Podcasts about tysklands

De spiller i 3. Bundesliga, men nu venter en pokalfinale efter en eventyrlig kampagne. Bielefeld har slået fire hold fra den bedste fodboldrække, og senest besejrede de Tysklands forsvarende mestre fra Leverkusen i semifinalen. Er der ét mirakel mere i de undertippede pokaldarlings? Den nye Formel 1-sæson blev en kort fornøjelse for Liam Lawson, der kun fik to grandprixer som holdkammerat til Max Verstappen hos Red Bull. Han er allerede blevet degraderet igen og er seneste mand i rækken af kørere, der ikke har fået succes som makker til den forsvarende, hollandske verdensmester. Danmarks fodboldkvinder møder fredag Wales i Nations League, og det kan for første gang i et år blive med Olivia Holdt i rødt og hvidt. Det offensive es skiftede ved årsskiftet fra Sverige til England, og måske kan hendes nye tilværelse i Tottenham hjælpe det danske landshold. Vært: Emil Schiønning. Medvært: Tobias Hansen. Gæster: Kommentator Mathias Jacobsen, Formel 1-ekspert Peter Nygaard og landsholdsspiller Olivia Holdt.

EU-Kommissionen er netop fremkommet med et forslag, der vil skabe et juridisk fundament for, at europæiske lande kan etablere såkaldte "return-hubs" i tredjelande for afviste asylansøgere. Hvis forslaget bliver vedtaget i parlamentet, vil det blive muligt for europæiske lande at udvise de mindst 400.000 afviste asylansøgere, der opholder sig på kontinentet. Flygtninge- og migrantområdet har i årevis opdelt Vesten i to stadig mere radikale fløje, og aldrig har splittelsen været tydeligere end i dag. AfD er Tysklands næststørste parti, og på sikkerhedskonferencen i München gjorde JD Vance det klart, at USA's regering står på den yderste højrefløjs side i Europa. Mette Frederiksen var ikke sen til at give Vance ret i, at migration er Europas største udfordring - dog for nuværende overgået af Rusland. I Udsyn i dag vil vi, sammen med Andreas Kamm, tidligere generalsekretær for Dansk Flygtningehjælp og nuværende forperson for Institut for Menneskerettigheders bestyrelse, forsøge at udfolde, hvordan return-hubs konkret kunne se ud, og om den slags projekter overhovedet er mulige, når de rammer verdens komplicerede virkelighed. Vært: Kaspar Colling Nielsen.

I det här avsnitt pratar Keven om Tysklands returmatch mot Italien, de senaste ryktena på transfermarknaden, skadekrisen i Bayern München, Ralf Rangnick plus mycket mer. God lyssning! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Skal HSV kaste bort opprykket? Blir det dobbelt østtysk suksess fra 3. Liga? Kan Bochum møte Manuel Riemann og Paderborn i kvalik for Bundesliga? Spørsmålene er mange før innspurten i de tyske divisjonene. Landslagspause betyr Landespokal, Lok Leipzig møter Chemie Leipzig til fiendeduell. Tysklands tenåringsspisser senker Norge, Fremtiden er kanskje sikret for et stjerneløst tysk landslag. DHZ-butikken er åpen etter liveshow!Og butikken er åpen! Etter liveshowet vårt er T-skjorter og jakker klare på nett.See omnystudio.com/listener for privacy information.

