Jag vill vara en lärare som...

Fredag! Fika? Japp! Daniel reflekterar över vikten av att ibland utsättas för samma behandling som elever utsätts för, så att man som lärare eller ledare får förståelse för vad elever upplever i olika situationer. James Nottingham pratar om att vi behöver träna elever i attityder och värderingar, och att detta behöver ske medvetet. Och som vanligt hoppas vi på skön känsla och fredagsfeeling.

Höst, kaffe och fredagsfika. Daniel reflekterar över vad som är det bästa med att vara lärare och påpekar vikten av att dela de goda ögonblicken med varandra. James Nottingham bidrar med en utmaning att synliggöra framsteg och att fira dessa tillsammans.

Lev Vygotskij har med sina teorier haft stort inflytande över pedagogik och undervisning i många sammanhang under de senaste decennierna. Vi har själva stött på hans teorier och texter både i utbildning, praktik och fortbildning. Men vad sa han egentligen? I detta avsnitt så stannar vi upp vid ett antal påståenden som Vygotskij i olika texter har hävdat och reflekterar kring dessa för att se vilken betydelse de har för oss i vår praktik och även kan ha för andra. Till exempel så funderar vi kring lärarens betydelse, hur kunskap kan vara en kraft till förändring och hur vi kan se på elever inte bara var de befinner sig i nuläget utan vad som kan vara möjlig utveckling. Vygotskij kommer man säkert i kontakt med om man rör sig i skolans värld, men vi är övertygade om att hans teorier är applicerbara i alla möjliga sammanhang där lärande, utveckling och ledarskap är centralt.

Fredagsfika igen efter sommarlov! Vi reflekterar över hur vi kan göra eleverna delaktiga i pedagogiken på riktigt. James Nottingham pratar om hur samtal kan ha olika karaktärer, och hur detta kan påverka om lärandet utvecklas mer eller mindre. Dessutom försöker vi gå till botten med vad som egentligen menas med att fika. Mycket nöje!

Vi samtalar med James Nottingham i detta avsnitt. James Nottingham är ledare för Challenging Learning och ligger bland annat bakom The learning pit som vi har refererat till flera gånger i denna podd. Under våren har James deltagit i våra Fredagsfika med Daniel där han har levererat hälsningar och utmaningar till oss. Samtalet i detta avsnitt tar sin utgång i de hälsningar vi hört från James under våren. Några av de områden som berörs är vikten av att dela erfarenheter och kunskap med varandra, om vikten av att träna samarbete, hur viktigt det är att bry sig om de man samarbetar med samt att kunna finna rätt nivå när man ska utmana elever. Vygotskij nämns. liksom zonen för proximal utveckling, samt en modell kallad The four C:s of thinking.

Inför sommarlovet så reflekterar Daniel kring sommarlovets inverkan på lärandet. Hälsning från James Nottingham om hur vi hanterar misstag och misslyckande. Och så lite kaffe, förstås.

I vårt fjärde avsnitt som behandlar grit pratar vi om hur vi kan vara med och hjälpa andra framåt i detta. Vi pratar om hur man som förälder kan vara med och bygga upp grit i sina barn. Vi pratar även om hur andra vuxna spelar roll för att grit ska utvecklas. I avsnittet tar vi upp en del konkreta tips på vad man kan göra, och även en del saker man kan tänka på vad gäller utmaningar, beröm, hur man pratar om svårigheter och hur man kan visa förväntningar. Avsnittet vänder sig till lärare, föräldrar, ledare och till dig som på ett eller annat sätt vill vara med och utmana och påverka medmänniskor till att utvecklas.

Denna vecka reflekterar vi över vilken betydelse attityd och passion kan ha hos en lärare eller ledare. Vi får en hälsning från James Nottingham där han pratar om olika sätt att tänka mer utvecklat, sätt som vi kan träna hos dem vi leder. Välkomna med på fredagsfika.

