POPULARITY
Joseph Goebbels stack ut bland de ledande nazisterna genom att vara disputerad och framstå som intellektuell. Han var en övertygad antisemit som avhumaniserade judar och initierade den första stora pogromen i Tredje riket 1938.Som propagandaminister tog Goebbels ett hårt grepp om kulturen i Tredje riket. Samtidigt var majoriteten av de filmer som producerades under hans ledning breda underhållningsfilmer – ett medvetet sätt att normalisera regimen och styra publikens uppmärksamhet. Han var också tidigt skicklig på att utnyttja ett nytt massmedium: radion.I detta andra av två avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Ulf Zander, professor i historia vid Lunds universitet, om Tredje rikets propagandaminister Joseph Goebbels.I oktober 1926 utnämnde Hitler Goebbels till partichef i Berlin. Som gauleiter fick han ett uppdrag som passade hans temperament: storstadens politiska gatukamp. Här finslipade han en metod som känns igen i modern demagogi:Provokation som strategi: skapa konflikter som genererar rubriker.Personfixerad agitation: peka ut syndabockar och “förrädare”.Möten som teater: ljus, symboler, marscher – en känsla av att historien rör sig nu. Nazismens budskap blev inte bara något man hörde; det blev något man upplevde.En central del i Goebbels framgång i Berlin var hans förmåga att förvandla nederlag till heroiska berättelser. När nazisten Horst Wessel, en ung SA-ledare, sköts i januari 1930 och senare avled i februari, insåg Goebbels omedelbart propagandavärdet och gjorde Wessel till martyr. Texten som Wessel skrivit till en äldre melodi blev “Horst-Wessel-Lied”, som därefter blev NSDAP:s partihymn och – efter 1933 – en av Tysklands nationalsånger i praktiken, sida vid sida med “Deutschlandlied”.Genom massmöten i Sportpalast och andra stora arenor utvecklade Goebbels en ny politisk estetik. Han använde dramatiska ljuseffekter, uniformerade vakter, standar och en noggrant planerad koreografi för att skapa en känsla av oövervinnerlig kraft. Under presidentvalskampanjen 1932 organiserade han kampanjen “Hitler över Tyskland”, där Hitler flögs mellan städer för att tala inför enorma publiker på kort tid. Vid maktövertagandet 1933 hade Goebbels gjort Berlin till en scen för nazistiska triumfer.Efter maktövertagandet inrättades 1933 Rikets ministerium för folkupplysning och propaganda, lett av Goebbels. Ministeriet fick ett ovanligt brett grepp om press, radio, film, teater, litteratur, musik och bildkonst – och blev centralt i regimens kulturella likriktning. Goebbels verkliga makt låg inte i att övertyga varje individ, utan i att göra avvikelse dyr och samstämmighet lätt. När alla kanaler låter likadant blir tystnaden det enda motståndet.Goebbels förstod radion som en politisk genväg in i hemmen. Satsningen på billiga massproducerade mottagare – Volksempfänger – gjorde det enklare att samla nationen kring ledarens röst och regimens nyheter. Här finns en mediehistorisk lärdom som återkommer: teknikens räckvidd är politiskt neutral – men användningen är det inte.När diplomaten Ernst vom Rath sköts i Paris den 7 november 1938 och avled den 9 november utnyttjade regimen händelsen propagandistiskt; den upphetsade rapporteringen bidrog till att bana väg för pogromen Kristallnatten (9–10 november).Under kriget fortsatte Goebbels att driva en retorik som band samman “folkets överlevnad” med fiendens eliminering. Propagandan bidrog därmed till den mentala terräng där massmord kunde framstå som “nödvändigt”.Bild: Propagandaminister Joseph Goebbels talar vid ett offentligt framträdande i Nazityskland, Foto: Georg Pahl, CC BY-SA 3.0, via Wikimedia Commons (Bundesarchiv, Bild 102-17049).Musik:‘Horst-Wessel-Lied' (‘Die Fahne hoch'), en nazistisk kampsång använd i NSDAP:s propaganda under 1930–40-talen. dirigenten Carl Woitschach. Källa: Internet Archive. Public Domain.Klippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
Jesus Revolution är en predikoserie som startade på uppståndelsesöndagen i SOS Church Stockholm och utforskar den förvandlande påverkan som Jesus har på den troendes liv.I detta avsnitt kommer fyra predikanter att dela varsin punkt om de motkulturella principer som styr Guds rike.Vi hoppas att detta budskap välsignar dig
Riket is usually packed. We never thought we would get a chance to record an episode there. We happened by right after they opened and it was empty. We took advantange of the situation. They had two Stigbergets beers on tap. Pale Ale is a 4.5% ABV classic American pale ale. It's a classic Stigbergets style. Oberoende NEIPA is part of the oberoende series of independent breweries. They have once again released a solid NEIPA at 6%. Riket is overlooked in the beer community in Malmö but very much worth a look. #beer #drinks #craftbeer #paleale #neipa
Konstantinopels fall 1453 innebar slutet för det bysantinska riket – en kristen statsbildning med rötter i det östromerska imperiet. Samtidigt blev erövringen ett avgörande steg i det osmanska rikets etablering, där Konstantinopel (dagens Istanbul) snart blev centrum och huvudstad.Utanför murarna samlades en osmansk här på minst 60 000 soldater, understödd av ett effektivt artilleri. Stadens försvar uppgick till omkring 8 000 man. Belägringen pågick från den 7 april till den 29 maj, då Konstantinopel till slut föll. Striderna utkämpades inte bara man mot man, utan också genom tung artilleribeskjutning, underjordiska mineringsoperationer och sjöstrider.I reprisen av avsnitt 24 av Militärhistoriepodden samtalar historikern Martin Hårdstedt med idéhistorikern Peter Bennesved om Konstantinopels fall.Konstantinopel hade varit huvudstad i ett rike som existerat i mer än 1 000 år, beroende på hur man räknar. Det bysantinska riket var arvtagaren till Romarriket och var under århundraden den största och starkaste