Podcasts about skolans

Juniornyheterna som handlar om att forskare försöker hitta aliens, mobilen förstör sömnen och om en skola som fixade Mellofest. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

11 mars. Grundskolan ska få en ny läroplan. Regeringen vill ha ett ökat fokus på kunskap, och en tydligare lärarroll. Hur ska det åstadkommas? Hur ska den nya läroplanen se ut? Och vilken roll spelar egentligen läroplanen för resultaten i skolan? Andreas Ericson intervjuar Thomas Persson som utrett frågan.

I det här avsnittet gästas vi av Per Clingweld, en mångsidig entreprenör som både jobbar med startups, VD-rådgivning och som en "digitaliserande samhällsbärare". Vi diskuterar hans resa och insikter från utbildning till att driva och utveckla bolag och hur han balanserar sitt yrkesliv med familjeliv. Per delar också sina tankar om framtidens skola, AI:s roll där och hans unika förhållningssätt till lärande och ledarskap. Genom konkreta exempel från sina start-ups som Kattalo och Andsend illustrerar Per hur han kombinerar innovation och praktisk tillämpning för att driva förändring. Dessutom får vi en inblick i hur han använder AI för att streamlina sitt arbete och vad han lärt sig efter AI-workshops med 500 ledare.Kapitel:01:16 Per's bakgrund och resa02:35 Filosofi kring utbildning och tidig karriär04:52 Personlig utveckling och ledarskap06:14 Entrepreneurial Ventures och AI11:23 Utmaningar och innovation inom skolan18:18 AI hemma och på jobbet40:38 Insikter från AI-workshops med 500 ledare51:35 Avslutande tankarLänkar:KattaloAndsendConnecta på LinkedIn:Per ClingweldJohan WallquistAdam PalmMaila oss på partnerpodden@microsoft.com Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Skolprat borrar i skolans demokratiuppdrag tillsammans med grundskolelärarna Roger Terner och Marita Nilsson. De arbetar båda i Järva-området och berättar om den praktiknära forskningsstudie, som de just nu genomför.

Skolans viktigaste ämne. Kan aldrig få för mycket tid. (NWT 2019-12-07)

Hur kan vi förebygga psykisk ohälsa hos ungdomar? Om skolans roll, förenklat förändringsarbete och kommunikation I veckans avsnitt möter jag författaren, coachen och Kommunikologen Suss Björklund som på olika sätt arbetar för att hjälpa människor att må och fungera bra. I det här samtalet tar vi fokus på hur vi kan förebygga psykisk ohälsa hos ungdomar och rör oss i frågor som bland annat:  Vilken roll skolan spelar i samtalet kring psykisk ohälsa och ungdomar?  Vikten av att inte leta efter syndabockar och rätt kontra fel utan att istället titta på de faktorer som är viktiga framåt för att förebygga psykisk ohälsa och stärka ungdomars eget ”jag”  Suss delar även perspektiv kopplat till vikten av att förenkla och gå tillbaka till ”the basics” när vi jobbar med välmående idag  Uppskattade du det här samtalet? Dela gärna en recension i appen där du lyssnar eller dela det här avsnittet på din story och tagga @mofjrd! Tack för att du hjälper mig att göra mig arbete möjligt!  LÄNKAR OCH VÄGAR VIDARE:  Kontakta Suss Björklund: https://restartcompany.se/ Kontakta Madeleine Mofjärd: ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠https://www.instagram.com/mofjrd⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠ Gratis inspirationsbrev: ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠https://mofjrd.com/inspirationsbrev⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠ Gratis introsamtal med Madeleine: ⁠⁠⁠⁠⁠⁠https://mofjrd.com/introsamtal/⁠⁠⁠⁠⁠⁠ Aktuella program & kurser: ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠https://www.mofjrd.com⁠⁠/⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠ Gå med i FB-community: ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠https://www.facebook.com/groups/mofjrdcommunity⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠ Bli medlem och stötta podden: ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠https://www.patreon.com/mofjrd⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠ 

Möt Walter Innala, tredje generationens sågverksarbetare. Skolans framtid är omdiskuterad, men vad tänker eleverna om skolans framtid? Erika Medström, Oskar Innala och Sten-Inge Videhult brinner för byns utveckling. Daniel Look är tandläkaren som hittat hem på Seskarö. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I vårt fjortonde poddavsnitt är vi live på Matematikbiennalen 2024. Inför denna entusiastiska publik samtalar vi med Lukas Samby, som numera är en särskilt begåvad student, om vad vi som lärare kan göra när vi upptäcker en elev som resonerar och associerar med en skärpa och hastighet som sticker ut? Hur kan vi ta hjälp av den särskilt begåvade elevens insikter för att utveckla undervisningsmetoder och ämnesinnehåll för att bättre möta dess behov? Avsnittets sida finner du här.

Priset på el väntas gå ned / 100.000 barn får vänta för länge på hjälp för psykisk ohälsa / Skolans matsal är öppen hela dagen Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Reporter: Nina Muossa.

