Podcasts about friskis svettis

Peter Broman har som tränarfilosofi att stämningen på banan är prio ett. Han har en bakgrund i Kungsbacka Tennisklubb mellan 1997-2009, gymansvarig på Friskis & Svettis 2008-2010, Heming Tennis 2010-2022 för att sedan ta ett halvår i Kungsbacka innan han vände tillbaka till Heming i november 2022.   Peter blev 2021 utnämnd till årets tränare i Heming Idrott .   I avsnittet så pratar vi bland annat om:  ·     Varför bredd- och vuxentennis är det roligaste ·     Hur man skapar ett riktigt bra vuxenprogram i klubben ·     Likheter och skillnader mellan att jobba i Heming och i Kungsbacka ·     Hur det fungerar att pendla mellan Oslo och Kungsbacka med familjen i Sverige ·     Hur det var att arbeta i Oslo under coronapandemin ·     Hur stor påverkan Sverige har på tennisen i Norge ·     Hur viktigt det är att lära sig namnen på dem man tränar * Zenniz – The Smart Tennis Solution: ⁠⁠⁠⁠www.zenniz.com⁠⁠⁠⁠ * Lehnhoff Tennis International: ⁠⁠⁠⁠www.lehnhofftennisinternational.com⁠⁠ * House of Bontin – Smarta destinationen för tennis och padel: ⁠⁠⁠⁠www.houseofbontin.se⁠⁠⁠⁠ (Använd koden ”Baslinjen” för 10% på hela sortimentet förutom på Slinger Bag eller redan nedsatta priser.) * Wilson Tennis Camp - www.tenniscamp.se  ⁠⁠⁠www.baslinjen.com⁠⁠⁠⁠ är platsen för fler reportage, videos, intervjuer och krönikor om tennis.

Susanne Jidesten är generalsekreterare för Friskis & Svettis, en organisation med en halv miljon medlemmar. Vi pratar bland annat om hur pandemin krävde en snabb omställning till nya träningsformer och digitala lösningar. Nu är hybridmodellen den enda framkomliga vägen, och Friskis arbetar samtidigt med att nå nya (yngre) målgrupper på sociala plattformar. Är datamätning i kombination med gemenskap och lustfylld rörelse framtidens träning? Det menar i alla fall Susanne Jidesten. // Programledare: Christian von Essen // Inspelat i Kitchen studio på Roslagsgatan 23 i Stockholm. // Läs mer på hejaframtiden.se // Klippare av avsnitt: Silverdrake Förlag, www.silverdrakeförlag.se, Producent: Marcus Tigerdraake, marcus@silverdrakeforlag.se, Podcast koordinator: Victoria Tigerdraake: victoria.tigerdraake@silverdrakeforlag.se

I detta avsnitt träffar vi Magnus Strömberg, tränings- och utbildningsutvecklare Friskis Riks och Stina Eklund-Olofsson, tid. PT-ansvarig Friskis Sthlm och numera verksamhetschef Friskis Tyresö. Friskis&Svettis är en förening som finns för att ge alla som vill möjlighet att hitta sin egen lust till rörelse och vars verksamhet startade redan 1978. Friskis är Sveriges största idrottsförening med över 500 000 medlemmar och verksamheten är fördelad över 159 ideella idrottsföreningar, varav 107 i Sverige och resterande i Norge och övriga Europa. Friskis hemsida: friskissvettis.se .   .   .   .   .   .   .   .   .   .   . Erik Börjesson: @erik.borjesson Brian van den Brink: @thebrianvdb Human Performance: @humanperformancenordic Träningssurr på Instagram: @traningssurr Hemsida: hperformance.se

Hur kommer vi att träna post corona? Digitalt, utomhus eller kanske skogsyoga? Möt Johan Lampinen som jobbat som verksamhetschef för Friskis & Svettis. Mia Kataisto berättar om skogsyoga. Vi pratar identitet med Jonathan Ekersund. Och så får vi det senaste från Sametingsvalet.

