Podcasts about korpen

The StoneBridge Show #495 StoneBridge & DaYeene - Alright (StoneBridge Extended Classic Mix)/Stoney Boy Tensnake & Bobby Harvey ft Sarah Bird - Good Vibrations (Extended Mix)/Armada Chaney - Open Up Your Love (Extended Mix)/Armada Kendra Erika - Dance In The Fire (StoneBridge Extended Classic Mix)/Oyster Shell Music Mike Ferullo x Fiscaro x Manolo x Korpen x DeLLuXe - Heaven (Manolo Take A Trip)(Extended Mix)/Desire Music Crusy - Kiki (Extended Mix)/Toolroom Rose Motion, GTULLY ft Jamie Rose - About You/Gemstone Jerry Ropero, Eddy Cabrera & Roger Garcia - Deep Inside (Extended Mix)/Levantate Martin Fritzon - Back To U (Extended Mix)/Total Freedom+ Wh0 & Sam Frandisco - In My Soul (Extended Mix)/Wh0 Plays Voltaire's Ghost - Death Becomes You (StoneBridge Extended Indie Anthem Mix)/Voltaire's Ghost Jimmi Rider & Sebatian Mateo - What Can I Do (Extended Mix)/What Ya Need Marcoussimo - Energy (Beckham x Littler Mix)/Mark Christopher Lovell Manyfew - Drip (Redford Extended Re-Rub)White Bingo Players & Mohtiv - Want It All (Extended Mix)/Municipal DancingFaraZ - Déjà Vu (Extended Mix)/Liftoff

Crusy - Kiki (Extended Mix)/Toolroom Dan Arwady - Somebody Else (StoneBridge Extended Remix)/Dan Arwady Martin Fritzon - Back To U (Extended Mix)/Total Freedom+ Macker - SDAU (Still Dream About You) (Extended Mix)/Liftoff Wh0 & Sam Frandisco - In My Soul (Extended Mix)/Wh0 Plays Voltaire's Ghost - Death Becomes You (StoneBridge Extended Indie Anthem Mix)/Voltaire's Ghost Jimmi Rider & Sebatian Mateo - What Can I Do (Extended Mix)/What Ya Need Marcoussimo - Energy (Beckham x Littler Mix)/Mark Christopher Lovell The Young Punx, Lexa Hill - The One With The Flute (Extended Mix)/d:vision Nicky Romero & GIACOBBI ft Fatboi - Move It (Rapidin) (Extended Mix)/Municipal Manyfew - Drip (Redford Extended Re-Rub)/White Bingo Players & Mohtiv - Want It All (Extended Mix)/Municipal StoneBridge - All Nite Long (StoneBridge Extended 2025 Re-Rub)/Stoney Boy Music DancingFaraZ - Déjà Vu (Extended Mix)/Liftoff Kendra Erika - Dance In The Fire (StoneBridge Extended Classic Mix)/Oyster Shell Music Chaney - Open Up Your Love (Extended Mix)/Armada Mike Ferullo x Fiscaro x Manolo x Korpen x DeLLuXe - Heaven (Manolo Take A Trip)/Desire Music

Nya uppgifter kommer fram i fallet petit Grégory. Dessutom utvecklas DNA-tekniken. I den här avslutande delen av Mördarpoddens avsnitt om fallet grips tre personer för förhindrande av rättvisa. Manus av Sofie Karlsson. Klippning av Josefine Molén och Cornelia Boberg.Om du gillar Mördarpodden kan du vara med och sponsra den på Patreon. https://www.patreon.com/user?u=10466265 Som tack får du tillgång till förhandlyssning och alla avsnitt från Richard Chase del 1 och framåt utan reklam. Vill du höra ett specifikt fall i podden? Önska dina fall i det här formuläret: https://docs.google.com/forms/d/e/1FAIpQLSfDlQxf9SgZyeGS-qFPaB4BP-L59lQhs7BbZACfwk7xSs-AFw/viewform?fbclid=IwAR0astYAY_SJLcst89FwKaPIeHHV9zlfAxEz6Cmrh37bbMwvMHGc8z5cwg4Det här är en podcast av Dan Hörning och Josefine Molén.Instagram: @mordarpoddenE-post: zimwaypodcast@gmail.comFölj Josefine Molén här:https://www.instagram.com/j.molenFölj Dan Hörning här:X: @danhorningInstagram: https://www.instagram.com/dan_horning/?hl=enYoutube: https://www.youtube.com/channel/UCV2Qb7SmL9mejE5RCv1chwgErik SegerstedtSpotify:https://open.spotify.com/artist/63q3l3pKBpvqEjUM5Vf1TG?si=fYtdOwIvTn6noQJW6ffPwwInstagram: https://instagram.com/e Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Jean-Marie Villemin mår fruktansvärt dåligt. Så dåligt att ännu mer blod kommer spillas i den här historien.Manus av Sofie Karlsson. Klippning av Josefine Molén och Cornelia Boberg.Om du gillar Mördarpodden kan du vara med och sponsra den på Patreon. https://www.patreon.com/user?u=10466265 Som tack får du tillgång till förhandlyssning och alla avsnitt från Richard Chase del 1 och framåt utan reklam. Vill du höra ett specifikt fall i podden? Önska dina fall i det här formuläret: https://docs.google.com/forms/d/e/1FAIpQLSfDlQxf9SgZyeGS-qFPaB4BP-L59lQhs7BbZACfwk7xSs-AFw/viewform?fbclid=IwAR0astYAY_SJLcst89FwKaPIeHHV9zlfAxEz6Cmrh37bbMwvMHGc8z5cwg4Det här är en podcast av Dan Hörning och Josefine Molén.Instagram: @mordarpoddenE-post: zimwaypodcast@gmail.comFölj Josefine Molén här:https://www.instagram.com/j.molenFölj Dan Hörning här:X: @danhorningInstagram: https://www.instagram.com/dan_horning/?hl=enYoutube: https://www.youtube.com/channel/UCV2Qb7SmL9mejE5RCv1chwgErik SegerstedtSpotify:https://open.spotify.com/artist/63q3l3pKBpvqEjUM5Vf1TG?si=fYtdOwIvTn6noQJW6ffPwwInstagram: https://instagram.com/e Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Polisen är inte övertygade om att det är Bernard Laroche som har mördat Grégory Villemin. Istället riktar de nu misstankarna mot ett annat håll. Mot en av Grégorys närmsta. Manus av Sofie Karlsson. Klippning av Josefine Molén och Cornelia Boberg.Om du gillar Mördarpodden kan du vara med och sponsra den på Patreon. https://www.patreon.com/user?u=10466265 Som tack får du tillgång till förhandlyssning och alla avsnitt från Richard Chase del 1 och framåt utan reklam. Vill du höra ett specifikt fall i podden? Önska dina fall i det här formuläret: https://docs.google.com/forms/d/e/1FAIpQLSfDlQxf9SgZyeGS-qFPaB4BP-L59lQhs7BbZACfwk7xSs-AFw/viewform?fbclid=IwAR0astYAY_SJLcst89FwKaPIeHHV9zlfAxEz6Cmrh37bbMwvMHGc8z5cwg4Det här är en podcast av Dan Hörning och Josefine Molén.Instagram: @mordarpoddenE-post: zimwaypodcast@gmail.comFölj Josefine Molén här:https://www.instagram.com/j.molenFölj Dan Hörning här:X: @danhorningInstagram: https://www.instagram.com/dan_horning/?hl=enYoutube: https://www.youtube.com/channel/UCV2Qb7SmL9mejE5RCv1chwgErik SegerstedtSpotify:https://open.spotify.com/artist/63q3l3pKBpvqEjUM5Vf1TG?si=fYtdOwIvTn6noQJW6ffPwwInstagram: https://instagram.com/e Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Polisen får en huvudmisstänkt för mordet på Grégory Villemin. Han heter Bernard Laroche och är kusin till Jean-Marie Villemin. Manus av Sofie Karlsson. Klippning av Josefine Molén och Cornelia Boberg.Om du gillar Mördarpodden kan du vara med och sponsra den på Patreon. https://www.patreon.com/user?u=10466265 Som tack får du tillgång till förhandlyssning och alla avsnitt från Richard Chase del 1 och framåt utan reklam. Vill du höra ett specifikt fall i podden? Önska dina fall i det här formuläret: https://docs.google.com/forms/d/e/1FAIpQLSfDlQxf9SgZyeGS-qFPaB4BP-L59lQhs7BbZACfwk7xSs-AFw/viewform?fbclid=IwAR0astYAY_SJLcst89FwKaPIeHHV9zlfAxEz6Cmrh37bbMwvMHGc8z5cwg4Det här är en podcast av Dan Hörning och Josefine Molén.Instagram: @mordarpoddenE-post: zimwaypodcast@gmail.comFölj Josefine Molén här:https://www.instagram.com/j.molenFölj Dan Hörning här:X: @danhorningInstagram: https://www.instagram.com/dan_horning/?hl=enYoutube: https://www.youtube.com/channel/UCV2Qb7SmL9mejE5RCv1chwgErik SegerstedtSpotify:https://open.spotify.com/artist/63q3l3pKBpvqEjUM5Vf1TG?si=fYtdOwIvTn6noQJW6ffPwwInstagram: https://instagram.com/e Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Det onda blodet inom släkten Villemin kulminerar i ett fasansfullt mord. Korpen tar på sig ansvaret och skriver ett brev med orden “jag hoppas att du dör av sorg”. Manus av Sofie Karlsson. Klippning av Josefine Molén och Cornelia Boberg.Om du gillar Mördarpodden kan du vara med och sponsra den på Patreon. https://www.patreon.com/user?u=10466265 Som tack får du tillgång till förhandlyssning och alla avsnitt från Richard Chase del 1 och framåt utan reklam. Vill du höra ett specifikt fall i podden? Önska dina fall i det här formuläret: https://docs.google.com/forms/d/e/1FAIpQLSfDlQxf9SgZyeGS-qFPaB4BP-L59lQhs7BbZACfwk7xSs-AFw/viewform?fbclid=IwAR0astYAY_SJLcst89FwKaPIeHHV9zlfAxEz6Cmrh37bbMwvMHGc8z5cwg4Det här är en podcast av Dan Hörning och Josefine Molén.Instagram: @mordarpoddenE-post: zimwaypodcast@gmail.comFölj Josefine Molén här:https://www.instagram.com/j.molenFölj Dan Hörning här:X: @danhorningInstagram: https://www.instagram.com/dan_horning/?hl=enYoutube: https://www.youtube.com/channel/UCV2Qb7SmL9mejE5RCv1chwgErik SegerstedtSpotify:https://open.spotify.com/artist/63q3l3pKBpvqEjUM5Vf1TG?si=fYtdOwIvTn6noQJW6ffPwwInstagram: https://instagram.com/e Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I det här avsnittet får vi lära känna den konfliktfyllda släkten Villemin. Flera familjemedlemmar blir trakasserade av någon som med tiden får epiteten Korpen. Manus av Sofie Karlsson. Klippning av Josefine Molén och Cornelia Boberg.Om du gillar Mördarpodden kan du vara med och sponsra den på Patreon. https://www.patreon.com/user?u=10466265 Som tack får du tillgång till förhandlyssning och alla avsnitt från Richard Chase del 1 och framåt utan reklam. Vill du höra ett specifikt fall i podden? Önska dina fall i det här formuläret: https://docs.google.com/forms/d/e/1FAIpQLSfDlQxf9SgZyeGS-qFPaB4BP-L59lQhs7BbZACfwk7xSs-AFw/viewform?fbclid=IwAR0astYAY_SJLcst89FwKaPIeHHV9zlfAxEz6Cmrh37bbMwvMHGc8z5cwg4Det här är en podcast av Dan Hörning och Josefine Molén.Instagram: @mordarpoddenE-post: zimwaypodcast@gmail.comFölj Josefine Molén här:https://www.instagram.com/j.molenFölj Dan Hörning här:X: @danhorningInstagram: https://www.instagram.com/dan_horning/?hl=enYoutube: https://www.youtube.com/channel/UCV2Qb7SmL9mejE5RCv1chwgErik SegerstedtSpotify:https://open.spotify.com/artist/63q3l3pKBpvqEjUM5Vf1TG?si=fYtdOwIvTn6noQJW6ffPwwInstagram: https://instagram.com/e Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Synen på depression har förändrats dramatiskt genom århundradena, men upplevelsen av sjukdomen tycks konstant. Mona Masri funderar på det ljus som trots allt finns i det kompakta mörkret. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Essän sändes för första gången i december 2017.Svårt att fatta beslut, och att koncentrera sigSömnsvårigheter, minskad eller ökad aptit.Brist på energi, lätt att få skuldkänslorIngenting är kul längre. Självmordstankar.Det är symptomen för depression, och ändå är det svårt att beskriva hur det känns. Jag tänker att depression, precis som en orgasm, är omöjlig att föreställa sig om man aldrig haft en.En depression förvränger verkligheten. Den kan få småprat att låta som ett förfärligt larm, ett ljust rum att kännas som att stirra rakt in i solen.Tiden går fort och långsamt på samma gång; en dag blir ett ögonblick och ett liv en outhärdlig evighet. Lidandet blir således tidlöst, och det är denna irrationella logik som får självmordet att framstå som en tröst. För att bli av med den sjuka delen, offras hela jaget.Under medeltiden sades det att den deprimerade blivit besatt av en demonIdag anses depression bero på ärftlighet och psykologisk sårbarhet, kemisk obalans i hjärnan och hur livet ser ut i övrigt; arbetslöshet, skilsmässa och ensamhet är riskfaktorer. Men synen på depression har växlat över tid.Aristoteles trodde att det var genierna som drabbades av melankoli; den svarta gallan som det kallades för då. Under medeltiden sades det att den deprimerade blivit besatt av en demon efter att ha syndat, medan det under renässansen sågs som ett uttryck för känslomässigt djup. Inom teatern fick svårmodiga karaktärer ofta rollen som insiktsfulla; den kändaste är kanske Shakespeares Hamlet. Folk ville försätta sig i dystra sinnestillstånd för att nå djupare insikter.I takt med teknologiska framsteg talade man alltmer om människan i mekaniska termer och djup nedstämdhet sågs som en defekt i den mänskliga maskinen. Men när romantiken blommade vid slutet av 1700-talet vände det, nu värderades känslorna högt igen och folk ville försätta sig i dystra sinnestillstånd för att nå djupare insikter. De läste sorglig poesi och romaner som ”Den unge Werthers lidande”.Men läkare konstaterade snart det som är vedertaget än idag: att en depression hindrar en person från att blomstra.Därför kallar han depression för en västerländsk etnopsykologisk konstruktion.Men fungerar depression alltid på samma sätt överallt? Den brittisk- indiske läkaren och antropologen Sushrut Jadhav skriver att vi har en västerländsk syn på depression, som i Europa präglas av kyrkan. Tanken att sjukdomen går i arv från förälder till barn kan till exempel ses som metafor för den kristna arvssynden.Därför kallar han depression för en västerländsk etnopsykologisk konstruktion. Läkare pressar in sina indiska patienters symptombeskrivningar i färdiga mallar formade efter engelskan, och bortser då från indiska uttryck som söt smärta, värme i huvudet och så vidare. Resultatet blir vad han kallar för en kulturell rensning av patienters narrativ. Han hävdar alltså inte att sjukdomen inte finns på den indiska landsbygden, men att den kan ta sig olika uttryck.Den som någon gång erfarit den vet att depressionen kommer smygande men arbetar snabbt.Men om vi håller oss till denna västerländska bild så har alltså synen på den förändrats genom historien. Men det som slår mig, när jag läser skildringar från deprimerade själva; vare sig det är en munk på 1300-talet eller anonyma internetskribenter idag, är att de beskriver samma upplevelse.1300-talsmunken skulle säkert kunna läsa Sylvia Plaths roman ”Glaskupan”, om en ung kvinnas mentala förfall, och känna igen sig. I boken skildrar Plath depressionen inifrån; hur verkligheten långsamt förvrängs tills huvudpersonen lägger sig i ett hål i väggen efter en överdos sömntabletter. När hon vaknar upp på sjukhus döljer hon sina ben för att sköterskorna ska slippa se hur motbjudande de är. Borta är den bildningstörstande unga kvinna som längtat efter framtid och frihet, kvar är en person som föraktar både sig själv och andra och som är helt behovslös. Inga begär och heller inga drömmar. Allt på bara ett par månader. För, som den som någon gång erfarit den vet; depressionen kommer smygande men den arbetar snabbt.I ”Harry Potter” gestaltar JK Rowling depressionen som det våldsamma monstret ”Dementor”; ett ord hon skapat genom att sätta ihop de engelska orden för depression och plågoande,”tormentor”. Dementorn suger ut offrets alla lyckliga minnen och ersätter dem med hopplöshet. Första gången Harry Potter möter en dementor förlorar han medvetandet och hör sin mördade mammas röst.När jag knuffade ner Ann-Therese i snön, när jag sårade den jag älskade, när jag blev lämnad. Allt kommer åter.”Det kändes som om jag aldrig skulle kunna bli glad igen” säger Harry Potters vän efter att dementorn attackerat.På tal om demoner. Såhär skriver den tyske filosofen Nietzsche 1882:”Hur skulle du reagera om en vacker dag eller natt en demon nästlade sig in till dig i din ensammaste ensamhet och sade till dig:'Detta liv, sådant du nu lever och har levt det, kommer du att få leva en gång till och otaliga gånger till; och ingenting nytt kommer att fogas till det, utan varje smärta och varje lustkänsla och varje tanke och minsta suck och allt det outsägligt lilla och stora i din tillvaro måste du uppleva på nytt (…)Skulle du inte kasta dig på marken och gnissla med tänderna och förbanna den demon som talade så till dig? Eller har du en gång upplevt det oerhörda ögonblick då ditt svar skulle bli detta: ”Du är en gud och aldrig hörde jag gudomligare tal!”Den allmänna tolkningen av Nietzsches tanke om den eviga återkomsten är ungefär att man ska leva var dag på ett sätt som man gärna skulle återuppleva.Varför vill du ta bort sorgsenheten när du inte vet vilket arbete den utför i dig?Men för mig är det också en beskrivning av den deprimerade hjärnans eviga ältande, som i sin ensammaste ensamhet återupplever all smärta, liten som stor om och om igen.När jag knuffade ner Ann-Therese i snön, när jag sårade den jag älskade, när jag blev lämnad. Allt kommer åter. Skulle inte du kasta dig på marken och gnissla med tänderna och förbanna den demon som talade så till dig?Kvinnor som just fött barn uttrycker ibland förundran efter en förlossning: tänk att min kropp kan föda fram en annan människa. Efter en depression kan man tänka: Tänk att min hjärna kan få mig att vilja förinta mig själv.Det kan vara en upplevelse av att förlora förankring i världen. Golv lutar, väggar buktar inåt och taket hänger tungt. Utan att man märker det börjar ögonen gråta, kroppen läcker. Den du var är du inte längre.Det är kanske inte så som Aristoteles sa att mörkret drabbar de med djupare inre, men däremot tror jag att den som sjunkit ner, kommer rikare tillbaka.I ”Brev till en ung poet” skriver poeten Rilke insiktsfullt att sorgsenheten kommer in i och blir en del av oss, men den passerar alltid och när den lämnar står vi redo för en ny framtid. Varför vill du ta bort sorgsenheten när du inte vet vilket arbete den utför i dig?För dig som är deprimerad kan det kännas som att du är ensam om din upplevelse, i så fall är du ensam tillsammans med 300 miljoner människor som också lider av depression just nu. Det kan vara svårt att tro, men det går verkligen över.För som Rilke skriver: bli inte bestört när ett vemod djupare än något annat du upplevt tar över dig. Du måste tänka att någonting är på väg att hända i dig, att livet inte har glömt bort dig, att livet håller dig i sina händer och kommer inte låta dig falla.Mona Masrimanusförfattare och tidigare medarbetare på kulturredaktionen i P1. Om du har tankar på att ta ditt liv är det viktigt att söka hjälp. Du kan till exempel ringa till Hjälplinjen på telefon 90390. Om du mår mycket dåligt och känner att du inte orkar mer ska du söka hjälp hos vårdcentral eller psykiatrisk öppenvårdsmottagning, eller ringa 112. Litteratur:Johann Wolfgang von Goethe “Den unge Werthers lidande” (2011) Norstedts förlag. Översättare: Ralf ParlandFriedrich Nietzsche ”Den glada vetenskapen” (1882) Bokförlaget Korpen, översättning av Carl-Henning WijkmarkRainer Maria Rilke ”Brev till en ung poet” (2015) Wolf Theory. Översättare: Leo HallerstamSushrut Jadhav ”The Cultural Origins of Western Depression” (1996) http://journals.sagepub.com/doi/abs/10.1177/002076409604200403?journalCode=ispaSylvia Plath "Glaskupan"(1974). Trevi. Översättare: Christina LiljencrantzJ.K Rowling ”Harry Potter och fången från Azkaban” (2010) Rabén & Sjögren. Översättare: Lena Fries-Gedin.