David Druid har observerat aliens på väg till jobbet, är Sverige redo för bevismaterialet? Margret Atladottir har en stark spaning om framtidens konserter. Ekonomijournalisten Gunnar Harrius berättar allt om medborgarlön, hur funkar det egentligen? Vår vän Branne Pavlovic recenserar årets julkalender, ber om ursäkt för ett prank och ger oss julfilmsextra. UFO-experten Clas Svahn kommenterar Davids UFO-film. P3 Nyheters Babs Drougge om kunskapskollapsen i skolan och om slopade luciaomröstningar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programledare: David Druid och Margret Atladottir

Skolans socioekonomiska status samvariation med bruk av alkohol, narkotika och tobak hos ungdomar   I dagens avsnitt av CRA-podden intervjuas Martina Zetterström, utredare som jobbar på CAN -centralförbundet för alkohol och narkotikaupplysning. CAN har nyligen släppt en rapport om skolors socioekonomiska status kopplat till droganvändning hos ungdomar. Dagens avsnitt svarar utifrån det på frågorna; -Hur ser det ut på olika skolor där det finns olika socioekonomisk status hos föräldrarna? - Påverkar det användandet av alkohol och narkotika hos ungdomen i den familjen? - Samvarierar det på något sätt?   Lena Olsson-Lalor hjälper oss med att sortera och inspirera samt informera oss för att bli bättre missbruksbehandlare i CRA, A-CRA och CRAFT.   Här finner du poddbloggen   Värd:  Lena Olsson-Lalor Fil.Mag.Klin. Psyk. Leg psykoterapeut. Leg. Hälso- och sjukvårdskurator. Handledare och lärare i psykoterapi, KBT samt rektor på Grundläggande psykoterapiutbildning, KBT i Luleå. Lena utbildade sig i Community Reinforcement Approach redan 2004 och har lång erfarenhet av att utbilda inom CRA.   CRA-podden produceras av Vinovus AB - Bli en bättre behandlare www.blienbattrebehandlare.se Kontakt: info@blienbattrebehandlare.se

100 000 barn har dragit ner på sitt idrottande under våren 2023 på grund av det ekonomiskt tuffare läget som svenska familjer har att hantera. Det här visar en undersökning som beställts av Svenska skolidrottsförbundet. Vi gästas i vårt 166:e avsnitt av Jonas Leth, generalsekreteraren för just Skolidrottsförbundet och han menar att skolidrotten har en stor roll att fylla när fler minskar sitt idrottande i idrottsföreningar. Men han är också tydlig med att skolan måste förse föreningarna med barn som vill hålla på med just deras idrott.

19 juni. En postmodern syn på kunskap och lärande, och fokus på politiska idéer som syftar till att forma en ny människa. Så kan man sammanfatta den svenska skolans problem. Men situationen går att vända om vi bryter med de radikala idéerna. Det menar Inger Enkvist, professor emerita i spanska, i samtal med Paulina Neuding.

Skolan framhäver likriktning framför individualitet, tvingar alla att sitta still och följa en standardiserad läroplan istället för att främja elevernas egna intressen. Detta påstår jag vara en av de främsta bidragande faktorer till det växande problemet med kriminalitet, psykisk ohälsa och våld i Sverige

Kapitalet höjer hyrorna och staten bostadsbidragen så kan man fiffla en smula med den järnhårda lönelagen och till och med betala mindre i lön än priset för mat och för hyra för staten skjuter så gärna till om levnadsomkostnaderna blivit allt för dyra. Sida vid sida, tillsammans hjälps dom åt staten och kapitalet, dom sitter i samma båt fast det är inte dom som ror, som ror så svetten lackar och piskan som kittlar, kittlar inte heller deras feta nackar. Skolans uppgift är som sig bör att skola arbetskraften om kvastarna skall sopa bra får man inte slarva med skaften spärrar och kvoter och testprogram är ett system för att sålla agnarna från vetet och för var o en till hans rätta fålla. Sida vid sida, tillsammans stryker de fram staten och kapitalet, två vargar fromma som lamm fast det är inte dom som ror, som ror så att svetten lackar och piskan som kittlar, kittlar inte heller deras feta nackar. Sida vid sida, tillsammans hjälps dom åt staten och kapitalet, dom sitter i samma båt fast det är inte dom som ror, som ror så svetten lackar och piskan som kittlar, kittlar inte heller deras feta nackar. Tempot höjs vid maskinerna, här drillar man eliten produktionen har inte plats för den som blivit illa sliten men för att ingen skall tro att det är något fel med de tunga ackorden betraktas han som ett sjukdomsfall och behandlas av den barmhartiga arbetsvården. Sida vid sida, tillsammans stryker de fram staten och kapitalet, två vargar fromma som lamm men det är inte dom som ror, som ror så att svetten lackar och piskan som kittlar, kittlar inte heller deras feta nackar. Sida vid sida.... Aah aah aaaah aaaaah! #CarlNorberg #DeFria De Fria är en folkrörelse som jobbar för demokrati genom en upplyst och medveten befolkning! Stöd oss: SWISH: 070 - 621 19 92 (mottagare Sofia S) PATREON: https://patreon.com/defria_se HEMSIDA: https://defria.se FACEBOOK: https://facebook.com/defria.se

AI-boomen har fått hemuppgiften att stendö efter vittnesmål om att allt fler elever använder tekniken för att fuska. Men AI är här för att stanna, så hur ska skolan hantera den nya tekniken? På en kvart får du veta om de nya AI-verktygen kommer ge vår intelligens en sista knuff över stupet eller om det är precis tvärtom. Med Maria Jelmini, vetenskapsreporter på SvD.

