Podcasts about teologiska

Jesus från Nasaret utmanade etablissemanget med sin lära och avrättades som en upprorsman. Trots sitt misslyckande skulle med tiden den lilla judiska sekten kring Jesus bli världens största religion.Forskningslitteraturen om Jesus är enorm, men att Jesus var en historisk person är de flesta seriösa historiker och bibelforskare överens om. Jesus var en apokalyptisk profet som egentligen misslyckades med sin strävan att reformera judendomen, enligt bibelforskaren professor Cecilia Wassén. Och han föddes aldrig i Betlehem.I detta avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Cecilia Wassén, professor i nya testamentets exegetik vid Teologiska institutionen vid Uppsala universitet. Hon har tillsammans med Tobias Hägerland skrivit boken Den okände Jesus: berättelsen om en profet som misslyckades.Nya Testamentet erbjuder de mest direkta och omfattande källorna om Jesus Kristus. Dessa texter, som inkluderar evangelierna och Paulus brev, skrevs av människor som antingen hade direkt kontakt med Jesus eller som byggde på traditioner och vittnesmål från de som hade det. Nya Testamentets texter influerades av författarnas religiösa tro och teologiska syften.En central fråga i studiet av den historiska Jesus är hur han såg på sig själv och vilken roll han spelade i att etablera kristendomen. Enligt Nya Testamentet betraktade Jesus sig själv som Messias, Guds son, och grundade en ny religion skild från judendomen.Från 1700-talet och framåt började forskare söka efter den historiske Jesus, bortom de religiösa tolkningarna av honom. Denna forskning har fortsatt in i vår tid och har lett till utvecklingen av en rad hypoteser och teorier om Jesus och hans liv.Det finns också icke-kristna källor som nämner Jesus. Till exempel skriver den judiske historikern Flavius Josefus om Jesus i Judiska fornminnen, ett verk som färdigställdes runt år 93 eller 94. Josefus nämner flera personer som också förekommer i evangelierna, inklusive Johannes Döparen, Pontius Pilatus och Herodes den store. Han omnämner också Jesus vid två tillfällen.Förutom Nya Testamentet finns det en rad andra skriftliga källor som refererar till Jesus. Dessa inkluderar andra tidiga kristna texter, samt texter från historiker och samtida personer som inte var kristna. Det finns även judiska texter som nämner Jesus, samt referenser till Jesus i Gamla Testamentet.Arkeologin har också bidragit till studiet av den historiska Jesus. Fynd från Bibelns platser och tidsperioder har hjälpt till att verifiera vissa aspekter av Bibelns berättelser, även om de inte direkt bevisar detaljerna i Jesu liv.Lyssna också på Skriftkulturen som förändrade allt.Bild: Den äldsta kända avbildningen av Jesus Kristus Frälsaren (Pantokrator), en från 500-talet från Saint Catherines kloster, Sinaiberget, Wikipedia, public domain.Musik: Ragnarok 2020 av Bzur, Storyblock Audio.Klippare: Emanuel Lehtonen Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Anita Goldman, författare och hedersdoktor vid Teologiska fakulteten, samtalar med Svante Lundgren och Frida Mannerfelt inför publik på LUX i Lund. Arrangemanget ingår i Centrum för teologi och religionsvetenskaps samtalsserie "Religion & existens". Alexander Maurits, prefekt vid CTR, inleder. Ett gästspel av CTR:s podcast Religion och Teologi: https://religionochteologi.podbean.com/ Inspelat i LUX aula, 21 september 2023. Producent: Joel Kuhlin.

Avsnittet som alla (och framförallt kristna personer) längtat efter! I det här avsnittet får vi träffa en tidigare pingstpastor och nuvarande präststudent - Patrik Olterman, som gjort en lång och fantastisk resa inom sex och teologi. Han erbjuder en upplyftande inblick i varför Gud faktiskt är sexpositiv, HBTQ vänlig, samt varför det har blivit så fel och skambelagt med sex i kyrkan. Förbered er på ett läkande och ett mindblowing samtal!! Med hjälp av Stellas spirituella nyfikenhet, Hannas kristna tro och Patriks underbara budskap så kommer ni nu få höra det vi alla längtat efter - God is kinky.Läs Patriks blogg här:https://theoerotic.olterman.seFölj Patrik här:https://www.facebook.com/profile.php?id=100067483142995instagram.com/olterman/Stötta oss gärna på Patreon: https://www.patreon.com/dirtytalkpoddenFölj oss på instagram

Den 26 maj inträffade 2023 års doktorspromotion vid Lunds universitet. Över 200 doktorer mottog då sina insignier vid en ceremoni i Domkyrkan i Lund, och en av dem var Teologiska fakultetens hedersdoktor Johannes Anyuru. Detta är hans hedersdoktorsföreläsning, inspelad på LUX den 25 maj. Föreläsningen har titeln "Den andra tomma graven – Jesus i Islam". Den svenske författaren och poeten Johannes Anyuru utses till hedersdoktor vid Teologiska fakulteten i Lund för sitt skarpa och lyhörda författarskap, som inte väjer för att adressera vår tids brännande etiska och politiska frågor som utanförskap, rasism och religion. Läs mer om Teologiska fakultetens hedersdoktorer här: https://www.ht.lu.se/forskning/hedersdoktorer/