I det tredje avsnittet om grit så pratar vi om hur man kan bygga sin grit, och utgår från hur man kan göra detta i sig själv. Vi utgår från fyra psykologiska tillgångar som är viktiga för att bygga grit, nämligen intresse, övning, syfte samt hopp, och utvecklar dessa genom att prata om vad de innebär och vilken betydelse de har för att utveckla och bygga grit. Det blir både teoretiska reflektioner, men även en del praktiska tips som landar i de dagliga ansträngningar som sker både i skolan och andra sammanhang där det är viktigt att lära sig konsten att inte ge upp.

I denna veckas fredagsfika reflekterar vi över om man kan forma sina lektioner ungefär som en saga är uppbyggd, och vi får en hälsning som utmanar oss att träna dem vi leder i att gå på djupet i sina kunskaper för att kunna använda dessa i nya situationer, och hur detta kan hjälpa oss att identifiera våra elevers lärande ett år som detta då vi till exempel inte har några nationella prov.

I det andra avsnittet i vår serie om tre avsnitt med fokus på grit, så försöker vi att bena ut varför grit skulle vara viktigt, något att ta på allvar och räkna med. Vi samtalar om vad begåvning är, om detta är något som står i kontrast till ansträngning och varför vi är så fascinerade över begåvning som fenomen. Vad är talang, och finns det en risk med att vi fokuserar för mycket på just talang och begåvning? Vidare reflekterar vi över vad som kan vara medfött och vad vi förvärvar, vad som är av arv och vad som är av miljö, och på vilket sätt teorierna kring grit har med detta att göra. Vi pratar även om målsättningar och hur man kan sortera in sina mål i livet i olika nivåer för att skapa medvetenhet kring vilket fokus man håller. I vårt resonemang kopplar vi till teorier kring growth mindes och påstår att detta kan vara en nyckel för att kunna träna sig i grit. Vill du veta mer kan det vara idé att lyssna på vårt första avsnitt om grit samt våra tre avsnitt som vi gjort om mindset.

Vi dricker kaffe och pratar om lärande. Idag reflekterar vi över om det är så att bästa sättet att bygga gruppdynamik som är gynnsam är att göra detta inom den ordinarie undervisningen. Vi får dessutom en hälsning från James Nottingham som reflekterar över motivation, framgång och utmaningar och hur detta hänger ihop.

Vårt första fredagsfika! Vi har det gott, fikar och pratar om lärande. I avsnittet: corona, självkontroll och socialisation. Extra nöjda är vi över att vi får en hälsning från James Nottingham från Challenging Learning. Välkomna att fredagsfika med Daniel!

Vad är grit och vilken betydelse har det? I tre program kommer vi att beröra grit för att försöka skapa en djupare förståelse för vad grit är och på vilket sätt grit kan ha betydelse för hur vi lyckas med det vi tar oss för. I första avsnittet pratar vi en del om vad grit är, och framförallt hur teorierna om grit växte fram. Vi följer den utveckling som forskaren Angela Duckworth gjorde när hon utvecklade grit-teorin och gör nedslag i några händelser i hennes liv som var av avgörande betydelse för denna utveckling. Finns det något svar på varför vissa ger upp och andra inte gör det?

De begrepp vi använder i dagligt tal och även i vår yrkesverksamhet representerar så mycket mer än bara ren fakta. Vi associerar och tolkar på olika sätt utifrån förståelse och tidigare erfarenheter. Vissa begrepp kan vara svårare att tolka än andra. Ibland kanske vi menar olika men säger samma sak, ibland kanske vi menar samma sak men uttrycker det olika. I det här avsnittet pratar vi om vikten av att faktiskt samtala om hur vi förstår de begrepp vi använder i vår verksamhet. Kanske är det viktigaste att vi är medvetna om att vi inte alltid tänker likadant, och att denna förståelse för varandras olikheter kan hjälpa oss att ändå dra åt samma håll. I avsnittet så samtalar vi om några begrepp som ibland tolkas olika. Det finns givetvis fler sådana begrepp än de vi ger exempel på här. Syftet med avsnittet är inte att berätta vilken den rätta tolkningen är, utan främst att lyfta vikten av dialogen kring begrepps betydelse.

