Podcasts about jonna bornemark

Fotografen Julia Lindemalm undersöker människans relation till djuren och filosofen Jonna Bornemark simmar med mörtar för att ompröva sin relation till omvärlden. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Utställningen De Andra på Arbetets museum i Norrköping är fotografen Julia Lindemalms hittills största. Första delen i Jonna Bornemarks essäserie Vrida världen heter De levande och handlar om människans relation till andra djur.Programledare: Eskil Krogh Larsson

Hur ser människans relation till de andra djuren egentligen ut? P1 kultur gästas av fotografen Julia Lindemalm och filosofen Jonna Bornemark. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Nästa vecka öppnar Julia Lindemalms utställning ”De andra” på Arbetets museum i Norrköping. Det handlar om djur – i djurparker, med sina kattägare, med bökande trynen, i högre eller lägre grad av fångenskap. Jonna Bornemark är aktuell med boken ”De levande” – i den vill hon undersöka vad som händer om vi förändrar vår relation till djuren.PUBLIC SERVICE-PROPPEN – VAD HÄNDER NU?Regeringen presenterar idag sitt förslag på ny Public service-lag och riktlinjer för verksamheten 2025– 2033. Vad blir konsekvenserna av förslaget?Anne Kaun, professor i medie- och kommunikationsvetenskap vid Södertörns högskola och Sveriges Radios stabschef Gabriel Byström kommenterar propositionen.OBS: ATOMVINTERN HÄGRARDet har blivit dags för den fjärde och fristående delen av Dan Jönssons långessä i OBS om atomkraftens årstider, och vi har nu nått atomvintern.STORSLAGEN SVANESÅNG MED WEEPING WILLOWSDet handlar om ödestider och blodröda solar på Weeping willows nya album. Lisa Wall tog en pratstund med sångaren Magnus Carlsson.Programledare: Eskil Krogh LarssonProducent: Karin Arbsjö

Jonna Bornemark om hur vi kan skapa en kultur med respekt för djur och natur. Och så letar vi pinnar med Miranda Sherman. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Filosofi kan låta abstrakt. Men filosofen Jonna Bornemark tar filosofin in i kroppen, till umgänget med hästarna och med mörtarna i sjön. Hur kan vi beskriva det levande utan att hamna i en mekanistisk syn på naturen, alltså där människan skiljs från naturen, men ändå inte förmänskliga de andra djuren? Vår fältreporter Lisa Henkow träffar Jonna Bornemark i hästhagen i ett samtal om möjligheten att skapa kulturer med respekt för djur och natur.Varför dras så många till pinnar? Exempelvis har pinn-kontot Official stick reviews mer än tre miljoner följare på instagram. Miranda Sherman utforskar detta i sin nya bok ”Pinnar” och hon säger själv att pinnarna räddade henne i en tung period i livet. Naturmorgons Karin Gyllenklev följer med henne ut på pinnepromenad.Även svampfantaster gillar att leta efter pinnar – eftersom det finns svampar som gillar att växa just på pinnar!. Majken Ekstrand berättar om några av dem.Och fåglar gillar pinnar! Skatorna till exempel. På många håll i landet kan man se dem flyga runt med en pinne i näbben just nu, på väg till sitt bobygge. Men hur går skatornas bobyggande till egentligen, och hur väljer de plats för sitt bo? Det undrar Urban i Malmö, och vi skickar frågan vidare till ekologiprofessor Susanne Åkesson.Nu är datumet klart för årets Fågelsångsnatt! Natten mot lördag 17 maj öppnas etern upp för åtta timmar fågelsångsradio. Vi berättar vilka platser vi sänder från i år och så smyglyssnar vi på hur det kan låta, både i radion och utomhus, om några månader.Och så berättar marinbiologen Kerstin Johannesson om smaltången i Östersjön som visat sig vara vanlig blåstång - och som är en enda stor hon-klon.I veckans kråkvinkel önskar Thomas Öberg sig största möjliga tystnad.Programledare är Mats Ottosson.

”Det finns en längtan, en strävan och en riktning mot att ge plats åt omdömeskunskapen.” Jonna Bornemark, professor i filosofi vid Södertörns högskola, diskuterar vikten av att bredda kunskapssynen inom vården. Hon belyser behovet av att balansera evidensbaserad kunskap med professionellt omdöme och argumenterar för ett tillitsbaserat ledarskap. Hon menar att dagens detaljstyrning riskerar att göra vården mindre effektiv och att vi behöver ge mer utrymme för vårdpersonalens kompetens och erfarenhet.

I detta avsnitt reflekterar Mats Bohman över tidigare avsnitt av Krisledningspodden och delar med sig av viktiga lärdomar och insikter kring krisledning. Han diskuterar erfarenheter från olika gäster, inklusive Emil Brodin, Alexander Riddermark, Jonna Bornemark, Carl Heath x2, David Ol-Lars, Mårten Westlund och Johan Hellström. Avsnitten betonar vikten av distans till händelser, beslutsfattande och resiliens samt berör filosofiska perspektiv, verkliga historier från kriser, samt vikten av samarbete och kommunikation. Ur innehållet •  Vikten av att hålla distansen till händelsen för effektiv ledning. •  Människorna i organisationen är avgörande för krishantering. •  Resiliens handlar om att kunna anpassa sig och återhämta sig. •  Snabba beslut är nödvändiga i krissituationer. •  Att ta hjälp av andra är en styrka, inte en svaghet. •  Förberedelse är avgörande för att hantera kriser. •  Filosofiska perspektiv kan ge nya insikter i krishantering. •  Verkliga historier ger värdefulla lärdomar. •  Samarbete och kommunikation är centrala i kriser. •  Det finns alltid mer att lära av tidigare erfarenheter. Ämnen krisledning, ledarskap, resiliens, kriser, beslutsfattande, filosofi, kommunikation, lärdomar, erfarenheter, organisationer

Filosoferna Torbjörn Tännsjö, Jonna Bornemark och Lyra Ekström Lindbäck svarar på lyssnarnas frågor. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Gerd har slutat sortera sina sockor efter tvätt och sätter på sig olika strumpor, en svart och en prickig, en blå och en grön... och får hela tiden förvånade kommentarer. Varför är det så viktigt att ha likadana sockor på sig undrar Gerd. Lyssnaren Leiph vill ha hjälp med att reda ut vad som är skillnaden mellan religion och konspirationsteorier. Anders ställer frågan vilken roll löftet har i ett modernt samhälle och så undrar Peter om vi verkligen blivit mer mer individualistiska sedan 70-talet eller om vi egentligen är mer centralstyrda med alla trender och sociala medier.Vad svarar filosoferna?Medverkande: Torbjörn Tännsjö, Jonna Bornemark och Lyra Ekström LindbäckProgramledare: Cecilia Strömberg WallinProducent: Marie Liljedahl

Hur kan en teknikstrategi bidra till att stärka Sveriges konkurrenskraft? Går teknikutvecklingen hand i hand med hållbar klimatomställning? Vilka tekniker behöver vi prioritera? I detta avsnitt samtalar Patrik Sandgren, Teknikföretagen och Svante Axelsson, Fossilfritt Sverige, om Sveriges väg framåt. Vi hör också Jonna Bornemark, professor i filosofi och Arne Müller, journalist och författare. Samtalet leds av Liselott Bergman.

Filosoferna Torbjörn Tännsjö, Jonna Bornemark och Lyra Ekström Lindbäck svarar på lyssnarnas frågor. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Lyssnaren Lotta undra var skiljelinjen går mellan erfarenheter och fördomar. Och så en fråga om filosofen Sören Kirkegaards syn på meningen med livet, och om livet är meningslöst hur ska man då förhålla sig till det. Gunnar ställer frågan: Hur ska vi hantera att människan intelligens inte verkar ha förmåga att hantera världens ökande komplexitet.Och Ellen 15 år undrar om det går att tänka på ingentingVad svarar filosoferna?Medverkande: Torbjörn Tännsjö, Jonna Bornemark och Lyra Ekström LindbäckProgramledare: Cecilia Strömberg WallinProducent: Marie Liljedahl

Filosoferna Torbjörn Tännsjö, Jonna Bornemark och Lyra Ekström Lindbäck svarar på lyssnarnas frågor. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Från västkusten kommer en fråga från en pappa som undrar om det är rätt att låta barnen fånga krabbor och leka med dem. Och Cilia och hennes 12-åriga lillebror ställer frågan: Vad är verkligheten? En anonym lyssnare frågar hur hon ska hantera sin brors sarkasm. Och så en personlig fråga till våra tre filosofer: Vilken fråga har ni brottats mest med och varför?Vad svarar filosoferna?Medverkande: Torbjörn Tännsjö, Jonna Bornemark och Lyra Ekström LindbäckProgramledare: Cecilia Strömberg WallinProducent: Marie Liljedahl

Fiskforskning har länge handlat om bestånd, storfiske och andra miljöfrågor. Men på senare år har nya rön och perspektiv börjat förändra forskningen om fisk. Vad gör det med vår syn på fiske när vi vet att fiskar känner mer smärta än vad vi tidigare har förstått? Hur förändras vår bild av fiskar när vi lär oss att vissa arter tillhör den exklusiva skara djur som känner igen sig själva i en spegel? Och vad händer egentligen med flugfisket om man tar bort kroken? Bildningspodden håvar in fiskforskningens nya kunskaper. Gäster i avsnittet är filosofen Jonna Bornemark, zoofysiologen Albin Gräns och idéhistorikern Karin Dirke. Även designforskaren Erik Sandelin medverkar i ett inslag. Samtalsledare och producent: Magnus Bremmer Klippning: Lars in de Betou

Met zacht babygeluid en Harriëts gesnuif op de achtergrond proberen we Aristoteles en asymetrische ethiek te begrijpen. Of, meer specifiek, bespreken Sietske en Harriët aan de hand van Jonna Bornemark's "Ik ben zee en hemel, een filosofie van de zwangerschap" een aantal stellingen. Om de fenomenologie van zwangerschap te vatten, komt Bornemark met nieuwe woorden - zoals pactief, tussen actief en passief in. En dat heeft te maken met anarchisme - hoe mag je zelf bedenken. We praten over verbondendheid en hoe de afhankelijkheid tussen ouder en kind iets zegt over hoe alle mensen zich tegenover elkaar verhouden, maar ook over pasfoto's van babies en spreeuw.

