Podcasts about sverige f

Det 90:e avsnittet av Art is Alive gästas av ingen mindre än artisten ABELA från Kaskö, Finland. Van att stå på scen och sjunga i band och musikaler tog ABELA det stora klivet att flytta till Stockholm och släppa egen musik. Aktuell med deluxe-versionen av sitt debutalbum, LOST (extended cut), pratar vi om vad hennes låtar betyder för henne, jämför hur det är för henne att uppträda som artist och för mig som komiker, samt så lär ABELA ut dagens finlandssvenska ord. Vad det är får du höra i intervjun! Jag uppträder på Stockholm Pride - Stand Up på Regnbågen i Pride Park. Läs mer och köp biljetter här. Lyssna på ABELAs album LOST (extended cut) här. Av upphovsrättsliga skäl är musiken i denna version av programmet bortklippt. Vill du lyssna på avsnittet med musik samt höra en bonusfråga med ABELA finns det på ArtIsAlive+, min podcasts egna playtjänst. Klicka här för att lyssna. (Endast tillgängligt i Sverige) Följ oss online: ABELA: Instagram, Facebook, TikTok, Spotify, YouTube Zeventine: Instagram, Facebook, Spotify, Snapchat, TikTok, Threads, YouTube

Juniornyheterna om att Partille World Cup är i full gång, om att barn skadar sin hud med starka hudvårdsprodukter och att dina bilder på vilda djurungar kan hjälpa forskningen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

En svensk statlig utredning visar att det förekommit grava oegentligheter i internationella adoptioner. Nu föreslår regeringens utredare att internationell adoption förbjuds i Sverige, och att staten ska be om ursäkt till adopterade och deras föräldrar. I Finland avvaktar man med en utredning, trots att föreningen Vuxna Internationellt Adopterade i Finland bett Social- och hälsovårdsministeriet om en utredning. Finns det orsak för en utredning också här? I debatten deltar: Muluken Cederborg, medlem i föreningen Vuxna Internationellt Adopterade i Finland, Marika Elmeranta, adoptionskoordinator på Interpedia, Irene Pärssinen-Hentula, ordförande för adoptionsnämnden och Hanna Wallensteen, psykolog som fördjupat sig i ämnet adoptioner. E-post: slaget@yle.fi

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Hassan Khan såg en annan sida av Sverige än den som vi är vana att höra. Den växande fattigdomen och människor i nöd. Hassan bestämde sig för att vara en hjälpande han. Han startade och är med och driver Bayt Al Maal. Detta är hans story.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Magdalena pudlar, Fryshusets hyckleri och Hasse Hålfot har begynnande demens.BILJETTER TILL INAKTUELLT LIVE PÅ SCALATEATERN 24/3 kl 19:00 FINNS HÄR: https://www.scalateatern.se/forestallning/inaktuellt-live/Köp Inaktuellts egna merch på inaktuellt.seFölj poddens Instagram: @inaktuelltpoddMejla in dina frågor till: inaktuellt@podplay.seLyssna på Inaktuellt Live VARJE måndag och torsdag från kl 09:30 på Podplay.se eller i Podplay-appen för att lyssna och ställa frågor direkt till Jonas, Hasse Brontén, Linnéa Bali och producenten Dawwa.

Läs det på bloggen https://solkarina.se/historia/avsnitt-241-den-billigaste-och-effektivaste-metoden-for-uppvaknande-och-sjalvkannedom/Komyo ReikiDo® https://solkarina.se/komyo-reikdo/Lära MediReiki® steg 1 online https://solkarina.se/produkt/medireiki-grundkurs-online/Läs mer om Reiki Ryoho https://solkarina.se/reiki/Sociala medierInstagram: http://www.instagram.com/solkarina.seFacebook: http://www.facebook.com/SinnligkunskapYoutube: https://www.youtube.com/user/sinnligkunskap/videoshttp://www.medireiki.sehttp://www.solkarina.sehttp://www.sannessens.se Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Varje år förs stora mängder odlingskit för hallucinogena svampar och växter som kan användas för att framställa droger in i Sverige, helt lagligt. En av dessa är kratom, en grön växt från Sydostasien som kan användas för att tillverka tvål – men också knark. Växtens blad innehåller ämnet mitragynin, som är narkotikaklassat och kan ge opioidliknande effekter. I flera år har både läkare och Tullverket slagit larm om den oroväckande ökningen av kratom, framför allt bland unga. Ändå fortsätter drogen att flöda in i Sverige och säljs helt öppet på nätet. För vissa har det blivit en miljonindustri. Så varför går det inte att stoppa importen av kratom och andra knarkväxter? Gäst: Jenny Åberg, sakkunnig och kemist på Tullverket. Producent och programledare: Olivia Bengtsson. Klipp i avsnittet: TV4 Nyheterna, SVT. Kontakt: podcast@aftonbladet.se

