Podcasts about teologi

Er det i orden at sige fra? Ikke hvis vi spørger husets herre i teksten til 2. søndag efter trinitatis. Og tilgivelse er der ikke noget af, vi må bære vores egen skyld. De først inviterede, der siger fra, får ikke chancen igen og lukkes ude. Mens de, der i første omgang var udenfor, lukkes ind i varmen. Historisk er teksten en invitation til at gå i krig, som de indbudte derfor takker nej til. Inden for heavy metal-genren er det derimod en fest at blive budt op til et godt slagsmål på den tomme plads foran scenen, inden koncerten går i gang. Ina Balle Aagaard, Hospitalspræst OUH taler med sognepræst Tine Gramm Petersen, Næsby-Hoved-Broby Sogn.

I dagens avsnitt blir det Teologiskt Forum med Tomas Nygren och Johannes Börjesson från Johannelunds Teologiska Högskola kring temat Pneumatologi. Vi följer upp pingsthelgen och talar om den helige Ande. Vad finns det för missförstånd och missbruk vi behöver observera? Vad finns det för sanningar som vi behöver återerövra och återupprätta om den tredje personen i gudomen? Vi pratar karismatik, andeutgjutelse och hur man söker förnyelse och uppfyllelse av den helige Ande. 

Hvis prædikenen er en sogneudflugt, hvor stopper vi så for at se udsigten? Hvordan kommer vi hjem?  Og hvad er det glade budskab? Anne Kathrine Rafn Hauge, stiftsvikar i Fyens stift, og Lene Kjemtrup Christensen fra Korup sogn taler om Lazarus og den rige mand - og bliver reddet af en nådig Kingo-salme.

Trinitatis søndag hører vi om Nikodemus, der møder Jesus en sen aften - en historie, der får Allan Ivan Kristensen, sognepræst i Kastrup, og Morten Sternberg, Sydhavn, vidt omkring i deres samtale. Jesu ord om at blive født på ny skaber associationer til både den smukkeste kærlighedshistorie i Buenos Aires, mure der skal brydes ned, og problemet med at skulle beskrive for VVS'eren, hvad der er galt med toilettet.

I dagens avsnitt rör vi oss från påvar till radikaliserade pojkar och frågande präster. Magnus gästas återigen av Joel Halldorf. Som professor i kyrkohistoria fungerar Joel via tidningar, tv och radio som hela Sveriges fortbildare i religiösa frågor. De senaste veckorna har han ledsagat oss genom Påve Franciskus begravning och konklaven fram till Påve Leo XIV via sin substack Vit Rök. Magnus och Joel tar sats i händelserna i Vatikanen för att styra vidare samtalet in mot det religiösa skeendet i vårt land, inte minst bland unga män. Statistiken ger en fingervisning om att vi kanske står på tröskeln till en stilla väckelse. Vad behöver vi som kyrka göra för att denna rörelse inte ska gå oss förbi? Vilka saker behöver vi vara uppmärksamma på och vaka över?  

Vi skal høre om, hvordan bregnen i haven kan bruges som et billede på 2. pinsedags budskab. Og om, at Gud ikke bare er remoulade, der skal hældes i gabet på kirkegængeren, men alligevel er en spiselig størrelse i en verden, der både udfordrer og beriger. Det handler om fortabelse og frelse, om mørke og lys, når navnesøstrene Rikke – Graff fra Sønderby og Kærum og Gotfredsen fra Jordløse, Haastrup og Avernakø - taler sammen om dagens udfordrende evangelium fra Johannes 3,16-21.

En este programa de «Cursillo Eucarístico», El P. Félix López, SHM, afirma que, en la época medieval, la Teología intenta explicar el cómo se da el milagro de la Transustanciación, y surgen numerosas herejías porque es un misterio que sobrepasa la razón.