En arkivpärla från 1999 där Åke Sandin intervjuar Erik "Kirre" Palm (1922-2014) om hans uppväxt och hur hans idrottsintresse startade. Kirre var en legendarisk idrottsledare för Korpen i Tyresö. Han flyttade till Tyresö 1957 då det bara fanns ca 5000 invånare i kommunen och han var bland annat vaktmästare på Trollbäckens IP. Korpen Tyresö var han med och startade 1972. Producent: Ann Sandin-Lindgren

SHL tillbaka och rubrikerna likaså. Robert Ohlsson gjorde sitt första uttalande efter att ha fått sparken förra veckan och det gjorde han genom att be om ursäkt till Skellefteå-supportrarna. På isen är det dock nattsvart för Skellefteå som med det nya tränarparet släppt in 12 mål den här veckan. Var de lite för snabba med att skicka Robban? Mörkt är det också i Linköping och Örnsköldsvik där LHC och MoDo går tungt och vi ställer oss frågan huruvida tränarna ska få vara kvar. Deras bottenkonkurrent, HV71, börjar se ljuset i tunneln vilket kan bli läskigt för lagen runt omkring. MoDo... är kvalet redan klappat och klart? Vi hinner också med "årets sportcheferi" och kikar på en sanslös räddning från veckan som gått. Programledare: Tobias Dahlberg I studion: Christopher Heino-Lindberg, Johanna Lagus & Simon Norberg.

Den nya högern har många namn och paketeras ständigt i nya förpackningar. Identitärer, alt-right, konservativ revolution, tredje positionen, arkeofuturism. Vad har den nya högern hämtat från den gamla? Vilka är centralgestalterna och vilket inflytande har deras teorier idag. Med professor Göran Dahl försöker det här avsnittet av Apans anatomi att bena ut nyfascismens släktträd. Prenumeranter på tidningen Flamman kan lyssna på avsnittet i sin helhet på: https://www.flamman.se/podd/apans-anatomi/ Artiklar: Göran Dahl och Mathias Wåg: Carl Gustav Jung – en självhjälpsfascist för vår tid https://www.etc.se/kultur-noje/carl-gustav-jung-en-sjaelvhjaelpsfascist-foer-vaar-tid Göran Dahl: Extrem konservatism på väg tillbaka https://expo.se/fordjupning/extrem-konservatism-pa-vag-tillbaka/ Mathias Wåg: Identitärerna - Från vitmaktmusik till metapolitik https://guldfiske.se/2015/03/13/identitar/ Mathias Wåg: På flykt undan yxhögern https://www.flamman.se/pa-flykt-undan-yxhogern/ Mathias Wåg: Mörkrets nya ansikten https://clarte.se/clarte-pa-naetet/hela-tidskriftsarkivet/101-217/10110-morkrets-nya-ansikten-101 Böcker: Göran Dahl: Folk och identitet. Identitarismen och dess källor. (Korpen, 2018) Göran Dahl: Radikalare än Hitler (Atlantis, 2006)

Nobelpristagaren Tomas Tranströmer var 2012 Se människans gäst på Bokmässan. Som en del av Bokmässan 40 år lyfter vi på nytt fram hans poesi och tolkar den i ljuset av teologin. Att unna sig en stund av andakt och reflektion är en del i den helhet som är grunden för hälsa, något som det nationella folkhälsoprojektet Livsstilsverktyget också tagit fasta på. Med Stefan Eklund, journalist, Antje Jackelén, ärkebiskop emerita, och Anders Rosengren, läkare, professor och ansvarig för Livsstilsverktyget. Moderator Helle Klein, direktor Sigtunastiftelsen. Arrangörer: Svenska kyrkan Se människan, Korpen, & Sigtunastiftelsen

Vi recenserar musikteaterföreställningen, Kvarteret Korpen, som vi såg den 9/6 på ungdomscentret CommunityKulturCentrum. Malmö Sommarscens konstnärligt ansvariga, Thora Norgård, berättar om årets program och så hör vi en intervju med vinnaren av Malmö stads kulturpris, serietecknaren Liv Strömquist. För den tackar vi Steve Olsson, Malmökanalens reporter på Malmö Direkt! Nyhetslänk: https://www.thehumble.co/pages/wash-your-mouth Musik i programmet: Defiance - El-Funoun Palestinian popular dance troupe Non, je ne regrette rien - Edith Piaf Te dije que no - Chocolate Remix Practice makes perfect - SR Over the Rainbow - IZ (Israel Kamakawiwoʻole) Vreden - Sara Parkman

I dagens avsnitt så pratar vi Premier League 23/24, har vår egna award show, Toni Kroos, Korpen & mycket mer! Glöm inte att gilla, prenumerera & kommentera! Socials: https://www.tiktok.com/@frirollstudion https://www.instagram.com/frirollstudion Contact: frirollthepodcast@gmail.com Credits: Animation Video by Burak Kiraz from Pixabay. Music: https://uppbeat.io/t/nick-petrov/movin-way-up License code: Q8EKUWCKLQAALQS9

Den 1 april blev det klart att Erik Eng blir Korpens nya generalsekreterare. Erik är helt klart varm i (profil)kläderna då han dels haft rollen som tillförordnad gs under en längre tid, men han har även arbetat som marknad- och kommunikationschef på Korpen. I det här avsnittet av Motionspodden får vi lära känna vår nya generalsekreterare lite mer innan möteshelgen. Frågor lyfts kring den kommande strategin och vi får svar på vad som är Eriks drivkrafter. Vilka frågor tycker han är viktiga att driva framöver och hur går Eriks tankar om Korpen som rörelse? Det och mycket mer får du höra om i avsnittet.