Nato-medlemskapet skapar nya förväntningar på Sverige. Nu får Försvarsmakten uppdrag i en region som kan bli ett nytt Ukraina. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Sverige har fått en försvarsstrategi för den Indopacifiska regionen. Ett område som sträcker sig från Afrikas östkust till Stilla havet. Här har USA länge haft sitt militära framtidsfokus och nu blir det även en del av Sveriges.”För att kunna vara en stark atlantist så behöver man också ha en indopacifisk agenda dessa dagar.” Så sa försvarsminister Pål Jonsson när han presenterade den nya strategin nyligen med en tydlig blinkning till Nato och Sveriges amerikanska allierade.Samtidigt ökar spänningarna både kring Taiwan och i vattnen utanför Filippinerna. Nya försvarsallianser sluts, länderna rustar och den tyska flottan seglade nyligen genom det politiskt känsliga Taiwan-sundet för första gången på två decennier. Något som inte ses med blida ögon i Peking.Medverkande: Pål Jonsson, försvarsminister, Jan Thörnqvist, tidigare insatschef och marinchef i Försvarsmakten, Sofia Ledberg, statsvetare Försvarshögskolan, Akio Takahara, professor i statsvetenskap i Tokyo, Jay Tariella talesperson för den filippinska kustbevakningen, Shi Yinhong, professor vid Renminuniversitetet i Peking och expert på internationella relationer och säkerhetsfrågor, Wang Huiyao, tidigare rådgivare till den kinesiska regeringen och grundare till tankesmedjan China and Globalization, CCG.Reportar: Axel Kronholm, korrespondent i Bangkok, Moa Kärnstrand, korrespondent i Peking.Programledare: Kajsa Boglindkajsa.boglind@sr.seProducent och reporter: Ulrika Bergqvistulrika.bergqvist@sr.se

Hur bör förvaret av Sverige se ut och hur kan vi bäst förbereda oss på nya hot som cyberattacker och ekonomisk krigföring? Efter Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina har svensk försvarspolitik blivit högaktuell. Gäst: Oscar Jonsson, doktor i krigsvetenskap och aktuell med den nya boken "Försvaret av Sverige". Programledare: Jon Andersson

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Nyheterna Radio 08.00

Doktor24 var minst av de fyra svenska nätläkarna, men tingade ändå ett värde på 200 miljoner kronor när konkurrenten Doktor.se lade beslag på bolaget. Konsolideringen inom ”health tech” är ett av ämnena i dagens avsnitt av Digitalpodden. Vi pratar också om Epic Games och deras vd Tim Sweeney som gästat Sverige.

Podden tar upp mycket av det som är UFO-Sveriges kärnverksamhet - att undersöka märkliga händelser. Vad är det som lägger grunden till alla andra aktiviteter som Riksorganisationen UFO-Sverige kan göra? Utan en stabil bas att stå på hade vi inte kunnat göra allt som vi faktiskt gör, så som den här podden, hålla föredrag, vara synliga på nätet och i sociala medier, ge ut tidskrifter, arrangera Expo och att hålla kurser för framtida fältundersökare.   Utan fältundersökare som gör jobbet med att samla in rapporter och berättelser ute på fältet hos observatörer och allmänhet får vi inte in några nya data som kan föra frågan vidare. Tobias Lindgren samtalar med UFO-Sveriges hårt arbetande fältundersökare och FUF-ansvarig Mikael Karlsson.  Mikael berättar om sin resa, hur han ser på intresset och hur vi tar oss an kärnverksamheten. Vill du veta mer om Riksorganisationen UFO-Sverige så är www.ufo.se en bra början.  

30 april. Produktivitetskommissionens uppgift är att utreda hur den svenska produktiviteten ska förbättras, och tillväxten därmed öka. Nu har man kommit med sin första rapport som innehåller 113 förslag. Kommissionens ordförande Hans Lindblad intervjuas av Andreas Ericson.