Filosoferna Torbjörn Tännsjö, Jonna Bornemark och Lyra Ekström Lindbäck svarar på lyssnarnas frågor. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Från västkusten kommer en fråga från en pappa som undrar om det är rätt att låta barnen fånga krabbor och leka med dem. Och Cilia och hennes 12-åriga lillebror undrar: Vad är verkligheten? En anonym lyssnare frågar hur hon ska hantera sin brors sarkasm. Och så en personlig fråga till våra tre filosofer: Vilken fråga har ni brottats mest med och varför?Vad svarar filosoferna?Medverkande: Torbjörn Tännsjö, Jonna Bornemark och Lyra Ekström LindbäckProgramledare: Cecilia Strömberg WallinProducent: Marie Liljedahl

Under sommaren repriserar vi några av våra favoritavsnitt från åren som gått. Idag är det dags för filosofen Jonna Bornemark, i ett samtal om kunskap, baserat på hennes bok "Det omätbaras renässans".Programledare: Fritte FritzsonProducent: Ida WahlströmKlippning: Marcus TigerdraakeSignaturmelodi: Vacaciones - av Svantana i arrangemang av Daniel AldermarkGrafik: Jonas PikeFacebook: https://www.facebook.com/alltduvelatveta/Instagram: @alltduvelatveta / @frittefritzsonTwitter: @frittefritzsonHar du förslag på avsnitt eller experter: Gå in på www.fritte.se och leta dig fram till kontakt!Podden produceras av Blandade Budskap AB och presenteras i samarbete med AcastOrganisationer som hjälper Ukrainahttps://blagulabilen.se/http://www.humanbridge.se/https://www.rodakorset.se/https://lakareutangranser.se/nyheter/oro-over-situationen-i-ukrainaUkrainska statens egen lista (militär och civil hjälp)https://www.defendukraine.org/donate Become a member at https://plus.acast.com/s/alltduvelatveta. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Den mångbegåvade renässanstänkaren Giordano Bruno brändes på bål för sina kätterska idéer. Filosofen Jonna Bornemark tittar närmare på ett av hans magiska verk Om band i allmänhet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Publicerad: 2019-10-29.Magi är något som många av oss förknippar med barn- och populärkultur, med tillbehör som trollspön, formler och trolldrycker som gör det möjligt att bryta mot naturlagarna. Eller så kanske vi får någon vag tanke om förvetenskapliga, vidskepliga försök att kontrollera naturen med besvärjelser. Men frågan är om vi alls vet vad magi är för något. För sällan går vi tillbaka till texter från den tid då magin var en central del av vår förståelse av världen. Sällan går vi till källorna.Därför bör vi ta vara på chansen när den kommer, som när ett intellektuellt spänstigt förlag som Eskaton ger ut Giordano Brunos text ”Om band i allmänhet”, i fin översättning från latin av Gustav Sjöberg. Texten är från 1590-talets början och antagligen det sista Bruno skrev, innan han brändes på bål tio år senare.En första genomläsning kan dock kännas mycket förvirrande. Vad är egentligen detta ”band” han pratar om? Temat verkar pendla mellan politik, kärlek, statsförvaltning, sedvänjor, metafysik, etik och religion.Att ”binda” tänker vi ofta på som något konkret, vi binder böcker och midsommarkransar. Men vi talar ju också om familjeband och om att binda ett abonnemang, och då börjar vi närma oss det som Bruno är ute efter; det som gör att han både kan tala om hur populistiska politiker kan tillskansa sig makt och om kärlekens villkor.För allt detta handlar om relationer som präglas av bindande. Det är band som kan vara både gynnsamma och destruktiva. ”Vi har ett starkt band,” säger vi. Men också: ”Jag känner mig bunden.”Dessa relationella band väver samman något. Knyter ihop det ena med det andra. Och sådana knutar är av avgörande betydelse; de gör vissa saker möjliga och andra omöjliga, de stakar ut en viss framtid.Bindandet har inte bara, som man kanske kan tro, att göra med medvetna beslut, utan tycks vara en del av hela vårt sätt att vara. Genom synen, menar Bruno, blir vi bundna till former och rörelser, som när vi attraheras bröstens rundning eller ett schysst dansmove. Genom hörseln kan vältalighet, en överraskande vändning eller en ilska vi delar strömma in i oss och binda oss till sig.En modern människa kan fråga sig vad detta superbegrepp, som användas på så många olika typer av fenomen, fyller för funktion. Vi är ju vana vid att dela upp och skilja saker från varandra, inte betrakta dem utifrån en och samma princip. Men kanske kan Brunos renässansfilosofi med magiska inslag, hjälpa oss att förstå ett i vår tid alltför välkänt fenomen, nämligen det som brukar kallas post-sanning och alternativa fakta.Intellektet, menar nämligen Bruno, har en vana att binda oss till uppfattningar och sedvänjor, men också till förnuftet. Skillnaden mellan uppfattning och förnuft är att den förra har dolda motiv, till skillnad från förnuftet som är öppen med sina orsaker. När vi blir bundna så blir vi inte det per automatik av det goda, utan av uppfattningen av det goda. Det viktiga för bindaren är därmed inte att säga det sanna eller goda, utan det som den som ska bindas uppfattar som sant eller gott.I samma anda beskriver Bruno ganska krasst vad som kan vara viktiga tekniker när man ska binda något, till exempel att man binder någon starkare om denne rycks bort från andra band. Något varje sektledare vet. I sådana passager har texten starka likheter med Machiavellis Fursten, som publicerades 60 år tidigare.Om magin består av sådana praktiker, är då magikern bara en manipulatör och maktspelare? Nej, ännu oftare betonar Bruno att bindandets magi kräver ett lyssnande och en ömsesidighet – och därmed syftar till att ordna en värld som fungerar för oss alla. Därför måste bindaren låta sig själv bindas för att kunna binda. Bindaren måste till och med underkasta sig den som ska bindas.Alla binds olika så bindaren måste ha en känslighet för just det hen önskar binda. Och dessutom en känslighet för situationen. Före och efter orgasmen ser världen olika ut och binds av olika saker. En sådan situationskänslighet är nödvändig eftersom världen är mångfaldig och inte kan förenklas om bindandet ska fungera. Bruno säger ”Hela skönheten och godheten hos ett visst släkte bör endast eftersträvas i hela arten, genom hela evigheten och genom alla individer tagna för sig.” Mångfalden är skönheten, och varje individ är i sig ett sådant mångfaldigt universum. Denna mångfald är alltså bra och magikern måste respektera den, lyssna noga och binda olika. Dåtidens trollformler och samtidens manualer är förenklingar som kan vara ett stöd, men aldrig ensamma kan tala om hur vi ska handla, bindandet kräver ett omdöme.Här träder också en helt annan paradox fram. Det levande skyr stillaståendet men samtidigt är bindandet bara möjligt eftersom allt strävar efter att bestå. Allt levande vill ju fortsätta finnas, det har en egenkärlek och utan den hade det levande inget att förlora och skulle inte kunna bindas, något vi idag skulle kalla depression. Egenkärleken innebär nämligen inte bara att vi älskar oss själva, utan att vi bejakar våra begär: att det finns saker och varelser att älska. ”Ty den som inte älskar något har inget skäl att frukta eller hoppas,” säger Bruno. Begär är inget vi ska göra oss av med, utan det som gör världen meningsfull. En meningsfull värld är alltså något som det levande har, men till exempel en dator aldrig kan ha.Kärleken är därför inte ett band bland andra. Det är bandens band och går bortom gott och ont. Cupido får allt att bestå, och det nya att komma. Begären gör så att ting avviker från sig själva, eftersom de vill till det älskade, de upplöser, uppenbarar och öppnar världen. Kärleken gör oss till en, till en knut i materian som vill sig själv, men en knut som bara finns genom att vara bunden av annat och sträva mot det älskade. En knut på ett rep som löper vidare till en annan knut. Bara knuten, utan rep, finns inte, och en knut där repet skärs av i båda ändar blir meningslös. Eller med Brunos ord: ”Bandet är således det genom vilket ting vill vara där de är och inte förlora vad de har. Emellertid vill de också vara överallt och ha det som de saknar”. Bandet, fortsätter han ”kopplar samman det som griper med det som blir gripet, det som ger med det som blir givet, det bindbara med bindaren, det aptitliga med det som har aptit.” Människan är inte skild från naturen, eller satt att härska över den, utan del av detta trassel av band och knutar, relationer och blivanden, vilka vi kallar liv.Bruno uppmanar oss att ”fatta mod, bryta fram, uppbåda alla krafter och inte ge upp.” Att vara magiker är att vara handlingskraftig, att påverka sin samtid och styra vart den är på väg, att binda oss till en framtid och undvika andra. Det är att lyssna noga på den konkreta situation vi befinner oss i och påverka den. Att vara magiker är att tro att vi kan påverka världen. Men att vara magiker är också att vara medveten om att magins kraft kan användas till så väl gott som ont, och att det är upp till oss att välja den vita före den svarta.Jonna Bornemark, filosof och författare LitteraturGiordano Bruno: Om band i allmänhet. Översättning av Gustav Sjöberg. Esakton, 2019.

