Juridisk Publikations podcaster

Stockholmsredaktionen samtalar med Jonas Ebbesson om Högsta domstolens beslut i Auroramålet som publicerades 25 februari. Bland annat diskuterades tidigare processer på området, varför talan inte var möjlig och vad som kan hända i framtiden. Observera: Sedan Högsta domstolens beslut publicerades och avsnittet spelades in har Auroragruppen justerat sin stämningsansökan i Nacka tingsrätt. Till exempel förs nu talan som förening istället för av en enskild och vissa yrkanden ändras. Fortsättning följer i denna spännande process!

I detta avsnitt av JP samtalar intervjuas Jakob Forsell och Holly Karlander, verksamma jurister på advokatbyrån Gernandt och Danielsson om arbetet med transaktionsjuridik. Vi går in på djupet i hur arbetsuppgifterna faktiskt ser ut, utmaningar inom yrket och tips till dig som student som överväger en karriär inom transaktionsjuridik. 

I detta avsnitt av JP Samtalar möter Stockholmsredaktionen tidigare ordföranden i Högsta domstolen Stefan Lindskog. Vi pratar om Högsta domstolens roll, prejudikat, demokrati och MYCKET annat. Bland annat får vi reda på hur Stefan Lindskog läser ett rättsfall från Högsta domstolen. Trevlig lyssning!

I detta avsnitt av JP Samtalar intervjuas Kjell Åke Modéer om förhållandet mellan rätt och religion utifrån ett historiskt perspektiv. I avsnittet diskuteras bl.a. frågan om religionens återkomst i samhället och dess inverkan på rättssystemet. Kjell Åke Modéer är professor emeritus i rättshistoria vid Lunds universitet.

I detta avsnitt av JP Samtalar träffar Isa och Lovisa från Uppsalaredaktionen Högsta förvaltningsdomstolens ordförande – Helena Jäderblom. Hur fungerar arbetet i Högsta förvaltningsdomstolen? Vad innebär det att ett mål avgörs i plenum och vad är egentligen syftet med de skiljaktiga meningarna? Utöver detta pratar vi om Helenas tid i Europadomstolen och hur arbetet där skiljer sig från arbetet i Högsta förvaltningsdomstolen. Dessutom pratar vi om karriär och Helena kommer med råd till juriststudenter. Avsnittet spelades in i januari 2023. Trevlig lyssning! 

I dagens avsnitt får Umeå-redaktören Alma Al-Ghawaleb fråga Markus Naarttijärvi, professor i rättsvetenskap vid Umeå universitet, om ämnet ny teknik, säkerhet och konstitutionella rättigheter, som Markus forskat inom. Vad är IMSI-catchers och algoritmiska svarta lådor? Har vi en rättslig reglering på området och hur ser den ut? Vilka problem finns det vid användning av sådan teknologi utifrån kraven på legalitet och rättssäkerhet? Svaret på dessa frågor, och många fler, får vi i dagens avsnitt av JP samtalar.

I detta avsnitt av JP Samtalar träffar Daniel och Veronica från Uppsalaredaktionen vår Justitiekansler – Mari Heidenborg. Vad innebär det att vara Justitiekansler? Hur ser arbetsdagarna ut och hur blir man egentligen Justitiekansler? Förutom att besvara dessa frågor pratar vi även om Maris studietid, hennes karriär inom domstolarna och om hur vägen till domarjobbet kan se ut. Dessutom pratar vi om Justitiekanslerns särskilda roll vid yttrande- och tryckfrihetsbrott och om hur man som kvinna lyckas ta sig fram i en mansdominerad bransch. Avsnittet spelades in i oktober 2022. Trevlig lyssning!

I detta avsnitt av JP Samtalar pratar Stockholmsredaktionen med Hevi Dawody, doktorand i folkrätt vid Stockholms universitet. I avsnittet diskuteras migrationsrätt i allmänhet och migrationsrätt kopplat till den situation på migrationsområdet som uppstod efter Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina i synnerhet.

