Podcast appearances and mentions of hans johansson

Det handlar om vad som krävs för att växa på riktigt. I det här avsnittet pratar vi om varför så många företag stannar vid 8–15 anställda, varför affärsinnovation inte handlar om teknik utan om affärer, och hur man bygger en säljkultur som gör skillnad. Gäst är Hans Johansson, som startar sitt 41:a bolag – och varför just det här kan vara hans mest spännande hittills. Det handlar om mod, fokus och förmågan att välja bort – men också om att våga tänka tvärtom.   Tre viktiga lärdomarna: 1️⃣ Affärsinnovation handlar om affärer, inte bara teknik. Att förstå kundens verkliga behov – deras svordomar – är grunden till framgångsrik affärsutveckling. 2️⃣ Fokus och nisch ger världsklass. Genom att välja smala områden där man kan bli bäst skapas möjligheter att ta bra betalt och attrahera både kunder och talanger. 3️⃣ Våga fatta snabba beslut i osäkerhet. Att röra sig snabbt – och justera längs vägen – är ett större värde än att vänta på perfekt information. Det är där tillväxten sker.

Hans Johansson, Johnny Brorson intervjuas av Henrik Jarnelid. Musik No name but Jesus? Ungdomar från Bergstena, Vårgårda m.m

Ellen Gunnardo, Hans Johansson och Henrik Jarnelid ger en reflektion.

Hans ger oss en predikan om hopp och framtid och om hur vi ska vara, med och mot varandra.

Hans tar oss på en resa genom Jesu lärjungars görande och öden.

Tredje avsnittet i den nya säsongen av SCAs podd. Gäst är Susanna Fält och Hans Johansson som både jobbar med forskning och utveckling inom SCA. De berättar om samarbeten med startup-företag som deltar i Forest Business Accelerator. Det är ett program där SCA samarbetar med Bizmaker, IBM och Processum Biorefinery Cluster. Våra poddvärdar pratar med Hans och Susanna om de gemensamma fördelar som samarbetet innebär, där de nya företagen får stöd i produktutveckling, affärsmässighet och digitalisering. Arrangörerna får i sin tur inblickar i ny spännande utveckling. 

