soffan. Vi lyckades också få en del väljare från Socialdemokraterna att rösta på oss. Vi behöver göra samma sak igen”, säger Jimmie Åkesson. För att locka fler kvinnor ur LO-kollektivet vill Åkesson bland annat fokusera på äldreomsorgen. ”Arbetsvillkoren är ju kraftigt drabbade av det faktum att man har använt äldreomsorgen som ett integrationsprojekt. Anställt människor som inte behärskar språket, som inte kan jobbet, som saknar den sociala, kulturella kompetens som krävs för att kunna utföra jobbet på ett vettigt sätt”, säger Jimmie Åkesson Men är inte problemet att det inte finns arbetskraft, hur man än letar, snarare än att det är fel personer som finns där? ”Jag har lite svårt för den utgångspunkten eftersom vi trots allt har en halv miljon människor arbetslösa. Vi har haft en arbetslöshet som har varit ganska hög under väldigt lång tid. Tyvärr måste jag ändå säga att vi inte heller under den här mandatperioden än har lyckats helt med de här matchnings-insatserna. Vi behöver ställa om utbildningspolitiken i högre grad mot de behov som finns på arbetsmarknaden. Det har vi inte gjort”, säger Jimmie Åkesson. Ny linje kring s.k. tonårsutvisningarRegeringen och Sverigedemokraterna har under mandatperioden stramat åt migrationspolitiken, färre invandrare ska komma till Sverige och fler som redan bor här ska lämna landet. Sverigedemokraterna vill under nästa mandatperiod ändra lagen för att kunna riva upp redan bevilja uppehållstillstånd. I början av året väckte flera fall av s.k. tonårsutvisningar kritik och debatt. I mars beslutade regeringen och Sverigedemokraterna att se över reglerna och i väntan på de nya reglerna har Migrationsverket pausat handläggningen av liknande ärenden. Nyligen öppnade Jimmie Åkesson för att även pausa redan beslutade utvisningar i väntan på de nya reglerna. ”Tydligen är det inte så att de omfattas och jag har svarat på frågor och sagt att jag tycker det vore rimligt att även de omfattas. Precis som när vi nu prövar medborgarskap mot de nya tuffare reglerna och inte de gamla”, säger Jimmie Åkesson. Varför är det rimligt? ”Ja, de är ju här. Det kommer ny lagstiftning som förmodligen skulle gynna åtminstone några av dem. Då borde de prövas mot den lagstiftningen”, säger Jimmie Åkesson. Tidigt under året så verkade ni inte tycka att de här tonårsutvisningarna var ett problem och sen ändrade ni er. Vad var det som fick er att ändra er? ”Jag upplever inte att jag har ändrat mig åtminstone. Jag har fått ett antal frågor om hur jag känner inför att enskilda personer blir utvisade och då har jag hänvisat till att jag inte är detaljinsatt i de här enskilda fallen så jag känner inget särskilt alls. Det jag konstaterade var att vi kan inte bygga en lagstiftning som är individanpassad. Vi kan inte ha en lag som säger att är du snäll och duktig så får du bo i Sverige. Vi behöver ha mer objektiva kriterier än så. Nu finns ju den här möjligheten att ändå göra nånting av den här