I detta avsnitt samtalar JP om brott och straff med Linnea Wegerstad, universitetslektor och docent samt Tova Bennet, jur. doktor i straffrätt, båda vid Juridiska fakulteten, Lunds universitet. Hur ser skuldprövningen ut i svensk rätt och hur är det egentligen med tillräknelighet? Bör vi göra skillnad på äldre och yngre lagöverträdare? Vad finns det för motsättningar mellan akademin och en allt mer populistisk diskurs om kriminalpolitik? Även om avsnittet spelades in och producerades av Lundaredaktionens Anna Perklev och Hugo Lidefelt innan riksdagsvalet år 2022 är diskussionen om svensk straffrätt glödande än idag.

I detta avsnitt samtalar JP om skiljemannarätten med Jan Leidö, universitetslektor vid Juridiska institutionen vid Umeå universitet. När bolag sliter tvister mellan sig kan de lämna tvisterna till avgörande av en privat skiljenämnd. Varför väljer parter skiljeförfarandet framför domstolsprocessen? Hur säkerställer man att förfarandet bedrivs på ett neutralt och opartiskt sätt? Står sig förfarandet under kristider? Dessa frågor och mycket mer diskuteras i avsnittet som producerats av Erik Berglund från Umeåredaktionen.

I detta avsnitt av JP Samtalar träffar vi Anna Mårtensson, universitetsadjunkt och föreläsare i straff- och processrätt vid Juridiska institutionen på Handelshögskolan vid Göteborgs universitet och pratar med henne om hennes före detta arbete som åklagare. Fokus ligger på förundersökningsarbetet beträffande våld i nära relationer men vi pratar också om åklagarrollen i stort och Annas personliga erfarenheter av yrket. Vi tackar Anna för ett trevligt och intressant samtal!

I detta avsnitt av JP Samtalar möter Lundaredaktionen Mårten Schultz, som är professor i civilrätt vid Stockholms universitet, skribent i Svenska Dagbladet och poddare i Juridikpodden. Temat för avsnittet är juridik och folkbildning. Vi diskuterar bl.a. juridik och sociala medier, uppmärksammade rättsfall och allmän opinion, folkdomstolar och allmänhetens förtroende för rättsväsendet. Bör jurister folkbilda? Skulle en mer omfattande juridisk allmänbildning bidra till en bättre offentlig debatt? Är populistiska utspel nödvändiga för en ordentlig genomlysning av vårt rättssystem? Dessa frågor och många fler blir besvarade i Juridisk Publikations podcast! 

I detta avsnitt möter Uppsalaredaktionen Petter Asp, som är justitieråd och medlem i lagrådet. I avsnittet behandlas huvudsakligen relationen mellan straffrätt och samhälle. Vi diskuterar bl.a. slopandet av ungdomsrabatten, sexualbrott och hur straffrätten påverkas av samhällsförändringar.

I dagens avsnitt pratar vi med Anna Wallerman Ghavanini, docent i EU-rätt vid Göteborgs universitet. Temat är EU-processrätt och förhandsavgöranden. När en nationell domstol ställer en fråga till EU-domstolen uppstår frågan om hur fri EU-domstolen får vara med att tolka eller omformulera frågan. Fria omformuleringar kan få signifikanta effekter för både EU-rätt och svensk rätt. Med detta i åtanke kanske man frågar sig själv; hur ofta sker sådana omformuleringar i praktiken? Utgör de helt enkelt den juridiska vardagen för domarna i Luxemburg? Är sådana omformuleringar demokratiskt problematiska och hur påverkar de arbetet för nationella domstolar över hela Europa? Alla dessa frågor och fler kommer bli besvarade i dagens avsnitt av Juridisk Publikations podcast!

I detta avsnitt samtalar JP om det nya barnfridsbrottet med Ann Lundgren, universitetsadjunkt på Juridiska institutionen och polisutbildningen vid Umeå universitet, samt tidigare beslutsfattare på Brottsoffermyndigheten. Tidigare har barn som bevittnat brott mellan närstående haft rätt till brottsskadeersättning. Bevittnandet har också kunnat beaktas vid straffmätningen. Numera är det genom barnfridsbrottet i sig straffbart att låta ett barn bevittna brott mellan närstående. Vem är egentligen närstående till barnet? Vad innebär det att bevittna ett brott? Dessa frågor och mycket mer diskuteras i avsnittet som producerats av Erik Berglund från Umeåredaktionen.

