Podcasts about sverige f

Bopolpoddens valsatsning fortsätter med Socialdemokraternas Joakim Järrebring, som vill se en bostadskommission, en ny Sverigeförhandling och ett betydligt större statligt ansvar för bostadsförsörjningen. Han menar att bostadspolitiken är central för så väl välfärden som arbetsmarknaden, ekonomin och tryggheten. Han pratar också om investeringsstöd, statliga byggkrediter, startlån – och varför han vill reformera skiljeförfarandet. Anna Bellman programleder och expertkommentator Lennart Weiss är med i studion.

Sverige åker på en tung förlust mot Norge – men säger resultatet kanske mer än bara siffrorna? Vi diskuterar om matchen är ett bevis på att fel spelare tagits ut, vilka frågor som nu måste besvaras och om en ordentlig käftsmäll faktiskt kan vara precis vad landslaget behöver inför VM. Och så pekar vi ut det enskilt största frågetecknet inför VM – den detalj som kan avgöra hela turneringen för Sverige.Dessutom tar vi oss an den infekterade konflikten mellan Atlético Madrid och Barcelona, där spänningarna fortsätter att växa bakom kulisserna.Programledare: Christoffer SvanemarExperter: Adam Pinthorp & Leonard Jägerskiöld VelanderViva Fotboll görs i samarbete med ATG:Gå med i Viva Fotbolls Tillsammanslag på ATG, där vi varje helg skickar in en välkalibrerad Big 9-kupong där vi försöker fälla någon av dom stora favoriterna för att stå där med miljongarantin på ensam vinnare med 9 rätt. Här har ni laget: https://www.atg.se/tillsammans/inbjudan/XKZI-CGTW-319315/tDhBPMy5pbFG8uzq%3AaJrSG_tO82Uf1mO6Zm4Fpw%3A7b2V4nqE-g4m1k4fuwZJ3VAKVv-2dCMKgw?gameId=BIG9_2025-08-23_725344240_2060735806Du hittar alltid dom senaste tripplarna, andelarna, Big 9 och annat från oss på https://www.atg.se/k26/18+ Regler & villkor gäller. Stödlinjen.seI samarbete med TV4 Play:Unikt erbjudande ger dig som lyssnare möjligheten att ta del av ännu en spännande säsong av La Liga och Serie A, dessutom kan du streama sommarens VM hos TV4 Play, med paketet TV4 Play Sport för enbart 124,50 kr/mån i 3 månader. Utöver det serier, film, tennis, rally, hästhoppning och mycket annat.Följ länken för att ta del av erbjudandet: https://www.tv4play.se/kampanj/vivaKontakta redaktionen: linus@k26media.seVill ditt företag samarbeta med Viva fotboll? freddie@k26media.seSociala Medier:Instagram - Viva_fotbollTwitter - VivafotbollTikTok - VivafotbollTidskoder:00:00 Intro00:30 Norge-Sverige40:00 Vad händer i sommar? Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Sätter Örebropartiet Sverige först? Markus Allard är grundare av och partiledare för Örebropartiet. Vi pratar om Örebropartiets resa, vad transferiatet är och hur det bör hanteras, tjänstemannaansvar, synen på migration och deporteringar, Sverige i dagens geopolitiska läge, vinstdrivande vapenexport och mycket mer. Besök https://orebropartiet.se eller följ Markus Allard och Örebropartiet på Facebook eller Instagram. Yoshi's Podcast hittas på Spotify, Apple Podcasts, YouTube och andra poddplattformar. Prenumerera på https://aljosja.substack.com för att få notiser om nya avsnitt, samt på https://yoshisss.substack.com för att följa mitt skrivande. This is a public episode. If you would like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit aljosja.substack.com

Programledare: Dawid FjällPanel: Sabri Suvakci & Noa BachnerGäster: Albin Johnsén & MygganGäster på länk: Pär Lagerström & Erik RingFotbollsmorgon firar 1000 avsnitt med liveshow. Biljetter UTE NU: https://allthingslive.se/event/fotbol...------------Vi gör detta avsnitt i samarbete med Movestic.Testa Löneväxlingskalkylatorn och ta reda på om löneväxling är ett bra alternativ för dig. Du fårockså en uppskattning av hur mycket extra pengar du kan få ihop till pensionen.Du fyller bara i lön och hur mycket du vill växla, till exempel 1000kr – så får du svardirekt. Länk: https://www.movestic.se/pension/lonev...Redaktion: Oliver Tommos Jernberg, Carl Hultin, Victor Enberg & William ÅbergAnsvarig utgivare: Dawid Fjäll Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Elisabeth Svantesson presenterade i veckan sin vårändringsbudget. Samtidigt hopas mörka moln på himlen för världsekonomin. Hur rustat är Sverige för ännu en kristid? Andreas Ericson diskuterar med Susanne Spector från Danske Bank och Karl Ernlund från Företagarna.