Ledarhundens dag Det är den 24 april och ledarhundens dag! Det firar vi genom att Isabelle Ulfsdotter tar oss med till äventyrliga Hasse Börjesson, som bland annat reser till Nordnorge och fiskar tillsammans med sin ledarhund Jara. Hasse har rest mer sedan han förlorade synen än tidigare och han älskar vildmarken i Lofoten, där han har spelat in de fantastiska naturljud som vi får höra i reportaget. Diskrimineringsombudsmannen DO har i allt fler fall satt ner foten och påvisat diskriminering av ledarhundsförare. Nu har DO uttalat sig i fallet då Isabelle Ulfsdotter blev nekad studentboende med sin ledarhund. Vi får en pratstund med Isabelle och Niklas Mattsson, som kommenterar DO:s allt tydligare hållning. Ledsagning på agendan i riksdagen Den 11 april bjöd Synskadades Riksförbund tillsammans med Christofer Bergenblock (C) och Dan Hovskär (KD) in till ett lunchseminarium på ämnet ledsagning. Socialstyrelsen redogjorde för resultaten i sin kartläggning som snart har ett år på nacken och Thaer Tomma från Unga med synnedsättning gav ett starkt vittnesmål om hur begränsande livet blir när man som ung försöker forma sin tillvaro utan ledsagning.   Länk till inslaget om ledsagning från LoR: Ledsagning på riksdagens bord | Läns och Riksnytt (lansochriksnytt.se) Läns och Riksnytt finns även som app: LoR Play – Appar på Google Play LoR Play i App Store (apple.com) Mänskliga rättigheter, CRPD och Genève Den 11–12 mars 2024 träffade Sveriges regering FN:s övervakningskommitté för konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning (CRPD) och fick kritik på en rad punkter. Anna Quarnström, förbundsjurist, samt Cecilia Ekstrand, intressepolitisk handläggare på Synskadades Riksförbund, var på plats i Genéve. För Synpodden berättar de om granskningen och hur Sverige brister i sitt rättighetsarbete. Universell utformning Isabelle Ulfsdotter har träffat Emil Erdtman under hans disputation, då han lade fram sin avhandling ”Universell utformning i praktiken – förståelse, genomförande och samskapande”. Vi får höra vad universell utformning handlar om och hur det kan användas för att göra samhället mer tillgängligt. Techpepp I Techpepp kör vi denna gång Windows och pratar om spännande nyheter i skärmläsaren Jaws 2024. Vi börjar med funktionen Picture smart som genom kraften i AI nu också kan tolka bilder. Notera dock att denna funktion fortfarande är i betastadiet och behöver därför aktiveras via alternativet ”Kommande funktioner” under Inställningsmenyn i Jaws. Claudio visar följande skiktade kommandon för Picture smart: ·        Jaws-tangenten + mellanslag följt av P och sedan C, för att beskriva den aktiva kontrollen. ·        Jaws-tangenten + mellanslag följt av P och sedan W, för att beskriva det aktiva fönstret. ·        Jaws-tangenten + mellanslag följt av P och sedan S, för att beskriva hela skärmen. ·        Jaws-tangenten + mellanslag följt av P och sedan frågetecken, för att få upp en lista med tillgängliga kommandon. (Notera att frågetecken går att använda i alla dessa skiktade kommandon i Jaws för att läsa mera), så vill du utforska fler kommandon kan du använda: ·        Jaws-tangenten + mellanslag följt av frågetecken, för att få upp en lista med alla tillgängliga skiktade kommandon. Vi kikar även på funktionen Ansikte i fokus som används för att kontrollera så att datorns kamera fungerar korrekt och fokuserar på dig. För att aktivera Ansikte i fokus använts det skiktade kommandot: ·        Jaws-tangenten + mellanslag följt av F och sedan O, tabba runt i dialogen som öppnas för att hitta fler kontroller och alternativ. Sist men inte minst nämner vi också funktionen Delad punktskrift som möjliggör visning från två olika ställen eller vyer på samma punktrad genom olika möjliga så kallade Punktskriftsvyer. För att öppna dialogen över tillgängliga Punktskriftvyer används kortkommandot: Jaws-tangenten + alt + V, i dialogen som öppnas finns en lista över olika vyer/alternativ, tabba för att läsa om respektive Punktskriftsvy. På följande länk finns detaljerade instruktioner om samtliga nyheter i Jaws 2024: Vad är nytt i JAWS 2024 Programledare: Claudio Quitral och Monica Walldén Reporter: Isabelle Ulfsdotter Ljudtekniker: Johan Häglerud

Reklambefriad återutsändning av ett avsnitt från 2022, som tidigare endast kunde ses i sin helhet bakom betalvägg.Navid pratar med den prisbelönta SVT-journalisten Johan Wicklén med utgångspunkt i hans bok “Vi ger oss aldrig - så gick det till när Sverige förlorade kriget mot knarket”. De pratar hur den svenska narkotikapolitiken formades, vilka roller polismyndigheten, svensk media och politikerna hade i utvecklingen, om synen på missbrukare som brottslingar, att vi aldrig haft ett narkotikafritt samhälle, vilka makthavare som idag borde be om ursäkt för den skada strategin har åsamkat människor och vad vägen framåt är för Sverige när fler och fler länder väljer att legalisera eller avkriminalisera cannabis och andra tidigare förbjudna och tabubelagda droger.Här hittar du alla samtal från Hur kan vi?Utforska Hurkanvipedia för att lära dig mer Stötta Hur kan vi? 3.0 genom att bli månadsgivare härBoka oss till ditt team, ledningsgrupp eller företag Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