Susanne Jidesten är utbildad idrottspedagog och har en stark och mångårig relation till Friskis&Svettis, innefattande bland annat rollen som ordförande i Friskis&Svettis Stockholm och gruppträningsinstruktör. Susanne har även hunnit med att vara HR-chef inom Svenska Kyrkan, på Riksidrottsförbundet och SISU Idrottsutbildarna. Sedan hösten 2020 är hon dessutom ordförande i Svenska Basketbollförbundet. Häng med i ett samtal om hennes personliga resa, nutid och framtid för Friskis&Svettis samt allmänna trendspaningar inom träning. .   .   . Följ Sweaty Business: Brian van den Brink: @brianvdb Instagram: @sweatybusinessmedia Linkedin: Sweaty Business Media Facebook: Sweaty Business Web: sweatybusiness.se

Idag om munskyddets nya roll som modeaccessoar och den eventuella ruraliseringen av våra storstäder. Innebär smitthärdarna i de stora städerna ett lyft för landsbygden? I natt lyssnade Thomas först på ett kampanjtal med en osammanhängande och förvirrad Joe Biden och sedan ett valmöte med en maniskt hyperaktiv Donald Trump. Vad händer om omgivningen bedömer att en president är för mentalt instabil för att sköta sitt jobb och för att förfoga över kärnvapenkoderna? Vi pratar också om munskyddet som modeaccessoar. I takt med att många i världen idag tvingas bära tygstycket runt munnen väljer många att ta ut svängarna och smycka till och designa sina egna. Kommer vi få se mer av detta i modevärlden? Vi gästas av Louise Wallenberg, professor i modevetenskap vid Stockholms universitet för att höra mer om vilken roll munskyddet fått inom modevärlden idag. Under senare tid har allt fler valt att flytta ifrån storstäderna runt om i världen. Samma mönster går att tyda i Sverige. De senaste åren har bostadspriserna ökat mest i städer som Falköping, Oxelösund och Finspång. Anar vi en ny trend där man i större utsträckning lämnar de stora städerna? Beror det på coronapandemin och oron kring smittspridning? För att reda ut det här medverkar Charlotta Mellander, professor i nationalekonomi vid Jönköpings universitet. Igår var Thomas kritisk till hälsofanatsimen hos regeringens nationella samordnare för fysisk aktivitet. Johan Holmsäter, grundare av Friskis & Svettis gästar studion och berättar om han vill införa gymnastikplikt. Programledare: Thomas Nordegren Bisittare: Louise Epstein Producent: Maria Bertell Research: Julius Bäckman

Johan Holmsäter är eldsjälen som en gång i tiden byggde upp Friskis&Svettis-rörelsen. Han har givit svenskarna chansen till rörelse glädje. I detta avsnitt berättar han om sin barndom. Han bodde på barnhem. Men hans barndom har givit honom styrkan att aldrig ge upp. Lyssna till Johan Holmsäter. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

I veckans avsnitt går vi in på hur vår syn på träning och kost har påverkat våra liv. Lyssna på hur Osanna har format kroppen på sitt älskade Friskis & Svettis, och inte alls bryr sig om större storlekar. Natali har däremot gått ner 20 kg dels med hjälp av Itrim och andra snabba hjälp medel, men trots det kämpar hon ständigt mot sina demoner som säger, trots sin storlek S, att hon är tjock.    

Satu Andersson, där har ni namnet på nästa kloka gäst i podden Alphov & Lopez. Satu arbetar idag som VD för Sveriges bästa rederi, Birka Cruises där hon varit med om att att skapa en innovationskultur med fokus på att hela tiden sätta kunden i fokus genom unika och annorlunda nyheter.  De har genomfört resor till tomten i Rovaniemi, ö-luffning i Östersjön, träningsresor med Friskis & Svettis samt en skidkryssning!  Satu menar att ingen av alla framgångar, som bolaget har haft, hade kunnat ske utan engagemanget från personalen så givetvis pratar vi om hur man skapar stolthet, engagemang och ett ”inre driv” hos alla medarbetare blandat med Satus syn på ledarskap.  Trevligt lyssnade!