I finska kriget 1808–1809 förlorade Sverige sin östra rikshalva Finland till arvfienden Ryssland. Därmed gick landet miste om ungefär en tredjedel av sitt territorium och omkring en fjärdedel av sin befolkning. Kriget var en del av Napoleontidens maktspel: genom freden i Tilsit 1807 pressades Ryssland att tvinga Sverige att bryta med Storbritannien och ansluta sig till kontinentalblockaden. Förlusten av Finland, som varit en integrerad del av det svenska riket sedan medeltiden, blev ett nationellt trauma. Kriget var också den sista gången större strider utkämpades inom dagens svenska gränser, när ryssarna 1809 förde kriget in i Västerbotten och stred vid Sävar och Ratan. I avsnitt 59 av podcasten Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med historieprofessor Martin Hårdstedt vid Umeå universitet, författare till Finska kriget 1808–1809. Utan att först ha förklarat krig anföll ryska styrkor Finland den 21 februari 1808 med omkring 24 000 man. Sverige hade visserligen påbörjat mobilisering i Finland, men årstid och isläge försvårade snabba förstärkningar och försörjning över Östersjön. Kriget var en direkt följd av överenskommelsen i Tilsit året innan mellan Napoleon och tsar Alexander I. Den svenska försvarsplanen var i hög grad defensiv. Ryssarna bestod av erfarna förband, medan den svenska armén till stor del byggde på indelningsverkets soldater och fältförband som slets av brist på utrustning och underhåll. Svenskarna kunde slåss hårt och vinna enskilda framgångar, men i längden hade Sverige svårt att stå emot stormakten Ryssland. En av de mest omstridda händelserna under kriget var Sveaborgs kapitulation våren 1808, som blev ett svårt slag mot Sveriges möjligheter att hålla stånd i Finland. Samtidigt pekar många framställningar på att den avgörande svagheten låg i logistiken: underhållet brast i ett fattigt och glest befolkat land, med dåliga vägar, långa avstånd och sjukdomar som drabbade både soldater och civila. Gustav IV Adolfs militära misstag och bristande utrikespolitiska omdöme bidrog också till nederlaget. Förlusten av Finland fick stora politiska konsekvenser och blev en del av bakgrunden till att kungen avsattes i statskuppen 1809. Musik: ”Björneborgarnas marsch”, text av Johan Ludvig Runeberg. Inspelning med Muntra Musikanter (Bengt Carlsson, dir.), 1928. Public domain (Public Domain Mark 1.0). Bild: Björneborgarnas marsch (”March of the Pori Regiment”), Albert Edelfelt, 1892 (vanligt årtal för originalet; Edelfelt gjorde även en senare version). Public domain. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I förra avsnittet pratade vi med Försvarsmaktens rymdchef om varför Sverige behöver en egen rymdförmåga. Men hur bygger man den egentligen?I det här avsnittet går vi ett steg djupare och tittar på vad som krävs bakom kulisserna. För det handlar inte bara om att köpa satelliter – utan om att bygga kunskap, teknik och ett helt ekosystem över tid.Vi träffar Sandra Lindström på FOI, Totalförsvarets forskningsinstitut, som arbetar med att utveckla framtidens rymdförmågor för totalförsvaret. Hur ser hotbilden ut? Vad behöver Sverige kunna – och varför är vi lite sena på bollen?Sen tar vi oss tillbaka till ett konkret exempel på svensk rymdförmåga: satelliten Odin, uppskjuten 2001 och fortfarande i drift långt över sin planerade livslängd. Tillsammans med Krister Sjölander från SSC Space pratar vi om hur den byggdes, varför den överlevt så länge – och vad den har lärt oss.Ett avsnitt om forskning, försvar och varför rymden inte längre är så långt bort som man kan tro.

Utrikesministern om det säkerhetspolitiska läget och USA:s anspråk på Grönland. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M) menar att det säkerhetspolitiska läget är mycket allvarligt efter USA:s attack mot Venezuela, USA:s anspråk på Grönland och kriget i Ukraina. USA:s agerande i Venezuela är enligt utrikesministern inte förenligt med folkrätten. Hon menar att händelsen utgör ett farligt prejudikat, när den regelbaserade världsordningen utmanas.”Nu skulle jag säga att vi befinner oss vid ett vägskäl där vi måste bestämma om vi ska fortsätta stå upp för folkrätten, vilket jag tycker att vi ska göra. Eller om vi ska öppna upp för någonting annat som jag bedömer är mycket farligare, där det just blir de stora starka makterna som kan ta sig rätt på mindre länders bekostnad”, säger Maria Malmer Stenergard.USA:s anspråk på GrönlandUtrikesministern säger att de amerikanska hoten mot Grönland är mycket allvarliga. Tidigare har hon sagt att det gäller att ha is i magen när USA uttryckt att de vill ta kontroll över Grönland. Men nu säger hon att läget förändrats.“Nu är det inte längre bara ord från den amerikanska administrationen som är annorlunda jämfört med vad vi är vana vid. Vi ser också att de är beredda att snabbt agera. Det såg vi i Venezuela. Det innebär ju att man ska ta det de säger på allvar och agera för att utfallet ska bli i enlighet med vad som är våra intressen”.Men gör det att du ser på hoten på ett annat sätt idag än för ett år sedan med tanke på det som Trump har gjort i Venezuela? ”Jag ser det något annorlunda. Det är baserat på hur man hittills har agerat från den amerikanska administrationen. Jag sprang inte händelserna i förväg då. Jag gör inte det nu, men jag anpassar naturligtvis min politik och mitt agerande utifrån vad vi faktiskt ser”, säger Maria Malmer Stenergard (M). Utrikesministern medger att USA:s krav om Grönland gör Nato-samarbetet mer ansträngt. ”Det är så klart inte så här det ska låta i en försvarsallians”, säger hon. I en intervju med Donald Trump i veckan fick han frågan vilket som är hans högsta prioritet, Grönland eller att bevara Nato? Donald Trump svarar att ”Det kan bli ett val”, och att Nato i princip är värdelöst utan USA. Maria Malmer Stenergard (M) tycker att uttalandet är mycket olyckligt.”Vi vill ju bevara alliansen. Vi vill ha en stark försvarsallians i Nato”, säger hon, och fortsätter:”Det var därför som beslutet vid Haag-toppmötet i somras var så viktigt. Det innebär att europeiska länder och Kanada gör det som USA har bett oss om i otaliga administrationer. Vi ska ta större ansvar för vår egen säkerhet. Det är tråkigt att det har krävts en så tuff retorik från Trump för att vi verkligen ska ta tag i det här”, säger Maria Malmer Stenergard (M).Men om vi hamnar i ett läge där USA menar att det här blir ett val: Vi vill ha Grönland, annars lämnar vi Nato. Vad tänker du om det? ”Återigen är det här ett hypotetiskt scenario, tack och lov, fortfarande. Vi kommer att göra allt i vår makt för att vi inte ska hamna där”, säger utrikesministern.Maria Malmer Stenergard återkommer till vikten att bevara den regelbaserade världsordningen, och de principer som finns där. Men vilket väger tyngst när det samtidigt är viktigt att hålla sig väl med USA? ”Principerna ligger i grunden och vi ska stå upp för dem. Det är också ett svenskt säkerhetspolitiskt intresse. Man brukar säga att folkrätten är den första försvarslinjen. Folkrätten har, även om den inte alltid följs, tjänat oss väl. Jag bedömer att den kan fortsätta göra det, och då måste vi stå upp för den. (...) Men jag måste också säkerställa att Sverige inte sticker ut på ett sätt som skadar oss”, säger hon.Nygammal världsbildUSA:s agerande i Venezuela och Grönland är exempel på att Monroe-doktrinen från början av 1800-talet, nu har fått nytt liv. En återgång till en världsordning där USA skaffar sig inflytande i Nord- och Latinamerika. Det påminner om den multipolära värld som Rysslands president Putin ofta talar om, att stormakterna Ryssland, USA, Kina ska dominera varsin del av världen. Utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M) tycker att en sådan utveckling skulle vara dåligt för Sverige, och hon menar att USA:s intresse för den västra hemisfären påverkar landets sätt att agera. ”Svaret måste vara att fortsätta stå upp för folkrätten, vilket innebär att länder oavsett var man är belägen i världen och oavsett storlek har territoriell integritet och suveränitet”, säger hon.Vad kan små länder göra?”Samarbeta. I Europa måste vi bli starkare. Hotet från öst och signalerna från väst är helt olika, men svaret måste vara detsamma. Vi måste stärka oss själva militärt och det kräver en stärkt konkurrenskraft och ekonomi. Vi måste samarbeta ännu närmare, kanske reformera beslutsfattandet i Europa för att vi ska kunna vara ännu mer på tårna och en maktfaktor att räkna med”, säger Maria Malmer Stenergard (M). Programledare: Erika MårtenssonKommentar: Andreas LiljehedenProducent: Johanna PalmströmTekniker: Leonardo Wehlander Intervjun spelades in den 9 januari.