Vi pratar om lagets två senaste matcher, loja insatser, brinnande bilar, Farmen, Fantasy, målvakten som kan blomma ut och avslutar med ett Nations-quiz. God lyssning!

ÖVERSÄTTNING: Salomon Schulman UPPLÄSNING: Harald Leander Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. DIKT: ”Hur?” av Abraham SutzkeverDIKTSAMLING: Natten läser stjärnor - Jiddischdikter från ett desperat sekel (Korpen 2022). Dikten är daterad 1942.MUSIK: Sergej Rachmaninov: Melodi för cello och pianoEXEKUTÖR: Steven Isserlis, cello och Thomas Adés, piano

I årets sista avsnitt pratar vi om allt från en domarraport från engelska Korpen till vad som gör oss lyriska. Vi tar också upp våra bästa TaF ögonblick från året! Njut av mellanmjölk i nöjesform!Instagram: https://www.instagram.com/tafpodcast_/Hemsida: https://tafpodcast.se

Per Magnus Johansson talar med journalisten Jan Bärtås om vad vi människor lär oss av kriser som händer oss själva och vår värld. Arrangerat av Det fria ordets hus i Växjö, inspelat 17 oktober 2023. Läs mer om Per Magnus Johanssons tankar om samhällskriser i Corona - En psykoanalytikers dagbok 1-3, utgiven på Bokförlaget Korpen år 2023. https://www.adlibris.com/se/bok/corona-en-psykoanalytikers-dagbok-del-1-3-9789189401426

Hernán Cortés och Bartolomé de Las Casas var ungefär lika gamla, studerade i samma stad och var bland Amerikas första conquistadorer. De reste i Columbus fotspår för att erövra mark, guld och ära. Den förra utvecklades till en av historiens grymmaste erövrare, den senare till urfolkens ivrigaste försvarare. En morgonmeditation utifrån Per Starkes andra roman om Europas historia, där han berättar om européernas grymheter, penningbegär och patriarkala kultur, som vi borde komma ihåg när vi försöker begrunda Europas historia och möjliga roll i dagens värld. Medarrangör: Bokförlaget Korpen

Journalisten och Augustprisvinnaren Göran Rosenberg berättar om Marcus Ehrenpreis (1869–1951) vision utifrån sin senaste fackbok Rabbi Marcus Ehrenpreis obesvarade kärlek. Medarrangör: Bokförlaget Korpen

Hur klarar man sig i en diktatur, omgiven av propaganda och angiveri? Och hur vet man när det är dags att fly? 1920 gifter sig författarens morföräldrar i en ukrainsk synagoga. Inbördeskriget rasar och den efterlängtade bröllopsfesten blir krossad av en pogrom. I nutid avslöjas hemligheter som varit så farliga att familjen raderat ut dem från sitt medvetande. Anna Grinzweig Jacobsson i samtal med Susanne Rappmann, biskop i Göteborgs stift. Medarrangör: Bokförlaget Korpen

Vi avhandlar sommarhallon, hösthallon, svarthallon, björnbärshallon, purpurhallon, gula hallon, vinhallon, prunkhallon, krukhallon, hallonänger, hallonsängar, hallonvirus samt lianer. Och för alla som orkar lyssna klart väntar en belöning: våra allra bästa recept med hallon. Mycket nöje! Veckans slagverkare: Korpen. Producent: Johan Dahlberg

Är den vanligaste introduktionen till existentialismen i själva verket början på dess grafskrift? Olof Åkerlund återvänder till Jean-Paul Sartres "Existentialismen är en humanism". ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Essän sändes ursprungligen:2021-03-01.I en tidig dialog berättar Platon om hur Sokrates, några veckor före sin rättegång och sitt berömda försvarstal, på Athens agora stöter samman med en man vid namn Euthyfron. Denne har just bestämt sig vad det gäller ett svårt moraliskt dilemma, som trots sin omisskännliga antika färg, vi alla kan relatera till, om vi anstränger oss en smula. På familjens gård på ön Naxos hade en daglönare slagit ihjäl en slav varpå markägaren, Euthyfrons far, bundit fast daglönaren och i väntan på juridisk rådgivning lämnat honom åt sitt öde i ett dike Föga förvånande så hann mannen dö och sonen har nu trots släktingarnas protester bestämt sig för att väcka åtal mot fadern. Mord är mord, menar den rättrådiga mannen. Åtminstone fram till att Sokrates börjar ställa besvärliga frågor.En av dessa frågor handlar om gudaktighet. “Älskas det gudaktiga av gudarna därför att det är gudaktigt, eller är det gudaktigt därför att det älskas av gudarna?”. Denna kniviga fråga skulle orsaka mycket huvudbry för framtidens teologer, men låt oss översätta den till något lite mer vardagsnära: Är det goda, sanna och rätta gott, sant och och rätt för att vi att vi rationellt har kunnat avgöra det eller något gott, rätt och sant för att någon auktoritet bestämt det. På den första sidan hittar vi den klassiska filosofin och naturvetenskapen, på den senare återfinns stora delar av den religiösa traditionen. Men var hittar vi existentialisterna?Spontant vill man placera alla dessa egensinniga och på olika sätt mycket radikala tänkare på den antiauktoritära sidan med filosoferna och vetenskapsmännen. Men då tänker man nog fel. Om det är något som förenar de existentiella tänkarna så är det en kritik av tron på det universella, objektiva, distanserade och tidlösa vetandet. Hela denna mottradition, som enligt filosofen Hubert Dreyfuss tar sin början redan med Pascal på 1600-talet, och går via Kierkegaard och Nietzsche via Heidegger och in mot de moderna franska tänkare som skulle definiera existentialismen som kulturform, låter sitt tänkande ta avstamp inte i några allmänna sanningar, utan i subjektiva sanningar. Definierande ögonblick, upplevelser och val. Mer Kierkegaards ord: “Det gäller […] att finna den idé för vilken jag vill leva och dö”.Med en halvdan översättning från tyskan skulle vi kunna tala om individens stjärnstunder.Jean-Paul Sartre och hela den moderna existentialismen kan sägas ha haft sin stjärnstund den 29 oktober 1945. Det var då han höll sin berömda föreläsning “Existentialismen är en humanism”. Ett tag var det osäkert om den skulle bli av. När Sartre kom fram till föreläsningssalen i närheten av Champs-Élysées misstog han alla de människor som stod och trängdes utanför för kommunister som kommit för att demonstrera mot honom. Till slut tog den kortvuxne författaren mod till sig, men han knuffades runt en bra stund innan han kunde ta plats och börja prata. Hans biograf Annie Cohen-Solal sammanfattar kvällen “Knuffar, slag, stolar slogs sönder, kvinnor svimmade. Biljettluckan slogs i stycken: inga biljetter såldes”. Det var med andra ord en succé.Om man vill ge Sartres tidiga tänkande en chans så ska man förstås läsa det större verket “Varat och intet” från 1943, men föreläsningens populariserade form vinner mycket på sin drastiskhet och djärvhet, motsägelserna kommer till ytan.Här finns alla slagorden: människan är inte mer än summan av sina handlingar, vi är dömda till frihet, men också fullt ansvariga för våra handlingar – med citat som: “[en] feg person är ansvarig för sin feghet […] hon är inte sådan utifrån en fysiologisk konstitution, utan hon är sådan eftersom hon gjort sig till en feg människa genom sina handlingar.”Det mest omtalade sentensen presenteras redan tidigt: “existensen föregår essensen”. precis som den som tillverkar ett objekt, har en idé om det färdiga föremålet så måste en eventuell Gud ha haft en mall enligt vilken människan och jorden skapades. Existentialisterna, menar Sartre, förkastar inte bara denna utgångspunkt utan även den under upplysningen befästa tanken på en mänsklig natur. Människan måste skapa sig själv, med all den ångest och frihet detta innebär, inte följa en mall.Att sådär lite halvmedvetet förneka denna frihet är att leva i förljugenhet, eller ond tro, något som också kan få uttryck i att vi gör oss själva till objekt. Som kyparen i “Varat och intet” som liksom spelar kypare för att leva upp till en idé. Hans kyparessens får går före hans existens. Som en god fenomenolog beskriver Sartre den konkreta situationen noggrant, men det hade egentligen räckt för honom att gå till språket för att se den onda tron uttryckligen ta form. Den återfinns i formuleringar som “jag kommer att vara er kypare i kväll” och hur många av oss har inte någon gång yttrat saker i stil med “Som din förälder är det min uppgift att …”.Jämfört med de andra personer han vill bilda skola med var Jean-Paul Sartre ingen originell tänkare, det var inte utan ironi som Heidegger kommenterade “Varat och intet” med att ingen tidigare hade förstått honom så bra medan Bertrand Russell å sin sida noterade att boken i fråga om poetisk vaghet och språklig extravagans var i bästa tyska tradition. Men Sartre har något så få andra kan skryta med: Fantastiska exempel och ett sätt att göra problemen tillgängliga för alla som vågar.Och även om få av hans teser håller för närmare filosofisk granskning, och kanske i många avseenden är svåra att kalla filosofi överhuvudtaget, tar det inte ifrån dem deras obönhörliga kraft för en mottaglig läsare. Tanken på föräldern, som med ett modernt svenskt språkbruk lajvar förälder, yrkesmänniskan som beter sig såsom den förväntar sig att man bör göra, vi känner alla igen det. Och så fort någon talar om vad som är naturligt, bör vi bli misstänksamma. Sartre säger också att existentialisterna, även de religiösa, är de som tar Guds död på allvar. Även det träffande. Stora delar av den så kallade västvärlden har gjort sig av med Gud som hypotes, men behållit en sorts lightkristen moral utan att bekymra sig vidare om saken.Men som sagt, de existentiella tänkarna är knappast fria från motsägelser de heller. Vissa är specifika för Sartre och bottnar i att han aldrig lyckades göra sig fri från Descartes rationalistiska arv, han vägrar på sätt och vis välja mellan Sokrates två alternativ. Andra kommer av när analysen av det enskilda subjektet ska omfatta större grupper. Sartres föredrag är en första tafatt utsträckt hand till marxisterna, som senare ska mynna ut i mer seriösa försök att förena två oförenliga teorier. I slutändan blir det existentialismen som får stryka på foten, och det politiska hoppets essens som får företräde framför alla de människor som lider under de goda avsikterna längs vägen mot paradiset. Dessa motsägelser bubblar under ytan i “Existentialismen är en humanism” och det saknar inte sin ironi att den skrift som alltsedan sin tillkomst för miljontals människor har utgjort introduktionen till existentialismen i själva verket kan betraktas som en skiss på dess gravskrift. Det låg inte i dess natur att bli till lära för alla och envar och slutorden i Sartres självbiografi “Orden” förblev en dröm: “En hel människa, formad av alla människor, som är allas jämlike och en jämlike för vem som helst”.2021, 75 år efter att föredraget först kom ut i bokform, fick den ny svensk språkdräkt av Hans Johansson. Samtidigt utgavs Heideggers “Vad är Metafysik?”, den första bok i den existentiella traditionen som Sartre och de Beauvoir förgäves försökte läsa och förstå. Trots det kan man knappast tala om att existentialismens tid är nu.När Sartre höll sin föreläsning stod han likt Sokrates anklagad av allmänheten för att ha förlett ungdomen med sina ogudaktiga läror. Och “Existentialismen är en humanism” har verkligen formen av ett försvarstal. En av anklagelserna var den fantasilösa menighetens återkommande beskyllning om negativitet. Men som Sartre visar så är det en mycket positiv lära – allt är möjligt, friheten råder även i de mest dystra situationer.Det är svårt att tänka sig en mer otidsenlig tanke.Olof Åkerlund, OBS producentLitteraturMartin Heidegger: Vad är metafysik? Översättare: Andreas Ekvall. Bokförlaget h:ström, 2021.Jean-Paul Sartre: Existentialismen är en humanism. Översättning av Hans Johansson, en introduktion av Arlette Elkaim-Sartre. Bokförlaget h:ström, 2021.Jean-Paul Sartre: Orden. Översatt av Lorenz von Numers. Albert Bonniers Förlag, 1964.Jean-Paul Sartre: Varat och intet. I urval och med inledning av Dag Østerberg, översättning av Richard Matz. Korpen, 1983.