Är forskning viktigt, eller klarar man sig utan den? Går det att utvecklas utifrån bara sunt förnuft, eller behövs olika utmanande infallsvinklar och ny kunskap? Gör forskning nytta för undervisningen i skolan, går det ens att bevisa teser med evidens? I avsnittet diskuterar vi hur man på olika sätt kan förhålla sig till forskning som rör skolan och pedagogiken, och på vilket sätt detta kan hjälpa oss i vårt uppdrag. Vi målar upp bilden av några olika förhållningssätt gentemot forskning, och samtalar kring några olika fällor det lätt går att hamna i. Vi försöker också ge oss på att presentera vad vi tror är ett sunt sätt att förhålla sig till forskning och till sin egen utveckling som lärare, pedagog och ledare.

För att utvecklas behöver vi veta vad vi ska fokusera på, och för att veta vad vi ska fokusera på behöver vi utvärdera det vi gjort. Detta gäller på många områden, även skolans. Ofta utvärderas elever på olika sätt, det här avsnittet handlar dock om att som lärare utvärdera min egen insats i lärandeprocessen. För att utveckling ska bli fruktbar behöver den vara sund på så sätt att vi inte vill hamna i ytterligheter av tolkningar när det gäller min egen insats. Vi lägger i samtalet fokus på VAD det är vi skulle kunna utvärdera och i vilka sammanhang detta kan ske. Vi påpekar att det finns en poäng med att göra detta på egen hand, att inbjuda elever i processen samt att göra det tillsammans med kollegor. Vi rör oss i skolan värld i vårt samtal, men det finns många beröringspunkter för den som syssla med ledarskap i andra sammanhang, till exempel som förälder eller ledare.

Vikten av god ämneskunskap betonas i detta avsnitt, men vi passar på att bredda begreppet. För att bedriva god undervisning behöver vi vara trygga med att använda olika metoder och förstå förmågor och färdigheter som ska tränas, men att vara trygg i ämnet som undervisas är minst lika viktigt för att det ska bli bra. Men ämneskunskap handlar inte bara om att ha kunskap om fakta, även om detta givetvis är viktigt. Vi lyfter vi vårt samtal tre aspekter av ämneskunskap som alla behövs för att undervisningen ska bli kvalitativ och graden av lärande öka.

Wolfgang Klafki, tysk didaktiker, formulerade fem frågor att ställa sig inför varje undervisningstillfälle för att göra undervisningen meningsfull och anpassad till elevgruppen. Vi har utgått från dessa frågor och diskuterar hur innehållet på en lektion kan sättas i ett sammanhang, vilken betydelse det har för elever innan lektionen och i framtiden, hur ämnet är beskaffat, dels innehållsmässigt, dels utifrån styrkor, svagheter och svårigheter, samt hur man som lärare på bästa sätt kan undervisa ämnet. Didaktik handlar om att reflektera över hur man ska undervisa ett innehåll på bästa sätt, och det är det som är fokus för detta samtal. Det utlovas inga tydliga metodtips, snarare ett förhållningssätt.

Elever påverkas starkt av omgivningen de växer upp i när det gäller attityd till kunskap och lärande. Hemmet har stor påverkan, men även kultur, kamrater eller samhället. Detta är något som vi som lärare måste förhålla oss till, samtidigt som vi är övertygade om att läraren också spelar stor roll för elevens lärande. Utifrån detta perspektiv samtalar vi i detta avsnitt om hur vi vill vara förebilder när det gäller att ha en bra attityd gentemot lärande, kunskap och bildning. Vi har funderat på några saker var, några attityder som vi vill smitta våra elever med. Vi delar dessa med varandra och med dig som lyssnar. Kanske håller du med, kanske har du andra attityder och förhållningssätt som är viktiga att sprida.