anhöriginvandringsutredningen och då är jag beredd att göra det. Det kommer sannolikt att bli så inom kort”, säger Jimmie Åkesson. Kräver tyngsta ministerposternaStatsminister Ulf Kristersson (M) och Jimmie Åkesson har enats om att om Tidöpartierna vinner valet ska Ulf Kristersson bli statsminister även Sverigedemokraterna får fler mandat, och att Sverigedemokraterna ska få stort sakpolitiskt inflytande över migration och integration. Innebär det alltså att en Sverigedemokrat bli migrationsminister? ”Ja, det är min utgångspunkt. Det tror jag att våra väljare förväntar sig. När vi och Moderaterna hade den här diskussionen var det ganska naturligt att om vi ska släppa statsministerposten innan valet så är det ju också rimligt att vi får nånting tillbaka från Moderaterna som vi tycker är viktigt, och migrationspolitiken är viktig för oss och för våra väljare”, säger Jimmie Åkesson. Vill ni sen ha ministerposter i proportion till hur stora ni blir? ”Ja. Det är också, som jag upplever det, den diskussion vi har haft med de andra partierna, att utgångspunkten måste vara proportionerligt och lika inflytande”Ja, det borde innebära, om jag har räknat rätt, knappt hälften, elva, tolv ministerposter. Stämmer det? ”Mm, det gör det nog.” Med tanke på att ni inte får statsministerposten, som du var inne på, borde ni inte kompenseras lite extra för det och få fler tunga poster? ”Nu har ju inte valet varit än men låt oss säga att det parlamentariska läget är som det är idag där vi är största parti i regeringsunderlaget så är det väl rimligt att vi får ett inflytande i proportion till det och att vi då också kompenseras eftersom vi inte har statsministerposten, absolut”, säger Jimmie Åkesson. Idag har ju Moderaterna de här fyra som är de kanske tyngsta posterna vid sidan av statsministern. Finansminister, utrikesminister, justitieminister, försvarsminister. Borde SD ha någon av de fyra posterna om ni sitter i regering? ”Ja, jag skulle betrakta det som fem poster som är väldigt tunga, inklusive statsministerposten. Om vi är största parti så borde vi ju rent proportionerligt ha tre av dem” säger Jimmie Åkesson. Ja, och vilka tre skulle du prioritera då? ”Jag kommer inte att prioritera dem här i radio med dig, hur mycket du än vill det. Men det är viktiga poster naturligtvis.”Ja, då tänker jag kanske att Moderaterna inte släpper ifrån sig finansministerposten. Att det är utrikesminister, justitieminister och försvarsminister du menar?”För mig ligger alla de fyra på bordet, och alla övriga just nu 19 statsrådsposter också. Det enda som vi har sagt på förhand är att statsministerposten, den får Moderaterna. Moderaterna kommer då att stötta oss när vi vill ha migrationspolitiken. I övrigt ligger allt på bordet”, säger Jimmie Åkesson. Programledare: Johar BendjelloulKommentar: Fredrik FurtenbachProducent: Maja LagercrantzResearch: Johanna PalmströmTekniker: Lisa Nilsson Intervjun spelades in fredag den 22 maj 2026.