Korpen, barn och spakar.

I avsnittet avhandlas fågelvärldens smartaste art, korpen! Lite extra fokus ägnas Truman Capotes korp Lola, men även andra nämns förstås. Höga betyg utlovas. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Thomas spelar på en bygdegård medan Jimmy är as-pedagogisk. Vi pratar också om nya rutiner, gigantiska fåglar, lättimponerade nioåringar, boogie woogie och att hitta tid som inte finns. Varför tar vi människor så mycket skit från oss själva hela tiden? Vilken är egentligen den största skillnaden mellan att framföra sina egna låtar och att köra covers? Hur har det gått för Thomas att sluta snooza? Allt detta och mycket mer hör du i veckans avsnitt av ”Från Det Ena Till Det Andra”.

Korpen skyr människan och hör ödemarken till. Förknippad med död och olycka - men också en lekfull figur som åker kana utför snödrivor och sjunger äktenskapets lov med sina akrobatiska uppvisningar. I den här serien möter författaren Tomas Bannerhed fåglar på sitt sätt. Fågelskådning i fält varvas med uppläsningar av texter om fåglar skrivna av Tomas själv. För uppläsningarna står skådespelaren Reine Brynolfsson.Det här är en repris från 2016.Producent: David Rune Bannerheds bevingade vänner görs av Munck Studios AB.

Tony Granqvist möter biltjuven Masen och dynamitarden Korpen på Långholmen och Jailbird Singers föds. Tony beskrivs som en ny Elvis och de hamnar på svensktoppen. Men deras förflutna hotar framgången. Bandet Jailbird Singers bildas på Långholmens fängelse 1964. Rånaren Tony Granqvist, biltjuven Åke "Korpen" Johnson och kassaskåpssprängaren Tore "Masen" Eliasson finner varandra och får skivkontrakt redan i fängelset. Tony är ett musikaliskt geni och motorn i bandet. Han beskrivs som en ny svensk Elvis. 1964 ger sig bandet ut i folkparkerna och hamnar på Svensktoppen med bland annat "Där björkarna susa". Drömmen om ett nytt liv har blivit sann. Men ränderna från det kriminella livet är svåra att tvätta bort och något håller på att hända med Tony.Dokumentären är gjord av Alfred Sjelvgren och Malte Just.Producenter: Ola Hemström och Sofia KottorpDokumentären är gjord 2022.

Fängelsebandet Jailbird Singers gör succé på Svensktoppen. Men på turnén kan Korpen inte hålla fingrarna i styr och frontfiguren Tony Granqvist faller ihop på scen. Det gamla livet hinner ikapp dem. Bandet Jailbird Singers bildas på Långholmens fängelse 1964. Rånaren Tony Granqvist, biltjuven Åke "Korpen" Johnson och kassaskåpssprängaren Tore "Masen" Eliasson finner varandra och får skivkontrakt redan i fängelset. Tony är ett musikaliskt geni och motorn i bandet. Han beskrivs som en ny svensk Elvis. 1964 ger sig bandet ut i folkparkerna och hamnar på Svensktoppen med bland annat "Där björkarna susa". Drömmen om ett nytt liv har blivit sann. Men ränderna från det kriminella livet är svåra att tvätta bort och något håller på att hända med Tony.Dokumentären är gjord av Alfred Sjelvgren och Malte Just.Producenter: Ola Hemström och Sofia KottorpDokumentären är gjord 2022.

Studio Allsvenskan finns även på Patreon där du får ALLA våra avsnitt direkt efter inspelning reklamfritt. Teckna ett medlemskap här!Världens bästa måndag dundrar ut veckans första upplaga av Studio Allsvenskan.Vi tar facklan och bränner ner den förbannade tanken om att hålla bollen inom laget i försvarslinjen, denna obarmhärtiga tanke att spela sig ut ur alla förbannade lägen.Sirius begår harakiri borta mot Djurgården.Detta följs upp av ett Degerfors som spelar ett försvarsspel på Korpen-nivå och så diskuterar vi om det är Nikola Djurdjic som är lagets ledare eller inte.Vi hyllar Mjällby så att det ekar hela vägen till Listerlandet och Hugo drar en lans för Häckens anfallsspel och konstaterar att det är seriens roligaste att kolla på.Och AIK är AIK igen, även på bortaplan.Finns ute för alla överallt. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

January brings a focus on sport and fitness, and there are plenty of opportunities in Sweden to get involved. I go through some of the current gym prices from around the country and I'm joined by Henrik Tejlfors of Korpen (www.korpen.se), who organise leagues and competitions in different sports all over Sweden for those who want to compete, but maybe not at the highest level! There's also a chat with Jennifer O'Sullivan, our former athlete turned pasta entrepreneur, about how the kitchen is just as important as the gym when it comes to building the new you!

ÄNTLIGEN är vi tillbaka i etern, ECG och gemenskapen som stavas Korpen! Ny säsong innebär lite nyheter i podden. Salming och Hua har fått ytterligare en kollega (hoppas att han blir en återkommande röst). Dock så hade vi bara två mickar tillgängliga just denna gång så ljudet blev både lågt och den nya medlemmen sitter faktiskt vid samma bord som S och H även om det låter som att han sitter i utvisningsbåset! Vi går igenom premiäromgången i ECG Arena, snackar lite kommande planer samt vad vi har gjort under "semestern" Men en sak som inte ändras med podden är ju såklart tipextra (förutom att den inte längre är sista punkten) och tro mig, du vill inte missa chansen att vara med i tippligan!

Ett samtal mellan psykoanalytiker och författare Per Magnus Johansson och Christer Andersson, specialist i allmänmedicin och verksamhetschef på Bergsjön vårdcentral, som är en av de personer som har en framträdande plats i Per Magnus Johanssons tre böcker Corona – En psykoanalytikers dagbok på Bokförlaget Korpen.  Samtalet modererades av psykolog Annika Stiebe.  Böckerna finns att köpa hos nätbokhandlarna och hos välsorterade bokhandlare. Samtalet spelades in på Majornas bokhandel 29 september 2021.

För femte gången beger vi oss in i djurens värld. Hade detta varit en Rocky- eller Fast & Furious film hade det börjat kännas ganska urvattnat nu, men i sagornas värld har vi bara börjat skrapa på ytan av alla de sagor med djurtema som finns. Så räkna med många fler djuravsnitt! Sagor i detta avsnitt. Korpen och ugglan – hittad av mig i Norrskenslandet – folksagor från norra sovjetunionen, där anges att det är en inuitsaga. Haren som skrämde en blåräv – hittat av mig i Norrksenslandet – folksagor från norra sovjetunionen, där anges att det är en tjuktjisk saga. Varför Björnen solar sig – hittad av mig i Folksagan i Sverige 3. Berättelserna. Där uppges att den upptecknats av Waltman i byn Jorm. Berättat hade Ola Pärsson gjort. Hur räven fick sin röda päls – hittad av mig i Folksagan i Sverige 3. Berättelserna. Där uppges att den upptecknats av Lissola Ernst Martinsson i Lima. Hur Prärievargen blev så lurig – hittad av mig i American Indian Myths and Legends, där upptecknad av E. W. Griffiths. Det anges att den kommer från Karok-stammen. Elefanten och Haren – hittad av mig i Fearless Girls, Wise Women and Beloved Sisters, där uppges att den kommer från Massai-folket i Kenya Kråkan och uttern – hittad av mig i Norrksenslandet – folksagor från norra sovjetunionen, där anges att det är en orochi saga. Den lilla fågeln – hittad av mig i Norrksenslandet – folksagor från norra sovjetunionen, där anges att det är en nenet-saga.

En korp med ansikte av glas... See acast.com/privacy for privacy and opt-out information. Become a member at https://plus.acast.com/s/somna-med-henrik.

I det här avsnittet samtalar Marit Kapla, Per Magnus Johansson och David Karlsson om konsten att lyssna. Samtalet ägde rum i maj 2021 och arrangerades av ABF Göteborg i samarbete med Västra Götalandsregionen och bokförlaget Korpen och vi tackar för möjligheten att få sända samtalet här.

I vår sommarserie "Nio tänkare att ha koll på" är det dags för den moderna tänkaren Paul Virilio som utformade teorier om hur teknologins fysiska hastighet påverkar hela samhället. Varje ny uppfinning bär på en ny olycka. Tåget medförde urspårningen och flygplanet flygkraschen. Med flygplanet försvann dessutom Atlanten, åtminstone ur våra medvetanden. För vem har tid att ta båten till Amerika, i vårt tidseffektiviserade tidevarv? Den nya informationsteknikens realtid suddar på sätt och vis helt ut både tid och rum. Mer information än vad du någonsin orkar ta till dig ligger bara ett musklick bort. Filosofiska rummet tar sig an den franske stadsplaneraren och hastighetstänkaren Paul Virilio. Gäster är den norske antropologen Thomas Hylland Eriksen, historikern Lars Ilshammar och konstprofessorn Gertrud Sandqvist. Programledare Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist. Programmet sändes första gången 20 februari 2005 Boktips: Paul Virilio: Försvinnandets estetik, Korpen 1996; Ground Zero, Verso 2002; Speed and Politics. An Essay on Dromology, Autonomedia 1986. Steve Redhead: Paul Virilio - Theorist for an Accelerated Culture, Edinburgh University Press 2004 Thomas Hylland Eriksen: Ögonblickets tyranni - Snabb och långsam tid i informationssamhället, Nya Doxa 2001

Karolina har varit ute i det vilda och stött på både en och annan art. Hon har hört skrik i skogen och även haft ett dilemma på vägarna. Sofia har mottagit hat i natten och börjat tvivla på sin röst. Småstadsförsvar har inkommit, även en berättelse från den karga verkligheten där kråka sprider skräck. Och: nasal röst, uppgradering från cykel till Audi och den stora frågan: hur låter en korp inte? TÄNK ATT NI FINNS

