Podcasts about syftet

Idag blir det en ny programpunkt i Japanpodden. Framöver kommer vi att väva in reseberättelser från olika platser. Först ut bland reseberättelserna är staden Ise i Mie län. Centralort för den japanska ursprungsreligionen shinto och därmed även djupt förbunden med den japanska kejsarfamiljen. Här hittar vi ett helt annat Japan. Långt ifrån storstädernas neon och puls. Här promenerar man längs grusade gångar i skuggan av majestätiska cypresser. Trots att det är en hel del besökare så råder nästan en andäktig tystnad. Samtalen förs på låg volym och besökarna tassar runt försiktigt mellan helgedomarna.Tradition och historia. Följ med på en vandring i det som man i Japans nationella historieskrivning hävdar är själva ursprunget till allt. Om solgudinnan Amaterasu och om hur Japan - den uppåtgående solens rike - en gång blev till. Dela gärna avsnittet med vänner och bekanta och passa även på att teckna dig för en prenumeration på Japanpodden. NYHETERMöte mellan Ishiba och Trump planeras innan G7-toppmötet i nästa veckaJapans premiärminister Shigeru Ishiba planerar att träffa USA:s president Donald Trump i Washington, D.C., inför årets G7-toppmöte som hålls den 15–17 juni i Kanada.Syftet med mötet är att diskutera bilaterala handelsfrågor, särskilt de amerikanska strafftullarna på japanska exportvaror som bilar, stål och aluminium.Båda ledarna har tidigare uttryckt en önskan om att stärka det bilaterala samarbetet inom handel och säkerhet, men Trump har hittills inte varit villig att dra tillbaka eller sänka tullarna på japanska bilar. Incident med Shinkansen stoppar tågtrafik i norra JapanTvå vagnar på Tōhoku Shinkansen kopplade isär under en färd nära Fukushima, vilket orsakade panik bland passagerare ombord.Ingen person kom till skada, men incidenten har lett till stora avbrott på tågtrafiken till Akita och Yamagata.Nu kommer tekniker att inspektera alla kopplingar i höghastighetstågen.Det är första gången som ett liknande tillbud drabbar Shinkansen som annars anses extremt säkert.Järnvägsbolaget JR East har bett om ursäkt och lovat gå till botten med incidenten. "My Number"-kortet kan användas som körkort från mars 2026Regeringen har beslutat att det nationella ID-kortet, "My Number", ska kunna användas som körkort från och med mars 2026.Därmed hoppas man kunna förenkla identifiering och digitalisering av offentliga tjänster.Användare kommer att kunna använda både ett fysiskt kort och en digital variant som app i mobilen. I och med detta hoppas regeringen kunna minska kostnaderna för utfärdande av separata körkort.Säkerheten i det nya systemet har ifrågasatts, men den ska garanteras genom stark kryptering och så kallad tvåfaktorsautentisering.De äldre körkorten kommer vara giltiga fram till slutet av 2029.Befolkningskrisen fördjupas – lägsta födelsetalet sedan 1800-taletUnder 2024 föddes endast 686 061 barn i Japan – den lägsta antalet sedan mätningarna började 1899. Födelsetalet sjönk till 1,15 per kvinna, vilket innebär att befolkningen kommer att fortsätta minska.Premiärminister Ishiba har kallat situationen för en "nationell kris i slow motion" och har utlovat omfattande reformer för att stötta barnfamiljer, inklusive gratis förskola och längre föräldraledighet.Men kritiker menar att strukturella problem som otrygga anställningar, bostadsbrist och könsroller också måste åtgärdas.Trenden påverkar även pensionssystemet och framtida arbetskraftstillgång.En särskild myndighet med ansvar för befolkningsfrågor kommer nu att inrättas.Sumostjärnan Onosato Japans 75:e yokozunaSumobrottaren Onosato har blivit utnämnd till Japans 75:e yokozuna, den högsta rangen.Detta efter att han i maj tog hem sin fjärde turneringsseger med den imponerande sviten 15 vunna och ingen förlorad. Onosato som bara är 24 år gammal, är känd för sin smidighet, teknik och styrka – en sällsynt kombination bland brottare på den högsta nivån. Han är därmed den första japan på sju år att nå yokozuna-status och en del bedömare talar om ett generationsskifte inom sumo, där unga japanska brottare nu utmanar tidigare dominansen av brottare med ursprung i Mongoliet.Mediet Ryo Tatsuki varnar för katastrof den 5 juliDen japanska mangatecknaren och sierskan Ryo Tatsuki håller fast vid profetian om att en stor katastrof kommer drabba Japan den 5 juli.Tatsuki har tidigare förutspått bland annat katastrofen i Fukushima 2011, och har uppnått något av kultstatus i Japan.Många japaner och även utlänningar har redan bokat om sina semestrar och handeln rapporterar ökad försäljning av nödproviant. Inom den etablerade vetenskapen är man dock skeptisk och anklagar Tatsuki för att sprida ogrundad rädsla bland allmänheten. Själv står hon fast vid spådomarna och varnar för ett skalv, en tsunami, eller “något annat” kommer att inträffa den 5 juli. This is a public episode. If you would like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit japanpodden.substack.com

Kåre Moberg var forskare, men när han drabbades av obotlig cancer var det i skönlitteraturen han sökte svar. Bland det sista han gjorde innan han dog i april 2025 var att skriva klart denna essä. Skådespelaren Erik Borgeke har läst in den. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.Zhuangzi, en av daoismens största tänkare, hade en dröm. Han drömde att han var en fjäril. När han vaknade funderade han över om det var han, som människa, som drömt att han var en fjäril, eller om det nu är fjärilen som drömmer om att han är en människa. Jag får kalla kårar av den tanken. Den har något feberaktigt och jagat över sig. Med skräckblandad förtjusning tänker jag: Kan man gå mer vilse än så här?Jag tror att denna rädsla för att vara vilse kommer sig av att jag har en mycket begränsad rumslig föreställningsförmåga. Om någon försöker beskriva till exempel ett torg eller en lägenhet, eller ge mig en vägbeskrivning, så villar jag bort mig redan efter den andra meningen. Detta har gett mig ett mycket dåligt lokalsinne. Om jag lämnar en plats och gör två eller tre svängar, så blir jag osäker på om jag hittar tillbaka.Sedan jag fick veta att jag lider av obotlig cancer, och att jag är tvingad att leva med en mycket begränsad tidshorisont, har min frustration över att inte hitta och ständigt villa bort mig, ökat. Om jag tidigare kunde se vilsegåendet som en möjlighet till nya erfarenheter, och i bästa fall, en möjlighet att vidga mina horisonter, är det nu mer förknippat med existentiell oro.Författaren Rebecca Solnit menar att det är först när vi tillåter oss att vara vilse som vi också gör det möjligt för oss att leva på riktigt. För dagens kontrollmänniskor, som stramt vakar över vilken riktning och kurs som deras liv ska hålla, är det ofta svårt att verkligen tappa bort sig. Detta begränsar deras horisonter och deras möjligheter att leva på riktigt. Ordet ” lost” har på engelska två betydelser: ”vilse” och ”förlorad”. I boken ”Gå vilse: En fälthandbok” skriver Solnit att även om båda innebär kontrollförlust, har de ett motsatt förhållande till omvärlden. När du förlorar något - en sak, ett minne, en vän - så försvinner det ut från vårt synfält eller vår uppfattning, och världen blir mindre. När vi istället går vilse så låter vi det obekanta träda fram och världen blir större än vår kunskap om den.Till skillnad från ordet ”lost”, som har en tveeggad betydelse, så finns det i det engelska språket två ord för det som vi på svenska har gett samlingsnamnet ”labyrint”. ”Labyrinth” och ”maze”. I sin förstnämnda betydelse så handlar det om en konstruktion som följer en förutbestämd stig. Den sistnämnda kan mer beskrivas som en irrgång med flera vägval och förgreningar.Redan under antiken fascinerade labyrinter människan, och de förekom ofta i myter och i religiösa sammanhang. Under medeltiden blev inomhus-labyrinter vanliga inslag som golvdekorationer i katedraler. De fungerade som symboliska pilgrimsfärder för de som, på grund av de rådande omständigheterna, inte kunde bege sig till Jerusalem.Trädgårdslabyrinter, med sina vilseledande irrvägar, förgreningar och återvändsgränder, blev populära som arkitektoniska inslag i slottsträdgårdar under renässansens och barockens Europa. Syftet var att på ett lekfullt och estetiskt tilltalande sätt ge sina gäster möjligheten att bege sig ut på upptäcktsfärd och äventyr, och att erbjuda dem en utmanande, om än något förvirrande och många gånger frustrerande, upplevelse.Solnit ser denna utveckling som ett exempel på hur människans relation till vandring har förändrats över tid; från religiös bot och kontemplation till rekreation och äventyr. Labyrinten, med sin obrutna och utstakade stig, är en inre, meditativ och reflekterande resa. Den mer utmanande och frustrerande irrgången, som kräver koncentration och aktivt beslutsfattande, symboliserar mer livets komplexitet och existentiell osäkerhet. En som gärna placerar sina läsare i denna komplexa osäkerhet är den argentinske författaren Jorge Luis Borges. I labyrint-liknande berättelser, vars invecklade omfång stäcker sig bortom mänsklig fattningsförmåga, förmedlar han en känsla av tomhet, meningslöshet, och – vilsenhet. Det kan var allt från bibliotek där varje tänkbar bok, varje möjlig kombination av bokstäver, ord och meningar existerar, till trädgårdar med en uppsjö av vägval och förgreningar, men där likväl alla valda stigar och verkligheter ändå förekommer samtidigt och parallellt. Som vilsen tonåring imponerades jag dock mest av Borges korta berättelse ”Asterions hus”. Där beskriver minotauren på Kreta sin labyrint och sitt förhållande till den. Trots att han vet att den har öppningar till omvärlden, anser han likväl att den är lika stor som världen – eller snarare, att den är världen.Borges gav mig en oerhört stark klaustrofobisk och trängd känsla, genom att beskriva något som var byggt för att stänga in, samtidigt som jag också drabbades av det motsatta, det vill säga, en apeirofobisk känsla av det oändliga. Labyrinten, som egentligen var en väl avgränsad konstruktion, kändes likväl gränslös när jag reflekterade över de nästintill oändliga kombinationer av stigar som kunde tas.Idag är det inte de oändliga vägvalen, möjligheterna till äventyr och att gå vilse som lockar mig. Trots att min ålder placerar mig mitt i livet, då man borde vara öppen för, och längta efter något nytt, så är min tidshorisont allt för begränsad för detta. Så varför går jag och tänker på labyrinter och irrgångar? Resor och äventyr i de grekiska myterna påminner ofta till sin struktur antingen om det ena eller det andra. Det gör allvarliga sjukdomar också.Inte sällan beskrivs sjukdomsförlopp som resor där den drabbade är en ofrivillig resenär. Man hoppas på att sjukdomsförloppet skall påminna om Jasons jakt efter guldskinnet, och ha en utstakad väg, att Greklands främsta hjältar följer och hjälper en, och där självaste skeppet som man reser med, assisterar en med hjälpsamma spådomar och förutsägelser. Många allvarliga sjukdomsförlopp påminner dock mer om Odysseus irrfärder där en förargad gud kastar ut, inte bara patienten, utan också dennes ofrivilliga medresenärer, på en färd mellan hopp och förtvivlan, med ständiga kursändringar och nya val, medan tidshorisonten krymper allt hastigare, samtidigt som den önskade destinationen – tillfrisknandet - känns alltmer avlägsen. Denna maze är en irrgång med oändliga förgreningar och återvändsgränder.Med mitt dåliga lokalsinne, och min förmåga att ständigt villa bort mig, önskar jag naturligtvis ett sjukdomsförlopp mer likt labyrintens odelade och förutbestämda stig. De stenar som ligger utlagda för att visa vägen plockar jag dumt nog på mig, vilket tynger ned med och gör min färd alltmer mödosam.I de stunder som jag känner mig som mest vilsen tänker jag på ett ord som min dotter lärde mig: ”nångångstans”. Det var naturligtvis en felsägning, men jag älskar ordet som hon skapade. Det fokuserar både på tid och rum. Var man än är, vilse på irrfärder eller tryggt vandrande längs en utstakad stig, så är man någonstans, på en bestämd plats, någon gång, på en bestämd tidpunkt. Oavsett om medresenärerna är frivilliga eller ofrivilliga, och om du har fickorna fulla med sten eller med hopp, så är du, hur vilse eller förlorad du än är, ”nångångstans”.Kåre Mobergutbildningsforskare och statistikerInläsare: Erik BorgekeEssän producerades av Karin Arbsjö och Olof Åkerlund