kristna makten i Europa och östra Medelhavet, innan de västeuropeiska rikena etablerades på allvar under tidig medeltid.Vid mitten av 1400-talet var Bysans i praktiken ett krympt kejsardöme. Kejsaren i Konstantinopel kontrollerade främst ett begränsat område på den europeiska sidan av Bosporen samt vissa delar av sydvästra Grekland och ett antal öar. Riket var nu i stort sett omgivet av det expanderande osmanska riket.Sultan Mehmet II behövde visa sin styrka som härskare i ett rike där makten ännu inte var helt konsoliderad. En erövring av det mytomspunna Konstantinopel skulle stärka hans ställning inrikespolitiskt och undanröja ett kristet brohuvud mitt i den osmanska intressesfären. När snaran drogs åt vädjade den bysantinske kejsaren Konstantin XI om hjälp, men svaren blev svaga eller uteblev. Påven, Ungern, Genua och Venedig hade begränsade resurser och var upptagna av egna konflikter.Den som vill läsa mer kan ta del av David Nicolle, Constantinople 1453: The End of Byzantium (Osprey, 2000), samt Judith Herrin, Det bysantinska riket (Höör: Agering, 2009).Bild:Belägringen av Konstantinopel, av Philippe de Mazerolles - Bibliothèque nationale de France Manuscript Français 2691 folio CCXLVI v [2] Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
I finska kriget 1808–1809 förlorade Sverige sin östra rikshalva Finland till arvfienden Ryssland. Därmed gick landet miste om ungefär en tredjedel av sitt territorium och omkring en fjärdedel av sin befolkning. Kriget var en del av Napoleontidens maktspel: genom freden i Tilsit 1807 pressades Ryssland att tvinga Sverige att bryta med Storbritannien och ansluta sig till kontinentalblockaden. Förlusten av Finland, som varit en integrerad del av det svenska riket sedan medeltiden, blev ett nationellt trauma. Kriget var också den sista gången större strider utkämpades inom dagens svenska gränser, när ryssarna 1809 förde kriget in i Västerbotten och stred vid Sävar och Ratan. I avsnitt 59 av podcasten Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med historieprofessor Martin Hårdstedt vid Umeå universitet, författare till Finska kriget 1808–1809. Utan att först ha förklarat krig anföll ryska styrkor Finland den 21 februari 1808 med omkring 24 000 man. Sverige hade visserligen påbörjat mobilisering i Finland, men årstid och isläge försvårade snabba förstärkningar och försörjning över Östersjön. Kriget var en direkt följd av överenskommelsen i Tilsit året innan mellan Napoleon och tsar Alexander I. Den svenska försvarsplanen var i hög grad defensiv. Ryssarna bestod av erfarna förband, medan den svenska armén till stor del byggde på indelningsverkets soldater och fältförband som slets av brist på utrustning och underhåll. Svenskarna kunde slåss hårt och vinna enskilda framgångar, men i längden hade Sverige svårt att stå emot stormakten Ryssland. En av de mest omstridda händelserna under kriget var Sveaborgs kapitulation våren 1808, som blev ett svårt slag mot Sveriges möjligheter att hålla stånd i Finland. Samtidigt pekar många framställningar på att den avgörande svagheten låg i logistiken: underhållet brast i ett fattigt och glest befolkat land, med dåliga vägar, långa avstånd och sjukdomar som drabbade både soldater och civila. Gustav IV Adolfs militära misstag och bristande utrikespolitiska omdöme bidrog också till nederlaget. Förlusten av Finland fick stora politiska konsekvenser och blev en del av bakgrunden till att kungen avsattes i statskuppen 1809. Musik: ”Björneborgarnas marsch”, text av Johan Ludvig Runeberg. Inspelning med Muntra Musikanter (Bengt Carlsson, dir.), 1928. Public domain (Public Domain Mark 1.0). Bild: Björneborgarnas marsch (”March of the Pori Regiment”), Albert Edelfelt, 1892 (vanligt årtal för originalet; Edelfelt gjorde även en senare version). Public domain. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
Som Gud hadde sagt til Salomo, blir riket delt etter hans død. Hans sønn Rehabeam overtar tronen, men nordriket går sine egne veier under Jeroboam I som også lager to helligsteder i Betel og Dan. Omri og Ahab blir de verste kongene i Israel og Baal-tilbedelse gjeninnføres. YouTube: https://youtu.be/Cyc4QJdUrBc PDF: https://bibelnerden.no/onewebmedia/1-2_Kongebok.pdf
Den 1 februari 1713 stormade tusentals osmanska och tatariska soldater ett svenskt läger i det som idag är Transnistrien. Mitt i stridens centrum stod en sotig och blodig Karl XII, beväpnad och omgiven av en liten skara karoliner i desperat kamp mot övermakten.Kalabaliken i Bender under det stora nordiska kriget började som en diplomatisk kris, utvecklades till en våldsam konfrontation – och myntade ett nytt svenskt ord: kalabalik. Vad som skulle ha varit en kontrollerad eskort hem för den svenske kungen, förvandlades till en katastrof för både svenskarna och deras värdar. Kalabaliken i Bender formade bilden av Karl XII som en envist okuvlig monark – i Osmanska riket kallad Demirbaş, ”Järnhuvudet”.I detta avsnitt av podden Historia Nu Premium samtalar programledaren Urban Lindstedt med historikern Olle Larsson som är aktuell med boken Kalabaliken i Bender. Är du en vanlig prenumerant får du bara lyssna på tio minuter. Vill du höra hela avsnittet blir du premium-medlem via historia.nu/premium. Genom att bli premiummedlem hjälper du oss att stå fria från annonsmarknadens svängningar och säkrar att Historia Nu kan fortsätta berätta historien – år efter år.Efter kapitulationen vid Perevolotjna flydde Karl XII tillsammans med en liten svensk här och ett antal kosacker till Osmanska riket. I utkanten av staden Bender vid Dnjestrfloden beviljades han asyl av sultan Ahmed III och slog sig ned i vad som kom att kallas Karlopolis – en slags svensk koloni i byn Varnitsa.Trots exilens till synes säkra förhållanden blev Karl snabbt ett politiskt problem för osmanerna. Istället