POPULARITY
1957 börjar Britta Aronsson som hushållerska hos familjen Collin och blir kvar i 53 år. Lotten Collin söker svar på varför hon blev kvar så länge. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Farfar ska snart fylla 90. Han pillar med sina frimärken och tillbringar eftermiddagarna på den exklusiva herrklubben Sällskapet. Och så planerar han för vad som ska hända med hans hushållerska Britta när han dör. Hon lagar mat, bakar och putsar kristallkronorna i sexrumsvåningen där de bor tillsammans. Men vem är hon egentligen – och varför har hon stannat i 53 år? Britta stiger av bussen i Bromma hösten 1957. Då har familjen Collin två barn. Ett år senare föds minstingen Fabian. Han ser till att Brittas kjolfåll inte sticker ut under rocken under promenaderna i Humlegården och handlar helgmaten med henne i Östermalmshallen. Han följer med henne till Västergötland på somrarna när hon åker tillbaka till gården för att hjälpa till med skörden. ”Fabian blev Brittas son”, säger farfar. Det blir en historia om hur två familjer flätas samman. Vem är det till slut som tar hand om vem? – När jag började spela in min farfar och hans hushållerska Britta 2008 hade RUT-reformen precis införts, berättar Lotten Collin. Pigdebatten rasade för fullt. Jag började fundera mer på Britta. Vem var hon egentligen? Varför hade hon stannat hos min farfar och farmor hela sitt liv? Britta var barnvakt även åt mig när jag var liten. Hon har lagat pannkakor till mig, borstat mina tänder, dragit min barnvagn. Ändå visste jag knappt vad hon hette i efternamn. Hon var bara Britta. Hon hade alltid varit där, och det kändes som att hon skulle stanna för alltid.Reporter Lotten CollinProducent Håkan EngströmSlutmix Tor Sigvardsson Produktion Stockholm 2023
P1:s veckomagasin om Sverige och världen politik, trender och analyser. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I första timmen:Efter den hätska ordväxlingen i Vita huset mellan presidenterna Trump och Zelenskyj möts Europas ledare i London för att försöka att rädda den transatlantiska enigheten om stödet till Ukraina – med flera av radions korrespondenter.Bör vi i orostider använda konst, kultur och hantverk som eskapism – eller som något konstruktivt? Reportage av Nina Benner.Kyrkor i El Paso höjer sina röster för migranter, men andra tycker att de politiserar bibeln. Rapport från vår latinamerikakorrespondent Lotten Collin.Krönika av Ulrika Knutson.Panelen med Göran Greider Dalademokraten, Zina Al-Dewany Aftonbladet och Tobias Wikström Dagens industri.I andra timmen:Igår var sista dagen för den 42 dagar långa vapenvilan i Gaza. Vad händer härnäst? Hör mellanösternkorrespondent Cecilia Uddén.Till veckan har Sverige varit med i Nato i ett år. Reportage av Mikael Eriksson.Vad betyder det hätska mötet i Vita huset för möjligheten till ett fredsavtal? Intervju med freds- och konfliktsprofessorn Isak Svensson.Islamister vinner mark i Bangladesh. Rapport från Naila Saleem New Delhi och Redwan Ahmed i Dhaka.Ikväll Oscarsgala i USA. Vi minns politiska utspel genom åren – och frågar oss hur världspolitiken kommer märkas under årets gala med USA-korrespondent Roger Wilson och P1 Kulturs filmkritiker Emma Engström.Kåseri av Emil Jensen.Programledare: Hélène BennoProducent: Mårten FärlinTekniker: Mikael Sarabi
Parkvakten Carolina arbetar på en av de artrikaste platserna på jorden, Farallones Colombia. Sen FARC-gerillan lade ner vapen har regnskogarna öppnats för illegala gruvor och avverkning. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Carolina Burbano Garcia berättar hur artrikedomen i Colombia hotas av illegala guldgruvor. Metoderna leder till att vattnet förorenas. Ett vatten som är livsviktigt för växt- och djurlivet och för städer som Cali som får sitt dricksvatten därifrån.Colombia vill satsa på att bevara sin natur och bygga upp en ekonomi baserad på turism. Men inne i skogarna råder fortfarande laglöshet på sina håll. Många fattiga bönder livnär sig på coca-odling, när det fortfarande saknas långsiktiga alternativ. I Klotet hörs: Sara Sällström, vetenskapsreporter, Lotten Collin, Latinamerikakorrespondent.Programledare: Marie-Louise KristolaProducent: Peter Normark
Linnea Wikblad blir gamer, dessa situationer borde förstöra äktenskap och så blir ditt hem fint! Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Hela veckans Morgonpasset i P3 hör du i Sveriges Radio Play.Linnea Wikblads "aahhh"-stunder under P3 Guld! Borde David Druid åka skridskor? Dricka ur sugrör! Lajva finsk sommarstuga! Situationer som borde förstöra äktenskap! Sydamerikakorren Lotten Collin är på plats vid USA:s södra gräns om Donald Trumps skärpta migrationspolitik som väckt starka reaktioner. Kevin "Kevins kvadratmeter" Florström vet hur ditt hem blir städat och fint! Matilda Rånge på P3 Nyheter rapporterar om Donald Trumps Gaza-förslag som fått ris och ros samt den sjuka klockupptäckten i Ljungby. Dagens obekväma falska hål om: Bufféer!Tidpunkter i avsnittet:13:40 Nyhetsfördjupning: Trumps Gaza-förslag.17:43 Lotten Collin vid USA:s södra gräns.45:20 Nyhetsfördjupning: Elever kan inte klockan.1:03:38 Matilda Rånges obekväma falska lilla hål: Den svåra frukostbuffén.1:19:25 Kevins kvadratmeter.Kapitellänkarna ovan leder till avsnittet utan musik i Sveriges Radio Play.Programledare: David Druid och Linnea Wikblad.
Palawan i Filippinerna lockar turister från hela världen. Men i det här paradiset sker en rovdrift på naturen. Här patrullerar skogsvaktare och miljöbeskyddare med fara för livet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Hotet har eskalerat mot miljöbeskyddare runt om i världen. De senaste tio åren har över 2000 miljöbeskyddare mördats. Kampen om naturresurserna sätter luppen på platserna med den allra rikaste naturen. Miljöer som dem i Palawan och Amazonas är nyckelplatser för att bromsa klimatförändringen och försvinnandet av djur och växtliv.Programmet är en repris från 4 oktober 2024.I Klotet hörs: Axel Kronholm, sydostasienkorrespondent SR, Lotten Collin, Latinamerikakorrespondent SR.Lyssna också på: Drömmarnas Amazonas av Lotten Collin:https://sverigesradio.se/avsnitt/1642705https://sverigesradio.se/avsnitt/1632282https://sverigesradio.se/avsnitt/1631057https://sverigesradio.se/avsnitt/1638063https://sverigesradio.se/avsnitt/1638108Programledare: Marie-Louise KristolaProducent: Peter Normark
Starlink ger teknikentreprenören Elon Musk makt att avgöra vem som får tillgång till satellit-internet. Och vem som ska stängas av. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Elon Musks bolag Starlink äger två tredjedelar av alla satelliter som cirklar runt jorden. Vissa talar om honom som en interntgud.Hans nya satellitbundna internet fungerar när annat nät slagits ut som i krigets Ukraina. Och på otillgängliga platser på jorden som regnskogens Amazonas som tidigare inte haft någon uppkoppling.Samtidigt väcker hans kontakt med personer som Trump, Putin och Xi Jingping farhågor kring hur Elon Musk använder sig av den här makten.Följ med till Amazonas i Brasilien, rebellkontrollerade områden i Myanmar och till Donetsk i Ukraina.Medverkande: Milton Mueller, professor i cybersäkerhetspolicy vid Georgia Tech university i Atlanta, USA, Jesse Rodrigues, lokal ledare i Amazonas, Pedro Ekman, ordförande för Intervoces, en organisation som verkar för att fler brasilianare ska få tillgång till internet, Joel Araújo, chef för den brasilianska miljömyndigheten Ibama, Yisou Tzeng chef för cybersäkerhetsavdelningen vid Taiwans Institute for National Defense and Security Research, Saw Tender, Karen-folkets politiske ledare i Myanmar, samt läkare, guldgrävare, lärare, spelande barn och alla andra som använder internet.Reportrar: Lubna El-Shanti, Ukrainakorrespondent, Axel Kronholm, Sydostasienkorrespondent, Lotten Collin, Latinamerikakorrespondent, Juliana Faddul, frilansare Brasilien.Programledare: Kajsa Boglindkajsa.boglind@sr.seProducent: Ulrika Bergqvistulrika.bergqvist@sr.seTekniker: Emilia Ström
Palawan i Filippinerna lockar turister från hela världen. Men i det här paradiset sker en rovdrift på naturen. Här patrullerar skogsvaktare och miljöbeskyddare med fara för livet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Hotet har eskalerat mot miljöbeskyddare runt om i världen. De senaste tio åren har över 2000 miljöbeskyddare mördats. Kampen om naturresurserna sätter luppen på platserna med den allra rikaste naturen. Miljöer som dem i Palawan och Amazonas är nyckelplatser för att bromsa klimatförändringen och försvinnandet av djur och växtliv.I Klotet hörs: Axel Kronholm, sydostasienkorrespondent SR, Lotten Collin, Latinamerikakorrespondent SR.Lyssna också på: Drömmarnas Amazonas av Lotten Collin:https://sverigesradio.se/avsnitt/1642705https://sverigesradio.se/avsnitt/1632282https://sverigesradio.se/avsnitt/1631057https://sverigesradio.se/avsnitt/1638063https://sverigesradio.se/avsnitt/1638108Programledare: Marie-Louise KristolaProducent: Peter Normark
Entreprenören Elon Musk ligger i fejd med flera demokratier på båda sidor om Atlanten. Bråket handlar om internets framtid och demokrati. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I Brasilien följer Lotten Collin en bloggare och en senator vars inlägg på X har stoppat plattformen i landet sedan Elon Musk vägrade att blockera deras konton.Forskare menar att även EU skulle kunna tvingas porta plattformar som inte följer regelverken - även om juridiken jobbar mer långsamt i Europa.Hatpropaganda och desinformation hotar det fria ordet. Men vem ska bestämma vad som är sant och vad som är falskt?I Storbritannien bidrog inlägg på nätet till de upplopp som skakade landet i augusti. Pontus Mattsson ger sig ut i spåren av förödelsen. Våldet riktades främst mot asylsökande och muslimer och flera personer har dömts till fängelse för saker de skrivit på plattformar som X. Bland de som väntar på sitt straff finns en 41-årig dagmamma.Medverkande: Simon Lindgren, professor i sociologi vid Umeå universitet, Måns Jonasson, expert vid Internetstiftelsen, Jasmine Enberg, internetanalytiker vid Emarkerter i Kalifornien, Oswaldo Eustaquio, bloggare från Brasilien vars sociala medier konton har blockerats, Tais Gasparian brasiliansk advokat med inriktning på yttrandefrihet, Marcos do Val, senator i Brasilien, Julia Pocze, jurist på tankesmedjan Ceps i Bryssel, Jacob Mchangama, forskare och chef för institutet The Future for Free Speech vid Vanderbilt universitetet i Nashville i USA.Reportar: Lotten Collin och Pontus MattssonTekniker: Jacob GustavssonProgramledare: Kajsa Boglindkajsa.boglind@sr.seProducent och reporter: Ulrika Bergqvistulrika.bergqvist@sr.seKlipp från: Sky News och Sveriges Radio P4 Sjuhärad.
