Podcasts about lotten collin

FN:s klimattoppmöte i november närmar sig och Kina, Brasilien och Indien har börjat beskrivas som världens nya klimatledare. Men är de verkligen det? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. USA har lämnat Parisavtalet och det lämnar plats på världsscenen för andra aktörer.I det här avsnittet besöker vi ön i Amazondeltat som beskrivs som jaguarernas hemvist i Latinamerika. Samtidigt som Brasilien har tagit på sig värdskapet för FN:s klimattoppmöte i Amazonas, så har det statliga oljebolaget fått grönt ljus för att borra efter olja - just där.Vi hör också hur Kinas kommunistparti har tagit sig an klimatfrågan i landet med de överlägset största utsläppen.Och så landar vi i Indien, världens folkrikaste land, som också har uttryckt att de vill vara med och leda världens klimatarbete.Konflikt om de nya klimatstormakterna Brasilien, Kina och Indien. Som alla slits mellan långsiktiga miljösatsningar och viljan att snabbt öka levnadsstandarden för sina befolkningar. Vad avgör vilken väg de går och hur ska vi se på de här ländernas klimatengagemang?Medverkande: Tian Ruihua och Li Fula, Pekingbor, ”Fru Wang”, boende i Puh Tao -yuan, Kina, Björn-Ola Linnér, professor i internationell klimatpolitik vid Linköpings universitet, Elimarcos, deltar i ett projekt vid ICMbio (Instituto Chico Mendes de Conservação da Biodiversidade), Brasilien, Valdenira dos Santos, geolog vid Amapás federala universite, Clecio Luis, Amapás delstatsguvernör, Brasilien, Claudia Chalala, ekonom och chef för institutet för hållbar utveckling på Amapás federala universitet, Iranildo, chef vid ICMbio för forskningsstationen på ön Maracá, Bidikin, fiskare Amapá, Sushmita Barali och Bhaskar Shymal, boende i Tezpur i nordöstra Indien, Gautam Borra, bonde i Indiska regionen Assam i nordöstra Indien, Mihaela Papa, forskningschef på avdelningen för internationella studier på MIT i Boston, USA, där hon driver the BRICS lab.Programledare: Kajsa Boglindkajsa.boglind@sverigesradio.seReportrar: Moa Kärnstrand, Kinakorrespondent, Lotten Collin, Sydamerikakorrespondent, Naila Saleem, sydasienkorrespondent och Arnab Dutta, frilansjournalist i Indien.Producent: Johanna Sjöqvist Harlandjohanna.sjoqvist@sverigesradio.seTekniker: Calle Hedlund

mer om innehållet här nedanför: Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Hur långt är det till fredsförhandlingar mellan Ryssland och Ukraina?Hör Maria Persson Löfgren, SR:s tidigare Rysslandskorrespondent.Hör om komikern som turnerar i Ukraina. Ju närmare fronten desto galnare uppträdande. Reportage av Lubna El-Shanti.Rysslandsexperten Gudrun Persson har skrivit en ny bok om hur den ryska militära strategin har utvecklats genom historien.Vissa kallar det för Sveriges största konstutställning.I skuggan av Göteborgs stora infrastrukturprojekt Västlänken med alla problem, finns ett långt plank som utsmyckats av många konstnärer från olika länder.Reportage av Carina Holmberg.Krönika av Agri Ismaïl om AI:s vägar som äro outgrundligaPanelen om: tuffare tag mot stökiga elever, beskattning av rika och om livstidsstraffHör: Linda Jerneck, Expressen, Leonidas Aretakis, Flamman och Stig-Björn Ljunggren, Sydöstran.timme 2:Vänstervågen inför borgmästarvalet i New York. Zohran Mamdani är progressiv muslim och är demokraternas toppkandidat till posten. Han har rejäl medvind. Reportage: Ginna Lindberg.Om Argentinas president Milei röstas bort får det stora konsekvenser. Idag genomförs det mellanårsval i landet. Hör Lotten Collin, SR:s Latinamerikakorrespondent och Andrés Rivarola Puntigliano, professor i Latinamerikastuider vid Nordiska Latinamerikainstitutet.Tung röst i Gaza vill se Hamas inför rätta. Reportage av Johan-Mathias Sommarström.Sista dagen för Moderaternas arbetsstämma i Västerås. Så vill partiet kraftsamla inför valet.Hör Helena Gissén, Ekots politiska kommentator.Vävstugorna har blivit populära igen, nu firar en i Kirseberg i Malmö 50 år med en utställning.Reportage av Sara Assarsson.Satir med Radioskugga: skoldebatt, industriproblem och SverigekontraktKåseri av Mark Levengood om övergången till vintertidProgramledare: Jesper LindauProducent: Anders Diamant

P1:s veckomagasin om Sverige och världen politik, trender och analyser. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I första timmenJust nu råder en bräcklig vapenvila i Gaza. Nödhjälpen ska börja levereras, gisslan ska släppas och de decennier av återuppbyggnad som väntar ska kunna börja. Det är tanken, men ingen vet om det kommer att bli verklighet. Hör Sveriges Radios medarbetare i Gaza Sami Abu Salem, mellanösternkorrespondent Johan Mathias Sommarström, USA-korrespondent Ginna Lindberg och Karin Aggestam, professor i statsvetenskap och föreståndare för Centrum för Mellanösternstudier vid Lunds Universitet.I fredags tilldelades Nobels Fredspris den venezuelanske oppositionspolitikern Maria Corina Machado. Vår latinamerikakorrespondent Lotten Collin har följt och flera gånger mött Machado genom åren – och tecknar hennes porträtt i ett reportage.Över 100 år gamla inspelningar av svenska dialekter har gjorts tillgängliga i Institutet för språk och folkminnens arkivtjänst. Reportage av Lotta Myhrén.Krönika av Ulrika Knutson.Panelen med Somar Al Naher, Kolumnist Dagens ETC, Adam Cwejman, Göteborgsposten och Anders Lindberg, Aftonbladet.I andra timmenVad var avgörande för fredsöverenskommelsen för Gaza, vilka frågetecken kvarstår och hur är utsikterna för att freden ska hålla? Om det resonerar tidigare moderata utrikesministern och statsministern Carl Bildt tillsammans med tidigare socialdemokratiska utrikesministern och EU-kommissionären Margot Wallström.Följ med ner under ytan när arkeologer och historiker kartlägger byn Njuoravuolle, som sedan 60 år ligger 20 meter under ytan, vid ett av Vattenfalls vattenkraftverk. Reportage av Erica Sundén.Kan Hamlet lära oss något om vår samtid? Hör Dramatenchefen Mattias Andersson som sätter upp Hamlet under hösten, med undertiteln ”The death of theater”.Filippinernas tidigare president Rodrigo Duterte sitter häktad hos Internationella brottmålsdomstolen, men är trots det fortsatt älskad bland delar av befolkningen. inte minst i sina hemtrakter. Reportage av Axel Kronholm, korrespondent i Sydostasien.Satir med Radioskugga.Kåseri av Emil Jensen.Programledare: Jesper LindauProducent: Mårten FärlinTekniker: Andreas Johansson

..och ingen lösning i sikte - än Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Den amerikanska statsapparaten håller stängt och landets statsanställda får ut inte sina löner. Partierna skyller kaoset på varandra, men hur påverkas amerikanernas vardag när ”shutdown” råder?Samtidigt kommer uppgifter om att USA skulle planera att slå till mot knarksmugglare inne i Venezuela, vilket vore en kraftig upptrappning i det spända läget mellan länderna.Medverkande: Ginna Lindberg och Simon Isaksson, USA-korrespondenter, och Lotten Collin, LatinamerikakorrespondentProgramledare: Cecilia KhavarProducent: Anna PandolfiTekniker: Leonardo Welander

..och AI-genererad bild med presidenten skapar oro i Chicago Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det amerikanska försvarsdepartementet har döpts om till krigsdepartementet, stridsfartyg har skickats mot Venezuela och vad betyder egentligen den där AI-genererade bilden som fått många att fråga sig om Trump hotar Chicago med krig? Hör om detta men också den senaste händelseutvecklingen i Europa där ryska drönare skjutits ner av Nato-flyg i polskt luftrum - hur kommer USA att svara? Och så ska transpersoner förbjudas att köpa vapen.Medverkande: Ginna Lindberg, Sveriges Radios USA-korrespondent, Roger Wilson, programledare P1 Kultur och Lotten Collin, Sveriges Radios Latinamerikakorrespondent.Programledare Sara Stenholm.Producenter: Anna Roxvall och Anna Pandolfi

Bönor, bilar och kaffe blir storpolitik när Kina äter sig in på USA:s bakgård. Hör hur Trumps tullar ger Peking nya öppningar i Latinamerika. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Kina går på offensiven i Latinamerika och krokar arm med Brasilien i sin kamp för en ny världsordning. Att Kina investerar och söker inflytande i Latinamerika har varit ett faktum sedan länge, men Trumps handelskrig skapar plötsligt helt nya möjligheter för Peking och Kina ses i högre grad som ett starkt alternativ till USA. Washington ser samtidigt Kinas närvaro ”på sin egen bakgård” som ett problem, vilket gör Latinamerika till en arena för upptrappad rivalitet mellan stormakterna. Länder tvingas välja mellan Kina och USA och vissa, så som Mexiko, hamnar då i en rävsax.Medverkande: Moa Kärnstrand, Kinakorrespondent. Lotten Collin, Latinamerikakorrespondent. Hanna Sahlberg, Kinareporter. Programledare: Björn DjurbergProducent: Therese Rosenvinge

1957 börjar Britta Aronsson som hushållerska hos familjen Collin och blir kvar i 53 år. Lotten Collin söker svar på varför hon blev kvar så länge. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Farfar ska snart fylla 90. Han pillar med sina frimärken och tillbringar eftermiddagarna på den exklusiva herrklubben Sällskapet. Och så planerar han för vad som ska hända med hans hushållerska Britta när han dör. Hon lagar mat, bakar och putsar kristallkronorna i sexrumsvåningen där de bor tillsammans. Men vem är hon egentligen – och varför har hon stannat i 53 år? Britta stiger av bussen i Bromma hösten 1957. Då har familjen Collin två barn. Ett år senare föds minstingen Fabian. Han ser till att Brittas kjolfåll inte sticker ut under rocken under promenaderna i Humlegården och handlar helgmaten med henne i Östermalmshallen. Han följer med henne till Västergötland på somrarna när hon åker tillbaka till gården för att hjälpa till med skörden. ”Fabian blev Brittas son”, säger farfar. Det blir en historia om hur två familjer flätas samman. Vem är det till slut som tar hand om vem? – När jag började spela in min farfar och hans hushållerska Britta 2008 hade RUT-reformen precis införts, berättar Lotten Collin. Pigdebatten rasade för fullt. Jag började fundera mer på Britta. Vem var hon egentligen? Varför hade hon stannat hos min farfar och farmor hela sitt liv? Britta var barnvakt även åt mig när jag var liten. Hon har lagat pannkakor till mig, borstat mina tänder, dragit min barnvagn. Ändå visste jag knappt vad hon hette i efternamn. Hon var bara Britta. Hon hade alltid varit där, och det kändes som att hon skulle stanna för alltid.Reporter Lotten CollinProducent Håkan EngströmSlutmix Tor Sigvardsson Produktion Stockholm 2023