“Det kan bli krig i Sverige.” Det var ord och inga visor från Sveriges minister för civilt försvar, Carl-Oskar Bohlin, under den årliga försvarskonferensen i Sälen. Och det kanske inte är så konstigt. Sveriges civila försvar ska byggas upp och vi börjar i princip från noll. På en kvart får du veta hur Lettlands försvarsminister kan lära svenska skolbarn om plikt och försvarsvilja. Med Therese Larsson Hultin, utrikesanalytiker på SvD. Programledare: Alexandra Karlsson Producent: Moa Larsson Redaktör: Stina Fischer Klipp från: Folk och försvars youtubkanal och TV4. Vi vill ha feedback och önskemål! Kontakta oss på: dagensstory@svd.se

Fängelser för minderåriga kan inom kort bli verklighet i Sverige. Samtidigt verkar andra länder nu välja en helt motsatt väg. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Omkring 100 minderåriga sitter häktade i Sverige idag. Samtidigt som ungdomsbrottsligheten i stort går ner begår ett litet antal barn mycket grova brott, mord, sprängdåd och vapenbrott.En utredning föreslog nyligen att kriminalvården ska ta över ansvaret för merparten av de barn som döms för grova brott. Men barn har rättigheter som inte vuxna har. Rätt till vård och behandling, rätt till att få ha kontakt med sin familj - och skolplikt.-Det här är nytt för oss, men om det här är bästa lösningen så är vi beredda att ta det här uppdraget, säger Fredrik Thunberg, chef för Täbyanstalten. Fängelse för minderårigaVi besöker ungdomsavdelningen på Täbyanstalten där kriminalvårdarna nu förbereder sig för att ta emot 15-17-åringar och ställs inför frågor som: Är det ok att låsa in ett barn från 19.00 till 07.00?Agneta Bäcklund, som utrett frågan om ny påföljd för minderåriga, ser särskilda ungdomsfängelser som den bästa lösningen nu. Men hon påpekar att utredningen tror att den här förändringen kräver tid om den ska bli bra och har förslagit att den blir verklighet först år 2028. Samtidigt vill regeringen se ungdomsfängelser redan om 2 år.USA går åt motsatt hållEtt land som har lång erfarenhet av barn i fängelsemiljöer är USA. Där möter vi en kille som fängslades som 13-åring. Men trenden på andra sidan Atlanten har nu svängt och barns fängelsestraff ifrågasätts.Medverkande: Statens utredare, jurist Agneta Bäcklund. På Täby-anstalten utanför Stockholm möter vi kriminalvårdschef Fredrik Thunberg och Sami Tesfay chef på ungdomsavdelningen. Vi träffar Jonathan Eliasson som är institutionschef för SIS-hemmet Klarälvsgården i Värmland och hör Lotta Sylwander på FN:s barnfond Unicef.Programledare: Edgar Mannheimeredgar.mannhemier@sverigesradio.seProducent: Simon Mosersimon.moser@sverigesradio.seTekniker: Fabian BegnertReportrar: Fernando Arias, Ulrika Bergqvist, Rouzbeh Djalaie och Ginna Lindberg.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I det här rätt meningslösa avsnittet av Frågeklådan diskuterar Niclas & Jonatan vilken handling deras porrfilm haft, vad som egentligen är meningen med livet, varför man nog hade velat vara en cowboy, djuret som blivit mest obehagligt om halva var människa, vilken typ av olycka som vore mäktigast att överleva, om Finlandsfärjan kallas Sverigefärjan i Finland, vilket som är det fulaste förnamnet, hur flugor landar i taket – och mycket mer! Hjärndöda frågor och dumma svar – haka på!

Nyheterna Radio 10:00

Turkiet har sagt ja om att släppa in Sverige i Nato. Många är arga efter att personerna bakom bandet Hooja har avslöjats. Nioåriga Liam berättar om supervärmen i Spanien. Och så om vilken stad det sjungs mest om i Sverige!