Sen den fullskaliga invasionen av Ukraina inleddes har Konflikt träffat och följt en rad personer som vägrar släppa kampen och tron på en annan framtid. Här möter vi några av dom. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Konflikts redaktion består av Fernando Arias, Lotten Collin, Ulrika Bergqvist, Anja Sahlberg och Rouzbeh Djalaie. Nytt avsnitt efter sommaruppehållet släpps den 17 augusti 2024.
Turismen väntas nå högre höjder. Men hur ska vi kunna fortsätta resa utan att skada klimatet och människorna som bor i turistmagneterna? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ”Tourists go home!” sprayas det på allt fler husfasader runtom i Europa. Lokalbefolkning får nog av att tvingas ut ur sina städer av besökare. Lotten Collin åker Malaga där hyrorna i centrum rusat i höjden när lägenheter hyrs ut till turister, en stad där motståndet växer.Vad är det som gör att vi vill resa? David Rasmusson träffar professor Orvar Löfgren som studerat historien och drivkrafterna bakom turismen?De svenska fjällen har blivit ett allt populärare resmål, för populärt har det visat sig. Ulrika Bergqvist berättar om hur det gick till när Svenska turistföreningen fick ta det historiska beslutet att stänga anläggningar för att rädda naturen.Har man i det lilla asiatiska landet Bhutan hittat lösningen på hur man skapar en hållbar turism? Här tar man bara in mindre grupper besökare som guidas runt till olika sevärdheter. Men innebär det att resande bara blir för de rika? Naila Saleem vandrar i bergen i Bhutan.Så kommer vi kunna resa i framtiden om vi ska ta hänsyn till både klimatet och lokalbefolkningen? David Rasmusson intervjuar turismforskaren Stefan Gössling om vad som krävs för en hållbar turism.Medverkande: Rodrigo Urrestarazo, ekonom och turistforskare, Ana Chocano, regionalpolitiker Partido Popular, Curro Machuca, historiker och aktivist, Orvar Löfgren, professor emeritus Lunds universitet, Dieter Müller, professor kulturgeografi, Maria Ros-Hjelm, generalsekreterare Svenska Turismföreningen, Stefan Gössling, professor Linnéuniversitetet, Lobsang Nima, guide, Dorji Dhradhul, turistchef i Bhutan, Sonam Dendup, hotellägare, Jigme Tsering, Royal society for protection of nature.Programledare: Fernando Ariasfernando.arias@sverigesradio.seReportrar: Lotten Collin, Naila Saleem, Ulrika BergqvistTekniker: Sofie Ward, Jakob LalérProducent: David Rasmussondavid.rasmusson@sverigesradio.se
Övervakning, avlyssning, informationsdelning. En rad nya svenska lagar beskrivs som avgörande för att bekämpa gängkriminaliteten. Men är det verkligen ett tryggare samhälle som håller på att skapas? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Regeringen har senaste året kommit med flera nya lagförslag på övervakningsområdet, vissa har redan hunnit bli till lag, som att polisen nu får avlyssna personer utan konkret brottsmisstanke. Antalet övervakningskameror ska bli fem gånger fler och biometriska uppgifter mer tillgängliga för polisen. Fernando Arias har träffat mannen bakom förslagen, justitieminister Gunnar Strömmer.Lotten Collin besöker Huddinge kommun där man storsatsar på kamareaövervakning. Något som enligt kommunstyrelsen ska leda till ökad trygghet, men bland invånarna går åsikterna isär.Övervakningen hoppas politikerna ska vara en viktig del i bekämpandet av den grova gängkriminaliteten, en kriminalitet som beskrivs som krisartad. David Rasmusson och Anja Sahlberg tittar på två länder där nationella kriser blev startskottet för kraftigt utökad övervakning av medborgarna, USA och FrankrikeJust nu är både en majoritet av de politiska partierna och svenska folket för mer övervakning. Så har det inte alltid varit. Under FRA- debatten var både det politiska och folkliga motståndet starkt, David Rasmusson talar med Camilla Lindberg som var en av huvudpersonerna då.Vad är det som väntar oss i framtiden? Den teknologiska utvecklingen inom övervakningsområdet går snabbt och möjligheterna att ta reda på mer information om människor ökar hela tiden. Lotten Collin träffar företrädare för säkerhetsbranschen som vill att vissa grupper i samhället ska övervakas väldigt mycket för att andra ska slippa.Medverkande: Sara Heelge Vikmång (S), kommunstyrelsens ordförande Huddinge, Mejsa Jalloul, boende Flemmingsberg, Gunnar Strömmer (M), justitieminister, George Terwilliger, före detta vice justitieminister USA, Patrick Eddington, analytiker Cato institute, Vanessa Codaccioni, statsvetare, Katia Roux, franska Amnesty, Fredrik Bergman Evans, chef Centrum för Rättvisa, Camilla Lindberg, före detta riksdagsledamot, Peter Lischnerski, ISG Nordics, Martin Bergling, SIG Security, Conny Larsson, SIG Security.Programledare: Lotten Collinlotten.collin@sr.seReportrar: Fernando Arias, Anja SahlbergTekniker: Ludvig Widman, Maria StillbergProducent: David Rasmussondavid.rasmusson@sr.se
Konflikts nyårsspecial blickar tillbaka på ett år präglat av eskalerande gängvåld. Är hårdare tag enda vägen framåt nu? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Konflikts har under året som gått gjort flera program som berört det grova våldet kopplat till den organiserade gängbrottsligheten.Hör råden till Sverige från politiker i El Salvador som satsat på extremt hårda tag för att få bukt med gängen. Men till vilket pris?I Sverige har regeringen öppnat för ungdomsfängelser, Konflikt besöker Täbyanstalten för att få en bild av vad som kan vänta när Sverige börjar fängsla barn som begått de grövsta brotten.Sverige vill införa ungdomsfängelserI linje med regeringens hårdare tag mot gängen vill regeringen göra det enklare för kommuner att sätta upp övervakningskameror. Huddinge kommun har satsat stort, men där är invånarna kluvna till övervakningen.Konflikt har följt Kadalina, som vi kallar henne, sedan hennes son sköts till döds i en av alla gängkonflikter som plågat Sverige under året som gått. Hon tycker att regeringen gör rätt som nu vill införa hårdare straff och ungdomsfängelser. Vi träffar också Hansi Stafbom, som driver ett privat säkerhetsföretag som fått mer att göra nu när också anhöriga, som Kadalina, blivit måltavlor i pågående gängkonflikter.Men när allt fler ropar på hårdare tag nu så finns det de som påminner om att det inte är hela svaret, Konflikt träffar polismästare Karin Götblad. Konflikts redaktion: Lotten Collin, Fernando Arias, Ulrika Bergqvist, Anja Sahlberg
Turismen väntas nästa år nå högre höjder än före pandemin. Men hur ska vi kunna fortsätta resa utan att skada klimatet och människorna som bor i turistmagneterna? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ”Tourists go home!” sprayas det på allt fler husfasader runtom i Europa. Lokalbefolkning får nog av att tvingas ut ur sina städer av besökare. Lotten Collin åker Malaga där hyrorna i centrum rusat i höjden när lägenheter hyrs ut till turister, en stad där motståndet växer.Vad är det som gör att vi vill resa? David Rasmusson träffar professor Orvar Löfgren som studerat historien och drivkrafterna bakom turismen?De svenska fjällen har blivit ett allt populärare resmål, för populärt har det visat sig. Ulrika Bergqvist berättar om hur det gick till när Svenska turistföreningen fick ta det historiska beslutet att stänga anläggningar för att rädda naturen.Har man i det lilla asiatiska landet Bhutan hittat lösningen på hur man skapar en hållbar turism? Här tar man bara in mindre grupper besökare som guidas runt till olika sevärdheter. Men innebär det att resande bara blir för de rika? Naila Saleem vandrar i bergen i Bhutan.Så kommer vi kunna resa i framtiden om vi ska ta hänsyn till både klimatet och lokalbefolkningen? David Rasmusson intervjuar turismforskaren Stefan Gössling om vad som krävs för en hållbar turism.Medverkande: Rodrigo Urrestarazo, ekonom och turistforskare, Ana Chocano, regionalpolitiker Partido Popular, Curro Machuca, historiker och aktivist, Orvar Löfgren, professor emeritus Lunds universitet, Dieter Müller, professor kulturgeografi, Maria Ros-Hjelm, generalsekreterare Svenska Turismföreningen, Stefan Gössling, professor Linnéuniversitetet, Lobsang Nima, guide, Dorji Dhradhul, turistchef i Bhutan, Sonam Dendup, hotellägare, Jigme Tsering, Royal society for protection of nature.Programledare: Fernando Ariasfernando.arias@sverigesradio.seReportrar: Lotten Collin, Naila Saleem, Ulrika BergqvistTekniker: Sofie Ward, Jakob LalérProducent: David Rasmussondavid.rasmusson@sverigesradio.se
