Podcasts about antoon geels

Violet Tengberg inspirerades i sin målarkonst av mystika upplevelser. Men vad äger sådana upplevelser för sanningshalt? Samtal mellan Anita Goldman, Antoon Geels och David Dunér. Det är onekligen något mystiskt med mystik - det hör man på namnet. För det första: Vad är det? Vad kännetecknar mystika upplevelser? Om de ger en känsla av alltings enhet, till exempel: betyder det då att universum verkligen är ett, och att allting och alla faktiskt hänger ihop på ett fundamentalt sätt, eller är upplevelsen mest bara ren inbillning och självsuggestion? Mitt i vernissagen på en utställning av Violet Tengbergs målningar på Höörs konsthall under Höörs kulturnatt den 6 september, samtalar religionspsykologen Antoon Geels, författaren Anita Goldman och idéhistorikern David Dunér om dessa frågor med programledaren Lars Mogensen. Producent: Thomas Lunderquist.

Detta avsnitt är inspelat på Skissernas Museum, i Lund och andra delen av eventet "Gränsens erfarenhet – erfarenhetens gräns," och det panelsamtal som avslutade kvällen. Samtalet mellan Antoon Geels & Björn Engdahl är modererat av Jayne Svenungsson, professor i systematisk teologi, och är kopplat till forskningsprojektet "Öppningar mot det numinösa: Skärningspunkter mellan religion och estetik i det sekulära samhället." För mer information om projektet, lyssna på de sista fem min av avsnittet. Konstverket som prof Svenungsson påtalar, och som målats av Engdahl finns att betrakta som "thumbnail" för avsnittet. Vänligen besök Ctrs facebook-konto för mer om eventet: https://www.facebook.com/events/1987241081333156/  Särskilt tack till gruppen Nous för musiken.   "Religion och Teologi" produceras av Joel Kuhlin, för Centrum för Teologi & Religionsvetenskap.  För kritik eller kommentarer, skriv en rad till religionochteologi@outlook.com.

Simone Weil vigde sitt liv åt det hon ansåg vara det allmännas bästa. Hon levde mellan 1909 och 1943, men blev erkänd som filosof för bara några år sen. Weil såg en verklighet full av nöd och menade att det i en sådan värld vore lögn att leva för något annat än att förmildra de omständigheterna. Hon menade att man skulle sätta sig in i förtryckta människors liv. Hon ordnade strejker för arbetslösa och arbetade i fabrik. Universitetslektor i filosofi Christine Zyka, religionshistorikern Antoon Geels och Mårten Björk, doktorand i religionsvetenskap och systematisk teologi, berättar om hennes filosofiska idéer.

Simone Weil vigde sitt liv åt det hon ansåg vara det allmännas bästa. Hon levde mellan 1909 och 1943, men blev erkänd som filosof för bara några år sen. Weil såg en verklighet full av nöd och menade att det i en sådan värld vore lögn att leva för något annat än att förmildra de omständigheterna. Hon menade att man skulle sätta sig in i förtryckta människors liv. Hon ordnade strejker för arbetslösa och arbetade i fabrik. Universitetslektor i filosofi Christine Zyka, religionshistorikern Antoon Geels och Mårten Björk, doktorand i religionsvetenskap och systematisk teologi, berättar om hennes filosofiska idéer.

Vad tror du händer när vi lämnar det här jordelivet? Finns det en tillvaro på den andra sidan eller inte? Tror du på paradiset eller helvetet? Ring in till vår telefonsluss 08-241500 den 12/1 kl 14! I veckans sändning öppnar vi vår telefonsluss och frågar er lyssnare: Vad händer efter döden?Ring in till oss och delta i samtalet med vår panel:Delta i samtalet med vår panel: Marit Karlsson, läkare i palliativ medicin Linköping som dagligen möter döende patienter och deras anhöriga och författaren och religionspsykologen Antoon Geels som bland annat kan svara på frågor om hur man ser på döden i olika religiösa traditioner.Telefonslussen nås på 08-24 15 00 och öppnar torsdag 12/1 kl 1330.

söndag 29 april 17.00 i P1 (repris fredag 4 maj 21.03 Religionspsykologi som forskningsområde fick ett genombrott först i början av 1900-talet. Idag är det ett ämnesområde som samlar mängder av studenter, det finns en diger litteratur, tidskrifter och man samlas till internationella konferenser. Boken Den religiösa människan har varit ett standardverk inom svensk religionspsykologi ända sedan den kom ut 1984. Författarna Owe Wikström och Antoon Geels samtalar om vad som skiljer religionspsykologin den från andra specialområden inom psykologin. Och om man kan svara på frågan om när religion är en konstruktiv kraft och när den blir destruktiv? Programledare och producent Peter Sandberg Lästips: Den Religiösa människan av Owe Wikström och Antoon Geels Inspiration till religionspsykologin (antologi under redaktion av Valerie deMarinis, Owe Wikström och Önver Cetrez)