Under mitten av 1970- och 1980-talet genomgick den svenska Försvarsmakten mer eller mindre ett stålbad av rationaliseringar och neddragningar. Samtidigt utvecklade vi ett av världens mest kompetenta multiroll stridsplan JAS Viggen. Detta plan har blivit till en symbol för Sveriges förmåga i luften under det så kallade ”andra” kalla kriget fram till Sovjets kollaps.Samtidigt vittnar det faktum att Viggen aldrig blev en kärnvapenbärare om att Sveriges ambitioner under denna period inte längre passade med vare sig plånboken eller de övriga supermakternas egna intressen.I detta avsnitt av Militärhistoriepodden diskuterar idéhistorikern Peter Bennesved och professorn i historia Martin Hårdstedt om 1970- och 1980-talets så kallade ”försvarsdoktrin” och vad den egentligen grundade sig i.Fram till 1960-talets mitt hade Sveriges försvar varit inriktat på ett periferiförsvar med syfte att mota storskaliga invasionsförsök från någon närliggande stormakt. Till detta låg en politisk inställning som syftade till neutralitet i krig och alliansfrihet i fred. Att försvara en sådan säkerhetspolitisk inställning var endast möjligt om Försvarsmakten gavs stora resurser. I själva verket kan den svenska militära styrkeuppbyggnaden sägas vila på den enorma ekonomiska expansion som Sverige genomlevde under de så kallade rekordåren. Efterkrigstidens ”neutralitetsvakt” gjordes möjlig tack vare pengarna som flödade in. Det rådde också politisk konsensus i försvarsfrågan under socialdemokratiskt ledarskap. Den militärtekniska utvecklingen pekade under tidigt 1950-tal också i samma riktning som tidigare, bara det att planen blev snabbare och bomberna starkare.Under mitten av 1960-talet kom dock mycket av dessa grundförutsättningar att ändras. Pengarna tog slut när tillväxten bromsade in. Den politiska konsensusen som tidigare rådigt luckrades upp när Försvarsmakten äskade egna kärnvapen (1970-talets offentliga politiska debatt om kärntekniken spelade in i detta), och den tekniska utvecklingen gick nu tillbaka mot konventionella scenarion där mekanisering och kvalitativ förmågehöjning blev allt viktigare. När pengarna började ta slut kunde inte längre alla få vad de ville ha och striderna om försvaret blev åter ett faktum. Samtidigt skönjdes en ökad sovjetisk närvaro i Östersjön med nya ubåtar och i centrala Europa var man mycket oroad över en förnyad Sovjetisk konventionell styrkeuppbyggnad som tycktes överskugga allt vad NATO kunde åstadkomma. USA skulle inte heller tillåta Sverige att anskaffa kärnvapen.Men skulle ett nytt storkrig egentligen betyda en fullskalig attack mot just Sverige, eller skulle endast en mindre styrka sättas in mot Skandinavien? En svår fråga blev då vad det nya spetsflyget egentligen skulle vara? Om det inte skulle bli ett attackflyg med kärnvapenkapacitet, vad skulle det i stället bli? Skulle det understödja ett djupförsvar, eller skulle det stoppa fienden till havs? Det som kom att bli 1970-talets och 1980-talets försvarsdoktrin lämnar inga vettiga svar på de här frågorna och idag framstår det militära resonerandet under perioden i stort sett som en efterhandskonstruktion. Det svenska försvaret nedmonterades till att passa den plånbok som gavs, och de krigsscenarier man såg framför sig anpassades till vad man kunde klara av. Av de 600 JAS Viggen som man önskade sig, blev det bara 300. Det fick helt enkelt räcka.Bild: JAS Viggen 37, Wikipedia, Creative Commons.Lyssna också på Sverige och det kalla kriget : Hela världens kalla krig (del 1)Klippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Hva bør det koste? - Buksebrett - Lokale nyheter - Erteøse og aspargeskniv - Sector Alarm - Skulderbleie - Da bacon var like farlig som heroin - Pyntekubbe Episoden kan inneholde målrettet reklame, basert på din IP-adresse, enhet og posisjon. Se smartpod.no/personvern for informasjon og dine valg om deling av data.

Den 6 juni 2023 kan Sverige sägas fylla 500 år som modern självständig nation. Men vad är det för ett land, frågar vi lyssnarna och inbjudna gäster. Vad är Sverige för dig – ett minne, en maträtt, en skogsväg eller en sång? När är Sverige som mest svenskt för dig och har det nån betydelse i ditt liv?Direktsändning med gäster som historikern och författaren Henrik Berggren, och konstnären Saadia Hussein, samt lyssnares tankar om vad Sverige är.Programledare: Åsa Furuhagen och Tobias Svanelid Producent: Björn Gunér och Sara Sällström

Johan ser en förbannad veteran som nog saknar tiden när han själv var en liten pissunge. Anders betraktar den störstes avsked och undrar vad som hände med alla ”nya Zlatans”.Dessutom: Det sköna med att spela i Utsikten, barnartister, utbrott med italiensk accent, anpassningssvårigheter mixade zonen-rivalitet, hemvändarnas avtryck, Sverige–Färöarna i Tipshallen 2001, landslag för sent utvecklade talangeroch ett allsvenskt specialarbete om Somalias inbördeskrig.