Allt fler länder dammar av sina kärnvapenarsenaler och det pratas till och med om provsprängningar igen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Under hösten 2025 nämnde president Donald Trump att USA borde testa sina kärnvapen igen. Många undrar exakt vad han menade - vissa tolkade det som att han pratade om provsprängningar.Ryssland och president Putin svarade med att de också skulle börja testa sina kärnvapen.– Man ska se det som ett mer allmänt spel där både USA och Ryssland försöker känna vart den andra är på väg, säger Karl Sörenson som är forskningsledare på kärnvapenanalysprogrammet på FOI, Totalförsvarets forskningsinstitut.Det framstår som att Trump satte snöbollen i rörelse, men det är nog mer sant att han bara reagerade på Rysslands kärnvapenupprustning som pågått en tid.Ryska kärnvapentesterRyssland har testat nya vapensystem som kan bära kärnvapenstridsspetsar. Det ena är långdistansroboten Burevestnik, som drivs av en kärnreaktor och därmed har en enorm räckvidd.Det andra exemplet på att ryssarna testar sin kärnvapenförmåga handlar om den obemannade ubåten Poseidon som kan bestyckas med en kärnvapenstridsspets.– Ryssland har flyttat fram positionerna enormt och det är en väldigt omfattande kärnvapensignalering som de har ägnat sig åt, säger Sörenson.Kinas kärnvapen ökarAtt Donald Trump pratar om att testa USA:s kärnvapen handlar inte bara om Ryssland. Även Kina har i skuggan av de två stora kärnvapenmakterna sakta men säkert rustat upp och skaffat fler kärnvapenstridsspetsar.– Då kan man fråga sig: Varför spelar storleken på de här arsenalerna så stor roll? Det har att göra med vilken typ av strategi ett land med kärnvapen har valt att använda, säger Sörenson.En strategi är att använda kärnvapnen för att slå ut motståndarens kärnvapenarsenal och konventionella vapensystem. Det är den doktrinen som Ryssland och USA använder.I den den andra strategin är syftet med kärnvapnen att kunna hota med vedergällning om man själv blir attackerad. Den här doktrinen har Storbritannien och Frankrike, och fram tills nyligen Kina som nu ser ut att byta strategi.– De förväntas nu gå upp och kanske lägga sig i paritet med USA och det skapar problem för USA. Hur ska de hantera det? Ska de dubbla sin arsenal? Det kanske inte behövs, men de kommer nog sannolikt behöva göra nån typ av upprustning, säger Sörenson.Brutna kärnvapenavtalUnder 90- och 00-talet rustade världens kärnvapenmakter ner. Ett av de viktigare avtalen om nedrustning kallas för Nya start-avtalet där USA och Ryssland lovade att begränsa storleken på sina arsenaler. Det avtalet löper ut i februari 2026 och det är oklart om det kommer förlängas.Ett annat oroväckande tecken i tiden är att det avtal som förbjuder provsprängningar av kärnvapen, provstoppsavtalet CTBT, inte ratificeras av tillräckligt många nationer.– Det återstår nio länder som ska göra det, däribland USA, Kina och Ryssland. Ryssland hade ratificerat, men de drog tillbaka sin ratificering 2023, säger Anders Ringbom på FOI.TEXT: Kalle GlasMedverkande:Karl Sörenson, forskningsledare på kärnvapenanalysprogrammet Totalförsvarets forskningsinstitut Anders Ringbom, forskningschef på FOI på enheten för kärnvapendetektion. Maria Gussarsson docent i militärhistoria på Försvarshögskolan. Programledare: Claes Aronsson och Sylvia DahlénProducent: Kalle GlasResearch och manus: Jimmy Halvarsson

Olika nätverk för att stärka och synliggöra det svenska körlivet skapas, nätverk som fyller en stor funktion för att värna körsången i en tid då den viktiga gemensamma sången i samhället har satts på undantag i decennier, inte minst i till exempel i läroplaner och i kulturpolitiken. Möt ett av dessa viktiga nätverk; Körcentrum Sverige! Välkommen till ett spännande samtal om körlivets ekosystem och hur vi gemensamt kan lyfta körsången i Sverige.

Sedan Elon Musk tog över X har plattformen kämpat med användarantalet, speciellt här i Sverige där svenskarnas närvaro minskat markant de senaste åren. Den primära anledningen tycks, enligt rapporten "Svenskarna och internet", vara Elon Musk själv och hur hans förändringar på plattformen skapat ett hårdare samtalsklimat. Kan de hatiska tongångarna bli slutet för X i Sverige? Medverkar gör Christian Christensen, professor i journalistik, och Måns Jonasson från Internetstiftelsen. Programledare Emilie Roslund.

Programledare: Axel InsulanderPanel: Björn Johnson & Fabian AhlstrandGäster: Pär Lagerström& Alexander SalzbergerGäster på länk: Mikael Stahre Kontakta redaktionen: carl@dobb.se & oliver@dobb.se Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Ukraina vill köpa minst 100 Jas Gripen av Sverige / Färre brott klaras upp efter den stora förändringen av Polisen / Jonathan får inte skadestånd för att han blev registrerad som död / Lage tittar på när en bro byggs över Skellefteälven Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Av Ingrid Forsberg och Jenny Pejler.