P1:s veckomagasin om Sverige och världen politik, trender och analyser. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I första timmen:Efter den hätska ordväxlingen i Vita huset mellan presidenterna Trump och Zelenskyj möts Europas ledare i London för att försöka att rädda den transatlantiska enigheten om stödet till Ukraina – med flera av radions korrespondenter.Bör vi i orostider använda konst, kultur och hantverk som eskapism – eller som något konstruktivt? Reportage av Nina Benner.Kyrkor i El Paso höjer sina röster för migranter, men andra tycker att de politiserar bibeln. Rapport från vår latinamerikakorrespondent Lotten Collin.Krönika av Ulrika Knutson.Panelen med Göran Greider Dalademokraten, Zina Al-Dewany Aftonbladet och Tobias Wikström Dagens industri.I andra timmen:Igår var sista dagen för den 42 dagar långa vapenvilan i Gaza. Vad händer härnäst? Hör mellanösternkorrespondent Cecilia Uddén.Till veckan har Sverige varit med i Nato i ett år. Reportage av Mikael Eriksson.Vad betyder det hätska mötet i Vita huset för möjligheten till ett fredsavtal? Intervju med freds- och konfliktsprofessorn Isak Svensson.Islamister vinner mark i Bangladesh. Rapport från Naila Saleem New Delhi och Redwan Ahmed i Dhaka.Ikväll Oscarsgala i USA. Vi minns politiska utspel genom åren – och frågar oss hur världspolitiken kommer märkas under årets gala med USA-korrespondent Roger Wilson och P1 Kulturs filmkritiker Emma Engström.Kåseri av Emil Jensen.Programledare: Hélène BennoProducent: Mårten FärlinTekniker: Mikael Sarabi

Parkvakten Carolina arbetar på en av de artrikaste platserna på jorden, Farallones Colombia. Sen FARC-gerillan lade ner vapen har regnskogarna öppnats för illegala gruvor och avverkning. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Carolina Burbano Garcia berättar hur artrikedomen i Colombia hotas av illegala guldgruvor. Metoderna leder till att vattnet förorenas. Ett vatten som är livsviktigt för växt- och djurlivet och för städer som Cali som får sitt dricksvatten därifrån.Colombia vill satsa på att bevara sin natur och bygga upp en ekonomi baserad på turism. Men inne i skogarna råder fortfarande laglöshet på sina håll. Många fattiga bönder livnär sig på coca-odling, när det fortfarande saknas långsiktiga alternativ. I Klotet hörs: Sara Sällström, vetenskapsreporter, Lotten Collin, Latinamerikakorrespondent.Programledare: Marie-Louise KristolaProducent: Peter Normark

Linnea Wikblad blir gamer, dessa situationer borde förstöra äktenskap och så blir ditt hem fint! Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Hela veckans Morgonpasset i P3 hör du i Sveriges Radio Play.Linnea Wikblads "aahhh"-stunder under P3 Guld! Borde David Druid åka skridskor? Dricka ur sugrör! Lajva finsk sommarstuga! Situationer som borde förstöra äktenskap! Sydamerikakorren Lotten Collin är på plats vid USA:s södra gräns om Donald Trumps skärpta migrationspolitik som väckt starka reaktioner. Kevin "Kevins kvadratmeter" Florström vet hur ditt hem blir städat och fint! Matilda Rånge på P3 Nyheter rapporterar om Donald Trumps Gaza-förslag som fått ris och ros samt den sjuka klockupptäckten i Ljungby. Dagens obekväma falska hål om: Bufféer!Tidpunkter i avsnittet:13:40 Nyhetsfördjupning: Trumps Gaza-förslag.17:43 Lotten Collin vid USA:s södra gräns.45:20 Nyhetsfördjupning: Elever kan inte klockan.1:03:38 Matilda Rånges obekväma falska lilla hål: Den svåra frukostbuffén.1:19:25 Kevins kvadratmeter.Kapitellänkarna ovan leder till avsnittet utan musik i Sveriges Radio Play.Programledare: David Druid och Linnea Wikblad.

Palawan i Filippinerna lockar turister från hela världen. Men i det här paradiset sker en rovdrift på naturen. Här patrullerar skogsvaktare och miljöbeskyddare med fara för livet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Hotet har eskalerat mot miljöbeskyddare runt om i världen. De senaste tio åren har över 2000 miljöbeskyddare mördats. Kampen om naturresurserna sätter luppen på platserna med den allra rikaste naturen. Miljöer som dem i Palawan och Amazonas är nyckelplatser för att bromsa klimatförändringen och försvinnandet av djur och växtliv.Programmet är en repris från 4 oktober 2024.I Klotet hörs: Axel Kronholm, sydostasienkorrespondent SR, Lotten Collin, Latinamerikakorrespondent SR.Lyssna också på: Drömmarnas Amazonas av Lotten Collin:https://sverigesradio.se/avsnitt/1642705https://sverigesradio.se/avsnitt/1632282https://sverigesradio.se/avsnitt/1631057https://sverigesradio.se/avsnitt/1638063https://sverigesradio.se/avsnitt/1638108Programledare: Marie-Louise KristolaProducent: Peter Normark

Starlink ger teknikentreprenören Elon Musk makt att avgöra vem som får tillgång till satellit-internet. Och vem som ska stängas av. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Elon Musks bolag Starlink äger två tredjedelar av alla satelliter som cirklar runt jorden. Vissa talar om honom som en interntgud.Hans nya satellitbundna internet fungerar när annat nät slagits ut som i krigets Ukraina. Och på otillgängliga platser på jorden som regnskogens Amazonas som tidigare inte haft någon uppkoppling.Samtidigt väcker hans kontakt med personer som Trump, Putin och Xi Jingping farhågor kring hur Elon Musk använder sig av den här makten.Följ med till Amazonas i Brasilien, rebellkontrollerade områden i Myanmar och till Donetsk i Ukraina.Medverkande: Milton Mueller, professor i cybersäkerhetspolicy vid Georgia Tech university i Atlanta, USA, Jesse Rodrigues, lokal ledare i Amazonas, Pedro Ekman, ordförande för Intervoces, en organisation som verkar för att fler brasilianare ska få tillgång till internet, Joel Araújo, chef för den brasilianska miljömyndigheten Ibama, Yisou Tzeng chef för cybersäkerhetsavdelningen vid Taiwans Institute for National Defense and Security Research, Saw Tender, Karen-folkets politiske ledare i Myanmar, samt läkare, guldgrävare, lärare, spelande barn och alla andra som använder internet.Reportrar: Lubna El-Shanti, Ukrainakorrespondent, Axel Kronholm, Sydostasienkorrespondent, Lotten Collin, Latinamerikakorrespondent, Juliana Faddul, frilansare Brasilien.Programledare: Kajsa Boglindkajsa.boglind@sr.seProducent: Ulrika Bergqvistulrika.bergqvist@sr.seTekniker: Emilia Ström

Palawan i Filippinerna lockar turister från hela världen. Men i det här paradiset sker en rovdrift på naturen. Här patrullerar skogsvaktare och miljöbeskyddare med fara för livet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Hotet har eskalerat mot miljöbeskyddare runt om i världen. De senaste tio åren har över 2000 miljöbeskyddare mördats. Kampen om naturresurserna sätter luppen på platserna med den allra rikaste naturen. Miljöer som dem i Palawan och Amazonas är nyckelplatser för att bromsa klimatförändringen och försvinnandet av djur och växtliv.I Klotet hörs: Axel Kronholm, sydostasienkorrespondent SR, Lotten Collin, Latinamerikakorrespondent SR.Lyssna också på: Drömmarnas Amazonas av Lotten Collin:https://sverigesradio.se/avsnitt/1642705https://sverigesradio.se/avsnitt/1632282https://sverigesradio.se/avsnitt/1631057https://sverigesradio.se/avsnitt/1638063https://sverigesradio.se/avsnitt/1638108Programledare: Marie-Louise KristolaProducent: Peter Normark

Entreprenören Elon Musk ligger i fejd med flera demokratier på båda sidor om Atlanten. Bråket handlar om internets framtid och demokrati. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I Brasilien följer Lotten Collin en bloggare och en senator vars inlägg på X har stoppat plattformen i landet sedan Elon Musk vägrade att blockera deras konton.Forskare menar att även EU skulle kunna tvingas porta plattformar som inte följer regelverken - även om juridiken jobbar mer långsamt i Europa.Hatpropaganda och desinformation hotar det fria ordet. Men vem ska bestämma vad som är sant och vad som är falskt?I Storbritannien bidrog inlägg på nätet till de upplopp som skakade landet i augusti. Pontus Mattsson ger sig ut i spåren av förödelsen. Våldet riktades främst mot asylsökande och muslimer och flera personer har dömts till fängelse för saker de skrivit på plattformar som X. Bland de som väntar på sitt straff finns en 41-årig dagmamma.Medverkande: Simon Lindgren, professor i sociologi vid Umeå universitet, Måns Jonasson, expert vid Internetstiftelsen, Jasmine Enberg, internetanalytiker vid Emarkerter i Kalifornien, Oswaldo Eustaquio, bloggare från Brasilien vars sociala medier konton har blockerats, Tais Gasparian brasiliansk advokat med inriktning på yttrandefrihet, Marcos do Val, senator i Brasilien, Julia Pocze, jurist på tankesmedjan Ceps i Bryssel, Jacob Mchangama, forskare och chef för institutet The Future for Free Speech vid Vanderbilt universitetet i Nashville i USA.Reportar: Lotten Collin och Pontus MattssonTekniker: Jacob GustavssonProgramledare: Kajsa Boglindkajsa.boglind@sr.seProducent och reporter: Ulrika Bergqvistulrika.bergqvist@sr.seKlipp från: Sky News och Sveriges Radio P4 Sjuhärad.

Sen den fullskaliga invasionen av Ukraina inleddes har Konflikt träffat och följt en rad personer som vägrar släppa kampen och tron på en annan framtid. Här möter vi några av dom. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Konflikts redaktion består av Fernando Arias, Lotten Collin, Ulrika Bergqvist, Anja Sahlberg och Rouzbeh Djalaie. Nytt avsnitt efter sommaruppehållet släpps den 17 augusti 2024.