Torbjörn har varit på rättegången mot de tre chefer som står åtalade för vållande till annans död efter att en fyraåring smitit från förskolan och drunknat i en villapool. Inne i Lunagallerian började plötsligt massvis med smycken och klenoder försvinna från guldhandlaren. Nu åtalas tre personer för sammanlagt 101 brottsmål gällande förskingring och häleri.

Nytt räntebesked från Riksbanken. Skolans ansvar när barn drunknar. Sydkoreas president träffar Joe Biden. Grön omställning i textilbranschen. Sudan. Dom i Adriana-fallet. Ukrainas starka kommunikativa förmåga. Docent studerar människor som tittar på tv.

I de flesta europeiska länder börjar barn lära sig ett främmande språk redan i lågstadiet. Hör vilket land som är bäst i klassen på flerspråkighet och hur svensk språkundervisningen kan bli bättre. EU vill att du ska kunna minst tre språkInom EU finns ett mål om att alla EU-medborgare bör behärska minst två språk förutom det egna modersmålet. En ny rapport från EU som kartlagt språkundervisningen i Europa visar att färre än 60 procent av eleverna som går i högstadiet eller motsvarande läser ett andra främmande språk. Däremot är det många unga i Europa som läser ett första främmande språk redan i lågstadiet, nästa alltid engelska, och undervisningen börjar i yngre åldrar nu jämfört med 2013. Hör nyheten från Ekot om språkundervisningen i Europa.Så kan undervisningen i ämnet moderna språk bli bättre– Det är viktigt att vi får in det muntliga i klassrummet, säger Berit Aronsson, universitetslektor i språkdidaktik vid Institutionen för språkstudier vid Umeå universitet, som gjort en studie som visar att elever som läser spanska i skolan skriver bättre än de pratar.Eleverna fick själva fick rapportera vad de gjort mest och minst under lektionerna och uppgav då att det de gjort minst var att lyssna och prata det språk de skulle lära sig. Att det skrivna språket dominerar i undervisningen i ämnet moderna språk visar även en granskning från Skolinspektionen från december 2022.– Det talande språket är en egen genre som skiljer sig från skrivet språk och vi måste förbereda eleverna för att kunna lösa verkliga situationer. Man kan inte gå runt med en skriven dialog i fickan och läsa upp den, säger Berit Aronsson.Läs och lyssna mer om språkundervisning"Breddade språkkunskaper viktiga för Europas framtid" artikel om EU-rapporten från Universitets- och högskolerådet. (april 2023)Rapporten från EU som har kartlagt hur språkundervisningen är runt om i Europa heter Key data on teaching languages at school in Europe (från mars 2023)Rapporten från Skolinspektionen om utbildningen i moderna språk heter Skolans arbete för kvalitet i undervisningen i moderna språk (från december 2022)Språkvetare: Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet.Gäster: Jens Möller, journalist Sveriges Radio. Berit Aronsson, universitetslektor i språkdidaktik vid Institutionen för språkstudier vid Umeå universitet.Programledare: Emmy Rasper.

Linnea Lindquist är biträdande rektor på Hammarkulleskolan och en aktiv debattör i skolfrågorna. Tillsammans med Adam pratar hon om de stora utmaningar med att allt färre barn kan svenska, om vad hon tycker politikerna måste göra för att förbättra skolan men också om problemen med friskolesystemet. En podd från Göteborgs-Postens ledarredaktion. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Elisabeth Nihlfors är professor i pedagogik med ett mycket långt CV. Hennes forskningsfokus handlar om skolans styrning i allmänhet och skolchefens roll i relation till lokal och nationell politik i synnerhet. Vi resonerar kring balansen mellan det politiska och det professionella i skolans ledarskap;  -Har rektorer och skolchefer tillräckligt på fötterna när de fattar beslut, och är ansvar och befogenheter verkligen i balans? -”Armarna i kors och vänta tills det går över”-mentaliteten;  var börjar ett förändringsarbete?  -Vad har vi för skolning i att arbeta demokratiskt nuförtiden och hur många av Sveriges skolchefer känner verkligen att de är "demokratins väktare”? Nihlfors ger också konkreta råd till rektorer och skolchefer om att både kroka arm med närsamhället och vara professionellt lata! 