Judith Fagrell är präst i Skara domkyrkopastorat och skriver sedan många år om kyrkan i bland annat tidskriften Pilgrim, tidningen Dagen, Kyrkans tidning och SPT. Just nu aktuell med boken “Att söka rötter - ett teologiskt svar på Svenska kyrkans kris”. Idag fortsätter Judith samtalet med Magnus om rörelsen bland ungdomar som söker sig till kyrkan. Judith skriver: »Om vi inte vill ha en kyrka som lever i evig adolescens måste vi odla självkritik, och i det ingår att problematisera vår självbild. Vem inkluderas i det kyrkliga "viet"? Det exklusiva "viet" får till och med mig, som är präst, att ibland fundera på om jag tillhör – är det då så konstigt att våra unga scrollar vidare till något mer greppbart, inrutat, inbjudande?« 

Livsudfoldelse og fællesskab kan være frugter af evangeliet, men det kan også være det modsatte: evangeliet kan komme til at indskrænke din livsudfoldelse, og det kan stille dig uden for fællesskabet. Og hvad er der så at vinde? Evangeliet byder os, at vi skal være rede til at lide for det sande liv - tro om så det gælder, lyder det i samtalen om teksterne til 6. søndag efter påske mellem sognepræst Nana Hauge, Hårslev-Padesø, og Camilla Valentinussen Hou, sognepræst i Veflinge. De kommer også ind på forfatter og debattør Ayaan Hirsi Ali og Sigrid Undsets litterære karakter Olav Audunssøn. 

Det är dags för ett nytt teologiskt forum tillsammans med Johannelundteologerna Tomas Nygren och Stefan Lindholm. Vi fortsätter samtalet om ungdomar, radikalisering och sanningsbegreppet – vad är objektiv och subjektiv sanning när det kommer till den kristna läran och bekännelsen? Vilka livslögner har vår generation köpt och gjort till sanningar och hur avslöjar man dem? Hur skapar vi sammanhang med både rymlighet och tydlighet?   

Det handler om bøn denne 5. søndag efter påske. Som Jesus siger til disciplene, skal der nu komme en tid, da de skal bede i hans navn. Men hvad vil det sige? Er det også en kamp for at finde mening, for at opnå Guds velsignelse, ligesom vi i den gammeltestamentlige læsning hører, at Jakob kæmper for at få? Morten Krogh Nielsen, sognepræst i kirken i Hinnerup, Favrskov taler med Katja Stritzinger, der er sognepræst i Skt. Andreas og Lem Kirker, Randers, om at bønnen er det sted, hvor vi lader Gud komme til.  

Efter en ofrivillig paus är vi tillbaka och tar tag i vårens stora snackis! Helena Cashin, EFS kommunikationschef och Budbärarens chefredaktör är tillbaka och samtalar med Magnus om ungdomar som flockas till kyrkan och kyrkans ibland oförberedda eller ängsliga mottagande. Debatten pågår som bäst och har uppmärksammats långt utanför kyrkans egna forum. Samtalet är viktigt och här finns flera viktiga perspektiv att ta hänsyn till. Kanske framförallt att en föräldralös kyrka förmodligen alltid kommer förbli barnlös. 

Hospitalspræst i psykiatrien ved AUH, Carsten Clemmensen, er gæst hos sin kollega Lene Wagner. Sammen taler de om Johannes 16,5-15, der er prædiketekst til 4. søndag efter påske, og om de perspektiver teksten kaster over livet som psykiatrisk patient. Overvejelserne samler sig under overskrifterne fortrøstning, forandring og frisættelse. Tankerne går også i retning af modsætningsforholdet mellem på den ene side kravet om forandringsparathed og troen på udvikling i samfundet og på den anden side tekstens mere åndelige forståelse af forandring og udvikling

Syalom Keluarga Damai! Sapaan Damai Sejahtera atau disingkat SAMAS merupakan sebuah renungan singkat yang tayang setiap hari Senin-Sabtu. SAMAS tidak hanya dibawakan oleh pendeta/hamba Tuhan, tetapi juga akan dibawakan oleh siapapun yang ingin berbagi sapaan Tuhan kepada dirinya. Semoga kita dapat menemukan damai sejahtera yang datangnya dari sapaan Tuhan kepada setiap kita melalui SAMAS ini. Tuhan Yesus memberkati!

