Podcasts about universitetslektor

Vad är dålig stämning? Varför uppstår den? Gäster:Susanna Dzamic, komiker och radioprogramledare.Katarzyna Herd, Universitetslektor, docent, forskare, Avdelningen för etnologi, Institutionen för kulturvetenskaper, Lunds universitet.

Aron Schoug är universitetslektor på Stockholms universitet och doktor i pedagogik. Han har ett stort intresse för bland annat ideellt arbete, kollektivt lärande, organisering och kreativitet.  I det här avsnittet kommer vi fokusera mycket av samtalet kring kreativitet på arbetsplatsen och hur man uppmuntrar kreativitet, men även ifall man ska och bör uppmuntra det. Vi kommer även prata om dialog och konsten att ha en bra dialog, något Aron föreläser om, samt så pratar vi om ideellt arbete med tanke på boken ”Motivera ideella” som Aron gav ut för några år sedan. Hur engagerar man framgångsrikt ideella krafter? Vad är nycklarna till att skapa en kultur med ideellt engagemang i er förening samt ökar eller minskar det ideella engagemanget i Sverige och världen idag?   Ett väldigt intressant avsnitt vi rekommenderar alla, oavsett intresseområden, att lyssna på!   Här kan du läsa mer om boken ”Motivera ideella”: https://idealistas.se/bocker/motivera-ideella/   Krönika från Aron Schoug i Chefstidningen: https://chefstidningen.se/ledarskap/kronika/sa-okar-du-kreativiteten-pa-din-arbetsplats/ Tack till alla partners: * Zenniz – The Smart Tennis Solution: ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠http://www.zenniz.com⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠ * BROTHY - ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠http://www.originalbrothy.com⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠.  * House of Bontin – Smarta destinationen för tennis och padel: ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠http://⁠⁠⁠⁠⁠www.houseofbontin.se⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠ (Använd koden ”Baslinjen” för 10% på hela sortimentet förutom på Slinger Bag eller redan nedsatta priser.) * Wilson Tennis Camp: ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠http://⁠⁠www.tenniscamp.se/⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠ ⁠⁠* 360 Player - Ett komplett system för idrottsföreningar⁠⁠ Stort tack också till alla föreningspartners och prenumeranter på Baslinjen.com! Besök ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠http://www.baslinjen.com⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠ för allt möjligt material om svensk och nordisk tennis! Intromusik: Mr Smith, Cool Running (Free Music Archive) (CC BY) Outromusik: Mr Smith, The New West (Free Music Archive) (CC BY)

Hvordan håndterer vi det når elever står for antidemokratiske holdninger eller lefler med ekstremisme? Hva når det kommer til uttrykk i skolehverdagen eller undervisningen? Hvordan håndterer vi dette med tanke på elevene det gjelder og med tanke på medelevene? Hvordan håndterer vi demokratigapet og hva er egentlig det? Hva betyr det at skolen har et demokratisentrisk verdensbilde og hvilke følger får skolens formålsdokumenter? Hva er empatisk nyfikenhet og empatisk greensesetting i skolen? Og ikke minst, hvordan håndterer vi det når vi tråkker i salaten? For å finne ut mer om dette snakker jeg med Christer Mattson, Universitetslektor ved Gøteborgsuniversitetet og direktør for Segerstedtinstitutet.

Att installera solceller är en stor investering, som höjer värdet på huset, men hur lång tid tar det innan man får pengarna tillbaka? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Efter prischocken på el för ett par år sen så har villatak med solceller på blivit en allt vanligare syn. En stor investering, som höjer värdet på huset, men hur lång tid tar det innan man får pengarna tillbaka? Reportage av Erik Jerdén. Studiosamtal med klimatcoach Jens Berggren, Vattenfall och Marcus Isgren, ARNPaula von Wachenfeldt, Universitetslektor och docent i modevetenskap, vid Stockholms universitet, gästar programmet för att prata om varför lyxkonsumtion är viktigt för människan, trots lågkonjunktur.Programledare Anna OscariusProducent Anna Berg

Kan man miste sin identitet gjennom praksisutøvelse, og hvilken type profesjonsutøver ønsker jeg å bli gjennom min utdanning? I denne episoden skal vi høre 2. års vernepleierstudent Katia Gjerding Wiegand dele sine erfaringer gjennom en monolog og et refleksjonsnotat hun har skrevet der hun reflekterer metaforisk over erfaringer fra studiet.Merknad: Monologen må ansees som en overordnet refleksjon over profesjonsutøvelse og noen av de dilemmaene og opplevelsene man som student kan oppleve gjennom sin utdanning. Fortellingen bruker sterke språklige virkemidler for å skape engasjement og refleksjon på et overordnet plan.I episoden:Katia Gjerding Wiegand, vernepleierstudentSteinar Vikholt, Universitetslektor innen vernepleie

Episodebeskrivelse:Egensikkerhet for helsepersonell er et viktig og høyst relevant tema i en hverdag hvor stadig flere blir utsatt for vold og trusler. I denne episoden spør vi blant annet: Skal egensikkerhet komme foran helsehjelp, og hvordan sikre man seg mest mulig for at egensikkerheten blir best mulig?Økende voldsforekomst er et alvorlig problem, men i et debattinnlegg i Dagens Medisin kan vi lese at det er et skrikende fravær av verktøy og tiltak. I denne episoden vil du få gode råd og tips om hva som er viktig å tenke på for at du skal få en tryggere arbeidshverdag.  Gjester:Noen av de beste til å belyse denne problemstillingen er Roar Blyverket, operativ leder for ambulansetjenesten til Oslo universitetssykehus, Ola Græsli, amk-operatør, paramedic og universitetslektor ved fakultetet for helsevitenskap ved OsloMet og Jeanette Viggen Andersen, paramedic, medlem av den nasjonale revisjonsgruppa for PLIVO-prosedyren og Universitetslektor ved OsloMet. Meld deg på nyhetsbrevet vårt her! eller send en sms til 09044 med kodeord FAG og din egen epostadresse. Episodeinndeling(03:10) - Hvor er utfordringen størst (06:52) - Egensikkerhet som en del av opplæringsløpet (10:57) - Et case-senario (17:37) - Sambandet er livlinjen (20:06) - Rus og psykiatri (22:06) - Plivo (29:39) - Oppsummering

