Podcasts about dublinf

Kan en person som nekats asyl i Sverige få asyl i ett annat EU-land? I det här avsnittet av Människor & Migration går vi igenom det som på juridiska kallas för sekundära förflyttningar. Asylrättscentrums jurister Linnea Midtsian och Lotten Berggren har under flera år följt frågan och skrivit ett informationsmaterial till de afghaner som funderar på att lämna Sverige för att söka asyl i Tyskland eller Frankrike. I avsnittet berättar Lotten och Linnea om vilka rättigheter de som lämnar Sverige har när de kommer tillbaka, hur processen ser ut i de andra EU-länderna och varför olika länder gör olika bedömningar av skyddsbehov. I avsnittet diskuterar vi även Dublinförordningen och hur det kommer sig att en person som redan fått sitt skyddsbehov prövat i ett EU-land ändå kan få en prövning i ett annat. Resan och arbetat med att följa frågan om sekundära förflyttningar var en del av Asylrättscentrums Europaprojekt som finansierades av Postkodstiftelsen. Viktiga länkar: Här hittar du det informationsmaterial som diskuteras i avsnittet: https://sweref.org/fakta-om-att-soka-asyl-i-ett-annat-eu-land/ Här hittar du inbjudan till utbildningen om upphörande: https://sweref.org/heldagskurs-om-upphorande-av-status-for-ombud-som-driver-migrationsarenden/ Här hittar du handboken till arbetsgivare: https://sweref.org/handbok-for-arbetsgivare/

Den 23 september presenterade kommissionär Ylva Johansson förslaget till ny migrationspakt i EU. Fokus i förslagen ligger på återvändande, men vad är det egentligen som föreslås och vilka konsekvenser får de för människor som söker asyl i EU? I det här avsnittet diskuterar Asylrättscentrums jurister Sara Jonsson och Sofia Rönnow Pessah tillsammans med kommunikationsansvarige Maja Dahl paktens förslag och vad de innebär. Vad ska ersätta Dublinförordningen och vad menas med återvändandesponsring? Vad menas med att människor ska screenas vid gränsen, och vilka konsekvenser kan de korta gränsförfarandena få? Går det att säga att en person som klivit över EU:s gräns inte tagit sig in i EU? Det är ett samtal om rättssäkerhet, hur förslagen praktiskt ska gå att genomföra och vad förslagen säger om hur migrationsfrågan kommer att utvecklas i EU.

Fungerar piska eller morot bäst för att lösa sprickan i EU:s asylpolitik och är Dublinförordningen ett minne blott i och med det nya migrationsförslaget? Efter flera månaders förseningar presenterade till sist EU-kommissionen sitt förslag på en ny europeisk migrations- och asylpolitik. Migrationskommissionär Ylva Johansson påpekade att sannolikt blir ingen av de 27 medlemsländerna helt nöjd med "migrationspakten". Europapodden reder ut vari missnöjet ligger, vilka som betraktas som vinnare och förlorare och hur pass omvälvande förslaget egentligen är för migrationspolitiken och solidaritetsprincipen. Medverkande: Susanne Palme, Ekots EU-kommentator, Alice Petrén, migrationskorrespondent och Filip Kotsambouikidis, Östeuropakorrespondent. Programledare: Stephanie Zakrisson Producenter: Nathalie Rothschild Tekniker: Joel Löf Europapodden europapodden@sverigesradio.se

En stor del av de flyktingar som tar sig in i EU kommer till Grekland. I transitlägret Moria bor idag ungefär 18 000 människor, lägret är byggt för 3000. Hur ser vardagen ut för människorna som bor där och hur går det till när de ska söka asyl? I det här avsnittet av Människor & Migration gästas podden av människorättsjuristen Anna Benedictsson som jobbat med både juridisk rådgivning i lägren på Lesbos och search and rescue-insatser. Tillsammans med Asylrättscentrums chefsjurist Anna Lindblad och kommunikationsansvarig Maja Dahl pratar Anna Benedictsson om utvecklingen i lägren, våldet mot flyktingar och hjälparbetare, de snabba ändringarna i grekisk migrationsrätt och hur man arbetar som jurist i en situation där de mänskliga rättigheterna kränks. I avsnittet diskuteras även Dublinförordningen och Turkietavtalet, samt varför Sverige inte vill vara med och ta emot de ensamkommande barn som bor i lägren, trots att 11 andra EU-länder nu ställer upp.