1957 börjar Britta Aronsson tjänstgöra som hushållerska hos familjen Collin. Hon blir kvar i 53 år. Varför stannade hon så länge? Lotten Collin söker svar i sin släkts historia. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Farfar ska snart fylla 90. Han pillar med sina frimärken och tillbringar eftermiddagarna på den exklusiva herrklubben Sällskapet. Och så planerar han för vad som ska hända med hans hushållerska Britta när han dör. Hon lagar mat, bakar och putsar kristallkronorna i sexrumsvåningen där de bor tillsammans. Men vem är hon egentligen – och varför har hon stannat i 53 år? Britta stiger av bussen i Bromma hösten 1957. Då har familjen Collin två barn. Ett år senare föds minstingen Fabian. Han ser till att Brittas kjolfåll inte sticker ut under rocken under promenaderna i Humlegården och handlar helgmaten med henne i Östermalmshallen. Han följer med henne till Västergötland på somrarna när hon åker tillbaka till gården för att hjälpa till med skörden. ”Fabian blev Brittas son”, säger farfar. Det blir en historia om hur två familjer flätas samman. Vem är det till slut som tar hand om vem? – När jag började spela in min farfar och hans hushållerska Britta 2008 hade RUT-reformen precis införts, berättar Lotten Collin. Pigdebatten rasade för fullt. Jag började fundera mer på Britta. Vem var hon egentligen? Varför hade hon stannat hos min farfar och farmor hela sitt liv? Britta var barnvakt även åt mig när jag var liten. Hon har lagat pannkakor till mig, borstat mina tänder, dragit min barnvagn. Ändå visste jag knappt vad hon hette i efternamn. Hon var bara Britta. Hon hade alltid varit där, och det kändes som att hon skulle stanna för alltid.Reporter Lotten CollinProducent Håkan EngströmSlutmix Tor Sigvardsson Produktion Stockholm 2023
Övervakning, avlyssning, informationsdelning. Den svenska regeringen förbereder en rad lagar som beskrivs som avgörande för att bekämpa gängkriminaliteten. Men är det verkligen ett tryggare samhälle som håller på att skapas? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Regeringen har senaste året kommit med flera nya lagförslag på övervakningsområdet, vissa har redan hunnit bli till lag, som att polisen nu får avlyssna personer utan konkret brottsmisstanke. Antalet övervakningskameror ska bli fem gånger fler och biometriska uppgifter mer tillgängliga för polisen. Fernando Arias har träffat mannen bakom förslagen, justitieminister Gunnar Strömmer.Lotten Collin besöker Huddinge kommun där man storsatsar på kamareaövervakning. Något som enligt kommunstyrelsen ska leda till ökad trygghet, men bland invånarna går åsikterna isär.Övervakningen hoppas politikerna ska vara en viktig del i bekämpandet av den grova gängkriminaliteten, en kriminalitet som beskrivs som krisartad. David Rasmusson och Anja Sahlberg tittar på två länder där nationella kriser blev startskottet för kraftigt utökad övervakning av medborgarna, USA och FrankrikeJust nu är både en majoritet av de politiska partierna och svenska folket för mer övervakning. Så har det inte alltid varit. Under FRA- debatten var både det politiska och folkliga motståndet starkt, David Rasmusson talar med Camilla Lindberg som var en av huvudpersonerna då.Vad är det som väntar oss i framtiden? Den teknologiska utvecklingen inom övervakningsområdet går snabbt och möjligheterna att ta reda på mer information om människor ökar hela tiden. Lotten Collin träffar företrädare för säkerhetsbranschen som vill att vissa grupper i samhället ska övervakas väldigt mycket för att andra ska slippa.Medverkande: Sara Heelge Vikmång (S), kommunstyrelsens ordförande Huddinge, Mejsa Jalloul, boende Flemmingsberg, Gunnar Strömmer (M), justitieminister, George Terwilliger, före detta vice justitieminister USA, Patrick Eddington, analytiker Cato institute, Vanessa Codaccioni, statsvetare, Katia Roux, franska Amnesty, Fredrik Bergman Evans, chef Centrum för Rättvisa, Camilla Lindberg, före detta riksdagsledamot, Peter Lischnerski, ISG Nordics, Martin Bergling, SIG Security, Conny Larsson, SIG Security.Programledare: Lotten Collinlotten.collin@sr.seReportrar: Fernando Arias, Anja SahlbergTekniker: Ludvig Widman, Maria StillbergProducent: David Rasmussondavid.rasmusson@sr.se
Konflikt blickar tillbaka på året som gått sedan Sverige ansökte om medlemskap i Nato och signerade det så kallade trepartsavtalet. Hur långt är Sverige berett att gå för att möta Turkiets krav? Programledare: Anja Sahlberganja.sahlberg@sr.seReportrar: Firas Jonblat, Lotten Collin, Fernando Arias, Besir Kavak, Filip KotsambouikidisTekniker: Jacob Gustavsson
Hur jobbar andra länder jobbar mot gängkriminalitet följ med till Italien som vunnit viktiga segrar mot maffian, och El Salvador som halverat antalet mord genom att ta till hårda tag. P4 Världens programserie fortsätter om hur andra länder tacklar gängkriminaliteten, som är ett växande problem i Sverige. I början av året inledde Stockholmspolisen en särskild händelse för att få stopp på en våldspiral som började runt jul. Våldsspiralen har fortsatt med med otäcka skjutningar och sprängningar mot lägenheter och radhusområden - i flera fall där det bor människor som inte har något med gängen att göra. Våldet är inte bara ett Stockholmsfenomen eller storstadsfenomen utan något som sprider skräck från Norrland till Skåne. Så jobbar andra länder mot gängkriminalitetGängkriminaliteten är utbredd över hela världen och polis och myndigheter hanterar våldet på olika sätt. Hör tidigare Sydeuropakorrespondenten Margareta Svensson om hur den moderna maffian motarbetas i Italien och hur ''babygängen'' breder ut sig. Tyskland jämförs ofta med Sverige där rapporter visar att antalet skjutningar minskar i Tyskland samtidigt som de ökar i Sverige. Men samtidigt sker ett stort antal knivdåd i Tyskland. Tysklandskorresponent Daniel Alling berättar om den tyska våldsspiralen. I El Salvador har det höga antalet mord halverats genom hårda metoder som också lett till att oskyldiga döms till långa fängelsestraff. Konflikts programledare Lotten Collin har besökt landet där 12-åringar kan dömas till 20-års fängelse. I vårt grannland Norge finns en oro för att den svenska gängkriminaliteten tar sig över gränsen. Samtidigt har en svensk modell där utsatta områden pekas ut kopierats för att hantera de norska gängen. Hör vår utrikesreporter Trygve Ulriksén Skogseth om den norska rädslan för att gå i Sveriges fotspår när det gäller gängkriminalitetens utbredning.
