Podcasts about framtida

72 minuter tros det ta innan världen som vi känner den går under vid ett totalt kärnvapenkrig. Dan Jönsson reser till Hiroshima och ser hur ingenting tycks ha hänt och allt förändrats. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.AtomvårSom ett förfärligt fossil från något av framtidens naturhistoriska museer ligger den där och ruvar i all sin nakenhet: den suddiga konturen, skuggan av en mänsklig kropp. Fortfarande tydligt urskiljbar efter så många år tecknar den sin svartnade silhuett i det slitna brottstycket av den stentrappa som fram till den 6 augusti 1945 utgjorde entrén till bankkontoret i Hiroshima. På morgonen den dagen, som verkade bli varm och solig, hade någon slagit sig ner på trappan i väntan på att banken skulle öppna; någon, som när atombomben briserade klockan kvart över åtta i likhet med tiotusentals andra invånare i denna storstad helt enkelt försvann, förintades i den extrema hettan. Men skuggan blev kvar. Framtida civilisationer till varnagel och besinning.Nu ingår stenen med skuggan bland artefakterna på Fredsmuseet i Hiroshima, bland föremål som smälta klockor, sönderbrända skor, väggbitar med spåren av det svarta, radioaktiva regn som följde senare på dagen – ett museum som i sin krampaktiga saklighet kramar hjärtat ur besökaren. Plötsligt förstår jag precis vad han menar, den japanske mannen i Alain Resnais film ”Hiroshima, mon amour”, när han gång på gång förnekar att hans tillfälliga franska älskarinna skulle kunna förstå något: ”Tu n'as rien vu a Hiroshima.” Du såg ingenting i Hiroshima. Ute i parken blommar körsbärsträden; vid utgången skriver jag en rad i museets gästbok och hajar till vid något som någon har präntat dit ett litet stycke ovanför. ”If only they had surrendered earlier…” läser jag på engelska. Om de bara gett upp tidigare.Föreställningen att atombomberna över Hiroshima och Nagasaki var moraliskt försvarbara eftersom de gjorde slut på kriget och tvingade fram den japanska kapitulationen några veckor senare, hör till den västerländska historieskrivningens mest långlivade myter. Men sann, det är den inte. Bomben bör kallas för vad den var, en förbrytelse; vill man förklara den bör man förstå den som en maktdemonstration inte bara mot Japan utan kanske främst mot Sovjetunionen, vars röda armé i krigets slutskede avancerade mot de japanska öarna. Men förödelsen i Hiroshima ska också ses som det logiska slutsteget i en process som påbörjats nästan femtio år tidigare, en vetenskaplig omvälvning som redan i grunden hade skakat bilden av vår värld och vår plats i den. Människan hade dyrkat upp naturens lås, sprängt den gamla världsbilden i småbitar. Det återstod att demonstrera.Fram till dess hade naturvetenskapen varit överens om att materiens minsta beståndsdelar utgjordes av ett slags rörliga partiklar, atomer. Ordet atom användes första gången av den grekiske naturfilosofen Leukippos på 400-talet före vår tideräkning och betyder odelbar – när den moderna atomläran formulerades i början av 1800-talet var det alltså ett sätt att hävda just att vetenskapen i dessa elementarpartiklar hade identifierat en materiens orubbliga grund, en fast punkt. Den rubbades 1897, när fysikern Joseph John Thomson lyckades visa att atomen förutom sin positiva kärna också består av en mindre, negativ partikel, elektronen. Året innan hade Henri Becquerel upptäckt det som Marie Curie några år senare skulle ge namnet radioaktiv strålning, och decennierna som följde kom genombrotten slag i slag: makarna Curies utforskande av radioaktiviteten, Ernest Rutherfords kartläggning av atomens inre struktur och hans modell – som sedan utvecklades och förfinades av den danske fysikern Niels Bohr – av hur elektronerna kretsar runt kärnan som i ett litet solsystem.Människan öppnade dörren till atomåldern, och världen var förändrad. ”Upplösningen av atomen,” skrev den ryske konstnären Vassily Kandinsky 1913, ”var för min själ detsamma som upplösningen av världen. De tjockaste murar störtade med ens samman. Allt blev osäkert, instabilt, mjukt.” Det var ungefär samtidigt som Kandinsky gjorde sina första helt abstrakta bilder – och känslan av en värld i upplösning var han knappast ensam om. Kubister, futurister, rayonnister: alla försökte de på olika sätt spegla denna söndersprängda verklighet. ”Jag är en atom i universum,” skrev Hilma af Klint om sina målningar i serien ”Atom”, och i Paris uppförde dansösen Loïe Fuller sin experimentella ”Radiumdans” med fosforescerande kostymer och – enligt uppgift – Marie och Pierre Curie som förundrade åskådare.Men fascinationen för det nya och oerhörda bar redan från början på ett mörkt stråk. 1909 publicerade H G Wells sin autofiktiva roman ”Tono-Bungay” där kvacksalvaren George Ponderevo upptäcker det radioaktiva materialet ”quap”, ett ämne med en outsinlig inre energi som också med tiden drabbar dem som kommer i kontakt med det med en dödlig, lepraaktig sjukdom. Detta kärnfysikens janusansikte var alltså tidigt uppenbart för både forskare och konstnärer, liksom för den breda allmänheten. I USA inleddes mot slutet av 20-talet en rättsprocess när en grupp kvinnliga arbetare i en urfabrik, ”the radium girls”, stämde staten efter att många av dem drabbats av cancer på grund av exponering för fluorescerande radiumfärg. Bävande anade man i den nya fysiken samtidigt lösningen på många av mänsklighetens problem – och fröet till dess slutgiltiga undergång.Men någon väg tillbaka fanns inte. Modernitetens bild av den tekniska utvecklingen som ett framåtskridande till varje pris laddade atomteorin med en ödesmättad förening av utopiska löften och dödliga hot. Dadaisten Hugo Ball förkunnade hur ”elektronteorin orsakat en märklig vibration i alla ytor, linjer och former”, hur ”dimensionerna krökte sig och gränser föll”. Men det slutliga genombrottet kom först 1938 när en grupp tyska fysiker gjorde upptäckten att en urankärna kunde klyvas när den besköts med neutroner. Och hur det då frigjordes extrema mängder energi.Det återstod nu sju år till Hiroshima. Om vetenskapen fram till dess stått på tröskeln till atomåldern togs nu de sista stegen in i den – och som så ofta var det vapenindustrin som gick i bräschen. Redan i januari 1939 tog USA:s president Roosevelt emot en rapport som visade hur man med en nukleär kedjereaktion skulle kunna producera en förödande bomb; samma teknik kunde också användas för att producera fredlig elektricitet, men med det krig som snart bröt ut kom andra prioriteringar. Från nyåret 1943 sysselsatte det så kallade Manhattanprojektet mer än hundratusen personer runt om i USA och efter två och ett halvt år, i juli 1945, gjordes den första provsprängningen. Bara tre veckor kvar: vid tvåtiden på morgonen den 6 augusti lyfte bombplanet Enola Gay från sin bas på ön Tinian i Marianerna. Vid spakarna satt piloten Paul Tibbets och i lastutrymmet fanns en fyra ton tung bomb som kärleksfullt fått namnet Little Boy. Knappt sju timmar senare nådde den sitt mål. Framtidens portar hade sprängts. Och ljuset flödade. AtomsommarDet sägs att det första som sker när en atombomb exploderar är att allt blir vitt. Berättelserna från dem som överlevde och kan berätta är fyllda av en vantrogen bävan, en övertygelse om att ha varit med om något som är omöjligt att beskriva. Ändå måste man försöka. Hisashi Tohara var arton år och satt just på ett tåg i väntan på att det skulle lämna perrongen. Dagen var en måndag, skriver han. Höstterminen hade precis börjat. Eleverna i hans gymnasieklass var mobiliserade vid ett stålverk, men den här dagen hade strömmen slagits ut och arbetarna fått ledigt. Pendeltåget in till centrum skulle alldeles strax gå när plötsligt allt flammade upp i ett bländande ljus – ögonblicket efter var det som om jorden skakade i sina grundvalar och hans nacke blixtrade till av en ohygglig smärta.Hisashi Tohara ägnar nästan en sida åt att försöka ge en föreställning om detta oerhörda ljus. Det var, förklarar han, ett ljus som aldrig slutade att strömma ut: ”oräkneliga partiklar av ljus” – ”bländande, gyllene med röda reflexer” – ”mikroskopiska, finare än ett damm av ljus” – ”en stormflod av ljus som översvämmade världen” – ”himmel och jord flöt i ett rött, gult, gyllene skimmer där man urskilde myriader av partiklar, än mer strålande. Under två eller tre sekunder kanske? Men det tycks mig” – minns han – ”som det varade betydligt längre. Och ändå inte mer än ett ögonblick.”Ögonvittnesskildringarna från Hiroshima har alla det gemensamt att de står mer eller mindre vanmäktiga inför den intensiva intighet som bomben utlöser. Hisashi Toharas minnesbilder är nedtecknade ett år efter bomben, därefter skrev han aldrig något mer. Enligt hans hustru var det heller ingenting han någonsin talade om; först efter hans död 2011 hittade hon berättelsen i en byrålåda. Som hos så många andra som överlevt liknande katastrofer genomsyras den inte bara av försöken att ge konkret gestalt åt det obeskrivliga, utan också av en dov, irrationell skam över att vara den som skonades. De sargade, sönderbrända, fastklämda, drunknande offer som kantar flyktvägen ut ur den förstörda staden hemsöker hans minnen som en kör av tysta, anklagande spöken.Samma dunkla upplevelse av hur skulden på något obevekligt vis faller på de oskyldiga offrens axlar går också som en sugande underström genom den främsta litterära skildringen av katastrofen i Hiroshima: Masuji Ibuses dokumentära kollektivroman ”Kuroi ame” – Svart regn. Ibuse var redan före kriget en av Japans mest uppburna författare, och ”Svart regn” blev bland det sista han skrev. Boken utgavs först 1969 och bygger på ett stort antal vittnesmål som fogats samman till en lågmäld, kollektiv berättelse. Titeln, ”Svart regn”, syftar på det våldsamma skyfall som bröt ut några timmar efter explosionen och som många av de brännskadade offren hälsade med jubel – utan att veta, förstås, att vattnet var radioaktivt och att de som drack det gick en säker död till mötes.Detta historiska markperspektiv är det fina med Ibuses roman. Ingen vet ju riktigt vad som hänt. Men att det är något exceptionellt blir uppenbart redan under de första veckor efter bomben när berättelsen utspelar sig. Ogräsen skjuter fart och blir monsterhöga, mystiska utslag visar sig på de överlevandes kroppar och leder snabbt till döden. Inga förklaringar ges, allt framstår som en obarmhärtig prövning. Frågan är, å andra sidan, om någon alls skulle bli lugnad av att veta vad sådana fenomen beror på, vad som faktiskt sker i en kropp som smittas av akut strålsjuka. Hur vävnaderna i de inre organen faller sönder, hur blodkärlens väggar drabbas av nekros, hur blodet slutar producera antikroppar och immunförsvaret upphör att fungera. Hur vatten tränger ut under huden där det bildar stora blåsor som brister, hur syrebristen i blodet orsakar så kallad cyanos, ett slags lilafärgade utslag som spricker upp och blöder. Hur bakterier från inälvorna tar sig ut och infekterar blodet och leder till akut sepsis.Som sagt, jag vet inte om det gör katastrofen mer begriplig. Men allt detta vet vi idag. Det är helt enkelt några av de nya kunskaper atomåldern fört med sig. Dessutom: med bomben föddes insikter som också utlöste en helt ny etisk diskussion. Den tyske filosofen Günther Anders, som besökte Hiroshima och Nagasaki i slutet av femtiotalet, beskrev det som att det som drabbat dessa båda städer var den första konkreta erfarenheten av hur kärntekniken och dess konsekvenser från och med nu förenar hela mänskligheten i en kuslig ödesgemenskap. Historiefilosofiskt, skriver han, är dessa vapensystem inte längre ett medium utan själva scenen där historien utspelar sig.Efter hemkomsten från Japan tar Anders kontakt med Hiroshimapiloten Claude Eatherly, som vid den här tiden sitter intagen på ett mentalsjukhus för sina samvetsbetänkligheter. Deras korrespondens, som sträcker sig över nästan två år, utkommer så småningom under titeln ”Samvete förbjudet” – och i ett av dessa publicerade brev minns Eatherly hur han på morgonen den 6 augusti slås av den förfärande insikten om vad som är på väg att ske. Han sitter själv inte i bombplanet, utan flyger i förväg för att rekognoscera målet: en järnvägsbro i utkanten av staden. Han ser den tydligt genom de lätta cumulusmolnen. I samma ögonblick som han ger klartecken glider molnen bort, bomben riktas fel och han inser att den nu kommer att träffa stadens centrum.Claude Eatherly kommer så länge han lever aldrig att bli fri från det han varit med om. Samma sak gäller förstås de tusentals överlevande, på japanska hibakusha, som likt offren för de nazistiska förintelselägren bär sitt ofattbara trauma i tysthet mitt i en till synes likgiltig omvärld. Vad är det för mening att berätta? Hur beskriver man det obeskrivliga? Hur förklara skuldkänslorna hos den som överlevt? ”Du såg ingenting i Hiroshima”, som det heter i Marguerite Duras manuskript till Alain Resnais ”Hiroshima, min älskade”. Nej – men på stadens Fredsmuseum finns några konkreta kvarlevor: en bit vägg med långa strimmor av det svarta, radioaktiva regnet, trappstenen med skuggan efter någon som satt och väntade på att banken skulle öppna. Men också mängder med teckningar, utförda av hibakusha under åren efter bomben; bilder som började dyka upp i offentligheten på sjuttiotalet och sedan vuxit till en egen genre av vittnesmål. Enkla, expressiva försök att skildra förödelsen, paniken, massdöden. Mänskliga spöken med håret på ända, kläderna i trasor och skinnslamsor hängande från kroppen. Floden som svämmar över av lik. Vanmäktiga bilder av de första sekundernas intensiva ljus.Barnen som överlevde, skriver Hisashi Tohara, kom att kalla bomben för ”pikadon”: av orden för ”ljus” och ”dån”. Det ljuset, och det dånet, är det som lyser upp och genljuder genom decennierna som följer. Med skuggorna av hundratusen döda. Atomhöst”Din första tanke när du vaknar skall vara 'atom'.” Så inleder Günther Anders sina Atomålderns bud, publicerade i dagstidningen Frankfurter Allgemeine 1957. Den tyske filosofen och författaren hade då sedan ett decennium ägnat sig åt att försöka greppa den moraliska vidden av atombomberna mot Hiroshima och Nagasaki – och kommit till slutsatsen att bombens själva existens i grunden hade förändrat mänskligheten som kollektiv. Som han uttryckte det i sin brevväxling med den olycklige Hiroshimapiloten Claude Eatherly något år senare hade hotet om planetens totala förintelse fört oss alla samman i en ofrivillig ödesgemenskap av ”oskyldigt skyldiga”. Eatherly, med sina förtärande självförebråelser – som till slut drev honom så långt