Filosoferna Torbjörn Tännsjö, Jonna Bornemark och Lyra Ekström Lindbäck svarar på lyssnarnas frågor. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Filosofiska rummet har bett våra lyssnare att komma med frågor till filosoferna. Denna gång handlar frågorna om det är någon idé att göra något för klimatet? Hur ska vi ska hitta nya sätt att tänka för att lösa världens kriser? Och finns det nåt som kan ersätta det flummiga begreppet naturrätt?Vad svarar filosoferna?Medverkande: Torbjörn Tännsjö, Jonna Bornemark och Lyra Ekström LindbäckProgramledare: Cecilia Strömberg WallinProducent: Marie Liljedahl Research: Therése Lager

Vad betyder hunden för oss och hur mycket förstår vi av hur våra fyrbenta vänner vill leva. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Hur mycket kommunicerar vi med våra hundar och hur mycket förstår vi av deras uttryck? Möt Birgitta Kårleman veterinär som har hundarna Shaggy och Mystery, Jonna Bornemark professor i filosofi vid Södertörns högskola, vid centrum för praktiskt kunskap, Göran Greider journalist, uppfödaren Pia Juhlin, Irene Gidmark och Miriam Lindståhl hundägare. Betyder våra hundar lika mycket som vår sambo och hur lever vi bäst med dem också för deras skull?Susanna Einerstam producentsusanna.einerstam@sr.se

Filosoferna Torbjörn Tännsjö, Jonna Bornemark och Lyra Ekström Lindbäck svarar på lyssnarnas frågor. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Filosofiska rummet tar ett nytt grepp denna vecka och låter lyssnarna ställa frågor direkt till tre filosofer. Det blir frågor om hur vi ska hantera vår stora okunskap, om att sörja en mamma som inte är död och finna hjälp i filosofin, och om mångfalden av könsidentiteter kommer påverka kommande generationer och ställa nya krav på samhällets institutioner. Vad svarar filosoferna?Medverkande: Torbjörn Tännsjö, professor emeritus i filosofi vid Stockholms universitet, Jonna Bornemark, professor i filosofi vid Södertörns högskola, och Lyra Ekström Lindbäck, filosof och författareProgramledare: Cecilia Strömberg WallinProducent: Marie LiljedahlResearch: Therése Lager

Tyvärr har vi minnesförlust efter den här mentala karusellåkningen, men vi tror att vi berörde Jonna Bornemark, Hans Urs von Balthasar, kärlek, lite mer kärlek och Benny Andersson. POK Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Livet är en pågående förvandling. Vi rör oss mot det okända. En ständig förflyttning där vi lämnar något för att närma oss något nytt. I detta samtal ska vi behandla ett av livets största övergångar – födseln – där vi lämnar en del av vår kropp och inträder i en annat element. Hur gör vi för att förstå denna stora och viktiga händelse? Hur upplevs den och hur pratar vi om den? En navelsträng som bärs som ett halsband och en docka av termitlera lyfts fram för att exemplifiera hur vi försöker göra denna händelse greppbar. Med filosofen Jonna Bornemark och psykologen Elisabeth Punzi. Moderator Johan Rödström, ljudproducent Niklas Sjösvärd och producent: Rebecka Bergström. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Jonna Bornemark är professor i filosofi vid Södertörns högskola och författare, känd för att lyfta ämnen som kroppslighet, mätbarhet och interaktion. 2018 gav hon ut den uppmärksammade boken "Det omätbaras renässans", som kritiserar den svenska mät- och utvärderingssjukan, vilket har gjort henne till en av de mest omskrivna nutida svenska filosoferna. Boken har även inspirerat till en säsong av Netflix-serien "Kärlek & anarki". Hon medverkar regelbundet i Sveriges Radios "Filosofiska rummet" och var 2017 en av värdarna i "Sommar i P1". Arash är författare till I love AI – en bok som kombinerar teknisk insikt, mänsklig visdom och praktiska råd. Läs det första kapitlet gratis på Vivas hemsida och börja din AI-resa redan idag. Prenumererar du på Arash nyhetsbrev? Om inte, signa upp dig idag och få koll på det senaste inom ledarskap, tech och marknadsföring. Varannan tisdag delar Arash även med sig av det senaste inom AI i ett nyhetsbrev på LinkedIn. Följ detta nyhetsbrev och få updates kring allt det senaste inom AI.

Det här ett återpublicerat och reklamfritt samtal som spelades in 2020.Jonna Bornemark är författare och professor i filosofi vid Södertörns högskola. Till hennes senaste böcker hör bl.a. "Jag är himmel och hav", där graviditet för ovanlighets skull studeras ur ett filosofiskt perspektiv, och bästsäljaren "Det omätbaras renässans", som kretsar kring en kritik av vad hon kallar den svenska nutidens "mät- och utvärderingssjuka”.Här hittar du alla samtal från Hur kan vi?Utforska Hurkanvipedia för att lära dig mer Stötta Hur kan vi? 3.0 genom att bli månadsgivare härBoka oss till ditt team, ledningsgrupp eller företag Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Man måste springa fortare och fortare bara för att hålla sig kvar, säger sociologen Hartmut Rosa som skriver mycket om tid och hastighet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det finns mycket som är problematiskt i vår tid - senmoderniteten - som sociologerna säger: klimatkris, miljöförstöring, stress, utbrändhet och känslor av ensamhet, oro och alienering - för att nämna några saker. Den tyske sociologen Hartmut Rosa, professor vid universitet i Jena, har i flera böcker satt fingret på detta, t ex i Acceleration, modernitet och identitet, i boken Det vi inte kan råda över - om vårt förhållande till världen och i den senaste: Resonans. Det här avsnittet nystar i vad begrepp som resonans och social acceleration säger om vår tid och om vi med hjälp av Hartmut Rosa kan se konturerna av ett annorlunda samhälle. Gäster är filosofen Jonna Bornemark, sociologen Bo Isenberg och nationalekonomen Andreas Bergh.Producent Thomas Lunderquist, programledare Lars Mogensen.

Behöver vi mer filosofi för att förstå hur vi bättre kan förbereda oss och hantera kriser? Svaret är tveklöst ja. I en värld fylld av mätbara krav vaggar vi in oss i en falsk trygghet. Krisledningspodden möter en av Sveriges ledande filosofer – Jonna Bornemark. Jonna tillför avgörande komponenter som inte låter sig beskrivas i planer och regelverk. 

Vi följer med ut i Öresund där stora blåfenade tonfiskar hoppar just nu. Och möter abborrar i en skyddad vik i Blekinge. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. En av våra vanligaste fiskar, abborren, är huvudfokus för morgonens fältreporter Erik Kohlströ.Som vuxen är abborren en effektiv rovfisk som kan hålla efter spiggar och andra mindre fiskar. Under uppväxten är däremot rollerna omvända, och små-borrarna löper stor risk att själva bli mat åt just de fiskar som de äldre abborrarna ser som byten. Därför behövs skyddade områden med gott om gömställen och smådjur där små abborrar kan växa upp. Det kan handla om en vik med frisk blåstång och vass, eller en risvase gjord av gamla julgranar.Våra guider i abborrens värld är Ulf Lindahl och Andreas Jezek som arbetar med åtgärder för fisk och andra vattenvarelser längs Blekingekusten. Ulf Lindahl är marinbiolog på Länsstyrelsen Blekinge och Andreas Jezek är limnolog på Biosfärområdet Blekinge Arkipelag. Vi sänder från Karlskrona.En något större fisk är den blåfenade tonfisken. Dessa 200-kilosvarelser hoppar nu för fullt i Öresund och vi följer med en båt ut för att uppleva det magnifika skådespelet. Men varför har tonfisken kommit tillbaka efter 60 års bortovaro? Vi ringer Gustav Hellström, forskare vid Sveriges Lantbruksuniversitet, för att få svar.Men en fisk behöver inte vara SÅ stor för att göra oförglömliga avtryck. Som den gången Naturmorgons Anders Börjeson fick se en gädda le. Vi får också höra om andra fiskmöten som ni lyssnare varit med om. Dessutom berättar filosofen Jonna Bornemark om hur hon och hennes familj kommit nära ett stim med mörtar.Det exploderar av svamp ute i många skogar nu. Och intresset är stort. Mykologiprofessor Anders Dahlberg berättar om en eftertraktad svampkurs på Billingen och vi ringer också upp Emma Johansson från föreningen Björksoppen som arrangerat årets mykologivecka i Västerbotten.Programledare är Jenny Berntson Djurvall.