Av Hans Johansson

Är den vanligaste introduktionen till existentialismen i själva verket början på dess grafskrift? Olof Åkerlund återvänder till Jean-Paul Sartres "Existentialismen är en humanism". ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Essän sändes ursprungligen:2021-03-01.I en tidig dialog berättar Platon om hur Sokrates, några veckor före sin rättegång och sitt berömda försvarstal, på Athens agora stöter samman med en man vid namn Euthyfron. Denne har just bestämt sig vad det gäller ett svårt moraliskt dilemma, som trots sin omisskännliga antika färg, vi alla kan relatera till, om vi anstränger oss en smula. På familjens gård på ön Naxos hade en daglönare slagit ihjäl en slav varpå markägaren, Euthyfrons far, bundit fast daglönaren och i väntan på juridisk rådgivning lämnat honom åt sitt öde i ett dike Föga förvånande så hann mannen dö och sonen har nu trots släktingarnas protester bestämt sig för att väcka åtal mot fadern. Mord är mord, menar den rättrådiga mannen. Åtminstone fram till att Sokrates börjar ställa besvärliga frågor.En av dessa frågor handlar om gudaktighet. “Älskas det gudaktiga av gudarna därför att det är gudaktigt, eller är det gudaktigt därför att det älskas av gudarna?”. Denna kniviga fråga skulle orsaka mycket huvudbry för framtidens teologer, men låt oss översätta den till något lite mer vardagsnära: Är det goda, sanna och rätta gott, sant och och rätt för att vi att vi rationellt har kunnat avgöra det eller något gott, rätt och sant för att någon auktoritet bestämt det. På den första sidan hittar vi den klassiska filosofin och naturvetenskapen, på den senare återfinns stora delar av den religiösa traditionen. Men var hittar vi existentialisterna?Spontant vill man placera alla dessa egensinniga och på olika sätt mycket radikala tänkare på den antiauktoritära sidan med filosoferna och vetenskapsmännen. Men då tänker man nog fel. Om det är något som förenar de existentiella tänkarna så är det en kritik av tron på det universella, objektiva, distanserade och tidlösa vetandet. Hela denna mottradition, som enligt filosofen Hubert Dreyfuss tar sin början redan med Pascal på 1600-talet, och går via Kierkegaard och Nietzsche via Heidegger och in mot de moderna franska tänkare som skulle definiera existentialismen som kulturform, låter sitt tänkande ta avstamp inte i några allmänna sanningar, utan i subjektiva sanningar. Definierande ögonblick, upplevelser och val. Mer Kierkegaards ord: “Det gäller […] att finna den idé för vilken jag vill leva och dö”.Med en halvdan översättning från tyskan skulle vi kunna tala om individens stjärnstunder.Jean-Paul Sartre och hela den moderna existentialismen kan sägas ha haft sin stjärnstund den 29 oktober 1945. Det var då han höll sin berömda föreläsning “Existentialismen är en humanism”. Ett tag var det osäkert om den skulle bli av. När Sartre kom fram till föreläsningssalen i närheten av Champs-Élysées misstog han alla de människor som stod och trängdes utanför för kommunister som kommit för att demonstrera mot honom. Till slut tog den kortvuxne författaren mod till sig, men han knuffades runt en bra stund innan han kunde ta plats och börja prata. Hans biograf Annie Cohen-Solal sammanfattar kvällen “Knuffar, slag, stolar slogs sönder, kvinnor svimmade. Biljettluckan slogs i stycken: inga biljetter såldes”. Det var med andra ord en succé.Om man vill ge Sartres tidiga tänkande en chans så ska man förstås läsa det större verket “Varat och intet” från 1943, men föreläsningens populariserade form vinner mycket på sin drastiskhet och djärvhet, motsägelserna kommer till ytan.Här finns alla slagorden: människan är inte mer än summan av sina handlingar, vi är dömda till frihet, men också fullt ansvariga för våra handlingar – med citat som: “[en] feg person är ansvarig för sin feghet […] hon är inte sådan utifrån en fysiologisk konstitution, utan hon är sådan eftersom hon gjort sig till en feg människa genom sina handlingar.”Det mest omtalade sentensen presenteras redan tidigt: “existensen föregår essensen”. precis som den som tillverkar ett objekt, har en idé om det färdiga föremålet så måste en eventuell Gud ha haft en mall enligt vilken människan och jorden skapades. Existentialisterna, menar Sartre, förkastar inte bara denna utgångspunkt utan även den under upplysningen befästa tanken på en mänsklig natur. Människan måste skapa sig själv, med all den ångest och frihet detta