Magdalena Andersson vill ha nya blocköverskridande samarbeten, handlar det om pragmatism eller politisk spel? Och varför pratar många politiker om miljardärer? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Nyligen föreslog Socialdemokraternas partiledare Magdalena Andersson och partiets ekonomiskpolitiska talesperson Mikael Damberg att det behövs breda samarbeten över partigränserna. Om paritet vinner valet ska de bjuda in oppositionen till samarbete inom flera olika områden. Är förslaget mest politisk strategi eller handlar det om omtanke för Sveriges framtid? Vad tycker egentligen Tidöpartierna om att Socialdemokraterna bjuder in till dans? Går det att tolka förslaget som en invit till Ebba Busch?Ordet miljardär har hamnat på ovanligt många politikers läppar den senaste tiden. Liberalernas Simona Mohamsson vill fördubbla antalet svenska miljardärer. Samtidigt som vänsterledaren Nooshi Dadgostar vill se en ny miljardärskatt. Varför bryr sig politikerna så mycket om miljardärer?Vi tittar också närmare på partipolitiska språkkrav, politisk dresscode och Liberalernas förslag att “Reclaim the snällhet”. Avsnittet kan innehålla spår av didgeridoo. Tisdag – Det politiska spelet i tisdags ställde frågan om politiken vill in i sängkammaren? Fler IVF-försök, höjda barnbidrag och skrotade pappamånader. Partierna använder familjepolitiken för att flirta med väljarna. Lyssna på avsnittet här.Medverkande: Helena Gissén och Fredrik Furtenbach, politiska kommentatorer.Programledare: Parisa HöglundProducent: Mattias Dellert

Ekots dagliga, längre sändningar med nyheter och fördjupning. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Oppositionen drar ifrån. Hur illa är läget för Tidöpartierna – och hur låter det internt om opinionssiffrorna? I studion: Filippa Rogvall, Anette Holmqvist och Max V Karlsson. Ansvarig utgivare: Klas Granström, Expressen AB

Podden Gräns kommer till Kalmar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Gräns förhandssänder ett avsnitt exklusivt för dig på Kalmar slott. Vi lyssnar tillsammans på avsnittet och efteråt kan du ställa frågor till programledare Claes Aronsson. Tid: 21 maj klockan 18. Biljetterna är gratis, men du måste mejla p4kalmar@sr .se och invänta bekräftelsemejl för att få din biljett.