Kan præsten puste ud, mens menigheden er på job? Er der noget vitalt på spil i en tekst, som rummer øgleyngel og øksehug, men ikke Jesus?  Skal vejen til ”almindelig bods- og bededag” beredes gennem tradition eller innovation? Har vi brug for at folde hænderne efter Putin, Xi og Trump? Spændende perspektiver og naturligvis et hip fra Kaj Munk i denne samtale om teksten til bededag og bøn, bod og hveder mellem Christian Grund Sørensen,  sognepræst i Romdrup-Klarup og gæsteforsker på Kaj Munk Forskningscentret, AAU og Søren Dosenrode, der er forskningsleder samme sted og sognepræst i Brønderslev-Serritslev.

Niestosowanie prostych Bożych zasad nawet głoszonych w Kościele katolickim jest niezwykłym fenomenem. Czy da się to wyjaśnić tylko w oparciu o czynniki naturalne? Czy też musimy się odwołać do sił nadprzyrodzonych? #NauczaniePastora #Biblia #Maryja ----------------------------------------------------

Det handler om tid, om nærvær, om fødsel og om Helligånd i denne samtale om teksten til 3. søndag efter påske mellem sognepræsterne Dorte Dideriksen, Bredballe, og Tove Bjørn Jensen, Nørremarks Sogn. Samtalen handler også om, hvordan man kan bruge evangelieteksterne i sjælesorgssamtaler og tale sjælesørgerisk i sin prædiken – og om at sætte tid af i sin prædikenskrivning til at meditere over teksten.

Pastor, podkaster og forfatter Daniel Sæbjørnsen er ute med boken «Kjønn, kjærlighet og kids». Der skriver han om kjønnsroller, ekteskap, barn og singelliv. Han opplever at mange kristne tenker det er visse standpunkter de bør ha, men ikke alltid opplever at de har god begrunnelse. Og han er blitt overbevist om at Bibelen har bedre nyheter i dagens betente debatter enn folk flest er klar over. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

'Kald det kærlighed' var der engang en popsang, der hed. Får har brug for at blive nusset om og kælet med. Som hjordens flok bræger vi i kor, men uanset om det er hyrden eller fårene der kalder på os, reagerer vi på kaldet, stemmen, relationen. Lyden resonerer i os. Gud viser sig som både får og hyrde i dagens tekst 2. søndag efter påske, udtryk på fornemste vis i billedet 'Det mystiske lam' som ses i Gent. Et menneske-ansigt er projiceret ind i lammet, der med et cool udtryk lader sit blod flyde ud til menigheden. Ina Balle Aagaard, Hospitalspræst OUH, taler med sognepræst Kristian Ditlev Jensen, Kværndrup.

Hvem er Thomas? Hvem er hans tvilling? Hør om Thomas' to genkendelige sider i samtalen mellem Søren-Herluf Mohr Sørensen, sognepræst i Fraugde-Allerup-Davinde,og Lene Kjemtrup Christensen, Korup Sogn. Det handler også om gudstjenestefællesskab, fred og fremtidstro, og om at der ikke kan synges Kingo hele tiden, selvom vi er i Fraugde.

Kan påskedag åbnes ved hjælp af en kurv fuld af søm og knækkede æggeskaller eller ved at betragte prædikenen, som om man skulle lave en udgave af Illustreret Videnskab? Tag med sognepræsterne Rikke Gotfredsen, Jordløse og Haastrup og Ole Buhl Nielsen, Brahetrolleborg, Krarup og Øster Skerninge ind i en samtale om både den daglige opstandelse og den fremtidige kødets opstandelse, og om den gave, det er at vågne til en ny dag, fordi der var én, der gik i mørket for os.