för att återvända till Sverige eller sluta fred, pressade han sultanen att gå i krig mot Ryssland. Under flera år försökte han övertyga Osmanska riket om att inleda ett gemensamt anfall mot tsar Peter I, tillsammans med Sverige och Krimkhanatet. Medan kungen väntade, växte frustrationen i Konstantinopel – både över kostnaderna för hans uppehälle och hans envisa diplomatiska agerande.Karl XII:s vägran att återvända hem, i kombination med hans aggressiva krav på militärt stöd, gjorde honom till en belastning för sultanen. När han inte accepterade erbjudandet om eskort hem – av rädsla för att bli utlämnad till sina fiender – fattade den osmanska ledningen beslutet att använda tvång. Seraskern i Bender fick order: kungen skulle gripas, men inte dödas.Karl, som fått kännedom om planerna, vägrade ge efter. Han lät befästa sitt läger och förberedde sitt lilla följe – omkring 1 000 karoliner – på strid. Hans trotsiga svar till sultanen var karaktäristiskt: om de inte gav sig av, skulle han "sveda eller skära skägget av dem". Situationen var laddad till bristningsgränsen.På morgonen den 1 februari 1713 inledde den osmanska styrkan sitt angrepp. Uppemot 10 000 turkiska och tatariska soldater omringade det svenska lägret och genomförde ett våldsamt stormanfall. Vad som var tänkt som en disciplinerad insats förvandlades snabbt till ett tumultartat slagfält.Karolinerna försvarade sig tappert från sina provisoriska befästningar, men var både numerärt och materiellt underlägsna. Inne i kungshuset försvarade sig Karl XII personligen, beväpnad, sotig och blodig. När han till slut omringades och tillfångatogs, fördes han till seraskerns residens. Trots sin fångenskap vägrade han visa underkastelse och lär ha yttrat det hånfulla ”Bravo! Bravo!” när han erbjöds en plats på en divan.Bild: Karl XII förs bort som fånge till Bender efter kalabaliken, med det brinnande kungshuset i bakgrunden. Målningen skildrar dramatiska slutscener ur Kalabaliken i Bender 1713, där den svenske kungen tvingades kapitulera efter flera års exil i Osmanska riket.Musik: Björneborgarnas marsch med Muntre musikanter, Internet Archive, Public DomainMålning av Allan Egnell (1884–1960), olja på pannå, 29×52 cm. Källa: Metropol Auktioner. Licens: CC BY-SA 4.0. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
Hvorfor er historien om Det tredje riket og Tyskland fra 1918 til 1945 fremdeles viktig å forstå?Hvorfor støttet mange akademikere og ingeniører Hitler og nazistene?Kunne krigen fått et annet forløp dersom Hitler ikke hadde hatt flaks i starten av krigen?Hvordan har «minnekulturen» om krigen utviklet seg fra 1945 og frem til i dag?Gjest: Forfatter av boken Det tredje riket og førsteamanuensis i historie ved OsloMet, Anders Kjøstvedt.See omnystudio.com/listener for privacy information.
Ett rörigt lapptäcke av småstater mitt i Europa. Men hur funkade egentligen Tysk-romerska riket? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Avsnitt 225 av Travrondens podcast med Rickard Hansson och Johan Lindberg.
Daniel Brandt Sång av söndagsskolbarn
We find out why Jason is injured, get some closure on Solar Panels, talk though some facinating random facts, Shit Quiz and Riket update.Find our Patreon page HERE.Join the How 'Bout This Discord server to be part of the conversation.Spark Podcast Network.Executive Produced by Jason Geary, Karl McConnell and Rik Brown.Produced and Edited by Jason Geary.Music by THE Robbie Ellis. Check him out on Spotify here. ★ Support this podcast on Patreon ★
Chats, TV, Facts, Ashes excitement, Shit Quiz, a Riket update.Find our Patreon page HERE.Join the How 'Bout This Discord server to be part of the conversation.Spark Podcast Network.Executive Produced by Jason Geary, Karl McConnell and Rik Brown.Produced and Edited by Jason Geary.Music by THE Robbie Ellis. Check him out on Spotify here. ★ Support this podcast on Patreon ★
Den 20 november 1945 fördes Hermann Göring, Joachim von Ribbentrop, Wilhelm Keitel och Karl Dönitz och arton andra högt uppsatta ledare inom Tredje riket in i rättssalen i Nürnberg. De åtalade hade varit arkitekterna bakom ett av historiens mest brutala krig och folkmord.Aldrig tidigare hade en hel nations ledarskap ställts till svars för brott utan motstycke i mänsklighetens historia. Nürnbergrättegångarna blev inte bara en uppgörelse med nazismens oerhörda brott – de reformerade också internationell rätt i grunden. Här föddes folkrätten.I detta ett premiumavsnitt av podden Historia Nu, som enbart är tillgänglig i sin helhet för dem som prenumerar på Historia Nu Premium, diskuterar programledaren Urban Lindstedt med Ulf Zander, professor i historia vid Lunds universitet om hur Nürnbergrättegångarna organiserades, genomfördes och vilka konsekvenser de fick.Ni kan stödja Historia Nu För 75 kr/mån (vid lanseringen 60 kr/mån i tre månader) eller 750 kr/år för att försäkra poddens framtid samt få två extra avsnitt varje månad och alla vanliga avsnitt reklamfria.Bli premiummedlem på www.historia.nu/premium Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
Predikan med Caroline Söderström | Pingstkyrkan i Boden den 26 Oktober 2025
Samtalen om den ryska invasionen går in i en ny fas där Ryssland kräver landområden och Ukraina vill ha säkerhetsgarantier. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Efter toppmötet mellan Putin och Trump i Alaska har Zelenskyj varit tillbaka i Vita huset. Vad blir nästa steg för Vladimir Putins vision om det storryska riket?Hör Sveriges Radios Rysslandskorrespondent Maria Persson Löfgren, Ukrainakorrespondent Lubna El-Shanti, Östeuropakorrespondent Milan Djelevic och utrikesreporter Johanna Melén. Programledare: Fredrik Wadström Tekniker: Fabian BegnertProducent: Stina FischerInspelat inför publik på Kulturhuset Stadsteatern i Stockholm 19 augusti 2025.
