Podcasts about mannerheims

Alla finländska barn har rätt till åtminstone en avgiftsfri hobby. Så kan man sammanfatta målet i den så kallade Finlandsmodellen. Men når man verkligen ut till de barn som behöver mest stöd? Samtidigt ställer de ökande hobbykostnaderna press på många barnfamiljer. Slaget efter tolv debatterar barnens hobbyer tillsammans med idrotts- och ungdomsminister Sandra Bergqvist (SFP), Janina Andersson (Grön) från Mannerheims barnskyddsförbund och Stina Kuhlefelt som ansvarar för den svenskspråkiga verksamheten vid föreningen Icehearts. Ville Hupa leder ordet. E-post: slaget@yle.fi

Fyraåringen som torterades och misshandlades till döds av sin styvfar i Joensuu väcker bestörtning och rättegången kring fallet pågår i Norra Karelens tingsrätt. Enligt rättsläkaren orsakades barnets död av omfattande brännsår på överkroppen. Åklagaren yrkar på livstidsstraff för den 26-årige styvfadern. Enligt åklagaren hade mannen med en ångmopp orsakat brännsår på fyraåringen. För den 22-åriga mammans del yrkar åklagaren på minst nio års fängelse för dråp.Tingsrätten har släppt föräldrarna fria i väntan på domen som väntas i mars. Många frågar sig nu hur det här kunde ske? Samtidigt tryter resurserna och inom barnskyddet är läget akut på många fronter. I debatten deltar daghemsföreståndaren Anette Palanen, överkommissarie Stephan Sundqvist och verksamhetsledaren Janina Andersson vid Mannerheims barnskyddsförening i Egentliga Finland. Ordet leds av Jesper Alm.

I vårt mest gubbiga avsnitt hittills så förvandlas vi till 40-talistfarbröder och pratar om det enda som sagda farbröder vill prata om; dvs. ANDRA farbröder i form av Gustaf Mannerheim och Winston Churchill, men med utgångspunkt i deras ungdomsår tillika Indiana Jones-period.Per inleder med att beskriva Mannerheims tjänstgöring i tsarryska armén, men framför allt hans strapatser under upptäcktsfärder i Centralasien; vilket involverar arroganta fransmän (”baguette”), ”odågor” och midjedjup snö. Mattis tar sedan vid och uppvisar den monumentala matthet över Churchill som uppstår när man läst en bok av Churchill OM Churchill. Utöver britthatet så blir det även äventyrliga flykter från fångläger och fäktning i Indien.Dessutom: kinesiska bärares totala brist på hämta-lämna-problematik, Pers excentriska sätt att säga Mannerheim (”Mannerhajm”), slaget vid Omdurman som ett trevligt skådespel, ryska officerares alkoholism, Mattis excentriska sätt att uttala Indiana Jones (”IndiAana Jones”), nedmonterandet av diverse nationalikoner, slappa boer, pansartåg och mycket mer! Stötta oss på Patreon!Support till showen http://supporter.acast.com/krigshistoriepodden. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vi försöker reda ut vad som gått fel i våra respektive säsongsinledningar. Kristian kör en ”pest eller kolera (Fält eller Fält)” på Jacob. Vi kommenterar Mannerheims styrkor och Jacob rasar återigen över Picante-gate.