En deadline-kväll att minnas! Mängder av övergångar dissekerades, vi plingade, transferbombade och njöt av dealer som sprack. Lyssna på hela kvällen eller välj från tidskoderna nedan.Viva Fotboll görs i samarbete med ATG:Hitta de senaste spelen från oss på https://www.atg.se/tutto/18+ Regler & villkor gäller. Stödlinjen.seI samarbete med TV4 Play:Följ länken för att ta del av erbjudandet: https://www.tv4play.se/kampanj/viva00:00 Intro02:02 Victor Nilsson Lindelöf & Aston Villa09:03 Zaniolo till Udinese11:40 Vad ljuden betyder13:16 Tränarna som fått sparken17:30 Uniteds fönster20:02 Akanji25:33 Isak lämnar landslagssamlingen?28:01 Isaks agerande30:35 Vigges kontrakt31:58 Joe Gomez stannar33:55 Samtal till Robin Bylund37:43 Isak anländer till Liverpool39:02 Nico Gonzalez 39:39 Fabrizio Romanos fel under fönstret41:38 Gündogan till Galatasray42:26 Nico Gonzalez & fler rykten i Spanien 44:28 Man City48:10 Ute i greenroom52:22 Samtal till Sia1:00:20 Lookman1:02:37 Gündogan klar till Galatasaray1:04:30 Engelska fönstret1:07:30 Donnarumma skrivit kontrakt 1:09:11 Wissas medical klar1:10:10 Diskussion om nior1:20:10 Rasmus Højlund1:23:37 Mikautadze till Villarreal1:24:04 Gimenez stannar i Milan1:25:55 Juventus fönster1:28:20 Våra favorit medicals 1:30:20 Tounekti till Celtic?1:32:05 Marknaden stängt för tre lag1:33:22 Mer silly1:28:23 FPL-hacket1:39:00 Svenska fönstret1:42:52 Vardy till Cremonese1:44:18 VNL1:45:47 Chelseas fönster 1:50:34 Guehi medical klar1:51:27 Kevin till Fulham1:53:27 Sverigefönstret 1:54:17 Nygrens övergång1:59:05 Samtal till Robin Bylund2:08:47 Vad skulle Anel vilja ha i Juventus2:09:20 Boniface till Werder Bremen2:10:34 Javi Galan till Nottingham 2:12:03 Lookmans öde2:14:30 Isak Hiens förlängning 2:15:32 Paqueta som blir kvar2:16:37 Comos fönster2:20:56 Största svenska övergången någonsin2:30:08 Erabis övergång2:31:46 Hammarbys fönster2:33:10 Kusi-Asare till Fulham 2:35:10 Højlund klar för Napoli2:35:40 Jeng till Feyenoord2:38:36 Antonys presentation2:40:26 Pavard klar till Marseille2:42:10 Galan klarar ej övergång 2:51:23 Zhegrova2:53:52 Asensio till Fenerbahce2:55:52 Niko Jackson2:57:44 Citys fönster3:00:17 Chillwell till Strasbourg3:00:44 Ett dåligt (eller bra) smeknamn 3:07:10 Bylunds rant om Isak 3:08:32 Samtal till Sia 3:08:55 Fabian Norlund till Rinkeby United3:09:37 Grafites bosniska (?) medborgarskap3:11:13 Avrundning Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Det 90:e avsnittet av Art is Alive gästas av ingen mindre än artisten ABELA från Kaskö, Finland. Van att stå på scen och sjunga i band och musikaler tog ABELA det stora klivet att flytta till Stockholm och släppa egen musik. Aktuell med deluxe-versionen av sitt debutalbum, LOST (extended cut), pratar vi om vad hennes låtar betyder för henne, jämför hur det är för henne att uppträda som artist och för mig som komiker, samt så lär ABELA ut dagens finlandssvenska ord. Vad det är får du höra i intervjun! Jag uppträder på Stockholm Pride - Stand Up på Regnbågen i Pride Park. Läs mer och köp biljetter här. Lyssna på ABELAs album LOST (extended cut) här. Av upphovsrättsliga skäl är musiken i denna version av programmet bortklippt. Vill du lyssna på avsnittet med musik samt höra en bonusfråga med ABELA finns det på ArtIsAlive+, min podcasts egna playtjänst. Klicka här för att lyssna. (Endast tillgängligt i Sverige) Följ oss online: ABELA: Instagram, Facebook, TikTok, Spotify, YouTube Zeventine: Instagram, Facebook, Spotify, Snapchat, TikTok, Threads, YouTube

Juniornyheterna om att Partille World Cup är i full gång, om att barn skadar sin hud med starka hudvårdsprodukter och att dina bilder på vilda djurungar kan hjälpa forskningen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

En svensk statlig utredning visar att det förekommit grava oegentligheter i internationella adoptioner. Nu föreslår regeringens utredare att internationell adoption förbjuds i Sverige, och att staten ska be om ursäkt till adopterade och deras föräldrar. I Finland avvaktar man med en utredning, trots att föreningen Vuxna Internationellt Adopterade i Finland bett Social- och hälsovårdsministeriet om en utredning. Finns det orsak för en utredning också här? I debatten deltar: Muluken Cederborg, medlem i föreningen Vuxna Internationellt Adopterade i Finland, Marika Elmeranta, adoptionskoordinator på Interpedia, Irene Pärssinen-Hentula, ordförande för adoptionsnämnden och Hanna Wallensteen, psykolog som fördjupat sig i ämnet adoptioner. E-post: slaget@yle.fi

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Hassan Khan såg en annan sida av Sverige än den som vi är vana att höra. Den växande fattigdomen och människor i nöd. Hassan bestämde sig för att vara en hjälpande han. Han startade och är med och driver Bayt Al Maal. Detta är hans story.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Magdalena pudlar, Fryshusets hyckleri och Hasse Hålfot har begynnande demens.BILJETTER TILL INAKTUELLT LIVE PÅ SCALATEATERN 24/3 kl 19:00 FINNS HÄR: https://www.scalateatern.se/forestallning/inaktuellt-live/Köp Inaktuellts egna merch på inaktuellt.seFölj poddens Instagram: @inaktuelltpoddMejla in dina frågor till: inaktuellt@podplay.seLyssna på Inaktuellt Live VARJE måndag och torsdag från kl 09:30 på Podplay.se eller i Podplay-appen för att lyssna och ställa frågor direkt till Jonas, Hasse Brontén, Linnéa Bali och producenten Dawwa.