Tre unga män som ska skyddas från olika gäng placeras i samma stödboende. Bara månader senare dödas en person i ett narkotikabråk.Lyssna på det granskande reportaget, om avhoppare, omsorgsbolag och en dödsmisshandel. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ”SOS 112 vad har inträffat?”En ung kvinna, märkbart skärrad, har ringt 112.”Vad är det som har hänt?”Det är mitt i natten en kväll i september.”Ja men lugn, vi ska hjälpa till här.”Skrik och rop på gatan gör att grannar reagera och tittar ut. I mörkret ser de ett gäng killar och någon skriker ”Jag ska döda dig”.”Berätta för mig vad du ser. Vet ni om någon är skadad?”Personerna på gatan springer plötsligt iväg, men en kille ligger kvar.Den unga tjejen går ut med larmoperatören i telefon.”De är på väg, de måste ligga still där, håll tryck på blödningen där.”Ambulans och polis kommer till platsen och polisen Fredrik blir förundersökningsledare:– Och han är väl ganska illa däran redan ambulansen kommer dit. Men jag tror att de dödförklarar honom på sjukhus då, på akuten.”Ett rörigt ärende”Flera av de inblandade på båda sidor i bråket är skadade. En yxa och flera knivar har använts. Fredriks uppgift blir att försöka bevisa vem som gjorde vad den där natten.– Det var ett rörigt ärende och ska man erkänna så från början så tänkte man väl typ att det här kommer vi aldrig kunna reda ut.Det här är inte bara en vanlig gänguppgörelse i den långa raden av mord under våldsvågen – tre av de häktade är avhoppare som samhället betalar miljonbelopp för skydda.En av killarna kallar vi Adam, honom hittar polisen blodig i sängen i sin lägenhet – precis vid brottsplatsen.Adam kommer till Sverige som sexåring, han växer upp i en mindre svensk kommun med sin mamma, sin styvpappa och så småningom en lillebror. Han spelar fotboll i den lokala klubben, är musikintresserad och när han går på högstadiet startar han ett konto för att dela pranks och utmaningar.Det är mycket konflikter hemma och när han är 16 år placeras han för första gången i ett jourhem.Ett år senare stoppar polisen honom på en busshållplats och skriver i sin rapport att det doftade mycket kraftigt av cannabis. Urinprov från hans jourhem visar att han även använder kokain, benso och Tramadol.Mindre än ett år senare griper polisen honom igen, då på ett hotellrum med narkotika och pengar. Polisen larmar socialtjänsten om att Adam umgås med välkända kriminella.Under våldsvågen blir Adam vittne till ett uppmärksammat mord. Han är då 19 år och vill han bryta med sitt gamla liv. Och socialtjänsten börjar leta efter en skyddsplacering.Stora behovVåldsvågen - med allt yngre förövare - har lett till ett skriande behov av platser på Sis, HVB-hem och även i avhopparverksamhet.I en konferenslokal vid Odenplan i Stockholm befinner sig närmare 200 socialsekreterare och en rad privata omsorgsföretag.Annelie Blomqvist jobbar på HVB-guiden.– Socialtjänsten behöver ju hitta hela tiden nya verksamheter eller nya ställen där de kan placera sina klienter. Så här får ju de träffas på kan man säga neutral mark och kunna skapa kontakter egentligen ett nätverk.Här precis närmast ingången står företaget Patia, de bjuder på godis och energidryck. Vi frågar:Vad säljer ni här idag? Vad vill ni erbjuda socialsekreterarna?– Vi har både stödboende, träningslägenheter, speciallösningar, familjehem... Men sen har vi också... Vad har jag missat? Avhopparverksamhet!Patia beskriver att de har ett rikstäckande stödprogram för personer som vill lämna en kriminell livsstil. De kan få bo i skyddslägenheter och bemannade stödboenden på flera orter i Sverige. Här köper Adams socialtjänst en plats för att han ska få hjälp och skydd.Ska inte vara nära narkotikaPå stödboendet där Adam hamnar arbetar Hanna, som vi kallar henne. Hon berättar varför hon började jobba där:– Just att man kan få till en förändring i en människas liv, ge de här ungdomarna saker som de inte har fått under sin uppväxt, kontinuitet, stabilitet, någon som står kvar framför allt och inte sviker, få dem att lita på vuxenvärlden– Man är ju inte där för pengarna liksom då hade man varit någon helt annanstansI Adams vårdplan står det bland annat att han inte ska ”vistas i riskfyllda miljöer bland individer som brukar narkotika och begår brott.”I samma hus där Patia ger Adam en lägenhet har de också placerat två killar som också lever under hot, fast från andra gäng.– Det ledde till att de blev vänner och precis som det blir när man sitter inne på anstalt att de lärde sig av varandra, de umgicks och påverkade varandra väldigt negativt.På stödboendet bor också andra ungdomar. Men en viktig skillnad finns – för avhoppare får Patia mer betalt:– Det är en mycket högre prislapp på en som är klassificerad som avhoppare än en vanlig stödboendeplacerad ungdom. Då var det att de skulle få x antal timmar terapi per vecka, strukturerad aktivitet per vecka...alltså det var väldigt mycket mer rigid planering, mycket mer noggrant med tanke på timpriset.Socialtjänsten betonar hur viktigt det är att en av killarna ska kunna gå klart gymnasiet, men trots det går det en hel termin utan att Patia ordnar en plats.Samma kontaktpersonPolisutredaren Fredrik får en bild av att de tre killarna inte har särskilt mycket att göra på dagarna:– Nej men jag tror att de hade väl lite för mycket fritid. De skulle nog behövt gå i skolan eller gå klart sin gymnasieutbildning eller någon lärlingsplats kanske.De har – alla tre - samma kontaktperson. Men i stället för att försöka hålla isär dem för han dem samman - på gemensamma aktiviteter. En gång åker de till badhuset tillsammans – en annan gång för att köpa pizza.På det här sättet kunde kontaktpersonen redovisa att han spenderat tid med var och en av sina klienter, trots att man umgåtts i grupp.– Det var ju helt klart för ekonomisk vinning att man sammanförde dem. De fick ju inget egentligen av det de behövde, inget alls.Stödboendet ligger i ett hyreshusområde med smutsiga fasader. Lekplatsen bredvid kallas av boende i närheten för knarklekplatsen, eftersom föräldrar brukar hitta kanyler där.En sommarkväll minns Hanna särskilt väl:– Det här var en lördag jag jobbade, jag hade fått både sms och samtal från grannar för att det hade luktat cannabis i trappuppgången, det var högljutt och det var uppenbart en fest som pågick sent på natten.Det är inte första gången grannarna klagar. Det har under flera års tid kommit in mängder med klagomål till hyresvärden och till Inspektionen för vård och omsorg – IVO – om högljudda fester och att det luktar hasch.”Helt okontrollerat”När vi försöker prata några av grannarna är det ingen som vill tala öppet. Det har varit stödboenden här länge men allt blev värre när Patia kom menar en granne:– Ja, det blev sämre. Det var helt okontrollerat. Det är helt okontrollerat.Hanna säger att hon får höra av sin chef att grannarna är gnälliga, men hon menar att klagomålen verkligen inte var överdrivna.Hon berättar att den här lördagsnatten ringer hon Adams kontaktperson om den stökiga festen men att han inte ser någon anledning att åka dit:– Och sen dagen efter så kommer kontaktpersonen till mig på kontoret och säger att nej, jag har tagit urinprov på de här tre killarna nu och alla är rena, så att det har inte försiggått något intag av droger.– Vilket vi tyckte var väldigt väldigt konstigt för vi vi kände ju på lukten och såg ju vad som pågick liksom.Efter den här festen flyttas Adam till en ny lägenhet, som inte ligger i samma hus, men i samma område.Men det dröjer inte länge innan det ringer hos Patia igen. Den här gången är det polisen.– Patia får ett samtal att det har varit en ett mord eller någon har dött som är placerad på Patia, först tror man att det är den här killen som har blivit mördad men sen får man reda på att det är han och eventuellt då två andra som har haft ihjäl en annan kille.Flera häktadeNu sitter plötsligt flera av Patias klienter häktade – misstänkta för mord. Polisutredningen leds av Fredrik och han upptäcker att de tre avhopparna inte bara tog droger:– Och utredningen visar ju att de sålde ju knark. De gick ju med sådana här, som vi säger, becknarväskor. Vi tog in mycket filmmaterial så jag ser att de går med sina becknarväskor och de säger ju själva i förhör att de sålde droger och köpte droger.Adam har försökt kräva in en drogskuld och det har lett till flera bråk. Den här natten tar killen – som senare blir dödad – med sig sina kompisar och letar efter Adam.De är runt tio personer från båda sidor som möts utanför Adams lägenhet, han har bett sina vänner ta med sig knivar och tar själv med sig en kökskniv. Adams kompis, hamnar på marken och får slag och sparkar.– Och så hugger han en av de här killarna i ryggen. Två gånger... Sista gången så sitter kniven kvar.En av grannarna som ringt efter ambulans går ut på gatan.”Kan du fråga om han är skadad? Vi ska hjälpa till där”Hon ser en kniv ligga på marken. En kille blöder jättemycket, det är Adam som har huggit honom i ryggen:– Så att han själv erkänner ju. Men han hävdar nödvärn. Och vi kunde bevisa att det var han som hade gjort det här dödande hugget.Adams kontaktperson besöker honom i häktet och kallas även till polisen som vittne, i förhöret får han frågan om sin roll i verksamheten:– Jag är samordnare och kontaktperson på företaget Patia AB på deras avhopparverksamhet. Jag är beteendevetare och terapeut. Mitt uppdrag är att jobba med deras beteende, samt återintegrera i samhället.Enligt andra placerade ungdomar – som vi har pratat med – skryter killarna om att deras kontaktperson mörkade resultaten på deras drogtester för socialtjänsten.– Syftet var väl att ha kvar placeringarna för det här är ju ett drogfritt boende”Var ju jättefulla”Socialtjänsten hade som krav att placeringarna skulle vara drogfria. Men i domstolshandlingar kan vi se att socialtjänsten inte fick veta vad som pågick. Där står också att killarnas utveckling beskrevs som positiv av Patia.Trots att polisens tester visar att killarna rökt på före dödsmisshandeln, hävdar en av killarna i förhör att han varit drogfri under hela sommaren och att de kan kolla det med hans kontaktperson.Polisen Fredrik får bilden av att de här killarna har kunnat festa mycket:– Och de var ju jättefulla. Det säger de ju själva. Och de hade väl rökt på också. Och just i den lägenheten var det en hel del yxhugg inne i lägenheten och att man kan ha en yxa i lägenheten om man nu är placerad på ett speciellt boende. Det borde man ju kanske reagera på.Det visar sig att en av killarna inte ens bor i sin lägenhet på stödboendet – utan hyr ut den.– Jag tror det var fem eller sex tusen kronor i månaden. Och då kan man ju undra om man nu har kontroll på de här killarna och besöker dem regelbundet, så borde man ju inse att den här killen bor ju inte ens här.Killen bor istället hos sin flickvän som också är placerad hos Patia. Där hittar man också en skyddsväst slängd på golvet.– Sådana grejer har ju, ja det är klart att man tycker att det är anmärkningsvärt.På Patias stödboende erbjuds inget krisstöd och Hanna upplever att cheferna försöker tysta ner det som hänt.– Det är en människa som har dött – vad gör vi liksom – men det var en väldigt laid back manana-attityd.Hon har nu förstått att avhopparnas kontaktperson också är deras terapeut. Han har dessutom spelat en stor roll för att få hit klienterna:– Han hade bra kontakter, med tydligen socialsekreterare och polisen, och att han då kunde fixa in avhopparklienter till Patia.Kniv från IkeaDet var flera knivar som användes i bråket. Jag visar Hanna en bild på kniven som gav det dödande hugget:– Ja, det är den kniven man får när man flyttar in på Patia, i det här kökskittet så får de de här sakerna från Ikea, bland annat är de här två knivarna som ingår och ja…jag är omskakad och ja, jag har fortfarande inte smält att jag har jobbat där det känns det känns fruktansvärt.Enligt lag ska den som bedriver vård och omsorg anmäla allvarliga missförhållanden eller händelser där det funnits risk för det till Inspektionen för vård och omsorg, Ivo – en så kallad Lex Sarah-anmälan.Trots att en person dött i anslutning till Patias verksamhet, att Adam kunnat sälja droger under placeringen och att han och andra ungdomar har kunnat missbruka – så görs ingen anmälan.– Alltså det handlar ju bara om att undanhålla allt för Ivo, det är ju så man jobbar, det är ju ett systemfel liksom som är gigantiskt.Vi pratar med killarnas kontaktperson. Han förnekar att han skulle ha agerat på det sätt som beskrivs.”Fick inget gehör”Vi söker Patias VD Janne Menander, som vill att vi mejlar frågor.Flera tidigare chefer och anställda på Patia berättar hur företaget försökt tysta ner allvarliga händelser som sexuella övergrepp och våldsdåd, på andra platser i landet.De flesta vill bara prata med oss anonymt, de hänvisar till att de skrivit på tystnadsavtal – bara en vågar berätta öppet:– Lovisa Broström heter jag. Jag är socionom sedan 16 år tillbaka.Lovisa började jobba på Patia 2019.– Jag upptäckte ganska snabbt att det var väldigt dåligt på väldigt många olika nivåer. Utan det var väldigt tydligt att det var fokus på profit och marknadsföring. Och inte på den kvalitet som ändå utlovades.– Och jag fick inget gehör när jag tog det uppåt eller tog det vidare. Det var så mycket som lovades i ramavtal som faktiskt inte fanns. Eller som man sa att ”vi kan skriva så här”.Lovisa hade hand om deras skyddsplaceringar och besökte deras boenden i hela landet:– När jag var där så blev det också tal om att ta emot kriminella avhoppare. Då kände jag att alla varningssignaler blinkar för fullt. För det är ju just det här att man gamblar med liv och död. Att man tar risker. Att man placerar någon i skyddade boende som inte är tillräckligt säkra.– Och samma sak där, att stoppa ihop personer som kanske inte ska ha samröre med varandra till exempel heller. Det kan ju också bli potentiellt farligt.”Man tackar ja först”Det går bra för Patia, företaget växer i hög takt och omsatte 2023 mer än en kvarts miljard.Lovisa säger att det hela tiden handlar om att få placeringar, företaget påstår att man har personal – fast man inte har det.– Utan man tackar ja först. Och sen så med alla medel så ser man till att det löser sig till varje pris.– Det fanns inte tillräckligt kompetent personal till exempel med den erfarenhet som krävs för att hantera sådana här komplexa ärenden.På stödboendet där Adam placeras har Patia anställt två personer som båda är dömda för brott. För drygt 10 år sedan dömdes en av dem för narkotikabrott och vapenbrott, den andra för grov kvinnofridskränkning – hans ex och barn har själva bott på ett skyddat boende för att skyddas från honom, men han fick jobb på Patia Skydd. Något som Hanna reagerade på.– Det känns ju inte jättebra, det känns helt galet.De dömda är vänner till Adams kontaktperson.Lovisa stod till slut inte ut med alla brister hon såg i skyddsverksamheten hos Patia. Och innan de startade sin avhopparverksamhet slutade hon.– Ja, jag sa upp mig utan att ha något annat jobb. Det har jag aldrig gjort förut, men det gjorde jag då.Varför gjorde du det?– Därför att jag som både socialarbetare och medmänniska inte kan stå för den här typen av arbete. Och att skattemedel behandlas på det här viset är i min värld inte förenligt med en socialarbetarkodex. Eller hur samhället ska fungera.Jag berättar vad som hände när Adam och de andra killarna.– Det är väl exakt det här som är liksom skräckexempel på vad som faktiskt kan hända. Här kan det bli en fara för allmänheten. Om man sätter en person i en lägenhet. Och inte liksom lever upp till det man lovar, säger Lovisa.Patia tillbakavisarVi får mejl från Patia. De skriver att de inte vill kommentera händelserna vi granskat, med hänvisning till sekretess, men att man alltid utreder allvarliga händelser i samverkan med berörda myndigheter, och att man inte känner igen den bild som förmedlas.Patia tillbakavisar uppgifterna om att klienter förts samman av ekonomiska skäl, och skriver att det alltid görs en riskanalys inför en placering. Patia har ”en nolltolerans mot våld och kriminalitet och arbetar systematiskt med säkerhet, oavsett sammanhang”.Företaget uppger dessutom att deras verksamhet är präglad av engagemang, kvalitet och professionalism och att man har ungefär 1000 uppföljningsmöten, tillsyner och granskningar varje år från olika myndigheter, och att det visar att man inte mörkat några missförhållanden.Adams kontaktperson slutade på Patia efter den har händelsen och företaget väljer också att flytta avhopparverksamheten från stödboendet.”Blev sämre för killarna”Adam, som ville lämna en kriminell livsstil och frivilligt sökte hjälp, var tidigare dömd för narkotikabrott. Nu är han dömd till 6 års fängelse för dråp. De andra inblandade dömdes för grovt brott mot knivlagen och narkotikabrott. – De fick ju inte den hjälpen som socialtjänsten har köpt. Det slutade med ett dödsfall och fängelsestraff och domar för alla tre så det blev ju mycket sämre för de här killarna än vad det var när de kom, deras framtid är ju mörkare nu än den var då.Granskningen bygger på en rad intervjuer, samtal och olika typer av dokumentation.Hanna och Adam, heter egentligen något annat. Adams och kontaktpersonens röster är utbytta.