Vi drages alle af at være en del af et fællesskab, og samtidig kan vi være dem, der ender med at slå skår i selvsamme fællesskab. Camilla Valentinussen Hou, der er sognepræst i Veflinge og præst på Hospice Fyn besøger sognepræst Lotte Zarlang, Søndersø og Skamby, til en samtale om skærtorsdags ikoniske tekst. Rundt om bordet brydes den gode stemning, og bestik og kæber tabes. Alle er under mistanke. Og alle er velkomne i det nådefulde fællesskab med og i Kristus – både synderen og dydsmønsteret.

Langfredag vælger langt de fleste præster landet over at holde en såkaldt 'liturgisk gudstjeneste', hvor man lader passionshistorien, salmer, bønner og musikken stå alene, mens man sløjfer prædikenen. Men det er synd. For langfredag af alle dage, bør man prædike. Det mener sognepræst Line Nissen fra Sct. Jørgens Kirke i Svendborg, som i dette afsnit af Prædiken på vej taler med sin kollega Thomas Neergaard, der selv finder det svært at prædike, når det glædelige budskab umiddelbart ikke er til at få øje på. Men måske er pointen med langfredag netop, at vi for en gangs skyld skal turde blive i meningsløsheden, mørket og uretfærdigheden med visheden om, at Gud også er der, hvor vi ikke kan se ham.

Kan håbet være med på vandring? Disciplenes landskab er blevet til sorgens landskab. Deres liv er blevet til to spor. Jesus er opstanden, har nogen sagt, men er han det også for de to, der vandrer mod Emmaus? Bag dem er bristede drømme, og fremtiden ligger i ruiner, men så brydes brødet og noget så hverdagsagtigt som at spise sammen vækker ny indsigt. Det kan være livsomvæltende at møde en medvandrer på vores vej. Lyt med, når sognepræsterne Rikke Graff, Sønderby-Kærum og Rikke Gotfredsen Jordløse-Haastrup udlægger evangeliet til 2.påskedag.

Esthers bok som grunden för den judiska Purimfesten. Gud, som inte är nämnd, fanns med i alla detaljer i boken.

Välkommen till dagens avsnitt av Martinson Möter.Idag har vi den stora glädjen att tillsammans med Mattias låta er få möta Ulrik Josefsson – teolog, pastor och förkunnare med över 40 års erfarenhet, varav 25 år har ägnats åt att träna, uppmuntra, utmana och utrusta nya predikanter.Ulrik växte upp i Bolivia och fick som 14-åring uppleva en kallelse som skulle prägla hela hans liv. Hans resa har tagit honom genom tjänster som pastor i Älvängen, undervisande pastor i Lund och Jönköping, och utvecklingsansvarig för missionsarbete i Östafrika. Mellan 2006 och 2011 var han rektor vid Pingst Teologiska Skola i Uppsala. Ulrik var också en av de drivande krafterna bakom bildandet av Akademin för Ledarskap och Teologi 2011.Men Ulrik är mer än en akademiker – han är en eldsjäl inom pingströrelsen, en forskare som brinner för teologisk fördjupning och en inspirerande röst för dagens och morgondagens kyrka. 2023 utnämndes han till docent i praktisk teologi vid Uppsala universitet, vilket ytterligare bekräftar hans betydelse inom svensk teologi. Och dagens avsnitt ger prov på en innerlig iver som inte går att missta sig på.I dagens samtal får vi höra om hans passion för predikan, hans tankar om teologins roll i att utrota fattigdomen – och kanske också något om varför han målade sina nyinköpta slalomskidor!Välkommen att lyssna Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Det første afsnit i den nye sæson af podcastserien Prædiken på vej vil pege på, at palmesøndag er en hyldest til det stille mod. Det stille og beslutsomme mod, der tør handle i en tid fyldt af frygt. Fra Jesus' stille mod bevæger samtalen sig til søndagens gudstjeneste, hvor menigheden bliver til et med flokken af alle dem, der palmer Jesus. Vi har ikke modet selv, men får det måske i mødet med ham, så vi kan komme op på æslet og bringe evangeliet ud i verden. Camilla Balslev Fage-Pedersen, sognepræst i Vor Frue, Odense taler med sognepræst i Paarup Lasse Rødsgaard Lauesen