Skolans simundervisning innehåller ingenting om längtan efter upplösning, men nere i djupet kan vi hitta det yttersta inom oss. Malena Forsare följer några av kulturens simmerskor ner mot botten. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Denna essä sändes första gången i september 2019.Vi kommer från vatten. Fostervattnet består till 98 procent av vanligt vatten och är vårt första element: omslutna av den ljumma, genomsiktliga vätskan bärs vi fram i viktlöst tillstånd, gungar runt som blötdjur, alltmedan våra kroppar intar en mer distinkt form. Fostervattnet produceras av de två fosterhinnorna: den yttre kallas åderhinnan och den inre vattenhinnan. Därinne skyddas den spädaste versionen av oss själva från omvärldens tryck. Fostret sväljer vattnet i pyttesmå klunkar som kan ses med ultraljud. Det snurrar varv på varv runt sin mjuka axel, alltmedan kotorna hårdnar. Efter födseln kan föräldern känna ryggraden med pekfingret: som en perfekt rad med nysådda ärtor.Vi kommer från vatten, men minns inget av det. I det nyfödda barnets hjärna blixtrar synapserna utan ordning – ett tillstånd som snart faller i glömska, eftersom förmågan att sortera bland sinnesintrycken utvecklas långt senare. Eller? Minns vi mer än vi tror? Har vi kanske en annan sorts minne, en erinran bortom språket om detta framglidande tillstånd, som vi i vissa stunder kan ana djupet av?Jag har simmat så länge jag kan minnas, men aldrig varit sorten som plaskar fram i sportnyheterna. Sport har tvärtom legat rätt så långt från min identitet. Men under ytan av idrottstrotsande person har det alltid grott en pockande lust till fysisk rörelse som enkelt går att locka fram – om den utspelar sig i vatten. Under tonåren hände det också att lusten fick oväntade följder. Som till exempel under idrottsundervisningen på gymnasiet, när vi fick i uppgift att utforma en egen lektion. Jag vägrade först, men valde efter viss övertalning att fullfölja momentet. Det blev nog inte alls som läraren tänkt sig, när lektionen levererade avslappning i ryggläge till de blippande syntljuden i Luc Bessons sönderälskade film ”Le grand bleu”, Det stora blå, från 1988. Kanske ville jag på det sättet sänka ner klassen i samma känsla som jag hade under passen i den lokala simhallens 25-metersbassäng, där jag hade för vana att tillbringa eftermiddagarna. Vattenljuset som sköljde genom kroppen. Mönstret av vita plattor i bassängens botten och suget från ventilernas konstgjorda tidvatten.Med tanke på de regelbundna besöken där, är det anmärkningsvärt att jag misslyckades fatalt i den gren som jag betraktade som min. Vår ambitiösa idrottslärare med lätt militanta drag njöt av att mäta allt. Nya tävlingsmoment upprättades ständigt och naturligtvis ingick en introduktion till de fyra simsätten, inklusive fjäril. Denna avancerade konstart var oss främmande, även om tekniken var välkänd sedan länge: fjäril prövades i tävlingssammanhang redan på 30-talet. Under de olympiska spelen i Melbourne 1952 kunde publiken beskåda de karaktäristiska bensparkarna, som påminner om stjärtrörelsen hos en delfin, uppe från läktarna.Vi uppmanades att hålla oss strax under ytan, alltmedan vi kämpade med att rita nyckelhål med armarna och studsa fram med våra unga stjärtar. Det gick inget vidare: mödosamt arbetade jag mig ner mot botten där underläppen sprack mot klinkern. Illusionen av sportsimmerska, ja – om det nu funnits någon sådan, hade gått sönder: med blod på hakan hävde jag mig upp över kanten och insåg att skådespelet var över.Men resan ner mot bassängdjupet var alls inte förgäves: snarare tog simmandet där och då en ny riktning. Jag funderar på om strävan neråt inte bara var en flykt från det orimliga i tekniken, utan uppstod av ett mer filosofiskt skäl. Kanske sökte den unga simmerskan något bortom mätandets princip. Kanske anade hon en värld därnere, ett tryckande vattenmörker som varje fridykare måste lära sig konsten att omfamnas av. Som Jacques i Det stora blå behöver hon acceptera lungornas komprimering, och utforska dånet som uppstår när hörselorganet förvandlas till havets egen förstärkare. Fast när det kommer till kritan kan man fråga sig om fridykarens utmaning bara handlar om att anpassa sig till en fysiologisk omvandlingsprocess: för när vi rör oss djupare ner väcks dödsdriften till liv – en längtan efter att upplösas i det element som utgör 60 procent av vår totala kroppsmassa. För det nyfödda barnets del rör det sig om hela 80 procent.Skolans simundervisning innehöll inget om dödsdriften. Så småningom vändes mitt sökande istället mot kulturens simmerskor. Skådespelaren Juliette Binoche, inte minst. I filmatiseringen av Milan Kunderas roman ”Varats olidliga lätthet”, gör hon entré med ett kraftfullt dyk ner i ett av östra Europas kurbad, som får de uppsvällda farbrödernas schackpjäser att skaka. I filmen spelar männens libido en större roll: man kan välja att tolka dyket som symbol för en ung kvinnas trots mot en sexualiserande blick. Och det visade sig att Binoche hade kommit till simhallen för att stanna. I första delen i Kieslowskis trilogi ”Trikoloren” använder filmens Julie det klorerade vattnet i en nattlig bassäng för att pressa sorgen genom sitt kroppssystem. Efter att ha mist man och barn i en bilolycka lider hon av en underreaktion, det vill säga, hon kan inte gråta. I gengäld kan hon simma: hon crawlar fram i svartglänsande baddräkt med ursinniga rörelser, som en späckhuggarhona på jakt efter sin förlorade avkomma.Om Julie bryter genom vattenytan med splash, tar jag trapporna baklänges. Inga sensationella entréer, inga avancerade simsätt och ingen utrustning: bara ledstångens stål inuti händerna och mötet med ett vatten som är några grader för kallt. Jag tänker ofta på Sally Bauer, långdistanssimmerskan från Helsingborg, som var den första skandinav att simma över Engelska kanalen. I Sara Stridsbergs fantasi ”Happy Sally” blir Sally Bauer en melankolisk figur som ständigt dras till Öresundshavets bräckta vatten. Ju längre Sally rör sig ut från land, desto längre bort glider hon också från de människor som hon älskar.När min mamma en sommar blev hastigt sämre i sin cancer, fann jag mig för första gången öga mot öga med döden. Jag hade mött den blicken förut, men den här sortens stirrande ut i dödens icke-vara var för mig en ny erfarenhet. Det visade sig att upplevelsen svarade dåligt mot fantasierna om fridykarens metafysik. Jag simmade mig igenom veckorna när mamma successivt, dag för dag, förlorade förmågan till rörelse och tal. Med kroppen före gled jag in och ut genom minnena, i tanken på vem hon varit. Bara i ett urinfärgat sjövatten strax utanför Göteborg kunde sorgens kramper släppa: så förvandlades det svala mörkret under mig till något som bar, snarare än drog.Vi kommer från vatten. När vi simmar minns vi vårt ursprung i horisontalläget, när människan en gång inte var människa, utan rustad med gälar och fjäll. Ju mer tid hon tillbringar simmande, desto mer diffus blir gränsen mellan fena och ben, mellan foster och född person. Ensam plöjer hon fram längs rödvita plastsnören som skiljer hennes bana från någon annans. Så minns hon, inifrån sig själv, den tyngdlösa tillvaro som pågick för länge sen. Den som kan anas som en känsla av frihet, i rytmen som uppstår med nästa längd, och nästa.Malena Forsare, kulturjournalist och psykolog