Är den vanligaste introduktionen till existentialismen i själva verket början på dess grafskrift? Olof Åkerlund återvänder till Jean-Paul Sartres "Existentialismen är en humanism". ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. I en tidig dialog berättar Platon om hur Sokrates, några veckor före sin rättegång och sitt berömda försvarstal, på Athens agora stöter samman med en man vid namn Euthyfron. Denne har just bestämt sig vad det gäller ett svårt moraliskt dilemma, som trots sin omisskännliga antika färg, vi alla kan relatera till, om vi anstränger oss en smula. På familjens gård på ön Naxos hade en daglönare slagit ihjäl en slav varpå markägaren, Euthyfrons far, bundit fast daglönaren och i väntan på juridisk rådgivning lämnat honom åt sitt öde i ett dike  Föga förvånande så hann mannen dö och sonen har nu trots släktingarnas protester bestämt sig för att väcka åtal mot fadern. Mord är mord, menar den rättrådiga mannen. Åtminstone fram till att Sokrates börjar ställa besvärliga frågor. En av dessa frågor handlar om gudaktighet. Älskas det gudaktiga av gudarna därför att det är gudaktigt, eller är det gudaktigt därför att det älskas av gudarna?. Denna kniviga fråga skulle orsaka mycket huvudbry för framtidens teologer, men låt oss översätta den till något lite mer vardagsnära: Är det goda, sanna och rätta gott, sant och och rätt för att vi att vi rationellt har kunnat avgöra det eller något gott, rätt och sant för att någon auktoritet bestämt det. På den första sidan hittar vi den klassiska filosofin och naturvetenskapen, på den senare återfinns stora delar av den religiösa traditionen. Men var hittar vi existentialisterna? Spontant vill man placera alla dessa egensinniga och på olika sätt mycket radikala tänkare på den antiauktoritära sidan med filosoferna och vetenskapsmännen. Men då tänker man nog fel. Om det är något som förenar de existentiella tänkarna så är det en kritik av tron på det universella, objektiva, distanserade och tidlösa vetandet. Hela denna mottradition, som enligt filosofen Hubert Dreyfuss tar sin början redan med Pascal på 1600-talet, och går via Kierkegaard och Nietzsche via Heidegger och in mot de moderna franska tänkare som skulle definiera existentialismen som kulturform, låter sitt tänkande ta avstamp inte i några allmänna sanningar, utan i subjektiva sanningar. Definierande ögonblick, upplevelser och val. Mer Kierkegaards ord: Det gäller [] att finna den idé för vilken jag vill leva och dö. Med en halvdan översättning från tyskan skulle vi kunna tala om individens stjärnstunder. Jean-Paul Sartre och hela den moderna existentialismen kan sägas ha haft sin stjärnstund den 29 oktober 1945. Det var då han höll sin berömda föreläsning Existentialismen är en humanism. Ett tag var det osäkert om den skulle bli av. När Sartre kom fram till föreläsningssalen i närheten av Champs-Élysées misstog han alla de människor som stod och trängdes utanför för kommunister som kommit för att demonstrera mot honom. Till slut tog den kortvuxne författaren mod till sig, men han knuffades runt en bra stund innan han kunde ta plats och börja prata. Hans biograf Annie Cohen-Solal sammanfattar kvällen Knuffar, slag, stolar slogs sönder, kvinnor svimmade. Biljettluckan slogs i stycken: inga biljetter såldes. Det var med andra ord en succé. Om man vill ge Sartres tidiga tänkande en chans så ska man förstås läsa det större verket Varat och intet från 1943, men föreläsningens populariserade form vinner mycket på sin drastiskhet och djärvhet, motsägelserna kommer till ytan. Här finns alla slagorden:  människan är inte mer än summan av sina handlingar, vi är dömda till frihet, men också fullt ansvariga för våra handlingar med citat som: [en] feg person är ansvarig för sin feghet [] hon är inte sådan utifrån en fysiologisk konstitution, utan hon är sådan eftersom hon gjort sig till en feg människa genom sina handlingar. Det mest omtalade sentensen presenteras redan tidigt: existensen föregår essensen. precis som den som tillverkar ett objekt, har en idén om det färdiga föremålet så måste en eventuell Gud ha haft en mall enligt vilken människan och jorden skapades. Existentialisterna, menar Sartre, förkastar inte bara denna utgångspunkt utan även den under upplysningen befästa tanken på en mänsklig natur. Människan måste skapa sig själv, med all den ångest och frihet detta innebär, inte följa en mall. Att sådär lite halvmedvetet förneka denna frihet är att leva i förljugenhet, eller ond tro, något som också kan få uttryck i att vi gör oss själva till objekt. Som kyparen i Varat och intet som liksom spelar kypare för att leva upp till en idé. Hans kyparessens får går före hans existens. Som en god fenomenolog beskriver Sartre den konkreta situationen noggrant, men det hade egentligen räckt för honom att gå till språket för att se den onda tron uttryckligen ta  form. Den återfinns i formuleringar som jag kommer att vara er kypare i kväll och hur många av oss har inte någon gång yttrat saker i stil med  Som din förälder är det min uppgift att . Jämfört med de andra personer han vill bilda skola med var Jean-Paul Sartre ingen originell tänkare, det var inte utan ironi som Heidegger kommenterade Varat och intet med att ingen tidigare hade förstått honom så bra medan Bertrand Russell å sin sida noterade att boken i fråga om poetisk vaghet och språklig extravagans var i bästa tyska tradition. Men Sartre har något så få andra kan skryta med: Fantastiska exempel och ett sätt att göra problemen tillgängliga för alla som vågar. Och även om få av hans teser håller för närmare filosofisk granskning, och kanske i många avseenden är svåra att kalla filosofi överhuvudtaget, tar det inte ifrån dem deras obönhörliga kraft för en mottaglig läsare. Tanken på föräldern, som med ett modernt svenskt språkbruk lajvar förälder, yrkesmänniskan som beter sig såsom den förväntar sig att man bör göra, vi känner alla igen det. Och så fort någon talar om vad som är naturligt, bör vi bli misstänksamma. Sartre säger också att existentialisterna, även de religiösa,  är de som tar Guds död på allvar. Även det träffande. Stora delar av den så kallade västvärlden har gjort sig av med Gud som hypotes, men behållit en sorts lightkristen moral utan att bekymra sig vidare om saken. Men som sagt, de existentiella tänkarna  är knappast fria från motsägelser de heller. Vissa är specifika för Sartre och bottnar i att han aldrig lyckades göra sig fri från Descartes rationalistiska arv, han vägrar på sätt och vis välja mellan Sokrates två alternativ. Andra kommer av när analysen av det enskilda subjektet ska omfatta större grupper. Sartres föredrag är en första tafatt utsträckt hand till marxisterna, som senare ska mynna ut i mer seriösa försök att förena två oförenliga teorier. I slutändan blir det existentialismen som får stryka på foten, och det politiska hoppets essens som får företräde framför alla de människor som lider under de goda avsikterna längs vägen mot paradiset. Dessa motsägelser bubblar under ytan i Existentialismen är en humanism och det saknar inte sin ironi att den skrift som alltsedan sin tillkomst för miljontals människor har utgjort introduktionen till existentialismen i själva verket kan betraktas som en skiss på dess gravskrift. Det låg inte i dess natur att bli till lära för alla och envar och slutorden i Sartres självbiografi Orden förblev en dröm: En hel människa, formad av alla människor, som är allas jämlike och en jämlike för vem som helst. 2021, 75 år efter att föredraget först kom ut i bokform, fick den ny svensk språkdräkt av Hans Johansson. Samtidigt utgavs Heideggers Vad är Metafysik?, den första bok i den existentiella traditionen som Sartre och de Beauvoir förgäves försökte läsa och förstå. Trots det kan man knappast tala om att existentialismens tid är nu. När Sartre höll sin föreläsning stod han likt Sokrates anklagad av allmänheten för att ha förlett ungdomen med sina ogudaktiga läror. Och Existentialismen är en humanism har verkligen formen av ett försvarstal. En av anklagelserna var den fantasilösa menighetens återkommande beskyllning om negativitet. Men som Sartre visar så är det en mycket positiv lära allt är möjligt, friheten råder även i de mest dystra situationer. Det är svårt att tänka sig en mer otidsenlig tanke. Olof Åkerlund, OBS producent Litteratur Martin Heidegger: Vad är metafysik? Översättare: Andreas Ekvall. Bokförlaget h:ström, 2021. Jean-Paul Sartre: Existentialismen är en humanism. Översättning av Hans Johansson,  en introduktion av Arlette Elkaim-Sartre. Bokförlaget h:ström, 2021. Jean-Paul Sartre: Orden. Översatt av Lorenz von Numers. Albert Bonniers Förlag, 1964. Jean-Paul Sartre: Varat och intet. I urval och med inledning av Dag Østerberg, översättning av Richard Matz. Korpen, 1983.

Motionspodden träffar Erik Söderberg efter 300 dagar som förbundsordförande för Korpen Svenska Motionsidrottsförbundet. Det blir ett samtal om krigstillstånd, Korpens stora möjligheter, längtan till Dalarna och motionens betydelse när pandemin är över.

En makthavare inom den idrottspolitiska världen hälsar på hos Motionspodden. Caroline Waldheim är nyligen utsedd av regeringen att sitta i kommittén för främjande av fysisk aktivitet – ett oerhört angeläget uppdrag. Vi pratar om hennes väg från Korpens förbundsstyrelse till maktens korridorer, så klart. Men också om kärleksförhållandet till fotboll, Korpen och IFK Göteborg.

Ljugarbänken är tillbaka från landslagsuppehåll och seriesegerfirande! Den här veckan:Support your local kommun!Målgesten!Det omöjliga krysset!Flytta på Wernbloom!Superhjälte-metaforerna!Van der Hurk till DIF?Och mycket mer!Podden klipps av Martin Gustafsson.Följ oss på Facebook, Twitter och Instagram! See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

I Kenneth Hermeles pjäs och essä Den banala ondskan har Ni åter missförstått framträder Hannah Arendt med alla de egenskaper som gjorde henne till en av 1900-talets mest inflytelserika tänkare. Hon fick många vänner och många fiender i och med begreppet ”den banala ondskan”. Var uttrycket välfunnet eller ett hugskott som slog fel? Samtalsledare är Birgitta Westlin, präst i Svenska kyrkan. Medarrangör Bokförlaget Korpen

Mai-Lis Hellénius är livsstilsprofessorn som får oss att förstå motionens betydelse – utan att skriva oss på näsan. I Motionspodden berättar hon om ett oerhört spännande hälsoprojekt där Korpen varit med på ett hörn. Och sen får vi veta varför en ”Kiruna” får oss att må så mycket bättre.

Det här är avsnitt 102 av Fotboll Sthlms podcast. Det är ett renodlat Djurgården-avsnitt där Mårthen Bergman och Oskar Månsson snackar senaste nytt om DIF. ÄMNEN - Bästa matchen i år - igen - Underskattade inkast - Holmbergs smartness - Bergs laguttagning - Svåra vägen till CL Lyssna på podcasten i iTunes Podcast-tips: Ljugarbänken! Om allsvensk fotboll.

Välkommen till "Film till fikat"! Där vi varje vecka diskuterar en ny film vi sett, på ett lättsamt sätt till en fika i glada vänners lag. Gustaf får in en av sina filmer från spin the wheel för FJÄRDE gången i rad, till övriga medlemmars hurrarop! I vårt sjunde avsnitt tittar vi närmare en kultilm från Island! Det blir Korpen flyger (Hrafninn flýgur) från 1984, Stars: Jakob Þór Einarsson, Edda Björgvinsdóttir, Helgi Skúlason Hör gärna av er till oss med tips på filmer till vår lista. Vi strävar hela tiden efter att bli bättre så feedback mottages gärna. Vi finns på Facebook, instagram och twitter Mail: Filmtillfikat@gmail.com

Fler föreningar borde börja med idrott för barn och unga med NPF-diagnoser. Det tycker föreningen Korpen i Karlstad som har tips för att hjälpa intresserade föreningar. Vi berättar också att på LSS-boenden har inga nya dödsfall på grund av covid-19 rapporterats på tre veckor. Och till sist ger vi ordet till dagens sommargäst, Emil Spjut i Norrköping.

Dikt: ur "Flod blad klänningar" Första rad: Falla genom väven ned i framtiden Uppläsning: Helga Krook Helga Krook debuterade 1997 med diktsamlingen Bildvägg. Sedan dess har hon publicerat sex diktsamlingar, varav en under annat namn i avhandlingen i litterär gestaltning Minnesrörelser från 2015. Helga Krook översätter också från tyska och undervisar i kreativt skrivande vid Linnéuniversitetet. Våren 2020 utkommer två böcker samtidigt: essäsamlingen Hur många gånger kan en historia dö och diktsviterna Flod Blad Klänningar.  Diktsamling: "Flod blad klänningar" (Korpen, 2020) MUSIK Alexander Skrjabin: Mazurka giss-moll EXEKUTÖR Benjamin Grosvenor, piano

Mästarkaptenen Marcus Danielsson värvas av kinesiskt lag i coronakarantän. Tomma läktare i Allsvenskan och SHL i virusets spår? Vilka är Sporthusets favoritsporter?  Hjärnskakningskris i svensk damhockey.  Och vi åker till Korpen för att kärleksbomba!

Þungur hnífur heter det i vikingafilmen Korpen flyger, men andra vikingafraser har vi sämre koll på. Vetenskapsradion Historia träffar runologen Maja Bäckvall för att dechiffrera vikingarnas språk. Hur lät det när vikingarna läste högt för varandra ifrån runstenarna? Runologen Maja Bäckvall har läst in mängder av Sveriges runinskrifter för att alla nu ska få möjlighet att ta del av ett tusenårigt språk, och Vetenskapsradion Historia har träffat henne för att diskutera hur man kan veta hur vikingarna pratade. Vill du själv botanisera bland Riksantikvarieämbetets inlästa runor når du dem via denna länk. Dessutom om vålnadernas historia som nu skärskådas i förra årets Augustprisvinnare Magnus Västerbros nya bok. Än idag tror upp emot 40 procent av alla svenskar på spöken, men hur kommer det sig egentligen? Och så haussar Dick Harrison den baktalade kung Erik av Pommern, intensivt illa omtyckt av mellanstadielärare Sverige runt, men som nu är värd en upprättelse. Programledare är Tobias Svanelid.

Korpen, brittiska golfbanor, kanadensiska juniorhockeyligor, topphastigheter och massa annat utgör det 43:e avsnittet av den här alldagliga produkten. – – – – –  Följ oss gärna på Twitter och Instagram på @sportquizpodden och gilla vår Facebook-sida. Vill ni kontakta oss via e-mail är det sportquizpodden@gmail.com som gäller. 

Spinning en fredagmorgon kl 06.45, kan det va nåt? Sanna har provat och det är "ungefär som att föda barn". Vi avhandlar också följande ämnen: Vem är egentligen gruppträningspass påhittade för? Motionsklubbens mammas träningsschema! Korpen, vad är det egentligen? Den sistnämnda frågan får vi också svar på då vi intervjuat Eric Löfgren, engagerad i Korpen Falun. 