落葉歸根，帶著自己在海外習得的專業技能與寶貴經驗回到家鄉，是許多旅外學子在職涯中時常考慮的重大決定。然而，儘管台灣生技產業已有數十年的發展基石，其光芒卻尚未能比肩世界領先的科技業。尤其在薪資競爭力以及如組織文化、溝通方式與工作節奏等職場環境的差異，往往成為海外遊子望而卻步的主因。 本集節目特別邀請到兩位在美國深耕的專家：陳映嘉博士以及吳宗竹博士。兩位來賓都在波士頓這一頂尖生技聚落累積了豐富的工作資歷後，毅然決定回台灣發展職涯與人生。在訪談中，我們深入探討了他們做出這一重大選擇背後的複雜考量與個人抱負，分享了回台灣前後的心境轉換與適應經驗，並提供了在本地市場尋找機會的實用方法，同時也對台灣生技產業的現況、潛力與未來挑戰進行了詳盡的討論。   ⭐️ 台灣新藥產業聯盟 (TID) 資訊 https://news.gbimonthly.com/tw/invest/show2.php?num=1566&fbclid=IwY2xjawRyS8NleHRuA2FlbQIxMABicmlkETF0SHJLUzlJak9VU2dYUTk4c3J0YwZhcHBfaWQQMjIyMDM5MTc4ODIwMDg5MgABHkGTbtgxGiWwDSiSK1YccN2k30bhZ5I0rDddR8rG4WrtnQS0WRaTP4Uzjdaa_aem_tYCmgcMNs_R-ZYfFZt-dQA ⭐️ TID 入會報名表：https://forms.gle/Vjn2rc8RMRRBrP8z7   ✨ 生技來一刻感謝國科會與駐波士頓辦事處科技組贊助我們製作節目。我們也歡迎聽眾小額捐款生技來一刻，您的支持能幫助我們製作更優質的節目。https://www.paypal.com/US/fundraiser/charity/2101877 ✨ 節目連結、講者Linkedin連結請見留言處！感謝講者提供詳盡的延伸閱讀連結和文章！ ✨ 感謝Vysioneer醫隼智慧贊助本集節目。   ✨醫隼智慧 Vysioneer 台北辦公室現正招募專案經理與品質管理人才。✨ 如果對國際藥廠合作、癌症臨床試驗與 AI 醫療應用有興趣，歡迎加入我們。 招募資訊: https://www.vysioneer.com/about/career/project-management-and-quality-associate   Follow Vysioneer on LinkedIn 台北辦公室人才招募中 生技來一刻訪問Vysioneer創辦人暨執行長呂任棠博士

Veckans panel är Göran Everdahl, Emily Dahl och Patrik Hadenius. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans panel 15 maj 2026:Göran Everdahl: Misslyckanden – det nya svartaEmily Dahl: Cigg och plankstek – vår skamlösa tid är nuPatrik Hadenius: Redun-dumt! – vi drunknar i onödig informationProgrammet görs av:Programledare: Josefin JohanssonProducent: Andreas MagnellTekniker: Marie PerssonMusikredaktör: Berit NygrenSpanarna i P1 är ett underhållningsprogram för dig som är nyfiken på samtiden och framtiden. Här spekuleras med glimten i ögat.