Tysk-österrikiske Daniel Kehlmanns nya roman Ljusspel handlar om en framgångsrik regissör i Nazityskland och skildrar hur det är att verka som konstnär i en diktatur. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. När han hade skrivit klart boken insåg han att det finns många paralleller till nutiden. ”Det är en relevans som jag gärna hade sluppit”, säger Daniel Kehlmann under ett Stockholmsbesök.Kehlmann fick ett stort genombrott även internationellt med sin roman ”Världens mått”, som kom 2005. Reporter: Lina Kalmteg.
Daniels siste syn strekker seg over tre kapitler, med selve budskapet i kap 11. Dette veldig detaljerte kapittelet handler om kampene mellom ptolemeiene (Egypt, «kongen i sør») og selevkidene (Syria, «kongen i nord») og deres sammenstøt etter Aleksander den store og fram til Antiokus IV. Etter Antiokus kommer endelig Guds rike, som beskrives relativt kort […]
Länge leve Svamp, död åt Riket! Det här avsnittet handlar bland annat om att komma till skott med spel. Pajlen har, efter ungefär fem år, äntligen spelat The Last of Us Part II. Och Linus har, efter ett gäng vändor, äntligen sett eftertexterna till Disco Elysium. Men när ska Peter se Chernobyl egentligen? Dessutom snackas det en hel del om Rikets nya baby, Blue prince, och om hur Anna paralyserades av skräck i mötet med en golden retriever. Och vad är egentligen läskigast, ormar eller spindlar? Diskutera i smågrupper!
Siste del av taleserie. Av alle ting Jesus snakker om i Bibelen er det kanskje et tema som virkelig får mennesket i 2025 til å spisse ørene, Bønn! Muligheten til å nærme seg Gud, snakke med han og være i hans nærvær er større enn vi noen gang kan fatte. I Matteus kapittel 6 sier Jesus: «Slik skal dere be». I denne taleserien skal vi fokusere på Herrens bønn, Fader vår. Både som en bønn vi ber sammen i gudstjenestefellesskapet, men også som et verktøy til det personlige bønnelivet til hver enkelt disippel.
Detta är del två i en episod om Nazi-ockultism som går bra att lyssna på fristående. Har du ej hört del ett så gör gärna det för en fylligare upplevelse. Eva Kingsepp samtalar med Camilla Elfving.Efter en kort återkoppling (från del ett) fortsätter forskaren Eva Kingsepp att berätta om Hess flygning till UK och förföljelsen av esoteriska/ockulta utövare i Nazityskland. Det kommer även att handla om mystikern Wiligut, SS forskningsinstitut, Ahnenerbe, Atlantis och Tibetexpeditionen samt Nazi-ufos. Och hur var det med Vril-sällskapet, fanns det eller var det bara en myt? Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
Målet med Operation Valkyria var att befria Tyskland från Adolf Hitlers förödande grepp. En officiell plan för att kunna slå ner ett inhemskt uppror var den trojanska häst som konspiratörerna planerade att utnyttja för att ta makten efter att Hitler mördats.Den 20 juli 1944 smög sig överstelöjtnanten Claus von Stauffenberg in i Hitlers högkvarter, Wolfsschanze, med en bomb gömd i sin portfölj. Genom att mörda Hitler och genomföra en statskupp hoppades de att nazistregimen skulle falla. Men Hitler överlevde, och i stället för frihet följde tortyr, avrättningar och förföljelse.Detta är det andra av två avsnitt av podden Historia Nu om mordförsöket på Adolf Hitler den 20 juli 1944. Programledaren Urban Lindstedt samtalar med Ulf Zander, professor i historia vid Lunds universitet, om Operation Valkyria och Stauffenbergs ideologiska utveckling. Zander är aktuell med boken Attentaten mot Hitler, där han undersöker attentatsmännen och deras inverkan på efterkrigstidens historieskrivning.Många hade försökt och misslyckats med att mörda Adolf Hitler, som ända sedan kampåren haft en omfattande säkerhetsapparat runt sig. Men den krets av högt uppsatta officerare inom Wehrmacht som agerade 1944 var kanske de som kom närmast att lyckas.Den 20 juli 1944 reste Stauffenberg till Wolfsschanze (”Varglyan”), Hitlers högkvarter i Östpreussen, med en portfölj innehållande en tidsinställd bomb. Efter att ha aktiverat bomben placerade han portföljen i konferensrummet nära Hitler och lämnade snabbt platsen. Men på grund av att portföljen flyttades bakom ett massivt bordsben lyckades inte explosionen döda Hitler. Även om flera personer skadades och fyra omkom klarade sig Hitler med endast mindre skador. Detta ledde omedelbart till att attentatet och den planerade statskuppen misslyckades.När nyheten om Hitlers överlevnad spreds kollapsade konspiratörernas planer snabbt. Gestapo agerade omedelbart, och samma kväll avrättades Stauffenberg och flera av hans närmaste allierade. Under de följande veckorna greps hundratals personer som ansågs ha varit delaktiga eller sympatiserat med kuppen, och omkring 200 människor avrättades eller begick självmord. Hitler utnyttjade misslyckandet för att stärka sitt grepp om den militära ledningen och rensningarna markerade ett slutgiltigt slag mot oppositionen inom regimen.Operation Valkyria och attentatet den 20 juli 1944 har efter kriget kommit att representera en symbol för moraliskt motstånd mot nazismen. Även om försöket misslyckades hedras idag Stauffenberg och hans medkonspiratörer som modiga motståndsmän som försökte rädda Tyskland från det nazistiska förtrycket och förstörelsen.Bild: Benito Mussolini besöker Hitlers högkvarter Wolfsschanze nära Rastenburg (Kętrzyn) i Östpreussen samma dag som attentatet den 20 juli 1944. Utsikt över den förstörda korridoren i baracken. (Dr. Paul Schmidt, Mussolinis tolk, syns i bakgrunden.) Wikipedia. Bundesarchiv, Bild 146-1970-097-76 / CC-BY-SA.Musik: Valkyrians flykt av Richard Wagner, framförd av Philip Wilman, Wikimedia Commons. Creative Commons Attribution 3.0 Klippare: Emanuel Lehtonen Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