att han upprepade gånger begick våldsbrott och bankrån, bara för att bevisa sig skyldig till något, och slippa ifrån sin roll som krigshjälte – framstod för Anders som en förebild i denna universella olycksgemenskap. Ett offer för bomben, han också.Om någon tycker det här påminner om hur man idag tänker kring klimatförändringarna, ligger det mycket i det. Men detta första decennium efter bomben var det inte många i västvärlden som delade Anders tankar. När han och Eatherly brevväxlade satt piloten inspärrad på ett militärt mentalsjukhus med sina skuldkänslor. I femtiotalets USA fanns ingen plats för sådana som han. Det skulle så småningom förändras – men trots att bilderna och vittnesmålen från Hiroshima nått den amerikanska allmänheten redan 1946, i John Herseys berömda reportage, fick de väldigt liten effekt i offentligheten. Här dominerade den officiella historieskrivningen där det som skett i Hiroshima och Nagasaki var ett nödvändigt ont, närmast framtvingat för att äntligen få den japanska krigsmakten att kapitulera. Den berättelsen gäller till stor del än idag, trots att den faktiskt inte har mycket fog för sig. Som historikern Tsuyoshi Hasegawa kunde visa redan 2005 var Japans kapitulation bara en tidsfråga; det som fick USA att detonera bomberna var att Sovjetunionen efter Tysklands kapitulation fått händerna fria i Fjärran Östern. I en stormoffensiv hade Röda armén ockuperat Manchuriet och var på väg mot Japan över öarna i norr. Vad det handlade om för USA:s del var att inte Sovjet skulle hinna först.Atombombsåldern kom alltså att inledas i en stämning av förnekelse och förträngning. Medan efterkrigstidens optimistiska konsumtionssamhälle tog form började en vanvettig atomkapprustning. Från de första bomberna hade den amerikanska atombombsarsenalen vuxit till 170 stycken 1949, när Sovjetunionen gjorde sitt första kärnvapenprov, och åren som följde gick det slag i slag. 1952 testsprängde USA sin första termonukleära vätebomb, stark som tusen Hiroshimabomber, och redan i mitten av decenniet hade de båda kärnvapenmakterna bomber nog för att med marginal spränga hela den mänskliga civilisationen till grus. Detta samtidigt som politikerna drömde om en framtida teknokratisk utopi flödande av billig energi, där bilarna drevs av små kärnreaktorer. Skulle kriget ändå råka bryta ut fick skolbarnen lära sig att krypa ner under bänkarna, och speciella dräkter tillverkades för att skydda mot strålningen.Under tiden drogs ritningarna upp för den oundvikliga förintelsen. 2008 berättade den pensionerade amerikanske försvarstjänstemannen John Rubel hur han i december 1960 suttit med under ett hemligt möte där ett par höga officerare lade fram de detaljerade planerna för en så kallad förebyggande kärnvapenattack mot Sovjetunionen. Som Rubel mindes det skulle angreppet enligt ingenjörernas beräkningar leda till döden för cirka sexhundra miljoner människor. Rubel erkände att han själv i stunden saknat civilkurage för att protestera, och jämförde med den nazistiska Wannseekonferensen där planerna för den slutliga, industriella lösningen av judefrågan tog form. ”Jag kände,” skrev han, ”att det jag bevittnade var ett liknande nedstigande i mörkrets hjärta, en grumlig underjordisk värld som styrdes av ett disciplinerat, noggrant och livaktigt men hjärndött grupptänkande med syfte att utrota hälften av människorna som levde på nästan en tredjedel av jordytan.”I Japan däremot var de postnukleära stämningarna annorlunda – av naturliga skäl. Trots att det under hela femtiotalet rådde ett offentligt tabu mot att diskutera katastrofen och dess följder är det ingen överdrift att säga att hela den japanska konsten och litteraturen under efterkrigstiden utvecklades i skuggan av Hiroshima och Nagasaki. Bomberna och den amerikanska ockupationen sände chockvågor genom den japanska kulturen och födde experimentella konströrelser som den minimalistiska arte poveragruppen Mono-ha, eller den betydligt våldsammare Gutai, vars medlemmar besköt sina målardukar med kanon: bägge strömningar som i sin tur också gjorde djupa intryck på yngre konstnärer som Yoko Ono, Tetsumi Kudo och Yayoi Kusama. Nobelpristagaren Kenzaburo Oe gav 1965 ut sina Anteckningar från Hiroshima, en samling personliga reportage där de överlevande, som efter tjugo år fortfarande lever i skräck för blodcancer och andra efterverkningar, lyfts upp till en sorts nationella, moraliska förebilder: ”Bara genom liv som deras,” skriver Oe, ”kan människor framträda med värdighet i vårt samhälle.”Och med tiden växte protesterna i styrka även i västvärlden. Precis som man likt Theodor Adorno kunde se det som ”barbariskt” att skriva poesi efter Auschwitz kunde man som Günther Anders spekulera i vad det betydde att bedriva filosofi efter Hiroshima. Hans kollega Hannah Arendt delade synen på bomben som en mänsklighetens vändpunkt – men för henne stod den framför allt för en förlust av politiskt handlingsutrymme, där teknologins råa styrka tog förnuftets plats. Man frestas citera president Trumans tillkännagivande den 6 augusti 1945, där han proklamerar Hiroshimabomben som ”den organiserade vetenskapens största historiska bragd”. Som Arendt uttrycker det i Människans villkor har denna etiskt förblindade vetenskap trätt ut i offentligheten som en av ”de mäktigaste, maktgenererande grupperingar historien skådat.”Atomålderns etik måste med andra ord ta formen av en civilisationskritik. Mot slutet av sextiotalet uppgick antalet atombomber i världen till över 30 000 – men då var också motståndet i full kraft. Ett motstånd som inte bara riktades mot kärnvapenrustningen utan också mot den fredliga atomkraften och hela den teknokratiska kultur som gjort det möjligt att spela med så fruktansvärda insatser. Att en olycka vid ett kärnkraftverk kan få precis samma förödande effekter som en bomb har världen sedan dess tvingats till insikt om, gång på gång: i Harrisburg, Tjernobyl, Fukushima. Namnen hemsöker vår tid, som skuggan av en mardröm. Den där tanken som man nuddar när man vaknar. Och som sedan försvinner. AtomvinterEtt minne från när det kalla kriget var som kallast, början på åttiotalet: jag sitter hemma i soffan i föräldrahemmet och ser på teven där USA:s president Reagan flinande avslöjar att en kärnvapenattack mot Sovjetunionen kommer att starta om fem minuter. Ett skämt, tydligen. Mitt minne av händelsen är lite oklart: eftersom ”skämtet” gjordes inför en radiosändning borde ljudupptagningen ha spelats upp till stillbilder, jag vet inte – men det jag tydligt minns är hur det medan skratten klingar ut i teven ändå hinner gå ett frostigt spöke genom vardagsrummet. Hur mina föräldrar liksom fryser till i tevesoffan och hur vi sedan också skrattar, lättade – och lite chockade: det var nära ögat. Om det är något vi har förstått på sista tiden är det ju hur nära det faktiskt verkar vara. Atomklockan, som den kallas, har länge stått på bara någon minut i tolv.Världen, kanske särskilt Europa, gick i detta tidiga åttiotal nästan bara och väntade på den stora smällen. Om vi idag förskräcks av de klimatförändringar som utsläppen av växthusgaser är på väg att leda till så är de trots allt ingenting emot det som skulle bli följden om ett fullskaligt kärnvapenkrig bröt ut. Inte som en effekt av själva explosionerna – men allt stoft de rörde upp, alla bränder de orsakade skulle lägga sig som ett lock på atmosfären i flera års tid och sänka temperaturen på jordytan till katastrofala nivåer. Fenomenet gick under begreppet atomvinter: ett ord som de här åren låg som ett kylelement under den dystopiska tidsandan med dess undergångsfantasier och nihilistiska yuppieideal. Med dess apolitiska alienering, och en popkultur som manglade ut sin svarta depprock och sina frostiga syntslingor över en ekande posthistorisk avgrund.Men den hotande atomvintern gav också näring åt en växande proteströrelse. Civilisationskritiken, som under sextio- och sjuttiotalen blivit ett allt tyngre inslag i kärnvapenmotståndet förenades på åttiotalet med feministiska, postkoloniala och antikapitalistiska strömningar i en gränsöverskridande skepsis mot den tekniska utvecklingen som filosofen och antikärnvapenveteranen Günther Anders såg som ett senkommet historiskt genombrott när han i början av åttiotalet samlade sina reflexioner i de här frågorna i boken Hiroshima ist überall, Hiroshima är överallt. I England tog ett feministiskt fredsläger form i protest mot utplaceringen av kärnvapen vid armébasen i Greenham Common. I Australien protesterade urbefolkningen mot uranbrytningen på traditionell aboriginsk mark, i New Mexico i USA krävde Navajofolket kompensation för kärnvapenprovens radioaktiva kontaminering. Och i Oceaniens övärld växte rörelsen för ”ett kärnvapenfritt Stilla Havet”, som en reaktion på de franska och amerikanska provsprängningar som gjort många öar obeboeliga. För dem som tvingats bort från sina hem var stormakternas så kallade ”nukleära kolonialism” bara ännu en form av cyniskt imperialistiskt våld.Denna världsomspännande folkrörelse såg för en kort tid ut att faktiskt stå inför ett globalt genombrott. I juni 1982 samlade en demonstration i New York en miljon deltagare i protest mot kärnvapenrustningen; några veckor tidigare hade bortåt hundratusen människor tågat genom Göteborg under samma paroller. Jag var själv en av dem. Liknande fredsmarscher ägde rum över hela den europeiska kontinenten. Vad vi kanske inte riktigt förstod, tror jag – hur vi nu skulle kunnat göra det, där vi vällde fram, mitt i alltihop – var hur snärjda vi alla redan var i den nukleära terrorbalansens världsordning. För om nu ”Hiroshima är överallt”, som Günther Anders skrev – måste det då inte betyda att också protesterna blir en del av systemet: en balanserande motvikt som invaggar oss i tron att den nukleärteknologiska utvecklingen trots allt ska gå att tämja och hantera? Sedda från dagens tidsavstånd kan de ju faktiskt se så ut, som en avledande, kringgående rörelse, en historiens list som tillfälligt öppnade en politisk ventil och lät oron pysa ut, utan att i grunden ändra något överhuvudtaget. Allt medan utvecklingen gick vidare i sina obevekliga spår.Nej, jag vet inte. Men kanske var det en sådan insikt som landade i världens medvetande i april 1986, med haveriet i Tjernobyl. Plötsligt visade det sig mycket konkret – om man nu inte redan hade förstått det – att Hiroshima verkligen var överallt: i luften, i vattnet, i maten vi äter. Helt oberoende av nationsgränser och politiska system. Sociologen Ulrich Beck skrev i sin uppmärksammade bok Risksamhället hur händelser som just den i Tjernobyl tvingar hela samhället att orientera sig efter potentiella risker, försöka förutse och förebygga – och inte minst: uppfostra sina medborgare i riskmedvetenhet, eller uttryckt på ett annat sätt, i oro. Vi får i förlängningen ett samhälle där rädslan är det som binder samman, ett samhälle vars främsta uppgift blir att vidmakthålla en bedräglig illusion om säkerhet.I detta risksamhälle måste till slut också kärnteknologin banaliseras och kläs i termer av säkerhet. Det talas om kärnvapnen som ett skyddande ”paraply”, om kärnenergin som en trygghet i en osäker och föränderlig omvärld. Hiroshima känns mycket avlägset. Att besöka staden idag ger upphov till en märklig svindelkänsla: åttio år efter bomben sjuder staden av liv som vilken modern metropol som helst, de hypersnabba shinkansentågen anländer och avgår på sekunden på den centrala järnvägsterminalen, nästan som om inget hänt. Men det har det. Det har det, verkligen – under ytan ömmar fortfarande traumat, men med sin ärrvävnad av monument och museala artefakter, all denna rekvisita i en minneskultur som hoppas läka det som inte går att läka.Kanske är det det han menar, den japanske mannen i Alain Resnais film Hiroshima, min älskade, när han säger till sin franska älskarinna att hon aldrig har sett något i Hiroshima. För det som skett går inte att se. Med varje gest som återkallar minnet följer en som hjälper till att utplåna det. I filmen är den franska kvinnan själv på flykt undan ett krigstrauma: hennes första kärlek var en tysk ockupationssoldat – och minnet av hur hon blev vittne till hans död för en anonym kula från en motståndsman är, förstår man, det hon nu på ett bakvänt sätt försöker bearbeta genom att vara med och spela in en ”fredsfilm” (som det kallas) i Hiroshima.Men traumat, visar det sig, går inte att förtränga. Det finns kvar. Precis som atomvintern finns kvar – som en iskall, omedveten rysning under kärnvapenparaplyet. Spöket från Hiroshima, skuggan av den okände som satt och väntade på bankens trappa just när bomben föll, har vuxit till ett skymningsdunkel som vi mer eller mindre tycks ha vant oss vid. Om det totala atomkriget bryter ut skulle det, enligt en vanlig uppgift, ta sjuttiotvå minuter innan det mesta av vår civilisation är ödelagd. En dryg timme. Längre är den inte, framtiden.Dan Jönssonförfattare och essäistLitteraturAnnie Jacobsen: Kärnvapenkrig – ett scenario. Översättare: Claes-Göran Green. Fri Tanke, 2024.Tsuyoshi Hasegawa: Racing the Enemy – Stalin, Truman, and the Surrender of Japan. Harvard University Press, 2005.Marguerite Duras: Hiroshima, mon amour – filmmanus och berättelse. Översättare: Annika Johansson. Modernista, 2014.H. G. Wells: Tono-Bungay. (Ej översatt till svenska i modern tid, original: Macmillan, 1909.)Günther Anders: Hiroshima ist überall. C. H. Beck, 1982.Hisashi Tōhara: Il y a un an Hiroshima. översättare: Dominique Palmé. Gallimard, 2011 (postum utgåva från återfunnen text).Masuji Ibuse: Black Rain. Översättare: John Bester. Kodansha International, 1969.Claude Eatherly / Günther Anders: Samvete förbjudet – brevväxling. Översättare: Ulrika Wallenström. Daidalos, 1988.Kenzaburō Ōe: Hiroshima Notes. Översättare: David L. Swain & Toshi Yonezawa. Marion Boyars, 1995.Peter Glas: Först blir det alldeles vitt – röster om atomvintern. Natur & Kultur, 1984.Ulrich Beck: Risksamhället – på väg mot en annan modernitet. Översättare: Svenja Hums. Bokförlaget Daidalos, 2018.Hannah Arendt: Människans villkor. Översättare: Alf Ahlberg. Rabén & Sjögren, 1963.LjudSylvain Cambreling, Nathalie Stutzmann, Theresa Kohlhäufl, Tim Schwarzmaier, August Zirner med Bayerska Radions Kör och Symfoniorkester (München): Voiceless Voice In Hiroshima. Kompositör: Toshio Hosokawa med texter från liturgin, Paul Celan och Matsuo Bashō. Col legno, 2001.Sveriges Radios arkiv.US National archives.Hiroshima mon amour (1959), regi: Alain Resnais, manus: Marguerite Duras. Producent: Argos Films. Musik: Georges Delerue och Giovanni Fusco.