I detta avsnitt samtalar JP med Fredrik Bergman som är chef för Centrum för rättvisa. Avsnittet behandlar Centrum för rättvisas arbete i allmänhet och processen i Europadomstolen gällande FRA-lagen (benämning på en rad lagändringar som reglerar signalspaning i Sverige) i synnerhet. Sommaren 2008 anmälde Centrum för rättvisa FRA-lagen till Europadomstolen med motiveringen att lagen strider mot Europakonventionens krav på skydd för den personliga integriteten. 13 år senare, den 25 maj 2021, kom till slut beskedet från Europadomstolen att FRA-lagen inte uppfyller de krav som uppställs i Europakonventionen. Fredrik Bergman berättar om processen och debatten som ledde fram till avgörandet samt vad domen innebär för framtiden. Avsnittet är producerat av Ivar Berglund vid Stockholmsredaktionen. 

I detta avsnitt av JP Samtalar fokuserar vi på juridiken bakom coronapandemin! Anna och Katarina från Lundaredaktionen möter Marika Ericson och Anna Jonsson Cornell, experter på juridisk krishantering och komparativ konstitutionell rätt, för ett samtal om hur Sverige, Norge, Danmark och Finland har valt olika vägar för att hantera coronakrisen. Avsnittet är inspelat på distans i mars 2021.

Juridiken existerar på alla möjliga plan. Vanligast är kanske att vi talar om den som hanterar det som pågår i vår absoluta närhet, medan vi andra gånger breddar perspektivet och inkluderar staters mellanhavanden i internationellrättsliga sammanhang. Men vad händer om vi zoomar ut ännu mer än så? Vilka lagar gäller bortom vår planet? I detta avsnitt av JP Samtalar har vi bjudit in professor Katrin Nyman-Metcalf, som är verksam inom området rymdjuridik, för att diskutera vilka rättsliga problem som kan uppstå i den utomjordliga världen. Vi berör allt från multimiljardärers ökade intresse av rymden till staters möjligheter att äga och utforska den samt vad vi kan förvänta oss från rymdrätten i framtiden. Trevlig lyssning!

I detta avsnitt gästas podcasten av justitieråd Johan Danelius, med bakgrund som bl.a. advokat, domare och expeditionschef i Justitiedepartementet. Hur går överläggningen till och hur ser processen i att meddela prövningstillstånd ut? Detta samt vikten av HD:s uttalanden m.m. behandlas i månadens avsnitt som producerats av Sebastian Kjellkvist och Jesper Valdorson från Umeåredaktionen.

I detta avsnitt gästas JP Samtalar av departementsråd Ewa Wennberg, med erfarenhet från Sveriges ständiga representation vid Europeiska unionen i Bryssel. Hur går det till när Regeringskansliet sänder ut personal och vad innebär arbetet i representationen? Detta samt lagstiftningsprocessen m.m. behandlas i månadens avsnitt som producerats av Oscar Svensson och Jesper Valdorson från Umeåredaktionen.

I det här avsnittet av JP Samtalar undersöker Uppsalaredaktionen juriststudentens självbild. Hur mår studenterna egentligen och går det att ha självdistans som juriststudent? Redaktörerna Karin Rättzén och Emil Duberg möter studenterna Malin Männikkö från Stockholms universitet och Frida Gommel från Uppsala universitet för att lyssna på deras tankar om utbildningen och framtiden.

I månadens avsnitt får vi lära känna en av Sveriges mest omtalade försvarsadvokater. Sargon De Basso är frispråkig i sina tankar om rättssäkerhet, gängkriminalitet och narkotikalagstiftning. Framförallt får vi bekanta oss med vad det är som driver Sargon och hans passion för advokatyrket. För månadens avsnitt står Larissa Barhebréus, Stefan Lundkvist och Leonard Garg från Stockholmsredaktionen. Det här är ett avsnitt ni inte vill missa!