Hur mycket av Tidöpartiernas ändringsbudget är valfläsk? Kan partiernas valfilmer locka osäkra väljare? Och, tidigare SD-ledamoten Katja Nyberg åtalas. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Den globala energikrisen gör att Tidöpartierna lägger fram en extra ändringsbudget på 17,5 miljarder kronor. Bland annat sänks skatten på bensin och diesel. Är det ett nödvändigt krispaket för att hjälpa hushåll och företag, eller handlar det mest om valfläsk för att skapa optimism bland väljarna? Den före detta Sverigedemokraten Katja Nyberg åtalas för olovlig körning, rattfylleri, ringa narkotikabruk och innehav av narkotika. Nyberg nekar hon till brott. Därmed fortsätter historien som började när Katja Nyberg var inblandad i en trafikolycka på Värmdö i slutet av förra året. Sverigedemokraterna har uteslutit Nyberg, men vad innebär det här för partiet? Och på vilket sätt kan Nyberg, som är kvar i riksdagen som vilde, påverka det politiska arbetet?Både Moderaterna och Socialdemokraterna har smugit igång sina valkampanjer och lanserat filmer. Moderaternas film är tämligen traditionell och hyllar hårt arbetade människorna, kan det locka nya väljare? Socialdemokraterna använder mer humor i sina nya filmer, men anklagas av plagiat av Miljöpartiet. S-filmerna har också likheter med SVT:s humorprogram Grotesco. Har Socialdemokraterna hittat rätt väg eller kommer de bli stämda? I dagarna kom också en valsång signerad det moderata oppositionsregionsrådet Axel Conradi. Blir den Pet Shop Boys-doftande danslåten bli en hit eller mest något för danssugna Muf:are?Tisdag – Det politiska spelet i tisdags ställde frågan om politiken redo för AI? Regeringen säger att Sverige ska bli ett av världens bästa AI-länder, oppositionen varnar för att AI kan leda till högre arbetslöshet. Lyssna på avsnittet här.Medverkande: Helena Gissén och Fredrik Furtenbach, politiska kommentatorer.Programledare: Parisa HöglundProducent: Mattias Dellert

On Episode 61 of the TID Water & Power Podcast we're  celebrating five years of the TID Water & Power Podcast! The Podcast officially launched in May 2021 and over those five years we've brought you 60 full episodes, 10 mini episodes, 70 amazing and informative guests, and 58 hours of content.So to celebrate five years of the podcast, we want to take a look back at some impactful episodes and informative moments from the podcast and have compiled short clips from several interviews throughout the years. Episodes referenced:TID General Manager Michelle ReimersDon Pedro RelicensingWater RightsHydrological Forecasting and ModelingHow TID Became the First Irrigation District in CaliforniaPower Control CenterCommunity-Owned PowerValue of HydropowerAll Things RatesProject Nexus - Solar Over Canals Project UpdateKey Initiatives and Milestone Projects with TID General Manager Brad KoehnLet's get social! Facebook: @TurlockIDInstagram: @TurlockIDTwitter: @TurlockIDLinkedIn: /company/turlockidFind out more about TID at https://www.TID.org/podcast. 

Upptäck ny forskning och fascinerande program om vetenskap med Sveriges Radios skarpaste vetenskapsjournalister. 20 minuter varje vardag. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Programmet sändes första gången i mars 2026.Om inte uppfinningen med sedelnumrerings-maskinen gått åt pipan för Ferdinand Tollin och om han inte hade blivit refuserad av Kungliga Vetenskapsakademin, och hade inte Emanuel Swedenborg tappat gajsten för naturvetenskapen och istället bli andeskådare, så kanske Sverige hade varit först med att utveckla det moderna flygplanet. Det säger historikern Anders Vesslén som specialintresserat sig för de bägge svenska universalgenierna.Redan 1716 publiceras Emanuel Swedenborgs förslag i tidskriften Dedalus hyperboreus. Maskinen att flyga i vädret med har ett stort ovalt bärplan, en flätad korg i mitten och så kallade luftåror med fjädrar. Konstruktionen är tyngre än luft och bygger på fasta vingar, något som moderna experter senare har pekat ut som en anmärkningsvärt framsynt tanke. Samtidigt saknas det avgörande som 1700-talet inte kunde erbjuda, en motor, och Swedenborg inser själv att muskelkraften inte räcker.Hundra år senare dyker tecknaren och uppfinnaren Ferdinand Tollin upp i arkiven. Efter ett misslyckat försök med en sedelnumreringsmaskin åt Riksbanken växer skulderna. När Kungliga Vetenskapsakademien refuserar hans manus om flyg tar livet en mörkare vändning med fiender, landsflykt och ett spår som slutar i Schweiz. Skisserna rör sig mellan kloka iakttagelser och tvära felsteg, men rymmer idéer som gör det lätt att förstå varför drömmen om flyg levde långt innan genombrottet 1903. I bakgrunden finns Polhem, bildningsresor och en tid då ballonger dominerar, medan de här konstruktionerna söker en annan väg upp i luften.Reporter: Joacim Lindwalljoacim.lindwall@sr.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sr.se