Är svenskar för fega för att säga stopp till stök i det offentliga rummet? Hur ska man förbereda sig för Bibelns framtidsvarningar? Och är Erdogan en islamist? Det är frågor som diskuteras i detta avsnitt av Veckans nyheter. Sven Almkvist ger även ett tips. Stöd gärna vårt arbete genom att swisha en gåva till: 123 396 94 17

24 maj. Har Tyskland en mer frimodig samhällsdebatt med högre i tak? Är åsiktskorridor och konsensuskultur typiskt svenska fenomen? Mattias Svensson samtalar med Philip Franzén som skrivit boken ”Ett Sverige för vuxna”.

Tyskland är EU:s mäktigaste land och Sveriges viktigaste handelspartner. Ändå är kunskapen om Tyskland ofta låg i Sverige. Nu lanserar vi Ett Sverige för vuxna - om Tyskland som förebild och avskräckande exempel. Boken är skriven av Philip Franzén som bor i Berlin och systematiskt dissekerar den tyska samhällsdebatten. Han tar sig bland annat an hanteringen av flyktingkrisen, Coronapandemin, energiomställningen och Rysslandspolitiken.   Hur ska vi förstå de historiska erfarenheternas betydelse för den tyska samhällsdebatten? Och hur annorlunda är egentligen Tyskland från Sverige?     Veckans podd, som Smedjanpodden lånar från Ideologipodden, är en liveinspelning från lanseringen den 12 maj.   Medverkande: Philip Franzén, författare till Ett Sverige för vuxna, Lina Lund, politisk reporter på DN, tidigare korrespondent i Berlin samt Erik Thyselius, journalist på Axess-TV och Tysklandskännare  Samtalet leds av Andreas Johansson Heinö

Tyskland är EU:s mäktigaste land och Sveriges viktigaste handelspartner. Ändå är kunskapen om Tyskland ofta låg i Sverige. Nu lanserar vi Ett Sverige för vuxna - om Tyskland som förebild och avskräckande exempel. Boken är skriven av Philip Franzén som bor i Berlin och systematiskt dissekerar den tyska samhällsdebatten. Han tar sig bland annat an hanteringen av flyktingkrisen, Coronapandemin, energiomställningen och Rysslandspolitiken.  Hur ska vi förstå de historiska erfarenheternas betydelse för den tyska samhällsdebatten? Och hur annorlunda är egentligen Tyskland från Sverige?   Veckans podd är en liveinspelning från lanseringen den 12 maj. Medverkande: Philip Franzén, författare till Ett Sverige för vuxna, Lina Lund, politisk reporter på DN, tidigare korrespondent i Berlin samt Erik Thyselius, journalist på Axess-TV och Tysklandskännare Samtalet leds av Andreas Johansson Heinö

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen.

Rihanna på Superbowl, Nanna i Rio, Houellebecq försöker stoppa egna porrfilmen, Burt Bacharach död, och hundbajsskandalen som skakar balett-Tyskland. Nanna Olasdotter Hallberg rapporterar från Rio de Janeiro medan Kristoffer Andersson håller ställningarna i Sverige.

Josefin Johansson och Johar Bendjelloul möter Katarina Barrling och Anders G Carlsson i en minst sagt intensiv nyhetsfrågesport! Tama norska torskar, finska uttryck med oväntade slut, biografbråk, regissören Tarik Salehs mörka hemlighet och en sagoberättande Andreas Norlén susar genom luften i denna holmgång.I det frankofila laget finner vi stjärnstatsvetaren Katarina Barrling och trombonstjärnan Anders G Carlsson medan komikerstjärnan Josefin Johansson och P1-stjärnan Johar Bendjelloul representerar de tyska untz-untz-rytmerna. I veckans avsnitt hör ni ronder som Stämmer påan?, en variant av Hur slutar det samt Enkäten. Dessutom tar vi upp frågan om ett Vinter-OS på svensk mark – på vårt eget sätt.Varmt välkomna till ännu en fredag med Lantzkampen (ra-ta-da-ta-daa)!Domare: Sara LövestamRedaktör: Alexandra AnderssonProducent: Tommie JönssonLjudtekniker: Maria StockhausLantzkampen i P1 är en frågesport om veckans nyheterSå går det till: Två lag, med två personer i varje, tävlar om vem som mest hängivet har följt med i veckans nyhetsrapportering.Programledare är som alltid Annika Lantz och vår ständiga domare heter självklart Sara Lövestam!Hör du något lustigt i nyheterna som du tycker skulle passa i Lantzkampen - hör av dig till oss! Mejl: lantzkampen@sverigesradio.se

Nyheterna Radio 17.00

16 november. Boken ”Radikalism & avantgarde” (Timbro) beskriver den svenska efterkrigstidens arkitektur, ekonomi, konst, teater och umgängesformer. Mycket blev friare, till andras förtret. Mattias Svensson diskuterar med redaktörerna Torbjörn Elensky och Christian Abrahamsson.