Nanna Johansson anser att Åsa Romson hanterat avskedet från språkrörsuppdraget på ett värdigt sätt. Vi ska vara glada att vi slipper de fruktansvärda scenerna som hade utspelats om det varit Gustav Fridolin som tvingats gå. Ola Söderholm tycker till skillnad från åsiktseliten att det Mona Sahlin gjort är förlåtligt, oavsett vilka hennes motiv var. Moa Lundqvist tänker på EU:s flykting politik och kommissionens vice ordförande Frans Timmermans som spoilade Game of Thrones för att göra en poäng om Dublinförordningen. Dessutom avhandlas Magdalena Ribbings svettkörtlar och den nya, eventuellt för aggressiva, sekulära väckelsen. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Enligt EU-kommissisonens vice ordförande Frans Timmermans har Dublinförordningen både dött och återuppstått precis som Jon Snow i nya säsongen av den populära TV-serien Game of Thrones. I avsnitt 8 av EU-podden om EU-kommissisonens nya asylförslag och om EU, Turkiet och konsekvenserna av slopade visumkrav för 80 miljoner turkiska medborgare.Medverkar gör Katja Magnusson, Ekots korrespondent på plats i Turkiet, Janne Andersson, korrespondent i Bryssel och Ekots EU-reporter Susanne Palme.Programledare Ci Holmgren.

Dublinförordningen avgör vilken av EU:s medlemsstater som är ansvariga för att pröva en asylansökan, men hur går prövningarna till och varför görs de? Asylrättsjuristen Ignacio Vita och statsvetaren Lisa Pelling förklarar Dublinförordningen och kritiken mot den.

I detta avsnitt pratar migrationsforskaren Louise Dane och migrationsrättsjuristen Viktor Banke specifikt kring Dublinförordningen, som alltid är mitt i debatten när flyktingkrisen och migrationsfrågorna diskuteras. Här finns en lång rad myter och missuppfattningar att bemöta och resonera kring. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Migrationsrättens Beyoncé, Louise Dane, gästar Juridikpodden. Hur många är på flykt i världen? Hur många kommer till Europa? Vad betyder det att ”det saknas lagliga vägar in i EU”? Vad betyder asyl? Vad är kvotflyktingar? Håller EU på att stänga sina gränser? Kan EU stänga gränserna? Vad innebär Dublinförordningen? Är det smart att hålla sig gömd i 6 månader? (OBS NEJ, sluta sprida den myten hälsar Louise). Hatar Mårten Lichstenstein? Vad är människosmuggling? Om man hjälper någon av humanitär hänsyn kan det vara ok, vad innebär det? (Rättsfallet som Louise går igenom: NJA 2009 s. 424). Vad är transportöransvaret? ALLT DET PRATAR VI OM! OCH MER!!! TACK gulliga sponsorer Lindahl, Familjens Jurist, G&D och Delphi. Och! Tack Louise

I det här avsnittet av JP Diskuterar träffar vi Gregor Noll, professor i folkrätt och migrationsverkets Dublin-expert Homan Sayah för att diskutera den europeiska asyllagstiftningens varande och framtid.