Turismen väntas nå högre höjder. Men hur ska vi kunna fortsätta resa utan att skada klimatet och människorna som bor i turistmagneterna? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ”Tourists go home!” sprayas det på allt fler husfasader runtom i Europa. Lokalbefolkning får nog av att tvingas ut ur sina städer av besökare. Lotten Collin åker Malaga där hyrorna i centrum rusat i höjden när lägenheter hyrs ut till turister, en stad där motståndet växer.Vad är det som gör att vi vill resa? David Rasmusson träffar professor Orvar Löfgren som studerat historien och drivkrafterna bakom turismen?De svenska fjällen har blivit ett allt populärare resmål, för populärt har det visat sig. Ulrika Bergqvist berättar om hur det gick till när Svenska turistföreningen fick ta det historiska beslutet att stänga anläggningar för att rädda naturen.Har man i det lilla asiatiska landet Bhutan hittat lösningen på hur man skapar en hållbar turism? Här tar man bara in mindre grupper besökare som guidas runt till olika sevärdheter. Men innebär det att resande bara blir för de rika? Naila Saleem vandrar i bergen i Bhutan.Så kommer vi kunna resa i framtiden om vi ska ta hänsyn till både klimatet och lokalbefolkningen? David Rasmusson intervjuar turismforskaren Stefan Gössling om vad som krävs för en hållbar turism.Medverkande: Rodrigo Urrestarazo, ekonom och turistforskare, Ana Chocano, regionalpolitiker Partido Popular, Curro Machuca, historiker och aktivist, Orvar Löfgren, professor emeritus Lunds universitet, Dieter Müller, professor kulturgeografi, Maria Ros-Hjelm, generalsekreterare Svenska Turismföreningen, Stefan Gössling, professor Linnéuniversitetet, Lobsang Nima, guide, Dorji Dhradhul, turistchef i Bhutan, Sonam Dendup, hotellägare, Jigme Tsering, Royal society for protection of nature.Programledare: Fernando Ariasfernando.arias@sverigesradio.seReportrar: Lotten Collin, Naila Saleem, Ulrika BergqvistTekniker: Sofie Ward, Jakob LalérProducent: David Rasmussondavid.rasmusson@sverigesradio.se

Övervakning, avlyssning, informationsdelning. En rad nya svenska lagar beskrivs som avgörande för att bekämpa gängkriminaliteten. Men är det verkligen ett tryggare samhälle som håller på att skapas? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Regeringen har senaste året kommit med flera nya lagförslag på övervakningsområdet, vissa har redan hunnit bli till lag, som att polisen nu får avlyssna personer utan konkret brottsmisstanke. Antalet övervakningskameror ska bli fem gånger fler och biometriska uppgifter mer tillgängliga för polisen. Fernando Arias har träffat mannen bakom förslagen, justitieminister Gunnar Strömmer.Lotten Collin besöker Huddinge kommun där man storsatsar på kamareaövervakning. Något som enligt kommunstyrelsen ska leda till ökad trygghet, men bland invånarna går åsikterna isär.Övervakningen hoppas politikerna ska vara en viktig del i bekämpandet av den grova gängkriminaliteten, en kriminalitet som beskrivs som krisartad. David Rasmusson och Anja Sahlberg tittar på två länder där nationella kriser blev startskottet för kraftigt utökad övervakning av medborgarna, USA och FrankrikeJust nu är både en majoritet av de politiska partierna och svenska folket för mer övervakning. Så har det inte alltid varit. Under FRA- debatten var både det politiska och folkliga motståndet starkt, David Rasmusson talar med Camilla Lindberg som var en av huvudpersonerna då.Vad är det som väntar oss i framtiden? Den teknologiska utvecklingen inom övervakningsområdet går snabbt och möjligheterna att ta reda på mer information om människor ökar hela tiden. Lotten Collin träffar företrädare för säkerhetsbranschen som vill att vissa grupper i samhället ska övervakas väldigt mycket för att andra ska slippa.Medverkande: Sara Heelge Vikmång (S), kommunstyrelsens ordförande Huddinge, Mejsa Jalloul, boende Flemmingsberg, Gunnar Strömmer (M), justitieminister, George Terwilliger, före detta vice justitieminister USA, Patrick Eddington, analytiker Cato institute, Vanessa Codaccioni, statsvetare, Katia Roux, franska Amnesty, Fredrik Bergman Evans, chef Centrum för Rättvisa, Camilla Lindberg, före detta riksdagsledamot, Peter Lischnerski, ISG Nordics, Martin Bergling, SIG Security, Conny Larsson, SIG Security.Programledare: Lotten Collinlotten.collin@sr.seReportrar: Fernando Arias, Anja SahlbergTekniker: Ludvig Widman, Maria StillbergProducent: David Rasmussondavid.rasmusson@sr.se

Konflikts nyårsspecial blickar tillbaka på ett år präglat av eskalerande gängvåld. Är hårdare tag enda vägen framåt nu? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Konflikts har under året som gått gjort flera program som berört det grova våldet kopplat till den organiserade gängbrottsligheten.Hör råden till Sverige från politiker i El Salvador som satsat på extremt hårda tag för att få bukt med gängen. Men till vilket pris?I Sverige har regeringen öppnat för ungdomsfängelser, Konflikt besöker Täbyanstalten för att få en bild av vad som kan vänta när Sverige börjar fängsla barn som begått de grövsta brotten.Sverige vill införa ungdomsfängelserI linje med regeringens hårdare tag mot gängen vill regeringen göra det enklare för kommuner att sätta upp övervakningskameror. Huddinge kommun har satsat stort, men där är invånarna kluvna till övervakningen.Konflikt har följt Kadalina, som vi kallar henne, sedan hennes son sköts till döds i en av alla gängkonflikter som plågat Sverige under året som gått. Hon tycker att regeringen gör rätt som nu vill införa hårdare straff och ungdomsfängelser. Vi träffar också Hansi Stafbom, som driver ett privat säkerhetsföretag som fått mer att göra nu när också anhöriga, som Kadalina, blivit måltavlor i pågående gängkonflikter.Men när allt fler ropar på hårdare tag nu så finns det de som påminner om att det inte är hela svaret, Konflikt träffar polismästare Karin Götblad. Konflikts redaktion: Lotten Collin, Fernando Arias, Ulrika Bergqvist, Anja Sahlberg

Turismen väntas nästa år nå högre höjder än före pandemin. Men hur ska vi kunna fortsätta resa utan att skada klimatet och människorna som bor i turistmagneterna? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ”Tourists go home!” sprayas det på allt fler husfasader runtom i Europa. Lokalbefolkning får nog av att tvingas ut ur sina städer av besökare. Lotten Collin åker Malaga där hyrorna i centrum rusat i höjden när lägenheter hyrs ut till turister, en stad där motståndet växer.Vad är det som gör att vi vill resa? David Rasmusson träffar professor Orvar Löfgren som studerat historien och drivkrafterna bakom turismen?De svenska fjällen har blivit ett allt populärare resmål, för populärt har det visat sig. Ulrika Bergqvist berättar om hur det gick till när Svenska turistföreningen fick ta det historiska beslutet att stänga anläggningar för att rädda naturen.Har man i det lilla asiatiska landet Bhutan hittat lösningen på hur man skapar en hållbar turism? Här tar man bara in mindre grupper besökare som guidas runt till olika sevärdheter. Men innebär det att resande bara blir för de rika? Naila Saleem vandrar i bergen i Bhutan.Så kommer vi kunna resa i framtiden om vi ska ta hänsyn till både klimatet och lokalbefolkningen? David Rasmusson intervjuar turismforskaren Stefan Gössling om vad som krävs för en hållbar turism.Medverkande: Rodrigo Urrestarazo, ekonom och turistforskare, Ana Chocano, regionalpolitiker Partido Popular, Curro Machuca, historiker och aktivist, Orvar Löfgren, professor emeritus Lunds universitet, Dieter Müller, professor kulturgeografi, Maria Ros-Hjelm, generalsekreterare Svenska Turismföreningen, Stefan Gössling, professor Linnéuniversitetet, Lobsang Nima, guide, Dorji Dhradhul, turistchef i Bhutan, Sonam Dendup, hotellägare, Jigme Tsering, Royal society for protection of nature.Programledare: Fernando Ariasfernando.arias@sverigesradio.seReportrar: Lotten Collin, Naila Saleem, Ulrika BergqvistTekniker: Sofie Ward, Jakob LalérProducent: David Rasmussondavid.rasmusson@sverigesradio.se

1957 börjar Britta Aronsson tjänstgöra som hushållerska hos familjen Collin. Hon blir kvar i 53 år. Varför stannade hon så länge? Lotten Collin söker svar i sin släkts historia. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Farfar ska snart fylla 90. Han pillar med sina frimärken och tillbringar eftermiddagarna på den exklusiva herrklubben Sällskapet. Och så planerar han för vad som ska hända med hans hushållerska Britta när han dör. Hon lagar mat, bakar och putsar kristallkronorna i sexrumsvåningen där de bor tillsammans. Men vem är hon egentligen – och varför har hon stannat i 53 år? Britta stiger av bussen i Bromma hösten 1957. Då har familjen Collin två barn. Ett år senare föds minstingen Fabian. Han ser till att Brittas kjolfåll inte sticker ut under rocken under promenaderna i Humlegården och handlar helgmaten med henne i Östermalmshallen. Han följer med henne till Västergötland på somrarna när hon åker tillbaka till gården för att hjälpa till med skörden. ”Fabian blev Brittas son”, säger farfar. Det blir en historia om hur två familjer flätas samman. Vem är det till slut som tar hand om vem? – När jag började spela in min farfar och hans hushållerska Britta 2008 hade RUT-reformen precis införts, berättar Lotten Collin. Pigdebatten rasade för fullt. Jag började fundera mer på Britta. Vem var hon egentligen? Varför hade hon stannat hos min farfar och farmor hela sitt liv? Britta var barnvakt även åt mig när jag var liten. Hon har lagat pannkakor till mig, borstat mina tänder, dragit min barnvagn. Ändå visste jag knappt vad hon hette i efternamn. Hon var bara Britta. Hon hade alltid varit där, och det kändes som att hon skulle stanna för alltid.Reporter Lotten CollinProducent Håkan EngströmSlutmix Tor Sigvardsson Produktion Stockholm 2023