I denne episoden av 'Digitaliseringspådden' har vi universitetslektor II Stein D. Wesenberg, som nylig lanserte boken 'Praktisk Endringsledelse.' I podcasten delte han verdifulle innsikter og praktiske tips fra sin nye bok. Wesenberg, foreleser ved NMBU og daglig leder i TRI Consulting, gir konkrete verktøy og råd om endringsledelse i den digitale tidsalderen. Dette er et must-høre for HR-profesjonelle og ledere som ønsker å mestre endringsprosesser. Opptaket er gjort fra Peopletech-konferansen. 

Vore det inte för hästarna hade vi inte överlevt, säger Anneli Norberg som arbetat med travhästar i över trettio år. Vi går på djupet och tar reda på vad travsporten egentligen handlar om. Travet som ofta beskrivs som en folkrörelse genomgår just nu kulturella förändringar. På flera travbanor sker allt spel på hästar digitalt vilket minskat antalet besökare. Vi besöker Solvalla travbana för att få en inblick i kulturen, utövarna, spelarna och vad interaktionen med hästarna bottnar i. Vi hälsar på hos det tidigare travparet Erik Svensson och Anneli Norberg som arbetat med travsport i årtionden.– Erik har fått fem hjärnblödningar. Hästarna betyder allt för honom. De ger ju allt, säger Anneli.Anna María Pálsdóttir har forskat på hästundertsödd terapi och menar att relationen mellan häst och människa är mer än bara spel och tävlan.– Det kan vara allt ifrån att man stärks fysiskt, man får en träning som man annars inte skulle få. Men det handlar också om självkänsla och egenmakt. Att vara med hästar kan stärka tron på sig själv som människa, säger hon. Många tycker att det är läskigt att närma sig hästen och känner ett motstånd till en början. Andra tror att det ska vara enkelt, så visar det sig vara svårt.För Niclas som är en travfantast vilar en sorg över digitaliseringen av spelet på hästar. Med digitalisering följer att allt färre folk kommer till tävlingarna. Publiken har tappat den fysiska kontakten med hästarna.– Förr i tiden hade också alla sina hästar i träning på travbanan och de bodde här. Nu bor man på gårdarna istället. Det har helt enkelt avfolkats på travbanan. Det är bara negativt, säger han.Mats Grieff, professor i historia, har följt travets utveckling i sin forskning.– Man har tappat den fysiska kontakten med hästarna. Den sociala faktorn är borta och all spel sker nu på mobilen. Grieff ser hur distansen mellan dom som spelar på hästar och själva hästen är större än tidigare. – Något fundamentalt börjar gå förlorat.Häng med när Kropp & Själ djupdyker in i travsportens universum – en värld full av människor, hästar och relationer. Gäster i programmet:Mats Greiff, professor i historia vid Malmö universitetPer Binde, spelforskare vid Göteborgs Universitet Anna María Pálsdóttir, Universitetslektor i naturbaserade och naturunderstödda interventioner, vid Sveriges lantbruksuniversitet.Programledare: Ulrika Hjalmarson NeidemanProducent: Shang ImamHuvudreporter och exekutiv producent: Ninos Chamoun

Hur blev en handfull stökiga killar på Gröna Lund en riksnyhet? Varför finns det inga massor av kvinnliga våldsverkare i svensk fotboll? Och borde stressade kvinnor och mammor kanske bara rycka upp sig? Veckans panel pratar om fotbollsklackar, barnafödande, socialt tryck och hur det ser ut när Dramaten släpper sina biljetter varje vår (så klart extremt våldsamt). Deltar gör Annie Croona, Dagens ETC och Jesper Fundberg, Universitetslektor vid Malmö universitet. 

Vore det inte för hästarna hade vi inte överlevt, säger Anneli Norberg som arbetat med travhästar i över trettio år. Vi går på djupet och tar reda på vad travsporten egentligen handlar om. Travet som ofta beskrivs som en folkrörelse genomgår just nu kulturella förändringar. På flera travbanor sker allt spel på hästar digitalt vilket minskat antalet besökare. Vi besöker Solvalla travbana för att få en inblick i kulturen, utövarna, spelarna och vad interaktionen med hästarna bottnar i. Vi hälsar på hos det tidigare travparet Erik Svensson och Anneli Norberg som arbetat med travsport i årtionden.– Erik har fått fem hjärnblödningar. Hästarna betyder allt för honom. De ger ju allt, säger Anneli.Anna María Pálsdóttir har forskat på hästundertsödd terapi och menar att relationen mellan häst och människa är mer än bara spel och tävlan.– Det kan vara allt ifrån att man stärks fysiskt, man får en träning som man annars inte skulle få. Men det handlar också om självkänsla och egenmakt. Att vara med hästar kan stärka tron på sig själv som människa, säger hon. Många tycker att det är läskigt att närma sig hästen och känner ett motstånd till en början. Andra tror att det ska vara enkelt, så visar det sig vara svårt.För Niclas som är en travfantast vilar en sorg över digitaliseringen av spelet på hästar. Med digitalisering följer att allt färre folk kommer till tävlingarna. Publiken har tappat den fysiska kontakten med hästarna.– Förr i tiden hade också alla sina hästar i träning på travbanan och de bodde här. Nu bor man på gårdarna istället. Det har helt enkelt avfolkats på travbanan. Det är bara negativt, säger han.Mats Grieff, professor i historia, har följt travets utveckling i sin forskning.– Man har tappat den fysiska kontakten med hästarna. Den sociala faktorn är borta och all spel sker nu på mobilen. Grieff ser hur distansen mellan dom som spelar på hästar och själva hästen är större än tidigare. – Något fundamentalt börjar gå förlorat.Häng med när Kropp & Själ djupdyker in i travsportens universum – en värld full av människor, hästar och relationer. Gäster i programmet:Mats Greiff, professor i historia vid Malmö universitetPer Binde, spelforskare vid Göteborgs Universitet Anna María Pálsdóttir, Universitetslektor i naturbaserade och naturunderstödda interventioner, vid Sveriges lantbruksuniversitet.Programledare: Ulrika Hjalmarson NeidemanProducent: Shang ImamHuvudreporter och exekutiv producent: Ninos Chamoun