Dagens avsnitt är en föreläsning av 2021 års hedersdoktor vid CTR: Yvonne Maria Werner, professor och forskare vid historiska institutionen, Lunds universitet. På grund av pandemin kunde CTR inte sammankalla till detta högtidstillfälle, innan majmånad 2022. Under föreläsningen, "Den postreformatoriska katolicismen i Norden: mission, konversion och alternativa identitetsdiskurser" förekommer en rad bilder för åhörarna på plats, vilka även finns att tillgå här för den som önskar.   Yvonne Maria Werner är professor i historia vid Lunds universitet. I sin forskning och undervisning har hon som få historiker i Sverige berört religionens inflytande på de väst- och nordeuropeiska samhällena i allmänhet och på det svenska samhället i synnerhet. För sin betydande insats och mångåriga yrkesgärning utses hon till hedersdoktor vid Teologiska fakulteten. Werner disputerade 1989 på en avhandling om svensk-tyska relationer kring sekelskiftet 1900, och hennes vetenskapliga produktion har därefter främst varit inriktad på nor­disk katolsk kulturhistoria under 1800- och 1900-talen, vilket otaliga artiklar, antologier och monografier vittnar om. I sin forskning uppehåller sig Werner särskilt vid samspelet mellan religion, politik, genus och samhälle under tidigmodern och modern tid, och det är också detta samspel som hamnat i fokus i de av henne initierade och ledda forskningsprojekten ”Den kvinnliga klosterrörelsen i Norden. En kvinnlig motkultur i det moderna samhället” och ”Kristen manlighet – en modernitetens paradox: Män och religion i en nordeuro­peisk kontext 1840-1940”. I det sistnämnda projektet ingick flera kyrkohistoriker från CTR, Centrum för teologi och religionsvetenskap. Dessa två, och andra forskningsprojekt som Werner varit engagerad i, har haft en tydlig internat­ionell profil och fört samman forskare från stora delar av Europa. Werner har också forskat om synen på och hanteringen av döden under tidigmodern tid. Ett centralt stråk i Werners forskning under senare år har därtill varit de antikatolska strömningar som åtminstone fram till Sveriges inträde i EU 1995 funnits under ytan i det svenska samhället. Werner har härvid dragit intressanta historiska paralleller till vår tids tilltagande antisemitism och islamofobi. Som handledare i forskarutbildningen har Werner handlett forskningsprojekt som belyser kyr­kans inverkan på mentalitet och samhälle under tidigmodern och modern tid. Werner har varit huvud- och bihandledare för flera avhandlingsprojekt som haft tydlig religionsvetenskaplig − främst kyrkohistorisk − bäring. Ytterligare ett exempel på Werners engagemang i den kyrkohistoriska forskningsmiljön är en mångårig och mycket omfattande insats som recensent i Kyrkohistorisk årsskrift. Werner har under många år samarbetat med forskare vid CTR på ett sätt som gynnat såväl enskilda kollegor som den kyrkohistoriska miljön vid institutionen i stort. Ett uttryck för hennes önskan att samla personer som är intresserade av dessa frågor är forskarseminariet ”Historia och religion” som hon startade vid Historiska institutionen 2010 och som blivit en mötesplats för historiker från olika discipliner, däribland kyrkohistoriker. Många är de kollegor som vittnar om Werners energi och ständiga beredvillighet att diskutera forskningsfrågor och nya forskningsuppslag. "Yvonne Maria Werner har starkt bidragit till att svenska historiker från 1990-talet och framåt återupptäckt religionens roll i historien", säger fakultetens dekanus, professor Samuel Byrskog. "Att utse henne till hedersdoktor vid Teologiska fakulteten är vårt sätt att visa uppskattning för ett långt och givande samarbete över ämnesgränserna." ---------------------------------------------- "Religion och Teologi" produceras av Joel Kuhlin,  för Centrum för Teologi & Religionsvetenskap. För kritik eller kommentarer till avsnittet, skriv gärna en rad till religionochteologi@outlook.com, eller på Twitter till @reloteol.  ---------------------------------------------- Särskilt tack till gruppen Nous för musiken.

I det här avsnittet tar vi oss an ett kärt ämne, nämligen tro och föreställningar om Djävulen. Vi möter denna figur i religiösa föreställningar och i folktron, från forntiden till modern tid. Vad för berättelser om Djävulen finns i religiösa texter och i den folkliga föreställningsvärlden? Vilka namn och benämningar på Djävulen finns? Har han beskrivits som ett slags väsen i folktron och skiljer sig den bilden från kyrkans läror? I vilka sammanhang har man berättat om Djävulen och vad har berättats?   Vår första gäst är Per Faxneld, docent i religionshistoria, lektor i religionsvetenskap vid Södertörns högskola och författare. Faxneld har gjort sig ett namn som en av världens främsta kännare av satanism och esoterism och kommer lära oss om djävulen i modern tid och satanismen.  Vi får även besök av doktoranderna Petter Spjut och Natalie Lantz. Natalie och Petter kommer att ge oss en klarare bild av Hin Håle i de gamla abrahamitiska texterna. Vilket är utmärkt då Natalie och Petter är doktorander inom Gamla resp. Nya testamentets exegetik vid Teologiska institutionen vid Uppsala Universitet. De har även arbetat fram den spännande kursen ”En satans idéhistoria” vid universitetet, vilket kan vara värt att kolla in!   Som vanligt kan ni hitta källmaterial och lästips på vår hemsida: www.oknytt.com/podcast   Nu har vi även en Patreon för den som vill stödja oss i vårt poddarbete! www.patreon.com/narmantalaromtrollen   Intromusiken är producerad av Marc Jungermann.

Bibeln är grunden för tron och mycket av vår teologi. Olof sitter ner med Lars Olov Eriksson för en serie samtal och idag samtalar vi om den teologiska resväskan "skriften". Hur ser vår bibel ut? Kan vi lita på det som står? Vad har Bibeln för syfte egentligen?Vill du stödja podden så kan du skicka en gåva via Swish: 123 452 41 87 

Olof sitter ner med Lars Olov Eriksson för en serie samtal och idag samtalar vi om den teologiska resväskan bönen. Vad är egentligen bön? Hur bad lärjungarna och kan man be fel? Välkommen med in i ett spännande samtal om trons kärna.Vill du stödja podden så kan du skicka en gåva via Swish: 123 452 41 87 

Varför finns något snarare än intet? Varifrån kommer universum? Hur har allt uppstått? Dessa frågor har sysselsatt människor sedan de första kända mytologiska berättelserna. I detta föredrag ger Martin Sahlén en överblick över olika historiska och filosofiska perspektiv på universums ursprung och vad den moderna observationella kosmologin och fysiken har att säga om det. Vad är den moderna kosmologins möjligheter och begränsningar i att besvara dessa klassiska frågor? Och hur ser ett rimligt filosofiskt och teologiskt perspektiv ut på dessa frågor i ljuset av modern kosmologi? Martin Sahlén är docent i astronomi vid institutionen för fysik och astronomi, Uppsala universitet. Föreläsningen är en del av en föreläsningsserie som arrangeras av Teologiska fakulteten vid Uppsala universitet, Newmaninstitutet och Folkuniversitetet.

Susanne Wigorts Yngvesson, professor i etik vid Teologiska högskolan Stockholm, diskuterar hur det påverkar oss som människor när vi tar för givet att leva med maskiner och AI-system som ständigt håller koll på oss. 

Vad betyder det egentligen att Gud är allsmäktig? Vi möter teologen James Starr som hjälper oss öppna en "teologisk resväska" för att öka vår förståelse för vad vi menar när vi säger i trosbekännelserna att vi tror på "Gud Fader Allsmäktig".

Radioprofilen och programledaren för Filosofiska - och Teologiska rummet, Peter Sandberg, gick bort hösten 2019, saknad av många trogna lyssnare. På begäran återutsänder vi nu fyra av Peters program. Här kommer det fjärde, Abraham och Isak. Bibelns berättelse om Abraham och Isak (Första Mosebok 22) är en svår moralisk nöt att knäcka för teologerna. Hur ska berättelsen om fadern som uppmanas av Gud att offra sin son tolkas? Den danske filosofen Sören Kierkegaard gör i sin bok Fruktan och bävan från 1843 en analys av berättelsen. Han ställer en rad frågor om religion och etik, inte minst ställer han Abrahams mänskliga ansvar för sin son mot plikten gentemot Gud. Medverkande är KG Hammar, tidigare ärkebiskop, Anita Goldman, författare och Anders Piltz, katolsk präst. Programledare och producent Peter Sandberg Lästips: Fruktan och bävan av Sören Kierkegaard

Radioprofilen och programledaren för Filosofiska - och Teologiska rummet, Peter Sandberg, gick bort hösten 2019, saknad av många trogna lyssnare. På begäran återutsänder vi nu fyra av Peters program. Här kommer det tredje programmet, Islam och den antika filosofin. Aristoteles och Platon räknas till de stora tänkarna inom den kristna europeiska kultursfären. Men de var varken européer eller kristna. Den grekiska antika filosofin har inte bara förvaltats i Europa och västvärlden, kanske vi aldrig lärt känna den antika filosofin utan den islamiska filosofi som bar och utvecklade dess tankar innan den återupptäcktes under renässansen.  Medverkande: Klas Grinell, idéhistoriker, Charlotta Weigelt, filosof och Mohammad Fazlhashemi, professor i islamisk teologi.  Programledare och producent Peter Sandberg. Boktips: Islams filosofihistoria av Klas Grinell.