Bokmässan försöker låta som en ravefest i skogen, The Weeknds nya tv-serie (The Idol) blandar och ger, samt intervju med BDSM-utövaren och filosofen Jonna Bornemark: Vad är poängen med BDSM? Nanna Olasdotter Hallberg, Kristofer Andersson och Moa Wallin får besök av filosofen Jonna Bornemark.

Jonna Bornemark är svensk professor i filosofi och disputerade 2010. Jonna är knuten till Södertörns Högskola. Jonna är forskare och lärare vid centrum för praktisk kunskap. Jonna forskar inom fenomenologi, existensfilosofi, religionsfilosofi och praktisk kunskap. År 2018 gav Jonna ut den minst sagt uppmärksammade boken ”Det omätbaras renässans”, där hon på ett briljant sätt kritiserar den så kallade New public management (NPM), och svensk nutids ”mät och utvärderingssjuka”, istället för att låta kärnverksamheten i exempelvis Hälso-och sjukvård få fokus. Uppföljaren ”Horisonten finns alltid kvar”, blir en ytterligare fördjupning av kritiken gentemot NPM. 2022 gav Jonna ut sin senaste bok ”Jag är himmel och hav”, där hon filosoferar kring graviditet och hur man kan dra lärdomar av den. Samtalet idag handlar om allt detta och mycket mer, samt en ljuv stund att lyssna till en av samtidens främsta filosof. Tack för att just du lyssnar på ”Både och, istället för antingen eller – en podd om Integrativ medicin och hälsa. Följ oss på sociala medier, och ge oss gärna fem stjärnor på iTunes om det här var givande för dig. Prenumerera gärna på vår podd! ♥ Facebook: https://www.facebook.com/integrativmedicin ♥ Youtube: https://www.youtube.com/user/integrativMedicin

Vilka är argumenten för att vara religiös i vår rationella tid? Det spirituella verkar vid en snabb blick vara lös och oklar materia jämte vetenskapens konkreta fakta. Men trots att de religiösa institutionernas plats i samhället uppenbarligen försvagats de senaste decennierna så tycks det spirituella behovet hos befolkningen vara oförändrat. Den förre ärkebiskopen Antje Jackelén ägnade en stor del av sin akademiska karriär åt kopplingen mellan religion och vetenskap, tro och fakta. Hennes förmåga att resonera kring religionens roll i vår tid och det sätt hon gör det på har alltid imponerat på mig. Därför blev jag glad när hon under sin tid som ärkebiskop tackade ja till att medverka och bjöd mig till Uppsala.I vårt samtal talar vi om relationen mellan religion och vetenskap, om ateism och konsumism, Luthers idé om att det du fäster sin hjärta till är vad som är din Gud och konstaterar bland annat att svenskarna tycks vara sekulära i tanken men inte i sina handlingar. Jackeléns bokrekommendationerLiv 3.0 : att vara människa i den artificiella intelligensens tid - Max Tegmark. Det omätbaras renässans : En uppgörelse med pedanternas världsherravälde - Jonna Bornemark. Sedd men osedd: om folkkyrkans paradoxala närvaro inför 2020-talet - antologi Perspektiv” är en podd från Vad Vi Vet, tjänsten som gör dig allmänbildad inom aktuella ämnen - med minimal ansträngning. Ta del av tusentals förklaringar och quiz på vadvivet.se eller @vadvivetProgramledare: Per Grankvist @pergrankvist Producerare: Andrea von Essen. Klippning: Jens Back. Mixning: Stray Dog Studios. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Inom den medicinska forskningen har AI länge varit illa ansett. Nu är t.o.m- pionjärerna förvånade över att det funkar så bra. Men skulle du vilja gå i terapi hos en AI-bot? Filosofen Jonna Bornemark menar att man måste se till människans förmåga att tillskriva föremål liv. Det gäller även när vi pratar om AI och och AI-terapi. Att personen som chattar med AI-terapeuten snabbt kan tillskriva boten mänsklighet.– Vi är inte som vi kanske vill tro mer rationella varelser idag, p.g.a. den tekniska utvecklingen. Vi ger redan som barn till exempel en nalle liv genom att vi pratar och delar våra hemligheter med den. Detsamma gäller med AI. Här finns inget levande eller sinnligt mottagande. AI-boten har inget självmedvetande. I den här typen av terapi måste vi vara medvetna om att den vi möter är oss själva. Den andra är en chimär.AI används redan inom vården framförallt när det handlar om bildigenkänning, t.ex. vid avläsningen av röntgenbilder, men också vid utredningar kring läs- och skrivsvårigheter.Mattias Nilsson är forskare i syn och ögonrörelse som var medskapare till en maskin som hjälper att detektera dyslexi hos skolelever. – Vi pratade inte om AI när vi skulle lansera maskinen 2016 för vi insåg snabbt att det skulle låta för futuristiskt vilket skulle göra personalen mer skeptisk. Men ändå hade man farhågor om att den här datorn skulle ersätta lärare och specialpedagoger. Det var det aldrig tal om, menar han. Nu hade man istället ett hjälpmedel och personalen kunde erbjudas ett till instrument i deras “verktygslåda”Även Per Carlbring, professor i klinisk psykologi, har upplevt rädslor och kritiska röster när man använt AI-teknik inom till exempel terapi. – Dels är det viktigt att veta vilken terapiform vi pratar om, dels måste vi berätta att det inte finns någon etablerad AI-terapi i Sverige idag. Men Carlbring ser stora fördelar med AI:s inträde inom terapin. Han menar att behandlaren skulle kunna med hjälp av AI få handledning i realtid. Men då pratar man om internetbaserade behandlingar som sker på distans. Med hjälp av AI kan terapeuten få en större överblick över hela personen och snabbt se mönster i hur personen utvecklas. Samtidigt, menar Karim Jebari, filosof, att AI-utvecklingen inte går lika snabbt som människor verkar tro och att vi därför inte borde vara oroliga.– Vi har länge varit i en hype-fas pådriven av managementkonsulter som menade att AI skulle lösa alla problem. Men där är vi inte på ett bra tag. Fortfarande kan inte en AI ersätta någon inom vården utan man kan i bästa fall se det som ett ”stetoskop”, ett verktyg, snarare än en biträdande läkare. Gäster i studion:Per Carlbring, professor i klinisk psykologi vid Stockholms Universitet. Mattias Nilsson, forskare i syn och ögonrörelse vid Marianne Bernadottes centrum på Karolinska institutet. Jonna Bornemark, filosof, professor i filosofi och jobbar på Centrum för praktisk kunskap vid Södertörns högskola.Karim Jebari, filosof, forskare vid Institutet för Framtidsstudier vid Stockholms Universitet.Reportage: Våra reporter Sebastian Hedlund går i terapi hos en AI-bot, WYSA och träffar en mänsklig terapeut. Hur upplever han skillnaden. Och Simon Sarnecki tar oss på en historisk resan med AI för att se var vi befinner oss idag. Programledare, Ulrika Hjalmarson Neideman.Producent, Shang Imam

Kommer AI någonsin någonsin kunna ta över? När människan samverkar med tekniken uppfattas hon ofta som svagheten i systemen den mänskliga faktorn. Men är det egentligen tvärtom människan som får den fyrkantiga tekniken att funka? Programmet sändes första gången april 2021. Flygkrascher, tågkrockar och fartyg som går på grund illustrerar hur människan står bakom stora katastrofer trots avancerad teknik och AI.Om vi å andra sidan pratar om det mänskliga bidraget: flygkaptenen som just på grund av sin erfarenhet och förmåga att avläsa det oförutsägbara räddar människor från döden, vårdteamet som har koll på varandra och övervakar utrustningen för att gripa in om det oförutsägbara händer, så handlar det om att aktivt söka lösningar på ett kreativt sätt som många gånger är bortom vad de tekniska systemen klarar av.Så vad är det mänskliga bidraget? Hur ska teknik och människa samspela? Hur ser vi till att vi inte bygger system som skapar distans till det som vi kallar det mänskliga? Och kommer AI någonsin att kunna ersätta människan, ja rent av ta över, som en del hävdar?För att samtala om detta har Filosofiska rummet bjudit in Jonna Bornemark, professor i filosofi vid Södertörns högskola, Anders Arweström Jansson, professor i människa-datorinteraktion vid institutionen för informationsteknologi vid Uppsala universitet och Anders Hedman, docent i människa-datorinteraktion vid KTH i Stockholm.Programledare: Cecilia StrömbergProducent: Marie LiljedahlFilosofer som tas upp i programmet:John SearleHubert DreyfusFilosofiska rummet intervjuar Hubert DreyfusRené Descartes