I omställningen till ett samhälle när vi inte längre släpper ut några växthusgaser måste vi byta ut många av de material vi känner till idag mot andra material. Och skogen tycks vara källan till de flesta sådana nya material. Fler hus ska byggas av trä. Plastförpackningar ska ersättas av papper. Bomull ska ersättas av träfibrer. Fossila bränslen av lut, en restprodukt från massaindustrin. Frågan är om skogen räcker, och hur vi bör vårda den för att maximera upptaget av växthusgaser? Om någon kan svara på det är det Stig-Olof Holm, Universitetslektor vid Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap vid Umeå Universitet. Jag mötte honom för att prata om skogens roll i klimatomställningen. Hur hållbar är den svenska skogen och vad tycker han att man borde göra för att sköta den på det optimalaste sättet för att nå klimatmålen?Holms rekommendationer:Skogslandet : en granskning - Lisa Röstlund Global Warming of 1.5 ºC - IPCCA Management Strategy for Multiple Ecosystem Services in Boreal Forests - Stig-Olof Holm, Allt jag lärt mig av träden - Suzanne SimardMats Hagners naturkulturmetod“Perspektiv” är en podd från Vad Vi Vet, tjänsten som gör dig allmänbildad inom aktuella ämnen - med minimal ansträngning. Ta del av tusentals förklaringar och quiz på vadvivet.se eller @vadvivetProgramledare: Per Grankvist @pergrankvist Producerare: Andrea von Essen. Klippning: Jens Back. Mixning: Stray Dog Studios. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Jörgen Johansson berättar om en studie där kommuner som har valt alternativa lösningar för att formera sin politiska organisation har studerats. Medverkande: Jörgen Johansson, Universitetslektor vid Förvaltningshögskolan, Göteborg, Martin Lidhamn, SKR Samtalsledare, Anders Nordh, SKR 

Hur ska vi utforma den visuella miljön för att förbättra vår hälsa och öka prestationsförmågan? Universitetslektor, Ergonomi och aerosolteknologi, Lunds universitet, Hillevi Hemphälä

Granat- och raketangreppen i Ukraina får en direkt inverkan på mark och natur när oljedepåer sätts i brand och giftiga gaser riskerar att spridas. Ukrainas många kärnkraftverk är viktiga strategiska militära mål och potentiella miljöfaror - om de beskjuts eller får bristande tillsyn. Med kriget finns en risk för skadade kärnkraftverk, förgiftat dricksvatten och förlust av Europas rikaste biologiska mångfald samtidigt som den mänskliga tragedin i Ukraina växer för varje dag.Kriget tvingar samtidigt i en ny växel EU:s klimatpolitik Men även på längre sikt får kriget effekter såväl lokalt som regionalt. Vetenskapsradion Klotet handlar om miljöeffekterna i krigets skugga, om försöken att minska beroendet av rysk naturgas, och om hur takten i energiomställningen kan påverkas.Medverkande: Christian Azar, professor i fysisk resursteori vid Chalmers, Björn Ola Linnér, professor i klimatpolitisk forskning, Britta Sjöstedt, Universitetslektor i miljörätt i Lund, Artem Romaniukov, grundare miljöorganisationen SaveDnipro i Ukraina och numera soldat, Natalia Gozaks, chef för en av Ukrainas största miljöorganisationer Ecoaction, Marie-Louise Kristola, klimatkorrespondent, Maria Persson Löfgren, Moskvakorrespondent.Skriv till oss! vet@sverigesradio.seReportrar: Daniel Värjö, Anna-Karin Ivarsson, Clara Jonsson   Programledare: Niklas ZachrissonProducent: Anders Wennersten

Asfalt och rullskidor för världscupåkarna i skidskytte. Det kan mycket väl vara framtiden. Fortsätter klimatförändringarna i samma takt som nu saknar de flesta orter i Sverige regelbunden snö i slutet av detta århundrade. Men vad gör skidskyttevärldens ledning och stjärnor för att rädda snön? En som redan ställt om sitt liv är OS-guldmedaljören i skidskytte från 2010. Ett program av Martin Sundelius.Medverkande:Björn Ferry. OS-guldmedaljör i skidskytte 2010. VM-guldmedaljör i mixstafett 2007. Deltog i fyra vinterolympiska spel. Har målsättningen att leva ett fossilfritt liv i Storuman år 2025.Anna Magnusson. Aktiv i det svenska skidskyttelandslaget. OS-silvermedaljör i skidskytte (stafett) 2018. VM-silver i skidskytte (stafett) 2017.Niklas Carlsson. Generalsekreterare för IBU, det internationella skidskytteförbundet. Före detta verksam inom Fis, det internationella skidförbundet. Cenk Demiroglu. Universitetslektor i Umeå vid institutionen för geografi. Han forskar främst på hur snötillgången påverkar skidturismen.Reportrar också: Isabell Gradin och Bengt Skött.