innebär, inte följa en mall.Att sådär lite halvmedvetet förneka denna frihet är att leva i förljugenhet, eller ond tro, något som också kan få uttryck i att vi gör oss själva till objekt. Som kyparen i “Varat och intet” som liksom spelar kypare för att leva upp till en idé. Hans kyparessens får går före hans existens. Som en god fenomenolog beskriver Sartre den konkreta situationen noggrant, men det hade egentligen räckt för honom att gå till språket för att se den onda tron uttryckligen ta form. Den återfinns i formuleringar som “jag kommer att vara er kypare i kväll” och hur många av oss har inte någon gång yttrat saker i stil med “Som din förälder är det min uppgift att …”.Jämfört med de andra personer han vill bilda skola med var Jean-Paul Sartre ingen originell tänkare, det var inte utan ironi som Heidegger kommenterade “Varat och intet” med att ingen tidigare hade förstått honom så bra medan Bertrand Russell å sin sida noterade att boken i fråga om poetisk vaghet och språklig extravagans var i bästa tyska tradition. Men Sartre har något så få andra kan skryta med: Fantastiska exempel och ett sätt att göra problemen tillgängliga för alla som vågar.Och även om få av hans teser håller för närmare filosofisk granskning, och kanske i många avseenden är svåra att kalla filosofi överhuvudtaget, tar det inte ifrån dem deras obönhörliga kraft för en mottaglig läsare. Tanken på föräldern, som med ett modernt svenskt språkbruk lajvar förälder, yrkesmänniskan som beter sig såsom den förväntar sig att man bör göra, vi känner alla igen det. Och så fort någon talar om vad som är naturligt, bör vi bli misstänksamma. Sartre säger också att existentialisterna, även de religiösa, är de som tar Guds död på allvar. Även det träffande. Stora delar av den så kallade västvärlden har gjort sig av med Gud som hypotes, men behållit en sorts lightkristen moral utan att bekymra sig vidare om saken.Men som sagt, de existentiella tänkarna är knappast fria från motsägelser de heller. Vissa är specifika för Sartre och bottnar i att han aldrig lyckades göra sig fri från Descartes rationalistiska arv, han vägrar på sätt och vis välja mellan Sokrates två alternativ. Andra kommer av när analysen av det enskilda subjektet ska omfatta större grupper. Sartres föredrag är en första tafatt utsträckt hand till marxisterna, som senare ska mynna ut i mer seriösa försök att förena två oförenliga teorier. I slutändan blir det existentialismen som får stryka på foten, och det politiska hoppets essens som får företräde framför alla de människor som lider under de goda avsikterna längs vägen mot paradiset. Dessa motsägelser bubblar under ytan i “Existentialismen är en humanism” och det saknar inte sin ironi att den skrift som alltsedan sin tillkomst för miljontals människor har utgjort introduktionen till existentialismen i själva verket kan betraktas som en skiss på dess gravskrift. Det låg inte i dess natur att bli till lära för alla och envar och slutorden i Sartres självbiografi “Orden” förblev en dröm: “En hel människa, formad av alla människor, som är allas jämlike och en jämlike för vem som helst”.2021, 75 år efter att föredraget först kom ut i bokform, fick den ny svensk språkdräkt av Hans Johansson. Samtidigt utgavs Heideggers “Vad är Metafysik?”, den första bok i den existentiella traditionen som Sartre och de Beauvoir förgäves försökte läsa och förstå. Trots det kan man knappast tala om att existentialismens tid är nu.När Sartre höll sin föreläsning stod han likt Sokrates anklagad av allmänheten för att ha förlett ungdomen med sina ogudaktiga läror. Och “Existentialismen är en humanism” har verkligen formen av ett försvarstal. En av anklagelserna var den fantasilösa menighetens återkommande beskyllning om negativitet. Men som Sartre visar så är det en mycket positiv lära – allt är möjligt, friheten råder även i de mest dystra situationer.Det är svårt att tänka sig en mer otidsenlig tanke.Olof Åkerlund, OBS producentLitteraturMartin Heidegger: Vad är metafysik? Översättare: Andreas Ekvall. Bokförlaget h:ström, 2021.Jean-Paul Sartre: Existentialismen är en humanism. Översättning av Hans Johansson, en introduktion av Arlette Elkaim-Sartre. Bokförlaget h:ström, 2021.Jean-Paul Sartre: Orden. Översatt av Lorenz von Numers. Albert Bonniers Förlag, 1964.Jean-Paul Sartre: Varat och intet. I urval och med inledning av Dag Østerberg, översättning av Richard Matz. Korpen, 1983.