Konflikt i exklusiv intervju med företaget bakom spionprogrammet Pegasus, som hittats i journalisters, politikers och dissidenters telefoner världen över. Hör om en industri som växer rekordsnabbt och med det ökade risker för oss alla. Spionprogram som Pegasus är ett värdefullt verktyg för brottsbekämpande myndigheter runtom i världen. Men flera avslöjanden visar att Pegasus hamnat i fel händer och använts för att övervaka journalister, människorättsaktivister och meningsmotståndare världen över. Konflikt har som en av få redaktioner fått en intervju med cybervapenföretaget NSO Group och dyker samtidigt djupare ner i frågan om varför Israel blivit så framgångsrikt på det här området, och vilket ansvar landet har för att oliktänkande övervakas i allt större utsträckning.Går det att reglera spionprogrammen?Skandal efter skandal har rullats upp inom EU, där olika spionprogram hittats i politikers och journalisters telefoner, till exempel den grekiske grävjournalisten Thanasis Koukakis. Går det här att reglera på EU-nivå? Möt Europaparlamentarikern som försöker.I Sverige finns numera ett lagrum att använda spionprogram som Pegasus inom ramen för lagen om hemlig dataavläsning, HDA. Hur stor är risken att sådana här program missbrukas även här?Medverkande: Chaim Gelfand, en av NSO Groups chefsjurister, John Scott Railton, Citizen Lab, Oscar Martinéz, journalist på tidningen El Faro i El Salvador, som nu har stämnt NSO Group efter att intrång med Pegasus upptäckts i hans och andra kollegors telefoner, Wesam Ahmad på den palestinska MR-organisationen al-Haq, Isac Ben-Israel, chef för Tel Aviv-universitets cyberforskningscenter, Thanasis Koukakis, grekisk grävjournalist vars telefon infekterats med det israelisktillverkade spionprogrammet Predator, Sophie Int Veld, nederländsk Europaparlamentariker som försöker reglera spionprogrammens utbredning inom EU, Charlotte von Essen, chef för svenska Säkerhetspolisen, Rolf Rosenvinge, grundare och vd för företaget Paliscope, som hjälper brottsbekämpande myndigheter världen över att analysera och förstå den data som samlats in genom till exempel telefonerProgramledare: Fernando Arias fernando.arias@sr.seReportrar: Edgar Mannheimer, Lotten Collin, Tilda JohnssonTekniker: Tim KellermanProducent: Anja Sahlberg
Om kris i kryptovärlden och drömmen om Bitcoin Beach. Följ med till El Salvador som blev först i världen att införa krypto som valuta. Konflikt landar på en strand i El Salvador som blivit kryptofantasternas nya paradis. Landet lockar bitcoinentreprenörer med skattelättnader och en guldglittrande stad formad som ett B.Lotten Collin får en exklusiv intervju med Mike Peterson, amerikanen som myntade begreppet Bitcoin Beach och inspirerade presidenten att införa krypto tillgången som officiell valuta vid sidan av dollarn. Hur blev det sen?Kryptoprofil döms till fängelse Det senaste året har kriserna avlöst varandra i kryptovärlden där värdet på tillgångarna har störtdykt. Samtidigt hårdnar regelverken till skydd för konsumenterna och i flera rättstvister ställs nu kryptoentusiaster inför rätta.Hör den svenske kryptoprofilen Linus Dunkers som dömdes till 14 månaders fängelse för skattebrott i tingsrätten i december men nu överklagar straffet.Om en global kamp mellan kryptoentusiasternas framtidsutopi och krav på ökade regleringar av kryptokarusellen.Medverkande: Mike Peterson, Bitcoinentreprenör i El Salvador, Per Nordqvist, kryptoexpert och ansvarig för Finansinspektionens innovationscenter, Stewart Fleming, ekonomijournalist och analytiker på tankesmedjan Chatham House, Linus Dunkers, IT-entreprenör, Katarina Mörnstad, kammaråklagare på Ekobrottsmyndigheten, Herman Bynkes, Latinamerikachef på e-handelsföretaget Bitrefill, Tatiana Marroquin, ekonom i El Salvador, Christian Cheguevara, kongressledamot i San Salvador och Yaya Fanusie, tidigare CIA-analytiker med fokus på krypto, nu expert på Center for a New American Security i Washington DC.Programledare och reporter: Lotten Collin lotten.collin@sr.seProducent och reporter: Ulrika Bergqvist ulrika.bergqvist@sr.seTekniker: Elin Hagman
Hanna Hellquist är trött på att bli känd. Christopher Garplind vill bara vara för sig själv. Matilda Rånge från P3 Nyheter pratar Spotify och ål. Jonas David pratar om franska Amiens som vill låna en tavla från Madonna. Lotten Collin från Konflikt berättar om problematiken med porrsajten Pornhub. Och är det någon som missat att artisten Promoe har klippt sig? Vi checkar läget med honom efter den omtalade snackisen! Programledare: Christopher Garplind och Hanna Hellquist.
Årets andra tisdag! David Druid älskar tjejer som har snowjoggers och Linnéa Wikblad lägger fram tesen att alla rödhåriga, både människor och djur, är kallevajsing på något sätt. Komikern Mårten Andersson hälsar på och imiterar Dr Alban för sista gången. Före detta Latinamerika-korren Lotten Collin berättar om Bolsonaro och hans anhängare. Dessutom rapporterar P3 Nyheters Babs Drougge om elstödspaket och att banker tjänar jättemycket pengar. Programledare: Linnéa Wikblad och David Druid
Ekots före detta Latinamerika-korre Lotten Collin berättar om det senaste som hänt i Brasilien. Vilka är det egentligen som har stormat kongressen, presidentpalatset och högsta domstolen och varför gjorde dom det? Lotten berättar också om när hon pratade med Bolsonaro i telefon och det kom fram att han är arg på Sverige. Programledare: David Druid och Linnéa Wikblad
Om modiga människor som står upp mot diktatur och krig. Konflikt sammanfattar året som gått med några av 2022 års bästa reportage. 2022 har varit ett år av motståndskamp. En kamp mot Putins invasion i Ukraina. Men vi har också sett människor trotsa moralpolisens metoder i Iran. Och kommunistpartiets hårda kontroll i Kina. I Konflikts nyårsspecial återvänder vi till några av de motståndskämpar våra reportrar mött under året, modiga människor som berättat sina historier för oss. Den 13 januari är vi tillbaka med ett rykande färskt Konflikt.Gott nytt år!Reportrar: Firas Jonblat, Lubna El Shanti, David Rasmusson, Lotten Collin, Nishtman Irandoust, Anja Sahlberg, Robin OlinProgramledare: Robin Olin robin.olin@sr.se
Kan kärnvapen nu komma att placeras i Sverige? Natointrädet har på nytt öppnat den svenska kärnvapendebatten. Vilken blir Sveriges nya roll i en kärnvapenallians? Sverige är på väg in i Nato. Världens mäktigaste försvarsallians, men också en kärnvapenallians. Både Sverige och Finland har deklarerat att man går in i förhandlingar utan några krav på undantag från att kärnvapen ska placeras på ländernas territorium. Möjligtvis kan Sverige i ett senare skede ansöka om ett undantag, om även Finland gör det har den svenska regeringen meddelat.Men Sverige har själva varit nära att utveckla en atombomb. Robin Ollin träffar Jan Prawits, som berättar om hur han av en slump blev anställd vid kärnvapenprogrammet på Försvarets forskningsanstalt, FOA på 1950-talet. Thomas Jonter, professor i internationella relationer, förklarar hur Sverige på ganska kort tid gick från att vara väldigt positivt inställt till kärnvapen, till att bli en röst i världen för nedrustning. Någon svensk bomb byggdes aldrig, men i norra Norrland gjordes provsprängningar som skulle simulera effekten av en atomsprängning. Skogsarbetaren Hadar Lundholm idag, berättar om när han fick extrajobb med att göra iordning sprängplatsen i Nausta. Men hur ser omvärlden på att vi nu går med i en kärnvapenallians? David Rasmusson intervjuar den Kremltrogne politiske analytikern Alexsej Muchin som är övertygad om att USA kommer tvinga Sverige att placera ut kärnvapen på svenskt territorium. Aaron Korewa vid den amerikanska tankesmedjan Atlantic Council avfärdar det som rysk paranoia och menar samtidigt att den svenska självbilden är överdriven. Sveriges bidrag till en fredligare värld har egentligen inte varit så stort anser han.En av dem som starkt bidragit till den bilden i Sverige är FN-veteranen Hans Blix som intervjuas av Lotten Collin. Under hela sin karriär har Hans Blix arbetat för att minska spridningen av kärnvapen i världen, en kamp där han menar att Sverige nu släppt sin ledande position. Hans Blix tycker att Sverige nu ska ansöka om ett förbud mot permanenta Nato-baser och kärnvapen på svensk mark i fredstid.Ett sådant undantag har två av de länder som var med och grundade Nato, våra grannar Danmark och Norge. Men i Norge finns det nu de som frågar sig hur mycket det undantaget är värt i praktiken när man nu öppnar upp för amerikanska militärbaser i landet. Trygve Ulriksen Skogseth reser till nordligaste Norge där flera baser nu byggs , Något som både bidrar till trygghet och väcker oro bland lokalbefolkningen.Programledare: Lotten Collin lotten.collin@sr.seReportrar: Robin Olin, Trygve Ulriksen SkogsethTekniker: Jacob GustavssonProducent: David Rasmusson david.rasmusson@sr.se