Når ungen begynner å bli gammel nok til å klare mye på egenhånd, blir det vanskelig å vite hvor man skal sette grensene, og hvor man skal gi frie tøyler. Hvor mye uavhengighet skal en 10-åring ha? Hva skjer hvis man ikke setter grenser? Og skal man diskutere med barna? See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Antikonception: LOWE-studien - Larc fOrWard counsElling - strukturerad preventivmedelsrådgivning, det är vad dagens två MHV-podden gäster talar om. Karin Emtell Iwarsson, Leg barnmorska och doktorand vid KI och WHO-center. Niklas Envall, Leg barnmorska, Universitetslektor på Högskolan Dalarna med undervisning på barnmorskeprogrammet och fristående kurser inom sexuell, reproduktiv och perinatal hälsa. Intervjuar gör samordningsbarnmorska Emma Lilliehöök.  Tips på länkar: https://ki.se/kbh/lowereal https://www.youtube.com/watch? v=Aw6VTplrHpM    

Frykt og usikkerhet preger Afghanistan etter at Taliban har tatt makten i landet. Vår korrespondent som kom hjem fra Afghanistan i går - og generalsekretæren i Afghanistankomiteen - er med oss i denne sendingen. Universitetslektor i Kabul er villig til å gi fra seg kvinnerettigheter mot mer stabilitet i landet. Over 2200 mennesker er funnet døde etter jordskjelvet for en uke siden. Petter Skauen som var i Haiti under det store jordskjelvet i 2010 blir med i Urix på lørdag. Vi skal også høre om kampen mot vaksinepass i Frankrike. Og i vår serie kalt sommerspesial skal vi bli bedre kjent med Arnt Stefansen som er stasjonert i Rio de Janeiro, og som har hatt en tøff tid i Brasil under pandemien. Programleder: Dag Bredvei

Hva var de norske borgerkrigene? Når skjedde det, hvem var partene, hva kjempet de om, og hvem vant? Har krigene mellom Baglere og Birkebeinere, kirke og stat, stormen og bønder, satt synlige spor i det moderne Norge? Og hva kan vi egentlig lære om moderne borgerkriger av å studere norsk middelalderhistorie? Dette og mye mer snakker Hans Jacob Orning, professor i middelalderhistorie ved universitetet i Oslo, om i siste episode av Konflikt. Dagens vert er Sverke Runde Saxegaard, styremedlem i YATA Oslo og Universitetslektor ved institutt for Statsvitenskap, UiO.

Vad gör en bakterie multiresistent? Varför finns det så många idag och vad kan vi göra för att stoppa dem? Universitetslektor och docent i medicinsk infektionsbiologi, Linus Sandegren MSc, PhD berättar om multiresistenta bakterier och vad Uppsala Antibiotic Center har för roll i att bekämpa detta problem.

Alex och Viktor besöker vetenskapsfestivalen och diskuterar om e-sport är en idrott tillsammans med Kalle Jonasson, Universitetslektor, Akademin för lärande, humaniora & samhälle, Högskolan i Halmstad Medverkande: Alexander Ferm, Viktor Widblom och Kalle Jonasson

Vetenskapsteori och forskningsmetoder Bli vetenskapskonsument och evidenskompetent   Bli en bättre behandlare med Lena Olsson-Lalor. Gäst: Irene Vikman   Detta är ett klipp från avsnitt 43. Du kan lyssna på hela avsnittet genom att prenumerera på KBT-podden här.   I avsnittet får du svar på frågorna: Hur blir man vetenskapskonsument?  På vilket sätt tolkar man vetenskapliga artiklar?  Vad betyder det att det finns evidens för en specifik behandling?  Hur blir man evidenskompetent? Vad innebär det att ha ett evidensbaserat förhållningssätt?    Lena Olsson-Lalor hjälper dig att sortera, informerar och inspirerar dig till att bli en bättre behandlare.   Lena Olsson-Lalor Leg.psykoterapeut, handledare och lärare i psykoterapi - KBT, MI-trainer, certifierad i Prolonged Exposure samt rektor för grundläggande psykoterapiutbildning, KBT i Luleå. Irene Vikman är Universitetslektor, Utbildningsledare master i Fysioterapi Luleå tekniska universitet.   Här kan du se boktips, läsa sammanfattning mm och starta din prenumeration   KBT-podden publiceras av KBTarna - Bli en bättre behandlare BBB   Kontakt: http://www.blienbattrebehandlare.se  info@blienbattrebehandlare.se    Avsnitt 43 publicerades första gången 7 maj 2018 i KBT-poddens arkiv

Ved USN er studentassistenter studenter som har kommet lengre i studiet som ansettes for å veilede studenter som har kommet kortene i studiet de går ved. De må ha gode kvalifikasjoner innen fagområdet og må kunne kommunisere godt med faglærer og studenter.Med i studio: Universitetslektor ved USN: Steinar Vikholt Studentassistent og vernepleierstudent: Tammy Nguyen Studentassistent og vernepleierstudent: Christina R. Nilsen I denne episoden referer vi til følgende forskning og rapporter: Jacobsen, T.-I. (2015). Studentassistenter i sykepleierutdanningen. Klinisk Sygepleje, 29(4), 69-73. Hentet fra http://www.idunn.no/klinisk_sygepleje/2015/04/studentassistenter_i_sykepleierutdanningen Jacobsen, T.-I. (2017). Studentassistenters trygghet i sykepleierutdanningen. Nordisk sygeplejeforskning, 7(1), 76-84. https://doi.org/10.18261/ISSN.1892-2686-2017-01-07  Meyer, M. E., Haukland, M., Glomsås, H. S. & Tveiten, S. (2019). Studentassistenter bidro til læring i anatomi, fysiologi og biokjemi. Sykepleien Forskning, 2019(14).  Vikholt, S. & Braathen, T. N. (2020). Evaluering av studentassistent-ordning - Erfaringer og anbefalinger fra 2. år vernepleie, studieår 19/20 [Rapport]. Universitetet i Sørøst-Norge. https://openarchive.usn.no/usn-xmlui/handle/11250/2679210