Hur bär man sig åt om man vill omsätta kvantfysikens världsbild i sin vardag? Detta vill Hans Johansson och Kalle Lundahl ta reda på. De menar att vi lever med en föråldrad tids-och rumsuppfattning. Det är hög tid att börja se världen med helt nya ögon. 

Är den vanligaste introduktionen till existentialismen i själva verket början på dess grafskrift? Olof Åkerlund återvänder till Jean-Paul Sartres "Existentialismen är en humanism". ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. I en tidig dialog berättar Platon om hur Sokrates, några veckor före sin rättegång och sitt berömda försvarstal, på Athens agora stöter samman med en man vid namn Euthyfron. Denne har just bestämt sig vad det gäller ett svårt moraliskt dilemma, som trots sin omisskännliga antika färg, vi alla kan relatera till, om vi anstränger oss en smula. På familjens gård på ön Naxos hade en daglönare slagit ihjäl en slav varpå markägaren, Euthyfrons far, bundit fast daglönaren och i väntan på juridisk rådgivning lämnat honom åt sitt öde i ett dike  Föga förvånande så hann mannen dö och sonen har nu trots släktingarnas protester bestämt sig för att väcka åtal mot fadern. Mord är mord, menar den rättrådiga mannen. Åtminstone fram till att Sokrates börjar ställa besvärliga frågor. En av dessa frågor handlar om gudaktighet. Älskas det gudaktiga av gudarna därför att det är gudaktigt, eller är det gudaktigt därför att det älskas av gudarna?. Denna kniviga fråga skulle orsaka mycket huvudbry för framtidens teologer, men låt oss översätta den till något lite mer vardagsnära: Är det goda, sanna och rätta gott, sant och och rätt för att vi att vi rationellt har kunnat avgöra det eller något gott, rätt och sant för att någon auktoritet bestämt det. På den första sidan hittar vi den klassiska filosofin och naturvetenskapen, på den senare återfinns stora delar av den religiösa traditionen. Men var hittar vi existentialisterna? Spontant vill man placera alla dessa egensinniga och på olika sätt mycket radikala tänkare på den antiauktoritära sidan med filosoferna och vetenskapsmännen. Men då tänker man nog fel. Om det är något som förenar de existentiella tänkarna så är det en kritik av tron på det universella, objektiva, distanserade och tidlösa vetandet. Hela denna mottradition, som enligt filosofen Hubert Dreyfuss tar sin början redan med Pascal på 1600-talet, och går via Kierkegaard och Nietzsche via Heidegger och in mot de moderna franska tänkare som skulle definiera existentialismen som kulturform, låter sitt tänkande ta avstamp inte i några allmänna sanningar, utan i subjektiva sanningar. Definierande ögonblick, upplevelser och val. Mer Kierkegaards ord: Det gäller [] att finna den idé för vilken jag vill leva och dö. Med en halvdan översättning från tyskan skulle vi kunna tala om individens stjärnstunder. Jean-Paul Sartre och hela den moderna existentialismen kan sägas ha haft sin stjärnstund den 29 oktober 1945. Det var då han höll sin berömda föreläsning Existentialismen är en humanism. Ett tag var det osäkert om den skulle bli av. När Sartre kom fram till föreläsningssalen i närheten av Champs-Élysées misstog han alla de människor som stod och trängdes utanför för kommunister som kommit för att demonstrera mot honom. Till slut tog den kortvuxne författaren mod till sig, men han knuffades runt en bra stund innan han kunde ta plats och börja prata. Hans biograf Annie Cohen-Solal sammanfattar kvällen Knuffar, slag, stolar slogs sönder, kvinnor svimmade. Biljettluckan slogs i stycken: inga biljetter såldes. Det var med andra ord en succé. Om man vill ge Sartres tidiga tänkande en chans så ska man förstås läsa det större verket Varat och intet från 1943, men föreläsningens populariserade form vinner mycket på sin drastiskhet och djärvhet, motsägelserna kommer till ytan. Här finns alla slagorden:  människan är inte mer än summan av sina handlingar, vi är dömda till frihet, men också fullt ansvariga för våra handlingar med citat som: [en] feg person är ansvarig för sin feghet [] hon är inte sådan utifrån en fysiologisk konstitution, utan hon är sådan eftersom hon gjort sig till en feg människa genom sina handlingar. Det mest omtalade sentensen presenteras redan tidigt: existensen föregår essensen. precis som den som tillverkar ett objekt, har en idén om det färdiga föremålet så måste en eventuell Gud ha haft en mall enligt vilken människan och jorden skapades. Existentialisterna, menar Sartre, förkastar inte bara denna utgångspunkt utan även den under upplysningen befästa