"Naturlig teologi" er en klassiker i europeisk tradisjon som knytter sammen naturfag og teologi. Etter hvert ble denne tradisjonen utfordret av mekaniske modeller av virkeligheten, samtidig som den fikk teologisk kritikk. Seminaret gir et riss av historien til naturlig teologi i moderne tid, presenterer noen av naturens innebygde designs, og diskuterer muligheter og utfordringer innenfor en fornyet versjon av naturlig teologi. I Guds mange mesterverk kan kristne formidlere finne et stort tilfang av materiale. Seminarholder er Steinar Thorvaldsen, professor i informatikk ved Universitetet i Tromsø og styreleder i BioCosmos.  Opptaket er fra Veritaskonferansen 2024. 

   Bli med på Veritaskonferansen 2025
 17.-18. oktober 2025
 https://www.facebook.com/events/1544992119480898  

Der er en særlig cirkularitet i teksten, der svinger mellem det mulige og det umulige. Den ”Højestes kraft” kan i moderne ører lyde, som om vi taler om Darth Vader. Men vi kan sætte navn på, når det umulige sker, at Guds søn bliver menneske, siger provst i Gentofte provsti Yvonne Alstrup i denne samtale med sognepræst i Virum Charlotte Dyremose. Gud baner sig vej ind i Marias liv på en meget bogstavelig måde, og prædikenens opgave må være at vise vejen til at se, hvordan Gud både kan og vil bane sig vej ind i vores liv – også når vi ikke kan hverken se eller mærke det. Samtalen kommer også omkring en opfordring fra Kierkegaard og en bøn om at Gud må give os nye begyndelser, når skidtet skrider sammen.  

Det är återigen dags för teologisk verkstad och idag samtalar Tomas, Stefan och Magnus om begreppsparet lag och evangelium. Martin Luther behandlade frågan ingående och det är ett av hans viktiga bidrag. Luther menade: »Skillnaden mellan lag och evangelium är den kristna trons främsta kännetecken. Alla som räknar sig som kristna bör känna till och kunna redogöra för denna skillnad. Annars kommer man blanda ihop dem och inte att känna till och bevara någondera, varken det ena eller det andra.« Hur kan vi förstå och kommunicera lag och evangelium i vår tid och vilken tröst kan det skänka eller vilka potentiella problem kan det skapa? 

Studenterpræst Nicolai Halvorsen har inviteret sognepræst i Trinitatis Kirke, København, Erik Høegh-Andersen til en samtale om prædikenen til midfaste søndag. Det handler om det underfulde i livet og i Johannesevangeliet, hvor bespisningsunderet viser sig ikke bare at være noget exceptionelt, men en erfaring vi kan gøre fx når samværet ved en fest pludselig vender fra det fastlåste til det forløsende, gode fællesskab.  I denne tid, hvor meget ser dystert ud, er der håb i, at der findes sådanne sociale ”tipping points”. Det er åndens virksomhed i det legemlige, som trækker tråde tilbage til både Grundtvig og Luther. 