Den var länge en förbjuden religion som fick utövas i det fördolda, och de flesta av oss förknippar den mest med zombies och dockor att sticka nålar i. År 2003 blev den dock officiellt erkänd som nationell religion på Haiti. Museiintendenten Michael Barrett guidar runt på Etnografiska museets nya utställning om Vodou, slavarnas religion som utövas med hjälp av magi och kontakt med andevärlden. Dessutom handlar det om sexualitet och erotik i världens religioner. De stora världsreligionerna har på olika sätt satt upp gränser för att kontrollera sexualiteten, och religionshistorikern Lena Roos berättar om varför sexualiteten ibland ses som problematisk, men också om vilken religion som är den mest sexualbejakande. Tillsammans med Antoon Geels är hon redaktör för den nya boken "Sex - för guds skull". Programledare är Urban Björstadius.

Kiesha Crowther är en 32-årig tvåbarnsmamma från södra Colorado, USA. För två år sedan fick hon av sin indianstam veta att att hon också var Little Grandmother, en schaman med uppdrag att starta "The Tribe of many Colours". Som schaman är hon länk mellan Den Andra Sidan och vår verklighet, och hon reser nu runt i världen för att berätta om den kunskap som förmedlas till henne via förfäderna. Hur hon ser på vår tid, vad det innebär att vara schaman och vad som menas med att följa hjärtats väg. Nyss var hon i Stockholm, och en intervju med henne hör du alltså i dag i vårt program. Vi har också bjudit in journalisten och kommunikatören Annika Dopping och Antoon Geels, professor i religionspsykologi, för ett samtal kring Little Grandmother och hennes budskap.

Allt fler civila dör i Afghanistan, och förra fredagen mördades 10 kristna hjälparbetare. Deras liv slutade i en skur av kulor i en avlägsen dal av landet. En av de mördade var Tom Grams som hade lämnat en lukrativ tandläkarpraktik för att ge fri tandvård åt barn som aldrig har sett en tandborste. Det medicinska teamets ledare, Tom Little, 61, ögonläkare från New York, hade varit i landet sedan 1976 och etablerat mottagningar på flera platser. De övriga hade i årtionden hjälpt människor genom krig och fattigdom.  Extremister har i efterhand anklagat dem för att sprida kristendom och Biblar. Så var inte fallet, men vem mördade dem? Vilka konsekvenser får morden? Människor och tro intervjuar chefen för deras hjälporganisation, Dirk Frans, i Kabul.    Tiggande rumänska romer har diskuterats under sommaren. Gäller den fria rörligheten inom EU också för tiggare? Eller bör de utvisas? Åsikterna går isär. Vi besöker Frälsningsarméns sociala arbete i Stockholm dit många romer kommer för att få hjälp och gemenskap.   Det är kö till bårhusen. Inte för att fler dör utan för att anhöriga har svårt att hitta luckor för en begravning i almanackorna. De avlidna kan därför ligga kvar upp mot 30 dagar, längre än i något annat land, innan begravningsbyråerna tar vid. Sjukhusen och representanter för kyrkan och begravningsförbunden kräver kortare tider av lagstiftaren. Vår reporter Sukran Kavak tar pulsen på denna värdemätare av tidsandan. Sex - för guds skull är ämnet för en nyutkommen antologi med religionspsykologen Antoon Geels som en av redaktörerna. Världens religioner har alltid satt upp gränser för att reglera sexualitet och erotik, inte alltid förbjudande. Erotisk poesi flödar i sumeriska dikter, Biblens Höga visa och i persisk kärlekslyrik. Men hur ser religionerna på sex före äktenskapet, homosexualitet och celibat?  Socialdemokratiska muslimer inom Broderskapsrörelsen hyser en förhoppning om att starta en dagstidning om islam och politik. Till en början gör man en bilaga till tidningen Broderskap inför valet. Varför behövs en sådan tidning? Vilka frågor är specifika för muslimer i svensk politik? Redaktören Somar Al Naher svarar. Utrikeskrönikan kommer från Lotten Collin i Washington och uppmärksammar att USA inte har någon slöjdebatt. Programledare: Ülkü Holago Producent: Sören Wibeck  

Söndag 3 jan 17.00 i P1, med repris fredag 8 jan 21.03 Heliga Birgitta, Teresa av Avila, Johannes av korset och Simone Weil är några av religionshistoriens mer kända mystiker. Bortom världens mångfald anar man en ännu verkligare värld eller dimension, och mystiker är den som kan erfara denna gudomliga värld. Mystiken kan ses som en väg till Gud vid sidan av traditionell tro och kan dessutom vara ett sätt att på djupet upptäcka sitt eget inre, kanske på en retreat, en pilgrimsfärd eller övningar i Mindfulness. Men vad är mystik och varför är det så populärt i vår tid? Medverkande är Jonna Bornemark, doktorand i filosofi vid Södertörns högskola, Ola Sigurdsson, professor i teologi vid Göteborgs universitet och Antoon Geels, professor i religionshistoria. Programledare och producent Peter Sandberg.