tanken på en mänsklig natur. Människan måste skapa sig själv, med all den ångest och frihet detta innebär, inte följa en mall. Att sådär lite halvmedvetet förneka denna frihet är att leva i förljugenhet, eller ond tro, något som också kan få uttryck i att vi gör oss själva till objekt. Som kyparen i Varat och intet som liksom spelar kypare för att leva upp till en idé. Hans kyparessens får går före hans existens. Som en god fenomenolog beskriver Sartre den konkreta situationen noggrant, men det hade egentligen räckt för honom att gå till språket för att se den onda tron uttryckligen ta  form. Den återfinns i formuleringar som jag kommer att vara er kypare i kväll och hur många av oss har inte någon gång yttrat saker i stil med  Som din förälder är det min uppgift att . Jämfört med de andra personer han vill bilda skola med var Jean-Paul Sartre ingen originell tänkare, det var inte utan ironi som Heidegger kommenterade Varat och intet med att ingen tidigare hade förstått honom så bra medan Bertrand Russell å sin sida noterade att boken i fråga om poetisk vaghet och språklig extravagans var i bästa tyska tradition. Men Sartre har något så få andra kan skryta med: Fantastiska exempel och ett sätt att göra problemen tillgängliga för alla som vågar. Och även om få av hans teser håller för närmare filosofisk granskning, och kanske i många avseenden är svåra att kalla filosofi överhuvudtaget, tar det inte ifrån dem deras obönhörliga kraft för en mottaglig läsare. Tanken på föräldern, som med ett modernt svenskt språkbruk lajvar förälder, yrkesmänniskan som beter sig såsom den förväntar sig att man bör göra, vi känner alla igen det. Och så fort någon talar om vad som är naturligt, bör vi bli misstänksamma. Sartre säger också att existentialisterna, även de religiösa,  är de som tar Guds död på allvar. Även det träffande. Stora delar av den så kallade västvärlden har gjort sig av med Gud som hypotes, men behållit en sorts lightkristen moral utan att bekymra sig vidare om saken. Men som sagt, de existentiella tänkarna  är knappast fria från motsägelser de heller. Vissa är specifika för Sartre och bottnar i att han aldrig lyckades göra sig fri från Descartes rationalistiska arv, han vägrar på sätt och vis välja mellan Sokrates två alternativ. Andra kommer av när analysen av det enskilda subjektet ska omfatta större grupper. Sartres föredrag är en första tafatt utsträckt hand till marxisterna, som senare ska mynna ut i mer seriösa försök att förena två oförenliga teorier. I slutändan blir det existentialismen som får stryka på foten, och det politiska hoppets essens som får företräde framför alla de människor som lider under de goda avsikterna längs vägen mot paradiset. Dessa motsägelser bubblar under ytan i Existentialismen är en humanism och det saknar inte sin ironi att den skrift som alltsedan sin tillkomst för miljontals människor har utgjort introduktionen till existentialismen i själva verket kan betraktas som en skiss på dess gravskrift. Det låg inte i dess natur att bli till lära för alla och envar och slutorden i Sartres självbiografi Orden förblev en dröm: En hel människa, formad av alla människor, som är allas jämlike och en jämlike för vem som helst. 2021, 75 år efter att föredraget först kom ut i bokform, fick den ny svensk språkdräkt av Hans Johansson. Samtidigt utgavs Heideggers Vad är Metafysik?, den första bok i den existentiella traditionen som Sartre och de Beauvoir förgäves försökte läsa och förstå. Trots det kan man knappast tala om att existentialismens tid är nu. När Sartre höll sin föreläsning stod han likt Sokrates anklagad av allmänheten för att ha förlett ungdomen med sina ogudaktiga läror. Och Existentialismen är en humanism har verkligen formen av ett försvarstal. En av anklagelserna var den fantasilösa menighetens återkommande beskyllning om negativitet. Men som Sartre visar så är det en mycket positiv lära allt är möjligt, friheten råder även i de mest dystra situationer. Det är svårt att tänka sig en mer otidsenlig tanke. Olof Åkerlund, OBS producent Litteratur Martin Heidegger: Vad är metafysik? Översättare: Andreas Ekvall. Bokförlaget h:ström, 2021. Jean-Paul Sartre: Existentialismen är en humanism. Översättning av Hans Johansson,  en introduktion av Arlette Elkaim-Sartre. Bokförlaget h:ström, 2021. Jean-Paul Sartre: Orden. Översatt av Lorenz von Numers. Albert Bonniers Förlag, 1964. Jean-Paul Sartre: Varat och intet. I urval och med inledning av Dag Østerberg, översättning av Richard Matz. Korpen, 1983.