I detta avsnitt har vi universitetslektor Anders Hofer på besök! Vad springer Anders milen på? Vilket är hans roligaste minne från mottagningen? Och hur fungerade superprogrammet som skulle övervaka zoom-tentorna? Allt detta i Medsnacks andra avsnitt!

Her kan du se filmen vi snakker om i podkastepisoden: https://youtu.be/tSnUe6Yt9B0Med i studio: Universitetslektor ved USN: Steinar Vikholt Vernepleierstudent Josefine Aarstrand Kirste Vernepleierstudent Lava Kareem Salih Vernepleierstudent Olav Kjetilstad

Med i studio: Universitetslektor ved USN: Steinar Vikholt Lærer på Re videregående: Bjørn Harald Iversen

Denne uken har jeg ikke verdens mest berømte gjest i stolen, men det veier hun til de grader opp for ved å kanskje være den klokeste! Universitetslektor og Norges eneste profesjonelle underviser i Podcast-kunst. Tine Eide satte av litt tid for å gi meg gode og nyttige tips på veien videre! Hun var informativ og kunnskapsrik, og jeg sugde ivrig til meg all kunnskapen, som den uerfarne og lærevillige krabaten jeg er! En annerledes og spennende episode!

Att skapa visibilitet och göra information tillgänglig där och när den behövs i hela försörjningskedjan är logistikens heliga graal – ett närmast ouppnåeligt idealtillstånd. Visionen är att alla aktörer i flödet har rätt information vid rätt tidpunkt, kan följa skeenden så nära det händer som möjligt och i bästa fall förutse skeenden i hela flödet. Om visionen ska bli verklighet krävs det bättre samverkan i supply chain, mer och bättre informationsdelning samt rätt IT-stöd och andra tekniska lösningar. Under det här samtalet diskuteras vad som krävs och varför vissa företag kommer längre än andra. Deltagare i samtalet är: • Johanna Staaf, Director Innovation Lab på Ahlsell • Per-Olof Arnäs, Universitetslektor och logistikforskare på Chalmers • Pär Wetterlöf, Director Research & Development, Industri-Matematik • Jörgen Olsson, Business development director, PostNord eHandel & Logistik. Samtalet leds av Stefan Karlöf, chefredaktör för tidningen Supply Chain Effect. Avsnittet sponsras av Industri-Matematik.

Universitetslektor og barnesykepleier Inger Lucia Søjbjerg og fagutviklingssykepleier Ann-Hallfrid Sørensen snakker om preoperativ forberedelse av barn og unge. I denne episoden snakker de om de aldersspesifikke forskjellene. Podkasten er produsert av Ole Kristian Andreassen /https://www.dupusterforfort.com/ See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Universitetslektor og barnesykepleier Inger Lucia Søjbjerg og fagutviklingssykepleier Ann-Hallfrid Sørensen snakker om preoperativ forberedelse av barn og unge. I denne episoden snakker de om de generelle prinsippene. Podkasten er produsert av Ole Kristian Andreassen /https://www.dupusterforfort.com/ See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Universitetslektor Nastasja Robstad ved Universitetet i Agder har forsket på intensivsykepleieres holdninger til pasienter med fedme. Det viser seg at de kvier seg for å pleie pasienter med fedme, og at de oppfatter pasientene som latere og dårligere mennesker enn normalvektige. Hvis du vil delta i samtalen etter dagens episode, så bli med i den åpne Facebook-gruppen Spis deg fri. Denne uken får du også et ekstra hyggelig sommertilbud, hvis du er motivert for å spise deg fri. Sjekk www.spisdegfri.no/sommertilbud for mer info.

Vi fortsätter vår podcast i coronas tecken. Björn Sjöblom är Universitetslektor på Avdelningen för barn- och ungdomsvetenskap på Stockholms Universitet. Vi pratar med honom om bland annat mental ohälsa när man spelar, hur Corona påverkar dagens spelande, att bli spelfadder och sociala sammankomster på internet.

I saker om ytringsfrihet, kvinnesak og religion stikker venstresiden hodet i sanden. Kan det ha bidratt til høyredreiningen vi har sett i vesten de siste årene? Universitetslektor, vekter, forfatter og samfunnsdebattant Espen Goffeng har skrevet bok om temaet og kommer for å snakke om dette og om motebegrepet identitetspolitikk.

Universitetslektor og barnebokforfatter Agnes-Margrethe Bjorvand foredrar om legendariske Anne-Cath. Vestly i anledning hundreårsdagen for Vestlys fødsel. Foredraget vil ta for seg verdier i Vestlys liv og forfatterskap. Bjorvand er ansatt ved Universitetet i Agder, og er ekspert på Astrid Lindgren og Anne-Cath. Vestly. Arrangeres i samarbeid med Kunnskapsbyen Trondheim

Astrid Lindgren har med sitt forfatterskap satt mange av oss i julestemning gjennom karakterer som Emil, Lotta, Pippi og mange andre. I denne episoden spør vi universitetslektor Agnes-Margrethe Bjorvand hvor Astrid Lindgren hentet inspirasjon fra da hun skrev fantastiske fortellinger om julehøytiden. Bjorvand har i årevis skrevet om, oversatt og forsket på Astrid Lindgren og hennes tekster. Intervjuer er Øivind Eskedal ved UiAs kommunikasjonsavdeling. God jul!