Hur skapar man en lärandekultur som faktiskt funkar – på riktigt? I veckans avsnitt gästas Techrekpodden av Malin Strengberg, Learning & Employer Branding Partner på B3 Consulting Group, som delar med sig av hur de jobbar med onboarding, kompetensutveckling och intern kunskapsdelning i ett bolag med närmare 1000 konsulter. Vi pratar om allt från digitala onboardingresor till varför tisdagar kl. 12:10 blivit heliga i B3:s interna kultur (spoiler: Lunch & Learn!). Malin berättar också om vikten av att våga prata om det man kan, om varför AI-teman lockar rekordpublik – och om hennes personliga mission: att få fler kvinnor att börja använda AI. Hur bygger man utbildningar i en koncern med 29 bolag?  Vad gör B3:s nätverk till en superkraft i konsultuppdrag?  Hur mäts lärande och vad gör att det faktiskt fastnar? Vad kan andra bolag lära sig av B3:s sätt att jobba med tillgänglighet, AI och självledarskap? Det här är ett avsnitt för dig som vill inspireras av hur lärande kan bli en naturlig del av vardagen – inte bara en punkt på agendan   ⏱ Tidsstämplar:  01:47 Onboarding på B3 Consulting Group 03:53 Översikt av B3 Consulting Group 09:24 Malins resa och roll på B3 14:51 Lärande och utveckling på B3 15:48 Initiativet Lunch & Learn 17:42 Kompetenskartläggning och utbildningsprogram 20:24 Digitala lärplattformar och kursproduktion 22:12 Intern kunskapsdelning och ekonomiska aspekter 25:52 Feedback och språkval 27:33 Tematiskt lärande och framtidsplaner 29:15 Fokus på AI och Chat-GPT 29:32 Lunch & Learn och Tech Talks 30:32 Effektiva lärandeformat 33:53 Intranätet och Academy 37:03 Kompetensutveckling och självledarskap 47:01 Kvinnor och AI 49:05 Framtida potential och partnerskap 53:08 Utmaningar och sätt att mäta framgång 54:22 Avslutande tankar och tips Är ditt företag i behov av IT-rekrytering, eller Executive Search eller vill du tipsa om en gäst? Hör av dig till cj@ants.se eller läs mer om hur vi arbetar på ants.se   Prenumerera på vårt nyhetsbrev.