Konflikt möter de unga kineserna som vågar stå upp mot regimen och trotsa censuren. Hur stort hot är de egentligen för kommunistpartiets auktoritära styre? Bilden av Kinas nollcovidpolitik krackelerar Sedan coronavirusets utbrott har kommunistpartiet förmedlat bilden av nollcovidpolitiken som en framgångssaga i förhållande till hur övriga världen hanterade smittspridningen. Men parallellt med att den smittsamma Omikron-varianten började spridas i början av året så började bilden av Kinas strategi krackelera. När Omikron nådde Kinas största stad och ekonomiska centrum, Shanghai, infördes en extremt hård och lång lockdown, och la grunden för ett växande missnöje med nollcovidpolitiken.Protesterna tar fart efter tragedi i Ürümqi Efter en brand i ett bostadshus i Ürümqi i Xinjiang, där vittnen talar om att dörrar låsts med hänglås och blockerats i covidpolitikens spår, uutbröt protester på flera håll i Kina. En av de mest högljudda protesterna hölls i Shanghai, Konflikt får unika röster inifrån protesten, där en av de mest högljudda demonstranterna greps av polis.Regimkritiker och tidigare protestledare i exil känner hopp "Det känns som en revolution" säger Zhou Fengsuo, som var med och ledde protesterna vid Himmelska Fridens torg 1989. Nathan Law, som hade en framträdande i demokratiprotesterna i Hongkong, pekar på vikten att demonstranterna är teknikkunniga för att kunna undgå censuren och hålla liv i motståndet mot Xi Jinping och kommunistpartiet. Men han vet också att det kostar att stå upp mot regimen, det är hans egen berättelse ett bevis på.Uigurer i Sverige hoppas på att uigurernas förtryck inte glöms bort Konflikt träffar Ahmed Tursun i Sverige vars syster bodde i det bostadshus som började brinna i Ürümqi och som blev den tändande gnistan till protesterna. Uigurer i Sverige hoppas att uigurerna inte glöms bort när kineser i andra regioner kräver mer frihet.I Peking vågar få prata om protesterna När radions korrespondent försöker prata med Pekingbor om protesterna är de flesta väldigt försiktiga. Det finns ett visst missnöje med nollcovidpolitiken, men också förståelse. Medverkande: Zhou Fengsuo, en av ledarna i protesterna vid Himmelska Fridens torg, Nathan Law, regimkritiker från Hongkong i exil, Björn Cappelin, Utrikespolitiska Institutet, "Thomas", demonstrant som greps i Shanghai, Ahmed Tursun, uigur vars syster bodde i bostadshuset som började brinna i Ürümqi, Nijat Turcun, ordförande för uiguriska utbildningsföreningen, "Amina", uigur i Sverige, Pekingbor mflProgramledare: Robin Olin robin.olin@sr.seReportrar: Fernando Arias, Lotten Collin, Hanna Sahlberg, Björn Djurberg, Simon LeplâtreTekniker: Jacob GustavssonProducent: Anja Sahlberg anja.sahlberg@sr.se
Berättelsen om hur den tidigare militärkaptenen gick från vilt svingande politisk outsider till att bli ledare för världens femte största land. Redan under sin tid i armén upplever Jair Bolsonaro att hans hemland är på väg att utvecklas i helt fel riktning. Sedan dess har han ägnat större delen av sitt vuxna liv åt att längta tillbaka till militärdiktaturens Brasilien. P3 ID om Jair Bolsonaro är en historia om politiska och religiösa övertygelser. Det är också en berättelse om högerpopulism, skenande polarisering, klimatkamp, kulturkrig och kraften i sociala medier. I avsnittet medverkar Lotten Collin, programledare för Konflikt i P1 och tidigare Latinamerikakorrespondent på Sveriges Radio, och Henrik Brandão Jönsson, journalist, författare och Dagens Nyheters korrespondent i Sydamerika.Avsnittet gjordes av Studio Olga hösten 2022Programledare: Carl-Johan UlvenäsAvsnittsmakare: Hateff MousaviyanProducent: Vendela LundbergLjudmix: Fredrik NilssonKlippen i avsnittet är hämtade från AFP, BBC, Al Jazeera, Rede TV, Poder360, ABC News, SBT News, Bloomberg, TVPT, France24, Silas Malafaia Oficial (Youtube), Partido Social Liberal (Youtube), Felipe Vieira (Youtube) och Sveriges Radio.Boken "Beef, Bible & Bullets: Brazil in the age of Bolsonaro" av Richard Lapper och BBC:s dokumentärserie "Rise of the Bolsonaros" har varit till särskilt stor hjälp under researcharbete.
Samtidigt som extremväder blir allt vanligare blir ojämlikheten större. Så vem har råd att rädda sig i klimatförändringarnas tid? Konflikt ställer frågan vem som ska räddas och vad som ska offras i klimatförändringarnas tid? David Rasmusson åker till Falsterbonäset där en två mil lång och tre meter hög skyddsvall ska skydda välbärgade Skanör-Falsterbo från översvämningar. Men det 200 miljoner kronor dyra projektet har varit omdebatterat och har överklagats gång på gång. Skymd havsutsikt och att golfbanorna inte kommer skyddas har varit några av argumenten.Lotten Collin tar sig till Hallsberg som drabbades av kraftiga översvämningar 2015. Där utreder man fortfarande möjligheterna att skydda samhället, men har svårt att hitta resurser berättar kommunalrådet Magnus Andersson (S). Vissa kommuninvånare har tagit saken i egna händer och börjat skydda sina hus, medan andra överväger om de måste flytta från Hallsberg.Samtidigt varnar försäkringsbranschen att stigande havsnivåer och mer extremnivåer kan göra att det kommer finnas platser i Sverige där det inte kommer gå att försäkra sina hem. Staffan Moberg på branchorganisationen Svensk försäkring berättar att de svenska kommunerna har väldigt olika förutsättningar för att klara av klimatanpassningen och anser att staten inte tagit tag i problemet.Men hur kommer vår framtid se ut om vi inte gör något? Statsvetaren Ludwig Bengtsson Sonesson har tillsammans med kollegor på Lunds universitet tagit fram en ljudvandring med två scenarier som beskriver hur Falsterbonäset nästan utplånas under en vinterstorm 2072. Ljudvandringen, som även kan upplevas på andra stränder, finns här: https://www.climatefutures.lu.se/futurewalks/farval-falsterboI världen har det länge forskats på hur ojämlikhet och utsatthet för klimatförändringar hänger ihop. Professor Lori Peek vid Boulder University har undersökt effekterna av orkanen Katrina 2005, där man tydligt kan se att fattiga människor drabbades hårdast både före, under och efter naturkatastrofen.Men den här ojämlikheten har också fött motstånd. I Södra Frankrike , där vissa kommuner inte hade vatten i kranarna under värmeböljan i somras, fick golfklubbar undantag för att bevattna sina greener. Ett beslut som väckte både ilska och fick klimataktivister att fylla igen golfhålen med betong. Hör Konflikts Anja Sahlberg bli utslängd från en fransk golfklubb.Programledare: Lotten Collin lotten.collin@sr.seReporter: Anja SahlbergTekniker: Hanna Melander, Lisa AbrahamssonProducent: David Rasmusson david.rasmusson@sr.se
För att förstår hur Brasiliens president Jair Bolsonaro förändrat landet ger sig Konflikt ut på en resa. Hör om hotet mot demokratin, rädslan kopplat till nya vapenlagar och skövlingen i Amazonas. Anklagelser om valfusk och hotet mot demokratinPå söndag hålls den andra och avgörande omgången i presidentvalet i Brasilien, då Jair Bolsonaro ställs mot den tidigare presidenten, vänsterpolitikern Lula da Silva. I opinionsmätningarna är det jämt. Men liksom Donald Trump i USA så har Bolsonaro spridit rykten om att motståndarsidan kommer att försöka fuska och han har antytt att han inte tänker acceptera valresultatet ifall han förlorar. Konflikt träffar hans anhängare i huvudstaden Brasilia. Hör också Sylvia Costa, chefredaktör för politiktidningen Congresso Em Foco, som bevakat Bolsonaro ända sen han gjorde entré i politiken på 80-talet, och Oswaldo Eustaquilo, som brukar kallas Bolsonaros främste bloggare. Rädslan och Bolsonaros nya vapenlagarSedan Bolsonaro blev president för fyra år sedan har det blivit mycket enklare att skaffa ett vapen. I vapenaffären Mil Armas i förorten Nova Iguacu utanför Rio de Janeiro, träffar Konflikt en grupp nya vapenägare, som gick den korta kurs som krävs för att få en vapenlicens nu. Skövlingen av AmazonasRondonia i Amazonas är en delstat i Brasilien där Bolsonaro har väldigt starkt stöd. Men det är också en plats där den mest påtagliga fysiska förändringen av Brasilien under Bolsonaro tagit fart det är här frontlinjen i skövlingen av regnskogen nu går. Reporter och producent: Lotten Collin lotten.collin@sr.se Tekniker: Susanne Martinsson och Joar Jonsson Programledare: Robin Olin robin.olin@sr.se