Teologiska rummet handlar denna vecka om mystik, ett alltmer populärt förhållningssätt till religiös tro som rymmer såväl medeltida mystiker som modern mindfulness. Gäster: Antoon Geels, religionspsykolog, Jonna Bornemark, doktorand i filosofi och Ola Sigurdsson, professor i teologi. Programledare och producent är Peter Sandberg. Mystiken har blivit ett populärt sätt att söka sin andlighet. Heliga Birgitta, Johannes av korset och Simone Weil är mystiker som i vår tid fått en renässans. Vare sig man studerar medeltida mystiker, går på pilgrimsvandring eller åker på retreat, så handlar det om att hitta Gud genom att på djupet upptäcka sig själv. Men hur tänkte mystikerna, vad gjorde de och varför är traditionen så populärt idag? Medverkande är Jonna Bornemark, doktorand i filosofi vid Södertörns högskola, Ola Sigurdsson, professor i teologi vid Göteborgs universitet och Antoon Geels, professor i religionshistoria. Programledare och producent Peter Sandberg.

Måndag 19 jan och tisdag 20 jan De flesta av oss handlar i olika butiker några gånger i veckan, och de flesta av hos har också några favoritbutiker som vi särskilt gärna återvänder till. Men vid sidan av butikens utbud, den trevliga personalen och de billiga priserna så finns det en viktig men bortglömd faktor bakom en butiks framgångar – butikschefen. Vetenskapsradion Forum handlar idag om ett nytt forskningsprojekt där forskarna undersöker vilken betydelse just butikschefen har för olika butikers lönsamhet.I den fjärde och sista delen om mystik och spiritualism berättar religionspsykologen Antoon Geels om buddhismens mystik. Idag talas det populärt om mindfulness, medveten uppmärksamhet, och buddhisternas sätt att meditera har spridit sig över världen. Men vad är det egentligen som en buddhist hoppas på att uppnå med sin meditation?Programledare är Urban Björstadius.

Vetenskapsradion Forum, måndag 5 januari kl 13.20, tisdag 6 januari kl 19.03 och söndag 11 januari kl 19.35 Sedan TV:s barndom har debatten rasat om hur skadligt tevetittande är för barn, och framför allt då för de allra minsta. Ändå tittar nästan alla barn i Sverige på tv i varierande utsträckning. I en ny antologi diskuteras vilken betydelse tevetittandet har för de allra minsta och hur det påverkar barnens fantasi. Bokens redaktör Margareta Rönnberg berättar om varför blöjbarnen fascineras så av Pingu och Teletubbies. I den andra delen om mystik och spiritualism i världens olika religioner handlar det om den extatiska bönen. Länge var den förbjuden av islams ortodoxa uttolkare, men idag är den spiritualistiska rörelsen, inte minst sufismen, stark i hela Mellanöstern. Antoon Geels berättar om dansande dervischer och om det mystiska gråtandet.Programledare är Urban Björstadius.

Måndag 22 december kl 13.20, tisdag 23 december kl 19.03 och söndag 28 december kl 19.35 Turkiet står på tröskeln till ett EU-medlemskap, men det finns en ambivalens inbyggd i processen - hur mycket av sin turkiskhet och sina traditioner måste man ge upp?Svaren återfinns inte bara på turkiska ledarsidor utan även i landets kultur och musik, och då inte minst bland Turkiets rappare och punkare. Ingmar Karlsson, svensk generalkonsul i Istanbul, och Anders Ackfeldt från Lunds Universitet berättar om vilken betydelse den turkiska hip-hopen har för identiteten hos landets miljontals ungdomar. Aldrig förr har intresset för yoga, meditation, pilgrimsfärder och reträtter varit större i det västerländska samhället än vad det är idag. Men vad är det i detta nutidsfenomen som fascinerar oss så? I en ny serie i Vetenskapsradion Forum möter vi religionspsykologen Antoon Geels vid Lunds universitet, som i ett antal samtal berättar om de stora världsreligionernas historia ur mystikens och spiritualitetens perspektiv. I dagens program berättar han om den judisk-kristna traditionen med eremiter och ökenkloster som gett eko i dagens ”reträtter” i svenska skogar.Programledare är Urban Björstadius.