I detta avsnitt av Har vi åkt till Mars än? bjuder vi in Ella Carlsson, den nya generaldirektören för Rymdstyrelsen, för en djupgående diskussion om rymdens framtid och Sveriges roll i den. Ella, som nyligen har avslutat sina första hundra dagar i sitt nya uppdrag, delar med sig av sina insikter och erfarenheter från rymdsektorn, och hur hennes bakgrund inom Försvarsmakten har format hennes ledarskapsstil. Ella Carlsson understryker vikten av att samarbeta mellan olika aktörer för att maximera Sveriges rymdpotential. I avsnittet utforskar vi de utmaningar och möjligheter som ligger framför oss inom rymdprogram och rymdforskning. Ella berättar om den betydande finansiering som nyligen tilldelats svensk rymdverksamhet och hur detta kommer att påverka framtida rymdmissioner och utvecklingen av rymdteknologi. Med en passion för rymden som började i barndomen, ger Ella oss en inblick i de olika program som Rymdstyrelsen planerar att implementera, inklusive ett nationellt satellitprogram som syftar till att hantera klimatfrågor och andra globala utmaningar. Har vi åkt till Mars än? I serien diskuterar Marcus Pettersson och Susanna Lewenhaupt ämnen som liv på Mars, rymdutforskning och universums storlek. Hur klarar sig kroppen i rymden? Hur lång tid tar det att åka till Mars, och vad äter vi när vi kommer dit? Vad innebär mänsklig kolonisering av Mars? Dessa frågor är inte bara hypotetiska; de är centrala för vår förståelse av rymdresor och rymdengagemang. Har vi åkt till Mars än? ger en inblick om allt som händer i rymden, från svarta hål till satelliter.Har vi åkt till Mars än? är en rymdpodd som lovar att både informera och inspirera. Dyk ner i diskussionerna med Marcus och Susanna, och upptäck hur rymdforskning kan påverka vår framtid. Är du redo att utforska rymden med oss? Lyssna nu! Har vi åkt till Mars än? görs på Beppo av Rundfunk Media i samarbete med Saab. Hosted by Ausha. See ausha.co/privacy-policy for more information.

Vi pratar med Tommy Högström, en driven entreprenör med en fascinerande resa från Stockholmsförort till New York och Miami men som inom kort kanske landar i typ Smallville, Ohio - lyssna in för att höra varför. Vi får höra om hans karriärdrag, hur han satsade för att kunna gå sin egen unika väg redan på introprogrammet på ett konsultbolag. Vi pratar vidare hans bolag, den AI-fokuserade sökfonden Endurion (tldr; köpa bolag för att växa med dem hjälp av AI). Tommy delar insikter om hur en sökfond fungerar, vikten av AI inom företagstransformationer och vilka verktyg och ramverk de använder för att effektivisera och skala upp verksamheter. Vi diskuterar också framtidens jobbmarknad, den ökande betydelsen av AI-agenter och hur data och AI kan samverka för att skapa långsiktiga konkurrensfördelar. Avslutningsvis berör vi hans personliga erfarenheter och framtidsutsikter.00:00 Intro: Tommy Högström01:00 En AI-fokuserad sökfond06:12 Verktyg och ramverk för AI10:38 Utmaningar och möjligheter kring AI-adoption24:08 Tidigt AI-intresse40:42 Framtida planer och tankarLänkar/referenser:Endurion CapitalLOOP frameworkVITAL frameworkConnecta på LinkedIn:Tommy HögströmJohan WallquistAdam Palm Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

17 mars. Den 31 mars ska ett nytt industriavtal finnas på plats. Det innebär att det så kallade ”märket” sätts, som bestämmer löneökningarna för stora delar av resten av de anställda. Andreas Ericson diskuterar årets avtalsrörelse med Per Hidesten från Industriarbetsgivarna, German Bender från Arena Idé och Charlotta Stern från Ratio.

Eva Bengtsson Aldén och Joakim Hällgren leder tillsammans Sopra Sterias Advisory Services i Sverige. Avsnittet börjar med en reality check när Johan och Eva inser hur länge sen det var sen de träffades. Sen pratar vi om hur Sopra Steria tog sig in på svenska marknaden och deras fokus på digital transformation och AI. Vi pratar om styrkan i kunna kombinera advisory-tjänster med teknik och strategisk implementering av AI och hur man överkommer vanliga utmaningar i konsultbranschen, inklusive den aktuella "POC-fällan". Vi får också en spännande inblick i hur det gick till när Klarna lämnade traditionella SaaS-leverantörer som Salesforce och Workday för att utveckla sina egna AI-drivna lösningar.Kapitel:00:10 Intro: Eva Bengtsson Aldén02:05 Intro Sopra Sterias Mr. AI: Joakim Hällgren02:39 Transformation Advisory Services03:34 Strategi och teknologi - en stark kombo04:34 AI: Trender och utmaningar06:11 Sopra Sterias intåg, resa och marknadsposition09:09 AI-adoption och implementering15:11 Learning and Development inom AI18:42 Kundsamarbetet i projekt26:01 Framtida konsultarbete med AI36:14 Hur Klarna ersätter Salesforce och Workday med AI44:56 Avslutande tankar om framtidenLänkar/referenser:SopraSteria.seDet digitala undret (Youtube-kanal)Generativ AI: från utforskning till påverkan (studie)AI: 4 business-centric categories to leverage performance (artikel)Lovable.dev (startup)Connecta på LinkedIn:Eva Bengtsson AldénJoakim HällgrenJohan WallquistAdam PalmMaila oss på partnerpodden@microsoft.com Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vi gästas av Mattias Loxi, medgrundare av SaaS-bolaget Cinode och värd för Konsultpodden. Vi snackar om hur AI transformerar konsultbranschen och vikten av nya leverans- och affärsmodeller som produktifiering inom konsulting. Mattias delar också insikter om hur konsultbolag kan bli mer datadrivna och öka sina marginaler. Han har dessutom bra koll på trender i branschen, utmaningarna med nuvarande prisstrukturer, och hur viktiga utbildning och kompetensutveckling är i den snabba AI-utvecklingen. Vi kommer också in på både utmaningar och möjligheter för konsultbolag i en tid av teknologisk förändring.Kapitel:00:00 Introduktion01:17 Gästintroduktion: Mattias Loxi, Co-founder&Marketing/Sales @Cinode01:50 AI och konsultbranschen06:42 Utmaningar och trender i konsultbranschen08:29 AIs påverkan på konsultroller12:51 Konsultbranschens framtid: Värdebaserad prissättning15:37 Produktifiering och effektivitet inom konsultbranschen25:28 Kompetensutveckling och upskilling28:15 Navigera förändringar på arbetsmarknaden29:03 Uppkomsten av hybrida konsulter30:04 Anpassning till AI i konsultbranschen32:07 Framtida trender och personliga insikter33:54 Utmaningar och strategier för konsulter37:14 Vikten av AI-adoption42:53 Drömgäster och avslutande tankarLänkar/referenser:Mattias nyhetsbrev: Veckans Konsultnyheter KonsultpoddenPlattformen cinode.comJohans gästblogginlägg Så kan konsultbolag bli en molntjänst (2019)Johan i Konsultpodden: Det digitala lagret - Cinode (2020)Lovable.devConnecta på LinkedIn:Mattias LoxiJohan WallquistAdam PalmMaila oss på partnerpodden@microsoft.com Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Det har nu gått cirka en och en halv veckan sedan massakern på Risbergska skolan i Örebro, då Rickard Andersson mördade tio människor innan han tog sitt eget liv. Vad vet vi om gärningsmannen, hur agerade polisen och hur mycket kan skolorna och samhället i stort göra för att skydda sig mot den här typen av dåd? Gäst: Sven Granath, kriminolog vid Stockholms universitet Programledare: Jon Andersson