Studietiden är ett viktigt steg i livet. Nollning, ölhäng och seminarier är plötsligt plattformen för ditt sociala liv. Eller kanske inte? Petter Sandgren, Universitetslektor vid Institutionen för pedagogik och didaktik, Stockholms universitet, och filosofie doktor i historia, är på besök och pratar om universitetsmiljöns sociala strukturer.Medverkande: Sara Mörk, Christine Fullman och Petter Sandgren. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Temaet for denne sendingen er konspirasjonsteorier. Vi har med oss Terje Emberland, religionshistoriker og forfatter av boka «Hva er konspirasjonsteorier» og Ronny Kjelsberg, Universitetslektor ved NTNU og styremedlem i Rødt Trøndelag. De har begge markert seg som kritikere av konspirasjonsteorier i den offentlige debatten. Programleder Silje Josten Kjosbakken får også besøk av Seher Aydar, Rødts 1. vara til Stortinget, som orienterer om Tyrkias krig mot Nord-Syria og hvordan du kan støtte kurderne som er under angrep. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Ungdomsprostitusjon er en av de temaene som ikke opptar de fleste av oss til hverdags. Forhåpentlig vis. Men det er en realitet, og det har kanskje ikke den formen man skulle tro. Anne Grytbakk er Universitetslektor ved NTNU og har undersøkt fenomenet kjøp/salg/bytte av seksuelle tjenester blant ungdom i Trondheim og skrevet om det blant annet i rapporten "Følelser i drift" og artikkelen "Krenket, men ikke et offer". Hun er vår ekspert til en spennende samtale.

Norske kvinner og menn som reiste til IS-kontrollerte områder ønsker nå å vende hjem. Kvinner som ikke har deltatt i terrorhandlinger, men støttet regimet på andre måter, har i løpet av sin tid i IS også fått barn som de nå ønsker å ta med tilbake til Norge. Erna Solberg forteller at kvinnene skal få vende hjem, men at de vil bli straffeforfulgt. Hva bør gjøres, og hvem har egentlig ansvaret for de som reiste ut av landet som fremmedkrigere? INNLEDERE: - Kristin Nesse Thue, samfunnsdebattant med bacheloroppgave om kvinnelige fremmedkrigere til IS - Sofie Høgestøl, Universitetslektor ved juridisk fakultet ved Universitetet i Oslo (UiO), forfatter, og varamedlem i Nobelkomitéen

Fysisk träning är lika viktigt som att ta sin medicin vid Parkinsons sjukdom, säger Erika Franzén Docent och Universitetslektor på Karolinska institutet i Stockholm. Hör henne i episod 5 av Parkinsonpodden.

Boken heter "Vad gör unga på nätet?" och gäst är Elza Dunkels, författare och Universitetslektor vid Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap på Umeå Universitet. Se 3 min film från inspelningen här.Det pratas ofta om hot och risker med att låta barn vara ute på nätet. Men det pratas väldigt lite om att nätvana är en stark motståndskraft mot just hot och risker på nätet. Det finns många röster som debatterar för att begränsa barns skärmtid, men ett motsatt perspektiv är att istället låta barn få en förbättrad nätvana genom mycket skärmtid. Elsa förklarar också varför hon är emot förslaget om porrfilter på skolor. I programmet pratar vi bl.a. om problemet med att begränsa och kontrollera barns användning av nätet. Vi pratar om varför porrfilter på skolor inte kommer att fungera. Och vi pratar om vad vi kan göra för att skydda våra barn från hot och risker på nätet. Lyssna och få en kortversion av boken! See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Boken heter "Ljusdesign och rumsgestaltning" och gäst är Ulrika Wänström Lindh, författare och Universitetslektor i arkitektur på Jönköpings Universitet. Se 3 min video från inspelningen här! Ljus och belysning påverkar oss mycket mer än vad vi tror. Ljus kan påverka bl.a. hur vi uppfattar storleken på rum och hur vi beter oss på olika platser. Ljus, kontraster och skuggor kan exempelvis lyfta fram objekt, ytor eller vart vi vill att ögat ska dras någonstans. Belysning har också en stark påverkan på stämningen i rum. En viss belysning kan skapa trygghet och otrygghet. Ljus och belysning handlar alltså om betydligt mycket mer än att bara "tända och släcka" en lampa. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Mange opplever at de sitter i timevis og leser, men husker ingenting etterpå. Når du studerer, må du lese på en annen måte enn hvis du leser en roman, fordi du skal bruke det du leser på eksamen og i oppgaver. Førsteamanuensis Stine Eileen Torp Løkkeberg ved Høgskolen i Østfold og Universitetslektor og spesialpedagog Miriam [...]

Samtidigt som Sverige går till val pågår en allt intensivare debatt om EU:s stora framtidsfrågor. Lyssna på vårt seminarium där experter och Europapolitiker diskuterar Europa i Sverige och Sverige i Europa. Talare: Christoffer Fjellner, Moderat ledamot av Europaparlamentet Jytte Guteland, Socialdemokratisk ledamot av Europaparlamentet Annika Ström Melin, journalist, skribent och EU-korrespondent för Dagens Nyheter Magnus Blomgren, Universitetslektor vid Statsvetenskapliga institutionen, Umeå universitet Maria Strömvik, Universitetslektor vid Statsvetenskapliga institutionen och biträdande föreståndare vid Centrum för Europaforskning, Lunds universitet Seminariet anordnas tillsammans med The Trans European Policy Studies Association (TEPSA) och medfinansieras av EU:s program "Ett Europa för medborgarna". Björn Fägersten, Seniorforskare och chef för UI:s Europaprogram modererade.