Den svenska skolan är i fritt fall. Resultaten och läskunnigheten sjunker, medan våld och stök ökar. I debatten framstår det som att problemet är friskolor och konfessionella skolor och att ett förstatligande skulle lösa många problem. Men ser man till historien om hur förfallet började så kan svaret bli ett annat. Professor emeritus Hans-Albin Larsson har ägnat ett helt yrkesliv åt dessa frågor. Han samtalar med Åsa Karlsson.

Debatten om skolans digitalisering har blossat upp (igen), måhända för att den nationella digitaliseringsstrategin för skolan ska uppdateras. En del menar att digitaliseringen är ett misslyckat experiment som gått för långt medan andra tycker att det görs för lite. Plattorna ställs mot böckerna. Hur kan åsikterna skilja sig så mycket åt och kan man närma sig frågan på något annat sätt? Länkar:Nationell digitaliseringsstrategi för skolväsendetTill gigekonomins försvarDet digitalas materialitet (Nina Wormbs och Nicklas Berild Lundblad)Det digitala imperativet (Nina Wormbs) Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Skribenten Cissi Wallin överklagar hovrättsdom om grovt förtal, gatukonstnären Banksy ställer ut i Sverige, nu kan man rösta på årets engelska nyord, och Pippi fyller 77 år till helgen.

Patrik och Fredrik får besök av självaste Boris, från podcasten/YouTubekanalen Guest of Horror! Tillsammans diskuterar de hur den där populäraste och snyggaste tjejen i skolan kunde uppleva all uppmärksamhet, egentligen. Halvvägs in i avsnittet hoppar ljudet över till backupinspelningen pga tekniska problem. Dagens film: All The Boys Love Mandy Lande (2006) Skolans hetaste tjej är utan tvekan Mandy Lane. Killarna vill vara med henne, tjejerna vill vara henne. När den svala och onåbara Mandy tackar ja till att hänga med skolans coolaste klick på en weekend av festande vid en avlägsen ranch, hoppas alla på en oförglömlig helg. Och nog blir helgen oförglömlig - men på ett helt annat sätt än de någonsin kunnat ana. Festen hinner knappt ta fart innan deltagarna en efter en försvinner under mystiska omständigheter... Vill du ha direkt tillgång till avsnittet? Vi streamar live när vi spelar in, ca 10 minuter efter avslutad inspelning hittar du hela inspelningen på vår Patreonsida. Ditt bidrag hjälper oss att skapa fler avsnitt. Följ Skräckfilmcirkeln på Facebook: /skrackfilmcirkeln Följ Skräckfilmcirkeln på Instagram: @skrackfilmcirkeln_podcast Följ Skräckfilmcirkeln på Twitter:      @SFC_podcast Följ Skräckfilmcirkeln på YouTube:    https://www.youtube.com/channel/UCFI2_IrpoMgX7w2Ecp_Tt_Q Följ Skräckfilmcirkeln på Twitch:        https://www.twitch.tv/ThePatrikStreamer Support us on Patreon:                      www.patreon.com/skrackfilmcirkeln Support us on Ko-Fi:                          www.ko-fi.com/skrackfilmcirkeln Besök hemsidan:                               www.skrackfilmcirkeln.se Merchendise:                                     https://streamlabs.com/ThePatrikStreamer/merch  

