Podcast appearances and mentions of karl ove knausg

1920-talets författare sörjde inte bara alla döda, utan främst att mänskligheten gått förlorad. Anna Thulin funderar över hur det påverkade romankonsten. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Först publicerad 2020-10-01. Texten är inläst av Sofia Strandberg.Hur mäter man förlusten av ett krig? I kroppar: tio miljoner döda, dubbelt så många sårade och skadade. I platser: ödelagda städer, brända landskap och skyttegravar som djupa, blödande sår. Men platser och kroppar rymmer inte allt. Kanske är det tomheten vi istället bör mäta: det outtalade, minnena som trycks undan och förtvinar, den ekande tystnaden efter de ofödda som aldrig blir till.Ja, första världskriget var ett oöverskådligt trauma för stora delar av världen, och så klart för Europa. Vi kan försöka föra räkenskap över synliga och osynliga förluster, men all sorg kommer ändå inte att rymmas. Ur askan reste sig dock något nytt, inte minst inom den europeiska romankonsten. På 1920-talet skrevs några av århundradets främsta böcker – romaner som Thomas Manns ”Bergtagen”, André Gides ”Falskmyntarna”, Virginia Woolfs ”Mrs Dalloway” och Herman Hesses ”Stäppvargen”. Skildringar av väldigt olika slag, men som har gemensamt att de försökte bearbeta krigets trauma och skildra författarens idéer om samhället och människan. Och trots att de är skrivna i 1900-talets början, har dåtidens romaner mer gemensamt med senare författare än vad man först kan tro.Thomas Mann har kallat människan för ”livets sorgebarn”. I så fall är 1920-talets romaner krigets sorgebarn, skriver journalisten och författaren Åke Lundqvist i sin bok med samma namn. Där skildrar han tiden före och under och efter första världskriget, och djupläser sju romaner från efterkrigstiden – romaner som alla söker ett ljus i mörkret. För hur kunde européerna, som stolt tänkt att de burit på humanitetens och förnuftets fana, falla ut i en sådan katastrof? Det måste vara idéerna det var fel på! Inte främst de politiska idéerna, tänkte författarna, utan de mänskliga grundvalarna.Ja, vad innebär det egentligen att vara människa? Känslan på 1920-talet var att allting stod i sönderfall. Nationer, ekonomi och gamla religiösa och vetenskapliga sanningar. Ingenting gick att lita på. Det gav en längtan tillbaka, efter något ursprungligt och meningsfullt. Man sökte sig till andra länder, till vetenskapen, till svunna civilisationer och inåt sig själv. Mann, Gide, Woolf och Hesse deltog inte i några strider och skrev inte uttryckligen om kriget. Men känslan av förlust var ett arv från kriget. Den vilade som en skugga över de överlevande.På samma sätt fortsätter skuggor att vila över oss. Det ger avtryck i litteraturen.Några böcker om första världskriget kom visserligen tidigt, under själva krigsåren, men det var först med Erich Maria Remarques roman ”På västfronten intet nytt”, från 1929, som genombrottet kom för krigslitteraturen. På samma sätt dröjde det innan andra världskrigets vittneslitteratur om Förintelsen nådde fram till läsarnas medvetande. Kanske tog det tid för publiken att mogna. Kanske för författarna att våga skriva, trygga från hot om våld och plötsliga försvinnanden.1920-talets europeiska författare upplevde inte samma hot, men riskerade att utsättas för censur för att de bröt mot konventioner. De sörjde inte i första hand de miljontals liv som gått till spillo under första världskriget – utan att mänskligheten som helhet gått förlorad. Åke Lundqvist uttrycker det fint i sin bok: ”Samhälleliga andliga värden har dödligt skadats i kriget. Men det ljus som brinner i människan är intakt. Dess förmåga att påverka världens gång må vara oviss. Dock finns den där, som en motkraft. Detta är kärnan i den andliga tro som tjugotalets europeiska idéromaner förmedlar.”Det andliga inuti oss själva. Människan istället för gud. Ja, vi lever fortfarande – eller på nytt – i ett famlande efter andliga värden. Den nya världen har visats sig vara mer globaliserad och sammanknuten än någonsin tidigare, och samtidigt mer fragmenterad och upplöst för individen. Inte underligt att man kan känna sig som Clarissa i Virginia Woolfs ”Mrs Dalloway”, där hon går genom staden, totalt uppslukad och förundrad över alla intryck som möter henne – för att i nästa sekund falla ned i modlöst mörker. Livslusten och meningslösheten lever tätt sida vid sida. För att hitta en plats i samtiden dyker man in i sig själv och lägger ihop skärvor av minnen så att man förstår något om världen.Att dyka ned i sig själv och pussla ihop minnen för att förstå sin samtid…. Visst låter det som en annan litterär genre? Jag tänker såklart på autofiktionen, och undrar om inte vågen av självframställningar har en del gemensamt med förra sekelskiftets litteratur. 1920-talets författare upplevde att de förlorat den gamla sanningen om världen, ja, hela den gamla världen dog i första världskriget. Själva försöker vi navigera mellan falska nyheter, företagens storytelling och sociala mediers polerade yta. Vad är autentiskt när sanningen blivit fiktion? Och vad ska egentligen en roman vara, när allt vi omgärdas av är berättelser?Det är svårt att peka ut vad som är nytt, särskilt som man är mitt uppe i ett skeende, säger den norska litteraturprofessorn Toril Moi i en föreläsning om Karl Ove Knausgård på Lunds Universitet 2019. Men hon pekar på förlusten av sanningen som en avgörande drivkraft för autofiktionens pionjärer, från Annie Ernaux till Knausgård: ”Liksom alla stora konstnärliga rörelser tar också den här upp något oroande i vår kultur, nämligen den ökande produktionen av fiktioner, som nu hotar att drunkna oss i det falska, det oäkta och det overkliga.” Genom att skala av lagren av fiktion vill författarna blottlägga sanningen. Inte den torrt objektiva sanningen, utan den mänskliga och meningsskapande. Inte helt olikt vad 1920-talets författare strävade efter.Det sägs att krigets första offer är sanningen. Men exakt hur mäter man förlusten av ett krig? Den går inte att mäta, är det enkla svaret. Varken i kroppar eller platser eller tomhet. Många av oss som själva förskonats hör ekot av släktingar som överlevde eller som inte gjorde det. Soldater som återvände; eller inte gjorde det. Återigen sover många av oss med någon som vaknar upp i ett skrik mitt i natten när minnena tränger sig på. Att dö är inte svårt, nej, att leva är det svåra. Kanske, i bästa fall, kan litteraturen visa oss en väg.Text: Anna Thulin, journalistTal: Sofia StrandbergLäsning och lyssningÅke Lundqvist: ”Krigets sorgebarn: Om 1920-talets europeiska idéromaner”, Carlssons bokförlag, 2018.”Knausgård: In Search of a New Form” av Toril Moi, föreläsning på Lunds universitet 2019.

En dag ska vi alla dö, men alla andra ska vi det inte. Hur får man dem att väga lika tungt som den enda? Eva-Lotta Hultén funderar på död och acceptans. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.Vid 77 års ålder drabbades en vän till mig av dödlig cancer. Han fick beskedet att han med medicinering kanske kunde leva ett par år till. Utan insatser hade han bara några månader kvar. Han satte sig in i vad behandlingen innebar och valde bort den med argumentet ”Jag har haft ett bra liv, jag är nöjd”.Jag kom att tänka på honom när jag såg Pedro Almodóvars film ”The room next door”; en berättelse om att komma till ro med, och ta makten över livets slut. Martha har drabbats av cancer och hunnit acceptera sin förestående död när hon erbjuds en experimentell ny behandling och väljer att genomgå den. När den visar sig inte fungera bryter hon ihop och ångrar att hon tackade ja.Läkemedlen ledde till diarréer, uppkastningar, trötthet och smärta. Hon borde aldrig ha gett efter för de falska förhoppningar som läkarnas utsagor gav. Det rubbade hennes mentala jämvikt, gjorde hennes liv outhärdligt och riskerar att göra hennes död ovärdig, förklarar hon för sin väninna Ingrid. Martha tycker att hon förtjänar en bra död och väljer nu bort fortsatta vårdinsatser. Hon hyr ett hus och bjuder med Ingrid som sällskap, medan hon gör sig redo att ta sitt eget liv. ”Vad är poängen med att vänta när jag är så redo att släppa taget?” frågar hon Ingrid, som är mycket kluven inför Marthas projekt och sin egen roll i det.Ingrid är författare och hennes senaste bok är ett försök att hantera den egna dödsskräcken. I filmens inledning slår hon fast att för henne känns döden onaturlig och hon kan inte acceptera att något som är levande måste dö. Jag har hört och läst andra, verkliga, människor uttrycka samma sak. Men vad kan vara mer naturligt än att det som lever måste dö? Andra varelsers död är rentav en förutsättning för våra liv ­– och det mesta av det vi stoppar i munnen är, eller har varit levande.Med rätt kost och en hälsosam livsstil försöker ändå många av oss att öka våra utsikter till långa liv. Nu sysslar allt fler också med vad som kanske kan ses som en uppgraderad version av att ta hand om sig själv: biohacking, som innefattar att med stora mängder data om den egna kroppen optimera sina chanser till ett långt liv.Somliga menar att möjligheten att leva till vi blir 150 eller 200 år redan ligger inom räckhåll. Liksom kanske rent av evigt liv, om vi omdefinierar vad vi menar med begreppet liv. Det finns de som forskar på hur vi ska kunna tanka över våra jag i datorer och leva vidare som maskiner, eller hur vi ska kunna byta ut delar av oss för att likt Frankensteins monster bli ett hopplock av olika kroppar. Några tusen personer runtom i världen har redan betalat stora summor pengar till ett företag för att bli nedfrysta efter sin död. De vill kunna återupplivas i framtiden, när möjligheterna för att bota vad det nu var de dött av antas vara bättre. Billigast är att bara frysa in huvudet, vilket förutsätter tillgängliga kroppar att låta transplantera sitt huvud på. Kanske kan någon framtiding övertalas att donera sin, i utbyte mot att få det kvarvarande huvudet infryst i väntan på ännu bättre tider?Att känna tacksamhet och vara nöjd är effektiva sätt att höja sin lyckonivå men vår samtid gör allt för att motarbeta oss i det avseendet. Tidsandan säger oss att det är mesproppar utan ambitioner som är nöjda och tacksamma. Överallt möter vi reklam som berättar för oss att man alltid ska vara hungrig på mer. Hela vårt ekonomiska system bygger på att vi alla hela tiden ska sträva efter att lägga mer materia, fler upplevelser, mer mat och fler relationer under oss. Att vara nöjd är idag kanske något av det mest subversiva – och nödvändiga – vi kan ägna oss åt. Men går det att nöja sig med annat än mesta möjliga också när det kommer till livslängd? Vad gör det med vår död om vi aldrig tillåter oss att tänka att nu räcker det?En äldre släkting gjorde en liknande erfarenhet som Martha. Hon hade vid fyllda 93 accepterat att hon skulle dö när läkarna föreslog en ny behandling – som misslyckades. I stället för att dö i ro så lämnade hon livet med mer smärta, förvirring och ångest längs vägen.Att dö är att lämna plats för någon annan, sa Karl-Ove Knausgård i en intervju. Utan död, ingen plats för nytt liv. Så hur ska vi hantera att många inte alls är beredda att ge upp sin plats? Vilka ska ha företräde till den här jorden? Vi är redan för många. Ska vi prioritera de redan existerande människor som vill få leva i 200 år eller de som vill få skaffa barn? Är rätten till ”evigt” liv viktigare än vårt behov av nya unga människor? Vi kanske borde börja fråga oss om längtan efter evigt liv verkligen bidrar till vår lycka? Filosofen Martin Hägglund menar i boken ”Vårt enda liv” att det är just det faktum att våra liv är ändliga som ger dem värde. Utan bortre gräns blir det meningslöst att verkligen ta vara på livet. Han polemiserar inte mot biohacking utan mot den religiösa tron på ett liv efter detta men det gör inte hans tankar mindre relevanta när det kommer också till det enda liv vi kan vara helt säkra på att få leva. Hur långt är ett gott liv? Så långt som möjligt, eller finns det andra gränser att förhålla sig till?I ett samhälle som lärt oss att mer alltid är bättre kan det vara svårt att säga stopp när det bjuds på mera liv. Särskilt som vi gärna pratar om cancer och andra svåra sjukdomar som något vi ska ”vinna över”. Men kanske kan de flesta av oss, när livet börjar närma sig sitt slut, faktiskt omfamna ändligheten? Om inte annat så visar forskning att ånger vid livsuppehållande behandlingar, som till exempel cytostatika, vid terminala sjukdomar inte är helt ovanligt. Ett kortare men behagligare tidsspann kan nog för många vara mer värt än ett långt om vi bara slutar se det som att vi är veklingar som inte kämpar när vi accepterar vår egen död.Martha och Ingrid har bestämt att Marthas sovrumsdörr ska stå öppen. Den dag Ingrid ser den stängd så vet hon att Martha är död. Varje morgon då Ingrid finner dörren öppen får vi se lättnaden i hennes ansikte. Marthas plågade kropp och själ är henne fortfarande mycket kära. Martha passar på när Ingrid är ute och träffar en annan vän. Hon sminkar sig, klär sig vackert och får en lätthet över anletsdragen. Det är blå himmel och hon stänger sovrumsdörren utifrån, tar sitt eutanasipiller och lägger sig i en av solsängarna på altanen.Det är förstås inte alla som har Marthas mod. Jag betvivlar att jag själv har det, men hoppas att jag, när min tid är kommen, i alla fall inte behöver brottas med rädslan att känna mig som en förlorare, utan att jag lugnt kommer att säga: ”Jag har haft ett bra liv, jag är nöjd.”Eva-Lotta Hulténförfattare och journalist