Radioprofilen och programledaren för Filosofiska - och Teologiska rummet, Peter Sandberg, gick bort hösten 2019, saknad av många trogna lyssnare. På begäran återutsänder vi nu fyra av Peters program. Här kommer det andra programmet, Varför finns religion? Frågan om varför religion finns har säkert många svar, evolutionära, sociala och kognitiva. Religion tycks alltid ha funnits; i varje civilisation, i varje kultur, i alla etniska grupper, i varje samhälle. Och i varje tid. Det verkar lätt att slå fast att religion är en del av att vara människa. Men, så enkelt är det inte. Alla människor är inte religiösa, ingen har så här långt hittat några gener eller någon funktion i hjärnan som betingar oss att bli religiösa. Så frågan är: varför finns religion? Medverkande är David Thurfjell, religionshistoriker, Ingela Visuri, som studerat kognitiv religionsvetenskap och Ulf Jonsson, religionsfilosof och jesuitpater. Programledare och producent Peter Sandberg. Boktips: Varför finns religion, en antologi med David thurfjell som redaktör.

Radioprofilen och programledaren för Filosofiska-och Teologiska rummet Peter Sandberg, gick bort hösten 2019, saknad av många trogna lyssnare. På begäran återutsänder vi fyra av hans Teologiska Rummet Här kommer det första och den handlar om Reformationen. Luther var fritänkare, upprorisk, auktoritetsbunden, sinnlig, en politiskt ointresserad samhällsförändrare, bästsäljande författare, predikant och en kärleksfull familjefar. I mer än 1000 år hade Katolska kyrkan styrt, haft makt och privilegier i det religiösa och politiska Europa. Då sätter en upprörd munk krokben för alltihop. Enligt sägnen spikar han upp 95 teser på en kyrkport i den tyska staden Wittenberg, anklagar kyrkan och påvarna för usel moral, med de förkastliga avlatsbreven som tillhyggen. Resten är historia, kyrkan splittras och Martin Luther går till historien. Hur såg tidsandan ut, vilka teologiska tankar stod i centrum och vilket inflytande hade reformationen på den utveckling mot upplysning och modernitet som skulle följa? Medverkande är teologen Ola Sigurdson och religionsvetarna Kamilla Skarström Hinojosa och Martin Berntson. Programledare och producent Peter Sandberg.

Måste man se kristendomen som en uppsättning svar? Kan man inte istället se kristendomen som ett sorts språk? Ett livstolkningsramverk av berättelser, symboler och riter. Som hjälper oss tyda och uttrycka våra livserfarenheter. Och som vi kan tillägna oss utan att tro på en övernaturlig gud och ett liv efter döden. I det här avsnittet får ni ta del av ett föredrag av frilansteologen Carl Gustaf Olofsson. Med ett ingående exempel ger han ett rungande “ja” på den frågan. Inspelningen är från hans medverkan på en konferensdag som Kristen Bortom Gud anordnade hos Teologiska högskolan i Stockholm i oktober 2017. Föredraget bygger på kapitel två i Olofssons bok ”Existentiell livssyn - kristen tro?”. Boken kom i maj 2020 tillslut ut i tryckt form. Den hade då lästs och uppskattats på nätet sedan 1999 och som e-bok sedan 2014. Nu går den att beställa bland annat från: https://www.adlibris.com/se/bok/existentiell-livssyn---kristen-tro-9789151951232 och https://www.bokus.com/bok/9789151951232/existentiell-livssyn-kristen-tro/ Programmet leds av Tomas Walch och Henrik Betnér. Tipsa gärna andra om att lyssna på G-ordet, prenumerera i din podcast-app och följ oss på https://facebook.com/gordetstanduptheologyclub/ . G-ordet görs som ett projekt inom föreningen Kontempel. Mer information om Kontempel hittar du på https://www.kontempel.se/ Vi vill väcka tankar och sprida idéer. Om du vill får du gärna stödja föreningen Kontempel ekonomiskt genom en Swishgåva till 123 536 69 43. Kontakta oss på kontakt@kristenbortomgud.se Signaturmusik i avsnittet: Fanny Betnér & Tomas Walch

Serien med teologiska resväskor fortsätter och denna gång är det förlåtelse. Vi sätter oss ner med Ray Baker och pratar om vad Bibeln säger om förlåtelse, mellan oss och Gud och mellan människor.

Michael Nausner och Jenny Ehnberg pratar om hur migrationen påverkar den allmänna förståelsen av kulturella gränser och hur den utmanar vår förståelse av delaktighet. Gränser beskrivs här som orter där identitet formas och förhandlas snarare än absoluta skiljelinjer. I samband därmed måste delaktighet förhandlas gång på gång på nytt. Kan kyrkan så som en del i den vidare skapelsegemenskapen vara en gemenskap vars gränser möjliggör öppenhet? Intervju med Michael Nausner, intervjuare Jenny Ehnberg.

Det här avsnittet av Signumpodden tar upp ett omfattande ämne, nämligen katolsk sociallära. Detta med anledning av att samtliga socialencyklikor kommit ut i svensk översättning i en stor, samlad utgåva på Veritas förlag. Gäst är Joel Halldorf, som är docent i kyrkohistoria, verksam vid Teologiska högskolan i Stockholm, ledarskribent på den kristna dagstidningen Dagen samt skribent på Expressens kultursida. Samtalet kretsar kring några av de grundläggande principerna i socialläran och försöker relatera socialläran till det samtida politiska klimatet. Vad har liberalismen och dagens nationalistiska rörelser att lära av socialläran? Och kan socialläran rent av vara en väg ut ur dagens politiska låsningar och polariserade debatt?