Erna Solberg skal vinne valget ved å holde ektemannen i husarrest i Bergen og forøvrig fremstå kjedelig, trygg og forutsigbar. Modellen er Tysklands eks-kansler Angela Merkel. Kan man tenke seg et dårligere utgangspunkt for en valgkamp, eller undervurderer vi enda en gang Solbergs evne til å fly som en humle. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I det här avsnittet pratar Filip och Keven om Tysklands historiska seger mot Italien på italiensk mark, spelarnas insatser, de senaste snackisarna från den tyska fotbollen med mera. God lyssning!PS: Betygsätt gärna podcasten i din poddspelare - det hjälper oss enormt mycket! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Finanskrascher och inflationsvågor har återkommit regelbundet sedan kapitalismens barndom på medeltiden. De första bankkrascherna i Italiens handelsstäder kunde resultera i lynchningar, men påverkade inte samhället i stort. Även tulpanbubblan i Nederländerna år 1637 fick en begränsad effekt på hela samhället. Däremot kom finanskraschen på Wall Street i oktober 1929 att påverka hela världsekonomin.Hyperinflation bryter sönder samhällen när besparingar blir värdelösa och människor tvingas återgå till byteshandel. Tysklands höga krigsskadestånd efter första världskriget orsakade hyperinflationen i Weimarrepubliken 1923 och 1924 – ett kaos som banade väg för Adolf Hitlers maktövertagande.I detta avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Lars Magnusson, professor i ekonomisk historia vid Uppsala universitet. Han har bland annat skrivit boken Finanskrascher – från kapitalismens födelse till Lehman Brothers.Det finns många teorier om både finanskrascher och hyperinflation. Någonstans spelar den mänskliga naturen en roll i finansbubblor, där gruppbeteende, överdriven optimism före kraschen och överdriven pessimism efter kraschen är återkommande mönster. För en lekman blir den mänskliga girigheten och inkompetensen tydliga i alla kända bubblor och inflationsvågor.Den finansiella kapitalismen uppstod ur den ökande internationella handeln i Europa under medeltiden. En annan teori betonar behovet av att finansiera de framväxande nationalstaternas krig. Bankrusningar, där alla insättare samtidigt vill ta ut sina pengar, är ett fenomen vi känner till redan från 1400-talet. Finansiella centrum uppstod tidigt i handelsstäder som Genua, Florens, Venedig, Brügge och Barcelona.Bild: Ett 1300-talsmanuskript som föreställer bankirer i ett italienskt räknehus.Cocharelli – British Library, Cocharelli, Cuttings from a Latin Prose Treatise on the Seven Vices. Hämtat från: Cocharelli, klipp från en latinsk prosaavhandling om de sju lasterna, föreställande bankirer i ett italienskt räknehus på 1300-talet. Wikipedia Public DomainMusik: Transylvania Mania av Jon Presstone, Storyblock Audio Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I ugens Europa-podcast får du et sammenklip af to interviews om Europas fremtid, som EU-redaktør Rikke Albrechtsen vil føre dig igennem. Det ene interview er med Tysklands ambassadør i Danmark, Pascal Hector, og blev optaget lige før det tyske valg til Forbundsdagen den 23. februar. Her interviewer Altingets chefredaktør, Jakob Nielsen, ambassadøren om blandt andet den amerikanske indflydelse på valget og EU's rolle i en ny verdensorden. Samtalen fandt sted den 18. februar, kort efter at Mette Frederiksen havde holdt krisemøde med andre europæiske ledere i Élyséepalæet i Paris, og lige efter at amerikanske diplomater for første gang havde haft samtaler med russiske diplomater i Riyadh, Saudi-Arabien. Det andet interview er fra en debat på Københavns Universitet, hvor Jakob Nielsen taler med de tidligere forsvarsministre fra Danmark og Ukraine, Morten Bødskov og Oleksij Reznikov. De diskuterer Ruslands invasion af Ukraine den 24. februar 2022, Trumps indflydelse på verdensordenen og spørgsmålet om Europas sikkerhed. Skal forsvaret af Europa håndteres af NATO, eller bør det ske i EU-regi? Her er der ikke helt enighed.Vært: Rikke Albrechtsen, EU-redaktør på Altinget Interviews: Jakob Nielsen, Altingets chefredaktør Gæster: Pascal Hector, Tysklands ambassadør i Danmark, Morten Bødskov og Oleksij Reznikov, tidligere forsvarsministre i Danmark og Ukraine Producere: Mads Outzen, podcastredaktør på Altinget, og Clara Vestergaard Lausen, podcastassistent på Altinget Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Velkommen indenfor til torsdagens Hattrick:Den tidligere Sønderjyske- og FC Midtjylland-spiller Stefan Gartenmann er i dag blevet udtaget til det schweiziske landshold. Den 28-årige midtstopper, der til daglig spiller i Ferencváros, har en farfar fra Schweiz, hvilket gør det muligt for ham at repræsentere alpelandet.Og fra en spiller, der har skiftet landshold, til en spiller, der blev forsøgt kapret. Tysklands landstræner Julian Nagelsmann har i dag afsløret, at han forsøgte at overtale Mika Biereth til at spille for Die Mannschaft.Sidst, men ikke mindst, tager vi en tur til London, hvor FCK i aften står over for mægtige Chelsea i Conference League.Vært og produktion: Oliver RoutledgeLyddesign: William DinesenSee omnystudio.com/listener for privacy information.