Läs det på bloggen https://solkarina.se/historia/avsnitt-241-den-billigaste-och-effektivaste-metoden-for-uppvaknande-och-sjalvkannedom/Komyo ReikiDo® https://solkarina.se/komyo-reikdo/Lära MediReiki® steg 1 online https://solkarina.se/produkt/medireiki-grundkurs-online/Läs mer om Reiki Ryoho https://solkarina.se/reiki/Sociala medierInstagram: http://www.instagram.com/solkarina.seFacebook: http://www.facebook.com/SinnligkunskapYoutube: https://www.youtube.com/user/sinnligkunskap/videoshttp://www.medireiki.sehttp://www.solkarina.sehttp://www.sannessens.se Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Varje år förs stora mängder odlingskit för hallucinogena svampar och växter som kan användas för att framställa droger in i Sverige, helt lagligt. En av dessa är kratom, en grön växt från Sydostasien som kan användas för att tillverka tvål – men också knark. Växtens blad innehåller ämnet mitragynin, som är narkotikaklassat och kan ge opioidliknande effekter. I flera år har både läkare och Tullverket slagit larm om den oroväckande ökningen av kratom, framför allt bland unga. Ändå fortsätter drogen att flöda in i Sverige och säljs helt öppet på nätet. För vissa har det blivit en miljonindustri. Så varför går det inte att stoppa importen av kratom och andra knarkväxter? Gäst: Jenny Åberg, sakkunnig och kemist på Tullverket. Producent och programledare: Olivia Bengtsson. Klipp i avsnittet: TV4 Nyheterna, SVT. Kontakt: podcast@aftonbladet.se

Nato-medlemskapet skapar nya förväntningar på Sverige. Nu får Försvarsmakten uppdrag i en region som kan bli ett nytt Ukraina. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Sverige har fått en försvarsstrategi för den Indopacifiska regionen. Ett område som sträcker sig från Afrikas östkust till Stilla havet. Här har USA länge haft sitt militära framtidsfokus och nu blir det även en del av Sveriges.”För att kunna vara en stark atlantist så behöver man också ha en indopacifisk agenda dessa dagar.” Så sa försvarsminister Pål Jonsson när han presenterade den nya strategin nyligen med en tydlig blinkning till Nato och Sveriges amerikanska allierade.Samtidigt ökar spänningarna både kring Taiwan och i vattnen utanför Filippinerna. Nya försvarsallianser sluts, länderna rustar och den tyska flottan seglade nyligen genom det politiskt känsliga Taiwan-sundet för första gången på två decennier. Något som inte ses med blida ögon i Peking.Medverkande: Pål Jonsson, försvarsminister, Jan Thörnqvist, tidigare insatschef och marinchef i Försvarsmakten, Sofia Ledberg, statsvetare Försvarshögskolan, Akio Takahara, professor i statsvetenskap i Tokyo, Jay Tariella talesperson för den filippinska kustbevakningen, Shi Yinhong, professor vid Renminuniversitetet i Peking och expert på internationella relationer och säkerhetsfrågor, Wang Huiyao, tidigare rådgivare till den kinesiska regeringen och grundare till tankesmedjan China and Globalization, CCG.Reportar: Axel Kronholm, korrespondent i Bangkok, Moa Kärnstrand, korrespondent i Peking.Programledare: Kajsa Boglindkajsa.boglind@sr.seProducent och reporter: Ulrika Bergqvistulrika.bergqvist@sr.se

Hur bör förvaret av Sverige se ut och hur kan vi bäst förbereda oss på nya hot som cyberattacker och ekonomisk krigföring? Efter Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina har svensk försvarspolitik blivit högaktuell. Gäst: Oscar Jonsson, doktor i krigsvetenskap och aktuell med den nya boken "Försvaret av Sverige". Programledare: Jon Andersson

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Nyheterna Radio 08.00

Doktor24 var minst av de fyra svenska nätläkarna, men tingade ändå ett värde på 200 miljoner kronor när konkurrenten Doktor.se lade beslag på bolaget. Konsolideringen inom ”health tech” är ett av ämnena i dagens avsnitt av Digitalpodden. Vi pratar också om Epic Games och deras vd Tim Sweeney som gästat Sverige.

Podden tar upp mycket av det som är UFO-Sveriges kärnverksamhet - att undersöka märkliga händelser. Vad är det som lägger grunden till alla andra aktiviteter som Riksorganisationen UFO-Sverige kan göra? Utan en stabil bas att stå på hade vi inte kunnat göra allt som vi faktiskt gör, så som den här podden, hålla föredrag, vara synliga på nätet och i sociala medier, ge ut tidskrifter, arrangera Expo och att hålla kurser för framtida fältundersökare.   Utan fältundersökare som gör jobbet med att samla in rapporter och berättelser ute på fältet hos observatörer och allmänhet får vi inte in några nya data som kan föra frågan vidare. Tobias Lindgren samtalar med UFO-Sveriges hårt arbetande fältundersökare och FUF-ansvarig Mikael Karlsson.  Mikael berättar om sin resa, hur han ser på intresset och hur vi tar oss an kärnverksamheten. Vill du veta mer om Riksorganisationen UFO-Sverige så är www.ufo.se en bra början.  

30 april. Produktivitetskommissionens uppgift är att utreda hur den svenska produktiviteten ska förbättras, och tillväxten därmed öka. Nu har man kommit med sin första rapport som innehåller 113 förslag. Kommissionens ordförande Hans Lindblad intervjuas av Andreas Ericson.