I det här fortsatta samtalet med Emilia Poole Jönsson, ordförande för Sveriges Arkitekter Studenterna vid LTH, samt Andréa Caceres Ramirez och Axel Larsen från KTH, dyker vi djupare in i studenternas perspektiv på arkitekturutbildning och karriärmöjligheter i branschen. Vi diskuterar frågor som: Vad är nästa steg för er studenter? Vad uppskattar ni mest med arkitekturutbildningen på KTH? Vad skulle ni vilja se mer av i utbildningen? Vi reflekterar också kring branschens framtid, inklusive den aktuella arbetslösheten på cirka 10%, och våra gäster delar sina tankar om hur studenter och yrkesverksamma kan navigera dessa utmaningar. Avslutningsvis får de ge ett inspirerande medskick till både studenter och branschkollegor som lyssnar. Lyssna på avsnitt nummer 497 om du har missat mitt första samtal med studenterna. 497. SWE idéutlysningen Stadsbyggnad Genom Samarbete, samtal med vinnare _____ Keep Up the Good Work. Keep Loving Cities ❤️️ All opinions expressed in each episode are personal to the guest and do not represent the Host of Urbanistica Podcast unless otherwise stated. Let's connect and talk further about this episode ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠Mustafa Sherif Linkedin⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠. Visit  ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠Mustafasherif.com⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠ for collaborations and nominations or email me at ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠info@mustafasherif.com⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠ Follow Urbanistica on ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠Instagram⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠, ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠TikTok⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠, ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠Facebook⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠ & ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠Youtube channel⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠. Thanks to Urbanistica Podcast partner AFRY (Urban Planning and Design) AFRY is an international engineering and design company providing sustainable solutions in the fields of energy, industry, and infrastructure.

I detta avsnitt av vår fotbollspodd dyker vi ner i topp 10 bästa unga spelare i världen - och det blir en het diskussion!

Er det riktig å bruke 100 millioner kroner på en fotballhall som bare halvparten av 15-åringene bruker? Det er ikke alle som finner sin plass i den organiserte idretten. Likevel kan de ha behov for anlegg å være fysisk aktive på. Men blir de sett og prioritert i dagens fordeling (spillemiddelordning)? NIH-professor Reidar Säfvenbom, som har forska mye på egenorganisert aktivitet, mener det trengs store endringer, rett og slett for å skape rettferdighet for barn og unge. For bygger vi de riktige idrettsanlegga for å få denne andre halvparten til å være fysisk aktive? Gjest nummer to er Lisa Mari Watson, daglig leder i Tverga, ressurssenter for egenorganisert  idrett og fysisk aktivitet, som jobber med kommuner og frivillige for å skape anlegg.  De har blant annet vært med på å lage en gamingpark i Larvik.  Hør hvordan de mener utfordringene bør løses og flere eksempler på gode anlegg som bidrar til at flere unge får glede av å være aktiv. Redigerer er Eskil Byrkjeland.   Bygger vi de riktige idrettsanlegga for å få fremtidens barn og unge aktive? 

Våra tankar om albumet... Tema: Bruce Kulick, Audiodog, 2004 Gäst Daniel Westman Bruce Kulick släpper kopplet! Året är 2001. Bruce Kulick, mest känd för sina elva år som gitarrist i rockjättarna Kiss, kliver ut ur den ikoniska gruppen och in i rampljuset med sitt första soloalbum, "Audiodog". Häng med oss när vi dissekerar detta album spår för spår, utforskar Kulicks musikaliska vision bortom Kiss och analyserar samarbetena med bland andra Curt Cuomo och Brent Fitz. Vilka musikaliska influenser hörs? Samtalet fokuserar på låtarnas kvalitet, avsnittet avslutas med en sammanfattning av skivan. Som vanligt blir det samtal om annat Kiss relaterat under färden... Chapters 00:00 Introduktion till Kiss och podden 02:47 Bekännelser och musikkunskap 06:13 Historia 09:07 Diskussion om album och låtar 11:58 Soloprojekt och musikaliska samarbeten 15:48 Intervjuer och liveframträdanden 17:54 Kiss-expo och minnen 20:50 Albumets release och produktion 23:55 Bruce musikaliska stil 26:56 Omslag och visuell identitet 30:44 Omslaget och dess betydelse 35:25 Musikaliska influenser och gitarrspel 40:02 Överraskande låtar och albumets struktur 44:11 Sångens dynamik och dess påverkan 51:55 Produktion och ljudkvalitet 57:47 Avslutande tankar och reflektioner 01:02:56 Reflektioner över musikaliska prestationer 01:09:59 Filmisk inspiration i musiken 01:15:01 Analyser av låttexter och teman 01:19:57 Instrumental musik och dess påverkan 01:24:39 Kritik av sångare och deras stil 01:34:29 Sammanfattning och avslutande tankar 01:36:18 Tråkiga låtar och ljudbildens betydelse 01:41:31 Personligt uttryck i musiken 01:48:34 Jämförelse med andra album 01:56:06 Positiva och negativa aspekter av skivan 02:01:24 Framtida skivor och val av nästa avsnitt

Har du redskapen och de bästa förutsättningarna till att skapa det bästa för ditt framtida jag? Oavsett om du har flera eller inga alls är jag övertygad om att du kommer få ett och annat nytt uppslag och/eller värdefull repetition som du kan implementera utifrån vår kommande summit med temat "Skapa det bästa för ditt framtida jag". I det här avsnittet bjuder jag och de medverkande personligen in dig att delta och att ta med dig de människor som du bryr dig om att haka på. Sitt tillsammans eller vid varsin skärm och ta med er era viktigaste take aways för att designa den framtid du vill se, för dig och för de du leder och lever med. Du kommer vaska guld och vi ser så fram emot att ha dig med! Anmäl dig bums så ses vi den 20 november klockan 18.00, skulle du inte kunna närvara live på hela eller delar av så kan du genom att du anmält dig ta del av inspelningen en kort tid efter. >> https://www.ledarskapsakademin.com/masterclass Vad behöver du se transformation och förvandling i? Din hälsa, din ekonomi, dina relationer, ditt hem, ditt arbete, ditt sinne? Här kommer vi beröra alla de viktiga delar som livet berör. Missar du detta, så vill jag ändå varmt bjuda in dig till vår gemenskap Momentum Community, det är där jag håller till och där du kan få support och undervisning från mig framöver. >> https://www.ledarskapsakademin.com/f/mli Du kan alltid höra av dig till oss med dina tankar:  hej@ledarskapsakademin.com  Nu vill jag önska dig en dag och vecka fylld med momentum i ditt liv! Emmeli Ahlander Coach, utbildare och mentor för dig som vill skapa den bästa versionen av dig själv och leva ett framgångsrikt liv med syfte.

Hva er egentlig viktigst — natur, kraft eller klima? Hvordan skal vi manøvrere oss videre inn i framtida i ett av vår tids største spørsmål?

Halmstadpubliken levererade med råge i helgen! WFP 11 gick av stapeln och vi fick se bland Sveriges främsta MMA-fighters göra upp och de gav oss en ordentlig show. Längre ner på kontinenten gick UFC i Paris där publiken och matcherna även där levereade show. Vi ger våra tankar kring helgens MMA och tjuvkikar även lite på kommande helgs UFC och tar en massa frågor från lyssnare! Rondvilan på sociala medier : https://www.instagram.com/rondvilan/ https://www.tiktok.com/@rondvilan/  Rondvilan på Spotify: https://open.spotify.com/show/6cTkTNIYWC1a3WIEQYE924/  Timestamps: (00:00) Intro (03:25) Allmänna intryck ifrån Wolf (05:55) Alkhaledy vs Doroci (07:56) Khayata vs Rajala (10:41) Karem vs Rosander (13:30) Yalman vs Frid (15:42) Nocic vs Qashou (20:41) Sulaiman vs Sjölund (23:34) Hätting vs Stokvik (27:03) Rasouli vs Alaboud (31:30) Lövgren vs Azim (35:06) Omar vs Wiklund (38:19) Alaboud vs Nguyen (43:27) Akbari vs Sulimanov (47:25) Eriksson vs Levander (52:03) Vacoev vs Najam (54:30) Jacobsson vs Hedenberg (58:58) Jacobsson vs Dragisic (1:00:41) UFC Paris intryck (1:10:34) UFC 307  (1:14:03) Pereira vs Rountree (1:19:08) Lyssnarfrågor (1:19:18) Vem imponerade mest på WFP 11? (1:20:20) Hetaste matchningar hösten 2024? (1:23:25) Våra predictions UFC 307? (1:27:14) Tankar om motståndet i huvudmatchen på Wolf? (1:28:13) Kontroversiella domslutet i Brito matchen, vem ska de möta härnäst? (1:29:47) Sror tillbaka i vinstkolumnen, potential? (1:30:46) Publiken i Frankrike, UFC i Sverige snart? (1:31:30) Hur mycket minus aura för att trilla i sin walkout? (1:31:52) Tankar om Jawad Qashous walkout på WFP 11? (1:32:11) Nguyen vs Alaboud riggat (1:33:00) Frankrike= bäst fans i UFC? (1:33:44) Tankar om Omar Sy? (1:34:06) Morgan Chappa = UFC darkhorse?  (1:34:40) Vilken Ninja turtle är du Ali? (1:35:29) Utmaning på UFC 5  (1:35:45) Vilken match var skräll? (1:36:24) Framtida matchningar? (1:36:31) Sror Sulaiman vs Alexander Yakob? (1:37:08) Shehab Alaboud vs Alexander Yakob? (1:37:37) GILLA, PRENUMERA, DELA, BETYGSÄTT ❤️