Pastor Simon Holst från Bet:L i Skövde gästar dagens avsnitt och med utgångspunkt i hans senaste text i Tidningen Dagen samtalar han med Magnus om missiologi för vår tid. En negativ värld behöver inte vara något negativt för kyrkan, utan kan bli tvärtom bli till en guldålder för de kyrkor som vågar stå för och predika ett frimodigt evangelium, lyder Simons spaning. Utifrån tre tids epoker som i texten kallas för positiv värld, neutral värld och negativ värld diskuterar Magnus och Simon hur kyrkan kan finna ett lämpligt och gångbart föredöme i profeten Daniel som verkade i Babylon.  

Fastelavnsboller, japansk kintsugi-keramik, barndommen med papmaché i farmors lejlighed og dæmoner som noget konkret eller en social konstruktion. Trine Vestersøe, sognepræst i Helligåndskirken, og Morten Sternberg, Sydhavn Sogn, kommer vidt omkring i samtalen om teksten til 3.søndag i fasten. Kom med en tur ind på pulterkammeret over Frederiksholm kirke, hvor Trine og Morten har søgt tilflugt for at få fred til at optage denne uges udgave af Prædiken på vej.

Profeterna Haggai och Sakarja spelade en avgörande roll.

Magnus gör ett kärt återseende med Aminah Fallgren och lyssnar till hennes fantastiska berättelse! För drygt 20 år sedan dök Aminah upp i kyrkan där Magnus var pastor. Då som en drogmissbrukare sedan 12-års ålder som hade alla sina ägodelar i en väska. Idag har hon varit drogfri i 20 år, blivit beroendeterapeut, är VD och driver egen framgångsrik behandlingsverksamhet som hjälpt åtskilliga. Förutom Aminahs egen inspirerande berättelse om befrielse, tillfrisknande och nya möjligheter, så samtalar Magnus och Aminah om den kamp som alla människor utkämpar med skam, sökande efter bekräftelse, kärlek och frihet. Missa inte ett ärligt och härligt samtal som berör! 

Det er i dag stor skepsis til teologien og dens vitenskapelighet. Mens teologien i middelalderen var "vitenskapenes dronning", er den i dag ofte sett på som fremmed, om ikke utstøtt. Men er teologien vitenskapelig? Hva skal til for å regnes som 'vitenskap'? Seminarholder deler refleksjoner fra sin PhD (MF, Oslo, 2021) om spørsmålet. Lars Dahle gir respons og leder samtale om temaet.  Michael A. Mørch er førsteamanuensis i systematisk teologi ved Dansk Bibel-Institut i København og Fjellhaug Internasjonal Høgskole med sin PhD publisert som Systematic Theology as a Rationally Justified Public Discourse about God (2023). Lars Dahle er professor i systematisk teologi med vekt på apologetikk ved NLA Høgskolen, campus Kristiansand. Opptaket er fra Veritaskonferansen 2024. 

   Bli med på Veritaskonferansen 2025
 17.-18. oktober 2025
 https://www.facebook.com/events/1544992119480898  

Det handler om tro, tillid, dåb, om at være Guds barn, om de sidste tider og håb i samtalen om 2. søndag i fasten mellem Mads Davidsen, biskop i Fyens Stift og Lene Kjemtrup Christensen, sognepræst i Korup. I mødet med en kanaanæiske kvinde lærer Jesus noget om sig selv og om tro. Og så er der også Thessalonikerbrevet, hvor der kan hentes masser af muligheder for at prædike et modbillede til dystre tider.

Det är åter dags för ett teologiskt forum med Johannelunds teologerna Tomas Nygren och Stefan Lindholm. I dagens avsnitt samtalas det om nattvarden. Det något högst påtagligt och verkligt som sker i nattvarden och inte bara symboliskt. Därför kallas sakramenten nådemedel – kanaler genom vilka Gud sänker sin nåd och åstadkommer vad han lovar. Kan man därför säga att nattvarden skapar den verklighet den gestaltar? Häng med i dagens samtal! 