Att äta djur som dött i trafiken, visst borde det vara ett smart sätt att utnyttja planetens resurser? Alaska har ett speciellt system för att ta hand om älgarna - borde Sverige ta efter? Alaska och de trafikdödade djuren I den amerikanska delstaten Alaska finns det ett väl utbyggt system för att ta tillvara köttet från trafikdödat vilt så att väldigt lite ätbart går till spillo. Frivilliga som anmält sig åker helt enkelt till olycksplatsen och tar hand djuren. Skulle Sverige kunna lära sig något av Alaska? Gäst: Arja Helena Kautto, biolog, veterinär och specialist i veterinärmedicinsk folkhälsa vid Livsmedelsverket. Uppkopplad diskmaskin - hot eller möjlighet? På senare tid har det blivit möjligt att koppla upp allt fler hushållsapparater. Tanken är att livet ska bli enklare med en kaffemaskin som vet hur vi sovit och därför på egen hand kan räkna ut vilken styrka som önskas. Men vad händer med all information apparaterna har om oss? När blir det uppkopplade hemmet en säkerhetsrisk? Gäster: Sinan Akdag, digital expert hos Sveriges konsumenter och konsumentminister Ardalan Shekarabi (S). Gåtfull influencer-tweet från påven Under helgen var påve Franciskus på ungdomskonferens i Panama och då twittrade han att Jungfru Maria var den första influencern eftersom hon genom att säga ja till Gud blev den mest inflytelserika kvinnan i världen. Vilket stöd finns det i den katolska religionen för att Maria kanske var mer betydelsefull än Jesus? Gäst: Joel Halldorf, lektor på Teologiska högskolan och ledarskribent Dagen. Programledare: Louise Epstein Bisittare: Thomas Epstein Producent: Jakob Runevad Kjellmer

Aordet gör en nutidskommentar och pratar om regeringens nya budget,  anarkistiskt momentum och om rörelsen kring de gula västarna. I avsnittet uppmuntras inte lyssnarna till att ockupera kyrkorum. Eller? Poddar vi refererar till: Arbete och politik Apans anatomi En varg söker sin podd Teologiska rummet   Länkar vi refererar till: https://anarkism.info/2018/12/05/under-den-gula-vasten/ https://anarkism.info/2018/12/17/malcom-markus-och-maktvanstern/   Musik: Svarteskerm… Fortsätt läsa 23 Gula västar och svarta drömmar

I detta avsnitt av Tro & förnuft utgår Christoffer Skogholt och Erik Åkerlund från två texter i den nyutkomna antologin Filosofiska metoder i praktiken för att via dessa diskutera två teman: det ena handlar om vilken roll känslor och poesi kan spela för filosofi och den andra tematiken behandlar den till viss del kontroversiella frågan om det är acceptabelt att ta ställning i normativa frågor som akademiker. Vilken roll kan skönlitteratur, poesi och känslor ha i filosofiskt arbete? Maria Essunger bearbetar i sin text ”Poetisk filosofi” i Filosofiska metoder i praktiken denna fråga: Essunger menar att poetisk filosofi har en särskild tilltro till läsaren/åhöraren – precis som poesin har det. Utan en lyhörd och delaktig åhörare kan poesin inte bli levande och något liknande gäller den poetiska filosofin: den litar på (och behöver) läsaren i högre grad än vad som är fallet inom strikt analytiskt argumenterande filosofi. Poesin har också en förmåga att skärpa vår uppmärksamhet genom att göra det vardagliga främmande. Kanske är det också en central del i all filosofi – att göra oss uppmärksamma på det vi tar för givet och därför inte reflekterar över. Mikhail Epstein argumenterar i sin text, som anknyter till Essungers tematik, ”Lyrical philosophy: or how to sing with the mind” för att det finns filosofiska känslor. Liksom filosofiska tankar, så har filosofiska känslor det generella, universella och fundamentala som sitt objekt. Att vara irriterad över grannen är ingen filosofisk känsla, men att känna en förtvivlan över mänskligheten är en filosofisk känsla. Filosofi är kärlek till vishet och måste alltså inbegripa känslor även om filosofi också alltid är reflekterande. Den som har en filosofisk sensibilitet är den som kan bli existentiellt drabbad av och emotionellt engagerad av de filosofiska frågorna. Den andra frågan (som vi diskuterar i första halvan av programmet) är: hur kan man tänka kring normativa anspråk på universitetet? Under vilka villkor kan det vara acceptabelt att argumentera för normativa ståndpunkter på livsåskådningsmässigt neutrala (icke-konfessionella) universitet? Mikael Stenmark argumenterar i sin text ”Att filosofiskt studera religioner och livsåskådningar” i Filosofiska metoder i praktiken för att religionsvetenskapens uppgifter är att försöka förstå, förklara och utvärdera religiösa och livsåskådningsmässiga företeelser och trosföreställningar. Det innebär att både kritiskt och konstruktivt analysera trosföreställningar och ibland föreslå lösningsförslag på problem för vissa religiösa föreställningar.   Karin Johannesson klargör i sin text ”Konfessionell religionsvetenskap” under vilka villkor som man enligt henne kan bedriva konstruktiv teologi eller konfessionell religionsvetenskap på statliga (konfessionellt neutrala) universitet. Normativ konfessionalitet – då man förespråkar en viss hållning – finns i två varianter. Den ena kallar Johannesson för ”om-så” konfessionalitet och den innebär att man klargör sina antaganden, visar medvetenhet om att dessa inte är självklara utan kan problematiseras och att ens slutsatser är beroende av dessa antaganden. Man diskuterar andra antaganden och inser att ens egna inte är de enda möjliga vid universitetet. Den icke-så konfessionella hållningen, däremot, kännetecknas av att ens antaganden ges en absolut karaktär och man avvisar implicit eller explicit möjligheten av andra utgångspunkter. Denna är inte acceptabel medan den förra är det, menar Johannesson. Hålltider för avsnittet: 0:00– 2:30 Presentation av första tematiken: kan man vara religionsfilosofiskt normativ på universitetet? 2:30 Karin Johannessons och Mikael Stenmarks texter 3:15 normativitet och konfessionalitet 4:00 Vad betyder konfessionell? 4:35: Stenmarks artikel och de tre uppgifterna för religionsvetenskapen: förstå, förklara och utvärdera religion och religiösa föreställningar. 6:25 Inom all filosofi görs normativa anspråk 7:20: Varför skulle det kunna vara ett problem att vara normativ? 8:20 Hedenius och Hägerströms inflytande över teologin respektive filosofi 12:50 Teologiska fakultetens övergång från att tala om uppenbarelse till att enbart vara deskriptiv. 13:35: Karin Johannessons text: ”Konfessionell religionsvetenskap: vad är det?” fyra typer av konfessionalitet: - ekonomisk konfessionalitet (forskning finansierad av en representant för en livsåskådningstradition) - utövande konfessionalitet (ber i undervisningssituationer) - innehållslig konfessionalitet: forskaren är intresserad av en viss konfession, eller forskningen är innehållsligt relevant för en konfession. - normativ konfessionalitet: a) om-så konfessionalitet (argumenterar utifrån antaganden, som görs explicita och som man artikulerar att de inte är de enda möjliga och är i dialog med andra möjliga antaganden) b) inte-så konfessionalitet (argumenterar utifrån antaganden som är principiellt privilegierade, det vill säga de kan inte problematiseras eller överges) 16:45: Karin Johannessons definition av om-så respektive inte-så-konfessionalitet 21:20 Johannessons distinktion mellan ontologisk och metodologisk expansion 23:30: Eriks kritiska synpunkter: en historisk ingång 26.20: Christoffers respons på Eriks kritik 28.30 Erik responderar 29.00: Deltagande som förutsättning för förståelse?   Del två 30:00 Poetisk filosofi/Filosofisk poesi 32:55 Essungers text 33:10 Ryska formalisternas begrepp ”främmandegöring” som central för den poetiska språkfunktionen. 34:10 Essungers analysexempel ”filosofisk poesi” snarare än ”poetisk filosofi”? 35:10: Finns det en parallell mellan filosofins relation till poesin i Essungers text och Quines syn på relationen mellan filosofi och naturvetenskap? 37:50 Essungers definition av poetisk filosofi: filosofi som bedrivs i en tänkt dialog med en självständig och sensibel mottagare. 38:50: Essunger/filosofen som sensibel mottagare av poesin. 39:40 Vad är relationen mellan den filosofi som poesin uttrycker och den filosofi som poesin stimulerar hos den filosof som läser poeten? 40:40 Quines syn på relationen mellan filosofi och naturvetenskap som analogi till relationen mellan filosofin och litteraturen enligt Essunger. 43:30 vikten av att integrera olika sätt att bedriva filosofi. 44:00 Styrkan med den typen av filosofi som Essunger skriver fram 47: Epstein: filosofin handlar om att fördjupa ens existentiella relation till tillvaron 48:45 Filosofiska känslor: orienterade mot tillvarons grundläggande, fundamentala karaktär. 49:50: Filosofi är kärlek till vishet och inbegriper alltså känslor och inte bara tankar. 50:25: Eriks kritiska synpunkter: För bred förståelse av filosofi 53:50 Christoffers respons på Eriks kritiska synpunkter 54:45 Skillnaden mellan filosofi och poesi: sårbarheten för fakta 56:45: Likheten mellan religion och filosofi: relationen till verklighetens yttersta natur Länkar: Boken i nedladdningsbart format: Filosofiska metoder i praktiken. Artikeln "Lyrical philosophy or how to sing with the mind"