Om kraftmätningen i den europeiska flyktingfrågan. Vad händer när rigida regelverk som kolliderar med humanitära hänsyn, och människor på flykt kommer i kläm och politiker avsvär sig ansvar? Om enskilda länder som går sin egen väg och trotsar unionens mål om en gemensam flyktingpolitik. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I Konflikt har vi under åren flera gånger återkommit till en av vår tids stora frågor, migrationsfrågan. Den berör miljoner människor världen över och handlar inte bara om enskilda individers säkerhet och trygghet, utan också om ekonomi, politik och utveckling i stora regioner. Inom EU pågår sedan mer än tio år ett arbete för att skapa en gemensam asyl- och migrationspolitik. En gemensam politik förutsätter också gemensamma regler. Men ett regelverk, som ska kunna gälla i många olika länder och omfatta människor från vitt skilda förhållanden, riskerar i sin tur också att hamna i konflikt med mänskliga hänsyn och behov. I studion: Migrationsminister Tobias Billström och Sara Wåhlin, som dokumenterat situationen för flyktingbarn på Malta. Kvotflyktingsystemet är ett exempel på de regelverk som skapats för att ge flyktingar möjlighet att på ett legalt sätt komma till ett säkert land. Men även om man lyckats passera UNHCR:s nålsöga och blir klassad som flykting innebär det på intet sätt att man är garanterad en fristad.Mazen flydde till Sverige från Irak för tre år sedan men fick avslag på sin asylansökan. Han är kristen och tvingades efter att han kidnappats att lämna sitt hem i Bagdad. När hans fru, på flykt i Libanon fick flyktingstatus av FN:s flyktingorgan trodde den splittrade familjen att de skulle kunna återförenas i säkerhet. Men villkoret för att de ska få skydd är att Mazen först återvänder till Irak, där han fruktar för sitt liv. Konflikts och SR Internationals Hiba Daniel har träffat Mazen. Malta är ett land som har tagit emot stora skaror båtflyktingar de senaste åren. Landet har fått stark kritik för hur flyktingarna tas emot och bland annat hålls instängda i undermåliga läger. Till Malta har också Sverige avvisat ensamkommande barn med hänvisning till Dublinförordningen: Det innebär att eftersom Malta var det första EU-land flyktingbarnen anlände till är det också Malta som ska pröva deras skyddsbehov. Sara Wåhlin har arbetat vid ett transitboende för ensamkommande barn i Malmö. Där lärde hon känna flera av de barn som skulle avvisas till Malta, bland annat Nouredin, 16 år. Hon har rest till Malta för att dokumentera situationen i flyktinglägret och träffade då honom och flera andra ungdomar som avvisats från Sverige. EU:s nya kommissionär med ansvar för asyl- och flyktingfrågor, Cecilia Malmström, hör till dem som har kritiserat Maltas behandling av ensamkommande barn och överväger att dra Malta inför EU-domstolen. Hon har en delikat balansakt att genomföra mellan alla dem som ropar på hårdare gränsskydd och de som efterlyser en generösare och mer human flyktingpolitik. Konflikts Daniela Marquardt intervjuade henne. I takt med att antalet avslag blir fler, ökar också pressen på polisen som ska verkställa avvisningarna. Men frågan är vilka metoder som är acceptabla, och vad som kan anses oetiskt i jakten på personer att avvisa? I Danmark blev det stor uppståndelse när polisen stormade en kyrka för att hämta irakiska flyktingar förra året. I Sverige verkar polisen respektera kyrkorummen. Men det finns andra gråzoner, som sjukhus, skolor och bröllop. Konflikts Robin Olin åkte till Malmö för att försöka reda ut vad som egentligen hände när polisen strax före jul grep en ung man som just skulle gifta sig i Malmö stadshus. Programledare: Daniela MarquardtProducent: Ira Mallik