Avsnitt # 18 av Snorsportspodden med Kerry McGawley del 1. Intressant samtal med Kerry som är centrumledare på Vintersportcentrum i Östersund och Universitetslektor i idrottsvetenskap vid Mittuniversitetet samt en riktigt grym triathlet med många meriter. God lyssning!

Vi samtalar med Carla Jonsson, Universitetslektor vid Centrum för tvåspråkighetsforskning. Vad kan vi dra för nytta av forskningen kring flerspråkighet när det gäller integration? På senare år har intresset för forskning om flerspråkighet och språkväxling ökat i takt med att skolan har fått alltfler elever med olika modersmål. Carla medverkande också i boken Skolan och integrationen, som Lärarnas Riksförbund tagit fram. Maria Bohlin, Lärarnas Riksförbund, leder samtalet.

Dagens befolkningsökning på̊ landsbygden beror till stor del på̊ immigration. Därför ska vi nu fördjupa oss i asylmottagande i landsbygder. Med rykande färsk forskning ska vi titta närmare på hur kommun och civilsamhälle har skött asylmottagningen. Den här gången i Hedemora, Leksand och Falun. Så har kommunerna gjort det de ska? Och vad har vi i civilsamhället bidragit med i en tuff situation? Och vad tar vi med oss in i framtiden? Hör forskarna Kjell Hansen, Cecilia Waldenström och Arvid Stiernström från SLU i Uppsala presentera och diskutera sina resultat. Citat från podden: ”Det har skett en ny vitalisering av föreningslivet som har fått en ny uppgift. Men sen har ju kommunerna sett en möjlighet med en ökad befolkning. En yngre befolkning och en välutbildad befolkning” ”Kommunerna säger själva att deras mål är att göra det så bra att flyktingarna väljer att stanna kvar” "Vi ställde frågan om det kommer en ny kris skulle ni klara av det då? Och ingen har sagt nej” Medverkande: Kjell Hansen, Universitetslektor i landsbygdsutveckling Cecilia Waldenström, Universitetslektor i landsbygdsutveckling Arvid Stiernström, Forskningsassistent och ansvarig för fältarbetet

Simone Weil vigde sitt liv åt det hon ansåg vara det allmännas bästa. Hon levde mellan 1909 och 1943, men blev erkänd som filosof för bara några år sen. Weil såg en verklighet full av nöd och menade att det i en sådan värld vore lögn att leva för något annat än att förmildra de omständigheterna. Hon menade att man skulle sätta sig in i förtryckta människors liv. Hon ordnade strejker för arbetslösa och arbetade i fabrik. Universitetslektor i filosofi Christine Zyka, religionshistorikern Antoon Geels och Mårten Björk, doktorand i religionsvetenskap och systematisk teologi, berättar om hennes filosofiska idéer.

Simone Weil vigde sitt liv åt det hon ansåg vara det allmännas bästa. Hon levde mellan 1909 och 1943, men blev erkänd som filosof för bara några år sen. Weil såg en verklighet full av nöd och menade att det i en sådan värld vore lögn att leva för något annat än att förmildra de omständigheterna. Hon menade att man skulle sätta sig in i förtryckta människors liv. Hon ordnade strejker för arbetslösa och arbetade i fabrik. Universitetslektor i filosofi Christine Zyka, religionshistorikern Antoon Geels och Mårten Björk, doktorand i religionsvetenskap och systematisk teologi, berättar om hennes filosofiska idéer.