Genom alla tider har människan varit gravid och fött barn men hur vi gör det, var vi gör det och med vilka förutsättningar har förändrats genom seklerna. Vad har gått förlorat i och med moderniseringen, och vad finns kvar? Ofta, när det kommer till graviditeter, pratas det om de fysiska förändringarna som sker och att förbereda sig på en verklighet med en utökad familj. Sällan pratas det dock om de existentiella tankarna som en graviditet kan medföra. Det ville filosofen Jonna Bornemark ändra på, och skrev boken jag är himmel och hav.  Det enklaste exemplet är frågan: Är jag en eller två när jag är gravid? Inget av de alternativen kändes sant, det var att säga för mycket. Jag behöver inte köpa två biobiljetter när jag ska gå på bio, men samtidigt finns det två hjärtan. När börjar den där samhörigheten? Är jag någonsin ensam när jag är gravid? Det tänker jag är en existentiell erfarenhet som vi inte pratar om, säger hon. Gäster i programmet: Jonna Bornemark, filosof och författare till boken jag är himmel och hav och Anna-Karin Wikström, professor i obstetrik och gynekologi vid Uppsala universitet.  Programledare: Ninos Chamoun Producent: Alice Lööf

Att sörja en person som är här, men ändå borta. I våra grannländer Danmark och Norge säger man ventesorg om den känsla man som anhörig kan känna för en person som är obotligt sjuk, som psykiskt har försvunnit eller som är uppslukad av ett mångårigt beroende. Man skulle kunna ställa sig frågande till varför vi behöver ord att klä in alla tillstånd i. Men enligt filosofen Jonna Bornemark är det helt grundläggande. Det är viktigt att veta att världen är större än våra ord. Det finns alltid känslor som blivit underverbaliserad, säger hon.Psykologen Christina Fischler är inne på samma spår. Om man kan få en inramning på det som händer kan vi förhålla oss till det. Många patienter kommer till terapin med en stor resväska fylld med osorterad tvätt, och varje sak man tar upp och granskar kan man lägga i en viss hög och ju mer man kan lägga samman och säga det här hör ihop med det här, så det som känts obegripligt kan då brytas ner till mindre pusselbitar och bilda en helhet som man kan förstå, förklarar hon.En som känner igen sig i ordet väntesorg är Anna Pella. Hon skriver just nu en bok med det namnet som handlar om hennes dotter Agnes som föddes med en hjärnskada läkarna inte trodde hon skulle överleva.I dag är hon 18 år gammal, men familjen lever fortfarande med vetskapen om att hon inte kommer att leva så länge. Det har varit såhär från start, vi har aldrig haft det på något annat sätt med henne. Minsta förkylning kan bli livshotande. Varje morgon när vi går upp så vet vi inte hur det är, hennes andning blir sämre för varje dag som går.Gäster i programmet: Jonna Bornemark, filosof, Christina Fischler, psykolog, Allan Linnér, psykolog och Anna Pella, journalist, författare och förälder till Agnes.Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman.Producent är Alice Lööf.Programmet sänds direkt.

Philosophy is life. It is always present in life. In a way, every human being is a philosopher. But we also have collective thinking and collective experiences, and that's what a professional philosopher deals with. Philosophy professor Jonna Bornemark works at the Center for Studies in Practical Knowledge at Södertörn university in Stockholm. Many Swedes have come to appreciate her everyday approach to philosophy. She often appears in the media. A couple of years ago she released a book about judgment that was much discussed, and her latest book, about pregnancy, was on the shelves a few days before this conversation. Jonna Bornemark argues that the room for judgment has shrunk in modern professional life. And the room for action. ”To follow a manual is not to act”, she says. In every profession there is a space for collective judgment. Professional knowledge can be developed within this space, according to Bornemark. We sometimes talk about judgment as a personal characteristic. ”I think that is unfortunate. Instead, it is a kind of knowledge. We can be differently skilled at it.” Jonna Bornemark hesitates to liken judgment with intuition. And she does not like the concept of 'following one's gut feeling'. ”To follow only one source of knowledge, your feeling, is not judgment. We should follow as many sources of knowledge as possible.” Often we have to act fast, and sometimes we just have a sense that we must act in a certain way. ”That may seem like acting on gut feeling, but when you look at it closer, it is much more.” ”To have judgment is to be intimately in touch with the newness of every situation. To be able to always act without knowing everything.” Not-knowingness fills Jonna Bornemark with a euphoric feeling. ”It means we can always explore more. To some it may trigger anxiety because you are not in control. To me it is mainly positive.” The constantly moving horizons of uncertainty and of not knowing are the lifeblood of science, but the scientific and educational systems are bad at acknowledging this, Bornemark thinks. Sometimes we need to use our judgment to deal with conflicting forces. Jonna Bornemark has coined the term ”pactivity” for situations where we are passive and active at the same time. She first felt the need for such a concept when she tried to understand the experience of giving birth. ”The labor pain was not mine. It belonged to life itself. I experienced it like some kind of monster going through me. But I had to not object to it, that would have been dangerous. I had to continue its movement in order to give birth. So I wasn't purely active and I wasn't purely passive. I was pactive.” When does life begin? ”It is a continuum. To draw a line, to give it a timestamp, is just a human desire. The logic of life is the logic of a continuum. That is why we need to look at the question of abortion anew.” The fetus probably doesn't have the sense of 'I'. Even a newborn displays a sense of oneness. When does the sense of a separate self begin? Is it conditioned? Is it possible to maintain the sense of oneness throughout life? Those are questions we raise during this conversation. Bornemark doesn't like the reductionist materialism that is so prevalent in society. ”It is a poor worldview. And not true. But I like matter.” ”One way of responding to reductionist materialism could be to only emphasize the spiritual side, but my response is to work with the concept of matter, to re-understand what matter is: living, self-forming – and also including the spiritual side.” Jonna's university profile https://tinyurl.com/ywsh5bne Jonna's books https://volante.se/forfattare-och-talare/jonna-bornemark/

Jonna Bornemark har åter öppnat upp tankarna om hur fastlåsta vi som människor är i det som går att orientera sig kring rationellt och ännu hellre - att mäta. I alla livets skeenden hittar Anna och Isabelle exempel på hur felorienterade vi är - från när det är dags att gå på toaletten till impact investing och huruvida det är rätt att utvisa en 3-åring till ett land han aldrig varit i. Skulle vi kunna ta tag i morgondagens problem genom att försöka lyssna till något slags kollektiv mänsklig vishet istället? Dessutom - om skam, skammande och om att våga ta svåra samtal.Intro: Jenny Wilson med Let my shoes lead me forwardSupport this show http://supporter.acast.com/fornyarna. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Dagens tema är en filosofisk undersökning av graviditet och gäst är Jonna Bornemark, professor i filosofi och verksam vid Centrum för praktisk kunskap på Södertörns högskola. Bornemark är aktuell med boken ”Jag är himmel och hav” där hon menar att en existentiell reflektion över graviditet behövs för att vi ska komma livet verkligt nära. Dagens samtal kretsar kring jagets gränser, graviditetens släktskap med erotiken, abort och den yttersta frågan: vad är liv?Jonna Bornemarks bok:  https://www.adlibris.com/se/bok/jag-ar-himmel-och-hav-en-filosofisk-undersokning-av-graviditet-liv-och-jagets-granser-9789179651831Stötta podden på patreon.com och få avsnitt före alla andra.Facebook: BildningskomplexetInstagram: BildningskomplexetTwitter: @BenjaminElforsE-post: benjaminelfors@gmail.comMusikproduktion: Ivar EddingOmslag: Emma Westin/Matthew Sundin

Hon är filosofen som vill sätta ord på mänskliga erfarenheter gärna kroppsliga som inte har getts en filosofisk språkdräkt. Varför då? Nu kommer Jonna Bornemark med en personlig bok om graviditet. I Sveriges Radios Söndagsintervjun möter du personen bakom offentlighetens mask i journalistikens mest grundläggande form intervjun.Programledare är Martin Wicklin.Producent: Hannah Engberg.Kontakt: sondagsintervjun@sr.seOm Jonna BornemarkProfessor i filosofi som arbetar som forskare och lärare vid Centrum för praktisk kunskap på Södertörns högskola. Jonna Bornemark blev ett stort namn i offentligheten 2018 när hon släppte bästsäljaren De omätbaras renässans en uppgörelse med pedanternas världsherravälde. I april 2022 släpper hon boken jag är himmel och hav som filosofiskt och ovanligt personligt undersöker allmänmänsklig kunskap som finns att hämta i graviditeten.