Skolans kunskapssyn är en förbisedd förklaring till västerlandets ökande inkomstskillnader och utanförskap, skriver nationalekonomen Magnus Henrekson. Eftersom skolan har blivit sämre på att träna även icke-kognitiva färdigheter som uthållighet, punktlighet, pålitlighet och social kompetens har familjens betydelse för dessa centrala faktorer ökat. Och just dessa faktorer är viktiga på arbetsmarknaden. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Avsnitt 19: I säsongens sista avsnitt gästas #gränslöstlärande av Gabriella Holm och Lotten Johansson, som tillsammans driver Studie- och yrkesvägledarföretaget Hej Syv. Gabriella och Lotten, som samarbetar med både enskilda skolor och kommuner runt om i landet, är ofiltrerat tydliga med vad de anser bör göras för att varje elev ska få rättvisa förutsättningar till att göra ett så skräddarsytt framtidsval som möjligt. Under samtalets gång delar de med sig av både mörka dagsprognoser men även ljusare framtidsutsikter kring skolans arbete inom studie- och yrkesvägledning i stort. Detta kryddas med en väldigt konkret GÄSTLISTA fylld med tips kopplat till avsnittsrubriken och dessutom skickar Gabriella och Lotten i väg en utmaning till alla våra lyssnare. Det här är ett avsnitt för alla som på något sätt är delaktiga till att ge elever verktyg för att komma så bra rustade som möjligt inför framtiden. Och eftersom den resan för eleven faktiskt börjar redan i förskoleklass, riktar sig det här avsnittet till all skolpersonal i hela landet.  Programledare: Niclas Lind och Peter Hjelm. Musik: Tommy Töyrä.

Nyheterna Radio 07.00

Johan Sandén gästar Poddagogen och berättar om sin avhandling "Närbyråkrater och digitaliseringar: Hur lärares arbete formas av tidsstrukturer". Avsnittet handlar om som hur digitaliseringen av skolan påverkar lärares arbete. Vi pratar även om hur digitaliseringen av skolan påverkat lärares olika roller och hur lärares uppdrag styrs av olika tidsstrukturer.

I detta avsnitt av hederspodden samtalar Amineh Kakabaveh med Peter Fredriksson, generaldirektör på Skolverket om skolans arbete mot hedersförtryck.

Tom och Pelle snackar i första delen av två om varför kanske alla måste lära sig mer och hur man får motivation till det. Pelle berättar hur han lär sig spanska och systemutveckling på fritiden. Tom berättar om hur skolsystemet håller på att ersättas av app-utvecklare och Pelle vill skapa sin egen diagnosticeringsapp för skador och sjukdomar. Ligger du på rätt sida i utvecklingen? Vad är det som kan motivera oss till att lära mer? Varför? Varför? Varför? Vi gillar dig! Gillar du oss? Ge oss en recension där du lyssnar på podcasts eller berätta om vår podcast för en kompis! Har du en kommentar eller fråga till oss? Kontakta oss på epost sandtillguld@gmail.com eller twitter @sandtillguld Vilka är vi? Jesper är politikern och företagaren som bor på Åland.  Tom är IT-chefen och kreatören från Uppsala.  Pelle är investeraren och terapeuten som bor i Nord-Norge.  Frånskrivning/Disclaimer: Vi är inte professionella investerare och ger inga finansiella råd. Så ta inget vi säger på allvar. Bara Jesper är allvarlig, för han är politiker, så han måste. Bitcoin to the moon! #Thiscontentisforentertainmentpuposesonlydonottakethisforinvestmentadvice

Föreställningen om det tidigare skolsystemet som mekaniskt och auktoritärt lever i hög utsträckning kvar i vår tid. Men faktum är att den gamla svenska skolan var mycket välfungerande, skriver forskarna Magnus Henrekson och Johan Wennström. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

I avsnitt 290 gräver de båda pedagogerna i den myllan de står, nämligen i skolans vardag. Innan de sätter spaden i detta något gråa ämne bjuder de dock på en salig blandning av nyheter från den digitala världen.Amazons mellanchefer, Windows 11, Google docs 15-årsdag, Metaverse och världsomvälvande förändringar i Jamboard är bara några av de ämnen som behandlas. När det kommer till skolans vardag är det omöjligt att inte diskutera möten och konferenser men även prov, lärarstudenter, kursplaner, digitala kränkningar och skolinfluencers fär alla en släng av sleven. Som vanligt är det mesta sig likt. Det blir ett samtal om skola, digitalisering och lite annat. 

I det här avsnittet medverkar Martin Hellström. Han har varit lärare, assistent och medlem i styrelsen på Waldorfskolefederationen under flera år. Samtalet handlar om vad relationskompetens innebär samt hur vi bör tänka kring det i skolans värld. Martin ger exempel på när relationskompetens fungerar men även när det inte fungerar. Vill ni som lyssnar på avsnittet komma i kontakt med Martin får ni gärna mejla honom på martin.hellstrom@waldorf.se Observera att Martin utger sig inte för att vara expert på området relationskompetens men han har läst mycket om det. Avsnittet är ca. 28 min långt men p.g.a. tekniska problem står det att avsnittet är ca. 42 minuter. Beklagar det.

Tillhör barnen samhället eller föräldrarna? Vilken värdegrund ska skolan utgå ifrån? Och hur hjälper vi fler elever att gå ut med fullständiga betyg? Det är några frågor som kommer upp i veckans Hotspot där vi pratar om läroplaner, aktivism och föräldraskap. Gäster i programmet är Per och Therése Ewert. Per är forskare och direktor vid tankesmedjan Claphaminstitutet. Therése är gymnasielärare och samtalsterapeut.