Ledarhundens dag Det är den 24 april och ledarhundens dag! Det firar vi genom att Isabelle Ulfsdotter tar oss med till äventyrliga Hasse Börjesson, som bland annat reser till Nordnorge och fiskar tillsammans med sin ledarhund Jara. Hasse har rest mer sedan han förlorade synen än tidigare och han älskar vildmarken i Lofoten, där han har spelat in de fantastiska naturljud som vi får höra i reportaget. Diskrimineringsombudsmannen DO har i allt fler fall satt ner foten och påvisat diskriminering av ledarhundsförare. Nu har DO uttalat sig i fallet då Isabelle Ulfsdotter blev nekad studentboende med sin ledarhund. Vi får en pratstund med Isabelle och Niklas Mattsson, som kommenterar DO:s allt tydligare hållning. Ledsagning på agendan i riksdagen Den 11 april bjöd Synskadades Riksförbund tillsammans med Christofer Bergenblock (C) och Dan Hovskär (KD) in till ett lunchseminarium på ämnet ledsagning. Socialstyrelsen redogjorde för resultaten i sin kartläggning som snart har ett år på nacken och Thaer Tomma från Unga med synnedsättning gav ett starkt vittnesmål om hur begränsande livet blir när man som ung försöker forma sin tillvaro utan ledsagning.   Länk till inslaget om ledsagning från LoR: Ledsagning på riksdagens bord | Läns och Riksnytt (lansochriksnytt.se) Läns och Riksnytt finns även som app: LoR Play – Appar på Google Play LoR Play i App Store (apple.com) Mänskliga rättigheter, CRPD och Genève Den 11–12 mars 2024 träffade Sveriges regering FN:s övervakningskommitté för konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning (CRPD) och fick kritik på en rad punkter. Anna Quarnström, förbundsjurist, samt Cecilia Ekstrand, intressepolitisk handläggare på Synskadades Riksförbund, var på plats i Genéve. För Synpodden berättar de om granskningen och hur Sverige brister i sitt rättighetsarbete. Universell utformning Isabelle Ulfsdotter har träffat Emil Erdtman under hans disputation, då han lade fram sin avhandling ”Universell utformning i praktiken – förståelse, genomförande och samskapande”. Vi får höra vad universell utformning handlar om och hur det kan användas för att göra samhället mer tillgängligt. Techpepp I Techpepp kör vi denna gång Windows och pratar om spännande nyheter i skärmläsaren Jaws 2024. Vi börjar med funktionen Picture smart som genom kraften i AI nu också kan tolka bilder. Notera dock att denna funktion fortfarande är i betastadiet och behöver därför aktiveras via alternativet ”Kommande funktioner” under Inställningsmenyn i Jaws. Claudio visar följande skiktade kommandon för Picture smart: ·        Jaws-tangenten + mellanslag följt av P och sedan C, för att beskriva den aktiva kontrollen. ·        Jaws-tangenten + mellanslag följt av P och sedan W, för att beskriva det aktiva fönstret. ·        Jaws-tangenten + mellanslag följt av P och sedan S, för att beskriva hela skärmen. ·        Jaws-tangenten + mellanslag följt av P och sedan frågetecken, för att få upp en lista med tillgängliga kommandon. (Notera att frågetecken går att använda i alla dessa skiktade kommandon i Jaws för att läsa mera), så vill du utforska fler kommandon kan du använda: ·        Jaws-tangenten + mellanslag följt av frågetecken, för att få upp en lista med alla tillgängliga skiktade kommandon. Vi kikar även på funktionen Ansikte i fokus som används för att kontrollera så att datorns kamera fungerar korrekt och fokuserar på dig. För att aktivera Ansikte i fokus använts det skiktade kommandot: ·        Jaws-tangenten + mellanslag följt av F och sedan O, tabba runt i dialogen som öppnas för att hitta fler kontroller och alternativ. Sist men inte minst nämner vi också funktionen Delad punktskrift som möjliggör visning från två olika ställen eller vyer på samma punktrad genom olika möjliga så kallade Punktskriftsvyer. För att öppna dialogen över tillgängliga Punktskriftvyer används kortkommandot: Jaws-tangenten + alt + V, i dialogen som öppnas finns en lista över olika vyer/alternativ, tabba för att läsa om respektive Punktskriftsvy. På följande länk finns detaljerade instruktioner om samtliga nyheter i Jaws 2024: Vad är nytt i JAWS 2024 Programledare: Claudio Quitral och Monica Walldén Reporter: Isabelle Ulfsdotter Ljudtekniker: Johan Häglerud

Reklambefriad återutsändning av ett avsnitt från 2022, som tidigare endast kunde ses i sin helhet bakom betalvägg.Navid pratar med den prisbelönta SVT-journalisten Johan Wicklén med utgångspunkt i hans bok “Vi ger oss aldrig - så gick det till när Sverige förlorade kriget mot knarket”. De pratar hur den svenska narkotikapolitiken formades, vilka roller polismyndigheten, svensk media och politikerna hade i utvecklingen, om synen på missbrukare som brottslingar, att vi aldrig haft ett narkotikafritt samhälle, vilka makthavare som idag borde be om ursäkt för den skada strategin har åsamkat människor och vad vägen framåt är för Sverige när fler och fler länder väljer att legalisera eller avkriminalisera cannabis och andra tidigare förbjudna och tabubelagda droger.Här hittar du alla samtal från Hur kan vi?Utforska Hurkanvipedia för att lära dig mer Stötta Hur kan vi? 3.0 genom att bli månadsgivare härBoka oss till ditt team, ledningsgrupp eller företag Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

“Det kan bli krig i Sverige.” Det var ord och inga visor från Sveriges minister för civilt försvar, Carl-Oskar Bohlin, under den årliga försvarskonferensen i Sälen. Och det kanske inte är så konstigt. Sveriges civila försvar ska byggas upp och vi börjar i princip från noll. På en kvart får du veta hur Lettlands försvarsminister kan lära svenska skolbarn om plikt och försvarsvilja. Med Therese Larsson Hultin, utrikesanalytiker på SvD. Programledare: Alexandra Karlsson Producent: Moa Larsson Redaktör: Stina Fischer Klipp från: Folk och försvars youtubkanal och TV4. Vi vill ha feedback och önskemål! Kontakta oss på: dagensstory@svd.se