När den femtioårige Gustaf Mannerheim (1867-1951) efter 30 år i tsarens tjänst tvingades återvände till Finland på grund av den ryska revolutionen trodde vännerna att han hade sina bästa år bakom sig.Men som överbefälhavare över de vita trupperna år 1918 slog Mannerheims ner revolutionen i Finland. Vilket gjorde honom både älskad och hatad beroende på vilken sida man valt i inbördeskriget.Mannerheim ledde också de finska trupperna när landet slogs för sin existens under Vinterkriget 1939 till 1940 och Fortsättningskriget 1941 till 1944. Den elegante adelsmannens auktoritet var en viktig anledning att Finland överlevde som självständig stat under 1940-talet.Den svensktalande adelsmannen Gustaf Mannerheim fick en svår start i livet då fadern ruinerade familjen med dåliga affärer och sedan flydde till Paris med sin älskarinna – en oerhörd skandal vid den tiden. Han var ett besvärligt barn som relegerades både från skolan och kadettskolan pga sitt dåliga uppförande. På kadettskolan i Fredrikshamn hade han kasernförbud under två år tills att han relegerades bara några veckor innan examen.Bitter på storfurstendömet Finland lämnade han födelselandet för att studera vid den bästa militärskolan i Sant Petersburg och sedan framgångsrikt tjäna den ryska tsaren i huvudstaden, under det rysk-japanska kriget och första världskriget. Något som den självständighetssträvande familjen i Finland var mycket kritisk till. En bror tvingades fly till Sverige pga kampen mot förryskningen av Finland.Gustaf Mannerheim var socialt begåvad och en duglig officer inom en militär där kontakter var viktigare än meriter. Men när tsardömet bröt samman under den ryska revolutionen tvingades han återvända till Finland där han egentligen inte hade någonting.Det var under stunder i livet när hans existens balanserade på avgrunden som han exelerade. Nyss hemkommen till Finland blev han överbefälhavare för de vita trupperna i inbördeskriget i Finland 1918 och bidrog i hög grad till att den vita sidan vann. Detta trots att han egentligen inte stödde ett självständigt Finland.Hans språkkunnighet, goda känsla för geopolitik och adliga charm gjorde att kunde balansera Finlands intressen mellan stormaktsintressen. Trots att Finland tagit hjälp av Tyskland under inbördeskriget erkände Storbritannien och USA Finlands självständighet 1918. Inte heller att Finland lierade sig med Hitlertyskland under Fortsättningskriget fick några större konsekvenser för Finland.Mannerheim förlorade dock presidentvalet 1919 och blev under många år en privatperson. Under Vinterkriget mot Sovjetunionen 1939 blev han åter överbefälhavare. Det framgångsrika försvaret av Finland räddade landets självständighet.Efter att Tysklands och Sovjetunionens pakt upphörde när Tyskland anföll Sovjetunionen tog Finland hjälp av Tyskland i Fortsättningskriget mot Sovjetunionen. Den 4 augusti 1944 valdes han av riksdagen till president, varefter han bröt banden med Tyskland.Mannerheims auktoritet var avgörande för bytet av sida i världskriget, vapenstilleståndet med Sovjetunionen och krigshandlingarna mot tyskarna i Lappland samt under de första åren efter kriget, bl.a. i relation till de allierades kontrollkommission under Zjdanov.I reprisen av det nymixade avsnitt 50 av podden Historia Nu samtalar programledare Urban Lindstedt med författaren och tidigare diplomaten Dag Sebastian Ahlander. Han har bland annat skrivit biografin Gustaf Mannerheim som fick ett mycket positivt mottagande. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information. Become a member at https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt.

Corona-ensamheten och isoleringen kan vara förödande för en ung människa. En färsk undersökning visar att barn och unga är allt mer missnöjda med sina liv. Läget är det sämsta på drygt 20 år. Experter talar redan om en kommande epidemi av psykisk ohälsa, man drar paralleller till hur barn och unga for illa på grund av laman på 90-talet. Vad står vi inför nu? I Slaget efter tolv möts Janina Andersson som är verksamhetsledare för Mannerheims barnskyddsförbund i Egentliga Finland, Eva Österbacka, professor i natinalekonomi vid Åbo Akademi och Vesa Hanski, polis och förtroendevald i ungdomsnämnden i Åbo. Maria Nylund leder ordet. E-post: slaget@yle.fi

I vår andra och avslutande podcast om vinterkriget talar Lars Ericson Wolke om "det långa" vinterkriget, Finlands erfarenhet som småstat, Mannerheims betydelse under krigsåren, de svenska "aktivisterna" på Försvarsstaben och mycket, mycket annat. Redaktör: Piotr Wawrzeniuk Illustration: Finskt pansartåg vid järnvägsstationen Sortavala nära sjön Ladoga. Källa: SA-Kuva.