Övervakning, avlyssning, informationsdelning. Den svenska regeringen förbereder en rad lagar som beskrivs som avgörande för att bekämpa gängkriminaliteten. Men är det verkligen ett tryggare samhälle som håller på att skapas? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Regeringen har senaste året kommit med flera nya lagförslag på övervakningsområdet, vissa har redan hunnit bli till lag, som att polisen nu får avlyssna personer utan konkret brottsmisstanke. Antalet övervakningskameror ska bli fem gånger fler och biometriska uppgifter mer tillgängliga för polisen. Fernando Arias har träffat mannen bakom förslagen, justitieminister Gunnar Strömmer.Lotten Collin besöker Huddinge kommun där man storsatsar på kamareaövervakning. Något som enligt kommunstyrelsen ska leda till ökad trygghet, men bland invånarna går åsikterna isär.Övervakningen hoppas politikerna ska vara en viktig del i bekämpandet av den grova gängkriminaliteten, en kriminalitet som beskrivs som krisartad. David Rasmusson och Anja Sahlberg tittar på två länder där nationella kriser blev startskottet för kraftigt utökad övervakning av medborgarna, USA och FrankrikeJust nu är både en majoritet av de politiska partierna och svenska folket för mer övervakning. Så har det inte alltid varit. Under FRA- debatten var både det politiska och folkliga motståndet starkt, David Rasmusson talar med Camilla Lindberg som var en av huvudpersonerna då.Vad är det som väntar oss i framtiden? Den teknologiska utvecklingen inom övervakningsområdet går snabbt och möjligheterna att ta reda på mer information om människor ökar hela tiden. Lotten Collin träffar företrädare för säkerhetsbranschen som vill att vissa grupper i samhället ska övervakas väldigt mycket för att andra ska slippa.Medverkande: Sara Heelge Vikmång (S), kommunstyrelsens ordförande Huddinge, Mejsa Jalloul, boende Flemmingsberg, Gunnar Strömmer (M), justitieminister, George Terwilliger, före detta vice justitieminister USA, Patrick Eddington, analytiker Cato institute, Vanessa Codaccioni, statsvetare, Katia Roux, franska Amnesty, Fredrik Bergman Evans, chef Centrum för Rättvisa, Camilla Lindberg, före detta riksdagsledamot, Peter Lischnerski, ISG Nordics, Martin Bergling, SIG Security, Conny Larsson, SIG Security.Programledare: Lotten Collinlotten.collin@sr.seReportrar: Fernando Arias, Anja SahlbergTekniker: Ludvig Widman, Maria StillbergProducent: David Rasmussondavid.rasmusson@sr.se

Konflikt blickar tillbaka på året som gått sedan Sverige ansökte om medlemskap i Nato och signerade det så kallade trepartsavtalet. Hur långt är Sverige berett att gå för att möta Turkiets krav? Programledare: Anja Sahlberganja.sahlberg@sr.seReportrar: Firas Jonblat, Lotten Collin, Fernando Arias, Besir Kavak, Filip KotsambouikidisTekniker: Jacob Gustavsson

Hur jobbar andra länder jobbar mot gängkriminalitet följ med till Italien som vunnit viktiga segrar mot maffian, och El Salvador som halverat antalet mord genom att ta till hårda tag. P4 Världens programserie fortsätter om hur andra länder tacklar gängkriminaliteten, som är ett växande problem i Sverige. I början av året inledde Stockholmspolisen en särskild händelse för att få stopp på en våldspiral som började runt jul. Våldsspiralen har fortsatt med med otäcka skjutningar och sprängningar mot lägenheter och radhusområden - i flera fall där det bor människor som inte har något med gängen att göra. Våldet är inte bara ett Stockholmsfenomen eller storstadsfenomen utan något som sprider skräck från Norrland till Skåne. Så jobbar andra länder mot gängkriminalitetGängkriminaliteten är utbredd över hela världen och polis och myndigheter hanterar våldet på olika sätt. Hör tidigare Sydeuropakorrespondenten Margareta Svensson om hur den moderna maffian motarbetas i Italien och hur ''babygängen'' breder ut sig. Tyskland jämförs ofta med Sverige där rapporter visar att antalet skjutningar minskar i Tyskland samtidigt som de ökar i Sverige. Men samtidigt sker ett stort antal knivdåd i Tyskland. Tysklandskorresponent Daniel Alling berättar om den tyska våldsspiralen. I El Salvador har det höga antalet mord halverats genom hårda metoder som också lett till att oskyldiga döms till långa fängelsestraff. Konflikts programledare Lotten Collin har besökt landet där 12-åringar kan dömas till 20-års fängelse. I vårt grannland Norge finns en oro för att den svenska gängkriminaliteten tar sig över gränsen. Samtidigt har en svensk modell där utsatta områden pekas ut kopierats för att hantera de norska gängen. Hör vår utrikesreporter Trygve Ulriksén Skogseth om den norska rädslan för att gå i Sveriges fotspår när det gäller gängkriminalitetens utbredning.

Konflikt i exklusiv intervju med företaget bakom spionprogrammet Pegasus, som hittats i journalisters, politikers och dissidenters telefoner världen över. Hör om en industri som växer rekordsnabbt och med det ökade risker för oss alla. Spionprogram som Pegasus är ett värdefullt verktyg för brottsbekämpande myndigheter runtom i världen. Men flera avslöjanden visar att Pegasus hamnat i fel händer och använts för att övervaka journalister, människorättsaktivister och meningsmotståndare världen över. Konflikt har som en av få redaktioner fått en intervju med cybervapenföretaget NSO Group och dyker samtidigt djupare ner i frågan om varför Israel blivit så framgångsrikt på det här området, och vilket ansvar landet har för att oliktänkande övervakas i allt större utsträckning.Går det att reglera spionprogrammen?Skandal efter skandal har rullats upp inom EU, där olika spionprogram hittats i politikers och journalisters telefoner, till exempel den grekiske grävjournalisten Thanasis Koukakis. Går det här att reglera på EU-nivå? Möt Europaparlamentarikern som försöker.I Sverige finns numera ett lagrum att använda spionprogram som Pegasus inom ramen för lagen om hemlig dataavläsning, HDA. Hur stor är risken att sådana här program missbrukas även här?Medverkande: Chaim Gelfand, en av NSO Groups chefsjurister, John Scott Railton, Citizen Lab, Oscar Martinéz, journalist på tidningen El Faro i El Salvador, som nu har stämnt NSO Group efter att intrång med Pegasus upptäckts i hans och andra kollegors telefoner, Wesam Ahmad på den palestinska MR-organisationen al-Haq, Isac Ben-Israel, chef för Tel Aviv-universitets  cyberforskningscenter, Thanasis Koukakis, grekisk grävjournalist vars telefon infekterats med det israelisktillverkade spionprogrammet Predator, Sophie Int Veld, nederländsk Europaparlamentariker som försöker reglera spionprogrammens utbredning inom EU, Charlotte von Essen, chef för svenska Säkerhetspolisen, Rolf Rosenvinge, grundare och vd för företaget Paliscope, som hjälper brottsbekämpande myndigheter världen över att analysera och förstå den data som samlats in genom till exempel telefonerProgramledare: Fernando Arias fernando.arias@sr.seReportrar: Edgar Mannheimer, Lotten Collin, Tilda JohnssonTekniker: Tim KellermanProducent: Anja Sahlberg

Om kris i kryptovärlden och drömmen om Bitcoin Beach. Följ med till El Salvador som blev först i världen att införa krypto som valuta. Konflikt landar på en strand i El Salvador som blivit kryptofantasternas nya paradis. Landet lockar bitcoinentreprenörer med skattelättnader och en guldglittrande stad formad som ett B.Lotten Collin får en exklusiv intervju med Mike Peterson, amerikanen som myntade begreppet Bitcoin Beach och inspirerade presidenten att införa krypto tillgången som officiell valuta vid sidan av dollarn. Hur blev det sen?Kryptoprofil döms till fängelse Det senaste året har kriserna avlöst varandra i kryptovärlden där värdet på tillgångarna har störtdykt. Samtidigt hårdnar regelverken till skydd för konsumenterna och i flera rättstvister ställs nu kryptoentusiaster inför rätta.Hör den svenske kryptoprofilen Linus Dunkers som dömdes till 14 månaders fängelse för skattebrott i tingsrätten i december men nu överklagar straffet.Om en global kamp mellan kryptoentusiasternas framtidsutopi och krav på ökade regleringar av kryptokarusellen.Medverkande: Mike Peterson, Bitcoinentreprenör i El Salvador, Per Nordqvist, kryptoexpert och ansvarig för Finansinspektionens innovationscenter, Stewart Fleming, ekonomijournalist och analytiker på tankesmedjan Chatham House, Linus Dunkers, IT-entreprenör, Katarina Mörnstad, kammaråklagare på Ekobrottsmyndigheten, Herman Bynkes, Latinamerikachef på e-handelsföretaget Bitrefill, Tatiana Marroquin, ekonom i El Salvador, Christian Cheguevara, kongressledamot i San Salvador och Yaya Fanusie, tidigare CIA-analytiker med fokus på krypto, nu expert på Center for a New American Security i Washington DC.Programledare och reporter: Lotten Collin lotten.collin@sr.seProducent och reporter: Ulrika Bergqvist ulrika.bergqvist@sr.seTekniker: Elin Hagman

Hanna Hellquist är trött på att bli känd. Christopher Garplind vill bara vara för sig själv. Matilda Rånge från P3 Nyheter pratar Spotify och ål. Jonas David pratar om franska Amiens som vill låna en tavla från Madonna. Lotten Collin från Konflikt berättar om problematiken med porrsajten Pornhub. Och är det någon som missat att artisten Promoe har klippt sig? Vi checkar läget med honom efter den omtalade snackisen! Programledare: Christopher Garplind och Hanna Hellquist.

Årets andra tisdag! David Druid älskar tjejer som har snowjoggers och Linnéa Wikblad lägger fram tesen att alla rödhåriga, både människor och djur, är kallevajsing på något sätt. Komikern Mårten Andersson hälsar på och imiterar Dr Alban för sista gången. Före detta Latinamerika-korren Lotten Collin berättar om Bolsonaro och hans anhängare. Dessutom rapporterar P3 Nyheters Babs Drougge om elstödspaket och att banker tjänar jättemycket pengar. Programledare: Linnéa Wikblad och David Druid

Ekots före detta Latinamerika-korre Lotten Collin berättar om det senaste som hänt i Brasilien. Vilka är det egentligen som har stormat kongressen, presidentpalatset och högsta domstolen och varför gjorde dom det? Lotten berättar också om när hon pratade med Bolsonaro i telefon och det kom fram att han är arg på Sverige. Programledare: David Druid och Linnéa Wikblad

Om modiga människor som står upp mot diktatur och krig. Konflikt sammanfattar året som gått med några av 2022 års bästa reportage. 2022 har varit ett år av motståndskamp. En kamp mot Putins invasion i Ukraina. Men vi har också sett människor trotsa moralpolisens metoder i Iran. Och kommunistpartiets hårda kontroll i Kina.  I Konflikts nyårsspecial återvänder vi till några av de motståndskämpar våra reportrar mött under året, modiga människor som berättat sina historier för oss. Den 13 januari är vi tillbaka med ett rykande färskt Konflikt.Gott nytt år!Reportrar: Firas Jonblat, Lubna El Shanti, David Rasmusson, Lotten Collin, Nishtman Irandoust, Anja Sahlberg, Robin OlinProgramledare: Robin Olin robin.olin@sr.se