Az egyik kedvenc idei olvasmányélményünk lett Selyem Zsuzsa Kicsi kozmosz címmel frissen megjelent regénye. A több szálon futó, Erdélyben és Budapesten is játszódó, a rendszerváltás előtti időszakot és napjainkat is bemutató, emberi és nem emberi szereplőket felvonultató regényben diktatúrák természetéről, felnőtt- és gyereksorsokról, viccekről és traumákról is szó esik. Selyem Zsuzsával ezeken túl még decentralizált regényekről, algoritmusokról, rókaszukákról és lehallgatásokról is beszélgettünk a Nem rossz könyvek legújabb részében. A tartalomból 00:00 Pár új könyv, amit említünk, bár még nem is olvastuk őket: Csordás Kata - A tékozlás öröme, Tandori Dezső - Barátaim, találkozunk a fűben, Karl Ove Knausgård - A harmadik birodalom és Kirsten Thorup - Őrülten és halálosan. 02:40 Vendégünk Selyem Zsuzsa, témánk az áprilisban megjelent regénye, a Kicsi kozmosz. És indításként a nem centralizált gondolkodás fontossága, az állati nézőpontok szerepe, a Moby Dick erényei, és hogy az egyik legjobb dolog a művészetben az, hogy azt is észrevehetjük, ami amúgy nem ismerős. 09:30 Min múlik, hogy melyik szereplőből mennyit látunk, és a bizalom az olvasóban: „át kell vágnod magad a bozóton.” 13:45 Irodalmat írni irodalomtörténészként. És pár fontos szerző, akik sokszor név szerint is visszaköszönnek a regény lapjain: David Foster Wallace, Robert Musil, Nádas Péter vagy Bruno Schulz. És ehhez jön még a matematika. 15.20 Élet a diktatúrában és az igazság lehetősége, például a matematikában. Lehallgatások, megfigyelések, a bizalom szétrágása és az emberek a kiszolgáltatottságban. 27:30 Kedvenc vicc és a viccek szerepe a regényben: egy jó vicc felér egy jó könyvvel. 29:30 Mit jelent gyereknek lenni? Ez a könyv a gyerekek szenvedéséről szól, és ha nem lennének gyerekek, nem lenne ki előtt szégyellnünk magunkat. És a kérdés: egyáltalán hogyan tudunk ebben a világban szembenézni a gyerekekkel? És ehhez jönnek még az algoritmusok. 34:40 Élet és halál kérdése, az anyaságban is. Ki válhat anyává? És a személyes történetek hogyan válnak társadalmivá? „Az egyik munkám az volt most, hogy a transzgenerációs traumákat transzgenerációs empátiává próbáljam meg változtatni.” 46:00 Rókaszuka alakja és a regény művészképe, az írók és költők fetisizálása ellen. 50:00 Három könyv Selyem Zsuzsa ajánlásában: Arundhati Roy - A Felhőtlen Boldogság Minisztériuma, Juan Carlos Galeano -Amazonia és Virginia Woolf - Gondolatok a békéről légiriadó idején, amit az izraeli katonai szolgálatot megtagadó 18 éves transz fiatal, Ella Keidar Greenberg vitt magával a börtönbe. A vele készült, a beszélgetés során említett interjú itt olvasható. See omnystudio.com/listener for privacy information.

Fem bokslukare från hela landet röstar fram vinnaren av Sveriges Radios Romanpris. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Årets lyssnarjury som utser vinnaren av Sveriges Radios Romanpris består av Alma Martinsson, Jan Unga, Cristina von Schéele, Teodor Fridén och Benigna Polonyi.Böcker är en stor del av deras liv och ger möjlighet att både fly och förstå verkligheten.Någon läser ”Bonjour Tristesse” av Françoise Sagan varje sommar för att få bekräftelse att det är helt ok att enbart dricka kaffe och bada på semestern, en annan hade bara Bibeln och Læstadius ”Postilla” i bokhyllan hemma som barn, en tredje har fått upp ögonen för vardagsskimret tack vare Karl Ove Knausgård, en fjärde längtar hem från jobbet till sina läsfynd från Bokbörsen, en femte kom till Sverige från Ungern för trettio år sedan och första läsupplevelsen på svenska blev ”Kejsarn av Portugallien” av Selma Lagerlöf.Årets nominerade romaner, som lyssnarjuryn läst och diskuterar under Romanprisveckan, är "Helga" av Bengt Ohlsson, "Allätaren" av Martin Engberg", "Tänkarens testamente" av Jessica Schiefauer och "Den första boken" av Karolina Ramqvist.Reporter: Nina Asarnoj