.. .   Småland .  Träcentrum Nässjö. Urbana Hembygdsgården Kristianstad . .   SVENSK TEXT Tyseer Abbaas bad Arbetsförmedlingen om tips och Hana Ammouna letade aktivt och fann den Urbana Hembygdsgården. Nu har de båda jobb och goda svenskakunskaper. Tyseer Abbaas är snickare och jobbar på ett företag i Småland som tillverkar trätrappor. När han kom till Sverige från Syrien så bestämde han sig för att han verkligen skulle göra allt för att lära sig svenska och få ett arbete. Han frågade Arbetsförmedlingen om det fanns någon utbildning som skulle ge honom jobb. De föreslog en ettårig utbildning på Träcentrum i Nässjö. -Den hölls för de som inte kan svenska så det första halvåret hade vi en tolk med oss. Under utbildningen gjorde jag praktik på ett företag och där fick jag direkt jobb är när jag gått ut skolan. Tyseer vill tipsa andra om den här vägen till arbete.   Hana Ammouna har många järn i elden. Hon är idrottslärare i grundskolan, kursledare på två olika studieförbund, trivselvärd på Friskis & Svettis med mera. Vägen in i det svenska samhället började genom att hon aktivt letade efter någonstans att lära sig svenska. Hon fann Urbana Hembygdsgården i Kristianstad, en plats där människor från olika bakgrunder, åldrar och kulturer träffas.   -Jag är en positiv och social person och när jag kom till Sverige ville jag inte vara en svag människa, jag ville klara mig själv så fort som möjligt. Jag väntade i ett år på att få uppehållstillstånd och det året använde jag till att läsa svenska. Och sen gick jag Snabbspåret för lärare i sex månader.   Nu jobbar Hana med idrott och hälsa på en grundskola och på kvällarna lär hon svenskar arabiska och håller i kurser för invandrade föräldrar som vill få hjälp att stödja sina barn i skolan och för invandrade kvinnor som har svårt att komma in i det svenska samhället.

Vi pratar kost; varför hänger det så tätt ihop med träning? Hur åt vi som elitidrottare och hur är vårt förhållande till mat nu? Jenny testar Friskis & Svettis långlivade flaggskepp Jympa. Det blir alla de där rörelserna man sett sin morsa göra; hurtigt, hoppigt och oväntat jobbigt. Sedan intervjuar vi Stig Mattsson, dietist på Sveriges Olympiska Kommitté, om hur man bör äta som motionär. Måste man följa en diet? Isåfall vilken?

I detta avsnitt träffar vi Tina Uppfeldt, som är utvecklingsansvarig på Friskis&Svettis. Det som startade för 40 år sedan (1978) med en instruktör och en enda klassdeltagare har växt ut till en viktig del av svenska träningsmarknaden. Med drygt 551 000 medlemmar är friskis landets största idrottsförening - över 5 procent av Sveriges befolkning är medlemmar i en Friskis&Svettis-förening(!). I Tinas roll på Friskis har hon ansvar för att koordinera, och leda, Friskis&Svettis träningsutveckling (produkt- och tjänsteutveckling). Hennes arbete innebär in- och omvärldsbevakning, process- och projektledning i utvecklingssatsningar samt utvärdering/uppföljning. Vi diskuterar bland annat Friskis historia, nutid och framtid. Vilka framgångsfaktorer som gjort att de nu är Sveriges största idrottsförening, vad som driver människorna som verkar inom Friskis verksamhet, vilka framtidstrender Tina ser framöver och en hel del annat. Hääng med! .   .   . Web: friskissvettis.se .   .   . Följ Sweaty Business: Web: sweatybusiness.se Instagram: @sweatybusinessmedia Facebook: Sweaty Business  