Enorma framsteg inom allt från störande teknologier och bioteknik kommer leda till stora förändringar inom försvaret. En snabb integration och hög innovationsförmåga inom Nato kommer bli avgörande för alliansens framtida försvarsförmåga. I avsnittet hör du Natos forskningschef Bryan Wells och FOI:s generaldirektör Jens Mattsson om forskningssamarbetet inom alliansen.

En trio bestående av Victor Laag, Christian Gustafsson och Jörgen Ström spelar in ett avsnitt efter att Kalmar FF besegrat IFK Värnamo. Varför startade Rony Jansson? Vilka signaler skickade Stefan Larsson till sina spelare? Få senaste nytt inför AIK. Dessutom inleder vi med snack om Mallorca, speedwayfeber och vi delar ut en ursäkt. God lyssning!

"Da sa Herren til Abraham: "Hvorfor ler Sara og tenker: Skal jeg virkelig få barn, så gammel som jeg er?"" (1. Mos. 18, 13) En dag kjørte jeg i et område hvor jeg tråkka som student, noen ganger glad og oppstemt, andre ganger var jeg små-deppa og lei. Tenk, hvis jeg kunne møtt meg selv og fortalt den 30 år yngre utgaven om livet mitt i dag! Jeg hadde antagelig ledd, akkurat som Sara da hun hørte at hun skulle bli gravid. In your dreams, liksom! Eller kan det være at jeg hadde trodd på det? Jeg har tross alt sett det nye livet med egne øyne nå. Så kanskje jeg kunne overbevist den yngre meg om at det skulle bli virkelig? Hvis jeg hadde trodd på det, kunne det nok ha gitt meg både mot og forventning mens jeg venta. Gud er utenfor både tid og rom, Han er både i fortiden, nåtiden og framtiden samtidig. Når Han sier at noe skal skje, ler vi eller tror vi? Vi kan stole på Ham. Han er der jo allerede og ser det oppfylt! Paulus sier: "Vi har ikke det synlige for øye, men det usynlige" (2. Kor. 4, 18). Sara fikk løftesønnen, enda hun lo. Herren vil også holde det Han lover oss! La oss ta med oss de ordene i dag, og påminnelsen om Sara, at selv om hun lo og syns det var helt utrolig og sprøtt, det som hun ble lovet, så gikk det jo i oppfyllelse. Og det kan minne oss om at det Gud har lovet oss også, skal gå i oppfyllelse. Og så kan vi vente med forventning og spenning på det som skal skje! Skrevet og lest av Eli Fuglestad for Norea Håpets Kvinner.

Ett 20-tal svenska kvinnor kom att gifta sig med män från den nazistiska elitorganisationen SS. Ett giftermål med en SS-man var ingen privatsak, utan paret utreddes grundligt av den nazistiska rasmyndigheten RuSHA där mental ohälsa i familjen, bristande fruktbarhet eller judiska förfäder kunde sätta stopp för giftermålet.Syftet var att SS-fruarna skulle föda många ariska barn som skulle bli det tusenåriga rikets styrande elit. Dog deras män förväntades det att kvinnorna skulle gifta sig med någon annan SS-man.I detta avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med författaren och journalisten Christoph Andersson som är aktuell med boken Svenska SS-fruar – Med uppdrag att föda ariska barn.Det nazistiska kampförbundet SS, Schutzstaffeln, var en elitorganisation inom det tyska Tredje riket som bland annat fick ansvar för utrotningen av judar. Ledaren Heinrich Himmler var en av de viktigaste ledarna inom Tredje Riket.SS skapade en egen säkerhetstjänst, Sicherheitsdienst (SD) och var involverat i grundandet och driften av säkerhetspolisen SiPo och den hemliga polisen Gestapo. SS satte upp en partiarmé, Waffen-SS, med många frivilliga från andra germanska nationer.Det ställdes höga krav på de som ville bli medlemmar i SS på ariskt ursprung och mental hälsa. En morfar som begått självmord kunde stjälpa en annars lovande kandidat så vida hen inte hade kontakter högre upp i den nazistiska partihierarkin.SS-fruarna skulle vara ariska, friska, fertila, sparsamma och barnkära. Ett tidigare äktenskap utan barn kunde diskvalificera en kvinna för giftermål med en SS-man, men med kontakter högt upp ni nazihierarkin kunde en mentalsjuk syster glömmas bort.Efter kriget återvände många av SS-fruarna till Sverige, trots att de givit upp sitt svenska medborgarskap. Även några av deras män kom att få en fristad i Sverige och kunde på så sätt undkomma straff trots att de varit medlemmar av SS.Lyssna också på Så blev vanliga medelålders män massmördare i Hitlers raskrig samt Kampen om superfröerna i Sovjet, Nazityskland och Sverige.Bild: SS-giftermål mellan svenska Sara Toll och SS-mannen och läkaren Hans Deuschl. SS-ledaren Heinrich Himmler syns bakom Sara Toll.Musik: Richard Wagner's opera Götterdämmerung: Siegfriedsbegravningsmarsch avthe UnitedStates Marine Corps Band, creative commons; Wiki Media.Kortad version av ett avsnitt som publicerats tidigare Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Premier League-runden skal oppsummeres med Tor Ole Skullerud og Andreas Toft og vi starter på Old Trafford der vi diskuterer Erik ten Hags framtid, Ryan Gravenberchs utvikling, samt Mo Salah og resten av Liverpools rekordsterke sesongåpning under Arne Slot. Vi ta også en prat med United-fan Henrik Fossedal om hvor stor skuffelsen er i hans leir etter det ydmykende 0-3-tapet. I tillegg har Brauten scoret hattrick - IGJEN - mens Arsenal har snublet etter omstridt utvisning. Og hvor utrygt sitter Sean Dyche i Everton? Alt dette og mye mer i denne ukas episode.Programleder: Jonas Bergh-Johnsen Episoden kan inneholde målrettet reklame, basert på din IP-adresse, enhet og posisjon. Se smartpod.no/personvern for informasjon og dine valg om deling av data.

Hur har första veckorna sett ut? Hur har T1orna det? Våra tankar kring sommarjobb och tiden efter examen! Varför får vi inte ha hög lön och tjäna pengar? Följ oss på insta - Ensjukpodd Tack till Bucket Media för ljud och Jacob Engdahl för jingel! (Sjuksköterskestudent, Sjuksköterska)

I två avsnitt har vi nu fördjupat oss vindkraftens och kärnkraftens möjligheter och utmaningar och var vi står idag i Sverige. I det här avsnittet gör vi en djupare analys av hur kraftslagen förhåller sig till varandra, hur ekonomin ser ut, och hur vi måste se på energisystemet som en helhet. Vi träffar Fredrik Svartengren, enhetschef för elproduktion och samhälle, Energimyndigheten och Anna Andersson, analytiker från Energimyndigheten. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I dagens avsnitt har Bella äntligen inseminerats, woho! Vi pratar om att det varit många besök för henne på seminstationen senaste tiden, och att vi hoppas på att det ska ta sig nu så vi kan få det lite lugnare på den fronten. Gina har tappat en sko och Anna pratar om oro i samband med ny häst. Hur brukar de bete sig vid tappskor och sår? Sen har vi varit iväg på dressyrkurs och tar upp två artiklar från senaste veckan.Ni hittar oss på Instagram: @systrarnaelfstrand @emmaelfstrand @annaelfstrand Vår Youtubekanal: https://www.youtube.com/user/EmmaElfstrandEftersnacksgruppen på Facebook: https://www.facebook.com/groups/2188017021356231Länk till vår merch: https://shirtpod.se/collections/systrarna-elfstrands-hastpodd/Systrarna-Elfstrands-H%C3%A4stpodd?fbclid=IwAR1tE0cWUz5YGnsO-FxwapBXitw_Cim-cC6mKU7zy3RT6HlBOrK3j3khFX4Vår kollektion hos ZacZess: https://zaczess.com/collections/zaczess-x-elfstrand Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Sander Berges Burnley skal ut i en helt avgjørende kamp mot Tottenham lørdag ettermiddag. Torsdag satte han seg ned med Viaplay for en prat om nedrykksdramaet, hvordan Vincent Kompany tok grep etter bortetapet mot Crystal Palace, om det å bli kåret til årets spiller av både fansen og medspillerne, om han har lyst til å bli med Burnley ned til en ny runde i Championship, og sist men ikke minst blir det prat om både NRK-serien "EM-drømmen" og cageball med Morten Ramm. Også medvirkende i episoden: Pål André Helland og Jonas Bergh-Johnsen Episoden kan inneholde målrettet reklame, basert på din IP-adresse, enhet og posisjon. Se smartpod.no/personvern for informasjon og dine valg om deling av data.