Det här är Ektoplasma – det andra bandet av antologipodcasten Krönikan. Andra bandet är skrivet och inläst av Victor Kennmark. Musiken är komponerad och framförd av David Hilowitz, Kevin MacLeod, Aakash Gandhi, Drake Stafford, Lee Rosevere, Lobo Loco, The Whole Other och Ketsa. Stötta Krönikan genom att bidra med en dollar eller fem på Patreon. Nyckelord: krönika, krönikan, berättande, berättelse, bonnier, flora, journal, dagbok, livsryggsäcken, uppväxt, barndom, Disney, pizza, Italien, Grekland, Tunisien, greker, hund, cocker spaniel, Jugoslavien, My Little Pony, jul, julklapp, dagis, jaguar, flodhäst, leopard, pingvin, känguru, mammut, Rundhunden, Inger & Lasse Sandberg, SVT, Mumintrollen, VHS, Maxell, BASF, siberian husky, hobbex, Mona-Lisa, Zamora, Sippa, Jane Hellen, Tommy Nilsson, Sonny Crockett, Jan Berlin, Janne Berlin, Konsum, Bregott, ICA, bank, frisör, Mario Lemieux, Brett Hull, Pavel Bure, Korpen, KI, Karolinska institutet, paranormal, spöken, spöke, spökjägaren, Style, Tommy Ekman, Christer Sandelin, Palmemordet, Olof Palme, Henry Winterman, lexikon, Julia Thompson, Solna, Wasa sandwich, Polen, Tjeckien, järnridån, Mjure, Pressbyrån, foster, Finland, Mississippi, siamesiska tvillingarSupport the show (https://www.patreon.com/user?u=16136452)

Hösten 2018 förlorade Sverige en säregen forskare: sociologen Johan Asplund. Emma Engdahl reflekterar över hans verk och över hur vårt jag i hög grad utgörs av andra. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Jag vägrar acceptera mig själv som ´den jag är´. Jag vill vara någon annan läser jag i mitt sociala medier-flöde. Du är säkert någon annan svarar någon. Tråden växer och det uppstår ett samförstånd kring att vi alla önskar att vi vore någon annan. I likhet med filosofen George Herbert Mead menar jag att vi måste vara andra för vara oss själv. Frågan är vad det innebär att vara en annan och hur det påverkar det vi mest intimt förknippar med oss själva. En person som ägnat åtskillig tid och tankemöda åt att reda ut vilken roll andra människor spelar för den enskilda individens unika sätt att vara, känna och tänka är sociologen och socialpsykologen Johan Asplund som gick bort den 13 november 2018. Han var då 81 år gammal. När jag nåddes av beskedet satt jag med näsan i Rivaler och Syndabockar som är en av Asplunds mindre uppmärksammade böcker om andras betydelse för självet.  I boken granskar Asplund litteraturvetaren René Girards idé om att vi tenderar att begära det som andra begär. I synnerhet begär vi det som människor vi identifierar oss med begär. Vi sträcker sålunda ut vår kärleksfulla hand mot något eller någon av det enkla skälet att en person som liknar oss själva gjort det. Denna mimetiska process leder i vissa fall till rivalitet och en önskan om att vara eller efterträda den andre genom att röja denne ur vägen. För att förhindra att allas-krig-mot-alla utbryter på grund av denna mänskliga böjelse måste en syndabock utses och kollektivt offras. Asplund menar att Girard förser oss med ett utmärkt exempel på en bestämd aspekt av elementärt mänskligt beteende.  Däremot gör Girard ett fatalt misstag när han grandiost gör anspråk på att hans teori förklarar innebörden och utvecklingen av alla mänskliga kulturer, inskärper Asplund, vars intresse för Girards enbart består i att han fängslas av elementärt mänskligt beteende. Asplund ägnade såväl sin första bok Om mättnadsprocesser som sin mest välkända bok Det sociala livets elementära former åt att utforska fenomenet. Det sociala livets elementära former har varit obligatorisk kurslitteratur för de flesta sociologistuderande sedan dess utgivning 1987. Det finns väl ingen svensk sociolog som inte känner till begreppsparet social responsivitet och asocial responslöshet, vilket utvecklas i boken och utgör byggstenen i vad Asplund kallar gensvarets socialpsykologi. Poängen är att människan till sin natur är sällskaplig och svarsbenägen och att det är människans socialitet som gör det möjligt för henne att bli medveten om sig själv. Vi lär helt enkelt känna oss själva genom det gensvar vi får från andra; som vi ropar får vi svar. Självet kan också ses som det inflytande vi utövar på våra medmänniskor. Det går således inte att urskilja oss själva helt från andra, åtminstone inte från dem vi kommunicerar med. Tanken är spännande och har djupgående moraliska implikationer. Speciellt eftersom att Asplund inte gör någon skillnad mellan människor och ting när det kommer till den sociala responsiviteten. Att slå ett spik i en träbit. Att flyga drake. Att leka att kotten är en gris. Alla är exempel på social responsivitet. Människans socialitet är nämligen så stark att hon till och med tillskriver tingen förmåga att svara. Vi riskerar alltså inte enbart bli slavar under andra människors begär, utan även under tingens inflytande över oss.  Jag har varken förr eller senare varit med om något liknande [...] Han förstod mer av mitt tänkande än vad jag själv gjorde. Som student hade jag svårt för Asplunds exceptionella associationsförmåga. Det kändes som att i princip allt mänskligt beteende kunde ses som social responsivitet, förutom det som var asocial responslöshet, vilket i sin grövsta form innebär att man är socialt medvetslös. Och så kanske det är. Frågan är vad ett så vitt begrepp tillför den sociologiska blicken. Jag försökte diskutera detta med mina lärare på Sociologiska institutionen vid Lunds universitet där även Asplund var anställd vid tidpunkten. Svaret uteblev. Jag tegs ihjäl; tystnade av rädsla för att framstå som asocialt pratsam, vilket också är ett begrepp Asplund myntat och som refererar till en person som behandlar sin samtalspartner som om denne inte finns. Alla vet hur det känns att råka ut för den asocialt pratsamme. Man är förvandlad till en vägg, fastklistrad bakom tapeten och försöker desperat hitta ut.  Ett par år senare träffade jag Asplund som skulle bistå mig i mitt avhandlingsarbete. Han var inte heller intresserad av att diskutera sina texter med mig. Däremot sa han leende att han med stort intresse läst min text om att människan måste vara andra för att förstå och göra sig förstådd. Därefter påbörjade han en dryg timmes lång monolog som i detalj redogjorde för hans tolkning av mina resonemang. Jag har varken förr eller senare varit med om något liknande och i ren förundran hade jag under hans tal backat så långt att jag stod med ryggen tryckt mot whiteboardtavlan. Han förstod mer av mitt tänkande än vad jag själv gjorde.   I efterhand har jag undrat vad som fick honom att ta min text på det allvar han faktiskt gjorde. Det är svårt att komma fram till något annat än att den satte fingret på vårt gemensamma intresse för det mänskliga språket. Inspirerade av Mead ser vi båda språket som en del av människans karaktär och som något vi lär oss och utvecklar i samspel med andra. Att lära sig ett språk innebär att inta samma sätt att vara i världen som de som använder sig av språket. Man kan inte läsa deras litteratur och samtala med dem om man inte gör deras särpräglade sätt att vara, känna och tänka till sitt eget. I den meningen blir man en annan av att lära sig ett språk, vilket oundvikligen medför en förändring av ens synsätt. I förordet till Tid, rum, individ och kollektiv skriver Asplund att hans ämne inte är nytt, utan lika gammalt som omfattande. Han har därför fått vänja sig vid tanken på att det inte går att säga något helt nytt. Friheten han har är att använda andra ord. Till exempel talar han om munnen istället för ögonen som själens spegel. Munnen kan bli till ett tunt streck, krökas, spetsas, vattnas, gapa. Det är med munnen snarare än med ögonen som vi grimaserar. Munnen kan vara söt, sur, besk. Kan ögat det? undrar Asplund i essän Munnens socialitet. Asplund har med sin essäistiska stil och förmåga att sätta oväntade ord på eviga frågor utvecklat nya tolkningar eller synsätt på vad det innebär att vara människa. Personligen drabbas jag när han talar om människan som en social varelse som lever upp i sällskap med andra och blir livlös och mållös i isolering och ensamhet. Jag tänker att det är när vi upplever oss som inneslutna i oss själva eller uteslutna från den sociala gemenskapen som vi önskar att vi vore någon annan. Kanske är det fel att säga att vi vägrar vara oss själva. Nog handlar det istället om att inte vilja vara själv; eller ensam som är det korrekta uttrycket. Att människan är en social varelse innebär att hon måste balansera mellan individuell frihet och samhälleligt tvång. Bara så kan hon förstå och göra sig förstådd, det vill säga vara både sig själv och andra på en och samma gång. Allt annat är tristess och avgrundsdjup melankoli. I värsta fall suicid. Asplund gör detta glasklart i samtliga av sina böcker. Läser man dem alla bildas en tät väv av empiriska iakttagelser som gör att man kan få syn på den mångfald av andra som bor inom en själv. Emma Engdahl, sociolog   Litteratur Asplund, Johan (1967) Om mättnadsprocesser. Argos. Asplund, Johan (1987) Det sociala livets elementära former. Bokförlaget Korpen. Asplund, Johan (1987) Om hälsningsceremonier, mikromakt och asocial pratsamhet. Bokförlaget Korpen. Asplund, Johan (1989) Rivaler och syndabockar. Bokförlaget Korpen. Asplund, Johan (1983) Tid, rum, individ och kollektiv. Bokförlaget Korpen. Asplund, Johan (2006) Munnens socialitet och andra essäer. Bokförlaget Korpen. Mead, George Herbert (1934) Mind, Self and Society. University of Chicago Press.