Abortmotståndarna i USA jublade efter Högsta domstolens beslut i somras, och nu hoppas de på ännu strängare lagar. Men kan abortfrågan i själva verket leda till en framgångsvåg för Demokraterna i kongressvalet? Efter ett metodisk och tålmodigt arbete kunde abortmotståndarna i USA i somras skörda sin största seger när Högsta domstolen rev upp domslutet Roe v Wade. Flera amerikanska delstater har nu infört omfattande begränsningar i aborträtten och en tredjedel av alla amerikanska kvinnor har nu inte längre rätt att göra abort där de bor.Sveriges Radios USA-korrespondent Cecilia Khavar reser runt och träffar desperata kvinnor som nu tvingas resa långt för att kunna få en abort. Hon pratar också med abolitionisterna, de mest extrema abortmotståndarna. De är inte nöjda med den lagstiftning som nu finns och vill istället att både abortläkare och kvinnor som genomgår abort ska kunna dömas för mord.Men samtidig som abortmotståndarna känner sig stärkta av sina segrar så växer också motståndet mot dem. Robin Olin intervjuar Carol Downer som var en av pionjärerna i de underjordiska abortnätverk som fanns för över 50 år sedan. David Rasmusson tar kontakt med dagens motståndsrörelse som har har andra förutsättningar. Globalisering, internet och abortpiller har förenklat motståndet.Samtidigt som många delstater i USA infört hårda abortlagar har grannlandet i söder, Mexiko, gått åt andra hållet. Abort är nu lagligt i Mexiko och Lotten Collin intervjuar Verónica Cruz från organisationen Las Libres som nu hjälper kvinnor från USA till Mexiko för att kunna göra abort.Inför det stundande mellanårsvalet i USA har abort seglat upp som en viktig politisk fråga, och många tror att det kan gynna Demokraterna. Ledande republikaner börjar nu distansera sig från de mer extrema abortmotståndarna av rädsla för att förlora valet. Cecilia Khavar träffar Paul Waggoner ledamot i Kansas representanthus, en långvarig abortmotståndare som sponsras av olika pro life-grupper men som nu har svårare att svara på frågor om abort.Programledare: Robin Olin robin.olin@sr.seReportrar: Cecilia Khavar, Lotten Collin,Tekniker: Maria Bergström, Emilia Martin, Matilda ErikssonProducent: David Rasmusson david.rasmusson@sr.se
Det ryska mobiliseringsbeskedet har utlöst både protester och en flyktvåg ur landet. Blir trycket för stort för Kreml, eller kan det här vara draget som vänder Putins krigslycka i Ukraina? Tre gånger har Ryssland kallat in sin befolkning för att gå ut i krig: 1914, 1941 och så nu 2022. I Konflikt undersöker vi reaktionerna på Vladimir Putins beslut att mobilisera. Ett beslut som lett till både protester och att hundratusentals har flytt Ryssland. Anja Sahlberg pratar med 24-årige Mikhail från St. Petersburg som inte ser Putin som sin president. Genom att låtsas vara turist lyckades han fly in i Finland för att sedan ta sig vidare till Georgien. Där bor numera också 34-årige Oleg, som även han flydde mobiliseringen. Han fick hjälp av ett ukrainskt par att ta sig över gränsen.Men mobiliseringsbeskedet har inte bara lett till flykt utan också till protester, inte minst i delrepubliken Dagestan i södra Ryssland. Lotten Collin ringer upp 24-årige Rustam som greps under dramatiska former i samband med en demonstration och som därefter omedelbart kallades in till armén. Med hjälp av förklädnader håller han sig nu undan myndigheterna.Just protesterna i Dagestan och i angränsande Tjetjenien har en särskild politisk sprängkraft. I de här delarna av Ryssland har man sedan tidigare en konfliktfylld relation till Moskva, med en historia av separatistiska uppror och krav på självstyre. Grigorij Sjvedov, chefredaktör på tidningen Caucasian Knot intervjuas av Johanna Melén.Men trots missnöjet och de uppenbara politiska riskerna så valde Putin alltså trots allt att mobilisera. David Rasmusson pratar med den Kremltrogne politiske analytikern Alexsej Muchin, som jublar över mobiliseringsbeslutet. Protesterna ser han som mer eller mindre oproblematiska, den enda oron han har är att mobiliseringen kan ha kommit för sent.Oscar Jonsson, doktor i rysk krigsvetenskap på försvarshögskolan i Stockholm tror att det kan ta tid innan mobiliseringen ger effekt på slagfältet. Men han varnar samtidigt för att skratta för mycket åt videoklipp på berusade ryska rekryter med ålderdomlig utrustning. I Ryssland har man sedan Stalins dagar sagt att kvantitet också är en kvalitet.I Ukraina är det många som ser mobiliseringen som ett tecken på desperation från Putins sida. Men i byn Lukasjivka när gränsen till Belarus träffar Maria Persson Löfgren ukrainare som är rädda för att den ryska armén ska försöka ockupera området på nytt.Så hur ska vi i Europa då hantera frågan kring ryska män som flyr för att slippa ta till vapen? Det är något som EU just nu diskuterar. Samtidigt är det redan flera som har tagit sig hit. Robin Olin träffar 18-årige Andrej på ett kafé i Stockholm, som hoppas få stanna här i Sverige.Programledare: Robin Olin robin.olin@sr.seReportrar: Anja Sahlberg, Lotten Collin, Johanna Melén, Maria Persson LöfgrenTekniker: Stina FagerbergProducent: David Rasmusson david.rasmusson@sr.se
Invasionen av Afghanistan 2001 skulle befria landets kvinnor. Men hur gick det egentligen att kriga fram kvinnors rättigheter? Hör om "Sima" som försvann spårlöst under en demonstration, om landsbygdskvinnorna som hellre vill ha fred än frihet och aktivisten som vill att USA ber om förlåtelse. Medverkande: "Kobra", syster till "Sima", som försvann under en demonstration för kvinnors rättigheter i Herat den 6 september, Zeytun, Gulalai, Nazia, kvinnor som bor i Helmandprovinsen, Deepa Kumar, indisk-amerikansk docent i journalistik och författare som skrivit flera böcker om Afghanistan, Rada Akbar, afghansk konstnär och kvinnorättsaktivist, Sohaila Haidari, afghansk dataingenjör och kvinnorättsaktivist Programledare: Robin Olin robin.olin@sr.se Producenter: Anja Sahlberg och Lotten Collin anja.sahlberg@sr.se lotten.collin@sr.se Reportrar: Nanna Muus Steffensen och Shakila Edizada Tekniker: Jacob Lalér och Jacob Gustavsson
Vem lyssnar på barnen när skolor stängs och det varnas för en förlorad generation? Hör barn världen över som vill göra sina röster hörda och lyssna på Greta Thunberg om hur barn kan sätta agendan. Coronakrisen har satt fingret på en grundläggande demokratisk princip, att de som påverkas av beslut också ska få vara med och bestämma. Medverkande: Joseph, åtta år, Libanon, Charlotte Petri Gornitzka, assisterande generalsekreterare Unicef, Chari Impano, femton år i Malawi, Hazel Hassoun, elva år, Libanon, Oliver Holmberg elva år, Sverige, Greta Thunberg, Anton Föuli, Melina Jöback, Noemi Preizler, Emma Briggs, Fridays for future, Jonathan Josefsson, forskare Linköpings universitet, Pat Keefer rösträttsaktivist USA, Ixchel Arista, propagerar för att sextonåringar ska få rösta i USA. Reportrar: Caroline Kernen, Lotten Collin och Katja Magnusson Producent: Lotten Collin lotten.collin@sverigesradio.se Producent: Katja Magnusson katja.magnusson@sverigesradio.se Programledare: Robin Olin robin.olin@sverigesradio.se
För knappt ett år sedan tvingade coronaviruset muséerna att slå igen portarna. Sedan har det i stort sett varit stängt, men några få institutioner har ändå varit igång nästan hela tiden. Hur kan det komma sig? För knappt ett år sedan tvingade coronaviruset museerna att slå igen portarna. Sedan har det i stort sett varit stängt, men några få institutioner har ändå varit i gång nästan hela tiden. Hur kan det komma sig? När bjässar som exempelvis Moderna museet, Nationalmuseum, Bildmuseet, Världsmuseerna, Göteborg konstmuseum och Skansen, just nu håller stängt i väntan på nya besked från regeringen, har till exempel både Thielska galleriet och Prins Eugens Waldemarsudde i Stockholm öppet. Hur är det möjligt? P1 Kultur har bjudit in tre museichefer: Karin Sidén på Waldemarsudde, Patrik Steorn, Göteborgs konstmuseum och Peter Skogh, musiedirektör på Teknika museéet. De samtalar om lärdomarna från det gångna pandemiåret. Även P1 Kulturs Cecilia Blomberg medverkar. STORA OCH SMÅ FRÅGOR I TVÅ NYA BILDERBÖCKER Gogo undrar vad de väntar på i Anna Höglunds nya "Didi och Gogo väntar på bussen" i Naima Chahbouns och Magdalena Cavallins "Ingenting och allt" ställs frågan hur allt egentligen började. Jenny Teleman recenserar två nya bilderböcker där små frågor blir stora. Vad väntar vi på och vad kommer allt ifrån? MEXIKANSK SUCCÉROMAN NU PÅ SVENSKA "Orkansäsong" av mexikanska Fernanda Melchor - översatt av Hanna Nordenhök - är en studie i våld, förtryck, fattigdom och död. Romanen utspelar sig i en mexikansk by där ett brutalt mord på en person som kallas för Häxan, blir berättelsens nav. Fyra bybors historier om det som hänt och deras mardrömslika liv vävs ihop, det outhärdligt våldsamt och det kvinnorna som drabbas värst. Lotten Collin har läst "Orkansäsong" för P1 Kulturs räkning. DAGENS OBS Den Tobago-födda kanadensiska författaren M NourbeSe Philip debuterade som poet 1980, men har också en bakgrund som jurist. Något som antagligen kom till nytta när hon skrev sin uppmärksammade bok "Zong!" som publicerades 2008. Den utgår nämligen från den rättstvist som följde på massakern på slavskeppet med samma namn. Författaren Författaren och kritikern Khashayar Naderehvandi reflekterar över poesins möjlighet i ljuset av ett märkligt och mäktigt verk. Programledare: Gunnar Bolin Producent: Maria Götselius
Tidigare Latinamerika-korren Lotte Collin har spenderat största delen av sitt vuxna liv i Latinamerika och konflikten kring skövlingen av Amazonas har varit en av hennes mest bevakade frågor. I nya P1-serien, Drömmarnas Amazonas berättar hon om sin resa genom djungeln - konflikten mellan miljöpoliser och bönder, myten om jordens lunga och varför kokain är bättre för skogen än kött!