Ekots granskning av det särskilda statsbidraget mot gängens rekrytering av barn och unga Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. 2023 tilldelades Botkyrka kommun 17 miljoner kronor av Socialstyrelsen. Syftet med statsbidraget var att kommunen skulle starta nya förebyggande insatser för att stoppa de kriminella gängens rekrytering av barn och unga i de fyra utsatta områden som finns i Botkyrka. Ekots granskning visar att medlen bland annat användes till en New York-resa, en skrotad pr-kampanj och pysselmaterial.

Psykisk ohälsa är en av vår tids största samhällsutmaningar. Stressrelaterade besvär ökar och enligt prognoser kommer psykisk ohälsa vara den dominerande folkhälsoutmaningen år 2030 – både i Sverige och globalt. I det här avsnittet pratar jag om detta angelägna ämne med socialförsäkringsminister Jakob Forssmed. Fokus ligger på regeringens nya strategi för psykisk hälsa och suicidprevention, som sträcker sig över tio år och bär det träffande namnet "Det handlar om livet".Ett paradigmskifte i synen på psykisk hälsaForssmed understryker att psykisk hälsa inte enbart är en fråga för hälso- och sjukvården. Den nya strategin pekar istället på behovet av ett samhällsomfattande ansvar där olika sektorer – skola, arbetsliv, civilsamhälle och myndigheter – aktivt bidrar till att främja psykiskt välbefinnande.Strategin har tagits fram i samarbete med ett 25-tal myndigheter som även ansvarar för uppföljning och implementering.Barn, unga och skärmvanorEtt särskilt fokus ligger på barn och ungas hälsa. Forssmed oroas över utvecklingen: ökad skärmtid, brist på sömn och fysisk aktivitet samt försämrade sociala relationer. Han påpekar att svenska tonåringar i snitt tillbringar 6,5 timmar om dagen vid skärm utanför skoltid – en livsstil som påverkar den psykiska hälsan negativt.Psykisk hälsa på schemat och elevhälsans rollRegeringen har tillsatt en elevhälsoutredning som ska återupprätta vårduppdraget inom skolan. Fokus ska ligga på att avhjälpa enklare psykiska besvär, förebygga stress och främja välmående bland barn och unga. Forssmed förespråkar även, personligen, att psykisk hälsa får en plats i undervisningen – ungefär som kroppslig hälsa. Arbetsplatsen som arena för förändringI podden har vi i nio år diskuterat hur arbetslivet påverkar vår hälsa. Forssmed är tydlig med att arbetsplatsen har en avgörande roll i den nationella strategin. Regeringen har därför tillsatt en särskild utredning för att ta fram riktlinjer för hållbara, hälsofrämjande arbetsmiljöer. Det handlar om att inte bara förebygga ohälsa, utan också aktivt stärka välbefinnandet.Begrepp som meningsfullhet, begriplighet och hanterbarhet – centrala i KASAM-modellen – lyfts fram som vägledande. Forssmed pekar även på strukturella problem inom offentlig sektor, som överbelastade chefer, etisk stress och ineffektiva IT-system som skapar frustration. Han efterlyser färre administrativa bördor och mer resurser för att möjliggöra fungerande arbetsmiljöer.Ekonomiska argument för att investera i hälsaRegeringen har inrättat en särskild utredning för att utveckla ett ramverk för hälsoekonomiska kalkyler. Syftet är att underlätta investeringar i förebyggande åtgärder genom att kunna visa på långsiktiga ekonomiska vinster. Kostnaderna för sjukskrivningar, personalomsättning och ohälsa är höga – men genom att räkna rätt kan dessa resurser istället användas för att bygga hållbara organisationer.Mot ensamhet – tillsammansEtt angeläget tema i samtalet är ensamhet. Forssmed har initierat ett företagsnätverk mot ensamhet där företag delar idéer och strategier för att skapa social gemenskap. Han uppmuntrar fler arbetsgivare att stödja ideellt engagemang bland sina medarbetare, inte som en kompensation för ett arbete som saknar mening, utan som ett komplement till det värde som redan skapas inom arbetsplatsens ramar.Jakob Forssmed avrundar samtalet med att poängtera att arbete inte ska ses som ett batteriurladdande moment som man sedan laddar upp under semestern. Arbetslivet måste istället vara en källa till både mening och återhämtning. Psykisk hälsa kan inte hanteras enbart genom vårdinsatser – det handlar om hela livet, alla aktörer och alla nivåer.Och just det: det handlar om livet. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I det här avsnittet, som är en del av Föräldraskolan, berättar poliserna Christer och Lisa om hur föräldrar kan upptäcka tecken på narkotikamissbruk hos barn och ungdomar. De förklarar vilka varningssignaler som är viktiga att känna till. De lyfter också fram hur viktigt det är att prata öppet med sina barn. Christer och Lisa beskriver även hur unga kan dras in i droger. Ofta sker det genom grupptryck eller kontakt med fel personer. Syftet med avsnittet är att ge föräldrar rätt kunskap för att agera i tid och förebygga missbruk.Gäster: Områdespoliserna Christer och Lisa.Programledare: Reine Sundqvist, kommunikationschef i Kalix kommun.Kalixpodden med Reine Sundqvist presenteras av Kalix kommun.

Elkrisen 2022 visade på sårbarheter i elsystemet, där höga och volatila elpriser drabbade både hushåll och företag. Samtidigt ställer elektrifieringen krav på elproduktion, nätinfrastruktur och marknadsreglering. I fjol tillsatte regeringen Elmarknadsutredningen. Syftet är att tydliggöra systemansvaret, stärka leveranssäkerheten och skapa bättre planeringsförutsättningar för framtiden. Medverkande Bo Diczfalusy, regeringens särskilda utredare, Elmarknadsutredningen John Diklev, vd, Flower Linus Lakso (MP), energipolitisk talesperson och ledamot i trafikutskottet  Maja Lundbäck (KD), statssekreterare hos energi- och näringsminister Ebba Busch Peter Strannegård, vd, Fortum Sverige Viktor Strömberg, Executive Vice President, Strategi och digitalisering, SSAB Thomas Tangerås, professor i nationalekonomi vid Mälardalens universitet och seniorforskare vid Institutet för Näringslivsforskning, IFN Samtalet leds av Charlotte Paulie, forskningsledare, SNS.

Avsnitt 229 av Travpodden. •⁠  ⁠Vi minns Stefan Hultman •⁠  ⁠Ny hästägarförening bildas •⁠  ⁠En häst en röst •⁠  ⁠Syftet och målsättningen •⁠  ⁠Johan Arneng och Jörgen Westholm gästar •⁠  ⁠Vad får ATG kosta? •⁠  ⁠Vem utifrån kan granska ATGs kostnader? •⁠  ⁠Westholm om Påskens bästa chanser •⁠  ⁠Stall Zets höjdare •⁠  ⁠Påskens sportsliga höjdpunkter …och mycket mer! Missa inte sändningen på SÖNDAG denna vecka kl 13.00, se den här! En podcast från gamblingcabin.se Besök gärna för mer trav och speltips! Gå med i vår Facebookgrupp för gott snack, speltips, tävlingar mm..