I svensk lag står det att vi alla är skyldiga att hjälpa till med totalförsvaret i händelse av krig. Men vad innebär det egentligen? Programledare: Daniel Alling. Bisittare: Louise Epstein. I vår första sändning i Nordegren & Epstein efter Rysslands anfall mot Ukraina reflekterar Louise Epstein och Daniel Alling över hur världen förändrats sedan förra veckan, och vad krisen innebär för oss - som människor och som nation.Vad förväntas vi göra i händelse av höjd beredskap?Daniel Alling har jobbat på Ekot hela helgen, där precis allt har allt handlat om kriget i Ukraina. Och mycket har hänt nu, på kort tid. Världen som vi levde i i förra veckan finns inte längre. Förändringarna går så snabbt att beslut kan bli illa underbyggda. Vad är riskerna med det? Vi ställer frågan till Magnus Christiansson, universitetslektor i krigsvetenskap vid Försvarshögskolan.Kriget handlar om mer än Ukraina, säger försvarsministern, det handlar om vår frihet och demokrati. I svensk lag står det att vi alla är skyldiga att hjälpa till med totalförsvaret i händelse av krig. Men vad innebär det egentligen? Marika Ericson, jurist på Försvarshögskolan och expert på totalförsvarslagstiftning, benar ut vad vi förväntas göra i händelse av höjd beredskap.Vad händer med oss i kriser?Inombords då, vad händer med oss i kriser? Jonna Bornemark, professor i filosofi vid centrum för praktisk kunskap vid Södertörns högskola, berättar hur krisen tvingar oss att ta ställning till grundläggande filosofiska frågor.Programledare: Daniel AllingBisittare: Louise EpsteinProducent: Julius Bäckman

Carl och filosofen Jonna Bornemark börjar säsongens fjärde avsnitt med att djupdyka i den historiska och filosofiska bakgrunden till den katastrofala utvecklingen av New Public Management inom den offentliga sektorn. De reder sedan ut hur samma drivkrafter även ligger till grund för klimatkrisen och vår torftiga relation till naturen. På vilket sätt hindrar dagens manual-fokuserade arbetssätt oss från att odla eget omdöme och hur kan erfarenheten av att vara gravid lära oss att vara en del av? Avsnittet bjuder på ett böljande och viktigt samtal om hur vi kan genomföra de systemförändringar som krävs för att undvika kollaps och för att kunna odla något bättre. Our GDPR privacy policy was updated on August 8, 2022. Visit acast.com/privacy for more information.

Gäst i avsnittet är Jonna Bornemark, professor i praktisk filosofi vid Södertörns högskola. Jonna är även författare till böckerna "Det omätbaras renässans" (2018) och "Horisonten finns alltid kvar (2020).  I avsnittet pratar vi om hur omdömet är en mänsklig faktor som inte går att ersätta med manualer och Artificiell Intelligens, utan behövs som en komponent för att kunna ta snabba beslut under oklara förhållanden.  Omdömet behöver tränas och läras ut på ett regelbundet sätt under hela yrkeslivet. Vi pratar därför om hur administration och styrsystem som NPM (New Public Management) kan ge för lite tid till just utvecklandet av mänskligt omdöme.  Vill du ha kontakt med Kristina efter avsnittet mailar du lättast till kristina@exist.se  eller genom hjarnpodden.se  Kristina Bähr Hemsida Alla publicerade avsnitt finns på hjarnpodden.se   

I avsnittet refererar vi till Jonna Bornemark och "Horisonten finns alltid kvar", samt till ett videoklipp där språkets möjlighet att representera en upplevelse diskuteras. Miopodden är ett utrymme för filosofiskt och abstrakt tänkande med Emelie Cajsdotter och Tina Kolhammar. Syftet är att utmana medvetandets gräns utan ambition att hitta några färdiga svar, eller slutsatser - snarare tvärtom. Samtal med djur och natur är utgångspunkten och hästen Mio, som podden är uppkallad efter, är en av lärarna.  Du som lyssnar följer med helt från början, vi har inte gjort några speciella förberedelser eller diskuterat vad vi ska prata om innan vi faktiskt gör det. Vi lär oss medan detta pågår och det kommer du märka. Vi utvecklas i de nya roller som det innebär att göra en podcast tillsammans, i samtalet med varandra, i relation till dig som lyssnar och i podcasten som format. Vi är också väldigt entusiastiska inför möjligheten och ämnet, därför går det lite snabbt ibland. Har du frågor eller funderingar kring det vi pratar om, eller inte pratar om, som du vill att vi diskuterar vidare i podden så hör gärna av dig till tina@tinakolhammar.se. Väldigt välkommen till Miopodden! Hemsidor: Emelie - http://www.emeliecajsdotternaturmedicin.n.nu                 Tina - https://tinakolhammar.se   Omslagsfoto: Karin Henriksson Musik: Kristoffer Johansson

Är det verkligen konstnärerna som ska befria oss från det mätbaras maktfullkomlighet? Isabella Nilsson tar Fernando Pessoa till hjälp för att förstå författarnas roll i det pedantiska herraväldet. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.Jag vill inleda denna essä med något jag önskar att jag skrivit, men som är skrivet av någon annan.Den mänskliga själens hela tillvaro är en vandring i halvdunkel. Vi lever i en medvetandets skymning och är aldrig säkra på vad vi är eller vad vi tror oss vara. Även de främsta bland oss är fåfänga på något sätt, och det finns ett misstag vars vidd vi inte känner till. Vi är någonting som utspelas i pausen under en teaterföreställning. Ibland skymtar vi flyktigt genom vissa dörrar något som kanske bara är en kuliss. Hela världen är lika otydlig och vag som röster i natten.Dessa sidor, där jag för anteckningar som genomgående kännetecknas av klarhet, har jag just nu läst på nytt, och jag frågar mig: Vad är detta och vad tjänar det till? Vem är jag när jag känner? Vad dör i mig när jag lever?Det är alltså inte jag som skrivit detta; citatet är hämtat ur den portugisiska poeten Fernando Pessoas sällsamma anteckningar i Oron bok. Och erkänn: Visst är det något av det mest eleganta och insiktsfulla du hört, men samtidigt något djupt oroande?På några få rader lyckas Pessoa ringa in inte bara vad det är att vara människa, utan också vad det innebär att vara en författare. Och författare är vi ju nästan allihop; nästan hela tiden är vi sysselsatta med att försöka sätta ord på våra tankar och känslor, och nästan hela tiden misslyckas vi. Det är i princip omöjligt, att transkribera sin inre värld till den yttre. Någonting går ohjälpligt förlorat i översättningen och även om vi någon gång ibland skulle lyckas uttrycka oss klart och redigt och överensstämmande, så är det ju ändå alltid bara detta vaga och otydliga snattrande inifrån själen som vi lyckats copypejsta in i verkligheten. Eftersom vi aldrig vågat oss så långt in att vi faktiskt hört vad som sagts.Vad dör i mig när jag lever? Att välja är att samtidigt välja bort. När jag ägnar all min uppmärksamhet och tid åt kommunikation utåt, åt interagerande med verkligheten och dess avarter, då finns det kanske något inom mig som lider brist, som förblir osett och försummat. Vore det kanske klokare att ge upp de misslyckade försöken att förverkliga sig? Vore det kanske en bättre idé att ge fan i verkligheten, släppa taget och blundande falla baklänges in i sig själv, försvinna ur sikte...Pessoa, alla dagdrömmares skyddshelgon, verkar anbefalla detta. Om slaget är förlorat (och slaget är alltid förlorat, fråga Beckett, fråga Predikaren)    varför inte förlora sig i drömmar hellre än att förlora sig i realiteter?Frågan om hur vi bör leva våra liv accentueras ständigt av de livsfientliga sätt vi ordnar våra samhällen på. I sin bok Det omätbaras renässans gör filosofen Jonna Bornemark upp med det pedanternas världsherravälde som brukar kallas new public management. En samtidssjuka som med ledorden effektivisering, evidensbasering och kvalitetssäkring kommit att karaktäriseras av pappersexercis och eskalerande krav på dokumentation och mätbarhet. En strävan efter rättvisa kanske, men också kontroll och översikt, där allt av vikt sparas i dokument. Men eftersom den rörliga erfarenhetsvärlden inte låter sig enkelt förklaras och kvantifieras leder det till att pappersvärlden, med dess löfte om transparens och ordning, får allt högre status.Som motvikt till denna förpappring av verkligheten slår Bornemark ett slag för konsten och filosofin.Men alltså, jag vet inte. Jag misstänker att hon sätter allt för stora förhoppningar till konstnärerna i rollen som det rörliga intellektets försvarare gentemot de rigida, ratiostyrda pedanterna. De allra mest kreativa, känsliga och framstående intellekten i mänsklighetens historia låt oss kalla dem Poeterna har nämligen inte sällan funnit verkligheten så grovt tillyxad och tämligen banal att de helt enkelt inte kunnat uppbåda något genuint intresse för den. Hellre än att ödsla tid på att försöka bända loss den fysiska yttre verkligheten från pedanternas grepp, har Poeterna, som Pessoa, i alla tider tagit sin tillflykt till den inre verkligheten och ett liv i fantasin. Ja, man kan rentav hävda att pedanternas fäbless för tydliga direktiv och förhållningsregler i den fysiska gemensamhetsverkligheten snarast har tjänat Poeterna väldigt väl: ju mer förenklat, rationaliserat och schablonartat levandet i den yttre verkligheten är, desto mer tid och energi får Poeterna över till att odla sina själslivs trolska trädgårdar.Vad Bornemark inte räknar med, när hon sätter sitt hopp till de konstnärliga praktikerna, är helt enkelt att dess mest frisinnade utövare är offer för eller tillbedjare av en mycket långtgående esteticism. Det vill säga: en instrumentell syn på verkligheten som är lika långtgående som new public management-pedanternas. För det är ju just filosofer och författare som genom tiderna har gjort sig kända för sina pedantiskt schemalagda, automatiserade och oflexibla vardags- och arbetsrutiner. Även om världen storsint har valt att med en romantisk omskrivning kalla detta för excentricitet snarare än pedanteri.Tjusningen i ett regelbrott är regelbundenhetens verk. Pessoa tillbringade dagarna som det som i dag ofta kallas kontorsslav. Men för honom var ledan på kontoret inte någon leda i egentlig mening nej, löneslaveriets särskilda leda var för honom en nåd, eftersom han förstod att ledan är dagdrömmens förutsättning. Monotonin är ett tillstånd som synliggör tillvarons subtila skiftningar, och vardagstristessen genererar i riklig mängd den fasa inför oändligheten som utgör motorn i det undermedvetnas produktion av bitterljuva sällsamheter. Till skillnad från vad som är fallet  i många andra mjältsjuka författarskap är det vegetativa hos Pessoa ingen tillfällig omständighet, ingen transportsträcka, inget i väntan på den stora inspirationen. Tvärtom, en plötslig inspiration vore för honom högst ovälkommen. Något sådant som en sprudlande kreativitet skulle öka  risken för att saker skulle börja hända. Och ett händelserikt liv är just vad alla oförbätterliga dagdrömmare hoppas slippa distraheras av. Den långtråkiga dvalan på kontoret är i varje bemärkelse Pessoas drömtillvaro. Han skriver:Det enda jag har begärt av livet är att det skall glida förbi mig utan att jag märker det. Det enda jag har krävt av kärleken är att den aldrig skall upphöra att vara en avlägsen dröm.Eller ja, om man ska vara noga så ligger dessa ord i munnen på Bernardo Soares, den person som sägs att ha utarbetat anteckningarna i Orons bok. Namnet är en heteronym som bara delvis överensstämmer med den folkbokförde författaren Pessoa, men som du förstått vid det här laget så har vi inga starka skäl att kalla den ene mer verklig eller fiktiv än den andre.Och om den återförtrollning av verkligheten som Bornemark efterlyser faktiskt skulle påbörjas, så är risken alltså överhängande att hon skulle få se oss Poeter göra aktivt eller passivt motstånd; att vi faktiskt skulle ge vårt tysta stöd till den rådande pedantiska ordningen. Vår nitiska präntarkärlek är verkligen inte väsensskild från new public management-kulturens dokumentationshysteri. Och även om det uppenbara släktskapet inte är smickrande för oss, bör det i rättvisans namn föras till protokollet, registreras och redovisas i en Powerpointpresentation.Isabella Nilsson, författare