Osmanska riket var en gång ett imperium som sträckte sig från Algeriet till Irak och från Ukraina till Jemen, ett välde som omfattade ungerska grässlätter, arabiska öknar, anatoliska berg och grekiska öar. Idag är detta imperium historia, men i över 600 år var det en realitet som alla grannar i Europa, Asien och Afrika måste förhålla sig till: Osmanska riket.När vi möter imperiet i historiska redogörelser brukar vi slarvigt tala om det som Turkiet och hänvisa till dess sultaner som turkar. Men då gör vi fel. I och för sig är dagens Turkiet en efterträdare till imperiet, rent geografiskt, men Osmanska riket hade föga gemensamt med den republik som idag har Ankara som huvudstad. Osmanerna var ett elitfolk som talade ett eget språk (som vanliga turkar inte förstod) och införskaffade sina medlemmar genom att ta kristna pojkar i skatt, försätta dem i slaveri, göra dem till muslimer, sätta dem i hårdträning, gifta bort dem med prinsessor och utnämna dem till generaler och guvernörer. Det var en regim som prioriterade duglighet och effektivitet och som såg sig som arvtagare till både profeten Muhammed och de romerska kejsarna i Konstantinopel. Genom att tillerkänna underkuvade folk långtgående självstyre och tillämpa religionsfrihet gjorde de sig dessutom populära både bland sjörövarhövdingar i Nordafrika och furstar i Ungern och Rumänien.I detta avsnitt av podden Harrisons dramatiska historia samtalar Dick Harrison, professor i historia vid Lunds universitet, och fackboksförfattaren Katarina Harrison Lindbergh om Osmanska riket, den muslimska världens mest glänsande stormakt under det senaste millenniet.Bild: Sultan Selim III håller en audiens framför Felicityporten. Hovmän är sammansatta i ett strikt protokoll. Olja på duk. Topkapı Sarayı Müzesi, Istanbul (Inv.17/163),Wikipedia, Public DomainKlippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
Mark 1:14-15 Jan-Ulrik Smetana
Teologen och författaren Patrik Hagman är aktuell med nya boken »Riket inom räckhåll : Jesus enligt Lukas«. I dagens avsnitt stannar vi upp vid vad Patrik kallar för »Festens evangelium«. Lukas skildring av Jesus innehåller en mängd fester där olika grupperingar, inte sällan de i något slags utanförskap, inbjuds till samvaro kring måltiden. Festen framstår som en tydlig bild på Guds rike. Patrik delar sina tankar om framtidens kyrka som har återtagit festen och som mer och mer lär sig innebörden av vad det innebär att »fira gudstjänst«.
This is our final prime before 500, and we deliver on the Buckley promise. Amanda joins us for a laughter-filled episode full of fun facts, Riket updates, and 80s slag brought back from the dead. Find our Patreon page HERE.Join the How 'Bout This Discord server to be part of the conversation.Spark Podcast Network.Executive Produced by Jason Geary, Karl McConnell and Rik Brown.Produced and Edited by Jason Geary.Music by THE Robbie Ellis. Check him out on Spotify here. ★ Support this podcast on Patreon ★
Det bjuds på skräckfilmskavalkad med Ludde och Siri har spelat exakt samma spel som alla andra på Riket.
Fredrik LignellKalladhttps://www.ryttargardskyrkan.se/app/undervisning/del-4-kallelsens-pris-ar795Luk 18:18-30I Luk kap 10 frågar en annan man Jesus hur han ska nå evigt liv. Den mannen försöker sätta dit Jesus och visa sig på den religiösa styva linan. Här uppfattar vi en annan ton. Mannen frågar för att han genuint vill veta: Hur är det egentligen med min själ? Jesus svarar, som i kap 10, med att hänvisa till budorden, och mannen hävdar att han hållit buden. Ett fattas, säger Jesus. I Markus version av det här mötet står det: ”Jesus såg på mannen med kärlek och sade…” Avgörande. Jesus strör inte radikala oneliners omkring sig för sakens skull. Mannen har aldrig fått en större utmaning, men den kommer ur den djupaste barmhärtighet och den varmaste blick. Men mannen går bedrövad bort. Patrik Hagman skriver i sin fina bok Riket inom räckhåll om den här bedrövelsen: ”Det är en stark känsla. Han blev inte förolämpad för att Jesus kritiserade hans rikedom eller frustrerad för att kravet var så hårt. Bedrövad blir man när något gör ont att höra för att man vet att det är sant, men inte vet hur man ska kunna göra något åt det […] Mannen vill verkligen vara god, han vill göra det som är rätt. Men så finns detta enda som han trots allt inte är villig att ge upp.”Jesus springer inte efter och sänker kraven. Varför? Därför att målet är människans frihet. Banden som håller en människa tillbaks behöver klippas av. Vi är snabba att läsa denna text och säga: Det gäller inte alla! Sant. Varje människa i Bibeln med ekonomiska resurser får inte samma uppmaning. Men kanske måste vi stanna upp en stund och motstå våra blixtsnabba reflexer: Tänk om han kallar just mig till detta? Det gäller inte alla, men det gäller några. Och på olika områden gäller det på sätt och vis alla. Matt 5:29-30Denna text ska naturligtvis inte läsas bokstavligt, men här finns ändå en grundinställning: Ingenting får hindra, tynga, fresta eller stjäla fokus så mycket att jag driver bort från Jesus. Vad finns det jag behöver kapa/stänga i livet för att det binder, tynger eller hindrar det Gud vill med mig? Hebr. 12:1Folkbibeln: "När vi nu har en så stor sky av vittnen omkring oss, låt oss då lägga bort allt som tynger och särskilt synden som snärjer oss så hårt, och löpa uthålligt i det lopp vi har framför oss."Ibland frågar någon oss pastorer: Är detta verkligen synd? En viktig fråga. Men en kompletterande fråga kan vara: Tynger det? Kan det vara så att somligt vi lastar livet med inte faller under kategorin synd, men ändå borde läggas av? För somliga är inte prylarna, ägandet eller bekymren det som hela tiden söker äga min själ, utan kanske intrycken, medierna, rösterna. Ett sätt att riva ut sitt öga är att sätta en tidsgräns på de sociala medierna. Enkelt åtgärdat. För andra är det snarare tempot och rastlösheten, eller kraven, som måste beskäras. En människa behöver fundera över sina ja och sina nej. I vår tid är ett nej smått outhärdligt, då vår kultur ständigt lovar att man kan ha kakan och ändå tugga i sig den. Vi avskyr att avstå, och vi övar oss sällan. Den kristna fastan handlar om att hjälpa oss med dessa krafter. Vi säger inte nej till dåliga saker i fastan, utan till det som är både gott och rimligt – allt för att få hjälp att säga ett djupare ja till det som är omistligt. 1 Petr 4:7Petrus skriver inte, som man skulle kunna tro, tvärtom: Be så att ni kan vara samlade och nyktra. Detta röjer en viktig insikt som är avgörande att få syn på. I en onykter tillvaro (tänk inte nödvändigtvis alkoholanvändning, utan snarare ett liv utan gränser, utan bromsar och utan återhållsamhet) kommer man inte att kunna be. Du behöver...