Han är kanske inte så känd hemma i Sverige, men Per Oscar Brekell har verkligen gjort sig ett namn i Japan där han både ger ut böcker och är med i TV och berättar om sin stora passion, nämligen japanskt te. Japanpodden hängde med till tehuset Higashiya i Tokyo för att höra mer om Hojicha, Gyokuro och andra tevarianter. De må komma från samma buske, men odlingsprocessen, liksom skördandet och inte minst smaken skiljer sig markant mellan sorterna. NYHETERBank of Japan varnar för ekonomisk osäkerhetChefen för den japanska centralbanken Bank of Japan - Kazuo Ueda - uttryckte i veckan oro över osäkerheten kring USA:s handelspolitik och varnade för att oron i sig undergräver hushållens förtroende för ekonomin. Bank of Japan överväger att justera räntorna om det visar sig att inflationen överskrider förväntningarna. Styrräntan i Japan i januari till 0,5 % i januari efter att ha legat mer eller mindre stilla runt noll procent eller på minus under flera år.Handelsöverskottet med USA fortsätter att växaJapan hade under det senaste räkenskapsåret som slutade i mars ett överskott i handeln med USA på motsvarande 630 miljarder svenska kronor. Denna obalans är central i de pågående samtal med Trumpadministration om tullar. Trump har hotat med 24 % tull på japanska importvaror. Som ett motdrag överväger man från japanskt håll att öka importen av amerikanskt ris. Bara under mars månad ökade Japans export till USA med 3 % jämfört med året innan, medan exporten till Kina minskade under samma period.Japanska företagsledare vill se Takaichi som premiärministerEn opinionsundersökning gjord på uppdrag av nyhetsbyrån Reuters visar att över 90 % av de japanska företagen är missnöjda med premiärminister Shigeru Ishibas och hans regering. Bara en av tio tillfrågade företagsledare tycker att regeringen lever upp till förväntningarna. Många föredrar Ishibas partikamrat i det Liberaldemokratiska Partiet - Sanae Takaichi - som efterträdare. Företagen tycker dock att LDP i allians med Komeitopartiet ska fortsätta i regeringsställning eller möjligen som en trepartiallians med det Demokratiska Partiet som i nuläget är i opposition.Expo 2025 öppnar i OsakaI söndags, alltså den 13 april öppnade världsutställningen Expo 2025 i Osaka. Temat är "Re-Connect". Kejsar Naruhito och premiärminister Ishiba deltog i invigningen. Utställningen pågår i 184 dagar och syftet är att främja global samverkan och innovation. Utställningen förväntas locka miljontals besökare, även om prognoserna skruvats ned något eftersom många Osakabor tycker att inträdet på motsvarande nära 500 kronor per person är i högsta laget.Vad kan man då räkna med att få se? Ja, vad sägs om flygande bilar i form av elektriska drönare, grus från månens baksida och ett konstgjort hjärta i miniatyr framställt av stamceller.Sverige har tillsammans med övriga nordiska länder en gemensam paviljong och vill du hur den ser ut och se och höra intervjuer med nordiska företrädare rekommenderas Japanpoddens Youtubekanal.Japans födelsetal når ny bottennivå - Tokyo stad inför fyradagarsveckaUnder 2024 föddes endast 720 988 barn i Japan. Detta är det lägsta antalet sedan statistik började föras 1899. Födselantalet har minskat nio år i rad.Tokyos stadsförvaltning har på försök infört fyra dagars arbetsvecka för sina anställda från april 2025. Syftet är att förbättra balansen mellan arbete och privatliv samt att motverka den sjunkande födelsetalen. Anställda får möjlighet att ta tre dagar ledigt per månad. Föräldrar med små barn kan minska sin arbetstid med upp till två timmar per dag. Initiativet är en del av en bredare arbetslivsreform. Även flera företag i Tokyo sägs överväga att korta arbetstiden för sina anställda. Efter pandemin har även distansarbete blivit vanligare och många vill gärna fortsätta på den vägen. ​Hotellkedjor misstänks för kartellbildningJapans konkurrensmyndighet, Japan Fair Trade Commission (JFTC), överväger att utfärda varningar till 15 hotelloperatörer i Tokyo för misstänkta brott mot antimonopollagen.Hotellen anklagas för att ha haft månatliga möten och delat information som rumspriser, beläggningsgrad och framtida prisprignoser. Även om man inte kunnat påvisa ren kartellbildning så uppger konkurrensmyndigheten att vissa hotell använde konkurrenters data för att sätta sina egna priser.Bland de berörda finns välkända aktörer som New Otani, The Okura Tokyo och Imperial Hotel.Myndigheten anser att detta informationsutbytet kan ha påverkat marknaden negativt.Hotellbranschen i Japan har återhämtat sig starkt efter pandemin, med ökad inhemsk och internationell efterfrågan. Detta, tillsammans med inflationen, har drivit upp rumspriserna rejält under 2024.Ado till Köpenhamn i juniDet japanska musikfenomenet Ado, känd för att hemlighålla sin identitet och inte visa sitt ansikte, ska ge sig ut på en ny världsturne och hon kommer till Köpenhamn och Royal Arena den 14 juni. Hennes mest spelade låt är hiten "Usseewa" ni just hördeAdo var mobbad i skolan och började sin karriär genom att ladda upp covers som hon spelade in hemma i garderoben, på Niconico och YouTube, och har sedan dess blivit den mest framstående artisten inom J-pop och anime-musik.Hennes andra världsturné, "Hibana World Tour", inleds den 26 april och pågår till den 24 augusti. Totalt 34 konserter på fyra kontinenter:"Hibana", betyder "gnista" på japanska, och Ado, som är född 2002, hoppas kunna tända en gnista globalt med turnen. Men vem hon är och vad hon egentligen heter, ja det får vi fortsätta sväva i okunnighet om. This is a public episode. If you would like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit japanpodden.substack.com

I denna månads avsnitt av spannmålssnack pratar vi om spannmålsläget från den svenska horisonten efter vintern och vårsådden. Vi berör också hur handelskriget hittills har påverkat den svenska spannmålsmarknaden och den andra delen går Måns igenom det aktuella väderläget och prognoserna i världen. Medverkande: Måns Kjellsson, marknadsanalytiker på Lantmännen och Per Gerhardsson, inköpschef spannmål.Ljudkvaliteten på vissa delar av detta avsnitt är lite sämre än vanligt. Vi arbetar på att förbättra detta och hoppas att ni har överseende.Denna marknadsinformation har tagits fram av Lantmännen ek för, Division Lantbruk.  Syftet med marknadsinformationen är att ge allmän information till våra kunder och utgör inte något investeringsråd eller personlig rekommendation. 

2015 etablerades Nye Veier i Norge, ett statligt ägt bolag med uppdraget att, vid sidan om Statens vegvesen, planera, bygga, driva och underhålla större vägprojekt. Syftet med organisationen är att öka effektiviteten genom att utmana traditionella arbetsmetoder inom infrastrukturområdet. Medverkande Christian Altmann, kommunikationschef, Nye Veier AS Ulrika Heie (C), trafikpolitisk talesperson och ordförande i trafikutskottet Lennart Kalander, avdelningschef nationell planering, Trafikverket Johan Nyström, verksam som affilierad forskare vid Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI) samt grundare av Nyfou, Nyström forskning och utredning Maria Stockhaus (M), trafikpolitisk talesperson och ledamot i trafikutskottet Samtalet leds av Jonas Klarin, forskningsledare vid SNS.

Stockholms stad har haft dialogmöten med romerna angående mångmiljonarvet. Syftet med mötena var att lyssna på gruppens förslag och deras behov som pengarna kan användas till. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Just nu skickas en våg av bluffsms till våra mobiler. I sms:en, som ser ut att komma från Postnord, uppmanas mottagaren att klicka på en länk för att få ut ett paket. Gång på gång hör vi om bedragare som vill åt våra personliga uppgifter via både sms och mejl. Syftet är alltså att lura dig på pengar, kapa dina konton eller stjäla dina personliga uppgifter. Vilka är bedragarna? Vad ska man göra om man får ett bluffmeddelande? Och framför allt, hur allvarligt är det att klicka sig vidare? Gäst: Björn Appelgren, folkbildningsansvarig på Internetstiftelsen. Programledare och producent: Jessica Johansson. Klipp i avsnittet: Expressen, Aftonbladet, TV4 Kontakt: podcast@aftonbladet.se

Ett gäng fåglar äter upp Saras bär. Kan Vilma laga Golem-statyn som ska skydda bärbuskarna? Ett tvåspråkigt ljudäventyr på svenska, blandat med nordsamiska. Del 5 av 7. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Ord till avsnittet:Tuschpenna – Tuššapeanna Koltrast – Čáhppesrásttásat Vinbärsbuske - Jieretmuorjerissit Staty – Bázzi Skriva – Čállit Jaga bort – Baldit eretOm serien och Randiga sagorI serien ”Den flygande resväskan” får vi följa med när 8-åriga Vilma möter människor och mytiska varelser med kopplingar till svenska minoriteter.Språksagan ingår i projektet ”Randiga sagor” och passar från ca 5-6 år och uppåt. Lyssna gärna tillsammans och prata om berättelsen, och orden ni hör.Alla avsnitt finns på samiska, finska, romani, jiddisch och meänkieli – blandat med svenska.Till serien på finskaTill serien på samiskaTill serien på meänkieliTill serien på jiddischTill serien på romaniOm GolemI det här avsnittet måste Vilma laga en Golem, en varelse ur den judiska folktron. En Golem är en människoliknande figur som någon har skapat av jord och lera, och väckt till liv med hjälp av magi. Syftet är ofta att Golem ska hjälpa till med något, eller skydda något. Man väcker en Golem till liv med hjälp av kraftfulla ord, till exempel på språket jiddisch. Jiddisch är ett av Sveriges fem nationella minoritetsspråk.Medverkande:Text och ljud: Tuomas OjalaUppläsare: Ingá-Máiiá BlindMusik: Mikko PaavolaProducent: ViviAnn LabbaTeknik och slutmix: Helena Sydberg HinrichsenIllustration: Cecilia HeikkiläÖversättare: Ole Isak Mienna

Med det försämrade säkerhetspolitiska landskapet och en allt tydligare koppling mellan ekonomiska relationer och säkerhet har frågan om utländska direktinvesteringar kommit att hamna i ljuset av den säkerhetspolitiska debatten. Varför behandlas frågan idag som just en fråga om säkerhet?I det här avsnittet vill vi skapa en förståelse för vad utländska direktinvesteringar är och varför det är en fråga om säkerhet som idag är en reglerad verksamhet som genomgår hård granskning. Vad är en utländsk direktinvestering (UDI)? Är all form av UDI ansedd som en säkerhetsrisk? Vilka sektorer är extra utsatta och känsliga?Medverkande:Lars-Göran Larsson, Inspektionen för strategiska produkter (ISP)Gunnar Karlson, tidigare chef militära underrättelse och säkerhetstjänsten och som idag bistår ISP i utvärderingen av granskningssystemetProgramledare: Simon Jernberg, programansvarig globala säkerhetstrender, Folk och FörsvarInspektionen för strategiska produkter (ISP) är myndigheten med granskningsuppdrag när det kommer till utländska direktinvesteringar. ISP har sedan mitten av 90-talet jobbat med exportkontroll av krigsmaterial och andra produkter som kan användas militärt , så kallad PDA. I Sverige måste man ha tillstånd för att tillverka krigsmaterial, detta söker man hos ISP. Syftet med exportkontrollen är att svenska produkter inte ska hamna i orätta händer som kan hota vår eller EU:s säkerhet. ISP jobbar också med att stötta svenskt näringsliv att följa de internationella sanktioner som Sverige skrivit under, t ex de sanktioner mot Ryssland som skärpts avsevärt sedan den fullskaliga invasionen av Ukraina. Slutligen har ISP uppdrag att samverka i kemvapenkonventionen, för att med andra länder göra världen fri från kemiska vapen.

Trump och Zelenskyj rykte ihop under sitt möte i Ovala rummet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Extrapodd.USA:s president Donald Trumps och Ukrainas president Volodymyr Zelenskyjs möte i Ovala rummet avbröts i förtid och den ukrainske presidenten lämnade Vita huset efter kaosartade scener under fredagen.De båda presidenterna rök ihop i ett verbalt storbråk där Trump, understödd av sin vicepresident J.D. Vance, anklagade Zelenskyj för att vara otacksam.Syftet med mötet var att skriva under ett avtal om ukrainska naturresurser i utbyte mot amerikanskt skydd.