Nyordslistan 2020 domineras av coronapandemin. Hur ser trängseln ut i landet under mellandagsrean? Influencern Therese Lindgren strukturerar vardagen med en Bullet journal. Vi pratar med Jerringpris-kandidaten Victor Hedman och dagens gäst är Lotten Collin.
Efter sju år som Latinamerikakorrespondent flyttar Lotten Collin hem. Hennes sista kapitel är en reportageserie om Amazonas om motiven bakom skövlingen och hur vi i väst både drabbas av men också bidrar till regnskogens död. "Det är komplexa samband, men det är det som gör det spännande", säger Collin.
Det är många som vill åt regnskogens värden, vissa för att tjäna stora pengar eller bara klara livhanken, andra för att njuta av naturprakten eller hitta framtidens läkemedel. Hur hittar vi rätt väg att bevara naturen och arterna? Forskare säger att vi är inne i en massutrotning av arter, orsakad av människor. Vilka arter är det viktigast att vi försöker rädda? Går det ens att välja? Kanske behöver vi inte göra det, för det går inte att rädda en enskild art i längden utan att också rädda miljön den lever i med alla de andra arterna där, säger flera forskare i veckans avsnitt. En som mött konflikterna i världens artrikaste miljö är Sveriges Radios nyligen hemkomna latinamerikakorrespondent Lotten Collin, som gjort programserien Drömmarnas Amazonas. Hon berättar om forskaren som säger att en liten blomma räddade hans liv, om borgmästaren som blev populär genom att avverka skog, och om kvinnan som odlar ekologisk frukt och uppmanar andra till hållbar odling, och som lever under dödshot. Själv har Lotten Collin knappt hunnit njuta av naturen under alla resor genom Amazonas eftersom hon har behövt fokusera på de konflikter som hotar mångfalden. Vi hör också om gerillaaktivism mot växtblindhet, om varför karismatiska men ganska välmående däggdjursarter får mest bevarandepengar, och så möter vi naturjournalistikens grand old man, sir David Attenborough. Medverkande: Lotten Collin, tidigare latinamerikakorrespondent och Sara Sällström, reporter med fokus på biologisk mångfald Programledare: Lena Nordlund Producent: Björn Gunér Ljudtekniker: Janne Jutila
I Latinamerika skövlas regnskog och miljöaktivister hotas och attackeras. I detta avsnitt av OmVärlden podd möter vi förutom några av aktivisterna också biståndsarbetaren Anna Tibblin och journalisten Lotten Collin.
Vi flyger mindre och i länders förhandlingar om stora krispaket ställs krav på grön omställning. Kan pandemin vara en möjlighet för klimatarbetet? Medverkande: Jens Möller, Norgekorrespondent, Lotten Collin, korrespondent i Latinamerika, Marie-Louise Kristola, klimatkorrespondent, Danmarkskorrespondent David Rasmusson och Peder Gustafsson, korrespondent i Asien. Programledare: Pablo Dalence Producent: Viktor Mattsson Tekniker: Fabian Begnert Radiokorrespondenterna radiokorrespondenterna@sverigesradio.se
Lotten Collin och Samuel Larsson återvänder till Sverige efter flera år som korrespondenter i Afrika respektive Latinamerika. Vad kommer de att sakna mest? Medverkande: Lotten Collin, Latinamerikakorrespondent och Samuel Larsson, Afrikakorrespondent. Programledare: Pablo Dalence Producent: Viktor Mattsson Tekniker: Maria Stillberg Radiokorrespondenterna radiokorrespondenterna@sverigesradio.se Vill du höra mer? På onsdag 19 augusti släpps andra delen av Mitt liv som korre med Jens Möller, Norgekorrespondent, Kajsa Boglind, USA-korrespondent och Margareta Svensson, Sydeuropakorrespondent.
I veckans Människor och tro ska vi prata om hur frikyrkornas utbredning påverkat samhället, människorna och politiken och vad innebär för urbefolkning som i allt högre grad väljer pingströrelsen? Latinamerika är en kontinent där katolicismen länge har varit det dominerande trossamfundet men på senare tid har den utmanats på riktigt av otaliga frikyrkor som hela tiden växer fram. En av dessa nya kyrkorna är pingströrelsen som i Brasilien grundades av två svenskar 1911 och som i dag har omkring 20 miljoner medlemmar. I majoriteten av fallen är frikyrkorna mer konservativa i sin retorik än den katolska och med sin nyvunna makt över människorna har frikyrkorna även börjat påverka politiken. Ett exempel är Brasiliens president Bolsonaro som sökte och fick stöd av de s.k pentekostala rörelsen som pingstkyrkorna också kallas. Till vår hjälp har vi svenska pingströrelsen ledare Daniel Alm och Sverige Radios Latinamerika korrespondent Lotten Collin. Vår reporter tar oss också med på en pingstkyrkomässa i Brasilien. Programledare: Linda Thulin Reporter : Lari Honkanen Producent : Antonio de la Cruz
Som reporter blickar man ofta framåt mot nästa berättelse, nästa nyhet. I detta avsnitt blickar Latinamerikakorrespondent Lotten Collin bakåt och tar reda på vad som hände sedan, efter att reportagen sänts. Hör Juana i Colombia som lämnade Farc-gerillan och i dag lever helt annat liv, Zenaida Perez i Guatemala vars söner reste till USA för att försöka hitta jobb och skicka hem pengar och Mariza De Souza, sjuksköterskan på Amazonasfloden. Vi träffar också Imelda Gutierrez i Mexiko som kämpat mot bilfabrikernas miljöförstöring hennes by, läraren Zuleika Matamoros i coronakrisens Venezuela och toppolitikern Gabriela Montaño som flydde Bolivia tillsammans med tidigare president Evo Morales och som i dag lever i exil. Lotten Collin, Bogota lotten.collin@sverigesradio.se
Den pågående Coronapandemin slår hårt mot hela världen och påverkar människors liv i grunden. Men vilken roll har religionen i olika länder och hjälper eller stjälper den bekämpningen av viruset? Tacklar mindre sekulära länder än Sverige krisen på ett annat sätt än vad vi gör? Sveriges radios utrikeskorrespondenter Johan Mathis Sommarström i Mellanöstern, Lotten Collin i Latinamerika, Margareta Svensson i Sydeuropa, Kajsa Boglind i USA och Samuel Larsson i Afrika berättar från sin områden om kovändningar från regimer, presidenter som hävdar att viruset inte smittar i kyrkan, och människor som tycker att Gud spelar för liten roll i krishanteringen. Edgar Mannheimer ger oss också en aktuell bild av hur Jerusalem påverkats av Coronapandemin. Programledare: Linda Thulin Producent: Antonio de la Cruz
Mitt i coronakrisens djupaste tid försöker vi se de hoppfulla tecknen som ändå finns där. Från Berlin till Peking. Medverkande: Björn Djurberg, Peking, Caroline Salzinger, Berlin, Lotten Collin, Bogota och Ginna Lindberg, Washington.