I en ny naturlära kan man lära hur vargen blev ond och vad som hänt med människan när den slutligen kom tillbaka. Katarina Wikars om den sista vargen, varulvarna och de som är håriga på insidan. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Äta upp barn och gamla, ulliga lamm och lata grisar som inte har ork att bygga hus av sten. För att sedan själv fyllas med sten och ramla i brunnen och få magen uppsprättad av jägaren ­­­ - och ut kommer de helskinnade, Rödluvan och mormor och alla de andra som vargen slukat. Detta var min barndoms andliga spis, jag bläddrar igenom åtta inbundna band av samlade sagor i min jakt efter vargen, och det jag kan konstatera är att vargen till skillnad från nästan alla de andra djuren slipper förmänskligas, få kostym och promenadkäpp som elefanten Babar, slipper fira jul med igelkottsfamiljen, och då björnen måste försvara sin status som djur i berättelsen där människorna bara tror att han är en långhårig kille i päls som inte vill jobba är det aldrig någon som ifrågasätter vargens rätt att vara farlig och fri.  I en estetisk utgåva av små naturläror, översatta från tyska, är det nu dags för Vargar. Ett porträtt, i svensk översättning av Joachim Retzlaff.  Petra Ahne följer vargen både i naturen och kulturen. Från ett uppstoppat exemplar från 1904 med ögon av glas av alldeles fel färg, mörkbruna istället för bärnstensfärgade, ett exemplar som först turnerade runt under namnet Tigern från Sabrodt, och som nu står och dammar på ett regionalt museum med skylten Den sista vargen i Lausitz. Överallt i Tyskland finns det sådana sista vargar från 1800-talet, konstaterar författaren. Men vad säger den oss idag? Vi ser ju inte längre en best som slutligen mött sitt öde som dåtidens människor gjorde, de som nästan lyckades utrota vargen både från den europiska och den nordamerikanska kontinenten. Idag är vargen tillbaka. Värnad av vissa, hatad av andra. Det har varit flera incidenter i djurparker med vargar i Sverige de senaste åren, vi som i årtionden vant oss vid att alla djur som är instängda på något outgrundligt sätt ändå borde gå att gulla med, ja, förutom krokodiler, då kanske. Filmer kan heta sådant som Dansar med vargar men inte Simmar med alligatorer. Det är en dubbel blick på rovdjur numera, och på vargen allra mest, som fortfarande gräver skyttegravar mellan människor, mellan jägare och djurrättsaktivister. När vargen kom tillbaka hade den inte förändrats, men människan, som Petra Ahne så klokt skriver. När det på1990-talet kom ett vargpar till skogarna vid just Lausitz, där den sista vargen hade skjutits 1904, så kom de till en tid som bestämt sig för att också djur har rättigheter, i det här fallet rätten att leva obemärkt av människor, och för att vargen ska komma tillbaka behövs inte mycket, den behöver bara få vara ifred. Det här är, som Ahne, skriver, ett nytt och ännu mycket kort kapitel i historien om förhållandet mellan människa och varg som fram till nu gått ut på att utplåna den ända sen de urminnes tider då människan började hålla boskap, skogarna höggs ner och marken odlades upp. Då kom ofrivilligt alla de vilda djuren närmare, och vissa arter klarade inte den omställningen, men vargen, som setts som den vildaste av de vilda, skriver Ahne, klarade sig bra utan vildmark, livnärde sig alltmer på boskap och blev därigenom alltmer hatad i en evig spiral ända till närapå utrotning. Sent 1800-tal fanns nästan inga vargar i Europa.   När vargen hade försvunnit ur naturen fortsatte den att vara ond i litteraturen och kulturen. Vargen fick stå för det mörka, den andra sidan, för natten, det otämjda, pakten med djävulen. Ännu i vår tid är en fjortonhundratalsfigur som varulven gångbar, en dominikanmunk skrev i Häxhammaren 1487 att djävulen kan bedra människans föreställning så att en verklig människa framträder som ett djur, det är alltså på föreställningen varulvarna kommer an. Och det är en obehaglig läsning om pöbeln och kyrkan i maskopi som på 1500-talet anklagade redan marginaliserade människor för att vara varulvar eller häxor, avvärja hot mot den kristna gemenskapen helt enkelt. Jesus sågs ju som herde, omgiven av lamm.  En gammal varg i Karpaterna som är bortstött från sin flock jobbar ihop med en korp, Jag ser en fransk dokumentär på tv om en herde med trehundra får och fem varghundar som ser precis ut som vargen men med hängande öron och som verkar i människans tjänst mot och slippa vildmarken. Korpen hittar djur som vargen försöker döda och korpen får sen resterna. Men i och med att både herden och hundarna är på helspänn dygnet runt så lyckas inte vargen ta något enda får, han misslyckas med att döda ett ensamt tjurigt vildsvin och får nöja sig med en kanin som korpen hittar. Kontentan är att i Karpaterna där flest vilda vargar finns i hela Europa har människan lärt sig samexistera med vargarna, alla får plats. För vargen har, kan man läsa, ett beteende som påminner om vårt, om människans, den är ytterst social och gillar familjär samlevnad, lever i utvidgade flockar som består av flera generationer, och om den inte tvingas in i djurparker och hägn reglerar den dominanshierarkierna på egen hand. Genom ylandet kan den också kommunicera med sina likar över stora avstånd, ett yl kan höras 16 kilometer bort.  Varglitteraturen kom med tiden att bli full av förslagna flickor, den brittiska författaren Angela Carter låter sin Rödluva ha sex med vargen eller varulvsmannen, inte bara för att inte bli uppäten. Också i en fransk saga för barn släpper två små systrar in vargen om eftermiddagarna när föräldrarna är på jobbet för att leka med honom, efter det att vargen har bett om ursäkt både för Rödluvan och lammen. Flickorna konstaterar att de senast igår själva minsann åt lammstek till middag. Trots alla goda intentioner får vargen en sorts instinkternas kollaps och äter upp flickorna mest av gammal vana, det går inte att hejda sig. Då föräldrarna kommer hem sprättar de rådigt upp vargens mage men flickorna gillar ju vargen så de ber att magen ska sys ihop igen med två meter talgat snöre. Jag ska aldrig mer vara så glupsk, säger vargen och lommar ut. Men vem är det som irrar i kulissen i gråraggig päls? Den senaste vargen jag såg på film värld var Anna Odell i X&Y, som är ett konstnärligt utforskande av identiteterna och sexualiteterna, där inom filmens ram Odell vill ha sex med Persbrandt iförd en vargdräkt hon egenhändigt förfärdigat med öron och nos och allt. Är det de gamla varulvsfantasierna som spökar? Att man kan frikoppla sexualiteten från alla små läbbiga känslor, om man ger den en vargpersona, en rent djurisk drift, besten därinne i sig. Det är ändå bättre att vara varg själv och slippa den gamla unkna drömmen om farliga män, man slipper vara rädd om man själv har päls. Åtminstone i en studio. Vargen därute, den gäckar våra försök att skapa entydighet, konstaterar Petra Ahne i sista stycket i sin Naturlära, den är inte grym och den inte god eftersom de kategorierna enbart gäller för dem som känner till dem, det vill säga människan. Vargen springer bara vidare. Det händer något i ett landskap där det finns vargar, människan flyttas från skogens medelpunkt till marginalen, och skogen blir en rikare, mer hemlighetsfull plats. Och minns vad mormor i Angela Carters saga säger till Rödluvan: De värsta vargarna är håriga på insidan. Katarina Wikars katarina.wikars@sverigesradio.se Litteratur: "Vargar." Ett porträtt av Petra Ahne, Översättning Joachim Retzlaff, Ersatz, 2018 "The Bloody Chamber And Other Stories" av Angela Carter, 1979 Film: "The Company of wolves", Neil Jordan, 1984 "Vargen och fåraherden", dokumentär, UR Play, 2016 "X&Y", Anna Odell, 2018

Synen på depression har förändrats dramatiskt genom århundradena, men upplevelsen av sjukdomen tycks konstant. Mona Masri funderar på det ljus som trots allt finns i det kompakta mörkret. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Essän sändes för första gången i december 2017. Svårt att fatta beslut, och att koncentrera sig Sömnsvårigheter, minskad eller ökad aptit. Brist på energi, lätt att få skuldkänslor Ingenting är kul längre. Självmordstankar. Det är symptomen för depression, och ändå är det svårt att beskriva hur det känns. Jag tänker att depression, precis som en orgasm, är omöjlig att föreställa sig om man aldrig haft en. En depression förvränger verkligheten. Den kan få småprat att låta som ett förfärligt larm, ett ljust rum att kännas som att stirra rakt in i solen. Tiden går fort och långsamt på samma gång; en dag blir ett ögonblick och ett liv en outhärdlig evighet. Lidandet blir således tidlöst, och det är denna irrationella logik som får självmordet att framstå som en tröst. För att bli av med den sjuka delen, offras hela jaget. Under medeltiden sades det att den deprimerade blivit besatt av en demon Idag anses depression bero på ärftlighet och psykologisk sårbarhet, kemisk obalans i hjärnan och hur livet ser ut i övrigt; arbetslöshet, skilsmässa och ensamhet är riskfaktorer. Men synen på depression har växlat över tid. Aristoteles trodde att det var genierna som drabbades av melankoli; den svarta gallan som det kallades för då. Under medeltiden sades det att den deprimerade blivit besatt av en demon efter att ha syndat, medan det under renässansen sågs som ett uttryck för känslomässigt djup. Inom teatern fick svårmodiga karaktärer ofta rollen som insiktsfulla; den kändaste är kanske Shakespeares Hamlet.  Folk ville försätta sig i dystra sinnestillstånd för att nå djupare insikter. I takt med teknologiska framsteg talade man alltmer om människan i mekaniska termer och djup nedstämdhet sågs som en defekt i den mänskliga maskinen. Men när romantiken blommade vid slutet av 1700-talet vände det, nu värderades känslorna högt igen och folk ville försätta sig i dystra sinnestillstånd för att nå djupare insikter. De läste sorglig poesi och romaner som Den unge Werthers lidande. Men läkare konstaterade snart det som är vedertaget än idag: att en depression hindrar en person från att blomstra. Därför kallar han depression för en västerländsk etnopsykologisk konstruktion. Men fungerar depression alltid på samma sätt överallt?  Den brittisk- indiske läkaren och antropologen Sushrut Jadhav skriver att vi har en västerländsk syn på depression, som i Europa präglas av kyrkan. Tanken att sjukdomen går i arv från förälder till barn kan till exempel ses som metafor för den kristna arvssynden. Därför kallar han depression för en västerländsk etnopsykologisk konstruktion. Läkare pressar in sina indiska patienters symptombeskrivningar i färdiga mallar formade efter engelskan, och bortser då från indiska uttryck som söt smärta, värme i huvudet och så vidare. Resultatet blir vad han kallar för en kulturell rensning av patienters narrativ. Han hävdar alltså inte att sjukdomen inte finns på den indiska landsbygden, men att den kan ta sig olika uttryck. Den som någon gång erfarit den vet att depressionen kommer smygande men arbetar snabbt. Men om vi håller oss till denna västerländska bild så har alltså synen på den förändrats genom historien. Men det som slår mig, när jag läser skildringar från deprimerade själva; vare sig det är en munk på 1300-talet eller anonyma internetskribenter idag, är att de beskriver samma upplevelse. 1300-talsmunken skulle säkert kunna läsa Sylvia Plaths roman Glaskupan, om en ung kvinnas mentala förfall, och känna igen sig. I boken skildrar Plath depressionen inifrån; hur verkligheten långsamt förvrängs tills huvudpersonen lägger sig i ett hål i väggen efter en överdos sömntabletter. När hon vaknar upp på sjukhus döljer hon sina ben för att sköterskorna ska slippa se hur motbjudande de är. Borta är den bildningstörstande unga kvinna som längtat efter framtid och frihet, kvar är en person som föraktar både sig själv och andra och som är helt behovslös. Inga begär och heller inga drömmar. Allt på bara ett par månader. För, som den som någon gång erfarit den vet; depressionen kommer smygande men den arbetar snabbt. I Harry Potter gestaltar JK Rowling depressionen som det våldsamma monstret Dementor; ett ord hon skapat genom att sätta ihop de engelska orden för depression och plågoande,tormentor. Dementorn suger ut offrets alla lyckliga minnen och ersätter dem med hopplöshet. Första gången Harry Potter möter en dementor förlorar han medvetandet och hör sin mördade mammas röst. När jag knuffade ner Ann-Therese i snön, när jag sårade den jag älskade, när jag blev lämnad. Allt kommer åter. Det kändes som om jag aldrig skulle kunna bli glad igen säger Harry Potters vän efter att dementorn attackerat. På tal om demoner. Såhär skriver den tyske filosofen Nietzsche 1882: Hur skulle du reagera om en vacker dag eller natt en demon nästlade sig in till dig i din ensammaste ensamhet och sade till dig: Detta liv, sådant du nu lever och har levt det, kommer du att få leva en gång till och otaliga gånger till; och ingenting nytt kommer att fogas till det, utan varje smärta och varje lustkänsla och varje tanke och minsta suck och allt det outsägligt lilla och stora i din tillvaro måste du uppleva på nytt () Skulle du inte kasta dig på marken och gnissla med tänderna och förbanna den demon som talade så till dig? Eller har du en gång upplevt det oerhörda ögonblick då ditt svar skulle bli detta: Du är en gud och aldrig hörde jag gudomligare tal! Den allmänna tolkningen av Nietzsches tanke om den eviga återkomsten är ungefär att man ska leva var dag på ett sätt som man gärna skulle återuppleva. Varför vill du ta bort sorgsenheten när du inte vet vilket arbete den utför i dig? Men för mig är det också en beskrivning av den deprimerade hjärnans eviga ältande, som i sin ensammaste ensamhet återupplever all smärta, liten som stor om och om igen. När jag knuffade ner Ann-Therese i snön, när jag sårade den jag älskade, när jag blev lämnad. Allt kommer åter. Skulle inte du kasta dig på marken och gnissla med tänderna och förbanna den demon som talade så till dig? Kvinnor som just fött barn uttrycker ibland förundran efter en förlossning: tänk att min kropp kan föda fram en annan människa. Efter en depression kan man tänka: Tänk att min hjärna kan få mig att vilja förinta mig själv. Det kan vara en upplevelse av att förlora förankring i världen. Golv lutar, väggar buktar inåt och taket hänger tungt. Utan att man märker det börjar ögonen gråta, kroppen läcker. Den du var är du inte längre. Det är kanske inte så som Aristoteles sa att mörkret drabbar de med djupare inre, men däremot tror jag att den som sjunkit ner, kommer rikare tillbaka. I Brev till en ung poet skriver poeten Rilke insiktsfullt att sorgsenheten kommer in i och blir en del av oss, men den passerar alltid och när den lämnar står vi redo för en ny framtid. Varför vill du ta bort sorgsenheten när du inte vet vilket arbete den utför i dig? För dig som är deprimerad kan det kännas som att du är ensam om din upplevelse, i så fall är du ensam tillsammans med 300 miljoner människor som också lider av depression just nu. Det kan vara svårt att tro, men det går verkligen över. För som Rilke skriver: bli inte bestört när ett vemod djupare än något annat du upplevt tar över dig. Du måste tänka att någonting är på väg att hända i dig, att livet inte har glömt bort dig, att livet håller dig i sina händer och kommer inte låta dig falla. Mona Masri, kritiker och medarbetare på kulturredaktionen i P1.   Om du har tankar på att ta ditt liv är det viktigt att söka hjälp. Du kan till exempel ringa till Hjälplinjen på telefon 0771-22 00 60. Om du mår mycket dåligt och känner att du inte orkar mer ska du söka hjälp hos vårdcentral eller psykiatrisk öppenvårdsmottagning, eller ringa 112.   Litteratur: Johann Wolfgang von Goethe Den unge Werthers lidande (2011) Norstedts förlag. Översättare: Ralf Parland Friedrich Nietzsche Den glada vetenskapen (1882) Bokförlaget Korpen, översättning av Carl-Henning Wijkmark Rainer Maria Rilke Brev till en ung poet (2015) Wolf Theory. Översättare: Leo Hallerstam Sushrut Jadhav The Cultural Origins of Western Depression (1996) http://journals.sagepub.com/doi/abs/10.1177/002076409604200403?journalCode=ispa Sylvia Plath "Glaskupan"(1974). Trevi.  Översättare: Christina Liljencrantz J.K Rowling Harry Potter och fången från Azkaban (2010) Rabén & Sjögren. Översättare: Lena Fries-Gedin.