Jobbar man med sådant som har betydelse för Sveriges säkerhet ska man säkerhetsprövas. De senaste decennierna har de som berörs ökat markant och enligt tidningen Publikts sammanställning har Säkerhetspolisens registerkontroller ökat från 45000 år 2005 till 155000 år 2022. Samtidigt har det dels höjts röster om rättssäkerheten i prövningarna, dels efterfrågats tydligare regler för genomförandet. Den särskilda utredaren Cathrine Lilja Hansson har haft uppdraget att se över processen för säkerhetsprövningar. Syftet med utredningen var att stärka regleringen på personalsäkerhetsområdet, ge verksamhetsutövare tydliga förutsättningar för sitt säkerhetsskyddsarbete samt öka rättssäkerheten och förutsebarheten för såväl enskilda som verksamhetsutövare. Säkerhetsprövningar – nya regler SOU 2024:88 https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/statens-offentliga-utredningar/2024/12/sou-202488/ Direktivet: https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/kommittedirektiv/2023/06/dir.-202391 Remissvar: https://www.regeringen.se/remisser/2025/01/remiss-av-sakerhetsprovningar--nya-regler-sou-202488/ Publikt: ”Skärpt säkerhet skapar svårigheter” https://www.publikt.se/fordjupning/pa-djupet/skarpt-sakerhet-skapar-svarigheter-25473

en podd om Stockholms stads initiativ att kalla stadens romer till möte. Syftet är att diskutera hur de 5 miljoner kronor, som en privatperson skänkte som arv till romerna i staden, bäst kan användas i arbetet med romska frågor. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Sommaren 2023 försvinner två 14-åriga pojkar från sina placeringar, de hittas senare mördade på olika platser i Stockholmsområdet. Idag åtalades flera Foxtrotkopplade personer för inblandning i morden. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ”Det är en väldigt allvarlig händelse och det är beklämmande att så här unga personer utsätts för den här typen av brott”, säger senior åklagare Hanna Cardell.Sommaren 2023 försvinner de två 14-åriga pojkarna Mohamed och Layth. Pojkarna kommer från olika delar av landet men är bekanta med varandra. Båda är omhändertagna av socialtjänsten och placerade på olika boenden i Nyköping. Inom loppet av tre veckor hittas båda mördade, spåren pekar mot Foxtrotnätverket. Utredningen har pågått i över ett och ett halvt år. Idag berättade åklagarna Sara Stolper och Hanna Cardell vad de menar är motivet – två försvunna pistoler som ska ha tillhört Foxtrotnätverket. Det är en omfattande utredning, 250 mobiltelefoner har tömts och lika många polisanställda har arbetat med utredningen i olika skeden. Bakgrunden till morden handlar om mordförberedelser. Enligt åtalet planerade Foxtrotnätverket att mörda flera personer i Dalennätverket. De två 14-åringarna misstänks ha involverats i de här planerna men anklagas senare av Foxtrot för att ha gjort sig av med två pistoler som tillhörde nätverket. De kidnappas, var och en för sig, och utsätts för ”förhör” och våld under många timmar. Syftet är få dem att tala om var pistolerna finns – de förs sedan till olika skogsområden utanför Stockholm och dödas. Totalt 21 personer ställs nu inför rätta. 18 av dem åtalas, tre är ännu inte straffmyndiga och när det gäller dem kommer bevistalan att väckas – för utreda skuldfrågan. Rättegången inleds i början av mars och väntas pågå i två månader. Samtliga åtalade förnekar brott. Programledare: Petra Berggren och Jenny HellströmProducent: Jenny HellströmReporter: Carolina Bergquist Ljudtekniker: David OhlssonKontakt: p3krim@sverigesradio.seTipstelefon: 0734-61 29 15 (samma på Signal)

Jenny Strindlöv är journalist och har skrivit boken "Romani kris : parallella rättegångar i Sverige - ett reportage". Tillsammans med Adam Cwejman talar de om de informella rättegångar eller medlingar som sker inom den romska gruppen i Sverige. Syftet är att lösa olika former av släkt- eller familjetvister men samtidigt är det en rättsskipning bortom det svenska rättssamhället. Vilka konsekvenser får det för de inblandade människorna? Jenny Strindlöv berättar om en värld som få tidigare haft en inblick i.--Samtal med Cwejman är en podd från Göteborgs-Postens ledarredaktion.Producent: Adam BergstenAnsvarig utgivare: Christofer Ahlqvist Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Det tvistas ständigt om det mest effektiva sättet att gå från snack till handlingskraft när det gäller klimatarbetet. Frida Berry Eklund är medgrundare av ⁠Klimatkollen⁠, som har tagit på sig rollen som synliggörare. Syftet är att genom transparens och öppen data visa hur växthusgasutsläppen utvecklas bland storbolag och kommuner, med tuffa rankinglistor som uppmuntrar till agerande. Frida Berry Eklund har tidigare även grundat den globala rörelsen ⁠Our Kids' Climate⁠ och är författare till boken Prata med barn om klimatet. // Programledare: Christian von Essen // Läs mer på hejaframtiden.se och prenumerera på nyhetsbrevet!

Miljonprogrammet var kulmen på social ingenjörskonst i Sverige där det byggdes över en miljon bostäder under åren 1965-1974. Ambitionen var att bygga bort bostadsbristen, modernisera bostäderna och allt till rimliga hyresnivåer.Se nya bostadsområdena möttes snart av kritik som människofientliga, men faktum var det byggdes lika stor andel villor samt mindre flerfamiljhus som de höghus som fått symbolisera miljonprogrammet. Men oljekrisen 1973 minskade efterfrågan på nya bostäder och snart stod en stor andel lägenheter tomma i miljonprogrammen.I detta avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Erik Stenberg, biträdande professor vid Arkitekturskolan vid Kungliga tekniska högskolan. Han har forskat om miljonprogrammet i över 20 år.Ordet "miljonprogram" kommer från beslutet i riksdagen 1965 att det skulle byggas en miljon nya bostäder i Sverige under de kommande tio åren. Syftet var att bygga bort den stora bostadsbristen som präglat efterkrigstiden med moderna bostäder till rimliga priser. En tvårumslägenhet skulle inte kosta mer än en femtedel av en normal industriarbetarlön. Det utvecklades också ett industriellt byggande med färdiga element som tillverkats i industrier.När det svenska samhället förändrades med studentrevolten i slutet på 1960-talat och gräna vågen på 1970-talet började allt fler människor ifrågasätta den storskaliga bostadspolitiken, när sedan oljekrisen minskade efterfrågan på bostäder kom en stor andel av bostäderna i de nya miljonprogrammen att bli outhyrda.På plussidan finns fortfarande att trångboddheten byggdes bort, större ytor och moderna lösningar gav kvinnor helt nya möjligheter att frigöra sig från hemarbete. Ingen annanstans i världen byggdes bostäder av så hög kvalitet i den omfattningen.Ursprunget till Miljonprogrammet går att spåra tillbaka till den ambitiösa utredningen Bostadssociala utredningen 1933-1947 där det mesta utreddes grundligt när det kom till bostäder.Lyssna också på Så blev Sverige ett invandrarland – De första muslimernaBild: Akalla. Kvinnor med barnvagnar och barn på gångväg intill betonghus. Foto: Peter Gullers, Nordiska museets arkiv, Erkännande-IckeKommersiell-IngaBearbetningar (CC BY-NC-ND) Musik: Gotta Catch That Train av Zac Nelson, Storyblocks AudioDetta är en nymixad repris.    Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Fokus i detta avsnitt är på Chiron, dvärgplaneten som avslöjar grundorsaken till våra sår och visar hur vi kan omvandla dem till styrkor genom ett inre arbete. Vi möter Britt-Marie Löw, som har vänt sina egna sår till styrkor parallellt med att hon har hjälpt mig under de senaste utifrån sin gedigna kunskap inom Feng Shui, Ayur Veda och healing. Jag tolkar Britt-Maries spännande transiter under året. De råd hon tidigare fått av mig har hon verkligen tagit till sig och får nu under 2025 skörda frukterna av det arbete hon gjort. Syftet med detta avsnitt är att inspirera dig att se inåt och upptäcka nycklarna till din egen inre läkning. Chiron visar oss att det är genom att konfrontera och arbeta med våra sår som vi hittar styrka och mening. När vi läker oss själva sprider vi en energi som kan bidra till en positiv förändring i världen. Låt detta avsnitt vara en påminnelse om kraften i att våga gå inåt och möta dig själv. Britt-Maries hemsida: https://www.lotusenergy.fi/

Här samlar vi en rad olika program från Sveriges Radio P1. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. H.M. Konungens jultal 2024Kära svenskar, hemma och utomlands, alla i Sverige!Julen är gemenskap och tradition. En tid för eftertanke och lugn. Kanske är det viktigare nu än på länge. I en värld av konflikter, snabba förändringar, och ovisshet.När vi känner oro, blir behovet av trygghet större. Men trygghet är ingen självklarhet. Det är något vi måste skapa tillsammans. Genom att hålla ihop, känna stolthet och ta ansvar för Sverige, står vi starka när det blåser hårt. Det pågår ett krig i vår närhet som dagligen påminner oss om den oroliga tid vi lever i. Våra tankar går även denna jul till Ukraina och dess strävan efter ett fritt land. Samtidigt har Mellanöstern drabbats av ett enormt mänskligt lidande. Ofattbart många civila har förlorat livet. Låt oss innerligt hoppas att vi snart får se ett slut på krigets fasor.Kära svenskar,i mars blev Sverige medlem i Nato. Syftet med försvarsalliansen är att länderna tillsammans ska vara så starka att det avskräcker andra från att angripa oss. Efter 200 år av alliansfrihet är det ett av de största säkerhetspolitiska besluten i svensk historia.Medlemskapet ger Sverige nya möjligheter att fördjupa samarbetet med andra länder, inte minst i vårt närområde. Det blev tydligt när Drottningen och jag under våren välkomnade Finlands presidentpar och Danmarks kungapar till Sverige på deras första statsbesök. De nordiska länderna har alltid varit viktiga för oss, men banden har vuxit sig starkare nu när hela Norden ingår i Nato. I slutet av oktober fick Drottningen och jag ta emot nyutgåvan av ”Om krisen eller kriget kommer”, som därefter skickades ut till alla hushåll i Sverige. Har ni inte redan läst den, rekommenderar jag er att göra det!Skriften lyfter fram vikten av beredskap i en osäker värld. Förbereder vi oss minskar oron och vi känner oss tryggare. Det är ett rättesnöre för mig i många situationer i livet. Till exempel när jag vandrar i fjällen vid ett plötsligt väderomslag. Då gäller det att ha packat ryggsäcken ordentligt!Kära svenskar,året har – trots utmaningar i vår omvärld - bjudit på glädjeämnen. En av höjdpunkterna var i somras när Drottningen och jag hade nöjet att besöka OS i Paris. Strax därefter åkte Prinsessan Estelle med sin mamma och mormor till Paralympics.Olympiska spelen betyder särskilt mycket för vår familj. Utan OS i München 1972 hade Drottningen och jag kanske aldrig mötts. Sedan dess har vi inte bara delat livet med varandra, vi delar också glädjen – i gott sällskap med våra barn och barnbarn – när vi hejar oss hesa för Sverige.Under året har jag även haft äran att förläna kungliga ordnar till svenska medborgare, för första gången på 50 år. Ordensväsendet – som återkommit efter bred enighet i riksdagen – belönar framstående insatser för Sverige. Min förhoppning är att mottagarnas gärningar kan tjäna som inspiration för många generationer framöver.Kära svenskar,Denna julhelg är det 20 år sedan tsunamin drabbade Sydostasien – en av de största naturkatastroferna i modern tid. För många i vårt land är annandag jul sedan dess förknippad med sorg och saknad. I morgon besöker Drottningen och jag Uppsala domkyrka för att hedra dem som inte kom hem.Sorgen över dem vi förlorat är något som många av oss delar. Min kära syster, Prinsessan Birgitta, gick nyligen bort. Det gjorde mig personligen påmind om hur viktigt det är att samlas och minnas.Precis som vi mår bra av att känna att vi är en del av en gemenskap, behöver vi också hopp om en ljusare framtid. Och vi måste tro på framtiden – trots krig, klimatförändringar och krafter som hotar vår trygghet. Vi människor har, gång på gång, mött utmaningar och funnit vägar framåt. Med respekt för varandra, tilltro till forskning och vetenskap, och genom mod att tänka nytt, kan vi skapa en bättre värld.Jag skulle vilja avsluta med att läsa den första versen i en av våra mest älskade julsånger.Jul, jul, strålande jul, glans över vita skogar,himmelens kronor med gnistrande ljus,glimmande bågar i alla Guds hus,psalm, som är sjungen från tid till tid, eviga längtan till ljus och frid!Orden minner om ett arv som binder samman dåtid med nutid, och vår önskan att finna ro. Jag hoppas att de kommande helgerna ger er ett välbehövligt avbrott i vardagen. Och att ni kan hämta kraft och styrka i julens budskap om hopp och glädje.Tillsammans med min familj önskar jag er alla en riktigt god jul och ett gott nytt år, 2025!