Gäst: Gunnar Hökmark Varför vill Socialdemokraterna mörka skolans verkliga problem?  Utbildningsminister Anna Ekström har presenterat nya skolförslag från Socialdemokraternas partiledning. Bland annat handlar det om att förbjuda vinstuttag i skolan och gemensamt antagningssystem för friskolor och kommunala skolor. Förslagen har mött stark kritik. Vad betyder dessa förslag för svensk skola? Är det fria skolvalet hotat och kan det bli en het valfråga inför nästa års valrörelse.  

Veckans avsnitt börjar i vår nya sociala hälsningsfras ”Hur går det?” och landar i en berättelse om en oironisk nigning. Däremellan pratar Karin om sin relation till problem, Jacob om sin förmåga att planera för perioder...

Gäster: Anna König Jerlmyr och Kristina Axén Olin Varje år lämnar över 16 000 elever svensk grundskola utan behörighet till gymnasiet. Utbildningsministern Anna Ekström (S) vill komma åt problemet genom att sänka trösklarna till gymnasiet, något Moderaterna menar inte löser problemet.  Vad är egentligen skolans problem och hur kan vi lösa det? Korrigering: Idag är det nästan 80 procent som klarar grundskolan, när avsnittet spelades in var siffran 73% procent. i Stockholm stad

Åsa Ottosson och Nina Jönsson berättar hur det är att arbeta på elevhälsan och om Helsingborgs nya drogrutiner för skolan.

För några år sedan valdes det att digitalisera skolan och idag har mer eller mindre alla elever datorer och surfplattor vilket leder till framför timmar om dagen framför skärmarna, men hur påverkar detta barnets hjärnan? Kan det ha en ogynnsam effekt på dess utveckling? Skärmtid har senaste tiden blivit omdebatterat då vi vet att för många timmar framför skärmen påverkar oss negativt. Lina Hedenius är skol- och barnläkare och gästar podden för att prata om just detta ämne. Ett avsnitt alla bör lyssna på då vi lätt fastnar framför våra mobiler och andra skärmar.Kontakta Lina - lina.hedenius@gotland.seStötta Öppet sinne på Patreon https://www.patreon.com/oppetsinneInstagram https://www.instagram.com/pauldelvalle/?hl=svYoutube https://www.youtube.com/channel/UCAQXDkNpHStIp_AWv--DoLA

Vilken skolform ska man välja, eller välja vilken väg ska man välja att kriga för under våra barns skolår?Detta, Petras jordenruntresa och mycket mer pratar vi om i veckans podd.Välkomna! See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Erika och Rebecka från Tankesmedjan Tillit möter skolveteranerna Wern Palmius och Lennart Mogren i ett brett samtal om skola. Ett samtal som Jens Peter utropat till ett av sina favoritavsnitt! Wern och Lennart levererar en fin mix av skolsystemskritik och vision i samtalet med Rebecka och Erika. Wern Palmius, för många känd som speciallärare och tidigare rådgivare på Specialpedagogiska Myndigheten SPSM, har prisats för att ha visat mod att ta ställning för de mest utsatta elevernas rättigheter, och för sin förmåga att vägleda föräldrar och skolpersonal i att göra detsamma. Lennart Mogren är den pensionerade läraren och filmaren som skrivit boken ”Sluta skolan!”. Här är länk till boken: http://www.wordgame.se/sluta/index.html

Har vi gått ifrån grundidén om den sammanhållna skolan? Hur kan vi förstå friskolereformerna och avregleringarna i skolsystemet? Vilka effekter hade marknadsutsättningen och kommunaliseringen av den svenska skolan?  Sten Svensson är fristående skoldebattör och tidigare chefredaktör för Lärarnas tidning. Han har jobbat som lärare och haft fackliga uppdrag för Lärarförbundet. För Arena Idé har han skrivit rapporterna Systemskiftet – när skolan gick från gemensam till privat och Från likvärdighet till lönsamhet – så blev skolan en marknad. Idag engagerar sig Sten i nätverket för likvärdig skola.  Programledare: Ingela Netz och Per Kornhall.  Om du vill kommentera, ställa frågor eller föreslå ämnen och intervjupersoner är du välkommen att mejla per(a)kornhall.se eller ingela.netz(a)gmail.com.  Läs mer om podden Kornhall & Netz och programledarna på Arena Idés webbsajt, https://arenaide.se/kornhall-netz/  Arena Idé är en progressiv, partipolitiskt obunden tankesmedja med fokus på arbetsmarknad, ekonomisk politik, välfärd och demokrati. Vi är en ideell förening och finansieras av fackföreningsrörelsen. En del av Arenagruppen. Citat från Sten ”Sambandet var oerhört tydligt. Aktiebolagsskolorna hade låg lärartäthet, ideellt driva skolor hade hög lärartäthet, kommunala skolor låg mitt emellan … Pengarna gick bort till annat, till vinst, till chefsorganisationer och så vidare. Och användes inte till lärareundervisningen som tanken var.” ”Lärartätheten är mycket viktig. Ju fler elever en lärare har desto svårare blir jobbet, desto tyngre blir det. Och har man för många så kan undervisningen falla ihop.”  ”Privatiseringen den innebär att man flyttar besluten från den demokratiska nivån till enskilda personer genom skolvalet och till företagen som bestämmer när skolorna ska etableras, var dom ska ligga, hur dom ska rekrytera elever och så vidare.” ”Nu har man gått tillbaka till en uppdelad skola igen som är skräddarsydd för dom välutbildades barn. Dom har alla fördelar, får dom högsta betygen, kommer in på dom attraktiva utbildningarna och får toppjobben. Dom andra slås ut i hög utsträckning. Tyvärr är vi där. Detta är den största olyckan som har hänt svensk skolpolitik.”