Kan kärnvapen nu komma att placeras i Sverige? Natointrädet har på nytt öppnat den svenska kärnvapendebatten. Vilken blir Sveriges nya roll i en kärnvapenallians? Sverige är på väg in i Nato. Världens mäktigaste försvarsallians, men också en kärnvapenallians. Både Sverige och Finland har deklarerat att man går in i förhandlingar utan några krav på undantag från att kärnvapen ska placeras på ländernas territorium. Möjligtvis kan Sverige i ett senare skede ansöka om ett undantag, om även Finland gör det har den svenska regeringen meddelat.Men Sverige har själva varit nära att utveckla en atombomb. Robin Ollin träffar Jan Prawits, som berättar om hur han av en slump blev anställd vid kärnvapenprogrammet på Försvarets forskningsanstalt, FOA på 1950-talet.  Thomas Jonter, professor i internationella relationer, förklarar hur Sverige på ganska kort tid gick från att vara väldigt positivt inställt till kärnvapen, till att bli en röst i världen för nedrustning. Någon  svensk bomb byggdes aldrig, men i norra Norrland gjordes provsprängningar som skulle simulera effekten av en atomsprängning.  Skogsarbetaren Hadar Lundholm idag, berättar om när han fick extrajobb med att göra iordning sprängplatsen i Nausta.  Men hur ser omvärlden på att vi nu går med i en kärnvapenallians? David Rasmusson intervjuar den Kremltrogne politiske analytikern Alexsej Muchin som är övertygad om att USA kommer tvinga Sverige att placera ut kärnvapen på svenskt territorium. Aaron Korewa  vid den amerikanska tankesmedjan Atlantic Council avfärdar det som rysk paranoia och menar samtidigt att den svenska självbilden är överdriven. Sveriges bidrag till en fredligare värld har egentligen inte varit så stort anser han.En av dem som starkt bidragit till den bilden i Sverige är FN-veteranen Hans Blix som intervjuas av Lotten Collin. Under hela sin karriär har Hans Blix arbetat för att minska spridningen av kärnvapen i världen, en kamp där han menar att Sverige nu släppt sin ledande position. Hans Blix tycker att Sverige nu ska ansöka om ett förbud mot permanenta Nato-baser och kärnvapen på svensk mark i fredstid.Ett sådant undantag har  två av de länder som var med och grundade Nato, våra grannar Danmark och Norge. Men i Norge finns det nu de som frågar sig hur mycket det undantaget är värt i praktiken när man nu öppnar upp för amerikanska militärbaser i landet. Trygve Ulriksen Skogseth reser till nordligaste Norge där flera baser nu byggs , Något som både bidrar till trygghet och väcker oro bland lokalbefolkningen.Programledare: Lotten Collin lotten.collin@sr.seReportrar: Robin Olin, Trygve Ulriksen SkogsethTekniker: Jacob GustavssonProducent: David Rasmusson david.rasmusson@sr.se

Konflikt möter de unga kineserna som vågar stå upp mot regimen och trotsa censuren. Hur stort hot är de egentligen för kommunistpartiets auktoritära styre? Bilden av Kinas nollcovidpolitik krackelerar Sedan coronavirusets utbrott har kommunistpartiet förmedlat bilden av nollcovidpolitiken som en framgångssaga i förhållande till hur övriga världen hanterade smittspridningen. Men parallellt med att den smittsamma Omikron-varianten började spridas i början av året så började bilden av Kinas strategi krackelera. När Omikron nådde Kinas största stad och ekonomiska centrum, Shanghai, infördes en extremt hård och lång lockdown, och la grunden för ett växande missnöje med nollcovidpolitiken.Protesterna tar fart efter tragedi i Ürümqi Efter en brand i ett bostadshus i Ürümqi i Xinjiang, där vittnen talar om att dörrar låsts med hänglås och blockerats i covidpolitikens spår, uutbröt protester på flera håll i Kina. En av de mest högljudda protesterna hölls i Shanghai, Konflikt får unika röster inifrån protesten, där en av de mest högljudda demonstranterna greps av polis.Regimkritiker och tidigare protestledare i exil känner hopp "Det känns som en revolution" säger Zhou Fengsuo, som var med och ledde protesterna vid Himmelska Fridens torg 1989. Nathan Law, som hade en framträdande i demokratiprotesterna i Hongkong, pekar på vikten att demonstranterna är teknikkunniga för att kunna undgå censuren och hålla liv i motståndet mot Xi Jinping och kommunistpartiet. Men han vet också att det kostar att stå upp mot regimen, det är hans egen berättelse ett bevis på.Uigurer i Sverige hoppas på att uigurernas förtryck inte glöms bort Konflikt träffar Ahmed Tursun i Sverige vars syster bodde i det bostadshus som började brinna i Ürümqi och som blev den tändande gnistan till protesterna. Uigurer i Sverige hoppas att uigurerna inte glöms bort när kineser i andra regioner kräver mer frihet.I Peking vågar få prata om protesterna När radions korrespondent försöker prata med Pekingbor om protesterna är de flesta väldigt försiktiga. Det finns ett visst missnöje med nollcovidpolitiken, men också förståelse. Medverkande: Zhou Fengsuo, en av ledarna i protesterna vid Himmelska Fridens torg, Nathan Law, regimkritiker från Hongkong i exil, Björn Cappelin, Utrikespolitiska Institutet, "Thomas", demonstrant som greps i Shanghai, Ahmed Tursun, uigur vars syster bodde i bostadshuset som började brinna i Ürümqi, Nijat Turcun, ordförande för uiguriska utbildningsföreningen, "Amina", uigur i Sverige, Pekingbor mflProgramledare: Robin Olin robin.olin@sr.seReportrar: Fernando Arias, Lotten Collin, Hanna Sahlberg, Björn Djurberg, Simon LeplâtreTekniker: Jacob GustavssonProducent: Anja Sahlberg anja.sahlberg@sr.se

Berättelsen om hur den tidigare militärkaptenen gick från vilt svingande politisk outsider till att bli ledare för världens femte största land. Redan under sin tid i armén upplever Jair Bolsonaro att hans hemland är på väg att utvecklas i helt fel riktning. Sedan dess har han ägnat större delen av sitt vuxna liv åt att längta tillbaka till militärdiktaturens Brasilien. P3 ID om Jair Bolsonaro är en historia om politiska och religiösa övertygelser. Det är också en berättelse om högerpopulism, skenande polarisering, klimatkamp, kulturkrig och kraften i sociala medier. I avsnittet medverkar Lotten Collin, programledare för Konflikt i P1 och tidigare Latinamerikakorrespondent på Sveriges Radio, och Henrik Brandão Jönsson, journalist, författare och Dagens Nyheters korrespondent i Sydamerika.Avsnittet gjordes av Studio Olga hösten 2022Programledare: Carl-Johan UlvenäsAvsnittsmakare: Hateff MousaviyanProducent: Vendela LundbergLjudmix: Fredrik NilssonKlippen i avsnittet är hämtade från AFP, BBC, Al Jazeera, Rede TV, Poder360, ABC News, SBT News, Bloomberg, TVPT, France24, Silas Malafaia Oficial (Youtube), Partido Social Liberal (Youtube), Felipe Vieira (Youtube) och Sveriges Radio.Boken "Beef, Bible & Bullets: Brazil in the age of Bolsonaro" av Richard Lapper och BBC:s dokumentärserie "Rise of the Bolsonaros" har varit till särskilt stor hjälp under researcharbete.

Samtidigt som extremväder blir allt vanligare blir ojämlikheten större. Så vem har råd att rädda sig i klimatförändringarnas tid? Konflikt ställer frågan vem som ska räddas och vad som ska offras i klimatförändringarnas tid? David Rasmusson åker till Falsterbonäset där en två mil lång och tre meter hög skyddsvall ska skydda välbärgade Skanör-Falsterbo från översvämningar. Men det 200 miljoner kronor dyra projektet har varit omdebatterat och har överklagats gång på gång. Skymd havsutsikt och att golfbanorna inte kommer skyddas har varit några av argumenten.Lotten Collin tar sig till Hallsberg som drabbades av kraftiga översvämningar 2015. Där utreder man fortfarande möjligheterna att skydda samhället, men har svårt att hitta resurser berättar kommunalrådet Magnus Andersson (S). Vissa kommuninvånare har tagit saken i egna händer och börjat skydda sina hus, medan andra överväger om de måste flytta från Hallsberg.Samtidigt varnar försäkringsbranschen att stigande havsnivåer och mer extremnivåer kan göra att det kommer finnas platser i Sverige där det inte kommer gå att försäkra sina hem. Staffan Moberg på branchorganisationen Svensk försäkring berättar att de svenska kommunerna har väldigt olika förutsättningar för att klara av klimatanpassningen och anser att staten inte tagit tag i problemet.Men hur kommer vår framtid se ut om vi inte gör något? Statsvetaren Ludwig Bengtsson Sonesson har tillsammans med kollegor på Lunds universitet tagit fram en ljudvandring med två scenarier som beskriver hur Falsterbonäset nästan utplånas under en vinterstorm 2072. Ljudvandringen, som även kan upplevas på andra stränder, finns här: https://www.climatefutures.lu.se/futurewalks/farval-falsterboI världen har det länge forskats på hur ojämlikhet och utsatthet för klimatförändringar hänger ihop. Professor Lori Peek vid Boulder University har undersökt effekterna av orkanen Katrina 2005, där man tydligt kan se att fattiga människor drabbades hårdast både före, under och efter naturkatastrofen.Men den här ojämlikheten har också fött motstånd. I Södra Frankrike , där vissa kommuner inte hade vatten i kranarna under värmeböljan i somras, fick golfklubbar undantag för att bevattna sina greener. Ett beslut som väckte både ilska och fick klimataktivister att fylla igen golfhålen med betong. Hör Konflikts Anja Sahlberg bli utslängd från en fransk golfklubb.Programledare: Lotten Collin lotten.collin@sr.seReporter: Anja SahlbergTekniker: Hanna Melander, Lisa AbrahamssonProducent: David Rasmusson david.rasmusson@sr.se

För att förstår hur Brasiliens president Jair Bolsonaro förändrat landet ger sig Konflikt ut på en resa. Hör om hotet mot demokratin, rädslan kopplat till nya vapenlagar och skövlingen i Amazonas. Anklagelser om valfusk och hotet mot demokratinPå söndag hålls den andra och avgörande omgången i presidentvalet i Brasilien, då Jair Bolsonaro ställs mot den tidigare presidenten, vänsterpolitikern Lula da Silva. I opinionsmätningarna är det jämt. Men liksom Donald Trump i USA så har Bolsonaro spridit rykten om att motståndarsidan kommer att försöka fuska och han har antytt att han inte tänker acceptera valresultatet ifall han förlorar. Konflikt träffar hans anhängare i huvudstaden Brasilia. Hör också Sylvia Costa, chefredaktör för politiktidningen Congresso Em Foco, som bevakat Bolsonaro ända sen han gjorde entré i politiken på 80-talet, och Oswaldo Eustaquilo, som brukar kallas Bolsonaros främste bloggare. Rädslan och Bolsonaros nya vapenlagarSedan Bolsonaro blev president för fyra år sedan har det blivit mycket enklare att skaffa ett vapen. I vapenaffären Mil Armas i förorten Nova Iguacu utanför Rio de Janeiro, träffar Konflikt en grupp nya vapenägare, som gick den korta kurs som krävs för att få en vapenlicens nu.   Skövlingen av AmazonasRondonia i Amazonas är en delstat i Brasilien där Bolsonaro har väldigt starkt stöd. Men det är också en plats där den mest påtagliga fysiska förändringen av Brasilien under Bolsonaro tagit fart det är här frontlinjen i skövlingen av regnskogen nu går. Reporter och producent: Lotten Collin lotten.collin@sr.se Tekniker: Susanne Martinsson och Joar Jonsson Programledare: Robin Olin robin.olin@sr.se