"Det sätt du ser på mig vill jag också skall vara mitt sätt att se på mig själv". Detta avsnitt handlar om mötet som sker i lärandet, mötet mellan lärare och elev, ledare eller barn eller varför inte förälder och barn. I alla lärandesituationer finns ett möte, och vi pratar om saker som vi funnit viktiga att tänka på för att detta mötet ska bli fruktbart. Vi pratar om vikten av att bli sedd, hur bemötandet i lärandesituationen kan vara avgörande, om betydelsen av att skapa en jag-du-relation och hur viktigt det kan vara att lära känna eleven. Vi samtalar om effekten av ett konstruktivt möte. Vidare pratar vi om att vara professionella i detta möte och denna relation, att det är jag som lärare som måste ha en vilja att se och förstå och att det är viktigt att se barnet i sitt sammanhang. Mötet vi pratar om är asymmetriskt, och då är ett etiskt förhållningssätt av största vikt. Därför behandlar vi i vårt samtal hur vi vill och tror att vi kan utvecklas i detta, att möta eleven för att möjliggöra lärande och utveckling.

I detta avsnitt har vi samtalat med Ida Necovski, en av våra specialpedagoger. Vi arbetar tillsammans med henne och har blivit nyfikna och peppade av hennes tankar. Samtalet kretsar mycket kring möjligheten att göra extra anpassningar greppbara och något som blir en naturlig del av det som sker i klassrummet. Vi tar upp elevhälsomötet, EHM, och vilken betydelse det har för kartläggning och för att förstå hur vi kan gå vidare och för att förstå vad vi kan påverka. Vi pratar om att få rätt perspektiv på svårigheter, och vilken betydelse kontext och miljö har. Förhållningssätt i stället för anpassningar, att gå från kategoriskt tänk till ett relationellt, samt vad ett salutogent förhållningssätt innebär är andra saker vi tar upp. Mot slutet av avsnittet några saker att tänka på för att få till en undervisning som passar många.

Vi har i detta avsnitt intervjuat fyra kollegor om vilka rutiner de tycker är viktiga och på vilket sätt dessa rutiner kan skapa förutsättningar för att lärande ska ske. Kollegorna är verksamma i olika enheter och verksamheter inom skolan, och har således olika grupper och fokus att förhålla sig till. Likväl sysslar de alla med lärande på flera sätt. Vi samtalar kring vilka rutiner de har i sin verksamhet, varför dessa är viktiga och vad som kan hända när rutinerna frångås av olika anledningar. Hela tiden med lärande i fokus. Mot slutet av avsnittet reflekterar vi över det vi hört från våra kloka kollegor. En stund av lärande för oss som gör podden, och förhoppningsvis även för lyssnaren.

I det här avsnittet pratar vi om studiero, och sambandet mellan studiero och lärande. Vi utgår från skolinspektionens publikation "Skolans arbete för att främja studiero" som finns att läsa på skolverkets lärportal under fliken "Främja likabehandling". Efter att definierat begreppet "studiero" går vi igenom innehållet i rapporten: -Goda förutsättningar för att skapa studiero, såsom väl planerad undervisning, struktur och kvalité, variation i undervisningen samt att läraren tar ansvar. -När det inte fungerar så bra med studiero, där både lärarstöd, innehåll samt brist på ramar och struktur tas upp som exempel. -Rektors roll och ansvar när det gäller styrning och uppföljning, och konstaterar att rektor tillskrivs stort ansvar för att det ska finnas förutsättningar för studiero. Efter detta diskuterar vi resultatet i rapporten, och kommer bland annat fram till att läraren är viktig, samt att det finns ett tydligt samband mellan studiero och lärande. Det behövs ordning, både i klassrummet och i huvudet på eleverna.

Lagom till skolstart och planeringstider släpper vi ett avsnitt om alignment. Det handlar om att vara medveten om den röda tråden i planering och genomförande av undervisningen, att syfte och mål med det vi gör ska hänga ihop. I avsnittet pratar vi först om begreppet alignment och försöker definiera vad detta är och varför det är viktigt. Vi blir sedan lite mer praktiska och ställer oss frågan hur vi på olika sätt kan göra detta, både inför, under och efter vi läser och tränar olika saker i vårt lärande och i vår undervisning. Vi lyfter även några varningar och problematiseringar mot slutet för att belysa några saker man bör tänka på. Avsnittet rör sig mycket inom skolans värld, men som vanligt tror vi att detta är något som kan appliceras på en rad områden där ledarskap och lärande är i fokus.