Mikael och Martin och går i det här avsnittet igenom behovet att titta på helheten av kompetens, karaktär, kemi, kultur och kallelse inför alla former av ledaruppdrag och vid rekryteringar. Mikael Artursson är regional missionsledare för EFS Mittnorrland, och Martin Alexandersson är utvecklingskonsulent på EFS Sverigeavdelning. De brinner för att dela tron på Jesus med sina medmänniskor och är aktuella med podden Leva mission, samt kursen Träning för att dela evangeliet.Podden produceras av EFS För mer information och kontakt: https://efs.nu/levamission

Många av Daniels profetior och syner har med Jesus Kristus att göra

Jesus møder fristeren med sin sårbarhed, ikke med magt. Fristelsen i ørkenen handler om at tage det svære valg, siger Theodora Nathan Harbsmeier, sognepræst i Præstevang, Hillerød (foto) i denne samtale med domprovst i Helsingør, Eva Tøjner Götke om teksten til 1. søndag i fasten. Er det den dåb, han lige har modtaget, der giver ham styrken? 

EFS kommunikationschef och Budbärarens chefredaktör, Helena Cashin, är tillbaka i podden för en ny runda spaningar tillsammans med Magnus. Dagens avsnitt är fullspäckat och matnyttigt, det spänner över frågorna om kyrkan och gemenskapen såväl som kyrkan och gudsbilder. Har vi skapat en gudsbild som är en projektion av oss själva och våra egna trauman eller önskningar? Vi är hyfsat bra på gudstjänst men vad händer med gemenskapen? Vad innebär det att forma kristna gemenskaper?  

Hvordan forkynder vi dåben til fastelavn?  Er det for voksne eller børn? Og kan dåben i grunden forklares? Her tages Mathæusevangeliets fortættede tekst under kærlig behandling under fortegnet ”i dig har jeg velbehag”. Frances Benzon sognepræst ved Ansgarkirken i Hedehusene og Julie Rebel, sognepræst i Lundtofte, kommer i denne samtale omkring Mardi Gras for voksne, Disneys Frost for børn og biskop Jan Lindhards udsagn om, at man skal få folk til at grine, så kan man stikke evangeliet i halsen på dem.  

Podden gästas idag av Samuel Björling, musikinspiratör vid EFS Sverigeavdelning. Magnus och Samuel samtalar om kyrkans sång och musik, lovsång och förkunnande sång framförd av solist, nytt såväl som gammalt. Samuel är ansvarig för senaste musiksläppet på Cantio: en EP med namnet ”Hela vägen går han med mig” och konferensen med samma namn. Magnus och Samuel berättar också om de ”helkyrkliga inspirationsdagar” de erbjuder församlingar samt den helkyrkliga mässan som fler och fler visar intresse av. 

I samtalen om teksten til søndag seksagesima søger Mathias Harding, sognepræst i Rungsted, og Jan Asmussen. Farum, efter en tolkning af sædemandslignelsen, der undgår at tale om alle de situationer, hvor Guds ord er spildte på Balle-Lars. I stedet søges en generøs og positiv udlægning i tråd med ordene i den gammeltestamentlige læsning: “Guds ord vender ikke virkningsløst tilbage”. Som det første taler de om de dele, dagens tekst består af.

Martin och Mikael samtalar om vad ett ledarskap behöver tänka på när man hamnat helt fel men tror att man är rätt. När behöver vi gå bakom och när behöver gå före? Hur undviker vi att börja kompromissa med det som inte ska kompromissas eller anpassa det som inte ska anpassas?Mikael Artursson är regional missionsledare för EFS Mittnorrland, och Martin Alexandersson är utvecklingskonsulent på EFS Sverigeavdelning. De brinner för att dela tron på Jesus med sina medmänniskor och är aktuella med podden Leva mission, samt kursen Träning för att dela evangeliet.Podden produceras av EFS För mer information och kontakt: https://efs.nu/levamission