I dagens avsnitt knackar vi på hos Ann-Kristin Karlsson och Hans Johansson. Vi pratar om integrationsarbete utifrån deras roll som representanter för Arbetslivsförvaltningen i Borås. Vad gör kommunen och vem gör vad? Innan jag träffade dessa två visste jag inte vilket maskineri av kunskap och erfarenhet som ligger bakom integrationsarbetet och hur många det är som jobbar hårt för att integrationen ska förbättras. Lyssna! Song: Fredji - Happy Life (Vlog No Copyright Music) Music provided by Vlog No Copyright Music. Video Link: https://youtu.be/KzQiRABVARk

Fredrik LignellFristående predikningarhttps://www.ryttargardskyrkan.se/app/undervisning/lat-ditt-rike-komma-ar68cSka man förstå vad som händer när Jesus landstiger i världen behöver man ha lite koll på uttrycket ”Guds rike”. Vad är det vi ber om när vi ber ”låt ditt rike komma”?Guds rike är inplanterat i världen i och med Jesus. Riket har inget med nationsgränser att göra. En av de tydligaste beskrivningarna är: Guds rike finns där Jesus är kung.Luk 17:20-21Det går inte att se. Det växer i människan när hon kommer i närkontakt med Rikets kung.Rom 14:17Bakgrunden handlar om mat och dryck. För oss möjligen en liten fråga, men absolut inte i Rom på 50-talet e Kr.De identitetsmarkörer som tenderar att splittra församlingen i Rom, nämligen matregler för judar och hedningar, måste ställas i bakgrunden.Hans Johansson i ett bibelstudium för många år sedan: ”Vid missionärsavskiljningen i söndags bads det inte en vettig biblisk bön, utan endast västerländska välfärdsböner om att bilen ska hålla och pengarna räcka. Ingen bar om Riket!”Paulus menar att Guds rike bär med sig några särskilda ledord, några speciella verkligheter:=== Rättfärdighet ===Ett knepigt ord som ungefärligen betyder: det tillstånd som råder när något eller någon är som de borde vara. Alltså: När något har ställts tillrätta. En människa som blir rättfärdig blir renad, förlåten, upprättad och får ett nytt liv.Möjligen kan motsatsen hjälpa oss med innebörden: när vi ser drunknade barn på Medelhavet eller människor som säljs som sexslavar tänker vi: Detta är orättfärdigt! Det är inte rätt.Så när vi ber om att Guds rike ska komma i Mellanöstern, då handlar det bland annat om att människor ska möta Jesus till frälsning och förvandling, men också att orättfärdighet som människohandel eller brist på rent vatten blir ställt tillrätta.=== Frid ===Shalom på hebreiska. På svenska skiljer vi i språket på frid och fred, vilket är lite lurigt. Vi har fått för oss att kristen tro har med frid i hjärtat att göra (vilket det har) men inte med fred i världen att göra (vilket är en missuppfattning). Shalom handlar om helande på alla plan i livet. Så när vi ber om Guds rike, präglat av Shalom, då ber vi att det fullkomliga liv som finns där och då ska färgas in i det ofullkomliga liv vi lever här och nu.=== Glädje i den Helige Ande ===Glädje är ett kännetecken på Guds rike. Kan vara bra att notera. När all glädje, självdistans och fest försvinner ur ett system, ur en människa eller ur en församling, då är det inte ett tecken på ett mer andligt liv, utan tvärtom.C.S. Lewis: ”Glädjen är ett omisskännligt tecken på Guds närvaro.” Guds Ande kallas i Hebreerbrevet för ”glädjens olja”, vilket kan vara värt att notera.Så den djupaste responsen på världens lidande är att be om riket och att vara en del av det rikets utbredande.=== För samtal ===På vilka sätt har ni smakat Guds rike när det gäller rättfärdighet, frid och glädje? Vad skulle du längta efter att få se i ditt eller andras liv?Utmaning inför veckan: be tre gånger om dagen den korta bönen ”Låt ditt rike komma”, och fundera över de senaste timmarnas intryck. Vad har du mött, läst om eller blivit påmind om som skulle behöva beröras av Guds rike? (Ställ larm i telefonen för att inte glömma.)

Gäst Hans Johansson, då och nu, ödmjukhet, grova ben, gemenskap, tvättstuga, rädsla, korruption, OS, fotbollsspelare, Teddy Atlas, Tyson - Holyfield, på tok för mycket om Andreas, Jones - Gustavsson, Conor - Kabib med mera. (men inget om Bob Sapp?!!)

Nita Silverspjuth samtalar med Hans Johansson, ultraentreprenör och positiv vinnarskalle, om vad som skapar framgångrika företag ur ett Nuläges och Framtidsperspektiv. Nita och Hans pratar också om vad man kan lära sig av ledarskap genom lagsporter som t.ex. tuff segling, vad en gemensam målbild betyder för att lyckas och vilka komponenter som man behöver arbeta med för att skapa den bästa kulturen. Vidare pratar Hans om hur VinnGroup motiverar och engagerar sina medarbetare att nå nya höjder. Hans delar med sig av vilka nycklar en ledare behöver idag för att lyckas i framtiden. Vad tycker Nita var intressant? Att lyfta blicken och ha en målbild skapar mycket bättre förutsättningar för att lyckas Sätt andra mål än de finansiella Kulturen, hur du kan jobba med den rent konkret, skapa den kultur du vill ha medvetet Hur det Positiva Synsättet på människor genomsyrar allt från rekrytering till styrelsearbete Shownotes: Med seglingen som ledarskap - Chef, 2015-08-20 House of Vinn, Kvarnbergsgatan 2, Göteborg Kontaktpersoner:  Hans Johansson, Talangscout Caroline Krensler, Vice VD Bengt Nilsson, Finanschef

Bibelskolan 2016 Hans Johansson Ska jag ta till vara på min broder?

Bibelskolan 2016 Hans Johansson Ska jag ta till vara på min broder?

ACS Chemical Biology Managing Editor Sarah Tegen and Senior Editor Eric Martens interview Volume 2, Issue 8, author Per Hammarström, and experts Mary Katherine and Hans Johansson and discuss the chemical biology education feature.