Vi känner dem främst som Gustaf Mannerheims döttrar. Men friherrinnorna Anastasie (Stasie) och Sophy Mannerheims verkliga livsöden utspelade sig ofta långt bortom marskalkens skugga. Barndomen i Ryssland präglades av tillfälliga bostäder och tjänstefolk som avlöste varandra. Vid sekelskiftet 1900 lämnade flickorna S:t Petersburg tillsammans med sin mamma, för ett nytt liv i Frankrike. Tonåren utspelade sig främst på en sträng internatskola i Paris, samtidigt som relationen till särskilt modern Anastasia svalnade. Kontakten mellan far och döttrar bottnade tidvis endast i hövlig brevkorrespondens. En ganska rotlös barndom och svåra tonår i Paris tog uttryck i Stasie och Sophy Mannerheims vägval i livet. Den äldre av systrarna, Stasie, konverterade som 22-åring till katolicismen och levde de kommande 17 åren som nunna. Sophy gjorde långa resor över kontinenten, levde ekonomiskt spartanskt och förälskade sig i den rysk-franska madamen Alexandra Demidoff-Depret-Bixio. I Hissapoddens avsnitt “I skuggan av sin fader-Anastasie och Sophy Mannerheim” kartlägger Veronica Aspelin och Anna Öhman döttrarna Mannerheims fascinerande, men hemlighetsfulla liv. Avsnittet gästas av Mannerheim-museets chef FD Kristina Ranki. Källor: Leonid Vlasov: Mannerheimin elämän naiset (2002) Teemu Keskisarja: Hulttio. Gustaf Mannerheimin painava nuoruus (2016) Stig Jägerskiöld: Den unge Mannerheim (1964) Tuija Pallaste: "Mannerheimin tyttärien vaietut elämät: hauras Stasie eli nunnana ja levoton Sophy pakeni Pariisiin – lopulta kumpikin eli suhteessa naisen kanssa". Helsingin Sanomat 4.11.2017 J.E.O. Screen: Mannerheim (2001)

Mårten gillar inte sociala tillställningar. Att träffa okända män för att diskutera papparollen är definitivt inte hans grej. Med öppet sinne deltog han trots allt i en killmiddag där åtta män med olika nationalitet diskuterade föräldraskap. Varför upplever en del män det som jobbigt att samlas i grupp för att prata? Sven Claes från Mannerheims barnskyddsförbund berättar om syftet med träffarna.

Snapchat, Minecraft, Fortnite, Instagram, Kik - det finns många sätt att ta kontakt med barn på nätet - och det används också av personer som vill utnyttja barnen sexuellt. Det här kallas grooming och antalet polisanmälda fall har vuxit kraftigt under den senaste tiden. Vad kan föräldrarna göra för att skydda barnen? Gör polisen tillräckligt? I Slaget efter tolv deltar Janina Andersson från Mannerheims barnskyddsförbund (bilden till höger), Stephan Sundqvist från Åbopolisen (bilden till vänster) och Nina Vaaranen-Valkonen från Rädda barnen. Maria Nylund leder ordet. E-post: slaget@yle.fi