I detta avsnitt samtalar vi om bemötande i skolan, med fokus på hur vi bemöter elever. Vi är övertygade om att bemötandet är viktigt för hur lärandet ska fortlöpa då vi arbetar nära våra elever på olika sätt, och vi tror att bemötandet kan vara ett viktigt verktyg för att nå fram till elever på olika sätt och för att förtroende ska skapas. Utifrån egna erfarenheter, samt utifrån att vi är övertygade om att det är viktigt att medvetet reflektera kring ämnet, samtalar vi om olika sätt att förhålla sig till bemötandet. Vi har samlat några tankar var som utgångspunkt för vårt samtal.

I detta avsnitt spinner vi vidare på något vi snuddade vid när vi spelade in vårt avsnitt om förförståelse. Avsnitten handlar om flipped classroom, en arbetsmetod som vi har anammat just för att skapa förförståelse hos våra elever. Men vi ser många andra fördelar med denna metod också. I avsnittet reder vi ut begreppen och förklarar vad flipped classroom handlar om, att vända på konceptet och ge något slags uppgift innan lektionen för att ge mer tid till träning och hjälp under lektionstid. Vi pratar om syftet med flipped classroom, och sedan pratar hur man kan arbeta med detta. Vi utgår till stor del från våra egna erfarenheter i vårt samtal. Till sist försöker vi att problematisera något genom att lyfta både eventuella nackdelar och fördelar med flipped classroom som arbetsmetod.

I detta avsnitt samtalar vi om lärande, med fokus på varför vi så gärna pratar om lärande. Vi har valt några tankar var kring lärande som vi delar med varandra och samtalar utifrån. Vi pratar hellre om vad vi lär än om vad vi gör när vi pratar om undervisning, skola och utveckling. Välkommen att hänga med i samtalet.

I detta avsnitt pratar vi om variation i undervisningen. Vi börjar med att ge några olika aspekter av vad variation kan vara i undervisning, och hur man kan se på begreppet variation utifrån dessa aspekter. Variation sker både vad gäller metoder, nivå i undervisningen och i vilket sammanhang vi lär oss. Sedan går vi vidare med att se hur vi kan se på variation vad gäller metoder och hur variation kan vara en metod i sig, vi pratar om vad vi menar med variation av nivå i undervisningen och syftet med detta samt pratar om varför det är viktigt med variation av kontext och sammanhang när vi lär oss. Vi problematiserar genom att fundera på om det finns några eventuella risker eller svårigheter med variation. Till sist ger vi några tips på egen fördjupning för lyssnaren.

Avsnittet handlar om förförståelse. Vi pratar om vad förförståelse är, både för den enskilde individen och för hela gruppen. Vi fortsätter att samtala kring varför förförståelse är viktigt, varför det är viktigt att ta hänsyn till förförståelse som finns och hur vi kan förhålla oss till denna i det lärande som sker. Vi pratar om hur vi kan göra för att ta reda på elevernas förförståelse. Avsnittet behandlar även problem som skulle kunna uppstå utifrån och kring förförståelse som finns och hur man kan förhålla sig till detta. Vi nämner även tips på hur man kan skapa förförståelse hos elever där sådan kanske saknas.

De senaste åren har kunskap och förståelse för hur olika mindset kan påverka elevers lärande och attityd till skola till stor del förändrat och format våra möten med olika elever, till det bättre. Beteenden som till en början kan verka störande, jobbiga eller på andra sätt utmanande kan ofta ha en bakomliggande orsak som vi behöver komma åt och förstå. Det här avsnittet handlar om hur vi med hjälp av förståelse av mindset bättre kan bemöta några av dessa elever som vi har erfarenhet av. Avsnittet bygger på några olika fall, case om man vill, som vi har skrivit ihop utifrån några olika elevtyper som vi mött genom åren. Vi resonerar kring problematiken, hur elevens inställning och beteende tar sig uttryck, samt lite att tänka på när vi bemöter eleven för att försöka hjälpa denne framåt. Vi refererar en del till saker vi tagit upp i tidigare avsnitt. Framförallt bygger vårt samtal på de avsnitt vi gjorde i ett tidigt skede av podden som handlar just om mindset, och det är bra att känna till teorierna kring detta för att lättare hänga med. Vi refererar även till the learning pit, eller "gropen" som vi benämner den här, samt till utmaningar som vi även pratat om tidigare. Inga quick fix utlovas, mer om ett förhållningssätt.