Dette er episode 306 av Tid er penger. I denne episoden tar Peter for seg Tysklands historiske 180, "usikker", tall sist uke, NBIM hedgefond, strøm, forebyggende samtaler og canabis.Alle tjenester Tid er penger leverer til lyttere kan du finne på vår nye, enkle hjemmeside: www.tiderpenger.noDer finner du:LinkedIn-sideSpotfyRSSDiscord chatBlueskyNyhetsbrevFacebook-gruppePatreonBokanbefalingerPeters CVMail Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Esben og Jakob går helt i detaljen med sidste uges pressemøde i Det Hvide Hus mellem Zelenskyj og Donald Trump. De går i dybden med vicepræsident JD Vance ideologiske rødder og hans forbindelser til amerikansk tech. Og til sidst kigger de på Tysklands kommende kansler Friedrich Merz og hans meget bemærkelsesværdige vej til at ophæve den tyske gældsbremse.Ugens emner i #dkpol:Trump (11:36): Jakob og Esben dykker ned i pressemødet fra Det Hvide Hus, hvor bølgerne gik højt mellem Trump og Zelensky. Hvem har hvilke agendaer, og hvordan kommer de ud på den anden side?Vance (25:14): Esben og Jakob ser nærmere på J.D. Vance og hvordan han er blevet en slags "enforcer" for Trump. Esben er optaget af, hvorfor han bryster sig af at være katolik, og Jakob forklarer, hvad der gør europæerne rigtig bange for Vance.Merz (38:55): Den kommende tyske kansler, Friedrich Merz, vil sætte tempoet op i Tyskland og gøre op med gældsbremsen. Esben og Jakob ser på, hvad der, ifølge dem, et citat til historiebøgerne, og hvilken betydning det får for Danmark.Husk desuden, det er den 4. april, at DKPOL-løbeklubben løber igen. Turen starter kl. 08:00 foran Altinget i Ny Kongensgade 10, København.Værter: Esben Schjørring, politisk redaktør på Altinget, og Jakob Nielsen, ansvarshavende chefredaktør på Altinget.Producer: Emma Klitnæs, podcastassistent.Shownotes:Jakobs anbefaling: Poul Madsens kriminalroman, Kongen fra Esbjerg Esbens anbefaling: Mark Lillas bog, The Shipwrecked Mind Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Gäst Roger Nilsson En Episk Saga om KISS Uppkomst! Kliv in i en tidsmaskin och återvänd till 1972, året då legenden KISS föddes. "Let Me Know Podcast" gräver djupt i bandets turbulenta och triumfartade tidiga år, med ett skoningslöst fokus Kiss.. Följ med på en vild resa genom osäkra auditions, kaotiska replokaler och de avgörande ögonblicken som formade ett av världens största rockband. Vi dissekerar varje aspekt av KISS skapelseberättelse: de ekonomiska kriserna, de kreativa genombrotten, de vilda konserterna och den obevekliga jakten på den ultimata rock 'n' roll-drömmen. "Let Me Know Podcast" är inte bara en återberättelse – det är en detonation av nostalgi, en explosiv upptäcksfärd genom KISS unika universum. Hör om de hemliga låtarna, de vilda scenframträdandena och den revolutionerande sminkningen som chockade och charmade en hel generation.  Lyssna till berättelserna om hur fyra vilsna själar förvandlades till odödliga rockgudar! Som vanligt blir det samtal om annat Kiss relaterat under färden... Chapters 00:00 Inledning och Resa till 1972 05:59 Möten med Lydia Chris och Andra Karaktärer 11:51 Audition och Peter Criss' Inträde 18:08 Kulturella Reflektioner och Samhällsförändringar 24:00 Avslutande Tankar och Reflektioner 29:22 Gemenskap och livssituationer 36:50 Reaktioner och missförstånd 41:58 Sökandet efter en gitarrist 46:14 Audition och bandets tidiga medlemmar 50:29 Ace Frehley och hans audition 54:51 Datum och bandets historia 59:46 Bandnamn och deras ursprung 01:04:59 Tysklands påverkan på Kissloggan 01:11:00 Konserter och tidiga uppträdanden 01:15:22 Kiss och deras musikaliska resa 01:19:51 Smink och scenuttryck 01:25:37 Recensioner och publikens reaktioner 01:31:10 Kiss och deras interaktion med publiken 01:36:00 Gene Simmons och hans eldshow 01:40:49 Engagemang i Musik och Fanskara 01:43:41 Showcase och Kontrakt 01:45:59 Kiss Management och Rocksteady Production 01:50:05 Inspelningar och Debutalbum 01:56:57 Mixning av Debutalbum 01:57:57 Testpress av Albumet 01:58:12 Exklusiva Pressningar och Värde 02:00:44 Kiss och Live Framträdanden 02:02:26 Kamerateknik och Konsertinspelningar 02:03:51 Rättigheter och Musikaliska Arkiv 02:05:34 Repetitioner och Konsertbilder 02:07:11 Tidiga Konserter och Filmer 02:09:17 Personliga Möten och Nostalgi 02:11:17 Fascination för Tidiga År 02:12:51 Kiss' Snabbväxt och Musikaliska Förändringar 02:16:18 Reflektioner över Bandets Utveckling 02:20:14 Avslutande Tankar och Framtida Samtal

(02:00): Dansk Trump-vælger reagerer på Zelenskyj-møde. Medvirkende: Jesper Hansen, republikansk vælger, bor i Scobey, Montana. (13:00): Bil har påkørt menneskemængde i Tyskland. Medvirkende: Tobias Stern Johansen, Tysklands-korrespondent for Kristeligt Dagblad. (30:00): I dag træder Trumps toldsatser i kraft. Medvirkende: Peter Bay Kirkegaard, seniorchefkonsulent i Dansk Industri. (38:00): Ordblindeforeningen bekymret for Trivselskommissionens anbefaling. Medvirkende: Gry Kaalund Nicolaisen, forperson i Ordblindeforeningen. Værter: Anne Philipsen & Nicolai DandanellSee omnystudio.com/listener for privacy information.