Vad ska vi med kritiken till när apokalypsen är nära? Annina Rabe får en påminnelse om värdet av den initierade ledsagaren. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Ursprungligen publicerad 2016-12-19.Ibland i mitt yrke som litteraturkritiker kan jag undra vad jag egentligen håller på med. Vad är det här för en profession egentligen? Det är ju någonting besynnerligt och tvetydigt i denna metasysselsättning; att skriva om det som redan är skrivet. Att försöka gestalta det redan gestaltade.Den legendariska litteraturkritikern Klara Johanson skrev i en av sina krasst självhäcklande aforismer apropå kritikeryrket: "Att skriva om diktare är ju dock en malplacerad beskäftighet. Har de inte uttryckt sig? Vilken impertinens då att komma lufsande bakefter och försöka uttrycka dem en gång till!" Och hur mycket vi kritiker än med viss rätt vill framhålla kritiken som en litterär form i sig, ligger den ändå av hävd ett snäpp under den så kallade äkta varan; litteraturen, de verk vi är satta att recensera. Litteraturkritik är dessutom en aktivitet som oftast är dömd en form av misslyckande; för hur kan man någonsin kunna omfatta ett komplext verk på några ynkliga rader? Jag tror att nästan varje kritiker med någon ambitionsnivå alltid känner att hen kunde ha sagt mer, varit rättvisare.En bra litteraturkritiker bör besitta en säregen kombination av orubblig auktoritet och lyhörd ödmjukhet. Hen bör ha kunskaper nog att kunna förankra verket både i en litterär tradition och dagsaktuella tendenser. Hen ska vara en ledsagare, en introduktör, en uttolkare och sist men inte minst: en passionerad läsare med ett skarpt öga för detaljer, såväl språkliga som innehållsliga.Den typen av specialiserad kritiker är, vågar jag påstå, sakta men säkert på utdöende. Hur sällsynt den håller på att bli påminns jag om när jag läser två essäsamlingar av just sådana litteraturkritiker. Det är Madeleine Gustafsson i en samlingsvolym med namnet "Påminnelser". Och det är James Wood, som delar med sig av sin syn på litteratur och kritik i boken med den talande titeln "Så nära livet man kan komma". Det är skönlitteraturen, i Woods fall framför allt prosaberättelsen, som ligger så nära det verkliga och självupplevda man kan komma. Och kritiken tänker jag, närläsningen, är kanske i sin tur det närmaste man kan komma litteraturen utan att skriva den själv.Madeleine Gustafsson - författare, översättare och mångårig kritiker i bland annat Dagens Nyheter och Bonniers Litterära Magasin - är en av de svenska litteraturkritiker jag under många år allra helst har läst. Och när jag läser den här samlingen, ett koncentrat av texter om såväl lyrik som prosa påminns jag om varför. Det finns ett genomgående drag i Madeleine Gustafssons essäistik som jag skulle vilja beskriva som ett slags klarhet. Den rena tanken som löper genom texterna är tillgänglig utan att för den skull släppa i intellektuell skärpa eller sky abstrakta resonemang. Och Gustafssons kritik är framför allt fri från allt koketteri, från allt positionerande av det slag som gärna frodas på kultursidor. Gustafsson är öppen inför varje text hon läser, men hon gör klart att det är just texten som är i centrum. Just därför fungerar även de recensioner och essäer som har några år på nacken fortfarande så bra att läsa; de är inte överlastade av tidsmarkörer."Förståelse" är ett nyckelord som ofta återkommer i hennes texter, inte minst de som handlar om andra kritiker, som när hon skriver om Klara Johanson eller Gunnar Ekelöfs kritikergärning i BLM. I en sammanfattande text om sin egen syn på litteraturkritik skriver Gustafsson om att kritikern talar igenom verket: "Men då", skriver hon, "menar jag inte att skriva om sig själv i andras förklädnad, utan att sträcka sin egen förståelse så långt den kan nå, kasta in sin erfarenhet i ständigt nya former, tänja den, se hur långt den räcker."Just det där sista tror jag också att den brittisk-amerikanske kritikern James Wood skulle skriva under på. "Så nära livet man kan komma" är en serie personliga betraktelser över samspelet mellan liv och litteratur. Han skriver: "Att läsa romaner är att oavbrutet röra sig mellan världsliga och religiösa tillstånd, mellan vad som kunde kallas skede och form. Romanernas världsliga vilja är att vidga och förlänga livet; romanen är den stora handelsmannen när det rör sig om vardagslivets kredit och debet. Den omvandlar varje skede i våra liv till scener."James Wood är en av världens mest inflytelserika litteraturkritiker, och hans texter i framför allt the New Yorker har bidragit till stora internationella genombrott för författarskap som Karl Ove Knausgård eller Elena Ferrante. Han har så mycket rockstjärnestatus man kan få som litteraturkritiker. Men i sin syn på litteratur och kritik är han närmast en klassicist med en gedigen bildning som skiner igenom i det mesta han skriver.Att läsa och sedan skriva om det man läst handlar till stor del om seende och iakttagelser. Att kunna lyfta ut detaljer. Wood ägnar ett kapitel i sin bok åt den noggranna iakttagelsen. Det handlar inte bara om att se och lyfta fram detaljer, det handlar också om att följa med dessa iakttagelser när de ändrar form och utvecklas till något annat. Att se att en yttre iakttagelse i litteraturen samtidigt kan belysa ett inre skeende. Att följa med. Att vara följsam.När Madeleine Gustafsson i en recension av Jean Rouauds "Des hommes illustres" analyserar bokens första mening gör hon det just så grundligt och följsamt. Scenen är kort och gott en man som har klättrat upp på ett plåttak för att såga av några grenar som trasslat in sig i telefontrådar. Gustafsson kretsar först runt den yttre miljön i allt snävare cirklar, kommer sedan in på mannen, hans rörelsemönster och vad det säger om hans personlighet för att därefter göra en snygg gir in på själva prosan.Den recensionen är skriven 1993. Sedan dess har det hänt en hel del på kultursidorna. Kritik har idag allt svårare att hävda sig när kulturredaktionernas uppdrag förändrats och vidgats. Kultursidorna håller på att förvandlas till förlängda ledar- och debattsidor där samhällsdebatt och krönikor prioriteras framför ren kritik. "Jorden håller på att gå under, så vi har inte plats för kritik just nu" sa en redaktör till mig nyligen. Och ja, vem är jag att komma och hävda litteraturens, språkets och kritikens egenvärde när apokalypsen är nära?Det ställs allehanda krav på skönlitteraturen idag: den ska göra oss mer empatiska, den ska göra oss politiskt medvetna, den ska överbrygga klyftor och ge oss ett språk och den ska framför allt få oss att förstå samhället och verkligheten. Allt det där gör förstås skönlitteraturen, och det är viktigt med sådana argument när klåfingriga politiker och andra beslutsfattare vill reducera skönlitteraturens roll i skolan eller på biblioteken. Men om det är något som Gustafssons och Woods kritikböcker gör så är det att påminna om värdet av den initierade ledsagaren. Den som låter oss glänta på dörren till det där vidunderliga som är litteratur. Den som värnar om litteraturen för litteraturens egen skull, och inte för de eventuellt nyttobringande effekter den kan tänkas ha.Annina Rabelitteraturkritiker och kulturskribent Böcker som nämns i essän:Madeleine Gustafsson, Påminnelser, DaidalosJames Wood, Så nära livet man kan komma, Översättning Staffan Söderblom, Norstedts

(00:40) Gastland Norwegen an der Leipziger Buchmesse: Warum ist norwegische Literatur so beliebt? Weitere Themen: (05:58) Die grosse Frage in Karl Ove Knausgårds neuem Roman «Die Schule der Nacht»: Ist Rücksichtslosigkeit eine Voraussetzung, um grosse Kunst zu schaffen? (10:46) Prozess gegen französische Filmikone Gérard Depardieu: Wie wurde er zu diesem «monstre sacré»? (14:49) Oscarprämierter «No Other Land»-Regisseur Hamdan Ballal im Westjordanland angegriffen. (19:51) «Das Käthchen von Heilbronn» am Theater St. Gallen ist eine Zeitreise vom Mittelalter bis in die Gegenwart mit überraschendem Schluss. (24:08) «Nuages Infinis» am Festival «Interfinity» in Basel: Musik als Ritual und gemeinsame, intensive Erfahrung mit klanglicher Raffinesse.

Karl Ove Knausgard wurde mit autofiktionalen Romanen wie "Lieben", "Spielen" oder "Träumen" zum literarischen Superstar. In den letzten Jahren hatte er ein anderes Projekt - die Morgenstern-Serie. Auf der Leipziger Buchmesse wird er den vierten Teil der Serie "Die Schule der Nacht" präsentieren. / Außerdem: Alhierd Bacharevic wird mit dem Buchpreis für Europäische Verständigung geehrt. / Der Dokumentarfilm "Stasi F.C."

Was passiert, wenn man sich mit dem Teufel einlässt? Die Antwort auf diese Frage kann man derzeit auch an der Weltpolitik ablesen. Israel bezeichnet sein Abkommen mit der Hamas als Pakt mit dem Teufel. Und auch Musks Dienste für Trump haben seinem Unternehmen Tesla hohe Verluste beschert und gelten deshalb als Teufelspakt. Aber die Frage an sich hat schon Goethe in seinem Stück "Faust" beschäftigt. Und nun widmet sich auch der renommierte norwegische Autor Karl Ove Knausgård dieser Thematik in seinem neuen Werk "Die Schule der Nacht", einem Roman über das Einlassen mit dem Teuflischen. Morgen stellt ihn Knausgård persönlich auf der Leipziger Buchmesse vor, auf der Norwegen dieses Jahr Gastland ist. Frank Dietschreit hat das Buch bereits gelesen.

Im vierten Band erfährt ein Fotograf den großen Erfolg als Künstler und den noch größeren Absturz als Mensch.

Napfénykór címmel jelent meg magyarul Linda Boström Knausgård könyve, melyben annak a négy évnek a történetét idézi fel, amikor súlyosbodó depressziója miatt pszichiátrián kezelték, rendszeresen elektrosokkot is alkalmazva rajta. Linda depressziójának történetét már ismerhettük volt férje, Karl Ove Knausgård könyveiből, ezekre is válasz ez az írás, amiről a Nem rossz könyvek új részében beszélgettünk Babarczy Eszterrel, aki az elmúlt évtizedekben nagyon sokat tett azért, hogy a mentális betegségek kérdését itthon a közbeszéd tárgyává tegye, saját bipoláris depressziójáról is több alkalommal írt, illetve beszélt. Az író-filozófus Babarczy Eszternek eddig két szépirodalmi kötete jelent meg, 2019-ben összegyűjtött novellái A mérgezett nő címmel, 2023-ban pedig két kisregénye egy kötetben, Néhány szabály a boldogsághoz címmel. Hamarosan érkezik majd első regénye is, a podcastban erről is beszélgetünk. A tartalomból: 00.00 Pár könyv, amit röviden említünk: Frank Dikötter - Kína Mao után, illetve a hamarosan megjelenő Azután hazamentem Karin Smirnofftól és Selyem Zsuzsa nemsokára érkező regénye, a Kicsi Kozmosz. 4.40 A mai témánk Linda Boström Knausgård könyve, és a vendégünk Babarczy Eszter. 6.20 Miért olvasunk egyáltalán mentális betegségekről? „Bármennyit szenved az egyén, ugyanannyit szenved a környezet is” 9.35 Hogyan válhatnak mások számára hozzáférhetővé a mentális tapasztalataink? Linda Boström nem a szenvedést mutatja be, hanem az idegenséget. 12.00 Hogyan változott a depresszióról szóló beszéd és tudás Magyarországon? Van egy csomó jó indulat, de még mindig nem tudjuk, mi történik, tudományosan sem. Keveset tudunk az agyról. 14.00 Az idézett tavalyi telexes cikk: Kimondták rám a rákítéletet, és mindenki rohant segíteni, a halállal fenyegető depressziót titkolni kellett 18.25 Mi fér bele az irodalomba? Hol kezdődik valakinek a saját története? 26.00 Mit jelent az, hogy az élet múlik az íráson? És mit jelent ez egy bipoláris depresszióval küzdő ember esetében? 30.00 Végesek az orvostudomány eszközei: mintha baltával akarnál fogpiszkálót faragni. 35.00 Anyaság és depresszió 38.45 Az emlékek elvesztésétől való félelem 41.10 Írás a traumák felől és Babarczy Eszter készülő regénye: „Íróként mindig azokat a fehér foltokat keresem, amiről nem merünk vagy nem ildomos beszélni, de ami feszíti az embert” 45.20 Három könyv, amit érdemes elolvasni: Kay Redfield Jamison - A nyughatatlan lélek, Borbély Szilárd - Bukolikatájban és Jón Kalman Stefánsson - Menny és pokol trilógia. See omnystudio.com/listener for privacy information.