Vem kan få uppehållstillstånd genom den så kallade gymnasielagen och varför kom lagen till? I det här avsnittet av Människor & Migration pratar Asylrättscentrums jurist Sofia Rönnow Pessah och kommunikationsansvarige Maja Dahl med organisationens gymnasielagen-expert Siri Sandin. Tillsammans reder de ut turerna runt lagen och hur kraven ser ut. Under avsnittet pratar de bland annat om den speciella roll som skolan har fått i lagstiftningen och varför det blivit så. Hur gruppen som kan få uppehållstillstånd genom lagen diskuteras i den politiska debatten och varför den samtidigt beskrivs som en grupp som saknar skyddsskäl, men ändå är skyddsvärd. Avslutningsvis går de igenom de kompletterande förslag som regeringen har skickat ut på remiss och vad de innebär för gruppen.

I det 264:e avsnittet kliver två sportlovstörstande pedagoger in i studion för ännu ett poddavsnitt med skolfokus. Denna vecka har de testat dubbla skärmar vid utvecklingssamtal, inte blivit inbjudna till Clubhouse och letat i den digitala containern efter skoluppgifter för återbruk. Det blir även lite strul och Google. Huvudtemat denna gång handlar om de saker som skolans värld kommer att ta till sig i framtiden, när Corona-pandemin är över. Vilka digitala lösningar har varit så pass bra så att det är värt att fortsätta med? Vad har varit så pass dåligt att vi förhoppningsvis slipper det? Som vanligt utlovas inga tydliga svar, för det mesta är sig likt. Det blir ett samtal om skola, digitalisering och lite annat. 

Vad har skolor för ansvar för att förebygga, upptäcka och hantera kränkande behandling av elever? Maja Stade, socionom och barn- och elevkonsulent berättar för Lars. Vidare läsning:https://www.bokus.com/bok/9789144129105/krankande-beteende-i-forskolan-forsta-forebygga-och-hantera/https://www.skolverket.se/publikationsserier/forskning-for-skolan/2011/vad-fungerar-resultat-av-utvardering-av-metoder-mot-mobbning?id=2517 See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

I dagens avsnitt träffar Karin Rådberg och Petter Enlund Axel Asplund och Sara Bruun, två lärare på Kunskapsskolan Uppsala Norra. De har tillsammans med sina kollegor på skolan ingått i Ifous-programmet "Lärares praktik och profession". Där har aktionsforskning stått i fokus under de senaste två åren. Skolans övergripande fokus har under denna tid varit att arbeta för en förbättring av pojkars kunskapsresultat, för att minska skillnaderna mellan flickor och pojkars resultat.  Tillsammans med forskarna Åsa Hirsh, Anette Olin och Anette Jahnke från Göteborgs universitet har de utforskat den praktiknära forskningens möjligheter. Ifous är en samarbetsorganisation där lärare och forskare samverkar för att utveckla praktiken i förskola och skola. I avsnittet nämns en artikel skriven av Åsa Hirsh, “Had there been a Monica in each subject I would have liked going to school every day”: a study of students’ perceptions of what characterizes excellent teachers and their teaching actions"

Möt 13-årige Axel Gryspeert på den prestigefulla skolan Adolf Fredriks musikklasser, där eleverna ägnar sig åt musik fyra gånger så mycket som på en vanlig grundskola. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Adolf Fredriks musikklasser grundades 1939 och bland alla kända svenska musiker, sångare och kompositörer som har gått där finns Jojje Wadenius, Molly Sandén och Nina Stemme. Skolans körer har uppträtt både på Eurovision song contest och för kung Carl Gustaf och drottning Silvia, och det är inte ovanligt att nationalscenen Dramaten eller olika filmbolag söker talanger här. Bland eleverna gror drömmar om musik- och artistkarriärer. Musik är livet för Axel Gryspeert. Han spelar piano och orgel och dirigerar. I den här dokumentären får vi följa Axel under några dagar i våras och i förberedelserna inför en konsert. Vi får också höra hur det är att gå på en skola där så många drömmer om att kunna leva på musik och vilka förväntningar och krav som skolans unga talanger möter. Vid sidan av Axel medverkar hans mamma Emma Gryspeert, dirigenten Tony Margeta samt eleverna Ella och Vilgott. En P2 Dokumentär av Joanna Górecka.

Skolans magister är sträng och lyssnar inte på någon. Men Djävulito, Carmencita och Karamella kommer på en figur som magistern absolut kommer lyssna till. Och på köpet skrämmer de vettet ur honom.