Allting du behöver veta om det tyska valet men som du varit för rädd för att fråga om. I veckans Mediespanarna diskuterar Erik och Jesper det som hänt, vad det kan ha berott på och vad som kommer hända härnäst i Tyskland. Frågor som uppkommer är till exempel exakt hur mycket Friedrich Merz inte vill bli en ny von Papen samt huruvida Sarah Wagenknecht är Tysklands svar på Hilding Hagberg.

Tysklands kommende kansler Friedrich Merz overvejer at komme under den fransk-engelske atomparably. NATO er ved at blive europæisk, og afskrækkelse af Putin, Xi Jinping – og måske endda amerikanerne – har fået en helt ny betydning. Det betyder, at Danmarks forsvar skal opruste – men hvordan kommer det til at se ud? Mikkel Vedby Rasmussen og Lars Bangert Struwe taler om fremtidens forsvar – for Europa og for Danmark – i denne særudgave live fra Kulturstationen i Skørping (optaget 26. februar). I RÆSONs podcastserie Geopol stiller professor Mikkel Vedby Rasmussen og ph.d. Lars Bangert Struwe skarpt på tidens største geopolitiske udfordringer.

Valgkampen har gravet dybe grøfter mellem de kristen-konservative og socialdemokraterne, og på mange punkter er de rygende uenige. Alligevel skal de nu finde sammen i en regering. Samtidig blev det yderste højre med AfD og det yderste venstre med Die Linke endnu stærkere ved valget. De kan sammen blokere for, at der findes nye penge til alle de reformer og investeringer, som Tyskland i den grad trænger til. Stambordet drøfter valgresultatet og de kommende regeringsforhandlinger, som kan blive rigtig svære. Gæsterne er: Mathias Sonne Kommunikationschef på den danske ambassade i Berlin. Forhenværende tysklandskorrespondent for Information. Mads Jedzini Analytiker hos Tænketanken Europa indenfor områderne Tyskland, Polen og EU's innovationspolitik. Alexander Hemstedt Cand. mag. i tysk og historie og lektor på Ribe Katedralskole. Derudover Rammstein-ekspert og skribent for Skandinaviens største musikmagasin GAFFA. Du kan støtte Stammtisch via 10er.com/stammtisch. Her kan du tilmelde dig med et beløb, som så bliver trukket hver gang, der udkommer en ny episode. Del også meget gerne Stammtisch med dit netværk.

Tyskland har i årtier været vores absolut vigtigste handelspartner og dermed levebrød for tusindvis af danskere, hvis arbejdsplads eksporterer syd for grænsen. Men Tyskland er i krise – dyb krise, og nu har tyskerne så været til valg. Hør i denne uges Finans Global, hvorfor det er så vigtigt for Danmark at Tyskland får vendt krisen. hvorfor Kina spiller en afgørende rolle, og hvilke enorme udfordringer, der venter en ny kansler. Gæst: Thomas Høy, global korrespondent, Finans. Vært: Mads Ring. Producer: Kasper Søegaard.See omnystudio.com/listener for privacy information.

Må man nu ikke få en stor kop tår-kaffe?, dagen derpå for det tyske valg, skud ud til Mirco på News, Tysklands befolkning er såååå gamle, en AfD-politisk playbook, Statsministeren på fast jord i Ukraine. faktuelt forkerte udmeldinger fra Trump, lynoprustning er ugens ord, Peter Viggo er hidkaldt til studiet, historien om Donald Trump som russisk KGB-agent, meld lige ind i DM'eren, hvis du har arbejdet for noget spion-værk, fyr en general i militæret eller to, en asteroide på vej mod Jorden, pavens nyrer er stået af, og lev for evigt, regeringen i mindretal og ugens-Karin, Mads Fuglede kan vælte det hele efter barsel, Moesgaard melder ind med en invitation, Odderne er tilbage på Lolland-Falster, alle er bange for ulven, og skyd dem nu bare og de kinesiske droner flyver over Danmark.Få 30 dages gratis prøveperiode (kan kun benyttes af nye Podimo-abonnenter): https://go.podimo.com/dk/hgdg (79 kroner herefter)Eller få 3 mdr. med 50% rabat (kan bruges af tidligere Podimo-abonnenter): https://go.podimo.com/dk/hgdgtilbud (79 kroner herefter) Værter: Esben Bjerre & Peter Falktoft Redigering: PodAmokKlip: PodAmokMusik: Her Går Det GodtInstagram: @hergaardetgodt @Peterfalktoft @Esbenbjerre