I en tid som förlorat tron på framtid kan Lukasevangeliets bild av Jesus skapa öppningar mot en annan värld. Guds rike är fortfarande den radikalaste samhällsvisionen vi har. I sin morgonmeditation funderar Patrik Hagman på hur vi kan lära oss att se världen med Jesu omvandlande blick. Medarrangör Spricka förlag
Vem var Jesus och vad vill han oss? Och vilka tips kan en teolog ge den som planerar att ställa till med fest? Det är några av de frågor som kommer upp i detta avsnitt av Läsarpodden. Den bok som diskuteras är "Riket inom räckhåll: Jesus enligt Lukas" (Spricka förlag) av Patrik Hagman. Avsnittet spelades in live på Babettes i Linköping.
Paulus Eliasson talar om Guds rike och hans vilja. Vad är de tingen, och hur ska de kunna bli verkliga på jorden, enligt bönen Fader vår?#bön #fadervår #gudsvilja #gudsrike #bibelstudium Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
Anna-Maria Jonsson predikar. VÄLKOMMEN TILL GUDS RIKE Evangelierna handlar om Jesus och därmed också om Guds rike. Genom sitt liv och sin undervisning, sin död och uppståndelse visar Jesus vad gudsriket är. Apostlagärningarna fortsätter berättelsen: med pingsten är det tydligt att Guds rike är här med kraft, genom Anden. Guds rike är inte bundet till geografi. Riket är där Jesus är kung. Vi har en stående inbjudan att ta emot och bli en del av gudsriket. Men det kan också innebära att vi måste släppa greppet om en del som varit viktigt eller självklart. Och det finns alltid större djup att upptäcka! Det vi tar emot får vi också ge vidare. Världen behöver Guds herravälde, därför lär Jesus sina lärjungar att be ”Låt ditt rike komma”. Predikotexterna handlar om Jesus och människors möte med honom, som också är ett möte med och en inbjudan till Guds rike. Och vi önskar att förkunnelsen och gudstjänsterna ska gestalta det välkomnandet och den inbjudan som Jesus ger oss.
Anton Fagerstedt predikar. VÄLKOMMEN TILL GUDS RIKE Evangelierna handlar om Jesus och därmed också om Guds rike. Genom sitt liv och sin undervisning, sin död och uppståndelse visar Jesus vad gudsriket är. Apostlagärningarna fortsätter berättelsen: med pingsten är det tydligt att Guds rike är här med kraft, genom Anden. Guds rike är inte bundet till geografi. Riket är där Jesus är kung. Vi har en stående inbjudan att ta emot och bli en del av gudsriket. Men det kan också innebära att vi måste släppa greppet om en del som varit viktigt eller självklart. Och det finns alltid större djup att upptäcka! Det vi tar emot får vi också ge vidare. Världen behöver Guds herravälde, därför lär Jesus sina lärjungar att be ”Låt ditt rike komma”. Predikotexterna handlar om Jesus och människors möte med honom, som också är ett möte med och en inbjudan till Guds rike. Och vi önskar att förkunnelsen och gudstjänsterna ska gestalta det välkomnandet och den inbjudan som Jesus ger oss.
Hanna Blom predikar. VÄLKOMMEN TILL GUDS RIKE Evangelierna handlar om Jesus och därmed också om Guds rike. Genom sitt liv och sin undervisning, sin död och uppståndelse visar Jesus vad gudsriket är. Apostlagärningarna fortsätter berättelsen: med pingsten är det tydligt att Guds rike är här med kraft, genom Anden. Guds rike är inte bundet till geografi. Riket är där Jesus är kung. Vi har en stående inbjudan att ta emot och bli en del av gudsriket. Men det kan också innebära att vi måste släppa greppet om en del som varit viktigt eller självklart. Och det finns alltid större djup att upptäcka! Det vi tar emot får vi också ge vidare. Världen behöver Guds herravälde, därför lär Jesus sina lärjungar att be ”Låt ditt rike komma”. Predikotexterna handlar om Jesus och människors möte med honom, som också är ett möte med och en inbjudan till Guds rike. Och vi önskar att förkunnelsen och gudstjänsterna ska gestalta det välkomnandet och den inbjudan som Jesus ger oss.