Vi avrunder episodene om Lytternes romanpris med de to siste som er nominert denne gangen; Karl Ove Knausgård og Ingrid Storholmen. Samtale mellom Oda Cornelia Knudsen og Elisabeth Bergstrøm.

– Min drivkraft? Vi lever på kanten av det totale mysteriet, så det er verd å være her, sier forfatteren. Hør alle episodene i appen NRK Radio

'I always knew I wanted to write a novel, but I didn't have any ideas that I thought could extend to a novel-length work.'  In episode 110, Michelle See-Tho shares her journey from aspiring writer to winner of the 2023 Penguin Literary Prize for her debut novel, Jade and Emerald. Though she started out writing short stories and video game reviews, she discusses how drawing on inspiration from her own life, including her passion for video games, helped her shape the world of her novel.  Michelle See-Tho is a freelance writer and copywriter. She has had articles and stories published in Kill Your Darlings, Meanjin, Overland and The Big Issue Fiction Edition. Jade and Emerald is her first novel.  You can read Michelle's article 'Why Aren't There More Books About Video Games?' for Nintendo Life here.  Get your copy of Jade and Emerald from Booktopia or your local bookshop or library. Books & authors discussed in this episode: Melanie Cheng Katherine Collette Annette Higgs Dirt Town by Hayley Scrivenor Tomorrow and Tomorrow and Tomorrow by Gabrielle Zevin Translations by Jumaana Abdu The Profound Benefits of a Stint in Prison by Andrew Hamilton The Third Realm by Karl Ove Knausgård Upcoming events: Ashley is teaching From Memory to Manuscript for Hunter Writers Centre monthly on Monday evenings starting 24 February  Ashley is teaching Year of the Novel for Writing NSW on Wednesday evenings starting 26 February 2025  Cold Truth Sydney launch with James – Thursday 6 Feb, 7 pm at the Royal Oak, Balmain Cold Truth Melbourne with Sally Hepworth – Monday 10 February, 6.30 at Cheltenham Library Cold Truth Melbourne with Kate Mildenhall – Tuesday 11 February, 6.30 at Readings Carlton Cold Truth Brisbane launch with Martine Kropkowski – Thursday 13 February, 6pm at Avid Reader Ashley is teaching Pathways to Publishing in-person for the Sout Coat Writers Centre on Saturday, 15 March starting 10.30 am Learn more about Ashley's thrillers, Dark Mode and Cold Truth, and get your copies from your local bookshop or your library.  Learn more about James's award-winning novel Denizen and get your copy from your local bookshop or your library.  Get in touch! ashleykalagianblunt.com jamesmckenziewatson.com Instagram: @akalagianblunt + @jamesmcwatson

I 2025 er BIBELEN tema for Kapittel, Stavanger internasjonale festival for litteratur og ytringsfrihet. Sølvbergets Tomas Gustafsson og festivalsjef Birk Florian Fischer Magnussen girer seg opp til året med en bunke lesetips. Dette er bøkene og forfatterne de snakker om: Karl-Ove Knausgård – Morgenstjernenserien Leander Djønne – Oskespiralen (2022) Alf Kjetil Walgermo – Bibelens kvinner: historiene som forma verda (2020) Ingvild Holvik Øyvind Rimbereid – Solaris korrigert og alle hans andre bøker Thomas Marco Blatt – Vekten av vindblåste trær (2024) Endre Ruset - Stjålet venn (2024) Steinar Oppstad Helene Torvund – Det lille vi vet om Sib Mary Ruefle Morten Øen Podcast: Tipsy Turvy Ulysses Alt om Kapittel: www.kapittel.no . --- Innspilt på Sølvberget bibliotek og kulturhus i desember 2024. Medvirkende: Tomas Gustafsson og Birk Florian Fischer Magnussen. Produksjon: Tomas Gustafsson og Åsmund Ådnøy

Here it is - the annual end-of-year book recommendation extravaganza! This bumper episode contains every single edition of 'What are you reading?' from 2024, in which James, Ashley and guests discuss the books on their shelves, and why you should read them too (or not). Use it as a last-minute Christmas shopping guide or a wishlist for your own personal library in 2025. Books and authors discussed in this episode (brace yourself, this is a long list): From episode 92 (Kylie Ladd, author of 'I'll Leave You With This') The Vitals by Tracy Sorensen (Kylie) The Wolves of Eternity by Karl Ove Knausgård (James) Red River Road by Anna Downes (Ashley) A Mother's Reckoning by Sue Klebold. From episode 93 (Adele Dumont, author of 'The Pulling') Annie John by Jamaica Kincaid (Adele) The Wolves of Eternity by Karl Ove Knausgård (James) Unfinished Business by Shankari Chandran (Ashley) From episode 94 (no guest) Red River Road by Anna Downes (James) The Consultant by Im Seong Sun, translated by An Seon Jae (Ashley) From episode 95 (Liz Nugent, author of 'Strange Sally Diamond') The Prophet Song by Paul Lynch (Liz) In the Woods by Tana French (James) The Witch Elm by Tana French (James) Tender is the Flesh by Agustina Bazterrica (Ashley) Never Let Me Go by Kazuo Ishiguro (Liz) From episode 96 (Tracy Sorensen, author of 'The Vitals') I'll Leave You With This by Kylie Ladd (Tracy) Number Go Up by Zeke Faux (Ashley) The Trial by Franz Kafka (James) Loosely Based on a Made-Up Story by James Blunt (James) From episode 97 (no guest) The Cop Who Fell To Earth by Craig Semple (Ashley) Demon Copperhead by Barbara Kingsolver (James) From episode 98 (Imbi Neeme, author of 'Kind of, Sort of, Maybe but Probably Not') Ghost Cities by Siang Lu (Imbi) Novelist as a Vocation by Haruki Murakami (Ashley) On Our Best Behaviour by Elise Loehnen (Ashley) The Writer's Room by Charlotte Wood (James) From episode 99 (Siang Lu, author of 'Ghost Cities') He Who Drowned the World by Shelly Parker-Chan (Siang) Amygdalatropolis by BR Yeager (James) So Late in the Day by Claire Keegan (James)  Better Than Happiness by Gregory P Smith (Ashley) From episode 100 (no guest) Demon Copperhead by Barbara Kingsolver (Ashley) Scary Monsters by Michelle de Krester (James) From episode 101 (Khin Myint, author of 'Fragile Creatures') Detachable Penis by Sam Elkin (Khin) Quiet by Susan Cain (Khin) The Good Sister by Sally Hepworth (Ashley) Assassin's Apprentice by Robin Hobb (James) From episode 102 (Zahid Gamieldien, author of 'All the Missing Children') Hurricane Season by Fernanda Melchor (Zahid) The Three-Body Problem by Liu Cixin (James) Dark Matter by Blake Crouch (Ashley) The Guest List by Lucy Foley (Ashley) From episode 103 (Robyn Harding, author of 'The Haters') This Book Will Bury Me by Ashley Winstead (Robyn) Girl Falling by Hayley Scrivenor (James) Tyranny of the Minority by Steven Levitsky and Daniel Ziblatt (James) Catherine Wheel by Liz Evans (Ashley) From episode 104 (Michael Klim, author of 'Klim') Ikigai: The Japanese Secret to a Long and Happy Life by Héctor García and Francesc Miralles (Michael) The Storyteller by Dave Grohl (Michael) Andrew Johns: The Two of Me by Andrew Johns and Neil Cadigan (James) Johnathan Thurston: The Autobiography by Johnathon Thurston (James) From episode 105 (Arna Radovich, author of 'Limits of Forgetting') Tell Me Everything by Elizabeth Strout (Arna) What Happened to Nina? by Dervla McTiernan (Arna) The Glass House by Graeme Simsion & Anne Buist (Arna) Stoneyard Devotional by Charlotte Wood (Arna) Nuclear War: A Scenario by Annie Jacobsen (James) The Conspiracy Against the Human Race by Thomas Ligotti (James) Anna Karenina by Leo Tolstoy (James) Revisionist History season 11: Hitler's Olympics by Malcolm Gladwell and Ben Naddaff-Hafrey (Ashley) [Podcast] Dopamine Nation by Anna Lembke (Ashley)  From episode 106 (Simone Amelia Jordan, author of 'Tell Her She's Dreamin'' The Greater Freedom: Life as a Middle Eastern Woman (Simone) Outside the Stereotypes by Alya Mooro (Simone) Parable by the Sower by Octavia E Butler (Ashley) From episode 107 (Maggie Walters, author of 'Split') In Bad Faith by Dassi Erlich (Maggie) For Life by Ailsa Piper (Maggie) The Anatomy of Motive by John Douglas (Ashley) My Brilliant Friend by Elena Ferrante (James) Upcoming events  Ashley is teaching Year of the Novel for Writing NSW beginning on Wednesday evenings starting 26 February 2025  The Cold Truth tour is happening in February! Sign up for Ashley's newsletter here for full details  Learn more about Ashley's thrillers, Dark Mode and Cold Truth, and get your copies from your local bookshop or your library.  Learn more about James' award-winning novel Denizen and get your copy from your local bookshop or your library. Get in touch! ashleykalagianblunt.com jamesmckenziewatson.com Instagram: @akalagianblunt + @jamesmcwatson

Klubben recenserar Ungsvenskarnas julrim och Kristofer drar sina rimjobs, det värsta som hänt kulturen är dess besatthet av psykoanalys och syra om när Karl-Ove Knausgård ligger på Bella Freuds divan, och kanske kan nedskärningar i kulturen ändå leda till nåt bra. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Nanna Olasdotter Hallberg och Kristofer Anderson om kulturveckan som gått.

Hvem bærer ansvaret for autofiktionens konsekvenser? Det spørgsmål diskuteres for tiden heftigt blandt forfattere, forlæggere, kritikere og folk, der pludselig kan læse om litterære karakterer, der minder mistænkeligt meget om dem selv: som øboerne på Fejø i Thomas Bobergs Insula eller Karl Ove Knausgårds familie i Min kamp-serien. Avistid tager debatten med litteraturredaktør David Jacobsen Turner og teaterinstruktør Liv Helm, der tidligere i år selv debuterede med den autofiktive roman Med hjertet i hånden. Nikolaj Arve er vært. Avistid er tilrettelagt og produceret af Marie Louise Vesthardt. Mangler De en julegave? Giv et abonnement på Weekendavisen: www.weekendavisen.dk/gaveSee omnystudio.com/listener for privacy information.