Den 25 januari 2019 publicerar Ann-Sofie Hermansson, kommunstyrelsens ordförande i Göteborg, ett blogginlägg där hon beskriver två deltagare i ett planerat panelsamtal som ”extrema röster” och ”icke-demokrater”. De namngivna kvinnorna väljer att väcka åtal för förtal vid Göteborgs tingsrätt. I månadens avsnitt av JP Samtalar intervjuas Allan Stutzinsky och Jasmine Qazbegi om förtalsmålet. Det blir ett samtal om yttrandefrihet, extremism och makt, samt om juridikens gränser och funktion i samhället.

JP Samtalar är tillbaka! I terminens första avsnitt intervjuas Lundaprofessorn Christian Dahlman angående hans forskning om bevisvärdering och kognitiv bias. I avsnittet diskuteras bl.a. en ny metod att värdera bevis, vanliga tankefel i domstolens resonemang samt olika sätt att bedöma trovärdigheten hos vittnen. Christian Dahlman är redaktör för podcasten Öppet Fall där han tar upp kända rättsfall såsom Kulturprofilen, Thomas Quick och Palmemordet. Podden finns på länken: https://www.jur.lu.se/#!oppetfall

I det här avsnittet av JP Samtalar möter Malva Bark från Göteborgsredaktionen Vince Desi och Mike Jaret, skaparna av spelet Postal. Spelet förbjöds i flera länder och har dykt upp i både internationella rättsfall och i ett svenskt tryckfrihetsmål. Vince och Mike ger sin bild av vad som hände och vilka konsekvenser reglering kan få. Senare i avsnittet hörs Daniel Westman, specialiserad på IT- och medierätt, om vilka juridiska utmaningar datorspelen ger upphov till och hur yttrandefriheten ser ut i spelens kontext.

I månadens avsnitt av JP samtalar möter Leonard Garg från Stockholmsredaktionen Christina Ramberg, professor i Civilrätt vid Stockholms universitet. Samtalet kretsar kring Christinas hemsida avtalslagen2010.se, advokaters ansvar mot sina klienter och universitetens roll i att fostra duktiga jurister.

JP träffar riksdagens talman tillika juris doktor Andreas Norlén. Talmannen intervjuas av Stefan Lundkvist från Stockholmsredaktionen om bland annat 36 § avtalslagen, hur man utformar en konstitution som fungerar i praktiken, och om praxis betyder samma sak i politiken som i juridiken. Talmannen avslöjar också vilka karriärplaner han hade under sin studietid, och skickar med en dikt som är särskilt lämpad för juriststudenter.

I årets första avsnitt av JP Samtalar möter redaktörerna Karin Rättzén och Tora Ljungberg från Uppsalaredaktionen Elisabet Fura, tidigare domare i Europadomstolen, chefjustitieombudsman och ordförande för Advokatsamfundet, för att diskutera korruption i Europarådet.

Hur ska en förälder som avtalspart agera när barnen äter godis på onsdagar? JP träffar Lars Arrhed, delägare på Lindahl, för att diskutera komplexa IT-avtal, svensk myndighetskultur och hur man går från teaterchef till avtalsjurist.

JP samtalar är äntligen tillbaka efter ett långt sommaruppehåll. JP Samtalar denna gång med Anna Sundén Larsson från Umeås största arbetsgivare för jurister, Brottsoffermyndigheten. Vad är brottsskadeersättning? Vem har rätt till sådan ersättning? Hur jobbade myndigheten efter terrordådet på Drottninggatan? Dessa frågor och mer därtill besvaras i detta avsnitt av JP samtalar.

JP Samtalar om CRPD och psykiatrisk tvångsvård med Anna Nilsson, postdoktor på juridiska fakulteten vid Lunds universitet. FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning (CRPD) förbjuder, bland annat, diskriminering gentemot personer med psykosocial nedsättning. Men vad innebär förbudet mot diskriminering i konventionen i förhållande till nationell lagstiftning om psykiatrisk tvångsvård, och mer specifikt den svenska lagstiftningen? Strider behandlingar som slutenvård och medicinering mot individens vilja mot förbudet som ställs i konventionen? För att svara på dessa frågor menar Anna Nilsson att en proportionalitetsbedömning är det rätta verktyget. Trevlig lyssning! Medverkande: Mathias Eriksson och Anna Nilsson.