Vi pratar om utmaningar i detta avsnitt av podden. Vi börjar med att försöka definiera vad utmaningar är och hur de fungerar inom lärande för att föra lärandet framåt. Efter det pratar vi om hur man kan göra, av vikten av att börja i det för eleven kända men att utmana genom att göra det jobbigt i lärprocessen ibland. I samband med detta samtal ger vi några konkreta tips på vad man kan göra. Följsamt lärande är en nyckel för att detta ska fungera. Vi tar även upp risker med utmaningar och diskuterar om det alltid är så att det är läge att utmana eller om det finns behov av att inte göra detta ibland. Vi refererar en del till förra avsnittet om flow, men även en del till tidigare resonemang om mindset då vi pratar om ur rätt utmaningar kan vara en hjälp i situationer med fixed mindset. James Nottingham och Lev Vygotsky nämns. Lätt är tråkigt, svårt är spännande!

I det här avsnittet pratar vi om flow. Vi reder ut hur begreppet flow kan förklaras och vad det innebär. Sedan delar vi erfarenheter av detta tillstånd från våra liv och ta upp olika situationer i vår vardag där vi upplevt flow. Efter det rör vi oss mest i skolans värld. Vi ser om det finna några nycklar som man kan använda sig av för att uppnå flow hos eleverna, men också om det finns tendenser som kan vara ett hinder. Under stor del av avsnittet tittar vi på olika aktiviteter och övningar som vi har använt där vi sett att elever har nått ett tillstånd av flow.

Avsnittet handlar om aktivt lärande. Vi har båda testat en del med simuleringar och liknande metoder för att låta eleverna delta i ett aktivt lärande. I avsnittet pratar vi om vad detta är för något, om olika vinster vi har sett med detta arbetssätt samt tips på saker man kan tänka på när man använder arbetssättet och när det kan vara lämpligt. Några exempel på övningar nämns också i avsnittet.

I det här avsnittet pratar vi om kollegialt lärande. Forskning pekar på att lärande och utveckling som sker tillsammans i kollegium och liknande sammanhang under längre tid har störst effekt för positiv förändring och resultat, och vi pratar utifrån egen erfarenhet om hur det kan vara möjligt att jobba för detta. Vi samtalar en hel del om styrkorna med detta, och ger en del praktiska tips för hur det skulle kunna vara möjligt att lägga upp kollegialt lärande. Vi problematiserar också. Ibland kan det vara svårt och trögt att nå förändring i ett kollegium. Detta har vi fått mail om, och vi har även egen erfarenhet av detta. Vi tänker en del kring detta och ger några tips på hur vi tänker att man skulle kunna göra i en sådan situation.

Vi samtalar om vad en pedagogisk värdegrund är, varför det är viktigt att ha en sådan och hur det kan vara till nytta för oss i vår vardagliga undervisning.

Vi tar nya tag och drar igång säsong tre av Jag vill vara en lärare som... Vi pratar om förväntningar och utmaningar inför en ny termin i skolan, och vi blickar lite bakåt men mest framåt kring det vi gjort i vår podcast.

Vi pratar om mål. Vad mål är och kan vara, hur vi ser på mål i undervisningen, varför detta är viktigt, hur mål kan kommuniceras och hur vi kan arbeta mot mål. Mycket av det vi säger i detta avsnitt kopplas till sådant vi sagt i tidigare avsnitt. Inte minst hänger det ihop med formativ bedömning och feedback. Vi tror att mål är något som gör lärandet tydligare, och att det är något vi kan kommunicera såväl i skolan som i andra miljöer där lärande och utveckling sker. Vi vill också skicka med ett tydligt fokus på vad vi lär snarare än vad vi gör, inte minst i vår undervisning. Mycket nöje!