Vad är ett bra anslag? Vad är det som gör att en första låt på ett album gör en sugen på att lyssna på resten? Vilken typ av cliffhanger eller beståndsdelar ska en pilot ha för att man ska bli sugen på att binge:a en tv-serie? I veckans Popkultur med Joseph pratar jag med serietecknaren Ditte Lindroth om starka intron. Är det bra eller dåligt med en voiceover? En liten chock som skakar om i början, kan det vara något? Vi går igenom favoriter i olika kategorier och försöker hitta gemensamma nämnare i de verk som fått oss att bara vilja ha mer. Utöver detta berättar jag om vägglössen jag utsattes för på min weekend i Amsterdam, Ditte om sitt seriemördarbeteende att uppskatta tystnad och andra härliga sidospår. Filmer som nämns: Maffiabröder, Submarine, Mandomsprovet, Harold å Maude, The Matrix, Mad Max: Fury Road, The Dark Knight, X-men 2, The Dawn of the Dead (2004), Lejonkungen, Guds Stad, Sagan om ringen: Härskarringen, Gudfadern. Låtar som nämns: Blur - Tender, Daft Punk - One More Time  och The Rolling Stones - Sympathy for the Devil. Album som nämns: The Velvet Underground and Nico, Tame Impala - Currents, Håkan Hellström - Försent för Edelweiss TV-serier som nämns: Spung, Twin Peaks, Game of Thrones och Succession. Serieromaner som nämns: Scott Pilgrim VS the World, Prins Charles känsla och Joakim Von Ankas liv. Samt Dittes egna serieroman Flickvänsprovet som ni kan låna på biblioteket eller förslagsvis köpa i julklapp till flera vänner. Böcker som nämns: Min Kamp av Karl-Ove Knausgård och Harry Potter och de vises sten. Hemsidor som nämns: Tumblr, de mörka delarna av Flashback, Newgrounds, AlbinoBlackSheep och Weebls stuff. I avsnittet nämner jag att jag sjöng Tro & Tvivel i folks ansikten på Hultsfred/Stoxa 2013 och att många kunde den utantill trots att albumet bara hade varit ute i en månad. Jag blandade ihop Försent för Edelweiss (den kom ut 2008) med Det kommer aldrig vara över för mig (som kom ut 2013). Detta var dessutom på Hultsfred 2012, alltså året innan det senare albumet ens hade kommit ut. Men det är förvirrande att vara full och ung på festival så många år som jag har varit det på, så ni får ha lite överseende. Stötta Popkultur med Joseph på Patreon för exklusivt innehåll och annat skoj  Följ mig på instagram, Letterboxd och twitter/X. Loggan är designad av Ante Wiklund Vinjetten är av Kalle Scherman och Gustav Ramsby

Composer, John McLachlan shares some of his favourite things, which include all six volumes of Karl Ove Knausgård's My Struggle, and that perennial scent choice, the smell turf.

I denne uge giver Lucia mikrofonen videre til vores kolleger Lotte Folke og Eva Eistrup fra 'Den Levende' – en anden Politiken podcast. De har nemlig lavet en miniserie, der hedder 'Fortællingens magt', hvor de over to afsnit diskuterer, analyserer og gennemtrævler et af de mest betændte emner, der har rumsteret i årets samtaler om litteratur, nemlig autofiktion. Og hvis du tror, at vi blev færdige med samtalen med Karl Ove Knausgaards værker, så tager du fejl. Vi er slet ikke færdige med at forhandle gråzonerne og grænserne i fiktionerne. Fra Diez til Borberg har de største debatter i dansk kultur i år handlet om bøger og de mennesker, de låner fra. Lotte og Eva har lavet en grundig gennemgang af autofiktionens historie. Tilbage til 1500-tallet, forbi Tove Ditlevsen, Facebook-tråde, vidnesbyrd og debatindlæg. Men inden Lucia giver mikrofonen videre, sætter hun sig med Lotte og Eva og klæder jer på til første afsnit. Dette er afsnit 1 ud af 2. Producer: Sille Westphal  Litteraturliste:  Klippet Lotte Folke henviser til med Gabriel Matzneff: https://www.youtube.com/watch?v=H0LQiv7x4xs Teresa af Avila: 'Den hellige Teresa af Avila's liv', 1550. Suzanne Brøgger: Fri os fra Kærligheden, 1971. Kristian Ditlev Jensen: 'Det bliver sagt', 2001. Rachel Cusk: 'Et livsværk', 2003. Poul Behrendt: 'Dobbeltkontrakten', 2006. Karl Ove Knausgård: 'Min kamp' 1-6, 2009-2011. Vigdis Hjort: 'Arv og miljø', 2016. Helga Hjort: 'Fri vilje', 2017. Pablo Llambias: 'Natteskær', 2017. Nanna Storr Hansen: 'Det var #ikkemig, der fik min rektor fyret' Vanessa Springora, 'Samtykket', 2020. Linda Broström: 'Oktoberbarn', 2020. Jeanette Ottesen: 'Fri', 2021. Ulrikka Gernes: 'En pige forlod værelset', 2023. Thoma Boberg: 'Insula', 2024. Katherine Diez' ‘I egen barm', 2024. Lottes interview med Vagn Lundbye i Information: 'Vi taler jo hele tiden om vores barndom, som om vi kun har en' Lottes interview med Claus Beck-Nielsen i Information: 'Jeg trækker hans vejr' Om CIA og nykritikken i The Nation: 'How the CIA tricked the world's best writers' Line Arlien Søborg: 'At miste sin egen fortælling' – essay i Filmmagasinet Ekko, 3. december, 2014 Informations serie Vidnesbyrd fra 2016 Artikel om 'Insula'-balladen i Politiken Jeppe Krogsaard Christensens facebooktråd om 'Insula' Madame Nielsens essay om Boberg: 'Jeg kunne aldrig vise mig igen i Københavns litterære cirkel' Poul Behrendt kronik i Politiken om dobbeltkontrakten: 'Autofiktion har knust modernismens facade' Artikel om Springora: 'En biperson tager hævn': Eva Eistrups essay ‘Hvorfor skal vi med indre vold og magt skille kunstnerne fra værkerne, når de selv tramper rundt i dem med store biografiske moonboots på?' Amira Srinivasan: Essayet 'Sammensværgelsen mod mænd i bogen 'Retten til sex', 2021. Podcasten Poptillægget fra 29. oktober 2021: ”Litterær mobning: ”Det her er #Metoo 2.0” Podcasten Bogstaveligt talt med Molly Balsby og Thomas Boberg den 2. oktober 2024.  See omnystudio.com/listener for privacy information.

Ola Wong anmäler tidningen Dagens ETC till Medieombudsmannen för att testa en pressetiskt viktig fråga. Inte mycket verkar ha hänt sedan Karl Ove Knausgård skrev om Cyklopernas land, konstaterar han. Inläsare: Magnus Thorén

Kulda ligger tung over Arendal i Karl Ove Knausgårds nye roman. Og det er en tørst og plaget familiefar som vandrer rundt i mørket. Vi er kommet frem til femte bok i Morgenstjerne-serien og vi befinner oss midt på 1970-tallet. Og spørsmålet man kanskje kan stille seg er: Hvorfor? I denne ukens episode av Morgenbladets bokpodkast undersøker vi om det spørsmålet har noe godt svar. Med Ane Farsethås og Bernhard Ellefsen. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Az autofikciós irodalmi hullám csúcsának tartott Harcom sorozat megírása után a norvég Karl Ove Knausgård valami egészen újba fogott bele, és igazi fikciós regénysorozatba kezdett, kitalált szereplőkkel, rejtélyes égi jelenségekkel, gyilkossággal és persze banális hétköznapi történésekkel.  Az új sorozat harmadik kötete norvégul és angolul már megjelent, itthon egyelőre az első két részt lehet olvasni, Hajnalcsillag és Az öröklét farkasai címmel. Arról, hogy miért működnek ezek a regények, mi teszi Knausgårdt jó íróvá, hogyan tűnnek fel az északi irodalom ismert motívumai az ő regényeiben is, és hogy mit írt Knausgård Bergmanról, az új sorozat magyar fordítóját, Kúnos László József Attila-díjas műfordítót kérdeztük.  A tartalomból: 00.00 Az irodalmi Nobelt idén Han Kang kapta.  02.00 Három élmény az idei Margóról: Claudia Durastanti, Narine Abgarjan és Vigdis Hjorth. 07.00 Mai témánk: Knausgård és az új regényciklusa, melyből eddig két kötet jelent meg magyarul, a Hajnalcsillag és Az öröklét farkasai. 9.10 Vendégünk pedig a két kötet fordítója, Kúnos László. Akit rögtön arról kérdezünk, hogyan találkozott először Knausgård nevével, és mesél arról is, miért gondolta, hogy a Harcom sorozatot nem ki kéne adni magyarul. 11.00 Mi lehet Knausgård sikerének titka? Vannak olvasók, akik maguk sem értik, hogy nem unalmas ez. Nála valahogy az ember óhatatlanul azt gondolja, hogy mindennek súlya van 14.30 Az új regénysorozata, és a felismerés, hogy Knausgård megtanult írni: a vágy és a tehetség mellé rengeteg gyakorlás is kell, hogy valakiből jó író legyen.  18.30 Az északi irodalom két visszatérő motívuma: a vallás és az alkoholizmus. 21.30 A semmitől a mindenségig: Knausgård témaválasztásai. És hogy azt akarja elmondani, hogy mit gondol az ember a világról, az életről.  25.40 Műfaji játékok és világépítés Knausgårdnál. És a kilenc karakter közös nyelve.  34.30 Angolul épp mostanában jelent meg a harmadik rész, a magyar fordítás pedig jelenleg is készül. Mit lehet tudni róla?  38.00 Mit vett észre Knausgård Bergmanban, és miért kéne több Bergmant olvasnunk Kúnos László szerint? „Örök frusztráció bennem, hogy a világ nem tudja, ez az ember milyen nagyszerű író.” 44.20 És az említett Bergmanokon túl még egy regény Kúnos László ajánlásában: Per Olov Enquist - Egy másik élet. Továbbra is várjuk a könyv- és témaötleteket a facebookos csoportunkban! Addig is további könyves tartalmakért ajánljuk Anna Instagramját és Bence Nemrosszkönyvek Instagramját, ahonnan a podcast nevét is kölcsönöztük. A műsor meghallgatható a 444 Spotify- és Apple Podcast-csatornáján is, az eddigi részek: #1 Kedvenc könyveink korábbi életszakaszainkból #2 Miért szeretjük annyira a skandináv irodalmat? #3 Mit tud kezdeni az irodalom a magyar politikával? #4 Mit olvasol, amikor gyereked születik? – anyaság az irodalomban #5 Ezek voltak a kedvenc könyveink 2023-ban #6 Hogy lesz egy könyv az év legjobb könyve? #7 Hogyan érdemes Krasznahorkait olvasni? #8 Hogyan lehet regényt írni egy bipoláris depresszió történetéből? #9 Tízmillió kis privát pokolban él mindenki, erről nem lehet regényt írni #10 A népmesék sokszor túl korán jönnek, a kiskamaszok valós problémáiból viszont nem kérünk #11 Aki úgy tud a lélekről írni, hogy közben elkerülte a guruvá válást #12 10 évvel a halála után jelenik meg Márquez új könyve, amit nem is akart kiadni #13 Szabó Magdának fontos volt, hogy a szomszédasszony is megértse, de mégse hazudjon #14 Mit jelent ma költőnek lenni Magyarországon? #15 Túlmentünk már azon, hogy mindent érdemes ironikus gúnnyal kezelni #16 A legfontosabb, hogy a tanár ne utáltassa meg az irodalmat a diákokkal #17 Ilyen az, amikor valódi tétje van az irodalomnak #18 Nádasdy Ádám: Nekem muszáj folyton fickándoznom #19 Jó volna, ha nem lenne szabad kétszer ugyanazon a néven könyvet írni #20 Máté Gábor: Ki kell állni a kultúra hatása ellen, hogy a józanságunkat megőrizzük #21 Első regények az írás őrülete és az exceltáblák felől See omnystudio.com/listener for privacy information.