Under svensk ledning lägger Europa fast linjen för mottagande av migranter. Reportage med anhöriga till de som dött i vattnen utanför Italien och Malta, från kön av flyktingar i Grekland, och om EU-länders mutor för migrantmurar i diktaturer. Är besluten att skydda Europa något som hotar skyddet för de skyddsbehövande? Migrationsminister Tobias Billström och Vänsterpartiets Kalle Larsson i studion. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Solidaritet är ett honnörsord på många sätt. Inte minst i de olika dokument som producerats inom EU när det gäller framtiden för en gemensam politik för migranter och flyktingar. EU-kommissionen skriver ”Solidariteten måste stå i centrum för den gemensamma politiken och EU behöver således utöka stödet till de medlemsstater som är mest utsatta för migrationstrycket.” och resonemanget återkommer i Stockholmsprogrammet. Stockholmsprogrammet lägger fast inriktningen för EU-samarbetet rätts- och säkerhetsområdet de kommande fem åren och ska klubbas på EU:s toppmöte om 10-11 december. I studion migrationsminister Tobias Billström (M) och Kalle Larsson, riksdagsledamot och Vänsterpartiets talesperson i migrationsfrågor, om asylfrågorna och EU:s framtid som fristad. I Malmö hölls nyligen en manifestation för att stoppa avvisningen av fem ensamkommande barn, som nu ska avvisas till EU-landet Malta dit de först kom. Fahed, 14 år, och Eliaas, 16 år, är två av dem som ska utvisas. SR Malmös Tobias Wallin talat med dem och Asylgruppen i Malmö vid en demonstration på Davidshallsbron i Malmö. Migrationsverket hänvisar till Dublinförordningen där EU:s länder kommit överens om att asylsökande ska prövas i det land de först kom till. Flera EU-länder har slutit egna avtal med grannländer på andra sidan Medelhavet. I år slöts det stora ”vänskapsavtalet” mellan Italien och Libyen; Italien investerar 200 miljarder dollar årligen i bygget av Libysk infrastruktur, tex radarssystem för att övervaka Libyens ökengräns i söder. Italien skänker också patrullbåtar till Libyen och har inlett gemensamma patrulleringar med Libyska flottan. FN:s flyktingorgan har riktat skarp kritik och har samlat vittnesmål som visar att Italien helt sonika direktavvisar asylsökande till uppsamlingsläger i Libyen. Och Italien har börjat straffbelägga dem som hjälper båtmigranter till italiensk mark. Det var utanför den italienska ön Lampedusa, utanför italienska Lampedusa, som Maltas kustbevakning hittar en gummiflotte den 20 augusti i år. Ombord finns fem personer. Dom berättar att dom rest från Tripoli i Libyen den 28 juli. Närmare åttio personer var dom från början på båten, berättar dom. Men alla dom andra,ca 75 personer, har dött. Två av dom som dog är Abel Yohannes, 20 år och Filmon Gheressin, 22 år, från Eritrea. Dom var barndomskamrater, berättar Filmons moster Milete Bahta när Konflikts Randi Mossige-Norheim ringer henne i hemmet i som bor i Kansas i USA. Grekland, vid EU:s yttre gräns, står idag för störst antal illegalt inresta flyktingar. Den stora mängden, vissa siffror säger så många som 200 000 om året, har lett till stora problem för asylmottagningen. Den tidigare regeringen hanterade det bland annat med massaresteringar av människor, internering och deportering. Den nya socialdemokratiska regeringen har tidigt markerat att dom ska ta tag i problemet och skapa en humanitär flyktingmottagning, men när vi besöker den grekiska huvudstaden har inte mycket hänt. Den nya vice ministern för Citizen Protection, medborgarnas beskydd, Spyros Vougiás, säger att han strävar efter en förändring, men att EU:länderna måste dela ansvaret med Grekland. Ketty Kehayioylou, UNHCR, samt människorättsadvokaten Spyros Rizakos, är kritiska till hur flyktingmottagningen fungerar idag. Frilansjournalisten Petra Quiding åkte till ökända Petru Ralli polis station i utkanten av staden, där tusentals flyktingar samlas för att köa till en möjlighet till en ny kö – den till kön för att överhuvudtaget få sin sak prövad så småningom. Frontex grundades 2005 för att skapa en central myndighet, under Europakommisionen, som skulle samordna säkerheten för EU's yttre gränser. Frontex består idag av ett huvudkontor och insatsstyrkor dit alla medlemsländer bidrar. Frontex verkar i luften, till sjöss och på land. De understödjer vid större migrationsflöden, kartlägger och samordnar också avvisningar. I Stockholmsprogrammet efterlyser man ett förtydlgat och utvidgat mandat för Frontex, med regionala kontor längs EU:s södra och östra gränser. Sverige har hittills bidragit med personal för avvisningar och för flyg- och kustbevakning i bla grekiska vatten. Konflikts David Mehr fick tag på Peter Samulesson, vid svenska kustbevakningen på Frontexuppdrag, mitt i den grekiska övärlden, mitt i natten, då Samuelsson precis avslutat ett nattpass där de funnit 25 migranter i en plastjolle i sundet mellan Grekland och Turkiet. På ett internationellt forskningseminarium på Kulturhuset i Stockholm, arrangerat av kulturforumet Re Orient, talade bland annat den brittiske journalisten och författaren Philippe LeGrain, som skrivit boken Immigrants, your country needs them och PO Hansen, statsvetare vid Linköpings universitet. Frilansjournalisten Anna-Klara Bankel var där. Programledare: Mikael OlssonProducent: Ira Mallik I