Ellen Hemström predikar. VÄLKOMMEN TILL GUDS RIKE Evangelierna handlar om Jesus och därmed också om Guds rike. Genom sitt liv och sin undervisning, sin död och uppståndelse visar Jesus vad gudsriket är. Apostlagärningarna fortsätter berättelsen: med pingsten är det tydligt att Guds rike är här med kraft, genom Anden. Guds rike är inte bundet till geografi. Riket är där Jesus är kung. Vi har en stående inbjudan att ta emot och bli en del av gudsriket. Men det kan också innebära att vi måste släppa greppet om en del som varit viktigt eller självklart. Och det finns alltid större djup att upptäcka! Det vi tar emot får vi också ge vidare. Världen behöver Guds herravälde, därför lär Jesus sina lärjungar att be ”Låt ditt rike komma”. Predikotexterna handlar om Jesus och människors möte med honom, som också är ett möte med och en inbjudan till Guds rike. Och vi önskar att förkunnelsen och gudstjänsterna ska gestalta det välkomnandet och den inbjudan som Jesus ger oss.
Under 400-talets första halva står Rom på katastrofens rand. Riket har delats i två halvor, styrda av varsin kejsare. Interna stridigheter tär på resurserna och från andra sidan gränserna kastas hungriga blickar med hopp om ära och rikedom. Mörka moln tornar upp sig vid horisonten, delvis dolda bakom dammet från undergångens hovar. Från världens utkanter kommer Roms farligaste fiende sedan Hannibal. Attila och hunnerna är här. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
Det Osmanska rikets mer än 600 år långa historia är tätt sammantvinnat med det kristna Europas historia. De osmanska härskarna betraktade sig själva som de gamla romerska kejsarnas arvtagare. Och både renässansen och reformationen påverkades av osmanernas existens.Det Osmanska riket växte fram ur nomadstammar i Anatolien på 1200-talet. Osmanerna erövrade Bysans år 1453 för att bli ett multietniskt imperium som sträckte sig över flera världsdelar. Riket var som störst när det misslyckades med att erövra Wien 1683. Osmanerna rörde sig från tolerans och integrering av andra folk och religioner till exkludering och folkmord. Från spillrorna ur det Osmanska riket växte dagens Turkiet 1923.I detta avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Marc David Baer, professor i internationell historia vid London School of Economics and Political Science och en av världens främsta kännare av Osmanska riket. Han är aktuell med boken Osmanska riket.Osmanska riket, även känt som det Ottomanska riket, var ett mäktigt islamiskt imperium som styrde över stora delar av Sydosteuropa, Mellanöstern, Nordafrika och Mindre Asien. Osmanska riket grundades i västra Anatolien mot slutet av 1200-talet av en stam Oghuz-turkar som skulle bli imperiets aristokrati, kända som Oserna. Dessa förde med sig en stark dynasti, den osmanska dynastin, som var kärnan i den framväxande staten. Osman I, som riket är uppkallat efter, var rikets grundare och första ledare.En av de mest anmärkningsvärda egenskaperna hos Osmanska riket var dess kulturella och religiösa mångfald. Riket omfattade människor från olika etniska och religiösa bakgrunder. Sultanerna var toleranta mot olika religioner och tillät sina undersåtar att utöva sin egen tro. Kristna och judar hade sina egna lagar och institutioner och bildade slutna samhällen inom riket.Osmanska riket hade både fredliga och konfliktfyllda relationer med olika europeiska länder. Å ena sidan var riket en viktig handelspartner och kulturell influens för västeuropeiska länder under renässansen. Å andra sidan var det också ett ständigt militärt hot och orsakade stor oro bland européerna. Rikets expansion och belägringar av europeiska städer som Wien skapade en stark europeisk identitet och en vilja att motstå det osmanska hotet.Rikets absoluta höjdpunkt nåddes under 1500- och 1600-talen under sultanen Suleiman den store. Dess största territoriella utsträckning nåddes dock år 1683 under sultanen Mehmet IV, då det sträckte sig från Wiens utkanter i nordväst till Aden längst ner på Arabiska halvön, och från Kaukasus i nordöst till Algeriet i sydväst.Belägringen av Wien 1683 var det sista osmanska försöket att på allvar hota det kristna Europa. Belägringen hävdes av en polsk-tysk armé som kom Österrike till undsättning. Detta satte gränsen för osmanernas fortsatta expansion norrut i Centraleuropa.Under 1800-talet och början på 1900-talet tilltog problemen då riket både utsattes för ständiga angrepp från yttre fiender och uppror inom rikets gränser. Stora landområden förlorades dels till nya stormakter som Österrike-Ungern och Ryssland, dels till folk inom Osmanska riket som, i den nya tidens nationalistiska anda, gjorde uppror och bildade självständiga stater.Bild: Sultan Selim III håller en audiens framför Felicityporten. Olja på duk. Topkapı Sarayı Müzesi, Istanbul (Inv. 17/163), Wikipedia, Public Domain.Musik: Dreaming Of Paradise av MoodMode, Storyblocks Audio.Klippare: Emanuel Lehtonen Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
Med gäst i rum och en märklig diskussion om ett billigt men samtidigt dyrt plommonstop, det öppnar veckans avsnitt med och ingen förstår riktigt vad Burlin har fått sin hatt-kärlek ifrån. Det pratas om dagens konspirationer, det är veckans svalg och sen är det en djupdykning i veckans ämne. Det är fortfarande frågor kring Burlin och hattar men gossarna försöker trots dettareda ut, genom klassiskt killgissande, vad i hela friden hände med det Ottomanska riket!? Sätt på kaoskoftan och slut upp!
Niklasarna är Riket gör podd denna vecka. Det snackas Apples nya fräsiga skidglasögon, lite mer Zelda (såklart), System Shock Remake, Planet of Lana, Ensliga Sparven och självklart ska det snackas färska intryck från Diablo 4.