JP Samtalar om rätten till effektivt biträde i migrationsprocessen med Sebastian Wejedal, doktor i processrätt på Handelshögskolan vid Göteborgs universitet. Migrationsverket är den myndighet som förordnar offentliga biträden i migrationsmål. Samma myndighet kan i ett senare skede av processen komma att bli den enskildes motpart. Kan en sådan ordning garantera att biträdet har en tillräckligt oberoende ställning? I avsnittet argumenterar Wejedal för att det kan leda till roll- och lojalitetskonflikter, vilket i förlängningen riskerar att äventyra rätten till ett effektivt biträde. Med straffprocessen som förebild förespråkar han en lösning där migrationsdomstolarna - istället för Migrationsverket - utser offentliga biträden i migrationsmål. Trevlig lyssning! Medverkande: Måns Axnér, Simon Seidal och Sebastian Wejedal

Hur ska en jurist förhålla sig till uttalanden och utlåtanden från läkare? Är det skillnad på läkare och läkare när det kommer till tillförlitlighet? I detta avsnitt samtalar redaktörerna Oscar Svensson och Mattias Edvall från Umeåredaktionen med Anders Eriksson som är professor i rättsmedicin. I podden behandlas beröringspunkter mellan juridik och medicin med avstamp i, bland annat, skakvåld och medicinska åldersbedömningar. Avgörandet från Högsta domstolen som nämns i podden angående ett fall av skakvåld där Anders deltog som sakkunnig är NJA 2014 s. 699. Trevlig lyssning!

Isak Holmgren från Uppsalaredaktionen möter Mikael Ruotsi, doktorand vid Uppsala universitet och föredragande hos justitiekanslern, för ett samtal om tryck- och yttrandefrihet. Samtalet tar avstamp i Ruotsis artikel om anskaffarfriheten och två uppmärksammade mål i Högsta domstolen. Vidare samtalar Holmgren och Ruotsi om frågor av lagteknisk och konstitutionell art samt tryckfrihetsregleringens utmaningar i ett förändrat samhällsklimat.

Att juridisk information finns tillgängligt i digitalt format har förenklat tillvaron för både studenter och praktiserande jurister. Hemsidor som lagen.nu ger även allmänheten tillgång till denna slags information i allt högre utsträckning. I det här avsnittet samtalar redaktörerna Adam och Josef med Staffan Malmgren, grundare av lagen.nu, om tillgången till juridisk information i allmänhet och projektet lagen.nu i synnerhet. Medverkande: Staffan Malmgren, Adam Vallin och Josef Svantesson

I det här avsnittet pratar JP med Eva-Maria Svensson, professor i rättsvetenskap vid Handelshögskolan, Göteborgs universitet, om behovet av reflektion kring metodval inom juridiken och rättsvetenskapen. Frågan om metod är lika klassisk som ständigt aktuell. En vanlig föreställning är att det finns en juridisk metod och en rättskällelära. I avsnittet ifrågasätter Eva-Maria den uppfattningen och diskuterar istället förekomsten av flera olika juridiska metoder och rättskälleläror som kan användas i juridisk argumentation. Trevlig lyssning!

I detta avsnitt samtalar Ada och Sofia från Umeåredaktionen med Malin Brännström om det s.k. Girjasmålet. Frågor om såväl samers markrättigheter som vad det innebär att vara same berörs.

JP Samtalar är tillbaka! I detta avsnitt samtalar Lundaredaktionens Christopher Andersson med Generalsekreteraren för Advokatsamfundet, Anne Ramberg. Generalsekreteraren är en mycket känd försvarare av rättsstaten. I en mycket händelserik tid som denna, hur går vi till väga för att rättsstaten ska upprätthållas? Tilläggas kan att nya avsnitt från och med nu kommer att släppas den första veckan i månaden, trevlig lyssning!