Vi gör en nystart och pratar om vår podcast. Dels om vad vi har för tankar med en ny säsong, dels en tillbakablick och lite tips för den som hittar hit nu och vill börja lyssna på oss. Mycket nöje!

I detta avsnitt pratar vi betyg och resultat, och höjer ett varningens finger för att handskas med detta på ett sätt som inte för lärandet framåt. Vi pratar om vad vi ser för eventuella risker med detta och hur man kan göra när man ska kommunicera resultat och betyg med elever. Dessutom lyfter vi alternativ, hur vi kan kommunicera med våra elever istället för ett gynnsamt lärande.

Ett avsnitt där vi försöker förklara The learning pit, en modell över lärande framtagen av James Nottingham. Vi diskuterar vad denna modell har fått för betydelse för oss när det gäller lärande, hur vi försöker tillämpa den i vår verksamhet och vilken betydelse den kan få får den som går igenom lärandeprocessen. Vi refererar till filmklipp som finns länkat på vår hemsida jagvillvaraenläraresom.se

I det här avsnittet tittar vi lite mer på hur vi kan se varandra i en klass som antingen resurser eller konkurrenter. Vi pratar om vilken effekt vi tror kan uppstå då vi arbetar tillsammans och knyter detta till aktuell forskning. Vi tar även upp några konkreta tips på hur man kan göra för att lära tillsammans i ett sammanhang, men också några faror man ska akta sig för.

Detta avsnitt fokuserar på hur vi kan skapa förutsättningar för ett gemensamt lärande, där elever lär tillsammans. Vi intervjuar Pernilla Ruthér, en av våra kollegor på Furulidskolan i Aneby. Pernilla har stor erfarenhet av att arbeta med olika former av kamratbedömning och andra arbetssätt som skapar ett lärande - tillsammans!

I detta avsnitt höjer vi ett varningens finger för att komma med fel sorts beröm. Vi pratar om hur vi kan berömma, vad vi ska berömma och vad beröm gör med oss. Samtalet utgår från hur beröm kan påverka lärande i olika situationer. Vidare berör vi belöningar i samband med lärande, och lyfter risker som kan finnas med detta.

Vi pratar om hur feedback och återkoppling kan vara ett redskap för att föra lärandet framåt mot målet. Vi pratar om vad som gör feedback effektivt och relevant, och vad som gör feedback till ett redskap som blir relevant för eleverna.

Vi pratar om formativ bedömning, eller följsam undervisning. Vi pratar om vad bedömning är och hur man kan använda detta som ett redskap för att föra lärandet framåt. Vi pratar om vilken betydelse olika aktörer i lärandet har för varandra och hur vi tillsammans deltar i lärprocessen. Avsnittet ger en överblick av formativ bedömning.

Vi pratar om hur vi kan vara med och motivera elever tillsammans med vår kollega Michael Berg. Ge oss gärna respons genom att besöka vår facebooksida https://www.facebook.com/danielochdaniel, vår hemsida jagvillvaraenläraresom.se eller genom att maila oss till daniel@jagvillvaraenläraresom.se

Daniel och Daniel utmanar varandra inför det nya året för att utvecklas som lärare ytterligare.

Vi fortsätter att prata om mindset, och fokuserar i detta avsnitt på hur man kan göra för att forma elevers mindset till att bli dynamiskt. Vi gör detta utifrån tre faktorer som handlar om hur vi tänker, vad vi säger och vad vi gör för ett mer dynamiskt mindset.

Vi pratar om vad mindset är, vilka olika typer av mindset vi ser hos varandra och vilka uttryck dessa kan ta sig i olika lärandesituationer.

En podd om lärande. Vi pratar om aktuell pedagogisk forskning, om erfarenheter vi har av denna och funderar nyfiket på hur vi utifrån detta och olika kollegors erfarenheter kan bli bättre lärare. Med lärandet i fokus vill vi vara lärare som...