Coronaviruset har slagit mot hela världen - vad gör ett land motståndskraftigt när krisen kommer? Konflikt ger sig ut på en resa genom Stockholm, som hittills drabbats värst av coronaviruset i Sverige, och blickar ut i världen till länder, som USA och Colombia, där nu ett varningsfinger höjs att de är särskilt sårbara, och riskerar att bli pandemins nya epicentrum. Medverkande: Christina Andersson, projektledare på Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap, professor emeritus Ann Enander vid Försvarshögskolan, Mary Travis Bassett, professor i folkhälsa på Harvard, Andreas Karlsson IT-analytiker och "prepper", Anna Maria Bounds, forskare i sociologi vid Queens College m.fl. Programledare: Robin Olin robin.olin@sr.se Producent: Anja Sahlberg anja.sahlberg@sr.se Reportrar: Ulrika Bergqvist, Ivar Ekman, Lotten Collin och Jenny Carolina Gonzalez Tekniker: Marie Persson och Brady Juvier
En rest från Pinochet det starkaste kravet från de chilenska demonstranterna var att landet ska få en ny grundlag. I slutet av april ska Chile folkomrösta om saken, och vem som i så fall ska skriva den. Säkerhetskontrollen in till senaten piper hejdlöst högt, och jag och Giorgio Jackson letar förgäves efter en tyst plats i kongressens entrésal. Giorgio hinner inte ta emot mig på sitt kontor han har bråttom till ett möte med kollegorna i vänsteralliansen Frente Amplio, som varit drivande i att kräva en ny grundlag. När man jämför Chiles grundlag med andra länders ser man tydligt hur rätten till privat egendom prioriteras över sociala och mänskliga rättigheter. Staten får bara gripa in när de privata aktörerna inte kan eller vill fylla samhällets behov, säger Giorgio Jackson. Chilenarna vill ha höjda pensioner, billigare sjukvård och gratis utbildning, det var grunden till protesterna. Och människor har insett att vår grundlag är ett hinder för att genomföra såna reformer, säger kongressledamoten Giorgio Jackson, som samtidigt är lite orolig för att människor har för stora förväntningar. En ny grundlag är trots allt bara en ny spelplan, spelarna är desamma, säger han. När över en miljon chilenare demonstrerade i Santiago i oktober var Ny grundlag det krav jag såg allra oftast på plakat i folkmassan. Chiles författning är en rest från Pinochets militärdiktatur och även om den redigerats flera gånger sen dess tycker många chilenare att den måste göras om från grunden. Men inte alla. Kongressledamoten Javier Macaya tänker rösta nej till en ny grundlag i folkomröstningen den 26 april. Jag vill behålla grundlagen vi har. Dels eftersom den försvarar individens rättigheter framför statens, och dels eftersom jag inte tror att flera års grundlagsdebatt kommer gynna Chile vare sig ekonomiskt eller socialt, säger Javier Macaya, kongressledamot för högerpartiet UDI. Partiet är en del av Sebastián Piñeras regeringskoalition. Visst, den nuvarande grundlagen kanske saknar legitimitet eftersom den kom till under Pinochet, men en ny grundlag kommer inte vara bättre, eftersom den tvingats fram av våldsamma demonstrationer och plundringar, säger Javier. Jag invänder att långtifrån alla demonstrationer varit våldsamma, och att kravet på en ny grundlag inte kommer från den minoritet som plundrat affärer. Oavsett så är det våldet som skrämde president Sebastián Piñera till att utlysa folkomröstningen, för att försöka få ett slut på protesterna, säger Javier Macaya. Hur övertygade du honom? frågar jag Gastón Gomez, på väg upp i hissen till hans advokatbyrå. Gaston vill inte svara på vad han sa under sitt privata möte med Sebastián Pinera, ett möte som enligt ryktena fick presidenten ändra sig och utlysa en folkomröstning om en ny grundlag. Gastón Gomez är författningsspecialist och sitter i den kommission som skrivit reglerna för den nya grundlagsprocessen. Förutom att rösta för eller mot en ny grundlag ska chilenarna också rösta om vem de i så fall vill ska skriva den antingen en församling som till hälften består av kongresspolitiker och till hälften av direktvalda, eller en församling som bara består av direktvalda representanter. Gastón tror på alternativ två. Häromdagen hörde jag två kvinnor på gatan. De diskuterade vilket av de två alternativen de ska rösta på, och den ena sa: jag tänker rösta på det utan politiker! Människor har inget förtroende för de traditionella politikerna, och den nya grundlagen behöver legitimitet, så jag tror det blir bäst om vi väljer en helt ny och förhoppningsvis representativ församling, med 155 chilenare från olika delar av samhället, säger Gastón Gomez. Samtidigt finns det många länder med grundlagar som skrivits under icke-demokratiska förhållanden. Kolla bara på USA. USA skrev sin grundlag under slaveriet, av bara rika kristna män. Och det är ingen som ifrågasätter den, tvärtom. I slutändan är det människorna som skapar jämlikhet, inte ett papper, säger advokaten Gastón Gomez. Lotten Collin, Santiago lotten.collin@sverigesradio.se
Brist på vatten är ett akut problem i många av världens stora städer, och i ett varmare klimat med mer torka ökar kampen om vattenresurserna. I Australien har man haft tre år av svår torka, som är en av orsakerna till de omfattande skogsbränder som härjat landet sedan före jul, och i den lilla staden Armidale riskerar vattnet att ta helt slut om något år. Men vattnet har redan tagit helt slut på andra håll tidigare. I indiska Chennai kom det plötsligt inget vatten ur kranarna i somras, och även i Kapstaden i Sydafrika har befolkningen tidigare levt med svår vattenbrist. Stora städer värst drabbade. Sveriges Radios latinamerikakorrespondent Lotten Collin har besökt den brasilianska megastaden Sao Paolo, med 21 miljoner invånare, där man nu letar nya vattenkällor många mil från staden, efter att de naturliga vattenkällorna i området asfalterats och byggts över. Inom några år finns det en risk för att vattnet ska ta slut helt här befarar Sao Paolo-bon Adriano Sampaio, som sa upp sig från sitt jobb för att leta efter dolda vattenkällor på heltid. Med ett ökat tryck på vattenresurserna ökar också risken för konflikter mellan länder. Ett sådant exempel rör floden Nilen i Afrika, där Etiopien bygger en gigantisk damm för vattenkraft, som gör att Egypten nedströms ser ett hot mot den egna vattenförsörjningen. Redan idag bor flera miljarder människor i områden som riskerar att drabbas av torka, och siffran kommer att öka kraftigt till år 2050. Så vad är lösningen? Avsaltning av havsvatten och återanvändning av avloppsvatten är några tekniska metoder som kan användas, men i grunden måste vi människor ändra vår användning av vatten, och helt enkelt bli mer sparsamma, enligt många experter. Gäster i programmet är Jenny Grönwall, vattenexpert från Siwi, Stockholm International Water Institute, och Peter Dahlqvist från Sveriges Geologiska Undersökning SGU. Programledare: Marie-Louise Kristola
Vad styr människors lust eller olust till att äta djur? Hur inverkar kultur, politik och moral på våra matvanor? Och hur påverkas klimatet? I veckans Radiokorrespondenterna följer ungkorrespondent Caroline Kernen med på japansk valjakt, och hon försöker beställa hamburgare av nötkött på McDonalds i Dehli. Och smakar hund, katt eller marsvin gott? Hör latinamerikakorrespondent Lotten Collin, asienkorrespondent Peder Gustavsson och kinakorrespondent Björn Djurberg om vad de helst inte äter om de blir bjudna på middag.
En julhälsning från Sveriges Radios korrespondent. Jag vet inte varför jag fick för mig att bjuda in till svensk jul i Bogotá. Kanske var det för att maten trots allt är den enda jultraditionen jag verkligen uppskattar och året innan hade minst sagt varit ett fiasko den colombianska familjen som bjöd in oss till stor släktjul i Cali beställde tveksam hämtmat från syltan på hörnet. Den här gången skulle det bli annorlunda. Jag var gravid, hungrig och ja, väldigt pepp. Jag och en svensk kompis på besök började planera säkert en månad i förväg. Jag bakade schackrutor, syltkakor, kolakakor och chokladsnittar. Jämförde de bästa recepten på vegobullar och gravlaxsås. Jagade ansjovis och snörpte på munnen när kassörskorna tog fram sardeller. Frågade runt över hela stan efter grovt rågmjöl. Så var det dags. Vi var sex personer. Vi hade mat för trettio. Mina vänner tittade undrande när jag gav strikta order om vilken ordning allt skulle ätas. Gravlaxen först, potatis, vegobullar, mer potatis, brysselkål och rödkål, mer potatis, janssons frestelse ja, det är ju också potatis. När det var grönkålpajens tur såg alla gravida ut. I Colombia liksom i stora delar av Latinamerika står maten inte i centrum på julafton. Visst, många äter kalkon, och alla länder har sina specialiteter i Colombia är det djupfriterade degbollar som under resten av året ligger och svettas i bageriernas uppvärmda glasmontrar men som under julen plötsligt uppgraderas till tradition. Men de flesta familjer följer ingen invand rutin, vilket kanske förklarar mina vänners märkliga blick när jag i förbifarten nämnde att Sveriges mest sedda program är en amerikansk anka som åker husvagn och andra disneyreliker som ingen av dem sett. Bristen på tradition förklarar också varför en hel drös kompisar som tackat nej till inbjudan plötsligt hör av sig runt midnatt när de tröttnat på sina respektive familjer och dyker upp för att äta och dricka oss ur huset. Den lugna julaftonskvällen blir plötsligt en nattlig orgie i mat och dryck, där snapsrusiga vänner slickar faten och förklarar att svenskarna må ha en överdriven fäbless för potatis i olika former men la tentación del señor Jansson är så oemotståndlig att de kan tänka sig att komma tillbaka nästa år igen. Lotten Collin, Latinamerikakorrespondent lotten.collin@sverigeradio.se
Hösten har präglats av protester i Latinamerika. Miljoner människor protesterar mot växande klyftor, mot politiker som inte lyssnar, och mot hur den råvaruexport som skapat tillväxt inte skapat det välstånd folket blivit lovade. Latinamerika är ett tydligt exempel på hur klimatkrisen och den växande ekonomiska ojämlikheten hänger ihop. Det märks i Colombia, där byar motsätter sig gruvutvinning och oljeprospektering i lokala folkomröstningar. I Ecuador, där slopade bensinsubventioner mötte starkt motstånd. I Chile, där presidenten tvingades ställa in FN:s klimatmöte efter omfattande protester. Och det märks i Bolivia, där högplatån drabbas hårt av en varmare planet. Radiokorrespondenterna sänds denna vecka från Chiles huvudstad Santiago. Gäster i programmet är Victor Galaz, docent i statsvetenskap och biträdande chef på Stockholm Resilience Centre, och Nina Gualinga, miljöaktivist som vunnit pris för sin kamp mot oljebolagen i Amazonas. Lotten Collin, Latinamerikakorrespondent lotten.collin@sverigesradio.se