Vad ska man läsa en regnig höstdag då man ligger under en mysig filt? Vår litteraturredaktör Lina Kalmteg har noggrant undersökt höstens utgivningar och tipsar om böcker som den litteraturintresserade ej får missa. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. LITTERATURFESTIVALENS ÖKANDE POPULÄRITETNu drar Louisiana Literature igång i Danmark, en festival som lockat författare som Chimananda Ngozi Adichie, Paul Auster, Svjetlana Aleksijevitj, Haruki Murakami, Karl Ove Knausgård och Joyce Carol Oates sedan starten 2010.Men den danska litteraturfestivalen är bara ett exempel av ett ständigt växande festivalscen. De blir allt fler och det är utanför storstäderna som de frodas mest.I dagens program undersöker vi varför litteraturfestivalerna blivit så populära? Vad är det för behov hos läsarna som de fyller? Och vad tycker författarna själva om att åka till olika festivaler och möta publiken?Det gör vi tillsammans med Christian Lund, konstnärlig ledare för Louisiana Literature, Magnus Persson, professor i litteraturvetenskap med didaktisk inriktning vid Malmö Universitet och Erik Jonsson, arrangör för en av Sveriges äldsta och största festivaler, Littfest i Umeå.HANTVERKETOBS i P1 är inne på sista veckan av sitt sommaruppehåll. Istället hör vi ett avsnitt av serien Hantverket, där vi möter människor som verkar bakom kulissen i kulturbranschen.Idag handlar det om bokbindaren Hannah Morrissey som blev besatt av att ta reda på hur böcker egentligen blir till redan som barn. Nu är hon bokbindarmästare med egen ateljé och älskar att klä böcker i vackra sidentyger.Programledare: Lisa WallProducent: Saman Bakhtiari

Tra luglio e agosto sui comodini di Giulia Pilotti e Ludovica Lugli sono passati due romanzi brevi, La mia Ingeborg del norvegese Tore Renberg (Fazi) e L'anello rubato della svedese Selma Lagerlöf (Iperborea). In questa puntata in aggiunta si parla parecchio della discussa lista dei 100 libri «migliori» pubblicati negli Stati Uniti dal 2000 a oggi messa insieme dal New York Times, con L'amica geniale di Elena Ferrante al primo posto. La musica che si sente brevemente a metà della puntata è suonata dai Lemen, la band di Karl Ove Knausgård e Tore Renberg: viene da questo video. Questo e gli altri podcast gratuiti del Post sono possibili grazie a chi si abbona al Post e ne sostiene il lavoro. Se vuoi fare la tua parte, abbonati al Post. Altri articoli, podcast e newsletter menzionati da Lugli e Pilotti: il podcast del New York Times in cui un gruppo di giornalisti che ha lavorato alla lista ne discute i dieci libri votati da Stephen King i dieci libri votati da Karl Ove Knausgård il commento di Nicola Lagioia sulle reazioni italiane alla lista del New York Times la lista di grandi libri degli ultimi 25 anni secondo Franco Cordelli, sul Corriere della Sera la newsletter L'altra biblioteca in cui si commenta la lista e ciò che se ne è detto la newsletter di Jessa Crispin in cui si critica duramente la critica letteraria del New York Times l'articolo della Süddeutsche Zeitung che contesta l'uso della parola “autofiction” in riferimento all'Amica geniale LEGGI SUL POST: Il nuovo giochino preferito dai calciatori (usato anche per fare la lista del New York Times, se abbiamo capito bene) Splendori e miserie dei libri dell'estate (e di chi li legge), di Marco Rossari Learn more about your ad choices. Visit megaphone.fm/adchoices

Episódio com participação de Camilo Gomide, tradutor do norueguês e editor do Grupo Aboio - @camilo.gomide Link para assinar o Clube Litterae: https://apoia.se/litterae Nosso assinante terá acesso exclusivo ao projeto Litterae – Como fazer um projeto artístico fora da curva. Esse projeto é uma metodologia composta por doze episódios extras do podcast em 2024. Em cada episódio (será um por mês), o participante do Clube Litterae aprenderá passos graduais e práticos para colocar seu projeto literário/artístico de pé. É ouvir, anotar e trabalhar! Além disso, sendo nosso assinante, você receberá exclusivamente a newsletter Litterae, com textos quinzenais, um de Anita Deak e outro de Paulo Salvetti, com reflexões e análises aprofundadas e inéditas sobre o fazer artístico e a Literatura. Acabou? Não! Ao fazer parte do nosso Clube Litterae por um ano, automaticamente você terá preferência na lista de espera dos cursos da Anita Deak e do Paulo Salvetti e ainda ganhará 10% de desconto no pagamento à vista de qualquer curso. Anita Deak - Escritora e editora de livros E-mail: ⁠⁠⁠⁠anitamdeak@gmail.com⁠⁠⁠⁠ / Dúvidas: (11) 98188-6514 Paulo Salvetti - Escritor e professor de Literatura E-mail: ⁠⁠⁠⁠psalvetti@gmail.com⁠⁠⁠⁠ / Dúvidas: (11) 98169-8492

Sein autofiktionales Romangroßprojekt „Mein Kampf“ hat Karl Ove Knausgård berühmt gemacht. Ähnlich groß angelegt ist sein neues Projekt, mit dem er beweisen möchte, genauso präzise und penibel über das Leben vieler verschiedener Ich-Erzähler schreiben zu können. Auch im dritten Teil seiner „Morgenstern“-Reihe geht es wieder um die großen Fragen: ums Leben, Lieben und Sterben. Eine Rezension von Jörg Magenau

(00:00:40) Warum müssen Elefanten in Botswana abgeschossen werden? Zookurator Adrian Baumeyer erklärts und spricht über Naturschutz und Tierhaltung im Zoo Basel, die sich in den 150 Jahren «Zolli» verändert hat. (00:11:46) Tanzen im Rollstuhl auf der Bühne: «An accident / a Life» von Marc Brew und Sidi Larbi Cherkaoui. (00:15:36) Eintritt für Venedig: Die Touristen-Gebühr floppt. (00:19:10) Bieler Fototage: Inès Mermoud zeigt Alltag in den Favelas von Rio de Janeiro. (00:23:07) «Das Dritte Königeich»: Karl Ove Knausgård stellt den dritten Band seiner Morgenstern-Serie vor.

Suoraa puhetta johtaa Maria Pettersson. Keskustelijoina ovat Juha Itkonen, Anu Koivunen ja Maija Vilkkumaa. Kellokeskiviikkona puhuttiin aluksi armosta. Kirjailija Juha Itkonen ihmettelee uutista, jonka mukaan yliopistojen valintakokeesen esitetään isoa muutosta. Tulossa on hänen mukaansa koneluettavia monivalinta- tai aukkotehtäviä. Muusikko Maija Vilkkumaa haluaa puhua suomalaisuudesta. Hänestä suomalaisuuden rajat ja kriteerit ovat liankin tiukat. Tutkija Anu Koivunen pohtii, onko minä-muoto, omakohtaisuus tai autofiktio vielä voimissaan kulttuurissa, tutkimuksessa tai journalismissa. Kirjailijoista Saara Turusen lisäksi keskustelussa mainittiin Karl Ove Knausgård, Nathan Hill, Iida Turpeinen, Pirkko Saisio, Annie Ernaux ja Édouard Louis.