Hver femte tysker stemte på højrefløjspartiet AfD ved valget søndag. Socialdemokraterne tabte til de kristen-konservative. Hvad betyder højredrejningen i Tyskland? For Danmark? For Europa? Hvad er det et udtryk for, når Europas befolkning rykker mod højre? Er det godt for demokratiet at udelukke yderfløjene fra politisk indflydelse? Medvirkende: Carolin Hjort Rapp, lektor, Institut for Statskundskab, tysker i Danmark Anders Vistisen (DF) MEP Asger Christensen (V) MEP Jesper Petersen (S) MF Trine Pertou Mach (Ø) MF Mads Jedzini, analytiker, Tænketanken Europa Tilrettelægger: Naja Bergen Dale Vært: Gitte Hansen

Mandag var det tre år siden, at krigen for anden gang brød ud i Ukraine. Det blev markeret i Kyiv, hvor 12 stats- og regeringsledere var samlet til møde. Statsminister Mette Frederiksen deltog og argumenterede for, at Europa må øge støtten til Ukraine, fjerne alle røde linjer og sikre, at Ukraine får en solid sikkerhedsgaranti og sidder i centrum af fredsforhandlingerne. Vi runder også valget i Tyskland, hvor den konservative Friedrich Merz ser ud til at ville accelerere Tysklands og Europas genoprustning. Værter: Karen Philippa Larsen og Peter Ernstved Rasmussen Gæst: Christine Nissen, chefanalytiker ved Tænketanken EuropaSee omnystudio.com/listener for privacy information.

Hver femte tysker stemte på højrefløjspartiet AfD ved valget søndag. Socialdemokraterne tabte til de kristen-konservative. Hvad betyder højredrejningen i Tyskland? For Danmark? For Europa? Hvad er det et udtryk for, når Europas befolkning rykker mod højre? Er det godt for demokratiet at udelukke yderfløjene fra politisk indflydelse? Medvirkende: Carolin Hjort Rapp, lektor, Institut for Statskundskab, tysker i Danmark Anders Vistisen (DF) MEP Asger Christensen (V) MEP Jesper Petersen (S) MF Trine Pertou Mach (Ø) MF Mads Jedzini, analytiker, Tænketanken Europa Tilrettelægger: Naja Bergen Dale Vært: Gitte Hansen

Hver femte tysker stemte på højrefløjspartiet AfD ved valget søndag. Socialdemokraterne tabte til de kristen-konservative. Hvad betyder højredrejningen i Tyskland? For Danmark? For Europa? Hvad er det et udtryk for, når Europas befolkning rykker mod højre? Er det godt for demokratiet at udelukke yderfløjene fra politisk indflydelse? Medvirkende: Carolin Hjort Rapp, lektor, Institut for Statskundskab, tysker i Danmark Anders Vistisen (DF) MEP Asger Christensen (V) MEP Jesper Petersen (S) MF Trine Pertou Mach (Ø) MF Mads Jedzini, analytiker, Tænketanken Europa Tilrettelægger: Naja Bergen Dale Vært: Gitte Hansen

Friedrich Merz, partileder for det konservative parti CDU, skal ikke bare lede en ny tysk regering, men kommer også til at stå i spidsen for et Europa, der i højere grad skal stå på egne ben. Merz vil gøre Europa "uafhængigt" fra USA, da han mener, at Donald Trump og regeringen i Washington D.C. er "ligeglade med Europas skæbne". Hvad betyder det, og hvad betyder valgresultatet for Tyskland og Europa? Det vender vi i denne ekstra udgave af Stjerner og striber. Deltagere: Korrespondent Tinne Hjersing Knudsen, korrespondent i Tyskland, Steen Nørskov og EU og Nato-korrespondent Ole Ryborg. Tilrettelæggelse: Lasse Berg Sørensen.

Friedrich Merz, partileder for det konservative parti CDU, skal ikke bare lede en ny tysk regering, men kommer også til at stå i spidsen for et Europa, der i højere grad skal stå på egne ben. Merz vil gøre Europa "uafhængigt" fra USA, da han mener, at Donald Trump og regeringen i Washington D.C. er "ligeglade med Europas skæbne". Hvad betyder det, og hvad betyder valgresultatet for Tyskland og Europa? Det vender vi i denne ekstra udgave af Stjerner og striber. Deltagere: Korrespondent Tinne Hjersing Knudsen, korrespondent i Tyskland, Steen Nørskov og EU og Nato-korrespondent Ole Ryborg. Tilrettelæggelse: Lasse Berg Sørensen.

Der har været afholdt valg i Tyskland. Et land, som er i stiv modvind økonomisk, socialt og politisk. Vi ser nærmere på, om Tyskland igen kan rejse sig og blive Europas stærke storebror. Med Elon Musk i spidsen har effektiviseringskommissionen DOGE allerede kostet tusindvis af ansatte i det føderale USA deres job. Det betyder samtidig, at milliarder er sparet, påstår Musk. I flere år har politikere afvist og næsten grint af ideen om en fælles EU-hær. Men med Donald Trumps seneste udmeldinger, er ideen igen blevet aktuel. Vært: Adrian Busk. Medvirkende: Philipp Ostrowicz, dr.phil i tysk litteratur og kultur, CBS. Christine Nissen, senioranalytiker i tænketanken Europa.