Fängelser för minderåriga kan inom kort bli verklighet i Sverige. Samtidigt verkar andra länder nu välja en helt motsatt väg. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Omkring 100 minderåriga sitter häktade i Sverige idag. Samtidigt som ungdomsbrottsligheten i stort går ner begår ett litet antal barn mycket grova brott, mord, sprängdåd och vapenbrott.En utredning föreslog nyligen att kriminalvården ska ta över ansvaret för merparten av de barn som döms för grova brott. Men barn har rättigheter som inte vuxna har. Rätt till vård och behandling, rätt till att få ha kontakt med sin familj - och skolplikt.-Det här är nytt för oss, men om det här är bästa lösningen så är vi beredda att ta det här uppdraget, säger Fredrik Thunberg, chef för Täbyanstalten. Fängelse för minderårigaVi besöker ungdomsavdelningen på Täbyanstalten där kriminalvårdarna nu förbereder sig för att ta emot 15-17-åringar och ställs inför frågor som: Är det ok att låsa in ett barn från 19.00 till 07.00?Agneta Bäcklund, som utrett frågan om ny påföljd för minderåriga, ser särskilda ungdomsfängelser som den bästa lösningen nu. Men hon påpekar att utredningen tror att den här förändringen kräver tid om den ska bli bra och har förslagit att den blir verklighet först år 2028. Samtidigt vill regeringen se ungdomsfängelser redan om 2 år.USA går åt motsatt hållEtt land som har lång erfarenhet av barn i fängelsemiljöer är USA. Där möter vi en kille som fängslades som 13-åring. Men trenden på andra sidan Atlanten har nu svängt och barns fängelsestraff ifrågasätts.Medverkande: Statens utredare, jurist Agneta Bäcklund. På Täby-anstalten utanför Stockholm möter vi kriminalvårdschef Fredrik Thunberg och Sami Tesfay chef på ungdomsavdelningen. Vi träffar Jonathan Eliasson som är institutionschef för SIS-hemmet Klarälvsgården i Värmland och hör Lotta Sylwander på FN:s barnfond Unicef.Programledare: Edgar Mannheimeredgar.mannhemier@sverigesradio.seProducent: Simon Mosersimon.moser@sverigesradio.seTekniker: Fabian BegnertReportrar: Fernando Arias, Ulrika Bergqvist, Rouzbeh Djalaie och Ginna Lindberg.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Under mitten av 1970- och 1980-talet genomgick den svenska Försvarsmakten mer eller mindre ett stålbad av rationaliseringar och neddragningar. Samtidigt utvecklade vi ett av världens mest kompetenta multiroll stridsplan JAS Viggen. Detta plan har blivit till en symbol för Sveriges förmåga i luften under det så kallade ”andra” kalla kriget fram till Sovjets kollaps.Samtidigt vittnar det faktum att Viggen aldrig blev en kärnvapenbärare om att Sveriges ambitioner under denna period inte längre passade med vare sig plånboken eller de övriga supermakternas egna intressen.I detta avsnitt av Militärhistoriepodden diskuterar idéhistorikern Peter Bennesved och professorn i historia Martin Hårdstedt om 1970- och 1980-talets så kallade ”försvarsdoktrin” och vad den egentligen grundade sig i.Fram till 1960-talets mitt hade Sveriges försvar varit inriktat på ett periferiförsvar med syfte att mota storskaliga invasionsförsök från någon närliggande stormakt. Till detta låg en politisk inställning som syftade till neutralitet i krig och alliansfrihet i fred. Att försvara en sådan säkerhetspolitisk inställning var endast möjligt om Försvarsmakten gavs stora resurser. I själva verket kan den svenska militära styrkeuppbyggnaden sägas vila på den enorma ekonomiska expansion som Sverige genomlevde under de så kallade rekordåren. Efterkrigstidens ”neutralitetsvakt” gjordes möjlig tack vare pengarna som flödade in. Det rådde också politisk konsensus i försvarsfrågan under socialdemokratiskt ledarskap. Den militärtekniska utvecklingen pekade under tidigt 1950-tal också i samma riktning som tidigare, bara det att planen blev snabbare och bomberna starkare.Under mitten av 1960-talet kom dock mycket av dessa grundförutsättningar att ändras. Pengarna tog slut när tillväxten bromsade in. Den politiska konsensusen som tidigare rådigt luckrades upp när Försvarsmakten äskade egna kärnvapen (1970-talets offentliga politiska debatt om kärntekniken spelade in i detta), och den tekniska utvecklingen gick nu tillbaka mot konventionella scenarion där mekanisering och kvalitativ förmågehöjning blev allt viktigare. När pengarna började ta slut kunde inte längre alla få vad de ville ha och striderna om försvaret blev åter ett faktum. Samtidigt skönjdes en ökad sovjetisk närvaro i Östersjön med nya ubåtar och i centrala Europa var man mycket oroad över en förnyad Sovjetisk konventionell styrkeuppbyggnad som tycktes överskugga allt vad NATO kunde åstadkomma. USA skulle inte heller tillåta Sverige att anskaffa kärnvapen.Men skulle ett nytt storkrig egentligen betyda en fullskalig attack mot just Sverige, eller skulle endast en mindre styrka sättas in mot Skandinavien? En svår fråga blev då vad det nya spetsflyget egentligen skulle vara? Om det inte skulle bli ett attackflyg med kärnvapenkapacitet, vad skulle det i stället bli? Skulle det understödja ett djupförsvar, eller skulle det stoppa fienden till havs? Det som kom att bli 1970-talets och 1980-talets försvarsdoktrin lämnar inga vettiga svar på de här frågorna och idag framstår det militära resonerandet under perioden i stort sett som en efterhandskonstruktion. Det svenska försvaret nedmonterades till att passa den plånbok som gavs, och de krigsscenarier man såg framför sig anpassades till vad man kunde klara av. Av de 600 JAS Viggen som man önskade sig, blev det bara 300. Det fick helt enkelt räcka.Bild: JAS Viggen 37, Wikipedia, Creative Commons.Lyssna också på Sverige och det kalla kriget : Hela världens kalla krig (del 1)Klippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Hva bør det koste? - Buksebrett - Lokale nyheter - Erteøse og aspargeskniv - Sector Alarm - Skulderbleie - Da bacon var like farlig som heroin - Pyntekubbe Episoden kan inneholde målrettet reklame, basert på din IP-adresse, enhet og posisjon. Se smartpod.no/personvern for informasjon og dine valg om deling av data.

Johan ser en förbannad veteran som nog saknar tiden när han själv var en liten pissunge. Anders betraktar den störstes avsked och undrar vad som hände med alla ”nya Zlatans”.Dessutom: Det sköna med att spela i Utsikten, barnartister, utbrott med italiensk accent, anpassningssvårigheter mixade zonen-rivalitet, hemvändarnas avtryck, Sverige–Färöarna i Tipshallen 2001, landslag för sent utvecklade talangeroch ett allsvenskt specialarbete om Somalias inbördeskrig.

24 maj. Har Tyskland en mer frimodig samhällsdebatt med högre i tak? Är åsiktskorridor och konsensuskultur typiskt svenska fenomen? Mattias Svensson samtalar med Philip Franzén som skrivit boken ”Ett Sverige för vuxna”.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen.

16 november. Boken ”Radikalism & avantgarde” (Timbro) beskriver den svenska efterkrigstidens arkitektur, ekonomi, konst, teater och umgängesformer. Mycket blev friare, till andras förtret. Mattias Svensson diskuterar med redaktörerna Torbjörn Elensky och Christian Abrahamsson.