'I kept this condition very, very secret from everybody.' Adele Dumont's remarkable new memoir, The Pulling, details her life with trichotillomania — a mental health condition that, at times, has consumed her life. In this episode, she discusses the unique writing process that enabled her to put long-held secrets first on the page and then into the public sphere. She also describes the impact of revealing her illness through her memoir, especially to family and friends who knew nothing about her condition. We discuss the shame linked to trichotillomania and whether sharing her story has shifted this feeling. Adele Dumont is an Australian writer and critic. Her work has appeared in Griffith Review, Meanjin, Southerly, ABR, and Sydney Review of Books. Adele's first book, No Man Is an Island, is an account of her experiences teaching English to asylum seekers in detention. Adele lives in Sydney, where she works as an English language teacher and examiner.  'Get your copy of The Pulling from Booktopia or your local bookshop.' Books and authors discussed in this episode: Lee Kofman (from episode 76); Helen Garner; Adele's Guardian article; Annie John by Jamaica Kincaid; The Wolves of Eternity by Karl Ove Knausgård; Unfinished Business by Shankari Chandran (from episode 48) Upcoming events  Ashley is teaching Online Feedback: Manuscript Development for Writing NSW starting 4 March 2024 As part of Seniors Week, Ashley is teaching memoir writing at Glen Street & Warringah Mall Library, on 15 and 19 March Ashley is teaching Writing Crime Fiction, a six-week online course with Faber starting 15 May 2024  Learn more about Ashley's psychological thriller Dark Mode and get your copy here or from your local bookshop.  Learn more about James' award-winning novel Denizen and get your copy here or from your local bookshop. Get in touch! ashleykalagianblunt.com jamesmckenziewatson.com Instagram: @akalagianblunt + @jamesmcwatson

'The whole concept of transplantation still blows me away. There is something a bit magical about it. But as with most things people do, it can also find ways to blow up in people's faces.'  Author and neuropsychologist Kylie Ladd joins us to speak about her latest book, 'I'll Leave You with This.' She shares her research into the incredible science of human organ and tissue donation, and the family tragedy that inspired her beautiful novel.  Plus, you'll never guess what James is reading!  Kylie Ladd is a novelist, psychologist and freelance writer. Her novels have been published in Australia and overseas, and her short works appear widely across Australia. She holds a PhD in neuropsychology. Get your copy of 'I'll Leave You with This' from Booktopia or your local bookshop. You can register to become an organ donor online.  Books and authors discussed in this episode: The Vitals by Tracy Sorensen;  The Wolves of Eternity by Karl Ove Knausgård; Red River Road by Anna Downes (from episode 5); A Mother's Reckoning by Sue Klebold;  Andrew Solomon;  Dani Vee, host of the Words and Nerds Podcast Upcoming events  Ashley is teaching Online Feedback: Manuscript Development for Writing NSW starting 4 March 2024 Ashley is teaching Writing Crime Fiction, a six-week online course with Faber starting 15 May 2024  Learn more about Ashley's psychological thriller Dark Mode and get your copy here or from your local bookshop.  Learn more about James' award-winning novel Denizen and get your copy here or from your local bookshop. Get in touch! ashleykalagianblunt.com jamesmckenziewatson.com Instagram: @akalagianblunt + @jamesmcwatson

In the my second of the three part Thanksgiving special, I interview Iain Forbes, recent recipient of the Silver Medal in the Narrative category at the 2023 Student Academy Awards. He was recognized for his film "Revisited" which explores how a family reacts when the father they thought was dead for 20 years suddenly returns to their home.Listen to hear Iain discuss the inspiration for the film, how he went about casting this film and one of the most interesting dinner parties we've come up with on the podcast. Books mentioned in this episode include:A Time to Every Purpose Under Heaven by Karl Ove Knausgård Films mentioned in this episode include:“Revisited” directed by Iain ForbesThe Lord of the Rings: The Fellowship of the Ring directed by Peter JacksonIt's a Wonderful Life directed by Frank CapraThe Matrix directed by The WachowskisHarry Potter series

Neue Bücher von Zadie Smith, Paul Auster und Karl Ove Knausgård

Karl Ove Knausgård er aktuell med fjerde bok i det store Morgenstjernen-verket, som ellers består av romanene Morgenstjernen, Ulvene fra evighetens skog og Det tredje riket. Nattskolen følger kunstneren Kristian Hadeland – en kjent skikkelse fra de tidligere bøkene – fra han flytter til London i 1985, til han 24 år senere har etablert seg som anerkjent fotograf med en større retrospektiv utstilling i New York på trappene. Hvilken pris har han måttet betale for suksessen? Faust-myten skinner gjennom i Hadelands liv, og romanen reiser spørsmål om hva en kunstner må være villig til å ofre for kunsten sin.Karl Ove Knausgård debuterte som forfatter i 1998 med Ute av verden, og med storverket Min kamp etablerte han seg som en av de store nålevende forfatterne både nasjonalt og internasjonalt. Siden har han blitt oversatt til over 35 språk, og han har vunnet flere priser i Norge og utland, blant annet Brageprisen, Kritikerprisen og Sunday Times Award for Literary Excellence. Knausgård gjestet Litteraturhuset første gang i 2009, og har siden fylt husets saler en rekke ganger. Jessika Gedin er forlegger, skribent og programleder særlig kjent for SVTs litteraturprogram Babel. I Den Norske Opera & Ballett møtte hun Knausgård til samtale om hvordan kunst skapes, hva prisen for et kreativt liv er, og hvordan menneskeliv kan ødelegges. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Døden. Kunsten. Mystikken. Karl Ove Knausgård rettar klart lys mot mørke tema i sin nye roman. Ukas kritikerlag er Anne Cathrine Straume, Thula Kopreitan og Gerd Elin Stava Sandve. Hør episoden i appen NRK Radio

Karl Ove Knausgård: Der Wald und der Fluss. Über Anselm Kiefer und seine Kunst | Übers.: Paul Berf | Luchterhand Literaturverlag 2023 | Preis: 25 Euro

Det begynner å ligne en tradisjon. Hvert år, omtrent samtidig som butikkvinduer fylles med gresskar og skjeletter, kommer Karl Ove Knausgård med en ny, tykk roman med dystert omslag og en illevarslende tittel. I år heter mursteinen Nattskolen og det er altså det fjerde bindet i den såkalte Morgenstjerne-serien. Med Olaf Haagensen og Bernhard Ellefsen. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Anders tycker synd om en tävlingsmänniska och grubblar över Karl Ove Knausgårds fotbollsliknelse. Johan ser sina favoritgubbar försvinna och slår ett slag för sportvärldens tvåor.Dessutom: Moraliska vinnare, tysta minuter, genier som visar röven, Elfsborgs framgångsrecept, tränarutfrågningar, Peter Larssons enda geting, mer eller mindre värdiga mästare och ett lillgammalt försök att imponera på Martin Dahlin.

Chris Power speaks to Karl Ove Knausgård about his new book, The Wolves of Eternity

Ever wondered what it's like to live another person's life but keep your own mind? What makes us so uniquely different? My guest today, psychologist and geneticist Robert Plomin, argues that it's largely due to a 1% difference in our DNA. Research Professor in Behavioural Genetics at the Institute of Psychiatry, Psychology and Neuroscience at King's College London for 13 years, Robert grew up in a household with “no books” in Chicago, but still excelled at school. It's in the 1970s, at the University of Texas at Austin that he falls in awe with behavioral genetics while studying psychology. Since then, his work - in great part based on twin studies - has highlighted how both genetic and environmental factors are crucial, but it's their interaction that's most determinant. That's why he comes to a fascinating and exciting conclusion: knowing everything about our DNA and our futures could improve our societies. By unlocking the secrets of our DNA, we have the power to tailor our environments for optimal health and happiness, ditching the one-size-fits-all "golden yardstick" that Robert so vehemently rejects. In this episode, you'll learn about: The relationship between psychology and genetics; Austin, Texas in the 70s; Why dreaming about becoming an F1 champion wasn't enough for him to become one; The ethics of genetics and how to handle it in responsibly; Why your children should get to do what they love, whatever you think; How your perception of things is actually a controlled hallucination. Big up to Antoine Freysz for suggesting I meet Robert! TIMELINE : 00:00:00 - Genetics 101 00:08:48 - Robert Plomin's life in a nutshell 00:30:40 - Predictive genetics, ethical implications, and parenting tips 01:06:16 - On the predictability of happiness & romance 01:23:17 - About his book Blueprint: How DNA Makes Us Who We Are 01:42:00 - The twin research method 01:50:20 - The nature of nurture theory, illustrated by top athletes 02:13:38 - We are the average of the people we hang out with vs. Genetics 02:18:27 - The future of behavioral genetics in health, education, and the job market 02:34:22 - Where to follow Robert Plomin 02:36:58 - Robert's book rec 02:37:55 - Where to get your DNA tested in France? With Robert, we talked about older GDIY episodes: #99 Antoine Freysz - Kerala Ventures - Comment être le The Voice des entrepreneurs ? #83 Perry Chen - Kickstarter - Un projet peut en cacher 100 000 autres #320 Michael Horvath - Strava - You are what you do everyday With Robert, we discussed: His book Blueprint: How DNA Makes Us Who We Are (2018) Genetics in pop culture and sci-fi Gattaca (dir. by Andrew Niccol, 1997) George Orwell's 1984 (1948) Aldous Huxley's Brave New World (1932) Downhill Racer (dir. by Michael Richie, 1969) Karl Ove Knausgård's literary series, My Struggle (2009-2011) 23andMe Robert recommends you read: Anil Seth's Being You: A New Science of Consciousness (2021) Enjoying the music theme? I owe it to Morgan Prudhomme. You can contact him here: https://studio-module.com. Interested in sponsoring Génération Do It Yourself or in building a partnership? Please contact my label Orso Media via this form. You can find Robert's talks on YouTube and he usually replies to his emails.