Abortmotståndarna i USA jublade efter Högsta domstolens beslut i somras, och nu hoppas de på ännu strängare lagar. Men kan abortfrågan i själva verket leda till en framgångsvåg för Demokraterna i kongressvalet? Efter ett metodisk och tålmodigt arbete kunde abortmotståndarna i USA i somras skörda sin största seger när Högsta domstolen rev upp domslutet Roe v Wade. Flera amerikanska delstater har nu infört omfattande begränsningar i aborträtten och en tredjedel av alla amerikanska kvinnor har nu inte längre rätt att göra abort där de bor.Sveriges Radios USA-korrespondent Cecilia Khavar reser runt och träffar desperata kvinnor som nu tvingas resa långt för att kunna få en abort. Hon pratar också med abolitionisterna, de mest extrema abortmotståndarna. De är inte nöjda med den lagstiftning som nu finns och vill istället att både abortläkare och kvinnor som genomgår abort ska kunna dömas för mord.Men samtidig som abortmotståndarna känner sig stärkta av sina segrar så växer också motståndet mot dem. Robin Olin intervjuar Carol Downer  som var en av pionjärerna i de underjordiska abortnätverk som fanns för över 50 år sedan. David Rasmusson tar kontakt med dagens motståndsrörelse som har har andra förutsättningar. Globalisering, internet och abortpiller har förenklat motståndet.Samtidigt som många delstater i USA infört hårda abortlagar har grannlandet i söder, Mexiko, gått åt andra hållet. Abort är nu lagligt i Mexiko och Lotten Collin intervjuar Verónica Cruz  från organisationen Las Libres som nu hjälper kvinnor från USA till Mexiko för att kunna göra abort.Inför det stundande mellanårsvalet i USA har abort seglat upp som en viktig politisk fråga, och många tror att det kan gynna Demokraterna. Ledande republikaner börjar nu distansera sig från de mer extrema abortmotståndarna av rädsla för att förlora valet. Cecilia Khavar träffar Paul Waggoner ledamot i Kansas representanthus, en långvarig abortmotståndare som sponsras av olika pro life-grupper men som nu har svårare att svara på frågor om abort.Programledare: Robin Olin robin.olin@sr.seReportrar: Cecilia Khavar, Lotten Collin,Tekniker: Maria Bergström, Emilia Martin, Matilda ErikssonProducent: David Rasmusson david.rasmusson@sr.se

Det ryska mobiliseringsbeskedet har utlöst både protester och en flyktvåg ur landet. Blir trycket för stort för Kreml, eller kan det här vara draget som vänder Putins krigslycka i Ukraina? Tre gånger har Ryssland kallat in sin befolkning för att gå ut i krig: 1914, 1941 och så nu 2022.  I Konflikt undersöker vi reaktionerna på Vladimir Putins beslut att mobilisera. Ett beslut som lett till både protester och att hundratusentals har flytt Ryssland. Anja Sahlberg pratar med 24-årige Mikhail från St. Petersburg som inte ser Putin som sin president. Genom att låtsas vara turist lyckades  han fly in i Finland för att sedan ta sig vidare till Georgien. Där bor numera också 34-årige Oleg, som även han flydde mobiliseringen. Han fick hjälp av ett ukrainskt par att ta sig över gränsen.Men mobiliseringsbeskedet har inte bara lett till flykt utan också till protester, inte minst i delrepubliken Dagestan i södra Ryssland. Lotten Collin  ringer upp 24-årige Rustam som greps under dramatiska former i samband med en demonstration och som därefter omedelbart kallades in till armén. Med hjälp av förklädnader håller han sig nu undan myndigheterna.Just  protesterna i Dagestan och i angränsande Tjetjenien har en särskild politisk sprängkraft. I de här delarna av Ryssland har man sedan tidigare en konfliktfylld relation till Moskva, med en historia av separatistiska uppror och krav på självstyre. Grigorij Sjvedov, chefredaktör på tidningen Caucasian Knot intervjuas av Johanna Melén.Men trots missnöjet och de uppenbara politiska riskerna så valde Putin alltså trots allt att mobilisera. David Rasmusson pratar med  den Kremltrogne politiske analytikern Alexsej Muchin, som jublar över mobiliseringsbeslutet. Protesterna ser han som mer eller mindre oproblematiska, den enda oron han har är att mobiliseringen kan ha kommit för sent.Oscar Jonsson, doktor i rysk krigsvetenskap på försvarshögskolan i Stockholm tror att det kan ta tid innan mobiliseringen ger effekt på slagfältet. Men han varnar samtidigt för att skratta för mycket åt videoklipp på berusade ryska rekryter med ålderdomlig utrustning.  I Ryssland har man sedan Stalins dagar sagt att kvantitet också är en kvalitet.I Ukraina är det många som ser mobiliseringen som ett tecken på desperation från Putins sida. Men i byn Lukasjivka när gränsen till Belarus träffar Maria Persson Löfgren ukrainare som är rädda för att den ryska armén ska försöka ockupera området på nytt.Så hur ska vi i Europa då hantera frågan kring ryska män som flyr för att slippa ta till vapen? Det är något som EU just nu diskuterar. Samtidigt är det redan flera som har tagit sig hit. Robin Olin träffar 18-årige Andrej på ett kafé i Stockholm, som hoppas få stanna här i Sverige.Programledare: Robin Olin robin.olin@sr.seReportrar: Anja Sahlberg, Lotten Collin, Johanna Melén, Maria Persson LöfgrenTekniker: Stina FagerbergProducent: David Rasmusson david.rasmusson@sr.se

Invasionen av Afghanistan 2001 skulle befria landets kvinnor. Men hur gick det egentligen att kriga fram kvinnors rättigheter? Hör om "Sima" som försvann spårlöst under en demonstration, om landsbygdskvinnorna som hellre vill ha fred än frihet och aktivisten som vill att USA ber om förlåtelse. Medverkande: "Kobra", syster till "Sima", som försvann under en demonstration för kvinnors rättigheter i Herat den 6 september, Zeytun, Gulalai, Nazia, kvinnor som bor i Helmandprovinsen, Deepa Kumar, indisk-amerikansk docent i journalistik och författare som skrivit flera böcker om Afghanistan, Rada Akbar, afghansk konstnär och kvinnorättsaktivist, Sohaila Haidari, afghansk dataingenjör och kvinnorättsaktivist Programledare: Robin Olin robin.olin@sr.se Producenter: Anja Sahlberg och Lotten Collin anja.sahlberg@sr.se lotten.collin@sr.se Reportrar: Nanna Muus Steffensen och Shakila Edizada Tekniker: Jacob Lalér och Jacob Gustavsson

Vem lyssnar på barnen när skolor stängs och det varnas för en förlorad generation? Hör barn världen över som vill göra sina röster hörda och lyssna på Greta Thunberg om hur barn kan sätta agendan. Coronakrisen har satt fingret på en grundläggande demokratisk princip, att de som påverkas av beslut också ska få vara med och bestämma. Medverkande: Joseph, åtta år, Libanon, Charlotte Petri Gornitzka, assisterande generalsekreterare Unicef, Chari Impano, femton år i Malawi, Hazel Hassoun, elva år, Libanon, Oliver Holmberg elva år, Sverige, Greta Thunberg, Anton Föuli, Melina Jöback, Noemi Preizler, Emma Briggs, Fridays for future, Jonathan Josefsson, forskare Linköpings universitet, Pat Keefer rösträttsaktivist USA, Ixchel Arista, propagerar för att sextonåringar ska få rösta i USA. Reportrar: Caroline Kernen, Lotten Collin och Katja Magnusson Producent: Lotten Collin lotten.collin@sverigesradio.se Producent: Katja Magnusson katja.magnusson@sverigesradio.se Programledare: Robin Olin robin.olin@sverigesradio.se

För knappt ett år sedan tvingade coronaviruset muséerna att slå igen portarna. Sedan har det i stort sett varit stängt, men några få institutioner har ändå varit igång nästan hela tiden. Hur kan det komma sig? För knappt ett år sedan tvingade coronaviruset museerna att slå igen portarna. Sedan har det i stort sett varit stängt, men några få institutioner har ändå varit i gång nästan hela tiden. Hur kan det komma sig? När bjässar som exempelvis Moderna museet, Nationalmuseum, Bildmuseet, Världsmuseerna, Göteborg konstmuseum och Skansen, just nu håller stängt i väntan på nya besked från regeringen, har till exempel både Thielska galleriet och Prins Eugens Waldemarsudde i Stockholm öppet. Hur är det möjligt? P1 Kultur har bjudit in tre museichefer: Karin Sidén på Waldemarsudde, Patrik Steorn, Göteborgs konstmuseum och Peter Skogh, musiedirektör på Teknika museéet. De samtalar om lärdomarna från det gångna pandemiåret. Även P1 Kulturs Cecilia Blomberg medverkar. STORA OCH SMÅ FRÅGOR I TVÅ NYA BILDERBÖCKER Gogo undrar vad de väntar på i Anna Höglunds nya "Didi och Gogo väntar på bussen" i Naima Chahbouns och Magdalena Cavallins "Ingenting och allt" ställs frågan hur allt egentligen började. Jenny Teleman recenserar två nya bilderböcker där små frågor blir stora. Vad väntar vi på och vad kommer allt ifrån? MEXIKANSK SUCCÉROMAN NU PÅ SVENSKA "Orkansäsong" av mexikanska Fernanda Melchor - översatt av Hanna Nordenhök - är en studie i våld, förtryck, fattigdom och död. Romanen utspelar sig i en mexikansk by där ett brutalt mord på en person som kallas för Häxan, blir berättelsens nav. Fyra bybors historier om det som hänt och deras mardrömslika liv vävs ihop, det outhärdligt våldsamt och det kvinnorna som drabbas värst. Lotten Collin har läst "Orkansäsong" för P1 Kulturs räkning. DAGENS OBS Den Tobago-födda kanadensiska författaren M NourbeSe Philip debuterade som poet 1980, men har också en bakgrund som jurist. Något som antagligen kom till nytta när hon skrev sin uppmärksammade bok "Zong!" som publicerades 2008. Den utgår nämligen från den rättstvist som följde på massakern på slavskeppet med samma namn. Författaren Författaren och kritikern Khashayar Naderehvandi reflekterar över poesins möjlighet i ljuset av ett märkligt och mäktigt verk. Programledare: Gunnar Bolin Producent: Maria Götselius

Tidigare Latinamerika-korren Lotte Collin har spenderat största delen av sitt vuxna liv i Latinamerika och konflikten kring skövlingen av Amazonas har varit en av hennes mest bevakade frågor. I nya P1-serien, Drömmarnas Amazonas berättar hon om sin resa genom djungeln - konflikten mellan miljöpoliser och bönder, myten om jordens lunga och varför kokain är bättre för skogen än kött!