Läskunnigheten i världen har ökat under de senaste 20 åren. Antalet 15-24-åringar som inte kan läsa och skriva har minskat från 170 miljoner till 115 miljoner. Ett av FN:s så kallade millenniemål var att alla världens barn, pojkar som flickor, ska få gå i skola. Målet skulle vara uppnått 2015. Unesco har sammanställt statistik på läskunnigheten runt om i världen, från Niger där bara tjugo procent räknas som läskunniga till västvärldens i princip heltäckande läskunnighet. Det enda land som rapporterar en hundraprocentig läskunnighet är Nordkorea - en tydlig del av landets försök att utmåla sig som ett paradis.Det finns fortfarande många faktorer som hindrar barn från att gå i skolan i olika delar av världen. Fortfarande går färre flickor i skolan än pojkar, bland annat för att pojkarna i vissa delar av världen ses som de som är ansvariga för familjens försörjning. Det är stor skillnad mellan fattiga och rika familjers tillgång till utbildning. I konfliktområden eller på flykt kan barns skolgång ofta inte säkras alls.När man tittar på läskunnigheten bland världens unga människor, som gått i skola medan millenniemålssatsningarna pågått, har effekten på läskunnigheten ändå varit enorm. Enligt Unescos rapporter har läskunnigheten bland 15-24-åringar under de senaste 20 åren ökat från 83% till 91%. Antalet unga som inte kan läsa i världen har minskar från 170 miljoner till 115 miljoner.Utvecklingen beror nästan helt och hållet på att fler går i skola, men det är sannolikt att vår förändrade relation till text också har spelat en roll, berättar Eva Lindgren, Universitetslektor vid Institutionen för språkstudier, Umeå Universitet. Allt fler skriver mer både privat och i arbetet, och den stora användningen av mobiltelefoner i världen ökar också läsandets och skrivandets närvaro i vardagen.Av de där sista 115 miljonerna ungdomar som inte kan läsa lever många i extrem fattigdom, eller i konfliktzoner där det helt enkelt inte är möjligt att säkra barns skolgång.Att kunna läsa är en absolut grundläggande mänsklig rättighet och det är också ett kraftfullt sätt att bekämpa fattigdom både för individer och för länder runt om i världen. En annan viktig sak som jag ofta tänker på när det gäller läskunnighet och också att skriva är att det är helt nödvändigt för att man ska kunna delta i och utveckla demokratiska samhällen. Jag brukar säga att den som kan läsa kan ta till sig information och kunskap, och den som kan skriva kan också skapa, och göra, information och kunskap, säger Eva Lindgren.För att säkra en fortsatt positiv trend i läsutvecklingen är det viktigt att utbilda tillräckligt många lärare, och att ge lärarna redskap att arbeta på djupet med läsandet och skrivandet. Eva Lindgren berättar att allt fler lärare runt om i världen glädjande nog idag jobbar med det som kallas kritisk läsning, att lära inte bara lära eleverna att läsa och förstå text utan också att alltid aktivt reflektera över texternas avsändare och budskap.Av världens vuxna befolkning är det fortfarande ungefär 16 procent som inte är läskunniga, men den siffran minskar också snabbt allteftersom ungdomar som nåtts av satsningarna på skolan växer upp. För samhället så är det förstås enormt viktigt med läskunniga medborgare, men vi ska inte glömma att de som knäcker läskoden alltid är individer. Att lära sig läsa är precis lika svårt och lika stort i Sverige som det är i Albanien eller Ghana.Carina Fast är litteraturforskare från Uppsala Universitet och fokuserar på barns läsande. Hon påminner om vilken känsla av prestation och nya möjligheter det representerar att knäcka läskoden. Hon påminner också om att barn idag inte bara lär sig läsa genom böcker och bokstäver, utan också utvecklar sin medieläskunnighet genom digitala spel, sociala medier, film, och samtal. Till exempel lär sig barn idag mängder med visuella symboler vid tidig ålder, som senare hjälper dem med bokstäverna och läsningen.De närmaste årtiondena förväntas migrationen öka kraftigt, vilket påverkar läskunnighetsarbetet framåt. En bra grund att bygga på är erfarenheterna av läsning från flerspråkiga familjer och samhällen, menar Eva Lindgren, som arbetar i en del av Sverige där finska, meänkieli och samiska språk har en självklar plats tillsammans med svenskan.Jag tänker så här att språk och kultur, det är ju nånting som är väldigt tätt sammankopplat med identitet, och vi vill ju alla att våra barn ska växa upp med starka och trygga identiteter. Och jag tror att både skolan och hemmet behöver hjälpas åt för att stötta barnen så dom får lära sig att både tala, skriva och läsa - på alla sina språk. För att dom ska kunna ta del fullt ut av sina kulturer och på så sätt utvecklas som trygga individer. Jag tänker också att skolan här har ett stort ansvar att visa föräldrar att alla språk är viktiga, och uppmuntra föräldrar och barn också för den delen att använda alla sina språk i hemmet, säger Eva Lindgren.Inom läskunnighetsforskningen diskuteras just betydelsen av vad vuxna signalerar för värderingar kring barnets språkanvändning, kommenterar Carina Fast. Om en lärare talar om tvåspråkighet som en tillgång påverkar det både barnets självkänsla och förmåga. Där existensen och närvaron av flera språk behandlas som en en självklarhet i undervisningen stimuleras barnens egen nyfikenhet på paralleller och strukturer mellan olika språk.Varje barn som lär sig läsa är en investering i ökad välfärd, bättre hälsa och en fungerande demokrati i världen. Därför är läsningen är ett fokusområde också i FN:s program för hållbar utveckling. Det internationella samfundets nya mål är bland annat att alla världens barn ha tillgång till utbildning på grundskolenivå år 2030.

Stadig flere kommuner rundt om i landet vårt vil ha det: Demenslandsbyer! Store samfunn der alle beboerne har demens - og hvor de fritt kan gå rundt og nyte felles parker, kafeer, restauranter og kino, innenfor et skjermet område. Det høres fint ut, men er det egentlig akkurat det samme som de store institusjonene vi la ned med Ansvarsreformen? mv: Siw Wikan, leder Bærum Høyre og fraksjonsleder bistand og omsorg, Øyvind Kirkevold, assisterende forskningssjef for Nasjonal kompetansetjeneste for aldring og helse, Tone Trøen( H) Helse- og sosialkomiteen på Stortinget, Henny Kinn, Universitetslektor ved Vernepleierutdanningen ved Universitetet i Tromsø. Programleder: Ellen Wesche Guttormsen.

Boken heter "Anställningsbarhet - Perspektiv från utbildning och arbetsliv" och gäst är författaren Gun Sparrhoff, Universitetslektor på Linköpings Universitet.Det talas ofta om anställningsbarhet som något självklart. Men vad har begreppet egentligen för innerbörd? I programmet pratar vi om betydelsen, konsekvenser och möjligheter med anställningsbarhet, ett fenomen som säger en hel del om den tid och den kultur vi lever i. Lyssna och få en kortversion av boken. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

"Forbered dere! Vi erklærer KRIG ! Det sier hackergruppa Anonymous i sine videoer på YouTube- iført hvite og sorte ansiktsmasker. Og krigen de snakker om, er mot alt fra Scientologikirka og Vatikanet, til terrorgruppa IS og pedofile nettverk. Men hvem ER de ? menneskene med maskene. Er de kyniske kriminelle, eller er dette i virkeligheten ungdommer som ikke helt har skjønt rekkevidden av det de driver med? Til Ekko- studio kommer en av de maskekledte. mv; "Hax" fra Anonymous Norge, og Universitetslektor ved institutt for informatikk ved UiO, Gisle Hannemyr. Programleder: Ellen Wesche Guttormsen