Den religiösa väckelsen var en av 1800-talets tre stora folkrörelser. Tillsammans med arbetarrörelsen och nykterhetsrörelsen anses den ha banat väg för det moderna genombrottet i Sverige. Väckelserörelserna bidrog med sina demokratiska organisationer, sitt tidiga försvar för kvinnliga predikanter och sin pådrivande roll för religionsfrihet. Men i vår tid associeras väckelse också till bakåtsträvande ideal, moraliskt trånga miljöer och en ibland diskriminerande människosyn. Hur ska vi förstå väckelsens historia i stort? Hänger alla dessa företeelser på något sätt ihop? Vad var konventikelplakatet? Och hur långt klarade sig egentligen en frireligiös missionär i kolonierna med endast tungotal? Bildningspodden tar sig an väckelsens historia med fokus på 1800-talets demokratiska genombrott. Gäster i studion är Joel Halldorf och Gunilla Gunner. Joel Halldorf är docent vid Teologiska högskolan i Stockholm, kulturskribent, driver Läsarpodden och har bland annat skrivit en biografi över pingstledaren Lewi Pethrus. Gunilla Gunner är docent i religionsvetenskap vid Södertörns högskola och har bland annat forskat om väckelseprofilen Nelly Hall. Bildningspodden produceras av Magnus Bremmer för Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet. Ljudproduktion och klippning: Christine Ericsdotter Nordgren, Språkstudion.

Trygghet är en het politisk fråga både inom högern och vänstern. Men hur har begreppets betydelse förändrats genom åren och är tanken om en trygghetsgaranti en utopi eller en Orwellsk dystopi? Vi hör historikern Jens Ljunggren som för ett par år sedan kom ut med boken "Den uppskjutna vreden: Socialdemokratisk känslopolitik från 1880- till 1980-talet". Jens Ljunggren har gått igenom partiprogrammen och i nittonhundratalets början förekom trygghet knappast alls men i 2001 års partiprogram dök det upp i olika varianter i snitt ett par gånger per sida. Susanne Wigorts Yngvesson, professor i etik vid Teologiska högskolan Stockholm, menar att trygghet inte är en ny politisk sakfråga men att det har skett en förskjutning i hur begreppet används. Sedan 11:e september-attackerna är det kriget mot terrorismen som utgör ramen för debatten kring trygghet, säger Susanne Wigorts Yngvesson, som är aktuell med boken "Övervakad: Människor, maskiner och Gud". Att övervakningskameror nu kallas trygghetskameror ser hon som en Orwellsk vändning. Olle Hägg olle.hagg@sr.se Nathalie Rothschild nathalie.rothschild@sr.se

Teologiska rummet tjuvstartar Litteraturveckan i P1 med ett samtal om Torgny Lindgren, känd för böcker som Ormens väg på hälleberget och Hummelhonung. Berättelser med rötter i västerbottnisk väckelse. Torgny Lindgren - som gick bort 2017 - hör till en generation författare som läst sin Bibel och gärna har använt dess texter som bakgrundsmotiv i skrivandet. I Torgny Lindgrens fall är den västerbottniska väckelse, som han växte upp med, ständigt närvarande: färgstarka predikanter, udda personligheter, bönehuset mitt i byn. I sitt eget teologiska tänkande såg han liknelsen och sakramentet som ett slags grundelement i tillvaron och existensen. Romanerna utspelas ofta i barndomsmiljöerna i Västerbottens inland, berättelser som han bar inom sig - ofta i många decennier- innan de tecknades ner.  Gäster är teologen Jayne Svenungsson, som efterträtt Torgny Lindgren på stol nummer nio i Svenska Akademien och John Sjögren, kulturskribent, som skrivit om Torgnys böcker. Programledare och producent Peter Sandberg. Lästips: Konstens sakrament: nio essäer om skapandet av John Sjögren. Jayne Svenungssons installationstal i Svenska Akademien (om Torgny Lindgren): http://www.svenskaakademien.se/svenska-akademien/sammankomster/hogtidssammankomsten/2017/intradestal-av-jayne-svenungsson

Våra liv övervakas och genomlyses i allt högre grad. Dels genom kameror och signalspaning i det offentligas regi, dels genom att våra inköp och telefonsamtal registreras och att vi självmant lägger ut personlig information på sociala medier. Vilka blir de långsiktiga följderna för människors frihet och integritet? Står övervakningen i proportion till hoten den ska skydda oss emot? Gör den oss tryggare eller ännu mer oroliga? Susanne Wigorts Yngvesson, professor i etik vid Teologiska högskolan i Stockholm, är aktuell med boken Övervakad. Hon samtalar med programledaren PJ Anders Linder.