Australien förbjuder sociala medier för unga under 16 år. Syftet med den nyligen godkända lagen är att skydda de ungas psykiska hälsa. I Norge vill man höja åldersgränsen för sociala medier till 15 år. Kritiker menar att förbud och åldersgränser sällan fungerar i praktiken och att de inskränker barnens rättigheter. Slaget efter tolv frågar om Finland borde införa liknande åldersgränser för sociala medier? I programmet deltar Niko Partanen, ordförande för Finlands svenska skolungdomsförbund (FSS), läraren Pia Sidbäck i Åbo och Torsten Fagerholm, ledarskribent på HBL. Ville Hupa leder ordet. E-post: slaget@yle.fi

Mångsysslaren som lyfter andra – Caxton Njuki inspirerarI detta avsnitt av Sportpodden möter vi Caxton Njuki – coach, mentor och entreprenör. År 2021 utsågs han till världens bästa mentor av en jury bestående av bland andra JP Morgan, Microsoft och IKEA Foundation. Genom att kombinera erfarenheter från idrott, näringsliv och föreläsarscenen har Caxton gjort det till sitt livsmål att hjälpa andra att växa.Med den inställningen leder Caxton människor i alla åldrar och yrken att hitta sin potential. Han menar att alla människor vill bli sedda, bekräftade och upplevas kompetenta ––tre faktorer som han menar är avgörande för framgång.Coachning och självledarskap”Det är ingen annan som kommer att göra det ”Caxton är övertygad om att all framgång börjar med självledarskap – förmågan att leda sig själv. Genom coachning hjälper han andra att upptäcka och nå sin fulla potential.Från diskriminering till integrationMed rötter i Uganda och uppväxt i Sverige berättar Caxton om sina upplevelser av diskriminering och hur dessa format hans syn på integration. Han lyfter idrotten som en kraftfull arena för att bygga broar mellan människor och betonar vikten av att skapa inkluderande miljöer.Föreläsningsturnén "Jag lever min dröm"I över åtta år har Caxton rest runt i Sverige med sin föreläsningsturné "Jag lever min dröm". Syftet är att inspirera ungdomar att våga drömma stort, ta vara på sina möjligheter och bygga en bättre framtid. Under turnén får ungdomar reflektera över frågor som: ”Vad är du tacksam över?”Podden produceras av Svenska Epoch Times. Ansvarig utgivare: Vasilios Zoupounidis Vill du läsa mer av Jonas Arnesen? För endast 1 krona får du nu tillgång till alla deras nya texter, varje vecka i Svenska Epoch Times. Klicka här: https://www.epochtimes.se/erbjudande

I detta avsnitt pratar jag om effektkartläggning – vad det är, vilket innehåll som ingår och hur man lyckas med det. Vi går igenom metoden, dess syfte och de steg som krävs för att skapa en tydlig översikt av effekterna av projekt, program eller policies. Du får tips om hur du identifierar intressenter, sätter upp mätbara mål och visualiserar resultat med hjälp av verktyg som diagram och tabeller. Missa inte våra praktiska råd för att göra din effektkartläggning framgångsrik och skapa en grund för bättre beslutsfattande och strategisk planering. Lämna gärna dina frågor eller kommentarer, och glöm inte att gilla och prenumerera för fler avsnitt som detta!

Matilda Rånge på P3 Nyheter förklarar morgonens stora nyheter, alltid tillsammans med programledarna för Morgonpasset i P3: Linnéa Wikblad och David Druid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. USA:s avgående president Joe Biden tvärvänder och benådar sonen Hunter Biden, som bland annat är dömd för vapenbrott. Tidigare har pappa Joe sagt att han inte tänker benåda Hunter och experter menar att beslutet kan få stora konsekvenser för Demokraterna.Lite senare pratar vi om att sexarbetare i Belgien som nu bland annat får vara föräldralediga och sjukanmäla sig. Syftet är att de ska få fler rättigheter, men kritiker håller inte med.

Saran puutarha on täynnä lintuja. Osaako Vilma korjata marjapensaita suojelevan Golem-patsaan? Ett gäng fåglar äter upp Saras bär. Kan Vilma fixa Golem-statyn som ska skydda bärbuskarna? Del 5 av 7. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Jaksoon liittyviä sanoja / Ord till avsnittet:Tuschpenna – TussiKoltrast – MustarastasVinbärsbuske – ViinimarjapensasStaty – PatsasSkriva – KirjoittaaJaga bort – Häätää, hätistääOm Golem – Tietoa GolemistaI det här avsnittet måste Vilma fixa en Golem, en varelse ur den judiska folktron. Det är en människoliknande figur som någon har skapat av jord och lera, och väckt till liv med hjälp av magi. Syftet är ofta att Golem ska hjälpa till med något, eller skydda något. Man väcker en Golem till liv med hjälp av kraftfulla ord. Till exempel genom att skriva ordet “Emes” på dess panna. Emes betyder “sanning” på språket jiddisch. Suddar man sen bort första bokstaven, så slutar Golem leva. Jiddisch är ett av Sveriges fem nationella minoritetsspråk.Golem on olento, joka esiintyy juutalaisten kansansaduissa. Se on ihmisen kaltainen hahmo, jonka joku on luonut maasta ja savesta ja herättänyt henkiin taikuuden avulla. Golemin tarkoituksena on usein auttaa tai suojella jotakin. Golem herätetään henkiin voimakkaiden sanojen avulla. Esimerkiksi kirjoittamalla sana ”Emes” sen otsaan. Emes tarkoittaa jiddishin kielellä 'totuutta'. Jos ensimmäinen kirjain pyyhitään pois, Golem lakkaa elämästä. Jiddisch on yksi Ruotsin viidestä kansallisesta vähemmistökielestä.SarjastaDen flygande resväskan eli Lentävä matkalaukku on kaksikielinen sarja 8-vuotiaasta Vilmasta, joka salaisilla seikkailuillaan auttaa sekä ihmisiä että myyttisiä olentoja. Sarjassa on seitsemän osaa.Den flygande resväskan -kielisadut sopivat noin 5-6-vuotiaille ja sitä vanhemmille lapsille. Kuunnelkaa mielellään yhdessä ja jutelkaa tarinasta ja kuulemistanne sanoista.Sarja kuuluu ”Randiga sagor eli raidalliset sadut” -projektiin. Kaksikieliset sadut on tehty kaikilla Ruotsin kansallisilla vähemmistökielillä, eli suomeksi, saameksi, meänkielellä, jiddishiksi ja romaniksi. Tarinoita voi kuunnella myös sellaisen aikuisen tai vaikka kouluryhmän kanssa, joka osaa vähemmistökieltä vain vähän tai ei yhtään, sillä tarinaa kerrotaan samalla myös ruotsiksi.Om SerienDen flygande resväskan är en tvåspråkig serie om 8-åriga Vilma som ger sig ut på hemliga uppdrag för att hjälpa både människor och mytiska varelser. Alla avsnitt finns på finska, jiddisch, meänkieli, romani och samiska – blandat med svenska.Den här språksagan passar från ca 5-6 år och uppåt. Lyssna gärna tillsammans och prata om berättelsen, och orden ni hör.Serien ingår i projektet ”Randiga sagor” som riktar sig både till den som förstår något av de fem nationella minoritetsspråken, och till den som bara förstår svenska.Raidallisia satuja nuoremmille lapsille / Randiga sagor för yngre barn: Nalle Karlsson del 1-32Tekijät / MedverkandeText: Tuomas OjalaUppläsare: Natalie MinnevikMusik: Mikko PaavolaLjudläggning: Tuomas OjalaProducent: Tuomas OjalaTeknik och slutmix: Tuomas OjalaIllustration: Cecilia HeikkiläDigital redaktör: Noora Holm

Lintuparvi syöpii Saran marjoja. Saattakos Vilma korjata Golem-patshaan joka pittää suojata marjapenshaita? Ett gäng fåglar äter upp Saras bär. Kan Vilma fixa Golem-statyn som ska skydda bärbuskarna? Del 5 av 7. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Ord till avsnittet:Tuschpenna – Tyššipännä / Tusch-pännäKoltrast – KooltrastiVinbärsbuske – ViinimarjapensasStaty – Patsas / StatyySkriva – KirjottaaJaga bort – Jaakata poisOm Golem – GolemistaI det här avsnittet måste Vilma fixa en Golem, en varelse ur den judiska folktron. Det är en människoliknande figur som någon har skapat av jord och lera, och väckt till liv med hjälp av magi. Syftet är ofta att Golem ska hjälpa till med något, eller skydda något. Man väcker en Golem till liv med hjälp av kraftfulla ord. Till exempel genom att skriva ordet “Emes” på dess panna. Emes betyder “sanning” på språket jiddisch. Suddar man sen bort första bokstaven, så slutar Golem leva. Jiddisch är ett av Sveriges fem nationella minoritetsspråk.Vilma häätyy hommata Golemin kunthoon, olento juutalaisesta kansanuskosta. Se oon ihmissorttinen fikyyri jonka joku oon luonu mullasta ja savesta, ja herättäny henkheen taikavoimila. Tarkotus oon useasti ette Golem pittää auttaa jonku kans, eli suojata jotaki. Sitä herättää Golemin henkheen voimakhaila sanoila. Esimerkiks kirjottamalla ”Emes” sen othaan. Emes meinaa ”tottuutta” jiddischen kielelä. Jos sitä sitten pyyhkii pois ensimäisen puustaavin, niin Golem ei ennää elä. Jiddisch oon oon yks Ruottin kansalisista minuriteettikielistä.Om Serien - SarjastaLentävä reisuväsky oon kaksikielinen sarja Vilmasta, 8-vuotias tyär joka lähtee jännile seikkailuile auttamhaan niin ihmisiä ko myyttisiä olentoja.Den flygande resväskan är en tvåspråkig serie om 8-åriga Vilma som ger sig ut på hemliga uppdrag för att hjälpa både människor och mytiska varelser. Alla avsnitt finns på meänkieli, finska, jiddisch, romani och samiska – blandat med svenska.Den här språksagan passar från ca 5-6 år och uppåt. Lyssna gärna tillsammans och prata om berättelsen, och orden ni hör.Serien ingår i projektet ”Randiga sagor” som riktar sig både till den som förstår något av de fem nationella minoritetsspråken, och till den som bara förstår svenska.Randiga sagor på meänkieli för yngre barn: Nalle Karlsson del 1-32Myötä / Medverkande:Manus: Tuomas OjalaMeänkieliöversättning: Elina Isaksson KruukkaBerättare: Mervi JaakoMusik: Mikko PaavolaLjudläggning: Tuomas OjalaProducent på Meänraatio: Elina Isaksson KruukkaTeknik och slutmix: Elina Isaksson KruukkaIllustration: Cecilia HeikkiläDigital redaktör: Noora Holm

But chiriklja han a Sarake muri. Birij o Golem te zhutij len? Ett gäng fåglar äter upp Saras bär. Kan Vilma fixa Golem-statyn som ska skydda bärbuskarna? Del 5 av 7. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Ord till avsnittet – på svenska och romani:Tuschpenna – KarandashiKoltrast – Kali chirikljiVinbärsbuske – Murengi burStaty – StatuaSkriva – SkrijJaga bort – Daravel pa thanOm Golem –I det här avsnittet måste Vilma fixa en Golem, en varelse ur den judiska folktron. Det är en människoliknande figur som någon har skapat av jord och lera, och väckt till liv med hjälp av magi. Syftet är ofta att Golem ska hjälpa till med något, eller skydda något. Man väcker en Golem till liv med hjälp av kraftfulla ord. Till exempel genom att skriva ordet “Emes” på dess panna. Emes betyder “sanning” på språket jiddisch. Suddar man sen bort första bokstaven, så slutar Golem leva. Jiddisch är ett av Sveriges fem nationella minoritetsspråk.Om SerienDen flygande resväskan är en tvåspråkig serie om 8-åriga Vilma som ger sig ut på hemliga uppdrag för att hjälpa både människor och mytiska varelser. Alla avsnitt finns på romani, finska, jiddisch, meänkieli och samiska – blandat med svenska.Den här språksagan passar från ca 5-6 år och uppåt. Lyssna gärna tillsammans och prata om berättelsen, och orden ni hör.Serien ingår i projektet ”Randiga sagor” som riktar sig både till den som förstår något av de fem nationella minoritetsspråken, och till den som bara förstår svenska.Randiga sagor på romani för yngre barn: Nalle Karlsson del 1-32MedverkandeText: Tuomas OjalaÖversättning: Adam SzoppeUppläsare: Adam Szoppe (Lovari)Musik: Mikko PaavolaLjudläggning: Tuomas OjalaProducenter: Tuomas Ojala & Adam SzoppeTeknik och slutmix: Adam SzoppeIllustration: Cecilia HeikkiläDigital redaktör: Noora Holm