Tidöpartierna lägger fram bokslut över mandatperioden. Hur mår Moderaterna efter fyra år med SD?I poddstudion: Filippa Rogvall, Max V Karlsson och Viktor Barth-Kron. Ansvarig utgivare: Klas Granström, Expressen AB

Liberalernas partiledare om kvittningskrisen i riksdagen, om partiets nya linje kring SD, om vinster i skolan och permanenta uppehållstillstånd. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Kvittningskrisen i riksdagen har pågått i en dryg vecka. Inför omröstningen om övergångsregler för skärpta regler för medborgarskap röstade två tidigare SD-ledamöter, som nu är politiska vildar, på oppositionens förslag. SD beslutade då att frångå riksdagens kvittningsöverenskommelse och låta ytterligare två SD-ledamöter, som egentligen skulle vara utkvittade, rösta. På så sätt vann Tidöpartierna omröstningen, men kvittningsöverenskommelsen föll.Hur ser Liberalernas partiledare, utbildnings- och integrationsminister Simona Mohamsson på det agerandet?”Jag tycker att det är ett kortsiktigt agerande i en väldigt komplex fråga. Det handlar om att vi behöver ha ett kvittningssystem. Vi kan inte ha en riksdag där vildarna får agera vågmästare. Sen är det ju också komplext, för det här var en viktig fråga, en viktig votering. Liberalerna har kämpat i över 20 år för att stärka medborgarskapet som just den här voteringen handlade om. Det här är en komplex fråga, men jag hoppas att alla partier är villiga att göra sitt och inte ser det som en möjlighet för politiskt spel”, säger Simona Mohamsson.SamvetskvittningKvittningssystemet i riksdagen används inte bara för att balansen mellan blocken ska bestå när enskilda ledamöter inte kan närvara. Det händer också att ledamöter kvittar ut sig av samvetsskäl – för att slippa rösta i frågor där de inte håller med sitt parti.Under voteringen om skärpta krav för medborgarskap var sju av Liberalernas 16 ledamöter utkvittade. Flera av dem har varit kritiska till Liberalernas nya linje om SD, där partiet nu välkomnar SD i regering efter valet.I juni ska riksdagen rösta om flera förslag som olika liberaler har kritiserat, som att sänka straffbarhetsåldern till 13 år. Om inget nytt kvittningssystem är på plats då kommer alla ledamöterna behöva rösta. Kommer alla 16 liberala riksdagsledamöter att rösta för förslaget?”Ja, vi har röstat tillsammans. Tillsammans och på det avtalet vi har ingått, Tidöavtalet, på den politiken som vi har lagt fram. Det är min utgångspunkt också framåt.”Så det kan du lova?”Ja, utgångspunkten är att det inte är Liberalernas grupp som har varit ett problem utan det är snarare andra, och det är de vågmästare som funnits, som är vildar”, säger Simona Mohamsson. Hon tror också att möjligheten att rösta igenom regeringens politik kommer att påverkas av problemen med kvittningssystemet.”Vi fortsätter att kämpa för att få igenom vår politik, men det är uppenbart nu att vi har nio stycken vildar i Sveriges riksdag som gör det svårt att få igenom politik. Det kommer att fortsätta vara svårt även för kommande regeringar om man inte hittar ett sätt att hantera vildarna i kvittningssystemet. Men jag är hoppfull att alla partier vill lösa det här och inte ser det som ett politiskt spel”, säger Simona Mohamsson.Skolan viktigaste fråganSkola och utbildning är Liberalernas viktigaste fråga. Men flera av de aviserade skolreformerna kommer inte att genomföras under mandatperioden, som att förändra skolpengen och kösystemet. Men nästa vecka ska regeringen presentera ett lagförslag om skärpta villkor för skolföretagen.”Jag kan inte föregå innehållet, men det handlar om att vi ska fortsätta med helrenoveringen av friskolesystemet. Ett system som har visat sig, tyvärr, alldeles för ofta innebära problem där fristående aktörer inte prioriterar barnets utbildning genom att ha större klasser, dela ut glädjebetyg och ha obehöriga lärare. Det försöker vi nu förändra genom att ha skärpta krav på när man har kvalitetsbrister, att man inte kan ta ut vinst”, säger Simona Mohamsson.Börsbolag eller inte?I höstas beslutade Liberalerna att partiet vill förbjuda vinstuttag i skolan och fasa ut aktiebolag som driftsform. De andra Tidö-partierna vill behålla möjligheten för skolföretag att ta ut vinst. Men i Sverigelöftet, den överenskommelse som Simona Mohamsson och Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson slöt nyligen, står det att de är överens om att ”vinstintresset fasas ansvarsfullt ut ur svensk skola”. Jimmie Åkesson har sedan sagt att han inte vill förbjuda vinstuttag, men Simona Mohamsson vidhåller att de är överens.”Vi är överens om att vi behöver sätta stopp för vinsterna i skolan och att vi ska göra det på ett ansvarsfullt sätt”, säger Simona Mohamsson.Gäst: Simona Mohamsson, partiledare LiberalernaProgramledare: Johar BendjelloulKommentar: Helena GissénProducent: Maja Lagercrantz och Johanna PalmströmTekniker: Christian BarterIntervjun spelades in fredag den 8 maj 2026.