Väckelserörelsen i Västerbotten har varit grogrund för några av Sveriges stora författarskap. Sara Lidman, Torgny Lindgren och PO Enquist hör till de mest välkända namnen. I Västerbotten var avstånden långa och att ta sig till kyrkan på söndagen var för många omöjligt. I stället samlades man i bondköken och läste själva ur skriften och tolkade orden. Många av de västerbottniska författarnas romaner och berättelser är direkt uppstigna ur landskapets väckelsekristna mylla. Söndag 22 april ska det handla om Torgny Lindgrens författarskap i Teologiska rummet och som en introduktion eller litet kött på benen pratar vi den här veckan om vad som är typiskt för den västerbottniska väckelsen och deras färgstarka predikanter. Medverkande är religionspsykologen Owe Wikström vid Uppsala universitet och Anders Person, litteraturvetare vid Umeå universitet. Programledare och producent Peter Sandberg.

I södra Spanien har vissa orter arabiskklingande namn. Och i Cordoba och Granada möter man arabiska miljöer: moskéer, palats, trädgårdar. Dessutom smyckas spanskan av tusentals arabiska låneord. I nästan åtta hundra år från 711 till 1492 - var Iberiska halvön under muslimskt herravälde. En periodvis blomstrande, tolerant era där muslimer, kristna och judar levde i samklang. Kalifatet i Córdoba upplevde en kulturell och vetenskaplig guldålder, och filosofer som Ibn-Rushd kommenterade Aristoteles verk från det antika Grekland. Men det finns också myter om Al-Andalus. En spansk eftervärld har målat upp ett 700-årigt religionskrig, där spanjorer före Spaniens existens - med mod lyckades kasta ut de ovälkomna muslimska inkräktarna. Gäster är Nathan Shachar, DN:s korrespondent i Jerusalem och Mohammad Fazlhashemi, professor i islamisk teologi. Programledare och producent Peter Sandberg. Boktips: Den gåtfulla passionen av Nathan Shachar. Vems Islam av Mohammad Fazlhashemi.

Paulus skrev: "Nu finns inte jude eller grek, slav eller fri, man eller kvinna. Alla är ni ett i Kristus. Men vad betyder det och vad ville aposteln med sin teologi? Paulus är en av Kristendomens portalfigurer. Han är en av världens mest berömda brevskrivare och breven till de tidiga kristna är en viktig del av Nya Testamentet. Paulus var hedningarnas apostel och på sina missionsresor runt Medelhavet upplevde han skeppsbrott, rån, hunger och törst. Och satt  periodvis fängslad. Under tvåtusen år har han påverkat kristna tänkare som Augustinus, Thomas av Aquino och Luther. Medverkande är teologerna Ola Sigurdson, Werner Jeanrond och Tobias Hägerland.   Programledare och producent Peter Sandberg.

En av de mest älskade liknelserna i Bibeln är den om den förlorade sonen som återvänder hem efter att ha förstört sitt liv och svikit de som älskar honom. Så vad betyder återställelse? Det kan handla om en längtan tillbaka till ett förlorat paradis eller barndomsvärld. Men också om att återställa det som är brutet; i förhållande till det egna livet, till nära relationer. Till destruktiva handlingar som följts av ånger och lidande. Att få komma hem är också ett av de djupaste teman vi hittar i Kristendomen. Och om hemkomst skriver författaren John Sjögren i sin essä "Återställelsens glädje". Medverkande är författaren John Sjögren, poeten Ylva Eggehorn och religionspsykologen Owe Wikström. Programledare och producent Peter Sandberg.

I dagens Sverige ökar den psykiska ohälsan i flera samhällsgrupper. Men vad är psykisk ohälsa? Hur vet jag att jag är sjuk och hur kan jag stötta om någon i min närhet lider av psykisk ohälsa? I det här avsnittet är Cecilia Melder och Patrik Dahlquist gäster. Cecilia forskar på ämnet och undervisar i psykisk ohälsa och hälsa på Teologiska högskolan medan Patrik har egna erfarenheter. Behöver du hjälp? Gå in på www.equmenia.se/equmeniapodden och läs mer under det här avsnittet.

Efter ett fjorton år långt översättningsarbete finns nu de mytomspunna Dödahavsrullarna i svensk översättning. För 70 år sedan hittades de första papyrusrullarna i en grotta vid Dödahavets strand. De ovärderliga texterna är skrivna för hand på hebreiska under tiden kring Kristi födelse. De är därmed tusen år äldre än de handskrifter av Bibeln man tidigare kände till. Medverkande är religionsvetarna Kamilla Skarström Hinojosa, Mikael Winninge och Cecilia Wassen som alla har varit del av projektet att översätta Dödahavsrullarna till svenska. Programledare och producent Peter Sandberg.

En märklig fråga då aposteln Paulus är en av Nya Testamentets författare medan Luther var 1500-talets reformator. Men Luther använde Paulus tankar i sin teologi om Rättfärdighet genom tron allena. Paulus såg sig själv som hedningarnas de icke-kristnas - apostel som stred för att alla skulle kunna bli del av den tidiga Jesusrörelsen - urkyrkan - utan att först bli judar, utan att behöva omskära sig eller underkasta sig Lagen. Det är inte laggärningarna som leder till rättfärdighet utan tron. Men hur väl stämmer Luthers version av rättfärdiggörelse genom tro allena med Paulus? Medverkande är tre teologer från Göteborgs universitet: Ola Sigurdson, Arne Rasmusson och Tobias Hägerland. Programledare och producent Peter Sandberg.

ARTIST. Jag älskade 80-talet, berättar Douglas León, mer känd som Dogge Doggelito, i sitt Sommarprogram: Vi vandrade alla in i framtiden. Tillsammans. Han berättar om hur mordet på Olof Palme krossade allt detta hopp om en ny värld, annorlunda än den förort han växte upp i. Vi får följa med Dogge Doggelito på en resa från barndomen där han blir tagen av polisen då han försöker snatta skivor med Samantha Fox; om skolan, där han aldrig kunde sitta still och hur han efter ett framförande av En äkta Nordsjötorsk jag är blir kallad Torsken resten av skolåret. Men också om hans första möten med hiphoppen och den värld som öppnades för honom.  Det är även ett program om kärleken och saknaden. Kärleken är ett val man gör, förklarar Dogge i programmet. Att sakna ett Sverige som inte finns kvar, ett Sverige där det var ordning och reda, och att sakna en död hustru och hund, för att sedan hitta tillbaka till kärleken: kärleken till Gud. Gud, som ibland inte är mycket mer än ett oväntat telefonsamtal. Om Douglas Dogge Doggelito León Veteran inom svensk hiphop som slog igenom 1994 med gruppen The Latin Kings kultförklarade album Välkommen till förorten. Invald i Swedish Music Hall of Fame. Har skrivit barnböcker, kokböcker, medverkat i flera reklamfilmer och i filmen Förortsungar. Håller föreläsningar, skriver debattartiklar och arbetar extra som skytteinstruktör. Talar ofta om sin djupa gudstro och har studerat flera terminer på Teologiska högskolan i Stockholm. Äger fyra hundar och 15 dvärgpapegojor. Producent: Emelie Rosenqvist