Det er ikke, fordi det skorter på negative overskrifter om Tyskland op til valget på søndag. Med historier om uhyggelige terrorhandlinger, faretruende lav produktivitet og radikal højreekstremisme er det, som om Tyskland er blevet billedet på Europas samlede elendighed. Christian Lindner, formand for det liberale parti FDP, beskrev da også for nylig Tyskland som en træt mand, der bare gerne vil have en kop kaffe. Tyskland - den største økonomi på kontinentet, Europas vækstmotor og EU's naturlige centrum - er i dyb krise. Lederen af CDU og den sandsynlige kommende kansler, Friedrich Merz, udtalte til The Economist forleden, at "selve Tysklands forretningsmodel er gået i stykker". For USA leverer ikke længere sikkerheden, den billige gas fra Rusland er væk, og i Kina producerer de ikke bare billigere, men bedre elbiler. Samtidig ser AfD, som ingen af de andre partier vil samarbejde med, ud til at få over 20 procent af stemmerne. I Udsyn i dag vil vi sammen med analytiker hos DIIS, Alberte Bové Rud, forsøge at blive lidt klogere på de udfordringer, Tyskland står overfor, og hvad der egentlig er på spil, når et splittet Tyskland skal stemme til forbundsvalget. Vært: Kaspar Colling Nielsen.

I anledning af det tyske valg på søndag har Altingets chefredaktør, Jakob Nielsen, interviewet Tysklands ambassadør i Danmark, Hector Pascal. I podcasten taler de blandt andet om Europas forhold til USA og Donald Trump, krigen i Ukraine og ikke mindst Europas indtræden som en geopolitisk aktør i en ny verdensorden. Særligt det sidste understreger ambassadøren: “Det er blevet sagt mange gange, men nu skal det gøres.”Gæst: Pascal Hector, Tysklands ambassadør i Danmark Vært: Jakob Nielsen, chefredaktør Altinget Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Europæiske ledere er rystede over at se USA's præsident trække det transatlantiske tæppe væk under os. Meget afhænger nu af Tyskland, som går til valg på søndag. Kan en ny leder i EU's rigeste land vise vejen frem?Vært og tilrettelægger: Thomas Lauritzen, Altingets Europa-analytiker.Medvært: Rikke Albrechtsen, Altingets EU-redaktør.Producer: Clara Vestergaard Lausen, podcastassistent. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Extravalet i Tyskland avgörs nu på söndag den 23 februari. Regeringen bestående av socialdemokrater, miljöpartister och liberaler föll ihop efter oenighet om budgeten och den så kallade skuldbromsen, Tysklands finanspolitiska ramverk. Den tyska snålheten bäddade för regeringskaos och kan bana väg för fascism när AfD växer så det knakar, understödda av Donald Trump och Elon Musk. Starta pressarna och Katalys gästas av Karin Pettersson, kulturchef på Aftonbladet, Carl Tham, tidigare ambassadör i Berlin och socialdemokratiskt statsråd samt Max Krahé, medgrundare och forskningschef vid den tyska tankesmedjan Dezernat Zukunft.

Da Anden Verdenskrig var slut, stod tyskerne tilbage med et knusende nederlag, et ødelagt land og et løfte til fremtiden: Aldrig mere skulle ekstremismen slå rod i deres land. Derfor byggede de et politisk system, der skulle sikre Tyskland mod at gentage fortidens fejl. På søndag stemmer de så, og denne gang ligner Alternative für Deutschland en af valgets vindere. Det er et parti, som bliver sammenlignet med nazisterne, men som hver femte tysker siger, de vil stemme på. En af forklaringerne på, at AfD er blevet så store, hedder Alice Weidel. Partiets leder og en kvinde, der kan skrive tyskernes historie om. I dag spørger ’Du lytter til Politiken’ Politikens Europa-korrespondent Kjeld Hybel, som bor i Berlin, hvad det er Alice Weidel kan – og hvad hun kan gøre ved Tyskland?See omnystudio.com/listener for privacy information.

Friedrich Merz är mångmiljonären och kristdemokraten som snubblat på den politiska mållinjen flera gånger. Hans ärkefiende Angela Merkel var den första att knuffa undan honom från rampljuset i början på 00-talet. Men efter decennium av förluster är drömmen nära. Nu är han tippad att bli Tysklands nästa förbundskansler. Men mitt under valrörelsen anklagar hans motståndare honom för att "öppna helvetets portar", genom att söka stöd hos högerextrema AFD. Programledare: Linnéa Hjortstam. Med Anna-Lena Laurén, DN:s korrespondent i Tyskland. Producent: Sabina Marmullakaj.