I avsnittet pratar samtalsledaren Eva Schwarz med filosoferna Jonna Bornemark och Krystof Kasprzak om vad man kan lära sig av att umgås med icke-mänskliga djur och om djurens emotionella arbete. Vi försöker reda ut vad Donna Haraway menar med att vänskapen kan överskrida artgärnserna och varför idén med hundens ovillkorlig kärlek är en myt. Eva läser en dikt av hennes favorit poet Ernst Jandl, Ottos Mops, - opraktiskt nog på österrikiska. Avsnittet avslutas som vanligt med ett misslyckande.. 

Det sunda förnuftet är nog det mest åberopade förnuftet av alla. Men är det så förnuftigt? Det frågar sig Eva-Lotta Hultén i denna essä. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Det förstår väl alla med sunt förnuft!Frasen får det alltid att krypa i kroppen på mig. Det spelar ingen roll om jag håller med i sakfrågan eller inte. Det är den inbyggda premissen som sätter fart på mina invärtes myror: att alla som kan tänka skulle komma fram till samma slutsats. Men vad som är förnuftigt att göra hänger ihop med vilka mål vi har. Och vilka mål vi har beror på vilka egenintressen, värderingar och föreställningar om världen vi har.Det är samma sak med det sunda förnuftets systerbegrepp: rationaliteten. Risken är att man glömmer de grundvalar som den vilar på.Under andra världskriget dödades judar, romer, homosexuella, kommunister och handikappade för att de inte föreställdes kunna passa in i det fulländade samhälle man eftersträvade. Nazisterna ansåg det vara förnuftigt att döda dem och rationellt att göra det med gas.Ett mindre drastiskt och mer nutida exempel är miljöfrågor och ekonomi. Många anser det rationellt med fortsatt ekonomisk tillväxt trots att den riskerar att underminera den biologiska tillväxten som är grunden inte bara för ekonomin utan för fortsatt liv på den här planeten.Det gäller att vara vaksam för det är svårt att argumentera med dem som anser sig företräda förnuft och rationalitet. Ofta finns anledning att tolka det som kodord för en instrumentell syn på världen, och brist på föreställningsförmåga. Idéer om det rationella riskerar att skymma sikten för andra möjliga vägar att gå och för ifrågasättande av de gränser som upprättats runt rationaliteten. Som sociologen Zygmunt Bauman konstaterar i Auschwitz och det moderna samhället: Ju mer rationellt organiserat handlandet är, desto lättare är det att vålla lidande och fortfarande behålla sinnesron.Med upplevd rationalitet riskerar likgiltigheten att slå följe: jag handlar rationellt, alltså är jag ansvarsfull, oavsett vilka konsekvenser mina handlingar får.De ser helt enkelt sig själva som måttstocken för sunt förnuftPå ett mer vardagligt plan stör pratet om förnuft och rationalitet mig också eftersom många som hänvisar till det tycks anse inte bara att just deras ståndpunkter är de förnuftiga och rationella utan också att just deras premisser är neutrala eller på något sätt objektiva. De ser helt enkelt sig själva som måttstocken för sunt förnuft. Andra har kommit fram till sina slutsatser för att de är känslomässiga, skygglappade, ideologiskt styrda, okunniga eller har fastnat i grupptänk. Själva står de över sådant.Ett närmast övertydligt exempel är filosofen och författaren Ayn Rand, en av nyliberalismens förgrundsgestalter och en stark förespråkare för förnuft och rationalitet, som döpte sina filosofiska läror till objektivism. Rands åsikter är att egoism är något gott, att beskattning och omfördelning är stöld och att konkurrens är det högsta goda. Ett av hennes stridsrop lyder Kontrollera dina premisser! Men själv har hon naturligtvis inga.Hennes roman "Och världen skälvde" ger en bra bild. När svaga människor misslyckas är det deras eget fel, när de överlägsna misslyckas är det de underlägsnas fel. När egoister samarbetar är det ädelt, när altruister eller fattiga gör det är det farligt. När arbetare tar till våld är det avskyvärt, när kapitalister gör det är det föredömligt. När en företagsledare bestämmer lönerna så blir de automatiskt rättvisa, om facket blandar sig i blir de automatiskt orättvisa.Här och var hemfaller Rand åt ren komik. Som när hon hävdar att guld och silver är objektiva värden och att det är därför som bara de gäller som betalningsmedel i den dal dit de överlägsna människorna i Och världen skälvde dragit sig undan. Men vilket objektivt värde representerar egentligen guld? I samma stund som människor slutar hålla guld högt så mister det ju allt värde utöver bruksvärdet. Och guld är inte en särskilt användbar metall eftersom den är så mjuk. Att guld och silver ansetts mer värdefulla än många andra metaller har alltid främst handlat om människors tro på deras värde.Vi ser det vi vill se, eller förväntar oss att se.Det var Aristoteles som kategoriserade människan som det förnuftiga djuret. Descartes tog föreställningen in i den moderna tiden. Vi kunde, menade han, genom vår tankeförmåga kasta loss från vår kultur, våra medmänniskor och våra egna känslor och behov och utifrån givna data fatta klartänkt rationella beslut.Andra har påpekat att vi snarare utmärker oss i djurvärlden som det självbedrägliga djuret. Det är kanske lite väl hårt för nog har vi förmåga till förnuft. Vi kan väga fakta, resonera och dra slutsatser. Men vårt förnuft har många fläckar. Att vi alla lider av bekräftelsebias är väl belagt i forskningen. Vi ser det vi vill se, eller förväntar oss att se. Det hjälper inte att vi är aldrig så högutbildade. Naturligtvis sker det helt omedvetet, vilket gör det möjligt för oss att tro att vi dragit våra slutsatser enkom efter moget och objektivt övervägande.Vi är också lättmanipulerade. Ett kul experiment är det där man visade försökspersoner bilder av två personer och lät dem välja vem de tyckte var mest attraktiv. Sedan gav man dem bilden på den de rankat som nummer två och bad dem förklara varför de tyckt denna person var vackrast. De allra flesta gav glatt sina skäl till valet som de alltså inte gjort. Mindre komisk är den forskning som visar hur vi bildar oss åsikter genom att dras med av flocken. Den som i stunden tanklöst skrattar åt det den egentligen uppfattar som ett fördomsfullt skämt känner efteråt ofta behov av att rättfärdiga snarare än att rannsaka sig själv. Jag skrattade för att jag faktiskt håller med, blir slutsatsen.De båda kognitionsforskarna Hugo Mercier och Dan Sperber har lanserat idén att vår förmåga till förnuft är utvecklad för att användas tillsammans med andra. Vi klarar inte att ensamma på våra kammare lägga pannan i djupa veck och självständigt tänka fram det förnuftiga och rationella. Visst kan vi själva väga för- och nackdelar i våra egna resonemang men vi är flockdjur och gjorda för att möta mothugg på vår väg mot klokskap.Ett ord jag tycker mycket bättre om än förnuft särskilt om det behäftas med epitetet sunt är omdöme. I omdömet, menar filosofen Jonna Bornemark i sin bok Horisonten finns alltid kvar, ingår förmåga att förhålla sig till det vi inte vet, att se och erkänna våra känslomässiga kopplingar, att så rationellt som möjligt överväga, vrida och vända; och inte minst att handla lyhört och eftertänksamt. Vårt omdöme utvecklas, menar Bornemark, genom samtal om konkreta händelser som utspelat sig i gråzoner.Med vårt omdöme kan vi till exempel ta ett helhetsgrepp om ekonomi och ekologi och se att de hänger ihop, och att vi ännu inte vet allt om de komplexa samspelen i naturen och därför måste vara varsamma om dem.Omdömet har en koppling till verkliga situationer, människor och relationer. Till själva livet och inte till teorierna om det. Sunt förnuft är kanske däremot mest något vi slänger i ansiktet på varandra när vi är frustrerade för att vi inte förmår nå varandra eller för att vi inte är riktigt förankrade i den värld vi lever i.Eva-Lotta Hultén