År 1975 lade invandrarministern Anna-Greta Leijon (S) fram regeringens linje för en ny invandrar- och minoritetspolitik. I stället för en politik där invandrarna skulle bli svenskar formulerades en vision där de nya svenskarna skulle få möjlighet utveckla sin egen kultur vid sidan om den svenska, som fick brett stöd i riksdagen.Femtio år senare är islam Sveriges näst största religion, och Sverigedemokraterna ett av landets största partier. Samtidigt har politiken rört sig mot en betydligt mer restriktiv migrations- och asyllinje, inte minst efter flyktingvågen 2015.I detta avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med professor Simon Sorgenfrei – religionsvetare och föreståndare för IMS, Institutet för forskning om mångreligiositet och sekularitet vid Södertörns högskola Han är aktuell med boken Öppna era hjärtan.Under flyktingkrisen 2015 tog Sverige emot många fler asylsökande än jämförbara europeiska länder; kommuner och myndigheter pressades hårt, och ord som ”systemkollaps” blev frekvanta. Året därpå infördes den tillfälliga lagen (2016:752) som begränsade möjligheten att få uppehållstillstånd och påverkade bland annat permanenta tillstånd och familjeåterförening; lagen förlängdes senare.I riksdagsvalet 2022 blev Sverigedemokraterna Sveriges näst största parti. Kort därefter tecknades Tidöavtalet mellan M, KD, L och SD, där migrations- och integrationspolitiken lyfts som centrala samarbetsområden och där man talar om ett ”paradigmskifte” – bland annat att Sverige ska lägga sig på EU-rättens miniminivå i asylpolitiken och minska det som kallas ”tilldragningsfaktorer”.Redan i mitten av 1960-talet fattades beslut om att frikyrkor och minoritetssamfund skulle kunna få statligt stöd för sin verksamhet. Under 1970-talet breddades stödtänkandet också till invandrarföreningar – exempelvis satsningar på hemspråk och hemlandskultur. Grundidén var jämlikhet i rättigheter: invandrade skulle ha samma möjligheter som etniska svenskar och själva kunna välja graden av kulturell anpassning.När arbetskraftsinvandringens epok klingade av fortsatte migrationen i nya former: anhöriginvandring och flyktingmottagande från bland annat Chile, Uganda, Iran/Irak och Libanon. Det förändrade både demografin och konfliktlinjerna i debatten.I slutet av 1970-talet växte också den organiserade invandringskritiken. Bevara Sverige Svenskt (BSS) spred flygblad om ”invasion” och nationell undergång. Det viktiga är att islam länge inte var huvudmålet: ”invandrare” klumpades ofta ihop i grova kategorier, och tidiga utpekanden gällde ofta andra grupper än muslimer. Men år 1989 blev en vändpunkt. Dels bidrog Rushdie-affären, där den brittiska författaren Salman Rushdie dömdes till döden av mullorna i Iran, till att polarisera synen på yttrandefrihet och religion i Europa. Dels fattade Sverige det restriktiva Luciabeslutet den 13 december 1989, där regeringen slog fast att mottagningssystemet nått ”gränsen för vad vi klarar av” och begränsade asylmöjligheterna till flyktingkonventionen och särskilt starka skyddsbehov.Efter kalla krigets slut bytte hotbilder ofta färg i västliga debatter: från ”den röda faran” till en föreställd ”grön fara”, där islam kopplades till geopolitik, migration och identitet. I Sverige tog Ny Demokrati plats i riksdagen 1991 med en hårdare, mer mediedriven invandringsretorik.Samtidigt kom tiotusentals bosnier – många muslimer – som flyktingar undan Balkankrigen. Här syns också en annan svensk reaktion: lokal solidaritet, föreningsliv och institutionsbygge. Sverige blev ett land där islam inte bara ”finns”, utan organiserar moskéer, studieförbund, begravningsplatser och vardagsreligion.Bild: Första morgonen efter ramadan samlas män i Botkyrkas turkiska islamiska kulturförenings moské i Fittja (Botkyrka) för storbön, fotograferat tidigt på morgonen den 14 november 2004. Foto: Anna Ulfstrand, CC BY, via Stockholms läns museum.Musik: Islamisk kallelse till bön, Pixabay, Creative Commons.Klippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I går var vi ni år. 366 episoder, aldri en mistet uke. For å markere har produsenten gått tilbake og talt opp hver markedsspådom Peter og han har gjort siden 2017.Peter er ute av Rikshospitalet og tilbake. Det går fortere enn forventet.- 00:03 Iran skyter mot amerikansk krigsskip, S&P på ny ATH- 00:05 "Verden fungerer ikke", hypernormalization og 1988- 00:11 Trumps maler, "saksøk meg" og prinsippet- 00:14 Ni år med Tid er penger- 00:18 44 markedsspådommer: 15 fulltreff, 3 katastrofale bommer- 00:25 Tesla, Bitcoin, Covid og Evergrande- 00:35 Hvordan miste hele GameStop-gevinsten din- 00:46 Skygard sponsa intervju: Bjørn Almås om EMP, BankID i Sverige og 21 000 russere- 01:21 USA trekker 5000 soldater ut av Tyskland- 01:28 Strødingerstredet- 01:37 NBIM-konferansen: vinnende kulturer fra Daimler til Verdensbanken- 01:48 Mest lønnsomme selskaper per ansatt: Hyperliquid på topp, OnlyFans på fjerde- 02:06 Hva er egentlig en autocall?Episoden presenteres av Skygard. skygard.no Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

