Podcast appearances and mentions of lars ring

Över 30 kritiker har arbetat i juryn under Scenkonstbiennalens 30 år. Teaterkritikernas urval, medverkan och plats i biennalerna återspeglar mycket av scenkonstens liv och förändring. Kanske mediernas och kritikens förändring är ännu större än scenernas. I ett rundabordssamtal diskuterar fem kritiker som varit och är jurymedlemmar plus och minus i arbetet, synen på representation, kvalitet, konsensus och beslutsprocesser. Deltagande: Lis Hellström Sveningson, Ylva Lagercrantz Spindler, Lars Ring, Margareta Sörenson. Samtalet leds av Anneli Dufva.

Vad är andlighet - och finns den på teatern? Vad har kyrkan och teatern för gemensamma nämnare? Hur har teatern historiskt gestaltat moraliska och existentiella frågor? Och vilken roll spelar andligheten för den samtida teatern? Möt Lars Ring, teaterkritiker på Svenska Dagbladet.

Lindy Larsson är just nu aktuell både som spelledaren i Pippin på Malmö opera och i Roma Armee i regi av Yael Ronen på Maxim Gorki Theater i Berlin. Lindy Larsson är skådespelare, dansare, musikalartist född 1974 i Ljuder (i Småland), uppvuxen i Småland och i Jämtland. Han är utbildad på Teaterhögskolan i Stockholm och på Balettakademien i Göteborg. Under åren har han jobbat på Malmö Opera, Stockholms Stadsteater, Dramaten, Malmö Stadsteater, Uppsala Stadsteater, Dansens Hus och på Maxim Gorki Teater i Berlin där han medverkar i Roma Armee i regi av Yael Ronen. Han fick sitt genombrott i Colin Nutleys film Änglagård- tredje gången gillt i rollen som pastorsadjunkten Kristoffer. Lindy Larsson har gjort en rad stora musikalroller bland annat konferenciern i Cabaret på Malmö Opera. Där är han också är aktuell just nu i musikalen Pippin, som Ronny Danielsson regisserat. Han har jobbat med regissörer som Charlotte Engelkes, Birgitta Egerbladh och Linus Tunström. 2010 fick han Kvällspostens Thaliapris för sin insats i Carmen, i regi av Kajsa Giertz. Också sjunger han i Lindy och Bon Bon Band. Lars Ring skrev om bandet i Svenska Dagbladet 2016 när de spelat på Dramaten: Lindy Larsson är en scenisk turbin. Han alstrar energi, känslor och kättja som var det helt självklart. Han personifierar ordet karismatisk. Lindy Larsson är skådespelaren som kastar sig mellan genrer. Lindy Larsson kan sjunga opera, dansa flamenco och besjäla en Disneylåt.

Om den allvarsamma lek det är att vara skådespelare; om att vara en sång- och dansman i ständig kamp med sig själv. Magnus Roosmann är född 1963 i Stockholm, utbildad på Skara Skolscen och på Teaterhögskolan i Stockholm i mitten av 80-talet. Han är numera verksam vid Dramaten, men han har också jobbat i Wasa i Finland, på Malmö Musikteater, Uppsala Stadsteater, förutom att han gjort en rad roller i tv och på film. Nyligen har man kunnat se honom i både Modus på TV4 och Gåsmamman på Kanal 5.  På Dramaten har han under våren spelat han huvudrollen i en dramatisering av norske Tarjei Vesaas Fåglarna, som Ole Anders Tandberg regisserat. En rolltolkning han fått fantastiska recensioner för. Magnus Roosmann står på scenen iscensättningen igenom. Det är som om Mattis väntat på honom under alla dess år. Roosmann är alldeles självklar som eko för Vesaas, för den brånad som våren doftar, för alla frågor livet innehåller. Han bär Mattis naivitet, som ibland slår över mot aggression, med en uttrycksfullhet som svävar mellan oro och förtröstan. Det är på riktigt stort. (Lars Ring, SvD)   I Magnus Roosmann har regissör Ole Anders Tandberg hittat sin Mattis. Med en lätt röstförvanskning, ett uns sävlighet och med barnets intagande naivitet gör Roosmann en varm och oemotståndlig Mattis. I princip är han på scenen hela tiden. De avhuggna, korta replikerna faller exakt, kroppen och mimiken ett med orden. Det är en märkvärdig prestation.(Claes Wahlin, Aftonbladet)   Roosmann gör sin Mattis fullständigt trovärdigt, empatiskt men inte förskönande och utan att någonsin hemfalla åt dårens klichéer. Det är ett fantastiskt porträtt av en fantastisk skådespelare. (John Sjögren, Uppsala Nya Tidning)