Skulle våra politiker bli mindre slätstrukna om de kryddade sina tal med ordvitsar? Carl Magnus Juliusson berättar om hur ordlekarna använts historiskt och kan utgöra en nödvändig ventil. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.Det finns de som hatar ordvitsar. Det är något jag blev varse när jag läste Thomas de Quinceys självbiografiska ”En engelsk opieätares bekännelser” som första gången gavs ut anonymt 1821. 1856 publicerade De Quincy den på nytt i en reviderad utgåva. I denna utgåva har han bifogat en fotnot. Och i denna fotnot ber han om ursäkt för att en mening rymmer för många allitterationer. 8 av 36 ord börjar på bokstaven f, något som De Quincey hävdar är helt och hållet oavsiktligt.Varför han känner sig tvungen att be om ursäkt är, med hans ord, för att vissa människor ”blir irriterade, eller till och med inbillar sig själva vara förolämpade, av uppenbara allitterationer, som många blir av ordvitsar”.Förolämpade av allitterationer och ordvitsar? Allitterationen är ju en av den klassiska retorikens främsta stilfigurer! Den romerske talaren Cicero staplar allitterationer på varandra. Han gör det så ofta att det blivit ett kännetecken för hans stil – en stil som lyfts fram som den främsta inom latinsk formuleringskonst. Men även ordvitsar var ett vanligt inslag i förmodern litteratur – och det inte bara i humoristiska sammanhang. Det finns gott om ordvitsar även inom allvarliga ämnen som juridik, filosofi och till och med tragedi. Den franske antikhistorikern Jean-Pierre Vernant har lyft fram att det inte finns någon antik genre i vilken det förekommer så mycket ordvitsar som den grekiska tragedin. Flest har ”Kung Oidipus”. Syftet med ordvitsarna är dock inte att de ska vara roliga. De ska visa hur Oidipus jakt på kungens mördare hela tiden leder tillbaka till honom själv. En sådan tvetydighet finns redan i Oidipus namn. Namnet kommer av att han har en svullen fot, oidi-pous. Men också av att han vet – oida – svaret på fotens och sfinxens gåta. Att det är han själv som i själva verket är orsak till alltihop.Samma funktion har ordet homosporon. När Oidipus använder det om Iokasta vill han säga att han har gift sig med samma fru som den tidigare kungen. Men ordet kan också betyda, som när det tas i mun av siaren Tiresias, att de tillhör samma släkt. Ja oj oj.Cicero skriver mest utförligt om ordvitsar – eller ”dubbeltydiga yttranden” – i andra boken av ”Om talaren”. Där kan man läsa att de ”anses vara de allra fyndigaste”. De förekommer inte bara i skämt ”utan också i allvarliga sammanhang”. De kräver ett särskilt ”skarpsinne”. Och de framkallar ”sällan formliga gapskratt utan prisas snarare som uttryck för lärdom och elegans”.Lärdom och elegans alltså. Ordvitsen hade länge kvar sin plats inom filosofin, juridiken och inte minst tragedin. Hamlets första replik – i Shakespeares tragedi – är exempelvis en ordvits: ”A little more than kin, and less than kind”. Raden anspelar på ett talesätt – ”the nearer in kin, the less in kindness” – vars innebörd är att släkten är värst. Ordleken lyfter fram att Claudius som gift sig med Hamlets mor nu är mer släkt, ”kin”, med Hamlet än tidigare. Nu är han både farbror och styvfar. Men han är inte särskilt snäll, ”kind”, och inte av samma sort, ”kind” igen, som den avlidne fadern, utan korrupt och fördärvad.Men detta lekande med ords innebörder förändrades under 1600-talet. Förespråkare för den nya moderna vetenskapen menade att orden inte längre fungerade som de skulle för att förmedla kunskap. Att ord har flera betydelser förvanskar idéer och förvirrar tanken, snarare än att främja den. Mångtydighet lyftes därför fram som den främsta anledningen till missförstånd – något som till och med kunde orsaka krig.Filosofen John Locke yrkade på att matematik istället för vardagsspråk skulle användas för att beskriva världen. Matematiken kunde frigöra vetenskapsmannen från ordens bedräglighet, ”the Cheat of Words”, som han skriver. Och sedan dess kanske man kan säga att ordvitsen befunnit sig i ett visst nummerärt underläge. Talen fick ersatta, ja talet.Det här är något som slår igenom också i litteraturen. Det kan man se till exempel hos de brittiska romantikerna som, till skillnad från Shakespeares ordlekar, undviker tvetydigheter i ordval och syntax till förmån för ett tydligare, mindre konstlat och mer direkt tilltal.Och under 1800-talet kan man alltså till och med bli förolämpad av en ordvits.Men i en sådan värld, den värld vi fortfarande lever i, kan jag inte undgå att känna att något gått förlorat. Om allt ska uttryckas klart och tydligt, eller inte alls, om mångtydighet är något man föraktar eller suckar åt – vad händer då med allt som vi av olika anledningar inte kan, vill eller får uttrycka på ett entydigt vis?Förutom sina litterära poänger har ordvitsar historiskt inte sällan rört ämnen som det är svårt att tala om. Det kan handla om åsikter som man inte får säga rätt upp och ner, eftersom de är impopulära eller rentav olagliga, eller berör aktiviteter som det inte passar sig att tala om alltför naket och oblygt.Ett exempel från Cicero. Scenen är en rättegång. En åklagare lägger fram bevis för att Titus Annius Milo ska ha inväntat tidpunkten då Publius Clodius Pulcher lämnade sitt gods för att slå ihjäl honom.Cicero försvarar den anklagade mördaren. När man gång på gång frågar vid vilken tid Clodius ska ha blivit mördad svarar Cicero ”sero”.”Sero” betyder ”sent” på latin. Men det kan också betyda ”alltför sent”. Cicero svarar alltså att Clodius blev ihjälslagen sent på dagen. Men med hjälp av ordets mångtydighet kan han även ge uttryck åt en åsikt som kanske inte bör sägas rakt ut – att Clodius borde ha tagits av daga för länge sedan.Ja, Cicero är en dräpande försvarsadvokat. Nu menar jag så klart inte att det är bra att gå runt och önska livet ur folk. Men kanske finns det saker som man ändå måste kunna ventilera även om de är svåra att uttrycka utan omskrivning. Ordvitsen kan då utgöra en unik möjlighet att säga något utan att faktiskt säga det.I en tid där allt kan spelas in och spelas upp igen, verkar våra politiker – med vissa uppenbara undantag – bara bli mer och mer försiktiga med vad de säger. Tillsammans med sina pressekreterare printar de ner propra uttalanden som säger exakt så lite som de avser och som inte kan misstolkas av någon. Därefter viker de inte en tum från sitt manus. Klart och tydligt. Varken mer eller mindre. Men också intetsägande. Nej, i dag vimlar det kanske inte av politiker med Ciceros lärdom och elegans. Det är klart att man, mot en sådan fond, lätt kan vinna politiska framgångar med en motsatt mediestrategi för att – ursäkta – trump-eta ut sitt budskap.Humor och mångtydighet kan – också i allvarliga sammanhang – utgöra en nödvändig ventil. Hjälpa till att lätta på trycket. Och bli en politisk superkraft.Carl-Magnus Juliussonlitteraturvetare och kulturjournalist

17 oktober. Regeringen vill undersöka värderingar hos människor som flyttar till Sverige och hur de överensstämmer med liberala och demokratiska ideal. Syftet är att hitta nya verktyg för att förbättra integrationen av invandrare. Andreas Ericson intervjuar integrationsminister Mats Persson om förslaget.

MUCF- Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor. I år är det 80 år sedan Förintelsen och den mörka historien som bland annat drabbade romer. Syftet med utställningen är att uppmärksamma och höja kunskaperna om unga romers liv i Sverige idag Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Regeringens skattesänkningar i budgeten ger mer till alla som jobbar men mest till de med höga löner. Syftet är att det ska sparka igång svensk ekonomi och öka tillväxten på sikt. Men svenskarna kommer inte bara spendera extrapengarna, utan också lägga på hög. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programledare:Erika MårtenssonMedverkande och röster i programmet:Daniel Waldenström, profesor i nationalekonomi, IFNAmerico Fernanadez, privatekonom, SEBElinor Odeberg, chefsekonom, Arena idéMaria Rengefors, fondchef, NordeaElisabeth Svantesson, finansminister (M)Mikael Damberg, ekonomisk-politisk talesperson (S)Christina Sahlberg, sparekonom, CompricerErik Åsbrink, tidigare statssekreterare, finansdepartementetProducent:Olof Wijnbladhekonomiekotextra@sverigesradio.se

Ett 20-tal svenska kvinnor kom att gifta sig med män från den nazistiska elitorganisationen SS. Ett giftermål med en SS-man var ingen privatsak, utan paret utreddes grundligt av den nazistiska rasmyndigheten RuSHA där mental ohälsa i familjen, bristande fruktbarhet eller judiska förfäder kunde sätta stopp för giftermålet.Syftet var att SS-fruarna skulle föda många ariska barn som skulle bli det tusenåriga rikets styrande elit. Dog deras män förväntades det att kvinnorna skulle gifta sig med någon annan SS-man.I detta avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med författaren och journalisten Christoph Andersson som är aktuell med boken Svenska SS-fruar – Med uppdrag att föda ariska barn.Det nazistiska kampförbundet SS, Schutzstaffeln, var en elitorganisation inom det tyska Tredje riket som bland annat fick ansvar för utrotningen av judar. Ledaren Heinrich Himmler var en av de viktigaste ledarna inom Tredje Riket.SS skapade en egen säkerhetstjänst, Sicherheitsdienst (SD) och var involverat i grundandet och driften av säkerhetspolisen SiPo och den hemliga polisen Gestapo. SS satte upp en partiarmé, Waffen-SS, med många frivilliga från andra germanska nationer.Det ställdes höga krav på de som ville bli medlemmar i SS på ariskt ursprung och mental hälsa. En morfar som begått självmord kunde stjälpa en annars lovande kandidat så vida hen inte hade kontakter högre upp i den nazistiska partihierarkin.SS-fruarna skulle vara ariska, friska, fertila, sparsamma och barnkära. Ett tidigare äktenskap utan barn kunde diskvalificera en kvinna för giftermål med en SS-man, men med kontakter högt upp ni nazihierarkin kunde en mentalsjuk syster glömmas bort.Efter kriget återvände många av SS-fruarna till Sverige, trots att de givit upp sitt svenska medborgarskap. Även några av deras män kom att få en fristad i Sverige och kunde på så sätt undkomma straff trots att de varit medlemmar av SS.Lyssna också på Så blev vanliga medelålders män massmördare i Hitlers raskrig samt Kampen om superfröerna i Sovjet, Nazityskland och Sverige.Bild: SS-giftermål mellan svenska Sara Toll och SS-mannen och läkaren Hans Deuschl. SS-ledaren Heinrich Himmler syns bakom Sara Toll.Musik: Richard Wagner's opera Götterdämmerung: Siegfriedsbegravningsmarsch avthe UnitedStates Marine Corps Band, creative commons; Wiki Media.Kortad version av ett avsnitt som publicerats tidigare Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Hur långt reste vikingarna egentligen? I veckan invigdes ett nytt forskningscentrum som ska klarlägga bilden av vikingarnas värld. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Syftet med det nya centret vid Uppsala universitet är att samla forskare från olika discipliner och från olika länder, som kan hjälpas åt att ta fram ny kunskap.Medverkande: Charlotte Hedenstierna-Jonson, arkeolog vid Uppsala universitet.Programledare: Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.seProducent: Jonna Westinjonna.westin@sverigesradio.se

7 år har gått och Radio åt alla har växt och förändrats. Kalle, Hanna, Martin och Jakob gör ett snabbt omtag. Vad är egentligen poängen med det vi gör? Stötta gärna oss på vår Patreon!Handla gärna i vår Webshop!Följ oss gärna på Twitter!