Författaren och professorn i filosofi vid Södertörns högskola Jonna Bornemark i samtal med konstnären Hanni Kamaly om att hantera och värdera det irrationella inom konst och forskning. Moderator: Naima Chahboun, poet och doktorand i statsvetenskap vid Stockholms universitet. I samtalsfestivalen Öppna rum möttes konstnärer och forskare för att tillsammans tänka nya tankar om aktuella frågor. Hur har hanteringen av fakta kring Covid-19 blivit ett verktyg för politiska intressen? Kan och ska vi verkligen mäta nyttan av konst och forskning? Och hur hjälper en kris oss att tänka nytt? Öppna rum var ett samarbete mellan konsthallen Accelerator och förlaget Volante. En dag tillägnad öppna samtal där studenter och allmänhet möter professorer och konstnärer i dialog om vårt samhälles utmaningar och möjligheter. Högt i tak, fritt spelrum för nya perspektiv och idéer.

Roland Paulsen blev internationellt uppmärksammad med boken "Empty Labor", om människor som inte gör något på sina jobb, och skapade stor nationell debatt med boken "Vi bara lyder: en berättelse om Arbetsförmedlingen". I sin senaste, populärvetenskapliga bok "Tänk om" – en studie i oro, går Paulsen till botten med människans oro och ångest mitt i allt välstånd. Jonna Bornemark är författare och professor i filosofi vid Centrum för praktisk kunskap på Södertörns högskola. Hösten 2020 utom hennes senaste bok "Horisonten finns alltid kvar" (Volante), som tar sig an det underskattade och förbisedda mänskliga omdömet. Från 7 september 2021 Jingel: Lucas Brar

Intervjuserie där Nordegren & Epstein i P1 undersöker hur det är att vara intellektuell i Sverige just nu. Avsnitt 2: Roland Poirier Martinssin, Kim Salomon, Ebba Witt-Brattström och Jonna Bornemark. Ebba Witt-Brattström började efter en lång karriär i Sverige i stället arbeta i Finland. Varför tycker hon att det intellektuella klimatet där är så mycket bättre? Filosofen Jonna Bornemark säger att alla människor kan utveckla sin intellectusförmåga. Vad menar hon med det? Om poddserien "Därför är jag intellektuell" I serien "Därför är jag intellektuell" får intervjupersonerna förklara vilken roll de tycker att intellektuella spelar, och borde spela, i den svenska samhällsdebatten. För vissa av dem är det självklart att kalla sig intellektuell andra gör det mer motvilligt. Intervjuerna är gjorda vid olika tillfällen under hösten 2021. Medverkande specialavsnitt 2 Roland Poirier Martinsson, författare och filosof Kim Salomon, professor emeritus i historia vid Lunds universitet Ebba Witt-Brattström, författare och professor emerita vid Helsingfors universitet Jonna Bornemark, professor i filosofi vid Södertörns högskola Programledare: Louise Epstein och Thomas Nordegren Producerat av: Amanda Rydman, Olle Björkman och Ulrika Lindqvist nordegrenepstein@sverigesradio.se

I år slog den svenska vinskörden rekord. Vilka fördelar har det att satsa på vinodling just i Sverige och hur ser svårigheterna ut? Och Jonna Bornemark är gäst i vår serie om intellektuella (29 min in i avsnittet). Louise Epstein och Thomas Nordegren bjuder på högläsning ur en av litteraturpristagaren Abdulrazak Gurnahs romaner. Och så undrar vi vilken taktik som är bäst om man vill bli lite mer bildad och alert. Ska man läsa författare som år efter år förekommer i spekulationerna inför Nobelpriset, eller är det bättre att satsa på dem som aldrig hann få priset innan de gick bort? I år slog den svenska vinskörden rekord och antalet heltidsvinodlare har också blivit fler. Vilka fördelar har det att satsa på vinodling just i Sverige och hur ser svårigheterna ut? Det ska vi prata om med Emma Serner som är ordförande i Sveriges branschförening för oenologi och vitikultur. Tillsammans med sin partner Andrea Guerra driver hon även en vingård på Södra Gotland. Andrea Guerra kommer från Italien. Varför valde han att omgruppera till Gotland? Och vilken kunskap från italiensk vinodling har kommit till störst nytta på svensk mark? Och så fortsätter vår serie om hur det är att vara intellektuell i Sverige. I dag har vi bjudit in Jonna Bornemark, professor i filosofi. Hon anser att intellektuella har en stor roll att spela i samhället och i dag kommer hon att berätta varför. Programledare: Louise Epstein Bisittare: Thomas Nordegren Producent: Olle Björkman

Ett avsnitt om smuts. Om att strunta i duschen eller ha det stökigt hemma men också om skammen som kommer med lorten. Hanna har gått från att dela säng med höns till att bjuda hem en känd modetidning för ett hemma hos-reportage, medan Samir nästan verkar tvångsmässig i att sköta sin hygien. Vår husfilosof Jonna Bornemark är tillbaka i studion och berättar om sin protest mot renhetsnormen. Har du som lyssnar en hemlighet du vill dela med dig av? Ring vår telefonsvarare och berätta efter pipet. Telefonnummer: 08-7843300 Du kan också skicka vykort till: P3 Hemligheter, Box 98, 651 03 Karlstad Det går även bra att maila till p3hemligheter@sr.se.

När människan samverkar med tekniken uppfattas hon ofta som svagheten i systemen den mänskliga faktorn. Men är det egentligen tvärtom, människan som får den fyrkantiga tekniken att funka? Flygkrascher, tågkrockar och fartyg som går på grund illustrerar hur människan står bakom stora katastrofer trots avancerad teknik. Om vi å andra sidan pratar om det mänskliga bidraget: flygkaptenen som just på grund av sin erfarenhet och förmåga att avläsa det oförutsägbara räddar människor från döden, vårdteamet som har koll på varandra och övervakar utrustningen för att gripa in om det oförutsägbara händer, så handlar det om att aktivt söka lösningar på ett kreativt sätt som många gånger är bortom vad de tekniska systemen klarar av. Så vad är det mänskliga bidraget? Hur ska teknik och människa samspela? Hur ser vi till att vi inte bygger system som skapar distans till det som vi kallar det mänskliga? Och kommer tekniken någonsin att kunna ersätta människan, ja rent av ta över, som en del hävdar? För att samtala om detta har Filosofiska rummet bjudit in Jonna Bornemark, professor i filosofi vid Södertörns högskola, Anders Arweström Jansson, professor i människa-datorinteraktion vid institutionen för informationsteknologi vid Uppsala universitet och Anders Hedman, docent i människa-datorinteraktion vid KTH i Stockholm. Programledare: Cecilia Strömberg Producent: Marie Liljedahl Filosofer som tas upp i programmet: John Searle Hubert Dreyfus Filosofiska rummet intervjuar Hubert Dreyfus René Descartes

Han levde hela sitt liv kantat av våld och droger, vapen och stölder - och framför allt hemligheter. Men när Jacob Fraiman dömdes för mordförsök orkade han inte mer. Vi ser på brottslingar som spännande, lockande och avskyvärda - samtidigt som vi kör för fort, laddar ner och snattar. Veckans avsnitt handlar om kriminalitet. Jacob, som idag är förbundsordförande för Unga Kris, besöker Hanna och Samir i studion för att berätta om sitt nya hemlighetsfria liv och filosofen Jonna Bornemark hjälper oss att reda i vårt komplicerade förhållande till lag och rätt. Dessutom avslöjar Samir något om sig själv som ingen kände till.. Har du som lyssnar en hemlighet du vill dela med dig av? Skicka ett vykort till oss - då kan du också vara anonym - till: P3 Hemligheter, Box 98, 651 03 Karlstad Det går också bra att maila din hemlis till p3hemligheter@sr.se.

Det kanske är ett påstående som intuitivt känns fel men det hävdar alltså filosofen Jonna Bornemark som gästar för att berätta om hur våra hemligheter gör oss till dem vi är. Vi pratar också med lyssnaren "Emma" om baksidorna av patientsekretessen och skillnaden mellan hur vi är och mår och vilken bild av oss själva vi delar i sociala medier. Har du som lyssnar en hemlighet du vill dela med dig av? Skicka ett vykort till oss - då kan du också vara anonym - till: P3 Hemligheter, Box 98, 651 03 Karlstad Det går också bra att maila din hemlis till p3hemligheter@sr.se.