Sommaren 2017 rapporterade medier om att känsliga uppgifter om bl.a. försvaret hade hamnat hos underleverantörer utomlands – den s.k. IT-skandalen på Transportstyrelsen. Lundaredaktören Christopher Andersson sätter sig i detta avsnitt med advokat David Frydlinger på Lindahl och samtalar om vad som gick fel i upphandlingen, lagring av känslig data på 2000-talet samt konsekvenserna av GDPR. Trevlig lyssning!

JP Samtalar är tillbaka! Den 25 maj 2018 börjar GDPR eller dataskyddsförordningen gälla i samtliga EU:s medlemsländer. Förordningen kommer inte bara att reformera behandlingen av personuppgifter utan kommer även stärka individers integritetsskydd. I årets andra avsnitt av JP Samtalar möter redaktörerna Kalle Engstrand och Tora Ljungberg från Uppsala Fredrik Svärd, generalsekreterare för Forum för Dataskydd och grundare av Legaltech.se, för att få en bättre bild av GDPR:s innebörd och dess konsekvenser. Trevlig lyssning!

Internationella krigsförbrytartribunalen för det forna Jugoslavien (ICTY) upprättades 1993 av FN:s säkerhetsråd. Tribunalens uppgift var att åtala och döma de individer som begått krigsförbrytelser under konflikten i det forna Jugoslavien. Under den period som tribunalen varit aktiv har 161 soldater, generaler och politiska ledare åtalats för sina brott, bland dessa finns exempelvis Serbiens dåvarande president Slobodan Milošević. Tribunalen avlade sin sista dom i första instans den 29 november 2017 mot Ratko Mladic och den 31 december 2017 stängdes tribunalen då dess uppdrag var slutfört. Med anledning av detta pratar Josef och Adam från stockholmsredaktionen med docent Mark Klamberg om vilken påverkan ICTY haft på internationell straff- och humanitärrätt med några avstickare om jakten på de åtalade och gift. För mer information om ICTY se http://www.icty.org/en Trevlig lyssning!

Redaktörerna Daniel Dela och Oscar Svensson samtalar i Umeåredaktionens debutpod med minnesforskaren och neurokirurgen Rickard L. Sjöberg. Det var han som tipsade media om Kevin-fallet och han har även anlitats som sakkunnig i andra uppmärksammade fall, som bl.a. resningsärendet gällande Thomas Quick. Hur bör man gå tillväga när man förhör barn? Finns det någon substans i teorierna om bortträngda minnen? Har svenska domstolar för stor tilltro till psykologiska expertvittnen? Allt detta och mycket mer behandlas i avsnittet. Trevlig lyssning!

Säsongens första avsnitt JP-Samtalar är här! I avsnittet pratar JP med advokat Martin Johansson. Martin arbetar med EU-process på advokatfirman Vinge, och har företrätt en rad stora bolag i avgörande mål vid EU-domstolen. Avsnittet handlar om hur det är att processa i Luxembourg rent praktiskt, och dessutom diskuteras och problematiseras utgången i Tele2-domen* som kom förra året, där han agerade ombud. Trevlig lyssning! *C-203/15, Tele2 v. Post- och Telestyrelsen

I säsongens sista avsnitt diskuterar Kalle Engstrand och Malin Rönnblom den nya lagen om framtidsfullmakter tillsammans med Louise Åhl, biträdande jurist vid Familjens jurist. Framtidsfullmakt är en ny rättslig figur i svensk rätt med inslag av såväl avtals-, familje- som offentlig rätt. I avsnittet får vi bl.a. höra om vad som utmärker en framtidsfullmakt, hur fullmaktstypen förhåller sig till angränsande rättsinstitut samt vilka risker respektive fördelar som finns att vänta av lagen.

Domstolar får allt mer makt i samhället. Både Brexit och Donald Trumps inreseförbud blev frågor för jurister. Genom europeisering, mänskliga rättigheter och en ökad betoning av konstitutionen har det skett en maktförskjutning – från politik till juridik. Göteborgsredaktionens Simon Seidal och Henrik Jansson pratar med Anna Wallerman, biträdande lektor i processrätt vid Göteborgs universitet, om juristens samhällsroll och hur juridifieringen påverkar demokratin.