Babs Drougge och Matilda Rånge på P3 Nyheter förklarar morgonens stora nyheter, alltid tillsammans med programledarna för Morgonpasset i P3: David Druid, Kodjo Akolor och Linnéa Wikblad. På onsdag väntas en grundlagsändring klubbas igenom, som gör det straffbart att publicera sekretessbelagda uppgifter som kan skada Sveriges relation med andra stater. Förslaget har kritiserats av såväl Journalistförbundet som juridiska experter, som menar att det nya yttrandefrihetsbrottet kan tysta visselblåsare och hindra granskande journalistik.Sen pratar vi om att Sverige får kritik för att vara för passiva i frågan om hur fattiga länder ska kompenseras för klimatskador, under det pågående FN-mötet COP27. Klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L) tillbakavisar kritiken och menar att Sveriges klimatpolitik välkomnas på "Coppen".

Finland och Sverige står - ännu - hand i hand på tröskeln till Nato. Turkiet och Ungern har ännu inte ratificerat medlemsansökningarna och en politisk diskussion om finland borde lämna Sverige i den här processen har börjat uppstå. Vem tjänar på att dela på Finland och Sverige i den här frågan? I Slaget efter tolv deltar ledarskribenten heidi Avellan vid Sydsvenskan, ledarskribenten Dan Ekholm vid Vasabladet och riksdagsledamoten Anders Adlercreutz (SFP). Ordet leds av Filip Stén E-post: slaget@yle.fi

This is a free preview of a paid episode. To hear more, visit ivararpi.substack.comHur många gånger har ni sett Jimmie Åkesson vara genuint glad? Om man bara går på vad som syns i tv-rutan tror jag det är vid runt två tillfällen: det första var valnatten i år när det visade sig att Sverigedemokraterna hade blivit riksdagens näst största parti. Det andra tillfället var när han …

Många gripna i Ryssland efter demonstrationer mot kriget i Ukraina. Ny trend på Tiktok om tråk-Borås. Influencern Pontus Rasmussons andra Youtube-kanal stängs också ner. Och Sverige, till och med Norden, får en ny rekordhög byggnad.

Boken heter "Vi ger oss aldrig - Så gick det till när Sverige förlorade kriget mot knarket" och gäst är författaren Johan Wicklén.Sverige är i dag längre än någonsin från målet om ett samhälle fritt från narkotika. Men hur hamnade vi egentligen här? I boken beskrivs svensk narkotikapolitik och kampen mot knarket. Det är också en uppgörelse med vår nationella självbild och den lösning på narkotikaproblemet som ur internationellt perspektiv framstår som allt mer extrem.I programmet pratar vi bl.a. om vad som utmärkt den svenska narkotikapolitiken. Vi pratar om varför Sverige ur ett internationellt perspektiv framstår som allt mer extremt. Och vi pratar om problematiken med att vi klumpat ihop många olika preparat under paraplybegreppet "knark". Lyssna och få en kortversion av boken!Support this show http://supporter.acast.com/larafranlarda. Our GDPR privacy policy was updated on August 8, 2022. Visit acast.com/privacy for more information.

Nyheterna Radio 17:00

Ronie Berggren om det amerikanska amfibiefartyget USS Kearsarge ankomst till Stockholm för deltagande i Natoövningen Baltops. --------- STÖD AMERIKANSKA NYHETSANALYSER: http://usapol.blogspot.com/p/stod-oss-support-us.html

I slutet av 2021 blev Malta det första landet i Europa att legalisera cannabis för eget bruk. Tyskland är på väg med en annan variant av att släppa haschet fritt. Man vill att det ska behandlas ungefär som alkohol, det ska finnas regler för innehav och försäljning. Men i Sverige så är allt kring droger olagligt. Förutom användningen av så kallad medicinsk cannabis, det har varit lagligt sen 2011. Men trots att Sverige har haft målet att samhället ska vara fritt från narkotika, så vet vi att så ser det inte ut i verkligheten. Journalisten och författaren Johan Wicklén har skrivit boken "Vi ger oss aldrig - Så gick det till när Sverige förlorade kriget mot knarket". I boken går han bland annat igenom den svenska drogpolitiken och hur cannabis blivit en motor i många kriminella konflikter. Så, har Sverige förlorat kriget mot knarket? Hur kan det som händer utomlands komma att påverka Sverige och hur kan samtalet kring droger förändras i framtiden? Gäst: Johan Wicklén, författare och journalist på SVT. Programledare: Jenny Ågren. Kontakt: podcast@aftonbladet.se