Sublimering - att omvandla förbjudna driftsimpulser till konstruktiva beteenden - är en motor i kulturell utveckling. Men Aase Berg tycker inte människan ska tyglas med tramsiga aktiviteter. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. I tävlingen Most stupid animal of the year contest Årets mest korkade djur finns det en återkommande vinnare: grävlingen. Det kan illustreras med den här lilla fabeln, där ett handjur av arten fattar ett dåligt beslut: En grävling får syn på en robotgräsklippare på avstånd. Gräsklipparen håller på att ansa en gräsmatta med minutiös precision. Grävlingen galopperar i vild fart mot den upptagna maskinen: Vilken brud! Inte just nu, jag har inte tid, säger robotgräsklipparen. Det skiter grävlingen i och hoppar upp och sätter på den med sin makalöst blålila penis. Då hörs ett plötsligt ljud: Frrrr! Blodslamsor sprutar ut över det nysnaggade gräset. Vafan hände? Robotgräsklipparens knivar är vassa. Sensmoralen är väl att nej betyder nej. Grävlingen borde ha lagt band på sin maktlystna drift. Det gäller att hålla den dåliga impulskontrollen stången. Det är de psykiska försvarsmekanismerna som skiljer människorna från djuren. Reptilhjärnan är inte människans bästa vän. Tvärtom måste man lära sig räkna till tio, skjuta upp behovstillfredsställelsen och förädla sina begär. Men det duger inte med vilka former av impulskontroll som helst. Det finns mogna och omogna försvarsmekanismer. Sublimering till exempel, det räknas som moget försvar, medan till exempel passiv aggressivitet är omoget. Sublimering betyder att man omvandlar förbjudna driftsimpulser till mer konstruktiva beteenden och gör saker som förhöjer det civiliserade i människan. Sublimeringen är motorn i all kulturell utveckling. När Freud pratar om sublimering så är det framför allt sexualdriften som förädlas.  Jag är inte riktigt med på noterna här. Att sublimera sexualdriften verkar skitonödigt om man så bara är snäppet smartare än en grävling, det är väl bättre att ligga, inte med vad som helst, men med en villig partner? Religionen snodde det mogna försvaret och gjorde det omoget. Jag anser snarare att sexualdriften sublimeras alldeles för mycket nuförtiden. Sex trumpetas visserligen ut i medierna och nästan all reklam spelar på sex och sexistisk objektifiering, men när det kommer till att verkligen ligga är statistiken deppig. Folk jobbar för mycket och ligger för lite. I och för sig har många kvinnor använt huvudvärken som ursäkt i alla tider, eftersom de inte vill rätta sig efter mannens val av tidpunkt eller har varit pådyvlade en tanke om att kvinnlig lust är skamlig. Dessutom är det inte så kul att ägna livet åt att föda tolv barn. Men nu har också männen börjat undvika sex. Och det famösa hipstercelibatet som diskuterades häromåret att den moderna mannen sexvägrar för att istället ägna sig åt asketisk surdegsbakning och autoerotisk kroppskontroll är ett direkt arv från kyrkans maktapparat Religionen snodde det mogna försvaret och gjorde det omoget. Celibatet har aldrig varit konstruktivt, inte i religionen heller. Pedofilskandalerna inom katolska kyrkan är bara ett av många exempel. Motsvarigheten till kyrkans sexuella askes idag är hälsovurmen, och för fysiskt lata finns ju nyandligheten, den pansexuellt utflytande och rätt snurriga trivselerotiken i att famla omkring efter sin egen aura eller simma runt sådär sensuellt i en bassäng med delfiner. En sak som Freud inte diskuterade fullt så mycket var sublimeringen av aggression. I dagens samhälle, där ilska och oro sparkar neråt istället för uppåt, är det viktigt att ha koll på sin egen vrede. Aggression kan vara ett fruktansvärt vapen, men också en hjälpkraft. Av någon anledning anses förädlad aggression nästan vara en samhällsfara när den utrycker sig i konst, filosofi eller strategiskt tänkande, det vill säga former som inte bara cementerar en ofarlig jämnvikt utan utmanar det invanda. Experimentell kultur står inte precis högst på agendan i det nya samhället.   Nej, för att undvika att vreden tar sig upproriska uttryck så premieras istället mer ofarliga metoder för att sublimera våld. Förr använde man helvetet som repressiv instans, ett bra exempel på aggression som tyglas av makthavare för att hålla tillbaka oacceptabla beteenden så att ilskan istället omvandlas till fantasier om de fallnas syndastraff. Men kristendomen har ju successivt avskaffat det hotfulla helvetet för att istället ägna sig åt omsorgsmartyrisk andlighet. Nuförtiden finns det mer effektiva metoder för repression. För att undvika att den farliga kulturen ska ta över jobbet efter kyrkan försöker man istället suga in alla barn i idrotten den enda formen av sublimerat våld som är tillåten i dagens samhälle. Det är inte ofta man hör röster höjas för daglig filosofiundervisning i skolorna. Idrott däremot kan de små monstren aldrig få för mycket av, eftersom det tydligen är enda sättet att domesticera dem. Precis som helvetetshotet ägnar sig idrotten enbart åt att tygla våldet och ge utlopp för det i kontrollerad form, inte åt att förädla det i utvecklande riktning. Idrotten håller drifter i schack och karaktärsdanar ungdomar, men den skapar ingenting. Ibland anförs det som försvar att idrott handlar om lek, och det kan möjligen gälla för barn även om det oftare verkar handla om att göra dem till små maktlystna vuxna genom att peppa fram vinnarskallar. Vad hade Sigmund sagt om roddmaskinen universums mest meningslösa uppfinning? Idrotten är ett system som inte har nån annan mening än sig själv en filterbubbla, om man så vill. Ni vet: idrott och politik anses inte höra ihop. Idrott och kapitalism ska man inte heller snacka alltför mycket om, för det är ju gemenskap och fair play som är ansiktet utåt. Idrotten parerar revolten, och gör allt för att förvandla vuxna till barn och barn till vuxna. För att inte tala om den individuella träningen. Vad kom först babygymmet eller Fitness-centret?  Vad hade Sigmund sagt om roddmaskinen universums mest meningslösa uppfinning? Jag hade velat se Freud dimpa ner på Friskis & Svettis som signalerar barnslighet ända in i varumärket med sina förgulligande diminutiver. Vilka teorier hade han inte kunnat skapa utifrån åsynen av ett gäng självspäkare som tämjer drifter genom att studsa omkring till tonerna av barnkalasdisco? Om han inte hade vänt redan i dörren förstås, på grund av rökförbudet.  Det finns förstås andra typer av infantilt parerande i vårt samhälle också ofarliga sysselsättningar som människor kan säga att de brinner för utan att sätta sin egen trygghet på spel eller behöva utsättas för kritiskt tänkande. Konsumtionsknarkandet exempelvis är ännu ett uttryck för regredierad autoerotik, för att inte tala om boomen för matlagning - vår tids massregression tillbaka till det orala stadiet.   Reptilhjärnan är på tillväxt, människan kryper allt närmare Detet. Jag håller alltså inte med om att all sublimering är mogen. Mogen sublimering är att använda kraften till något som är skapande. Omogen sublimering är att tygla och domesticera kraften med infantiliserande och harmlösa beteenden. Många lever idag ett liv surfande på ytan av omogna försvar förutom infantilisering kan man till exempel nämna projicering att skuldbelägga andra för den egna svagheten och rädslan.   Och från omogna försvarsmekanismer är steget inte långt till inga försvarsmekanismer alls. Reptilhjärnan är på tillväxt, människan kryper allt närmare Detet. I den svenska delfinalen av Most stupid animal of the year contest håller grävlingen på att få allvarlig konkurrens. Aase Berg, poet.