Efter sju år som Latinamerikakorrespondent flyttar Lotten Collin hem. Hennes sista kapitel är en reportageserie om Amazonas om motiven bakom skövlingen och hur vi i väst både drabbas av men också bidrar till regnskogens död. "Det är komplexa samband, men det är det som gör det spännande", säger Collin.

Nyordslistan 2020 domineras av coronapandemin. Hur ser trängseln ut i landet under mellandagsrean? Influencern Therese Lindgren strukturerar vardagen med en Bullet journal. Vi pratar med Jerringpris-kandidaten Victor Hedman och dagens gäst är Lotten Collin.

Det är många som vill åt regnskogens värden, vissa för att tjäna stora pengar eller bara klara livhanken, andra för att njuta av naturprakten eller hitta framtidens läkemedel. Hur hittar vi rätt väg att bevara naturen och arterna? Forskare säger att vi är inne i en massutrotning av arter, orsakad av människor. Vilka arter är det viktigast att vi försöker rädda? Går det ens att välja? Kanske behöver vi inte göra det, för det går inte att rädda en enskild art i längden utan att också rädda miljön den lever i med alla de andra arterna där, säger flera forskare i veckans avsnitt. En som mött konflikterna i världens artrikaste miljö är Sveriges Radios nyligen hemkomna latinamerikakorrespondent Lotten Collin, som gjort programserien Drömmarnas Amazonas. Hon berättar om forskaren som säger att en liten blomma räddade hans liv, om borgmästaren som blev populär genom att avverka skog, och om kvinnan som odlar ekologisk frukt och uppmanar andra till hållbar odling, och som lever under dödshot. Själv har Lotten Collin knappt hunnit njuta av naturen under alla resor genom Amazonas eftersom hon har behövt fokusera på de konflikter som hotar mångfalden. Vi hör också om gerillaaktivism mot växtblindhet, om varför karismatiska men ganska välmående däggdjursarter får mest bevarandepengar, och så möter vi  naturjournalistikens grand old man, sir David Attenborough. Medverkande: Lotten Collin, tidigare latinamerikakorrespondent och Sara Sällström, reporter med fokus på biologisk mångfald Programledare: Lena Nordlund Producent: Björn Gunér Ljudtekniker: Janne Jutila

I Latinamerika skövlas regnskog och miljöaktivister hotas och attackeras. I detta avsnitt av OmVärlden podd möter vi förutom några av aktivisterna också biståndsarbetaren Anna Tibblin och journalisten Lotten Collin.

90-åriga Che Yung Ho från Sydkorea vann i lotteriet om återförening och fick äntligen träffa sin lillasyster, som blev kvar på den norra sidan av gränsen. Reportage av Nils Horner. Vår latinamerikakorrespondent Lotten Collin hyllar sin dödade kollega Nils Horner Vi ska till Irak där Katja Magnusson berättar om ett nytt lagförslag, som väcker starka känslor och som skulle tillåta att flickor gifts bort från nio års ålder. Oron ökar bland homosexuella i allt fler afrikanska länder. Finns det risk att Kenya går samma väg som Uganda? undrar Richard Myhrenberg i sitt reportage. Odla granatäpplen istället för opium i Afghanistan föreslår en afghansk entreprenör som Nils Horner träffade för 4 år sedan. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. 90-åriga Che Yung Ho från Sydkorea, vann i lotteriet om återförening och fick äntligen träffa sin lillasyster, som blev kvar på den norra sidan av gränsen. Reportage av Nils Horner. Vår latinamerikakorrespondent Lotten Collin hyllar sin dödade kollega Nils Horner Vi ska till Irak där Katja Magnusson berättar om ett nytt lagförslag, som väcker starka känslor och som skulle tillåta att flickor gifts bort från nio års ålder. Oron ökar bland homosexuella i allt fler afrikanska länder. Finns det risk att Kenya går samma väg som Uganda? undrar Richard Myhrenberg i sitt reportage. Odla granatäpplen istället för opium i Afghanistan föreslår en afghansk entreprenör, som Nils Horner träffade för 4 år sedan.

Vad döljer sig i villorna bakom de höga murarna i Europas flotta förorter? Till veckans program om Saudiarabien skickade vi vår reporter Lotten Collin till London, för att titta närmare på oljepengarnas inflytande i Europas finansiella hjärta. Lotten besökte bland annat Saif al-Islam Kadaffis hus i Hampstead Garden i norra london, som togs över av husockupanter från gruppen Topple the tyrants i början av mars, och fick en rundvisning av Belkasem Alghiryani, en av husets ockupanter. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Om priset på sylt och slaveri i vår tid. Asiatiska bärplockare - bedragna på utlovade löner och istället tyngda under livslånga skulder - vågar inte återvända hem. Hör om svenska myndigheter som anklagas för att medverka till människohandel. Om blåbärsskogen som vägen till en eftertraktad europeisk arbetsmarknad. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Rapporter om slavliknande arbetsförhållanden brukar ofta handla om platser långt borta. Vi har hört det i de senaste veckornas nyhetsrapportering - exploateringen av människor som arbetar på klädfabriker i Kambodja och på vinodlingar i Chile. Men det sker också på närmare håll - i de svenska bärskogarna. Och det har blivit något av en ritual som går i årlig repris. På våren kommer försäkringarna om att I ÅR ska det minsann bli bättre. På sommaren anländer bärplockarna - från Thailand, Bangladesh, Kina och Vietnam - fyllda av förhoppingar om stora förtjänster. Men snart växer förtvivlan över att inkomsterna uteblir trots långa arbetsinsatser. Och med höstens antåg övergår det i desperation över utsikten att behöva återvända hem, där stora skulder väntar, men utan pengar att betala dem med. Under en kort period hörs representanter för det offentliga Sverige som bedyrar att NÄSTA ÅR ska vi inte behöva bevittna dessa missförhållanden igen. Och så blir det tyst tills nästa bärsäsong drar igång igen. Men vad händer med bärplockarna under tiden? I Konflikt har vi skildrat en grupp vietnameser som kom till Särna i norra Dalarna för att plocka bär. 290 bärplockare hade beviljats arbets- och uppehållstillstånd av det statliga svenska Migrationsverket. Men nu, efter arbetet i bärskogen, är mer än hälften kvar i Europa. Och det visar sig också att en del av vietnameserna som kom till Sverige aldrig plockade några bär. Så snart de landade på Arlanda tog de sig vidare åt annat håll. För dem var bärplockarvisumet en biljett till den europeiska arbetsmarknaden. Men de allra flesta som nu blivit kvar i Europa, de är här för att de inte fick nån lön i Sverige. Och hemma i Vietnam har de skulder på motsvarande mellan 15 000 och 25 000 kronor - som de lånade för att kunna åka till Sverige. Så nu befinner de sig alltså illegalt i Europa och försöker tjäna ihop till pengarna de är skyldiga därhemma. Konflikts reporter Randi Mossige-Norheim har letat upp flera av dom - i Norge, Polen och Tyskland. Så var ligger egentligen ansvaret för alla dessa människoöden? Hur gick det till när flera hundra vietnameser landade i Sverige med arbetstillstånd? På deras avtal med bärföretagen står att de är garanterade en minimilön på 17 730 kronor i månaden. Det är kontrakt som Migrationsverket beviljat uppehålls- och arbetstillstånd för, och som också facket granskat och godkänt. Så vad var det som gick fel? Och har vi anledning att vara överraskade? Lotten Collin ville nysta i ansvarskedjan. Hon började hos Kommunalarbetareförbundet, det fackförbund som hanterar bärbranschen. Gäster är Mats Wingborg, journalist och författare som skrivit mycket om migrantarbetare, och Tomas Tobé, moderat ordförande i riksdagens arbetsmarknadsutskott. Programledare: Daniela MarquardtProducent: Lotten Collin

Om gränser som gynnar internationell brottslighet men reser murar mot människor som möter döden i jakten på ett drägligt liv. Följ med till mexikanska Juárez - mönsterstaden som föll ner i djupaste misär. Konflikt om ett internationellt säkerhetshot som sprider sig i globaliseringens nya gränsland. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I år har Mexiko slagit på stort och firat sina revolutioner för hundra och för två hundra år sedan med överväldigande fyrverkerier och extravaganta festligheter. Men revolutionsjubiléernas överdåd har också väckt en bitter bismak, i landet där mer än halva befolkningen lever i fattigdom och där kriget mot drogkartellerna har dragit in Mexiko i en snabbt accelererande spiral av våld, laglöshet och korruption.28 000 människor har dött sedan president Felipe Calderón 2006 förklarade krig mot den organiserade brottsligheten och skickade ut tusentals militärer och poliser på gatorna för att bekämpa de mäktiga kartellerna. Och dödssiffrorna fortsätter att stiga.Allt fler talar om Mexico som en nation i sönderfall. Och i USA ser man på grannen i söder med tilltagande oro. Sedan den så kallade Mérida-planen - för att bekämpa droger och våld i Mexiko och Centralamerika - sattes i verket för fyra år sedan - har USA spenderat en och en halv miljard dollar - mer än tio miljarder kronor - mestadels på utrustning och träning av Mexikos militär och polisstyrkor.Men säkerhetsstyrkorna anklagas för att själva spä på våldet. Enligt människorättsorganisationer är de skyldiga till grova övergrepp - mord, tortyr, våldtäkter och misshandel. Samtidigt skärper USA sin gränsbevakning för att hindra våldet att spilla över från Mexico. Aldrig har så många vakter varit utposterade utmed den drygt 3000 kilometer långa gränsen och nyligen godkände president Obama pengar till ytterligare 1 500 gränsvakter och förarlösa plan som ska övervaka gränsen.Men medan fattiga människor som söker en drägligare tillvaro i USA får allt svårare att passera gränsen tycks den kriminella trafiken fortsätta utan större problem. Knarket forslas norrut till en omättlig marknad i USA. Pengarna från försäljningen tas tillbaka till Mexiko för att tvättas innan de återvänder till USA för att skaffa vapen som sen smugglas tillbaka till de mexikanska knarkkartellerna. Värst drabbad av våldet är den mexikanska gränsstaden Ciudad Juárez. Bara där har över 6000 människor har dödats i knarkkriget de senaste två åren. Men var börjar allt egentligen - var finns ansvaret för detta kaos? Konflikts reporter Lotten Collin gav sig ut på en lång rest utmed den mexikansk-amerikanska gränsen för att söka svar. Trots alla insatser för att bekämpa narkotikahandeln som navet i den mexikanska våldsspiralen, så har varken tillgången på droger minskat eller den organiserade brottlighetens makt kringskurits. Däremot har våldet ökat sedan Felipe Calderon satte in militären i knarkbekämpningen 2006. Och USA har anklagats för att underblåsa det genom att förse Mexiko med militärt stöd och pengar. Vanda Felbab-Brown, är forskare vid Brookings Institute i Washington med inriktning på narkotikabekämpning och säkerhetshot. Hon understryker att det våld som idag plågar Mexiko är en konsekvens av den mexikanska regeringens misslyckande. Men en viktig förändring är också att USA på senare tid har börjat medge att det finns ett amerikanskt ansvar, förklarade Vanda Felbab-Brown när Konflikts Ira Mallik ringde upp henne i Washington. Och det handlar om att man erkänner att den amerikanska efterfrågan på droger är motorn i den internationella droghandeln. Socialt och politisk missnöje är inte längre faktorer som i sig utlöser konflikter inom eller mellan länder. Däremot exploaterar kriminella ligor missförhållanden för att skaffa sig ekonomisk makt och kontroll. Det hävdar statsvetaren Svante Cornell, chef för Institutet för säkerhets- och utvecklingspolitik i Stockholm. Han har i många år studerat transnationell kriminalitet, framför allt i de tidigare Sovjetstaterna. Och kriminella organisationer utnyttjar stora skillnader i utvecklings- och inkomstnivåer. Därför är den transnationella brottsligheten som starkast där det råder stora skillnader i levnadsstandard på väldigt korta avstånd. Mexiko och USA är ett exempel men det finns också på närmare håll, påpekade Svante Cornell när Daniela Marquardt fick tag på honom i Washington, där han också är verksam vid Johns Hopkins-universitetet. Programledare: Daniela MarquardtProducent: Ira Mallik