En av de starkaste berättelserna i Bröderna Karamazov är den om Storinkvisitorn som vill kasta Jesus på kättarbålet. I Dostojevskijs berömda roman Bröderna Karamazov döljer sig en berättelse på bara nitton sidor som heter Storinkvisitorn. Legenden är författad av den intellektuella tvivlaren Iván Karamazov, som läser upp den för sin fromme broder Aljosha. Legenden utspelas under inkvisitionen i 1500-talets Sevilla, där kättarbålen varje dag tänds till Guds ära. När Jesus oförmodat dyker upp i Sevilla jublar folket, men för inkvisitorerna - som styr och ställer i just Jesu namn - blir han ett hot. Jesus ska kastas på bålet! Vi hör inläsningar av skådespelarna Staffan Göthe och Etienne Glaser. Medverkande är Owe Wikström, professor i religionspsykolog och Elena Namli, professor i teologisk etik. Programledare och producent Peter Sandberg. Boktips: Bröderna Karamazov av Fjodor Dostojevskij. Aljoshas leende av Owe Wikström. Kamp med förnuftet. Rysk kritik av västerländsk rationalism av Elena Namli.

Luther var fritänkare, upprorisk, auktoritetsbunden, sinnlig, en politiskt ointresserad samhällsförändrare, bästsäljande författare, predikant och en kärleksfull familjefar. I mer än 1000 år hade Katolska kyrkan styrt, haft makt och privilegier i det religiösa och politiska Europa. Då sätter en upprörd munk krokben för alltihop. Enligt sägnen spikar han upp 95 teser på en kyrkport i den tyska staden Wittenberg, anklagar kyrkan och påvarna för usel moral, med de förkastliga avlatsbreven som tillhyggen. Resten är historia, kyrkan splittras och Martin Luther går till historien. Hur såg tidsandan ut, vilka teologiska tankar stod i centrum och vilket inflytande hade reformationen på den utveckling mot upplysning och modernitet som skulle följa? Medverkande är teologen Ola Sigurdson och religionsvetarna Kamilla Skarström Hinojosa och Martin Berntson. Programledare och producent Peter Sandberg.

Frågan om varför religion finns har säkert många svar, evolutionära, sociala och kognitiva. Religion tycks alltid ha funnits; i varje civilisation, i varje kultur, i alla etniska grupper, i varje samhälle. Och i varje tid. Det verkar lätt att slå fast att religion är en del av att vara människa. Men, så enkelt är det inte. Alla människor är inte religiösa, ingen har så här långt hittat några gener eller någon funktion i hjärnan som betingar oss att bli religiösa. Så frågan är: varför finns religion?  Medverkande är David Thurfjell, religionshistoriker, Ingela Visuri, som studerat kognitiv religionsvetenskap och Ulf Jonsson, religionsfilosof och jesuitpater. Programledare och producent Peter Sandberg. Boktips: Varför finns religion, en antologi med David thurfjell som redaktör.

Ett heligt föremål, en helig plats, en helig dag, ja kanske kan heligheten utsträckas i både tiden och rummet? Många städer lockar till sig pilgrimer på jakt efter en slags helighetens källa: Mekka, Benares, Santiago de Compostela, Jerusalem Men kan en stad vara helig? Och i så fall på vilket sätt? Och vad menar vi med helighet? Frågorna ställs i boken Jerusalem och jag av författaren Anita Goldman, som medverkar i veckans program tillsammans med Owe Wikström, religionspsykolog och Ola Sigurdson teolog. Programledare och producent Peter Sandberg.

Vad är en människa och på vilket sätt är identiteten konstant under hela livet? Vi pratar om utmaningarna i Westworld och hur vi kan förhålla oss till framtida artificiell intelligens. Sedan kommer vi in på de minskande alkoholvanorna hos unga och hur dataspelande och moderna trender förebygger alkoholism. Lyssna på podden där kyrkoherde Thomas Wärfman och adjunkt Katarina Wändahl diskuterar och filosoferar kring aktuella ämnen ur kyrkans perspektiv. Hör gärna av dig till oss med dina synpunkter och ideér till vadtyckerkyrkanda@svenskakyrkan.se

Årets två sista program ska vi tillbringa i London i sällskap med två musikaliska män kompositören Georg Friedrich Händel och artisten och gitarristen Jimi Hendrix. Av en slump eller, kanske inte bodde båda i samma hus på Brook Street i Mayfair. Den ena på 1700-talet och den andra på 1900-talet. Idag är huset ett museum med namnet Händel and Hendrix in London och i veckans program åker vi dit och går husesyn.Att London är med i museets namn är inte bara ett uttryck för någon allmän lokalpatriotism. London var då, som nu, en öppen och nyfiken stad som välkomnade influenser utifrån och gav både Händel från Tyskland, och Hendrix från USA, luft under vingarna så att deras karriärer lyfte, och fick fart.Men vi ska börja med Georg Friedrich Händel. Han var redan en etablerad kompositör i Europa då han anlände till London i början av 1700-talet. Men det var här som han kom att bli världsberömd. Här, i huset i Mayfair, komponerade Händel den massiva hiten Messias, eller Händels Messias, som man säger idag. Ett verk som till början var tänkt att framföras under påsken, men som kommit att bli världens mest berömda soundtrack till julen. Om det berättar vi mer i veckans program.Vi pratar även med författaren, förläggaren och idéhistorikern Carl-Michael Edenborg som 2012 gav ut romanen Mitt grymma öde en litterär fantasi om Händel. Vad var det egentligen i Händels musik och liv som satte igång Carl-Michael Edenborgs fantasier? Och så tar vi en titt på hur Jesus har porträtteras inom konsten genom tiderna tillsammans med Joel Halldorf, docent i kyrkohistoria vid Teologiska högskolan i Stockholm.Även i nästa veckas program är i på plats i London för att prata om Jimi Hendrix.

Vad är ondska? Och hur förstår vi en ondska och ett kaos som övergår våra begrepp? Varje dag möter vi i media bilder på människor i Aleppo och andra konflikthärdar som drabbats av en ondska som är omöjlig att förstå och leva sig in. Det kaos det innebär när allt meningsfullt i tillvaron bryter samman är svår att fånga i de kategorier vi annars använder i språk och tankemönster. Så hur hanterar en människa som drabbats en erfarenhet som är obeskrivlig och kaotisk? Medverkande: Ingrid Malm Lindberg, präst och doktorand i religionsfilosofi, Jonna Bornemark, filosof och Ulf Jonsson, jesuitpater och religionsfilosof. Programledare och producent Peter Sandberg.

Aristoteles och Platon räknas till de stora tänkarna inom den kristna europeiska kultursfären. Men de var varken européer eller kristna. Den grekiska antika filosofin har inte bara förvaltats i Europa och västvärlden, kanske vi aldrig lärt känna den antika filosofin utan den islamiska filosofi som bar och utvecklade dess tankar innan den återupptäcktes under renässansen.  Medverkande: Klas Grinell, idéhistoriker, Charlotta Weigelt, filosof och Mohammad Fazlhashemi, professor i islamisk teologi.  Programledare och producent Peter Sandberg. Boktips: Islams filosofihistoria av Klas Grinell.