I veckans avsnitt av Josefinito Pod gästar Adrian Boberg, programlerade i P3, instagrammare och människa. Som vanligt ska vi ge Friskis & Svettis fri reklam samt Friskis & Svettis-ledare en rejäl omgång. Veckans kulturupplevelse var musikalen Sällskapsresan och årets klassresa gick längs röda linjen. Hjälp mig bli övre medelklass, skänk alla dina rikskapitalistpengar på Patreon: https://www.patreon.com/Josefinito Säg vad du tycker på Facebook: https://www.facebook.com/JosefinitoPod/ Kontakta mig på Twitter: https://twitter.com/Josefinito  Se bilder på instagram: https://www.instagram.com/josefinitoz/  Lyssna på mer grejer på Soundcloud: https://soundcloud.com/josefinito

HÄLSOFILOSOF, ENTREPRENÖR. Hälsoprofilen Johan Holmsäter berättar historien bakom hans livs idé Friskis & Svettis och om 70-talet, då vi åt och drack dåligt och det bara fanns två gym i Stockholm. I sitt Sommar berättar hälsoprofilen Johan Holmsäter om hans idéer om ett friskare och mer rörligt liv, som ledde till skapandet av riktsorganisationen Friskis & Svettis. Vi får höra om hur det hela började på 70-talet med tankar om att skapa största möjliga hälsa, välbefinnande och framför allt glädje åt största antal människor. Johan Holmsäter berättar hur arbetet utvecklades steg för steg och har lett till att över en halv miljon människor är aktiva inom föreningen och har spritt sig till andra länder.Om Johan HolmsäterGrundare av Friskis & Svettis, som idag är Sveriges största idrottsförening med mer än en halv miljon medlemmar och verksamhet i Helsingfors, Köpenhamn, London och Paris. Utvecklade, byggde och ledde föreningen 19781986. Tanken var att skapa en brygga mellan friskvård och sjukvård där människor av egen kraft skulle kunna nå ökat välbefinnande och bättre hälsa. Är idag entreprenör med fokus på företagshälsovård, rehab och friskvård. Har varit krönikör i Dagens Industri och tidningen Chef och har också skrivit en rad böcker.Växte upp med en alkoholiserad pappa som var konstnär och en mamma som tidvis vårdades på mentalsjukhus. Har levt tio år av barndomen på olika institutioner och barnhem.Producent: John Swartling