Samtalet spelades in 24 april 2013. Jingel av Sarah Riedel.

Kritiken ser Min kamp på teatern, hur blir 4000 romansidor dramatik? Och, varför har Karl Ove Knausgårds författarskap blivit en sådan formidabel succé? I veckans Kritiken har programledare Anneli Dufva bjudit in teaterkritikerna Lars Ring, Svenska dagbladet, kulturredaktionens Maria Edström och Elin Claeson för ett samtal om Knausgårds författarskap och teateruppsättningen av Min kamp på Stockholms stadsteater. I dagarna kommer debuten Ut ur världen på svenska, en roman som väckte uppståndelse när den gavs ut i Norge 1998 och Min kamp är ett av de mest omdiskuterade romanprojekten på senare år. Vari ligger dragningskraften och varför får romanerna kritiker och läsare att gå ner i spagat världen över? Dessutom beger sig Kritiken till sydtyska Bayreuth tillsammans med operakritikern Ella Petersson, som besökt Wagnerfestspelen för första gången - efter fem års väntan på att få biljett!

Säsongens fjärde avsnitt är här och utspelar sig i ett vardagsrum på Möllan i Malmö, under Scenkonstbiennalen. Vi pratar om hur en får med en föreställning på biennalen, om en vill spela på biennalen och så får lektioner i minglande. Lyssna på iTunes eller här:   Teasers: - Lars Ring berättar om sitt intensiva hat. - Farnaz Arbabi ger oss överlevnadstips. - Nils Poletti om att spela för branschen. Medverkande: Rasmus Klamas, Matilda Johansson och Sara Östebro Inklippta människor: Mario Castro Sepulveda (marknadsförare Teater 23), America Vera-Zavala (dramatiker), Elin Collmo (producent, Teater Sláva), Nils Poletti (konstnärlig ledare, Turteatern), Benedikte Esperi (dansare), Johan Häggblom (inspicient, Göteborgs Stadsteater), Lars Ring (teaterkritiker, SvD), Moa Backman (dramatiker), Logi Tulinius (skådespelare), Farnaz Arbabi (konstnärlig ledare, Unga klara) 

Anton Tjechovs pjäser återkommer ständigt på teaterrepertoarerna, något som är tydligt på de svenska scenerna i höst. På Dramaten spelas Måsen och Tre systrar, Folkteatern i Gävleborg sätter upp Körsbärsträdgården och i helgen var det premär för Onkel Vanja på Uppsala stadsteater. Lyckas uppsättningarna blåsa nytt liv i dramerna? Och varför spelas Tjechov igen - och igen? Kritikens programledare Anneli Dufva har bjudit in Lars Ring, teaterkritiker på Svenska Dagbladet och Maria Edström och Jenny Aschenbrenner från Sveriges radios kulturredaktion, för att diskutera hur den ryske dramatikerns klassiker förvaltas och utvecklas. Dessutom, kulturkorrespondent Roger Wilson intervjuar författaren Edmund White, Sverige-aktuell på festivalen Stockholm literature, om kritik och kulturredaktionens konstkritiker Mårten Arndtzen kommer till studion för att tala om den amerikanske konstnären Jeff Koons, ett av huvudnumren på den aktuella skulpturutställningen på Moderna Museet i Stockholm. Producent Maria Götselius