Den tyske valgkamp er i fuld gang og på søndag går vores naboer mod syd til stemmeurnerne. Selvom kulturpolitik normalt ikke er dominerende i den tyske valgkamp, så har højredrejningen og forventningen om AFD's fremgang fået folkekultur og identitetspolitik til at fylde meget. Bookingselskabet Uncover og Kristoffer Hermansen har en drøm om at få flere danske musikere ud på livescener i hele landet. Derfor har de oprettet et alternativt bookingbureau, der skal gøre bookingen af en artist mere demokratisk. Vi taler med Kristoffer og en af artisterne om, hvorfor der er brug for mere gennemsigtighed i musikbranchen. Vært: Jesper Dein.

Han vil gøre noget nyt: Lukke grænserne og stramme udlændingepolitikken. Men det er ikke det eneste. Friedrich Merz, der er favorit som Tysklands næste kansler, åbner for at bruge parlamentsstemmer fra det yderste højre hos AfD. Et parti, der indtil nu har været helt isoleret i tysk politik. Analytiker ved Tænketanken Europa, Mads Jedzini, tegner et portræt af manden, der vil ændre tysk politik og udfordre landets største tabuer. Vært: Anna Ingrisch. Program publiceret i DR Lyd d. 16. februar 2025.

Det er kun to år siden, Tysklands sidste atomkraftværk lukkede ned i byen Neckarwestheim. En by, som siden i næsten 50 år har nydt godt af det tyske atomkrafteventyr. Politikens klimakorrespondent Lea Wind-Friis har gået rundt i gaderne i Neckarwestheim og talt med dem, hvis liv har cirklet omkring det store og nu lukkede kraftværk. For noget ulmer i tysk atomkraft. Var det den rigtige beslutning at slukke reaktorerne, eller skal Tyskland tænde for atomkraften igen?See omnystudio.com/listener for privacy information.

Ugens Radio Information handler om Trumps løfter til Putin, og om valget i Grønland. Vi tegner også et portræt af CDU-formand Friedrich Merz, og så når vi lige omkring en fisket sag herhjemme --- Med Trumps beslutning om at forhandle direkte med Putin om en fredsaftale i Ukraine bør sløret endegyldigt være trukket fra øjnene af europæerne: Det transatlantiske forhold er reduceret til et transaktionelt forhold – og Europa er alene hjemme. Eller som USA's tidligere nationale sikkerhedsrådgiver John Bolton onsdag sagde til amerikansk tv: »De drikker vodka direkte fra flasken i Kreml i aften. Det var en stor dag for Moskva«. Vores europakorrespondent Tore Keller udlægger den nye verdensorden, og hvad den betyder for Europas sikkerhed. Og så skal vi til Tyskland, hvor den 69-årige tyske CDU-formand og kanslerkandidat Friedrich Merz er snublende tæt på en sejr ved valget d. 23 februar. Med skattelettelser og en stram asylpolitik vil han forene Tyskland og igen gøre landet til en af verdens førende industrinationer. Men hvem er denne kontroversielle forretningsmand, som har brudt den såkaldte brandmur i tysk politik og lukket det højrenationale parti AfD ind i varmen? Vores tysklandskorrespondent Nina Branner tegner et portræt. Vi skal også på en godt 3.000 kilometer lang rejse til den fjernere del af Rigsfællesskabet, hvor den grønlandske valgkamp – i skyggen af USA's stigende interesse og en generelt højspændt geopolitisk situation – er i fuld gang. Hvem kæmper om magten? Hvad er på spil? Politisk analytiker Lars Trier Mogensen gør os klogere. Og endelig skal det handle om fisk. For den nye klimaafgift, som danske fiskere har skullet betale siden nytår har – ifølge fiskeriminister Jacob Jensen (V) – ramt fiskeriet så hårdt, at regeringen efter bare en måned har valgt at trække afgiften tilbage. Ifølge ministeren har afgiften medført »en markant nedgang i landinger af fisk i danske havne« – men passer det nu også, eller er det snarere en belejlig fortælling ført frem af fiskerne selv og deres interesseorganisation? Klimamedarbejder Marie Sæhl kigger forbi.

(02:00): Bilangreb mod menneskemængde ryster Tyskland. Medvirkende: Tobias Stern Johansen, Tysklands-korrespondent for Kristeligt Dagblad. (16:00): Trump har varslet stort pressemøde om gengældelsestold: Hvad kom der frem? Medvirkende: Thea Skjærbæk Pedersen, journalist for kongressen.com og bosiddende i Washington DC. (35:00): Provst: Folkekirken er blevet for woke. Medvirkende: Anna Døssing Gunnertoft, provst, Aalborg Vestre Provsti. (40:00): Lidt over en uge til det tyske valg. Hvem ser ud til at løbe med valgsejren? Medvirkende: Nora Sina, uddannet politolog politisk konsulent hos psykiatrifonden og tidligere skribent for mediet Altinget om Tyskland. Værter: Mathias Wissing og Kasper Harboe See omnystudio.com/listener for privacy information.