W czasach Darwina powszechnie obowiązującym konsensusem naukowym w biologii był kreacjonizm: uznawano, że Bóg stworzył poszczególne gatunki w gotowej, niezmiennej i najlepszej dla środowiska, w którym żyją formie. – Gdy Darwin wsiadał w grudniu 1831 roku na statek Beagle, to wsiadał jako kreacjonista – przypomina gość odcinka  dr hab. Adrian Kuźniar filozof nauki z Wydziału Filozofii Uniwersytetu Warszawskiego, autor kanału „Bakcyl filozofii” na YouTubie.Poznaj nasze wydawnictwo: https://radionaukowe.pl/wydawnictwoKup książki: https://wydawnictwoRN.plZostań Patronem: https://patronite.pl/radionaukoweWesprzyj jednorazowo: https://suppi.pl/radionaukowePrzyrodnicy zauważali jednak kolejne zjawiska trudne do wyjaśnienia na gruncie kreacjonizmu. Skoro Bóg stworzył gatunki przystosowane do konkretnych środowisk to dlaczego w niemal identycznych warunkach na różnych kontynentach żyją inne zwierzęta? Dlaczego w Ameryce Południowej nie ma zebr, choć warunki są podobne do afrykańskich? Niemniej, młody Darwin przez większość swojej podróży interpretował dane kreacjonistycznie. Rewolucyjna okazała się wizyta na Galapagos. Na podstawie zebranych tam danych Darwin uznał prawdziwość ewolucji oraz – co jest największa jego zasługą – w kolejnych latach opracował teorię wyjaśniająca mechanizm ewolucji: teorię doboru naturalnego, drobiazgowo ją uzasadnił i udokumentował.  Nie wszyscy od razu przyjęli argumenty Darwina, ale warto wiedzieć, że jego główne dzieło było rozchwytywane nie tylko przez specjalistów. Ostatecznie darwinizm przyniósł w nauce rewolucję porównywalną z przewrotem kopernikańskim, a zdaniem dr hab. Kuźniara, może nawet większą.Skąd zatem kontrowersje tak często obecne do dziś w publicznej dyskusji? Fundamentalnym problemem jest tu potoczne rozumienie słowa „teoria” jako rodzaju przypuszczenia, spekulacji. – Teorie naukowe nie są spekulacjami, są to sądy, dla których dysponujemy bardzo mocnym uzasadnieniem – przypomina filozof. Teoria ewolucji Darwina spełnia wszystkie warunki teorii naukowej. Jest najprostszym, spójnym wyjaśnieniem szeregu różnego typu faktów, a jednocześnie jest falsyfikowalna: umiemy sobie wyobrazić, co trzeba by było odkryć, żeby ją podważyć (więcej o tym, czym są teorie naukowe posłuchacie w odcinku nr 217, również z dr. hab. Kuźniarem).W odcinku analizujemy najczęściej poruszane wątpliwości: czy ewolucja przebiega losowo, czy w jej toku mogły powstać tak skomplikowane konstrukcje jak ludzkie oko, czy pochodzimy od małp, czy mamy dość danych z zapisu kopalnego, by ewolucję potwierdzić, czy są elementy, które nie byłyby w stanie powstać bez jakiejś ingerencji (jak proponowana przez współczesnych kreacjonistów teoria inteligentnego projektu). Jest też o tym, czy jako gatunek wciąż ewoluujemy. Kompleksowy odcinek, gorąco polecam!

Meditación del Domingo de Ramos (B). Jesús envía a sus discípulos a una aldea, con estas instrucciones: «encontraréis un pollino atado, que nadie ha montado todavía. Desatadlo y traedlo. Y si alguien os pregunta por qué lo hacéis, contestadle: "El Señor lo necesita, y lo devolverá pronto"». Y montado en ese borrico joven, entrará triunfalmente en Jerusalén. Cada uno de nosotros hemos de ser como ese borrico: prestar nuestras espaldas a Jesús para llevarlo a todas partes.