Attentatet mot Norsk Hydros anläggning i Vemork, väster om Oslo, 1943 är en av de mest legendariska specialoperationerna under andra världskriget. Syftet var att förstöra möjligheterna för de nazityska fysikerna i Berlin att producera en kärnreaktor, och i förlängningen en atombomb. För detta krävdes så kallat tungvatten, eller deuterium, ett ämne som behövdes för att kontrollera kärnklyvningsprocessen i en reaktor.Den enda tungvattenanläggningen som Hitler hade kontroll över, var Norsk Hydros anläggning i Vemork. Därav hamnade anläggningen snart bland de allierades prioriterade mål.I denna nymixade repris av Militärhistoriepodden berättar idéhistorikern Peter Bennesved och professorn i historia Martin Hårdstedt om dramat vid Vemork och varför vi minns det än idag.Attentatet mot Norsk Hydro i Vemork genomfördes av norska frivilliga soldater under brittisk ledning och träning, och otroligt nog, helt utan blodspillan. Kommandosoldaterna, kända under namnet ”Kompani Linge”, lyckades obemärkt landsättas från England och ta sig över fjällvidderna på skidor, ta sig in i anläggningen obemärkt, spränga utrustningen i källaren och sedan fly därifrån utan att ett enda skott avlossades.Dramat runt kompani Linge och deras försök att beröva tyskarna möjligheterna att utveckla atombomber är väldokumenterat och framstår i sig som en närmast otrolig bedrift. Händelserna i Vemork ska dock ses i kontext med något mycket större och i efterhand kan hela uppdraget delvis ifrågasättas. Kompani Linges attacker var ju förvisso lyckade, men för att lyckas med att producera en atombomb skulle det krävas mycket mer än bara deuterium, så hur stor roll spelade egentligen Kompani Linges aktioner mot tyska intressen?Sedan 1930-talets mitt hade forskare på båda sidor av den europeiska konflikten försökt beforska och så småningom också försöka behärska kraften i kärnklyvningsprocessen. Men den tyska krigsmaktens sätt att bedriva forskning möjliggjorde knappast någon produktion av atombomber i långa loppet. Medan wehrmacht endast enrollerade en handfull fysiker och assistenter till försöken att producera en testreaktor, så beordrade President Roosevelt en enorm industriell satsning inom ramen för Manhattanprojektet, som sysselsatte mer än 100 000 människor. Den industriella och intellektuella kapaciteten i väst var helt enkelt mångdubbelt större.I efterhand är det än idag inte säkert att de tyska forskarna, med Werner Heisenberg i spetsen, ens hade förstått hur en bomb skulle kunna produceras. Kanske var då en av 1900-talets mest spektakulära specialoperationer, också en av de mest onödiga?Bild: Bilden är hämtad från Norska Nationalbibliotekets bildsamling. Noteringar till bilden var: Fotograf: Okänd Rjukanfossen, Vemork, Vestfjorddalen, Tinn, Telemark, Wikipedia, Public Domain.Klippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vi pratar om skillnad mellan Spiritualism och spiritism. Vad är den spiritualistiska andan? Camillas nya spännande väg! Hur ser vi på mörka entiteter och demoner? Vikten av att ha lust och passion till mediumskapet. Det högre syftet med vårt mediala arbete. mm... Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I detta avsnitt utforskar vi hur små handlingar på arbetsplatsen kan liknas vid sabotage, inspirerat av ett CIA-dokument från 1944. Under andra världskriget skapade CIA ett dokument som instruerade hur vanliga medborgare kunde sabotera fiendens verksamhet genom enkla, subtila handlingar. Dessa kunde vara allt från att sprida ut saker på fel ställen till att skapa dålig stämning bland kollegor. Syftet var att minska effektiviteten och skapa frustration. Vi drar paralleller till dagens arbetsplatser, särskilt inom gym- och hälsobranschen, där liknande beteenden kan skada produktiviteten. Från ineffektiva möten till dålig kommunikation och medveten passivitet, dessa handlingar kan vara lika skadliga för en verksamhet idag som de var för en fiende under kriget. Lyssna med oss när vi utforskar hur dessa små, undermedvetna handlingar kan påverka din arbetsplats och vad du kan göra för att motverka dem.  www.intensivept.se/blogg/2024/5/18/saboterar-du-din-egna-arbetsplats

Ja, denna verksamhet upphörde aldrig efter WW2, den förstorades istället upp på global skala! Militärexpert Alexander Zimovsky: "I de ukrainska nazisternas fotspår, eller doktor Mengelenkos experiment. Människorättsaktivister har konstaterat att den särskilda militärmedicinska enheten för den ukrainska försvarsmakten, brigad nr 110, genomför förbjudna hemliga experiment på människor. Offren för omänskliga biologiska experiment i ett strikt klassificerat laboratorium var både medborgare i Ukraina (vuxna och barn), och utländska medborgare från länder i "tredje världen" såsom ryska krigsfångar. Försökspersoner utsattes för komplexa och dödliga medicinska procedurer som liknar tortyr, inklusive drogtester, köldskador, strålning, elektriska stötar, vivisektion och styckning. Syftet med experimenten är att testa gränserna för människokroppens överlevnad, att testa effekterna av nya biovapen, droger och stimulantia." De Fria är en folkrörelse som jobbar för demokrati genom en upplyst och medveten befolkning! Stöd oss: SWISH: 070 - 621 19 92 (mottagare Sofia S) PATREON: https://patreon.com/defria_se HEMSIDA: https://defria.se FACEBOOK: https://facebook.com/defria.se

Lovisa och Jessica har nyligen varit på samma Generation Pep-event, där även personer från svenska kungahuset befann sig och en hel del andra kända människor. Syftet med eventet var att upplysa om svenskens hälsa så som den ser ut just nu, både mentalt och fysiskt. Bland annat så höll Anders Hansen en väldigt informativ föreläsning som går att applicera både på vuxna och barn. Det blir också lite fokus på samtalet om en viss butik som på sista tiden skapat reaktioner efter att den satt upp en varningsskylt vid godishyllan - som en blinkning till hälsorisken med socker. Var det gränsöverskridande att butiken delade sin “åsikt”, eller var det bara uppfriskande? En sak är säker, det satte igång samtalet om sockerkonsumtion. Och så tar Lovisa och Jessica också upp ett par talpunkter från eventet som gjorde avtryck, dels från Prins Daniel, dels från tränaren Mårten Nylén.Klipps av: Gabriella Lahti. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vi blir allt mer effektiva i vårt arbete - men varför får vi inte skörda frukterna att detta? Anna-Carin Alderin är nationell parter till det globala projektet 4 Day Week och leder det nystartade 4 Day Week Sweden. Syftet är att samla svenska bolag i en forskningsstudie som kan bekräfta tesen om värdet av en större frihet i arbetslivet, vilket på andra håll har visat sig leda till ökad tillfredsställelse, färre sjukskrivningar, starkare talangattraktion och mycket annat. Är 32-timmarsvecka helt enkelt framtidens sätt att arbeta? Och vilka normer håller oss från att testa? // Programledare: Christian von Essen // Inspelat i Kitchen Studio på Roslagsgatan i Stockholm. // Läs mer på hejaframtiden.se och prenumerera på nyhetsbrevet!

Regeringen lägger fram förslag om visitationszoner. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Regeringen med justitieminister Gunnar Strömmer i spetsen har presenterat sitt förslag till visitationszoner (eller säkerhetszoner som det numera heter). Syftet är att ge polisen ytterligare verktyg i kampen mot gängkriminaliteten.Oppositionen är kritisk och både Miljöpartiet och Centerpartiet har anmält Strömmer till Konstitutionsutskottet. Hur kontroversiellt är lagförslaget i 2024 års riksdag? Och hur kritiska kan Socialdemokraterna vara nu när de också vill framstå som tuffa?Vi pratar också om sommarens EU-val. Samtliga kandidater är presenterade – hur smakar årets körd? Och så har Fredrik nya fräcka siffror över Sveriges mest (och minst) populära EU-kandidater någonsin.Medverkande: Fredrik Furtenbach och Helena Gissén, inrikespolitiska kommentatorer på EkotProgramledare: Marcus NilssonProducent: Viktor Mattsson

I poddserien ”Blågul framtid – om krisen i svensk fotboll” försöker Fotbollskanalen belysa de problem och möjliga åtgärder som finns för svensk fotboll på sin väg framåt. I det nionde avsnittet diskuterar symbiosen mellan herr- och damverksamheten i de så kallade "dubbelklubbarna", men även om de utmaningar som rena damklubbar ställs inför. För att få svar på hur det ser ut pratar vi med BK Häckens Marcus Jodin, Malmö FF:s Niclas Carlnén och Therese Sjögran, som är sportchef i FC Rosengård. Gäster: Marcus Jodin, Niclas Carlnén och Therese Sjögran. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I början av Covid-pandemin 2020 höll vi vår första digitala samtalsfestival. Syftet var att koppla ihop så många svenskar vi kunde till ett gigantiskt digitalt samtal, och vi pratade om sånt som är utmanande, gör ont, är tabu, är jobbigt och komplext - för att tillsammans ta oss igenom det.Avsnittet fanns tidigare endast bakom betalvägg, men nu är det alltså fritt tillgängligt. Gäster i alfabetisk ordning:- Hanif Bali- Anna Bennich- Staffan Dopping- Aron Flam- Chang Frick- Johan Grant- Ann Heberlein- Janne Josefsson- Henrik Jönsson- Dan Korn- Per Lindgren- Stig-Björn Ljunggren- Åsa Nilssonne- Sanna Rough- Ninja Thyberg- Lars Vilks- Myra Åhbeck ÖhrmanHär hittar du alla samtal från Hur kan vi? Utforska Hurkanvipedia för att lära dig mer Stötta Hur kan vi? 3.0 genom att bli månadsgivare härBoka oss till ditt team, ledningsgrupp eller företag Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I början av Covid-pandemin 2020 höll vi vår första digitala samtalsfestival. Syftet var att koppla ihop så många svenskar vi kunde till ett gigantiskt digitalt samtal, och vi pratade om sånt som är utmanande, gör ont, är tabu, är jobbigt och komplext - för att tillsammans ta oss igenom det.Avsnittet fanns tidigare endast bakom betalvägg, men nu är det alltså fritt tillgängligt. Gäster i alfabetisk ordning:- Hanif Bali- Anna Bennich- Staffan Dopping- Aron Flam- Chang Frick- Johan Grant- Ann Heberlein- Janne Josefsson- Henrik Jönsson- Dan Korn- Per Lindgren- Stig-Björn Ljunggren- Åsa Nilssonne- Sanna Rough- Ninja Thyberg- Lars Vilks- Myra Åhbeck ÖhrmanHär hittar du alla samtal från Hur kan vi? Utforska Hurkanvipedia för att lära dig mer Stötta Hur kan vi? 3.0 genom att bli månadsgivare härBoka oss till ditt team, ledningsgrupp eller företag Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Jag sitter och försöker komma på hur man avhandlar ett kapitel kring pyramiderna i Giza på ett rimligt sätt. Det är inte så enkelt att bara bestämma sig för vad som bör vara med och inte. Ämnet behöver minst en hel bok för att förklara allt och det har redan skrivits tiotusentals böcker i ämnet med nästan lika många infallsvinklar. Syftet idag är att få dig att förstå att den största delen av den officiella historien kring dessa monument är en lögn och samtidigt göra det på ett icke tekniskt och ganska roligt sätt. Vi börjar med det mest grundläggande. Det officiella narrativet säger att pyramiderna är gravar och jag tänkte att jag skulle inleda med att ge dig dagens officiella sanning. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

På Öland skådar vi fågel under den europeiska fågelräkningshelgen Eurobirdwatch 2023. På en skogsäng möter vi Värmlands landskapsinsekt: brun gräsfjäril. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det är flyttfågeltid och morgonens fältreporter Helena Söderlundh finns i Stenåsa på Öland för att spana på sträckande gäss, tranor, trutar, bergfinkar, kungsfåglar eller vad som behagar flyga förbi. Denna helg räknas nämligen flyttande fåglar av fågelföreningar i hela Europa och även i Centralasien, under namnet Eurobirdwatch 2023. Syftet är att rikta uppmärksamhet på fåglarnas flyttning och deras behov av rastplatser och övervintringsområden. På plats på Stenåsabadet finns en räknande trio från Birdlife Sverige: Kajsa Grebäck, Anders Lundquist och Niclas Lignell. Vi hoppas också få kontakt med några av dem som räknar flyttfåglar på andra håll i Europa.Och så ska vi till Värmland för att spana efter den landskapsinsekten brun gräsfjäril. De igenväxande åkrarna i skogsbygderna är livsviktiga för fjärilen som är mycket ovanlig i resten av Västeuropa. "Det är ett stort kommande naturvårdsproblem när de här sista skogsängarna växer igen", säger Sven-Åke Berglind på Länsstyrelsen i Värmland.En junikväll i år blev Stig och Annalena Zetterkvist vittnen till något alldeles särskilt. Ett lodjur och tre harar satt på åkern utanför huset. Lodjuret gjorde några utfall för att jaga efter hararna, utan resultat. Men hararna stannade kvar nära lodjuret, satte sig ner och tittade på det. Vad var det som hände? Daniel Mallwitz, rovdjursansvarig på Länsstyrelsen i Västmanland svarar.Den här helgen är det bokmässa i Göteborg. Veckans kråkvinklare Maria Westerberg slår ett slag för skogens betydelse för såväl litteratur som boken i sig.Programledare är Jenny Berntson Djurvall.