Om Colombia, där en ny president ska väljas efter åtta år med högerpolitikern Àlvaro Uribe. Mycket står på spel, inte minst i en av kontinentens just nu mest explosiva konflikter; den med Hugo Chavez Venezuela. Hör reportage från båda sidor om en gräns som delar två brödraländer i ett modernt kallt krig. Samtidigt innebär valet att Uribe-eran är över. Riskerar Colombia nu att återfalla i kokainvåldets grepp? Lars Palmgren och Lotten Collin sänder Konflikt från Bogotá. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Misstron mellan Hugo Chavez och Álvaro Uribe grundlades redan innan Uribe blev president. I samband med kuppförsöket mot Chavez 2002 uttryckte Uribe sympati för kuppmakarna och gav senare kuppledaren Pedro Carmona asyl i Colombia. Men den första riktigt heta diplomatiska krisen kom i december 2004, när colombianska säkerhetsagenter grep Farc-gerillans så kallade utrikesminister Rodrigo Granda i Caracas. För Uribe var det ett bevis för att Chavez stödde den colombianska gerillan. Chavez, å sin sida, talade om invasion – att Uribe inte respekterade Venezuelas suveränitet och att han agerade som imperiets, det vill säga Washingtons, lydhund. Men konflikten pågick bara under någon månad som så ofta i dessa två presidenters turbulenta förhållande så dränktes missjämnan ganska snart i en stor kram. Och när Uribe i september 2007 utsåg Chavez till fredsmäklare med Farc-gerillan så var det rena smekmånaden. Men den fick ett abrupt slut redan bara ett par månader senare, då Uribe i ett tal förklarade att han dragit tillbaka Chavez medlingsmandat. Chavez blev djupt förolämpad av Uribes kovändning. Inte minst för att inte han hade fått vetskap om beslutet innan Uribe offentliggjorde det. Chavez tog hem sin ambassadör, kallade Uribe för konspiratör och hotade med att frysa all handel mellan länderna. Och när colombianskt stridsflyg i mars 2008 bombade ett Farc-läger på ecuadoranskt territorium nådde ordkriget närmast orkanstyrka. Chavez kallade Uribe krigshetsare, kriminell, barnamördare, maffialedare och lite till. Han skickade stridsvagnar till gränsen och beordrade stopp för all handel med Colombia. Men bara en vecka senare, under ett latinamerikanskt toppmöte i Santo Domingo, så stod de där och omfamnade varandra igen. Spänningen och misstron fanns fortfarande kvar, men sopad under matta och relationerna mellan de två länderna fungerade ungefär som vanligt. Tills för några månader sen. När Uribe skrev under ett avtal som ger USA rätt att utnyttja sju colombianska militärbaser, officiellt för att hjälpa Colombia i kampen mot knarkhandel och terrorism, så lyftes konflikten till nya nivåer. Uribe var återigen en krigshetsare, en imperiets ledhund, en totalt opålitlig människa. I Chavez ögon innebar avtalet inget annat än en krigsförklaring. Colombia hade förvandlats till en plattform som USA kunde utnyttja för att attackera Venezuela. Och där står det idag. All handel har avbrutits. Och den här gången rör det sig inte bara om ord. Colombias bilindustri är på fallrepet och det vanligtvis så dynamiska livet vid gränsen mellan de två länderna har stannat av. Konflikts Lars Palmgren åkte dit för att ta tempen på krisen. Och på söndag går Colombia till val, ett val som kommer få stora konsekvenser för både konflikten med Venezuela och relationen till resten av Sydamerika. Två kandidater leder i opinionsmätningarna, förre försvarsministern Juan Manuel Santos som representerar en fortsättning på Uribes politik, och så utmanaren Antanas Mockus, professor i matematik som vill satsa resurser på utbildning och få slut på korruptionen. Jobb, sjukvård, hur gerillan ska bekämpas är stora frågor i valet, men mycket av debatterna kretsar också kring konflikten med Venezuela, och hur president Hugo Chávez ska hanteras i framtiden. Konflikts Lotten Collin följde båda kandidaterna i hasorna. För några dagar sedan fick Colombias president Álvaro Uribe en utmärkelse som "00-talets viktigaste politiska ledare i Latinamerika" på ett toppmöte mellan EU och Latinamerika. Hans så kallade demokratiska säkerhetspolitik – la seguridad democratica – har lyft landet och gjort det säkrare både för colombianer och för utländska investerare, löd motiveringen. Och Uribe har också högt förtroende bland colombianerna, runt 70% av befolkningen stödjer honom och hade han fått ställa upp i presidentvalet en gång till som han själv önskade, så hade han troligen vunnit en jordskredsseger. Så hur kommer bokslutet över uribismen se ut? Vad har de här åren betytt för Colombia? Lotten Collin ringde på hos familjen Visbal i norra Bogotá. I programmet som sänds från taket på Hotell Tequendama i Bogotás centrum medverkar Christina Jannerbo, mångårig chef för biståndsorganisationen Diakonias kontor i Bogotá och ambassadrådet Tommy Strömberg från svenska ambassaden – även han med många års erfarenhet av både Colombia och Venezuela. Programledare Lars PalmgrenProducenter Lotten Collin och Ivar Ekman

En misslyckad bomb i kalsongerna blev till fyrverkeri av fruktan i USA, och terroriststämplade landet Jemen. Men gick också förhoppningarna om en försonligare amerikansk strategi upp i rök? Hör jemeniter, arabiska al-Qaida-kännare och amerikanska strateger om huruvida president Obama är fånge i terrorkrigets logik. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. För ett år sedan, vid sitt tillträde, var president Obama på offensiven; Guantanamo skulle stängas, fältropet ”war on terror” skulle skrotas och ersättas med en strategi där inslagen av diplomati, bistånd och civil uppbyggnad skulle ta en större plats. Men när en ung man från Nigeria, Omar Farouk Abdulmutallab, över-mannannades och greps på juldagen sedan han misslyckats detonera sprängmedel insytt i kalsongerna på ett flyg till Detroit, var tonen en annan. Obama-administrationens hökaktiga reaktion på attentatsförsökte blev kulmen på en intensiv, årslång intern konflikt kring hur kriget mot terrorismen ska föras, där den vithårige advokaten Greg Craig spelade en av huvudrollerna. Ivar Ekman har hans historia. Många bedömare menar att Obama-administrationen nu retirerat till president Bushs hårdare linje. Denna kursändring har kunnat spåras i flera av den senaste tidens beslut. Tidsfristen för att stänga Guantanamo gick ut för en vecka sedan. Och fortfarande sitter knappt 200 fångar på fånglägret. Och de jemenitiska fångar som av amerikanska myndigheter förklarats oskyldiga, och skulle släppas, blir nu fortsatt inlåsta utan rättegång. Lotten Collin besökte Yemens huvudstad Sanaa för Konflikts räkning och letade upp en av Guantamo-fångarnas familjer som letts att tro att deras släkting snart skulle komma hem. Nabil al-Hilal är bror till Abdul Salam al-Hilal, som suttit fängslad av USA i sju år utan rättegång. Han talar om det hat mot USA som väckts efter så många år hos fångarna - ­­vilket också är det som gör frågan om frisläppande till politisk dynamit i amerikansk debatt. Och även i Mellanöstern har man nära följt Guantanamo-frågan och utvecklingen under Obamas första år som president. Abd al-Bari Atwan är chefredaktör för den Londonbaserade panarbiska dagstidningen al-Quds al-Arabi, samt författare till boken The Secret History of al-Qaida, där han framhåller den amerikanska utrikespolitiken som orsak till den fortsatta rekryteringen till al-Qaida. Konflikts Ira Mallik ringde Abd al-Bari Atwan i London. Efter kalsongattentatet meddelade Obama att det militära stödet till Jemen skulle fördubblas för att få bukt med al-Qaida, ett stöd som nu stolt visas upp av den jemenitiska regimen. Lotten Collin tog sig till sanddynerna en halvtimmes bilfärd utanför huvudstaden Sanaa för att uppleva nästa front i kriget mot terrorismen. Hon pratade också med Nadia al-Sakkaf, chefredaktör på Yemen Times, Jemens utrikesminister Abubakr al-Qirbi, samt Ali Saif Hasan, chef för tankesmedjan Political Development Forum i Sanaa, som menar att de åtgärder man vidtar idag gentemot en fortfarande liten grupp terrorister som kallar sig al-Qaida riskerar provocera så att fler radikaliseras och terrorhotet istället växer. Barbara Bodine heter en person som har haft anledning att fundera mycket kring det problemet. Hon har varit verkat vid amerikanska utrikesdepartementet i mer än två decennier, flera gånger på den arabiska halvön, bland annat i Irak direkt efter USA:s invasion. Barabara Bodine var USA:s ambassadör i Jemen år 2000 då det amerikanska kryssaren USS Cole utsattes för ett bombattentat och 17 amerikanska matroser miste livet. Idag är hon verksam som föreläsare vid det prestigefyllda Princeton-universitet i New Jersey där Mikael Olsson fick tag på henne. Programledare: Mikael OlssonProducent: Ivar Ekman