- Marcus Bergs otroligt konstiga arabiska brytning - Bjärsas liv i Turkiet  - Lustigs flippighet - Alla matcher som svenska spelare har spelat  - Vilka borde flytta? - Vem är vi påväg? - Dessutom: Robin har varit mer förvirrad än någonsin i Korpen. Av och med: Marcus Thapper, Jonathan Tengwall & Robin Berglund

Synen på depression har förändrats dramatiskt genom århundradena, men upplevelsen av sjukdomen tycks konstant. Mona Masri funderar på det ljus som trots allt finns i det kompakta mörkret. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Svårt att fatta beslut, och att koncentrera sig Sömnsvårigheter, minskad eller ökad aptit. Brist på energi, lätt att få skuldkänslor Ingenting är kul längre. Självmordstankar. Det är symptomen för depression, och ändå är det svårt att beskriva hur det känns. Jag tänker att depression, precis som en orgasm, är omöjlig att föreställa sig om man aldrig haft en. En depression förvränger verkligheten. Den kan få småprat att låta som ett förfärligt larm, ett ljust rum att kännas som att stirra rakt in i solen. Tiden går fort och långsamt på samma gång; en dag blir ett ögonblick och ett liv en outhärdlig evighet. Lidandet blir således tidlöst, och det är denna irrationella logik som får självmordet att framstå som en tröst. För att bli av med den sjuka delen, offras hela jaget. Under medeltiden sades det att den deprimerade blivit besatt av en demon Idag anses depression bero på ärftlighet och psykologisk sårbarhet, kemisk obalans i hjärnan och hur livet ser ut i övrigt; arbetslöshet, skilsmässa och ensamhet är riskfaktorer. Men synen på depression har växlat över tid. Aristoteles trodde att det var genierna som drabbades av melankoli; den svarta gallan som det kallades för då. Under medeltiden sades det att den deprimerade blivit besatt av en demon efter att ha syndat, medan det under renässansen sågs som ett uttryck för känslomässigt djup. Inom teatern fick svårmodiga karaktärer ofta rollen som insiktsfulla; den kändaste är kanske Shakespeares Hamlet.  Folk ville försätta sig i dystra sinnestillstånd för att nå djupare insikter. I takt med teknologiska framsteg talade man alltmer om människan i mekaniska termer och djup nedstämdhet sågs som en defekt i den mänskliga maskinen. Men när romantiken blommade vid slutet av 1700-talet vände det, nu värderades känslorna högt igen och folk ville försätta sig i dystra sinnestillstånd för att nå djupare insikter. De läste sorglig poesi och romaner som Den unge Werthers lidande. Men läkare konstaterade snart det som är vedertaget än idag: att en depression hindrar en person från att blomstra. Därför kallar han depression för en västerländsk etnopsykologisk konstruktion. Men fungerar depression alltid på samma sätt överallt?  Den brittisk- indiske läkaren och antropologen Sushrut Jadhav skriver att vi har en västerländsk syn på depression, som i Europa präglas av kyrkan. Tanken att sjukdomen går i arv från förälder till barn kan till exempel ses som metafor för den kristna arvssynden. Därför kallar han depression för en västerländsk etnopsykologisk konstruktion. Läkare pressar in sina indiska patienters symptombeskrivningar i färdiga mallar formade efter engelskan, och bortser då från indiska uttryck som söt smärta, värme i huvudet och så vidare. Resultatet blir vad han kallar för en kulturell rensning av patienters narrativ. Han hävdar alltså inte att sjukdomen inte finns på den indiska landsbygden, men att den kan ta sig olika uttryck. Den som någon gång erfarit den vet att depressionen kommer smygande men arbetar snabbt. Men om vi håller oss till denna västerländska bild så har alltså synen på den förändrats genom historien. Men det som slår mig, när jag läser skildringar från deprimerade själva; vare sig det är en munk på 1300-talet eller anonyma internetskribenter idag, är att de beskriver samma upplevelse. 1300-talsmunken skulle säkert kunna läsa Sylvia Plaths roman Glaskupan, om en ung kvinnas mentala förfall, och känna igen sig. I boken skildrar Plath depressionen inifrån; hur verkligheten långsamt förvrängs tills huvudpersonen lägger sig i ett hål i väggen efter en överdos sömntabletter. När hon vaknar upp på sjukhus döljer hon sina ben för att sköterskorna ska slippa se hur motbjudande de är. Borta är den bildningstörstande unga kvinna som längtat efter framtid och frihet, kvar är en person som föraktar både sig själv och andra och som är helt behovslös. Inga begär och heller inga drömmar. Allt på bara ett par månader. För, som den som någon gång erfarit den vet; depressionen kommer smygande men den arbetar snabbt. I Harry Potter gestaltar JK Rowling depressionen som det våldsamma monstret Dementor; ett ord hon skapat genom att sätta ihop de engelska orden för depression och plågoande,tormentor. Dementorn suger ut offrets alla lyckliga minnen och ersätter dem med hopplöshet. Första gången Harry Potter möter en dementor förlorar han medvetandet och hör sin mördade mammas röst. När jag knuffade ner Ann-Therese i snön, när jag sårade den jag älskade, när jag blev lämnad. Allt kommer åter. Det kändes som om jag aldrig skulle kunna bli glad igen säger Harry Potters vän efter att dementorn attackerat. På tal om demoner. Såhär skriver den tyske filosofen Nietzsche 1882: Hur skulle du reagera om en vacker dag eller natt en demon nästlade sig in till dig i din ensammaste ensamhet och sade till dig: Detta liv, sådant du nu lever och har levt det, kommer du att få leva en gång till och otaliga gånger till; och ingenting nytt kommer att fogas till det, utan varje smärta och varje lustkänsla och varje tanke och minsta suck och allt det outsägligt lilla och stora i din tillvaro måste du uppleva på nytt () Skulle du inte kasta dig på marken och gnissla med tänderna och förbanna den demon som talade så till dig? Eller har du en gång upplevt det oerhörda ögonblick då ditt svar skulle bli detta: Du är en gud och aldrig hörde jag gudomligare tal! Den allmänna tolkningen av Nietzsches tanke om den eviga återkomsten är ungefär att man ska leva var dag på ett sätt som man gärna skulle återuppleva. Varför vill du ta bort sorgsenheten när du inte vet vilket arbete den utför i dig? Men för mig är det också en beskrivning av den deprimerade hjärnans eviga ältande, som i sin ensammaste ensamhet återupplever all smärta, liten som stor om och om igen. När jag knuffade ner Ann-Therese i snön, när jag sårade den jag älskade, när jag blev lämnad. Allt kommer åter. Skulle inte du kasta dig på marken och gnissla med tänderna och förbanna den demon som talade så till dig? Kvinnor som just fött barn uttrycker ibland förundran efter en förlossning: tänk att min kropp kan föda fram en annan människa. Efter en depression kan man tänka: Tänk att min hjärna kan få mig att vilja förinta mig själv. Det kan vara en upplevelse av att förlora förankring i världen. Golv lutar, väggar buktar inåt och taket hänger tungt. Utan att man märker det börjar ögonen gråta, kroppen läcker. Den du var är du inte längre. Det är kanske inte så som Aristoteles sa att mörkret drabbar de med djupare inre, men däremot tror jag att den som sjunkit ner, kommer rikare tillbaka. I Brev till en ung poet skriver poeten Rilke insiktsfullt att sorgsenheten kommer in i och blir en del av oss, men den passerar alltid och när den lämnar står vi redo för en ny framtid. Varför vill du ta bort sorgsenheten när du inte vet vilket arbete den utför i dig? För dig som är deprimerad kan det kännas som att du är ensam om din upplevelse, i så fall är du ensam tillsammans med 300 miljoner människor som också lider av depression just nu. Det kan vara svårt att tro, men det går verkligen över. För som Rilke skriver: bli inte bestört när ett vemod djupare än något annat du upplevt tar över dig. Du måste tänka att någonting är på väg att hända i dig, att livet inte har glömt bort dig, att livet håller dig i sina händer och kommer inte låta dig falla. Mona Masri, kritiker och medarbetare på kulturredaktionen i P1.   Om du har tankar på att ta ditt liv är det viktigt att söka hjälp. Du kan till exempel ringa till Hjälplinjen på telefon 0771-22 00 60. Om du mår mycket dåligt och känner att du inte orkar mer ska du söka hjälp hos vårdcentral eller psykiatrisk öppenvårdsmottagning, eller ringa 112.   Litteratur: Johann Wolfgang von Goethe Den unge Werthers lidande (2011) Norstedts förlag. Översättare: Ralf Parland Friedrich Nietzsche Den glada vetenskapen (1882) Bokförlaget Korpen, översättning av Carl-Henning Wijkmark Rainer Maria Rilke Brev till en ung poet (2015) Wolf Theory. Översättare: Leo Hallerstam Sushrut Jadhav The Cultural Origins of Western Depression (1996) http://journals.sagepub.com/doi/abs/10.1177/002076409604200403?journalCode=ispa Sylvia Plath "Glaskupan"(1974). Trevi.  Översättare: Christina Liljencrantz J.K Rowling Harry Potter och fången från Azkaban (2010) Rabén & Sjögren. Översättare: Lena Fries-Gedin.

Stockholm bubblar! Linn och Petra pratar om lulliga sommardagar och undrar om man kanske ska ragga bakis? Linn är sexuellt frustrerad och Petra muttrar över sitt löshår. Tjejerna pratar om bröllop, nyår, 30-årsfest och möhippa. När tar man det där steget att på riktigt bli ihop? Linn ger oss även en update på hur hennes syster mår efter bilolyckan. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Spökboll och intensivjympa testas när Persson och Marhlo den här veckan synar Sveriges två största folkrörelser när det handlar om träning och motion. Kan man bli landslagsspelare i spökboll?

Korpen skyr människan och hör ödemarken till. Förknippad med död och olycka - men också en lekfull figur som åker kana utför snödrivor och sjunger äktenskapets lov med sina akrobatiska uppvisningar. I den här serien om 10 program möter författaren Tomas Bannerhed fåglar på sitt sätt. Fågelskådning i fält varvas med uppläsningar av författarens skrivna texter om fåglar. Några av texterna har Tomas Bannerhed skrivit särskilt för serien, andra är hämtade ur hans bok I starens tid. För uppläsningarna står skådespelaren Reine Brynolfsson.  Kontakta oss gärna på vår e-postadress: bbv@sverigesradio.se Bannerheds bevingade vänner görs av produktionsbolaget Munck. Producent: David Rune

Många tycker att sex, kollegor emellan på arbetsplatsen är en särskilt laddad situation. Men det händer ju, och vad ska man göra efteråt? Om man fascineras av förälskelsen som omstörtande kraft rekommenderas starkt den italienska sociologen Francesco Alberonis bok Förälskelse och Kärlek (Bokförlaget Korpen 1982). Alberoni beskriver hur förälskelsen bryter ny mark och revolterar mot den rådande ordningen. Förälskelsens kraft uppstår genom de motstånd den måste övervinna både på det personliga planet och i förhållande till omgivningen. Förälskelsen är enligt Alberoni en revolution på tu man hand. Han beskriver så vackert förälskelsen som ett fruktat och eftersträvat undantagstillstånd vars paradox är att den ständigt styr mot sitt eget upphävande. Alla förälskelser måste gå över, ingen orkar leva i konstant passion. Antingen tar känslorna slut eller så övergår förälskelsen i kärlekens mindre dramatiska stadium. Jag kan inte göra Alberonis text rättvisa här: läs den! Den håller ännu. Programledare är Per Naroskin. 

Fler unga väljer att idrotta individuellt eller i korplag istället för andra mer uppstyrda lagsporter, något som ses som en del av strömningstjänstgenerationen. Det och mycket mer i dagens nyhetspodd!

PoddEttan är tillbaka och denna gång gästas vi av Dalkurds allt-i-allo Mesut "Korpen" Meral. Vi hinner snacka ner tidigare matcher och upp de kommande matcherna.

Samtal om korpen, med Bengt Emil Johnson och Sten Wahlström. Oktober 1995. Mer info och fler fåglar hittar du på P2-fågelns hemsida www.sr.se/p2/p2fageln.