Corporate Social Responsibility (CSR) är idag något som de flesta stora företag arbetar med i större eller mindre utsträckning. Området berör många olika frågor men präglas av stor frivillighet och få krav ställs på företagen. I detta avsnitt av JP Samtalar pratar stockholmsredaktionens Adam Vallin med människorättsjuristen Parul Sharma (Head of CSR Compliance på Advokatfirman Vinge) om vad CSR är, hur CSR-arbetet ser ut i praktiken och om juristens roll i det hela. Tyvärr blev inte ljudkvalitén så bra som vi hade hoppats men vi tror att du som lyssnar, trots det, ska finna avsnittet intressant.

JP-Podden är tillbaka för sista gången! Lundaredaktionens Petter Westergren pratar med Gustav Feldt om moder jords rättigheter i Anderna, Chelsea Manning och Ubers ansvar med anledning av taxistrejken på JFK. Även skidjuridik och inslag av sovjetiskt spioneri. God lyssning!

I det nya avsnittet av JP-podden diskuterar göteborgsredaktörerna Katja och Simon den kritikerrosade HBO-serien The Night Of med juriststudenters glasögon – är sanningen inte cool längre? Och vad har detta att göra med Hexagons VD, Harry Potter och en husbåt i Stockholms skärgård? Lyssna gärna!

Efter en tids vila är JP Möter tillbaka! I det här avsnittet träffar redaktörerna Kalle Engstrand och Malin Rönnblom justitierådet och f.d. justitiekansler Göran Lambertz. Vi pratar om hans uppväxt i Östergötland, hans tid som JK och självklart Quick-affären och hur den har påverkat honom. Dessutom får vi höra honom berätta om hur det känns att sitta i en rättegångssal som domare i Högsta domstolen, huruvida det var rätt att Bob Dylan vann Nobelpriset i litteratur och självklart; vem han tror skulle spela honom i filmen om hans liv. Välkomna!

I säsongens första JP Diskuterar pratar redaktören Malin Rönnblom med Elica Ghavidel Rostami om rekvisitet Manligt nätverk – ett rekvisit som inte återfinns i lag, men som används av Migrationsverket och Migrationsdomstolen vid deras bedömning av kvinnors asylskäl. Hur ska vi se på myndigheter och domstolar som tar skapar egen lag? Varför bedöms kvinnor och män olika i asylhänseenden? Och vilken information bedömer vi utefter när vi ser till länder i krigs aktuella status när vi nekar asyl? Följ med i ett avsnitt som berör och engagerar. Elicas artikel om Manligt nätverk publicerades i Juridisk Publikation våren 2016 och finns på www.juridiskpublikation.se

Vissa talar om ett rättighetsparadigm, andra om en rättighetsexplosion. Frågan om individuella fri- och rättigheter har under de senaste decennierna fått allt större aktualitet genom mer synlig rättighetsargumentation i domstolar och genom europeiska rättighetskatalogers ökade inflytande över inhemsk rätt. Är utvecklingen av godo eller ondo, och är rättigheter alltid det bästa verktyget för att skapa rättvisa och återhända makten till rättens subjekt? Vi har talat med två jurister, som tar alternativa grepp på frågan. Clarence Crafoord är VD för organisationen Centrum för rättvisa som arbetar aktivt med processer och opinion för att stärka individuella fri- och rättigheter. Han argumenterar för vikten av fri- och rättigheter idag, och beskriver vilka hinder som möter den som kräver sin rätt. Håkan Gustafsson är professor i allmän rättslära vid Karlstad Universitet och problematiserar rättigheter som verktyg för att skapa rättvisa, utifrån en rättsteoretisk synvinkel. Han hävdar också att den nutida samhällskontexten ställer nya krav på rättens instrument, i och med en mer komplex maktstruktur bestående av en starkare privatsfär. Avsnittet kom att handla om rättigheternas vardag, historia, konsekvenser och spännvidd. I slutändan återstår frågan om – och när – individuella rättigheter är ett lämpligt verktyg. Detta lämnar vi åt lyssnaren att själv ta ställning till – välkomna att lyssna!