Vi tok en prat med Aleksander Olavsson Wråli, assisterende avdelingsleder og fagutvikler, og Marit Olvik, bemanningsrådgiver i helse og omsorg – begge jobber i Nord-Aurdal kommune. De snakket om «Rusta for framtida» som handler om innovativ bemanningsledelse på SOR-konferansen. Vi snakker med dem om turnus og involvering for det beste for brukerne og ansatte. Hva er erfaringene, og hva anbefaler de? Er du vernepleier eller vernepleierstudent, meld deg inn i Vernepleierforbundet. https://delta.no/yrke/vernepleierforbundet

Trots sina 240 mil kust har Sverige i dagsläget bara fyra havsbaserade vindkraftsparker. Varför inte fler? Vilka för- och nackdelar har tekniken? Och vad är på gång? Medverkande: Sara Fogelström, forskare och biträdande föreståndare för Svenskt vindcentrum vid Chalmers tekniska högskola, Per Edström, teknisk chef på Svea Vind Offshore, Lena Bergström, forskare vid institutionen för akvatiska resurser vid Sveriges Lantbruksuniversitet och Jonas Mattsson, chefredaktör på Forskning & Framsteg. Reporter: Marie Alpman. Programledare: Sofie Pehrsson. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Hockeynews chefredaktör Henrik Sjöberg träffar Tre Kronors förbundskapten Sam Hallam – inför ett VM med stor revanschlust. Sverige föll i VM-kvartsfinalen mot Lettland i det som var Hallams första mästerskap med Tre Kronor. 0.56-4.35 – NFL-intresset 4.35-6.55 – Fancystats 6.55-9.56 – Vägen till jobbet som förbundskapten 9.57-12.29 – Familjelivet och frieriet under press 12.30-17.59 – VM-misslyckandet förra året 18.00-20.59 – Så fick Sverige ett drömlag i år 21.00-23.51 – Spelet bakom Erik Karlssons ja tack 23.52-25.21 – Karlsson och Dahlin i backpar? 25.21-27.20 – Tre Kronors spelbok 27.21-30.52 – Aldrig upplevt större press än nu? 30.53-33.28 – Mental rådgivning 22.29-35.15 – Framtida hockeydrömmar 35.16-37.11 – ”Bengan” Hörnqvist avgörande roll 37.12-38.22 – Det saknar han med Stockholm 38.21-40.04 – Stå i AIK:s bås som huvudtränare 40.05-42.48 – Är Euro Hockey Tour rätt form? 42.49-46.26 – Växjö sorti i slutspelet 46-26-49.15 – Målet: Erik Karlsson lyfter bucklan på Sergels Torg

Dimensionsmedium och esoterisk rådgivare, änglamedium https://solkarina.se/produkt/esoteriskt-radgivare-och-dimensionellt-medium/Sommarkursen läser du mer om här https://solkarina.se/produkt/tidigare-liv-och-regressionsutbildning/Min hemsida: http://www.solkarina.seKalender https://solkarina.se/kalender/Följ mig på Instagram: http://www.instagram.com/solkarina.sehttp://www.medireiki.sehttp://www.sannessens.se Digitala kursgården med Reikiplattformenhttp://www.shamballa.seFacebook: http://www.facebook.com/SinnligkunskapYoutube: https://www.youtube.com/user/sinnligkunskap/videos Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I helgen var det premiär i herrarnas fotbollsallsvenska och vi har passat på att ta den ekonomiska temperaturen på de svenska elitklubbarna. Många elitklubbar tror på ökad omsättning, men oro finns för framtida TV-avtal. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programledare: Victor JensenMedverkande: Pär Ivarsson, redaktör Ekonomiekot, och Jan Andersson, reporter på Ekonomiekot.

I helgen var det premiär i herrarnas fotbollsallsvenska och vi har passat på att ta den ekonomiska temperaturen på de svenska elitklubbarna. Många elitklubbar tror på ökad omsättning, men oro finns för framtida TV-avtal. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programledare: Victor JensenMedverkande: Pär Ivarsson, redaktör Ekonomiekot, och Jan Andersson, reporter på Ekonomiekot.

I avsnitt 34 tar vi upp:Riksbanken rapporterar om svenska invånares betalningsvanor och föreslår nya lösningar.IMF lånar ut rekordstora belopp.Bank of Japan slutar med negativa räntor för första gången sedan 2016.Donera månadsvis: www.underorion.se/stottaSwish: 123 696 24 43För att skriva lyssnarbrev, ställa frågor eller annat så använd kontaktformuläret på: https://underorion.se/about/Hjälp podcasten genom att donera månadsvis, swisha eller skicka krypto!Donationer ger oss möjligheten att kunna fortsätta utan reklam och utan annan finansiering som gör oss mindre oberoende.Donera månadsvis via https://www.underorion.se/stottaSwisha till: 123 696 24 43Bitcoinbc1qemxd23jleknkg9jcrlvve300whfd9a3zt3mzyyAvsnittet spelades in 28 mars 2024.

Vi börjar med att inte lösa gåtan om människor mådde bättre på stenåldern. Vidare till tävlingsdebut för 2024, johanna har på ett ”vårdslöst” sätt ridit till sig en placering! Vi diskuterar rundan och allmänt om resultat kontra prestation.  Sen har det kommit upp många frågor ang elsas stallsituation. Egentligen var tanken att vänta med nyheten men vi har inget att dölja så här kommer framtidsplanerna och förhoppningsvis svar på de flesta av era frågor… Ett litet steg för mänskligheten men ett mega steg för Elsas framtid, pirrigt!  - Gillar du det vi gör och vill stötta vår podd får du jättegärna swisha valfri slant så att vi kan fortsätta göra podden.   Nummer: 1232 981 231 Tusen tack ♥️   Om ni har någon fråga som ni kanske vill att vi tar upp framöver eller bara vill lära känna oss bättre så hittar ni oss på instagram @elsaberggrense & @johannalassnack   Kolla även in vår poddinsta @elsaojohanna

Demokratiet er i tilbakegang. Hvordan blir en verden med flere diktaturer? Hør episoden i appen NRK Radio

Vi träffar Psykoterapeut Charlotte som berättar om sin erfarenhet av psykedelika och dess roll i helande av trauma. Vi lyssnar in och lär oss om psykedelika som ett möjligt framtida alternativ inom den svenska vården. Det finns en rad olika psykedeliska droger - Ayahuasca, MDMA, LSD, psilocybin... Dessa droger i samband med assisterad psykoterapi har visat sig mycket framgångsrikt vid bearbetning av trauma och PTSD. Processen hjälper människor att komma i kontakt med sina känslor - en förutsättning för helande. Karolinska institutet genomför nu studier av psykedelika inom vården för behandling av vissa psykiska sjukdomar. Alla typer av psykedelika är i dagsläget olagliga i Sverige. "Några typiska psykedeliska effekter är syn- och hörselförändringar, hallucinationer, sammanblandning av sinnena, starka skönhetsupplevelser, upplösning av jaget och en känsla av enhet, religiösa upplevelser och konfrontationer med det undermedvetna. Psykedeliska rus är ofta mycket intensiva med ett ständigt flöde av färger, tankar och känslor." (Källa: Wikipedia) Här kan du läsa mer om studierna som görs på Karolinska Institutet.

Framtida programledaren för QX-galan Robert Fux snackar gala och vad David Druid behöver göra för att bli en gay icon. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programledare: David Druid, Linnea Wikblad

Idag blir det en renodlad Q/A där Ellinor och Melina försöker beta igenom så många frågor dom bara kan. Här är ämnena som tas upp i avsnittet: ⁃Podcast show? ⁃Byta poddpartner? ⁃Mom-shamear dom varandra? ⁃Tjejernas relation idag. ⁃Unna-dig-pengar. ⁃Pengar + lycka = sant? ⁃Melinas chips. ⁃Hus! ⁃Otrohet. ⁃Framtida poddgäster.. ⁃Fobier. ⁃Barnuppfostran. ⁃Drömsamarbeten. ⁃Influenceryrket. ⁃Integritet. ⁃Tjejernas relation idag. ⁃Beautytips. ⁃Injektioner/behandlingar. ⁃Biancas Talkshow? ⁃Svartsjuka… ⁃Max situation. ⁃Melinas bebis nr 3….Kan du inte vänta tills måndag eller torsdag? Vill du ställa en lyssnarfråga? Gå in på Instagram och följ Ellinor och Melina på:@melina.criborn@ellinorlofgrenKlipps av Victor Ganguly@victorganguly Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Avbeväpningssuccén fortsätter med Zelenskyj The Moocher... ”1. Vi kom överens om att arbeta med gemensam produktion av pansarfordon CV90 i Ukraina. 2. Ukrainska soldater började träna med Archers artillerisystem. 3. Testförsök med det svenska Gripenflygplanet har påbörjats med medverkan av våra piloter. Framtida steg angående Ukrainas förvärv av dessa flygplan diskuterades i detalj. 4. Vi förbereder överföringen av det nya, 13:e paketet med svenskt militärt bistånd. 5. Sverige har anslutit sig till genomförandet av Fredsformeln, särskilt punkterna om återställande av strålsäkerhet, rättvisa, miljösäkerhet och om humanitär minröjning. 6. Ukraina kommer att vara redo att inleda förhandlingar om EU-medlemskap i år och vi stöttas av Sverige på vägen till EU. 7. Våra team kommer att diskutera ett bilateralt dokument om säkerhetsgarantier i utvecklingen av G7-deklarationen. 8. Sverige är redo att förse Ukraina med högteknologisk pumputrustning för att återställa vattenförsörjningen efter den ryska terrorattacken mot Kakhovskaya HPP. 9. Sverige kommer att delta aktivt i återuppbyggnaden, särskilt med inblandning av privat kapital. 10. Ukraina räknar med Sveriges, svenska regioners och företags beskydd över ukrainska regioner och industrier som behöver återuppbyggas efter de ryska attackerna”, skriver han.” #DeFria De Fria är en folkrörelse som jobbar för demokrati genom en upplyst och medveten befolkning! Stöd oss: SWISH: 070 - 621 19 92 (mottagare Sofia S) PATREON: https://patreon.com/defria_se HEMSIDA: https://defria.se FACEBOOK: https://facebook.com/defria.se