This is a free preview of a paid episode. To hear more, visit ivararpi.substack.comHur många gånger har ni sett Jimmie Åkesson vara genuint glad? Om man bara går på vad som syns i tv-rutan tror jag det är vid runt två tillfällen: det första var valnatten i år när det visade sig att Sverigedemokraterna hade blivit riksdagens näst största parti. Det andra tillfället var när han …

Ronie Berggren om det amerikanska amfibiefartyget USS Kearsarge ankomst till Stockholm för deltagande i Natoövningen Baltops. --------- STÖD AMERIKANSKA NYHETSANALYSER: http://usapol.blogspot.com/p/stod-oss-support-us.html

I slutet av 2021 blev Malta det första landet i Europa att legalisera cannabis för eget bruk. Tyskland är på väg med en annan variant av att släppa haschet fritt. Man vill att det ska behandlas ungefär som alkohol, det ska finnas regler för innehav och försäljning. Men i Sverige så är allt kring droger olagligt. Förutom användningen av så kallad medicinsk cannabis, det har varit lagligt sen 2011. Men trots att Sverige har haft målet att samhället ska vara fritt från narkotika, så vet vi att så ser det inte ut i verkligheten. Journalisten och författaren Johan Wicklén har skrivit boken "Vi ger oss aldrig - Så gick det till när Sverige förlorade kriget mot knarket". I boken går han bland annat igenom den svenska drogpolitiken och hur cannabis blivit en motor i många kriminella konflikter. Så, har Sverige förlorat kriget mot knarket? Hur kan det som händer utomlands komma att påverka Sverige och hur kan samtalet kring droger förändras i framtiden? Gäst: Johan Wicklén, författare och journalist på SVT. Programledare: Jenny Ågren. Kontakt: podcast@aftonbladet.se

Navid pratar med den prisbelönta Svt-journalisten Johan Wicklén som just nu är aktuell med boken “Vi ger oss aldrig - så gick det till när Sverige förlorade kriget mot knarket”. De pratar hur den svenska narkotikapolitiken formades, vilka roller polismyndigheten, svensk media och politikerna hade i utvecklingen, om synen på missbrukare som brottslingar, att vi aldrig haft ett narkotikafritt samhälle, vilka makthavare som idag borde be om ursäkt för den skada strategin har åsamkat människor och vad vägen framåt är för Sverige när fler och fler länder väljer att legalisera eller avkriminalisera Cannabis och andra tidigare förbjudna och tabubelagda droger. Lyssna på samtalet, ta del av länkarna på www.hurkanvi.se och om du anser att vi har sagt något felaktigt eller saknar information så välkomnar vi konstruktiv kritik och kompletteringar. Om du vill framför ditt perspektiv på samtalet kan du spela in en reaktionsvideo på några minuter. Maila feedback, kritik och videor på hej@hurkanvi.se Vill du höra hela samtalet? Gå in på www.patreon.com/hurkanvi och bli Patreon. Har du inte råd att bli Patreon? Hör av dig till oss på hej@hurkanvi.se så löser vi det. Gillar du det Hur kan vi? gör och vill stötta med en engångssumma så swisha till 123 124 77 33. För att fortsätta samtalet, gå med i gruppen "Hur kan vi? - Eftersnack" på Facebook: https://www.facebook.com/groups/hurkanvi Vill du boka Navid som samtalsledare, moderator eller föreläsare? Gå in på www.navidmodiri.com/boka Alla avsnitt av podden och kontaktuppgifter hittar du på https://www.hurkanvi.se.

I det finska kriget 1808-09 förlorade Sverige sin östra rikshalva Finland, en tredjedel av sitt territorium och en fjärdedel av sin befolkning, till arvfienden Ryssland. Finska kriget var en del av Napoleons maktspel för att komma åt Sveriges allierade Storbritannien.Förlusten av Finland, som varit en integrerad del av det svenska riket sedan tidig medeltid, var ett nationellt trauma. Det finska kriget var också sista gången det slogs på dagens svenska territorium när ryssarna invadera Västerbotten.I reprisen av det nymixade avsnitt 59 av podcasten Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med historieprofessor Martin Hårdstedt vid Umeå universitet som har skrivit standardverket Finska kriget 1809-09.Utan att förklara krig anföll Ryssland Finland den 21 februari med 24 000 man. Sverige hade påbörjat mobilisering i Finland, men isarna gjorde det omöjligt att undsätta Finland från Sverige. Kriget var en direkt konsekvens av den ryska tsarens Alexander I och Napoleons överenskommelse i Tiltsi året innan där Storbritanniens allierade Sverige skulle kväsas.Den svenska försvarsplanen var i hög grad defensiv. Ryssarna bestod av erfarna yrkesmilitärer som gick i krig mot i huvudsak en bondearmé. De svenska bondesoldaterna kunde faktiskt mäta sig med de ryska yrkesmilitärerna, men i längden kunde inte Sverige stå emot stormakten Ryssland.En av de mest obegripliga händelserna under kriget var Svea Borgs helt onödiga kapitulation, men den viktigaste orsaken till att Sverige förlorade kriget var bristande underhåll i det fattiga och glest befolkade Finland.Gustav IV:s militära inkompetens och avsaknad av geopolitisk förståelse hade också betydelse för förlusten av Finland. Förlusten av Finland fick också stora politiska konsekvenser med avsättandet av Gustav IV Adolf i en oblodig statskupp.Musiken: Björneborgarnas marsch av Runeberg, Johan Ludvig (san.);Carlsson, Bengt (joht.) Framförd av Muntra Musikanter,1928, Public Domainhttp://creativecommons.org/publicdomain/mark/1.0/deed.fiBild: Björneborgarnas marsch av Albert Edelfelt, 1900, Public Domain. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information. Become a member at https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt.

Europa står inför den allvarligaste flyktingkrisen sedan andra världskriget. Miljontals ukrainare är på flykt och runt 200 000 väntas komma till Sverige. På en kvart får du veta vilka utmaningar vi står inför och om vi har lärt oss något av flyktingkrisen 2015. Med Karin Thurfjell och Negra Efendic, reportrar på SvD.

Fyra ryska stridsplan har kränkt svenskt luftrum, hur allvarligt är det? Vad gör vi om kriget kommer till Sverige? Vi pratar med Försvarsmaktens insatschef Michael Claesson och passar på att ställa alla era frågor. Hur stor är stridsviljan i Sverige? Hur starkt är vårt försvar? Bör man som civilperson förbereda sig på kris och hur gör man i så fall det? Programledare: David Druid, Kodjo Akolor och Margret Atladottir