On a tous déjà envié la vie de quelqu'un d'autre. Est-ce qu'en empruntant la vie de votre collègue, de votre frère, de votre cousin ou d'un ami, vous auriez été plus heureux ? Que vous veniez du même milieu socio-culturel ou éducatif, que vous ayez le même destin, ou le même signe astrologique, vous serez toujours différent de votre voisin. C'est comme ça, l'être humain est unique. Quel mystère se cache derrière ce fait incontestable ? Vous pouvez maintenant arrêter de chercher. Mon invité, le psychologue et généticien américano-britannique Robert Plomin, a trouvé la réponse : Il s'agit principalement de ce 1% de différence entre nos ADN, la force systématique majeure qui fait de nous des individus uniques. Professeur de recherche en génétique comportementale à l'Institut de psychiatrie, psychologie et neurosciences de King's College à Londres pendant 13 ans, Robert a grandi à Chicago, dans une maison où les livres étaient absents. Il a pourtant excellé à l'école. C'est dans les années 1970, à l'Université du Texas d'Austin, qu'il est tombé en admiration pour la génétique comportementale tout en étudiant la psychologie. Depuis, son travail - en grande partie basé sur les études des jumeaux - a mis en évidence à quel point les facteurs génétiques et environnementaux sont cruciaux. Mais surtout, à quel point l'ensemble de leurs interactions est déterminant. C'est pourquoi il arrive à une conclusion fascinante et excitante : connaître tout sur notre ADN et notre futur peut être un véritable moyen d'améliorer nos sociétés. En élucidant le mystère des facteurs génétiques, nous pouvons adapter notre environnement à notre ADN et devenir la version la plus saine, et peut-être la plus heureuse, de nous-même, rejetant l'idée selon laquelle il y aurait un modèle universel de réussite. Dans cet épisode, vous découvrirez : La relation entre la psychologie et la génétique ; Austin, Texas dans les années 70 ; Pourquoi rêver de devenir un champion de F1 n'était pas suffisant pour le devenir ; L'éthique de la génétique et comment la gérer de manière responsable ; Pourquoi vos enfants devraient faire ce qu'ils aiment, peu importe ce que vous pensez ; Comment votre perception des choses est en réalité une hallucination contrôlée. Un grand merci à Antoine Freysz d'avoir suggéré que je rencontre Robert ! TIMELINE : 00:00:00 - Génétique 101 00:08:48 - La vie de Robert Plomin en un mot 00:30:40 - La génétique prédictive, les implications éthiques et les conseils parentaux 01:06:16 - Sur la prévisibilité du bonheur et de l'amour 01:23:17 - À propos de son livre L'architecte invisible 01:42:00 - La méthode de recherche sur les jumeaux 01:50:20 - La théorie de la nature de l'éducation, illustrée par les meilleurs athlètes 02:13:38 - Nous sommes la moyenne des personnes avec qui nous passons du temps vs. La génétique 02:18:27 - L'avenir de la génétique comportementale en matière de santé, d'éducation et sur le marché du travail 02:34:22 - Où suivre Robert Plomin ? 02:36:58 - La recommandation de livre de Robert 02:37:55 - Où faire tester votre ADN en France ? Avec Robert, nous avons cité d'anciens épisodes de GDIY : #99 Antoine Freysz - Kerala Ventures - Comment être le The Voice des entrepreneurs ? #83 Perry Chen - Kickstarter - Un projet peut en cacher 100 000 autres #320 Michael Horvath - Strava - You are what you do everyday Avec Robert, nous avons parlé de : Son livre L'architecte invisible : Comment l'ADN façonne notre personnalité (2018) La génétique dans la culture populaire et la SF Bienvenue à Gattaca (dir. par Andrew Niccol, 1997) George Orwell, 1984 (1948) Aldous Huxley, Le meilleur des mondes (1932) La descente infernale (dir. par Michael Richie, 1969) La série littéraire Mon combat de Karl Ove Knausgård (2009-2011) 23andMe Robert vous recommande de lire: Anil Seth's Being You: A New Science of Consciousness (2021) La musique du générique vous plaît ? C'est à Morgan Prudhomme que je la dois ! Contactez-le sur : https://studio-module.com. Vous souhaitez sponsoriser Génération Do It Yourself ou nous proposer un partenariat ? Contactez mon label Orso Media via ce formulaire. Vous pouvez visionner les conférences de Robert sur YouTube et le contacter via son mail.

Det er på høy tid at Kulturmisjonen tar for seg fenomenet Karl Ove Knausgård. Derfor tar vi et jafs og hiver oss over alle tre bøkene i Morgenstjernen-trilogien. En urovekkende stor stjerne stiger opp på himmelen. Varmen er unormal. Underlige ting skjer. Folk slutter å dø. Umenneskelige vesener lusker i skyggene og bestialske drap finner sted i den norske svartmetall-undergrunnen. Her er klarsynthet, trærs bevissthet, kvantefysikk, Satan og Gud – og alt akkompagneres av dagliglivets grå gjøremål. Kan vi tro på Djevelen i 2023? Hvis ja, har han kropp, eller er det bare en metafor for en ond kraft, eller finnes ikke det onde i det hele tatt? Og er intetheten enda verre enn en virkelighet der også det onde eksisterer? Hvem har rett – de norske eller svenske kulturkritikerne? Avslører norske anmeldere en metafysisk forlegenhet i møte med Knausgård, eller er det Knausgård som bare er altfor ordrik og svevende? I studio sitter Arne Christian Konradsen, forlagssjef i Verbum, Ingrid Ribe-Nyhus, prest i Fagerborg menighet, og Jo Hegle Sjøflot, prest i Areopagos. Abonner på Areopagos' nyhetsbrev: https://areopagos.no/bli-med/abonner-nyhetsbrev Musikk: Doydank

Kan resan till ett författarhem vara en undanflykt från att läsa? Johannes Stenlund letar upp huset som Karl Ove Knausgård växte upp i och känner sig kluven efteråt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Emily's Twitter: https://twitter.com/emilyaweilSymbol 1 Project page: https://www.artblocks.io/project/411Emily's Linktree: https://linktr.ee/eaweilRecommendations for artists and collectors* So Much Longing In So Little Space: The Art of Edvard Munch by Karl Ove Knausgård (book)* A History of Pictures by David Hockney & Martin Gayford (book)* Decomposed (podcast) https://www.decomposedshow.org* Herb & Dorothy 50x50 (documentary movie)* Peggy Guggenheim: Art Addict (documentary movie)Art Blocks website: http://artblocks.ioSubscribe to our weekly newsletter: https://artblocksinc.eo.page/subscribeJoin us on discord: http://discord.gg/artblocksFollow us on Twitter: https://twitter.com/artblocks_io

Es gibt Menschen, die mystische Erfahrungen machen. Sie sehen für einen kurzen Moment durch die Welt hindurch auf etwas Gewaltiges. Was macht das mit ihnen? In vielen Gedichten, Romanen und Essays der Weltliteratur spielt Mystik, die plötzliche Begegnung mit etwas Unerklärlichem, eine Rolle. Wie sehen solche Begegnungen aus und lassen sie sich überhaupt beschreiben? Im Bibelpodcast erzählen die Pfarrerstöchter Sabine Rückert und ihre Schwester Johanna Haberer die unglaublichen Geschichten aus dem Buch der Bücher, mit dem sie aufgewachsen sind. Für die Folge 85, eine Sonderfolge zum Weihnachtsfest, unterbrechen die Pfarrerstöchter ihre Bibellektüre. Stattdessen lesen und besprechen sie Texte aus der Literatur – von Tolstoi, Kafka, Dostojewski, Karl Ove Knausgård und anderen.

durée : 00:54:29 - L'Heure bleue - Karl Ove Knausgård consacre un essai à l'œuvre d'Edvard Munch, « Tant de désir pour si peu d'espace. L'art d'Edvard Munch », traduit du norvégien par Hélène Hervieu et paru le 14 septembre aux éditions Denoël. Il est l'invité de l'Heure Bleue.

Elija zieht sich immer mehr zurück und verdüstert zusehends. Sein Nachfolger Elischa erlebt mit, wie der alte Prophet auf dem Gipfel des Berges von einem Himmelswagen abgeholt wird. Ein Rätsel – das auch mit dem apokalyptischen Roman „Der Morgenstern“ von Karl Ove Knausgård zu tun haben könnte. Im Bibelpodcast erzählen die Pfarrerstöchter Sabine Rückert und ihre Schwester Johanna Haberer die unglaublichen Geschichten aus dem Buch der Bücher, mit dem sie aufgewachsen sind. In Folge 81 erzählen die Pfarrerstöchter von der Entrückung des berühmtesten aller Propheten und fragen sich, ob das Himmelreich nicht im Augenblick liegt. Bibelstelle: 2. Buch der Könige, Kapitel 1 und 2 bis Vers 19

Claus Elholm Andersen talks about autofictionalization, a mode of narration that characterizes autotfiction, where the narrative consciousness or voice is placed with the experiencing character and not the narrator. Of particular interest here are texts produced after the financial crisis of 2008 which exemplify this mode, most importantly Karl Ove Knausgård's series My Struggle (2009-2011). Claus Elholm Andersen is the Paul and Renate Madsen Assistant Professor of Scandinavian Studies at the University of Wisconsin-Madison. In his research, he is interested in the novel and in questions of fiction and fictionality: What it is, how it works, and what it implies. He is currently finishing up a book project on Karl Ove Knausgård and autofiction, titled The Very Edge of Fiction: Karl Ove Knausgård and the Autofictional Novel, in which he argues that Knausgård consciously engages with, and undermines, a long critical history of equating novels with fiction. He recently co-edited a special issue of Scandinavian Studies, with Dean Krouk, on Karl Ove Knausgård's My Struggle and edited the first scholarly anthology on Knausgård, published in Scandinavia in 2017. His latest publications are an article on Danish novelist Helle Helle in Edda in 2019 and an article on Henrik Pontoppidan's novel Lucky-Per in Scandinavian Studies. Image: © 2021 Saronik Bosu Music used in promotional material: ‘North' by Sergey Cheremisinov Learn more about your ad choices. Visit megaphone.fm/adchoices Support our show by becoming a premium member! https://newbooksnetwork.supportingcast.fm/new-books-network

Claus Elholm Andersen talks about autofictionalization, a mode of narration that characterizes autotfiction, where the narrative consciousness or voice is placed with the experiencing character and not the narrator. Of particular interest here are texts produced after the financial crisis of 2008 which exemplify this mode, most importantly Karl Ove Knausgård's series My Struggle (2009-2011). Claus Elholm Andersen is the Paul and Renate Madsen Assistant Professor of Scandinavian Studies at the University of Wisconsin-Madison. In his research, he is interested in the novel and in questions of fiction and fictionality: What it is, how it works, and what it implies. He is currently finishing up a book project on Karl Ove Knausgård and autofiction, titled The Very Edge of Fiction: Karl Ove Knausgård and the Autofictional Novel, in which he argues that Knausgård consciously engages with, and undermines, a long critical history of equating novels with fiction. He recently co-edited a special issue of Scandinavian Studies, with Dean Krouk, on Karl Ove Knausgård's My Struggle and edited the first scholarly anthology on Knausgård, published in Scandinavia in 2017. His latest publications are an article on Danish novelist Helle Helle in Edda in 2019 and an article on Henrik Pontoppidan's novel Lucky-Per in Scandinavian Studies. Image: © 2021 Saronik Bosu Music used in promotional material: ‘North' by Sergey Cheremisinov Learn more about your ad choices. Visit megaphone.fm/adchoices

The Jokermen are joined by brothers Jake and David Longstreth for what is surely the only podcast to ever discuss Blood on the Tracks, Super Mario Sunshine, and Karl Ove Knausgård. Just go with us on this one.BUY TICKETS TO JOKERMEN LIVE AT ZEBULON ON JUNE 18thFOLLOW JAKE AND DAVID ON INSTAGRAMLISTEN TO DIRTY PROJECTORS AND MOUNTAIN BREWS ON SPOTIFYSUSCRIBE TO JOKERMEN ON PATREONLISTEN TO NOTHING IS REVEALED: JOKERMEN SELECTS THE 60s ON SPOTIFYFOLLOW JOKERMEN ON TWITTER AND INSTAGRAM AND SUBSCRIBE ON YOUTUBE See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.