Den teknovitenskaplige udødelighetsbevegelsen, kalles den. Summen av alle de som drømmer om å omgå døden på den ene eller den andre måten. I denne miniserien ser vi på noen av metodene man tenker seg. Episode 1 handler om de som vil forlenge det biologiske livet, reversere aldringen og la seg fryse ned inntil teknologien er moden. Med Annelin Eriksen Ida Kathrine Gravensteen. Hør episoden i appen NRK Radio

Redan i förrförra avsnittet började det bubbla runt generativ AI, och sen dess har det varit en veritabel flod av nya tjänster, diskussioner om AI kommer döda oss och massor däremellan. Vi satte oss och pratade igenom hur vi förhåller oss till den nya verkligheten - både som professionella men också utifrån sociala mediearbete. Ett samtal om allt från märkning, till om det ska heta prompt eller brief till hur vi tror det kommer påverka framförallt innehållsproduktionen och möjligheten till räckvidd framöver. Ett skrapande på ytan av den nya verklighet vi alla kommer att möta ganska snart.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen.

10 maj. Hur går upprustningen av det svenska försvaret? Räcker pengarna till? Hans Wallmark, ordförande i Försvarsberedningen, gästar Andreas Ericson och berättar om läget just nu och hur planeringen inför framtiden ser ut. SvD Ledares kolumnist Patrik Oksanen som specialiserat sig på försvars- och säkerhetspolitik medverkar också.

I veckan har ett stort svenskt pensionsbolag gjort miljardförluster på bankkrisen. Ikväll vill vi veta hur du planerar för din framtida pension eller hur du får din pension att räcka till. Den senaste veckan har den internationella bankkrisen gjort att ett svenskt pensionsbolag gjort mångmiljardförluster. Hur det påverkar framtida pensioner vet vi ännu inte.Men vi vill veta hur tänker du när det gäller din framtida pension.Har du börjat pensionsspara som ung? Har du bara några år kvar till pensioneringen och oroar dig för att din pension som inte räcker till.Hur gjorde du för att se till att du får en bra pension som kan ge dig lite guldkant på tillvaron när du blir pensionär. Är det köpet av villan som ska förränta sig så du får en bra ålderdom. Du kanske har satsat på att investera i konst eller aktiefonder. Hur tidigt har du börjat planera för din pension.Vi vill att du ringer och berättar om hur du gör för att planera din framtida pension.Ring Karlavagnen ikväll!Du kan ringa 020 – 22 10 30. Telefonslussen öppnar kl. 21.Skriv gärna till oss på våra sociala medier;Karlavagnen på Facebook.Karlavagnen på Instagram.eller på mailadressen karlavagnen@sverigesradio.seProgramledare: Li SkarinProgrammet startar ca kl. 21:40 i P4 och i appen Sveriges Radio PlayAnsvarig utgivare: Dan GranlundVälkommen in i Sveriges största samtalsrum!

Hva skjer med den internasjonale liberale verdensorden etter invasjonen i Ukraina? Hvor stor rolle vil kultur og identitetspolitikk spille i internasjonale relasjoner fremover? Hvordan kan vi forklare Putins vei til makten og hans posisjon i Russland? Opptak fra Civitakveld med Ivan Krastev, leder av Centre for Liberal Strategies, fellow ved Institute for Human Sciences, IWM Vienna, og forfatter av bøker som After Europe (2017), The Light that Failed (2018) og Is it Tomorrow Yet? (norsk 2020: Framtida er her nå).

GJENHØR: I denne episoden prater vi med to bønder om hvordan de merker kostnadsøkningene på sin gård, og hører litt om hvordan de planlegger for framtida. Gjester i episoden er Gunn Amundsen Eng og Peder Nernæs.

Liverpool är på väg att göra klart med Cody Gakpo, och därmed kan vi konstatera att vinterfönstret 2022 är igång på allvar (även om det inte riktigt öppnat än). Ett fönster där Chelsea lär ha en hel del att göra och redan börjat göra den del, bland annat försöka värva Benoit Badiashile. Joao Felix och Enzo Fernandez lockar PL-intresse. Alexis Mac Allister sitter i en gyllene sits medan Jordan Pickford sitter i en desto mer oklar sådan.

Caroline Ingre har jobbat med och forskat om ALS i snart 20 år. Trots att sjukdomen inte har någon bot och oftast en väldigt dyster prognos ser hon hopp i att så många nya läkemedelskandidater börjar testas nu. Hockeystjärnan Börje Salming fick i år en ALS-diagnos och sedan dess har intresset för sjukdomen ökat. Caroline Ingre är hans läkare. Hon berättar att också hennes andra patienter, som själva är sjuka, är engagerade i Börje Salmings öde. Och med den forskning som nu pågår är Caroline Ingre övertygad om att det kommer att komma något läkemedel, som gör att patienterna kan leva längre.Programmet sändes första gången i september 2022. Lena Nordlund lena.nordlund@sverigesradio.se

Ulf Kristersson (M) bad på onsdagen talman Andreas Norlén om mer tid för att ro i hamn sina regeringsförhandlingar. "Detaljer återstår" enligt Kristersson. På fredagen har han en ny deadline. Vad kan det vara som kärvar? DN:s politikreporter Hanna Jakobson om hur stämningen är i riksdagen och vad vi hittills vet om regeringsförhandlingarna.Programledare: Evelyn Jones. Producent: Sabina Marmullakaj. Ljudtekniker: Patrik Miesenberger. Tekniker: Oliver Bergman, Bauer Media.

Att köpa i nedgång eller när börsen är på ett trist humör är bland det svåraste som finns. I dagens avsnitt tar vi avstamp i Nick Magiullis bok "Just. Keep. Buying." och diskuterar bland osäkerheten är "priset" vi betalar för att få möjlighet till avkastningen. Men vi tittar även på ett sätt att lite "lura" sig själv för att göra det enklare att köpa i nedgång. Som vanligt är det vår tolkning, anpassning och försvenskning av kapitlen i hans bok. Några av huvudpunkterna i avsnittet är: - Rätt ofta hör man talas om de som förlorade mycket pengar på otur men vi hör aldrig om dem som "förlorade" genom att aldrig delta - Jag påstår att ta för lite risk är lika mycket fel som att ta för mycket risk. Båda kan leda till slutresultatet att pengarna inte räcker till. - Om man försöker undvika för mycket nedsida så begränsar man även naturligt sin potentiella uppsida. - en lagom nivå på nedsida som man måste var villig att acceptera är runt -15 till -20 procent. - Ganska vanligt att vi har en nedgång -10 inom ett år för att sedan ändå sluta på plus. - Sedan 1950 har den genomsnittliga nedgången inom ett enskild börsår på den amerikanska börsen varit 13,7 %. - På den svenska börsen mellan 1987 - 2018 är motsvarande siffra -21 %. Vi har varit på -30 % eller mer fler än sex gånger sedan 1987. - Uppsidan att köpa i nedgång är ofta 40 - 100 % på ett par års sikt - baserat på ren matematik (t.ex. att återhämta -50 % kräver 100 % uppgång). Just den här matematiska effekten gör att man kan omformulera en ganska svår fråga som lyder: "Hur mycket tror jag att börsen kommer att gå upp de kommande X åren?" till "När tror jag att börsen har återhämtat sig till sin forna topp?" Då kan man konstatera att, i skrivande stund - när vi är nere -25 % - på den svenska börsen, då kommer en återhämtning om X år ge en förväntad avkastning om följande procent: - 1 år: 33 % årlig avkastning - 2 år: 15 % årlig avkastning - 3 år: 10 % årlig avkastning - 4 år: 8 % årlig avkastning - 5 år: 6 % årlig avkastning Det intressanta med ovanstående visar att om man tror på en återhämtning inom 4 år (en genomsnittlig börkrasch är ofta 3 år) så har man en förväntad årlig avkastning på 8 % vilket är högre än den vad börsen ger i genomsnitt (ca 7 %). Det vill säga att oddsen är där för att investera, även om det så klart inte finns några garantier. I forumet är ovanstående omräknat i en tabell med både antal år storlek på nedgång. https://rikatillsammans.se/forum/t/37656 Många hälsningar, Jan och Caroline Länkar ===== Patreon: https://www.patreon.com/rikatillsammans Nicks blogg: https://ofdollarsanddata.com/ Innehållsförteckning ===== 00:00:00 Intro 00:07:04 Don't Fear Volatility When It Inevitably Comes 00:13:11 Intresset för sparande och ekonomi minskar i en nedåtgående marknad 00:17:21 Det är ganska vanligt att börsen går ner 10–20% 00:23:27 Buy and Hold 00:27:23 Nedgångar är normalt 00:31:05 Ha en strategi som är oberoende av hur det går 00:34:02 Köp när blodet flyter på gatorna 00:39:55 En extra skjuts vid återhämtning 00:42:15 Ett bra tillfälle att köpa vid nedgång 00:45:23 När har den svenska aktiemarknaden hämtat sig? 00:49:53 Går börsen ned till -50% då är det all-in som gäller 00:54:09 Turbo i sparandet 00:57:17 Räntor, aktier och lite guld 01:02:10 Fortsätt spara, var inte för brydd

I denne episoden prater vi med to bønder om hvordan de merker kostnadsøkningene på sin gård, og hører litt om hvordan de planlegger for framtida. Gjester i episoden er Gunn Amundsen Eng og Peder Nernæs.