De förbjöds för att civila blev offer för dom. Nu är personminorna tillbaka och Sverige pressas att omvärdera vårt vägval. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Ottawa-konventionen som förbjuder personminor kom till efter en världsomfattande kampanj. En majoritet av de som skadas och dödas är och var civila och 160 länder har skrivit under konventionen, däribland Sverige som var bland de första att signera. Men ifjol valde några av Sveriges närmaste allierade, Finland, Baltikum och Polen, att lämna konventionen. De vill åter igen använda personminor i sitt försvar. Vad betyder det här för Sverige?Medverkande: Henrique Garbino, Försvarshögskolan, Mika Aaltola, EU-parlamentariker för finländska Samlingspartiet, Christoffer Lundström, tidigare FN-soldat och minröjare i Libanon, Jody Williams, aktivist som fick Nobels Fredspris för sin kamp för att förbjuda personminor, Pål Jonson, försvarsminister, moderaterna, Martin Hårdstedt, professor i historia vid Umeå universitet och militärbloggare, bosatt i Finland.Reporter: Östersjökorrespondent Felicia HassanProgramledare: Fernando Ariasfernando.arias@sr.seProducent: Ulrika Bergqvistulrika.bergqvist@sr.seTekniker: Rasmus Håkans

Ledarredaktionen sammanfattar veckan. Var det smart av Tidöledarna att tacka nej till Edvin Törnbloms utfrågning i Dagens Nyheter? Har Mats Svegfors rätt om M? Och får man strunta i Riksdagens kvittningssystem? Mattias Svensson, Paulina Neuding och Jesper Sandström står för åsikterna, Andreas Ericson för frågorna.

Filosofen som stred för kvinnans och barnens rättigheter, men som också retade upp både samtid och eftervärld och fortfarande både provocerar och engagerar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Redaktionen för det här avsnittet är:Cecilia Düringer – programledare och manusMårten Andersson – producent, manus och researchZardasht Rad – scenuppläsareViktor Bergdahl – ljuddesign och slutmixMedverkar gör också Anneli Jordahl, författare till romanen Jag skulle vara din hund (om jag bara finge vara i din närhet).Vill du veta mer om Ellen Key? Här är några av böckerna som ligger till grund för avsnittet:Ellen Key : en europeisk intellektuell av Ronny AmbjörnssonEllen Key 1849-1999, en minnesbok. Redaktör dr Birgit GerhardssonOm kärlek av Claudia LindénFrån upplevelse till tanke 1-4 av Catharina HällströmEllen Keys vänstra öga av Lena Johannesson

P1:s veckomagasin om Sverige och världen politik, trender och analyser. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I första timmenInatt hölls Vitahusetkorrespondenternas årliga middag. Skott hördes - en person med skjutvapen och knivar försökte ta sig in till festvåningen där president Donald Trump och hans fru Melania Trump satt. Vår USA-korrespondent Ginna Lindberg var på plats. Valår i Sverige – men hur står det till med den politiska satiren?Ett fortsatt blockerat Hormuzsund och en annalkande oljekris. I centrum står Iran, vars ekonomi till stor del vilar på oljan. Men hur gick det till när CIA och MI6 deltog i en statskupp för att ta kontroll över landets olja på 50-talet – och vilken betydelse har det haft?Krönika av Ulrika Knutson.Veckans panel om rennäringen, Tidösamarbetet och demokratin samt vänstern och männen.I andra timmenPå dagen 40 år sedan Tjernobylkatastrofen. Love Lyssarides rapporterar från ceremonier i Ukraina.Natur och trädgårdar återtar Ukraina efter både kärnkraftsolyckan och avslutade strider. Vad betyder trädgårdar och dess återväxt för människor?Satir med Radioskugga.Dyra bostadspriser i Irland får unga att lämna landet.Anna Casparssons broderier ställs ut på Moderna museet i Stockholm och senare i Malmö.Kåseri av Pamela Jaskoviak.Producent: Mårten FärlinProgramledare: Jesper LindauTekniker: Andreas Eriksson

On Episode 60 of the TID Water & Power Podcast we're joined by Recreation Department Manager, Ryan Reis, to discuss recreation at Lake Don Pedro.For more than 50 years, the Don Pedro Reservoir has been a destination for boating, fishing, camping, and so much more. And behind the scenes is the Don Pedro Recreation Agency—ensuring recreation is safe, campgrounds are maintained, and everything continues to run smoothly. On this episode we discuss the Don Pedro Recreation Agency, the recreation opportunities at Don Pedro, and the fun-in-the-sun that DPRA has planned for 2026.Let's get social! Facebook: @TurlockIDInstagram: @TurlockIDTwitter: @TurlockIDLinkedIn: /company/turlockidFind out more about TID at https://www.TID.org/podcast.