Gräv där du står Vi analyserar beståndsdelarna i holländske regidebutanten Nico van den Brinks folk horror-skräckfilm Moloch från 2022. Tomas uttrycker en större tolerans för eventuella manusluckor som gör berättelsen osammanhängande i till exempel danska tv-serien Riket än i föreliggande 94-minutersskräckis och Lars passar på att namedroppa Bestial Summoning när vi ändå har vägarna förbi Nederländerna. Bestial Summoning: det ligger bra i munnen. Det gör Moloch också. Avslutningsvis hör vi först den utmärkta folkmusikensemblen Fjedur göra processen kort med allt det världsliga pisset för ett högre syftes skull, och sedan den en gång berömde sångaren och låtskrivaren John Miles lägga ut texten kring sin kärlek till musiken. Det låter som en blandning mellan tidiga solo-Alice Cooper och Peter Gabriel-Genesis, vilket i teorin vore ungefär världens bästa artist, men vi nöjer oss med att dubba honom till hertigen av FM-prog. I övrigt är det roligare ju mindre du som lyssnare vet på förhand. Hundra pluttar ska fördelas, det är allt som bör vara känt. Har du sett Moloch? Gör det innan du lyssnar, även om vi håller det hela hyfsat spoiler-fritt. Den ligger vid publiceringsdatum uppe i utmärkt kvalitet på www.cineasterna.com, vilket är en streamingstjänst du kommer åt med ditt lånekort. Om du inte har ett lånekort har du problem, sannolikt inte bara med att se Moloch i utmärkt kvalitet. Sök hjälp hos ditt lokala bibliotek. Där kan du även låna gamla och nya böcker gratis i obegränsade kvantiteter och dessutom be personalen köpa hem allt du någonsin kommer vilja läsa, även det till den sammanlagda kostanden av noll kronor. Passa på innan SD och KD stänger ner hela skiten och börjar med Fjedur dygnet runt i alla statliga mediekanaler. Bortom Patreon-porten i Vargtimmens innersta rum erbjuds dubbel speltid med b-sidan Men i regi av den geniale Alex Garland, högt upp på önskelistan över filmer från 2022 som lyssnarna vill höra oss göra detta med. Göra vad? Fördela hundra pluttar, förstås. För Patreon-soldater börjar det innehållet vid 00:51:13. Nostalgi, löst tyckande och akademisk analys.
Support this show http://supporter.acast.com/vigartillhistorien. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
Konstantinopels fall år 1453 var slutet på den månghundraåriga kristna riksbildningen Bysan, men egentligen var nog det viktigaste resultatet det osmanska rikets slutliga etablering – med den nya huvudstaden Konstantinopel, dagens Istanbul, som centrum.Framför Konstantinopels murar samlades en osmansk här på åtminstone 60 000 soldater med ett effektivt artilleri. De omkring 8 000 försvararna höll de osmanska anfallen stången från den 7 april fram till den 29 maj då staden till slut föll. I striderna ingick inte bara strider man mot man utan för den tiden tung artilleribeskjutning, underjordiska strider och sjöstrider.I den nymixade reprisen av avsnitt 24 av Militärhistoriepodden samtalar historikern Martin Hårdstedt med idéhistorikern Peter Bennesved som Konstantinopels fall.Konstantinopel hade fungerat som huvudstad för ett rike som existerat i mer än 1000 år beroende på hur man räknar. Bysantiska riket var arvtagaren till Romarriket och under århundraden det största och starkaste kristna riket innan de västeuropeiska rikena etablerades på allvar under tidig medeltid.I mitten av 1400-talet var Bysans bara till namnet ett kejsardöme. Kejsaren i Konstantinopel kontrollerade egentligen bara ett mindre område på den europeiska sidan av Bosporen norr om Konstantinopel och en del områden i sydvästra Grekland tillsammans med ett antal öar. Riket var på alla sidor vid det här laget helt omgivet av det uppåtgående osmanska riket.Den osmanske sultanen Mehmet II behövde visa att han dög som härskare i ett rike som han inte fullt ut kontrollerade. För att starka sin ställning inrikespolitiskt skulle en erövring av det mytomspunna Konstantinopel vara betydelsefullt. Dessutom vill han och den osmanska ledningen för alltid undanröja ett kristet brohuvud i veka livet på det osmanska riket. När snaran sakta drogs till kring Konstantinopel vädjade den bysantinske kejsaren Konstantin XI om hjälp. Men hans rop lämnades obesvarade eller med svävande löften. Påven, Ungern, Genua och Venedig hade begränsade resurser och var involverade i egna maktstrider.Du som vill ta reda på mer slaget och Bysantinska riket kan läsa David Nicolle Constantinople 1453. The end of Byzantium, Oxford 2000 och Judith Herrin, Det bysantinska riket, Höör 2009.Bild: Belägringen av Konstantinopel, av Philippe de Mazerolles - Bibliothèque nationale de France Manuscript Français 2691 folio CCXLVI v [2] Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
Jason details the drama from this week, We get a double RIKet update and we chat random facts. Find our Patreon page HERE.Join the How 'Bout This Discord server to be part of the conversation.Spark Podcast Network.Executive Produced by Jason Geary, Karl McConnell and Rik Brown.Produced and Edited by Jason Geary.Music by THE Robbie Ellis. Check him out on Spotify here. ★ Support this podcast on Patreon ★
Nu är den här: Han-domstolen! Här dömmer vi hanar till dödstraff eller utvisning från hagen med socialtjänst där de kanske kan förbättras från åsna till maximus-häst! Vi pratar även om att Mathilda är avundsjuk på Johannas nya äldre man och vi säljer alla våra ägodelar på Instagram! The Olsson Sisters produceras av Digital Icon Agency
Synet i de tre siste kapitlene zoomer inn på det greske rikets undergang, før boka ender med at Guds rike kommer.
Nebukadnesars drøm i kapittel 2 er viktig for å forstå boka siden dette tas videre i kap 7-12. Drømmen forutsier at fire jordiske riker skal herske på jorden før Guds rike griper inn og knuser alle disse andre rikene.
Sanna och Micke åker på citat ”knullhelg” i Köpenhamn och hamnar på middag och filmvisning med Lars von Trier och ”Riket”. Hade vi en baktanke när vi valde papporna till våra barn? Vad säger relationsgurun Esther Perel om avståndets inverkan på kåthet? Och hur blir vi kåta samtidigt? Spännande (nedslående) forskning och kvinnors fejkade orgasm och så är vi helt oense om avkragandet av den otrogne biskopen i Visby! Succé!!! See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.