Nu kommer påven Franciskus till Sverige för att delta i 500-årsminnet av reformationen. Med charm och glimt i ögat tillträdde han 2013. Så hur har pontifikatet sett ut så här långt? Under sina dryga tre år som ledare för Katolska kyrkan har Franciskus förvånat världen genom att uttala sig och agera i känsliga frågor som homosexualitet och kvinnans roll i kyrkan. Han har väckt hopp men också utmanat grupper som bevakar de 2000-åriga traditionerna.  Medverkande: Madeleine Fredell, dominikansyster, Erik Helmerson, ledarskribent DN och Ulf Jonsson, Jesuitpater.  Programledare och producent Peter Sandberg. Boktips: Påven som kom ner på jorden av Kristina Kappelin.

Det amerikanska presidentvalet står för dörren. Så vilken roll spelar religionen i politik och samhälle? Av alla seder och bruk som leder till politiskt välstånd är religionen och moralen de mest oundgängliga Med dessa ord band USA:s förste president George Washington samman politik, religion och moral till en enhet. Och är det något vi vet om amerikansk politik, så är det att religionen har haft en framträdande roll och att en ateistisk presidentkandidat är chanslös. Nu står valet för dörren i USA och Teologiska Rummet ska försöka utröna relationen religion, politik och samhälle.Medverkande är Ginna Lindberg, utrikeschef på Ekot och tidigare korrespondent i Washington, Lars Adaktusson, EU-parlamentariker (KD) och tidigare SVT-korrespondent i USA och Roland Poirier Martinsson, författare och filosof. Programledare och producent Peter SandbergNågra uppsatser om ämnet:Thank you, and God bless America! av Hugo Hedin och Gustav Sjöblom.http://lup.lub.lu.se/luur/download?func=downloadFile&recordOId=2276730&fileOId=2276733Religion som politisk maktfaktor i USA, av Roger Wisberg.https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:206493/FULLTEXT01.pdf

Hanteringen av livsfrågor har historiskt omgärdats av religionens språk och ceremonier. Idag har religionen tappat mark som uttolkare av våra liv. Så hur förhåller vi oss till existentiella erfarenheter som död, sjukdom och omvälvande upplevelser som graviditet och barnafödande. Medverkande är Lars Björklund, tidigare sjukhuspräst, Ann Lagerström, journalist och författare och Jonna Bornemark, filosof. Programledare och producent Peter Sandberg.

Läran om nåden är en viktig förklaring till Svenska kyrkans öppenhet och engagemang. Vad står Svenska Kyrkan för, och hur ser dess identitet ut? Frågorna dyker upp med jämna mellanrum, och skapar debatt. Inte minst när företrädare för kyrkan presenterar radikala förslag, som biskop Eva Brunnes förslag om att tillfälligt öppna kyrkan för människor från andra religioner, genom att dölja kristna symboler. Annan kritik handlar om kyrkans ideologi och sociala engagemang - för socialt utsatta och flyktingar. Så, vad ligger teologiskt bakom denna ifrågasatta öppenhet? Jo, en förklaring till kyrkans förhållningssätt hittar man i läran om nåden.Medverkande är Petra Carlsson, präst och Martin Lind, tidigare biskop.Programledare och producent Peter Sandberg.

Vilka teologiska tolkningar av islam motiverar IS och al-Quaida? Europa har drabbats av ännu ett terrordåd. Och dagligen fylls nyhetssändningarna med bestialiska dåd och grymheter utförda av våldsbejakande islamiströrelser som IS, al-Quaida, Talibanrörelsen med flera. Efter revolutionen i Iran 1979 kom Ayatolla Khomeinis doktrin om De rättslärdas styre där både den världsliga och religiösa makten lades i händerna på religiösa ledare. Men vilka teologiska tolkningar av islam ligger bakom de här fenomenen, har de uppstått i modern tid, eller går de att spåra tillbaka till traditioner och idéer längre tillbaka i islams historia. Nu har Mohammad Fazlhashemi, professor i islams teologi, skrivit en bok som behandlar just idériktningar under den så kallade mellantiden, från mitten av 1200-talet och fram till 1900-talets början, då vi ser politisk islams genombrott. Ett försök att spåra sig tillbaka till en period i islam som delvis legat i skugga.Medverkande är Mohammad Fazlhashemi, professor i islams teologi samt David Thurfjell och Susanne Olsson, båda religionshistoriker med inriktning på islam.Programledare och producent Peter Sandberg.Boktips: Islams dynamiska mellantid av Mohammad Fazlhashemi.

Samtal om förhållandet mellan religion och humor. Exekutör/Medverkande: Sigurdsson, Ola (Tal) / teolog, föreståndare för Centrum för kultur o hälsa vid Göteborgs universitet, Eklund, Stefan (Tal) / chefredaktör för Borås tidning Ämnesord/Nyckelord: religion, humor

Tidigare biskopen Martin Lind och författaren Ylva Eggehorn samtalar om Dietrich Bonhoeffer, teologen som konspirerade mot Hitler. Den tyska teologen Dietrich Bonhoeffer är känd för att han ingick i en konspiration som begick ett misslyckat attentat mot Hitler i juli 1944. Bonhoeffer avrättades i koncentrationslägret i Flossenbürg av nazisterna bara några veckor före freden 1945. Hans teologi bör ses mot bakgrund av det rasistiska klimat som präglade det tyska samhället under 1930 och 40-talet. Han skrev en rad böcker där han utvecklar sina tankar, böcker som älskats och lästs av många människor. Gäster är Martin Lind, biskop emèritus i Svenska kyrkan och Ylva Eggehorn, poet och författare.Programledare och producent Peter Sandberg.Lästips:Bonhoeffer - tankar om en 1900-talsmartyr av Martin Lind.Att ta ansvar för Gud - om hängivenhet som motstånd av Ylva Eggehorn.Efterföljelse av Dietrich Bonhoeffer.

David Thurfjell, religionsvetare och Inga Sanner, idéhistoriker samtalar om "Det gudlösa folket", svenskarna och deras dubbeltydiga förhållande till religion. Sverige beskrivs ofta som världens mest sekulariserade land. Men hur väl stämmer det? I boken Det gudlösa folket av religionshistorikern David Thurfjell beskrivs ett postkristet sammanhang där man ger barnen kristna namn, firar jul och påsk, tänder ljus på första advent och går till kyrkan för att gifta sig och begrava sina anhöriga. Teologiska Rummet handlar om huruvida vi är ett religionsbefriat folk eller om det lever kvar avsevärda kristna avlagringar i våra beteenden och tankemönster. Gäster är David Thurfjell, religionsvetare vid Södertörns högskola och Inga Sanner, idéhistoriker vid Stockholms universitet. Programledare och producent Peter Sandberg.