Navid pratar med den prisbelönta Svt-journalisten Johan Wicklén som just nu är aktuell med boken “Vi ger oss aldrig - så gick det till när Sverige förlorade kriget mot knarket”. De pratar hur den svenska narkotikapolitiken formades, vilka roller polismyndigheten, svensk media och politikerna hade i utvecklingen, om synen på missbrukare som brottslingar, att vi aldrig haft ett narkotikafritt samhälle, vilka makthavare som idag borde be om ursäkt för den skada strategin har åsamkat människor och vad vägen framåt är för Sverige när fler och fler länder väljer att legalisera eller avkriminalisera Cannabis och andra tidigare förbjudna och tabubelagda droger. Lyssna på samtalet, ta del av länkarna på www.hurkanvi.se och om du anser att vi har sagt något felaktigt eller saknar information så välkomnar vi konstruktiv kritik och kompletteringar. Om du vill framför ditt perspektiv på samtalet kan du spela in en reaktionsvideo på några minuter. Maila feedback, kritik och videor på hej@hurkanvi.se Vill du höra hela samtalet? Gå in på www.patreon.com/hurkanvi och bli Patreon. Har du inte råd att bli Patreon? Hör av dig till oss på hej@hurkanvi.se så löser vi det. Gillar du det Hur kan vi? gör och vill stötta med en engångssumma så swisha till 123 124 77 33. För att fortsätta samtalet, gå med i gruppen "Hur kan vi? - Eftersnack" på Facebook: https://www.facebook.com/groups/hurkanvi Vill du boka Navid som samtalsledare, moderator eller föreläsare? Gå in på www.navidmodiri.com/boka Alla avsnitt av podden och kontaktuppgifter hittar du på https://www.hurkanvi.se.

I det finska kriget 1808-09 förlorade Sverige sin östra rikshalva Finland, en tredjedel av sitt territorium och en fjärdedel av sin befolkning, till arvfienden Ryssland. Finska kriget var en del av Napoleons maktspel för att komma åt Sveriges allierade Storbritannien.Förlusten av Finland, som varit en integrerad del av det svenska riket sedan tidig medeltid, var ett nationellt trauma. Det finska kriget var också sista gången det slogs på dagens svenska territorium när ryssarna invadera Västerbotten.I reprisen av det nymixade avsnitt 59 av podcasten Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med historieprofessor Martin Hårdstedt vid Umeå universitet som har skrivit standardverket Finska kriget 1809-09.Utan att förklara krig anföll Ryssland Finland den 21 februari med 24 000 man. Sverige hade påbörjat mobilisering i Finland, men isarna gjorde det omöjligt att undsätta Finland från Sverige. Kriget var en direkt konsekvens av den ryska tsarens Alexander I och Napoleons överenskommelse i Tiltsi året innan där Storbritanniens allierade Sverige skulle kväsas.Den svenska försvarsplanen var i hög grad defensiv. Ryssarna bestod av erfarna yrkesmilitärer som gick i krig mot i huvudsak en bondearmé. De svenska bondesoldaterna kunde faktiskt mäta sig med de ryska yrkesmilitärerna, men i längden kunde inte Sverige stå emot stormakten Ryssland.En av de mest obegripliga händelserna under kriget var Svea Borgs helt onödiga kapitulation, men den viktigaste orsaken till att Sverige förlorade kriget var bristande underhåll i det fattiga och glest befolkade Finland.Gustav IV:s militära inkompetens och avsaknad av geopolitisk förståelse hade också betydelse för förlusten av Finland. Förlusten av Finland fick också stora politiska konsekvenser med avsättandet av Gustav IV Adolf i en oblodig statskupp.Musiken: Björneborgarnas marsch av Runeberg, Johan Ludvig (san.);Carlsson, Bengt (joht.) Framförd av Muntra Musikanter,1928, Public Domainhttp://creativecommons.org/publicdomain/mark/1.0/deed.fiBild: Björneborgarnas marsch av Albert Edelfelt, 1900, Public Domain. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information. Become a member at https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt.

Europa står inför den allvarligaste flyktingkrisen sedan andra världskriget. Miljontals ukrainare är på flykt och runt 200 000 väntas komma till Sverige. På en kvart får du veta vilka utmaningar vi står inför och om vi har lärt oss något av flyktingkrisen 2015. Med Karin Thurfjell och Negra Efendic, reportrar på SvD.

Fyra ryska stridsplan har kränkt svenskt luftrum, hur allvarligt är det? Vad gör vi om kriget kommer till Sverige? Vi pratar med Försvarsmaktens insatschef Michael Claesson och passar på att ställa alla era frågor. Hur stor är stridsviljan i Sverige? Hur starkt är vårt försvar? Bör man som civilperson förbereda sig på kris och hur gör man i så fall det? Programledare: David Druid, Kodjo Akolor och Margret Atladottir