När den femtioårige Gustaf Mannerheim (1867-1951) efter 30 år i tsarens tjänst tvingades återvände till Finland på grund av den ryska revolutionen trodde vännerna att han hade sina bästa år bakom sig. Men som överbefälhavare över de vita trupperna år 1918 slog Mannerheims ner revolutionen i Finland. Vilket gjorde honom både älskad och hatad beroende på vilken sida man valt i inbördeskriget.Mannerheim ledde också de finska trupperna när landet slogs för sin existens under Vinterkriget 1939 till 1940 och Fortsättningskriget 1941 till 1944. Den elegante adelsmannens auktoritet var en viktig anledning att Finland överlevde som självständig stat under 1940-talet.Den svensktalande adelsmannen Gustaf Mannerheim fick en svår start i livet då fadern ruinerade familjen med dåliga affärer och sedan flydde till Paris med sin älskarinna – en oerhörd skandal vid den tiden. Han var ett besvärligt barn som relegerades både från skolan och kadettskolan pga sitt dåliga uppförande. På kadettskolan i Fredrikshamn hade han kasernförbud under två år tills att han relegerades bara några veckor innan examen.Bitter på storfurstendömet Finland lämnade han födelselandet för att studera vid den bästa militärskolan i Sant Petersburg och sedan framgångsrikt tjäna den ryska tsaren i huvudstaden, under det rysk-japanska kriget och första världskriget. Något som den självständighetssträvande familjen i Finland var mycket kritisk till. En bror tvingades fly till Sverige pga kampen mot förryskningen av Finland.Gustaf Mannerheim var socialt begåvad och en duglig officer inom en militär där kontakter var viktigare än meriter. Men när tsardömet bröt samman under den ryska revolutionen tvingades han återvända till Finland där han egentligen inte hade någonting.Det var under stunder i livet när hans existens balanserade på avgrunden som han exelerade. Nyss hemkommen till Finland blev han överbefälhavare för de vita trupperna i inbördeskriget i Finland 1918 och bidrog i hög grad till att den vita sidan vann. Detta trots att han egentligen inte stödde ett självständigt Finland.Hans språkkunnighet, goda känsla för geopolitik och adliga charm gjorde att kunde balansera Finlands intressen mellan stormaktsintressen. Trots att Finland tagit hjälp av Tyskland under inbördeskriget erkände Storbritannien och USA Finlands självständighet 1918. Inte heller att Finland lierade sig med Hitlertyskland under Fortsättningskriget fick några större konsekvenser för Finland.Mannerheim förlorade dock presidentvalet 1919 och blev under många år en privatperson. Under Vinterkriget mot Sovjetunionen 1939 blev han åter överbefälhavare. Det framgångsrika försvaret av Finland räddade landets självständighet.Efter att Tysklands och Sovjetunionens pakt upphörde när Tyskland anföll Sovjetunionen tog Finland hjälp av Tyskland i Fortsättningskriget mot Sovjetunionen. Den 4 augusti 1944 valdes han av riksdagen till president, varefter han bröt banden med Tyskland. Mannerheims auktoritet var avgörande för bytet av sida i världskriget, vapenstilleståndet med Sovjetunionen och krigshandlingarna mot tyskarna i Lappland samt under de första åren efter kriget, bl.a. i relation till de allierades kontrollkommission under Zjdanov.I avsnitt 50 av podden Historia Nu samtalar programledare Urban Lindstedt med författaren och tidigare diplomaten Dag Sebastian Ahlander. Han har bland annat skrivit biografin Gustaf Mannerheim som fick ett mycket positivt mottagande.See acast.com/privacy for privacy and opt-out information. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Sysselsättningssiffrorna visar uppåt och det går bra för Finland men samtidigt halkar allt fler efter och lever under fattigdomsgränsen. Speciellt utsatta är barnfamiljer. Vad har gått snett och vad bör göras annorlunda i framtiden för att situationen ska förbättras för de tusentals som har svårt att få vardagen att gå ihop. I Slaget efter tolv diskuterar Eva Österbacka, professor i nationalekonomi vid Åbo Akademi, Janina Andersson (bilden), verksamhetsledare för Mannerheims barnskyddsförbund i Egentliga Finland och Ted Apter (Saml) från Helsingfors stadsfullmäktige. Programledare: Jesper Alm slaget@yle.fi

Denna gång är Lars Gyllenhaal gäst i sin egen studio. I programledarstolen sitter istället Fredrik Palmqvist, utbildad historiker vid Lunds universitet. Tillsammans tipsar dom dig om hur du kan berika, vidga och nära ditt militärhistoriska intresse. Följ med på en resa med utgång från Bomarsund på Åland till Mannerheims bostad i Helsingfors, och hela vägen till Mellersta Finlands flygmuseum.

Det finns ett minne i Mirjam Kallands barndom som präglar hur hon förhåller sig till jämställdhet mellan könen. De livliga abborrarna som sprattlade när man drog upp dem ur sjön var pojkfisk, medan mörtarna som hängde passivt i kroken var flickfisk. Mirjam Kalland är generalsekreterare för Mannerheims barnskyddsförbund. Hennes anekdot från bardomens fiskefärder bygger förstås på missförstånd, men hon säger själv att det är ett ganska talande sådant. I sitt sommarprat tar Mirjam Kalland bl.a. upp jämställdhet mellan könen. Hon funderar också på ordningsföljden i en syskonskara. Själv föddes hon som nummer tre i en familj med fyra barn.