En sårig, hudfläckig man som förr var en bohemisk Casanova men gömts undan och stoppats ner i en säng. Så brukar den aidssjuke se ut i kulturen. Har bilden förändrats under de 30 år som aids varit känt? Just nu spelas Angels in America, Tony Kushners moderna klassiker om 80-talets aidsepidemi, på Stockholms stadsteater och när det norska lajvet Just a little lovin skapar rollek om aids är det 80-talet man återvänder till. Men hur ser dagens aidsskildringar ut och vad betyder det för hur sjukdomsskildringarna att majoriteten av de aidssjuka inte finns på någon bastuklubb på Manhattan utan söder om Sahara? Vi pratar aidskultur, beröringsskräck och sjukdomsromantik med skribenterna Johan Hilton och Anna-Maria Sörberg och filmvetaren Andreas Jacobsson. I Stadsteaterns Angels in America spelar Ola Rapace huvudrollen som aidsjuke Prior och flera andra namnkunniga heterosexuella skådespelare gör gaymän. Men omvänt går inte, enligt Rikard Wolff som tröttnat på att aldrig få spela heterosexuell och menar att det är svårt att vara öppet homosexuell som svensk skådespelare. Är teatervärlden lika heteronormativ som elitfotbollen? Hör kritikern Lars Ring och teaterchefen Birgitta Englin. Panelen gästas av Stina Oscarson, ny chef för Radioteatern. Programledare: Jenny Aschenbrenner.

Tidigare i år avled Lena Nyman, 66 år gammal. En skådespelare med kontroll över sina medel. En kärna av genomlevda känslor. Folkkär som ingen annan. Släpade hela livet på bördan från Nyfiken gul. Katarina Wikars och Jenny Teleman läser hennes brev och efterlämnade anteckningar på Teatermuseet, träffar teaterkritikern Lars Ring, scenografen Leo Saukkola och operasångerskan Kjerstin Dellert och lyssnar på gamla anekdoter ur Här har du ditt liv. Alla kan sjunga - men få sjöng som Lena Nyman. En skådespelare med kontroll över sina medel, med en kärna av genomlevda känslor. Lena Nyman var folkkär som ingen annan. När teaterkritikern Lars Ring skrev hennes runa i Svenska Dagbladet fick han hundratals mejl.  "Hon var en av oss, fast bättre." Operasångerskan Kjerstin Dellert minns henne blåsa bort publiken som Bellmannymf och äta oxfilé med den älskade hunden Kaxe på turné. Hon var teaterhistoriens äldsta Julia och kunde i en handvändning förvandla sig till Evert Taube. Vännen och scenografen Leo Saukkola bjöd henne på livets sista champagne och hallonbakelse och donerade hennes efterlämnade brev och  anteckningar till Teatermuseet.  Katarina Wikars och Jenny Teleman begav sig dit. Alla kan sjunga - men ingen sjöng som Lena Nyman. Hon blev 66 år gammal.

I filmavtalet från 2006 slås det fast att minst 40 % av de som gör film i Sverige ska vara kvinnor. Men så ser det inte ut i verkligheten. Under 00-talet hade 19 % av alla svenska spelfilmer som visades på bio en kvinnlig regissör. Det visar en rapport från Svenska Filminstitutet som släpps i dagarna. Varför har kvinnor fortfarande så svårt att ta sig fram i filmsbranschen? I Nya Vågens diskussion om bristen på jämställdhet deltar Jan Blomgren från Bob Film. Maria Blom, regissör till bland annat kassasuccén "Masjävlar" och Lisa Siwe, regissör till "I taket lyser stjärnorna". Blom och Siwe debuterade båda två under 00-talet som spelfilmsregissörer och deras filmer belönades med Guldbaggar. Och så drabbas vi av drottningyra här i Nya Vågen. Efter den senaste tidens flod av nya böcker som argumenterar för och emot monarkin, Tv-satsningar om familjen Bernadotte i både SVT och TV4 så är det nu dags för teatrarna att ta sig an de kungliga. Nya Vågen diskuterar Teater Galeasens Det kalla hjärtat och Stockholms Stadsteaters uppsättning av Drottning Kristina. Till studion kommer Anneli Dufva, teaterkritiker på Sveriges Radio. Hennes kollega Lars Ring på Svenska Dagbladet och Moa Matthis, författare till boken Maria Eleonora - Drottningen som sa nej. Programledare: Naila Saleem