Et mistrøstigt tysk folk går til valg d. 23.februar. Mistrøstigt, fordi Tysklands økonomiske model er ved at bryde sammen - og der er ikke nogen plan B. Mistrøstigt, fordi den konservative topkandidat CDU-leder Merz har brudt sine løfter og stemt for skrap indvandrerlov med støtte fra højre-ekstreme AfD - for første gang siden anden verdenskrig. Mistrøstigt, fordi 20 års stabilitet risikerer at ende i demokratisk ustabilitet - og et politisk center, der kan krakelere. Deltagere: Nantke Garrelts, Michael Reiter og Jacob Funk Kirkegaard. Vært: Steffen Gram.

Konservative Friedrich Merz er på vej til at blive Tysklands nye leder ved valget 23. februar, men bliver hans regering stærk nok til at sparke gang i EU? Podcasten kridter banen op sammen med Lykke Friis, direktør for Tænketanken Europa.Vært og tilrettelægger: Thomas Lauritzen, Altingets Europa-analytiker.Gæst: Lykke Friis, direktør for Tænketanken Europa.Producer: Clara Vestergaard Lausen, podcastassistent. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I november 1918 kollapsade det kejserliga Tyskland under tyngden av nederlaget i första världskriget. På ruinerna av det gamla riket grundades Weimarrepubliken, en demokrati som utlovade frihet och jämlikhet. Dock präglades dess födelse av kaos och misstro.Versaillesfreden 1919, med sina stränga skadeståndskrav och fastslagande av Tysklands skuld till kriget, förödmjukade en hel nation och lade grunden för politisk extremism. Samtidigt kämpade den nya regeringen med hyperinflation, arbetslöshet och radikala politiska rörelser från både vänster och höger. Det var under dessa förhållanden som Adolf Hitler och nazistpartiet började sin resa mot makten.Detta är det första av två avsnitt av podden Historia Nu om Weimarrepubliken och Adolf Hitlers väg till makten. Programledaren Urban Lindstedt samtalar med professor emeritus Erik Åsard, aktuell med boken Hitlers väg till makten.Weimarrepubliken mötte enorma utmaningar redan från sin början. Versaillesfördragets skadeståndskrav underminerade ekonomin och väckte bitterhet hos tyskarna. Hyperinflationen 1923 raderade många medborgares besparingar och fördjupade misstron mot demokratin. Men Weimarrepubliken uppvisade också av en kulturell rikedom och nya sätt att leva.Den politiska kulturen var präglad av splittring och bristen på brett stöd för det parlamentariska systemet. Avsaknaden av spärrar mot småpartier och oenighet om demokratin i sig gjorde republiken omöjlig att styra. Redan socialdemokraterna började utnyttja undantagslagstiftning att styra via dekret.Och de radikala ytterkanterna – kommunisterna till vänster och de högerextrema nationalisterna – undergrävde systemet med sina konfrontationer.Bild: Philipp Scheidemann talar till en folkmassa från ett fönster i Riksdagshuset den 9 november 1918, dagen efter han utropat den tyska republiken. Wikipedia Bundesarchiv, B 145 Bild-P011502 / CC-BY-SA 3.0, Public Domain.Musik: Deutschlandlied and Sei gesegnet ohne Ende (Polydor 1930) Wikimedia Commons, Public Domain.Lyssna också på Adolf Hitler – Bohemen till makten (1921-1933)Klippare: Emanuel Lehtonen Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Ugens særlige vinterferieudgave af Lykkeberg og Corydon begynder med en overflyvning over verdenssituationen med fem iagttagelser, som de to chefredaktører har gjort sig i den forgangne uge. Nedslagene spænder vidt, fra tidligere statsminister Anders Fogh Rasmussens (V) usædvanlige indrømmelse af en fejl, til klima-, energi- og forsyningsminister Lars Aagaards (M) stille aflysning af stort set alle mål for udbygning af vedvarende energi. Og endelig får vi en mulig forklaring på, hvorfor techgiganterne først allierede sig med de liberale og siden rykkede til højre med Elon Musk som forbillede. Chefredaktørerne når også forbi det kommende tyske valg. Kanslerkandidaten fra CDU, Friedrich Merz, står til at blive Tysklands næste regeringsoverhoved, men det er ikke nødvendigvis, fordi han er enestående. Faktisk, mener Rune Lykkeberg, er Merz blevet kasseret af historien flere gange, men han står tilbage som det eneste gangbare alternativ til AfD og partierne i den nedbrudte lyskrydsregering.  Merz repræsenterer en højredrejning af blandt andet den tyske udlændingepolitik – en højredrejning, som ifølge Lykkeberg kun er mulig, fordi han står på den anden side af den famøse tyske brandmur og kan pege på AfD som det rabiate alternativ til hans pæne, men hårde udlændingepolitik. Alligevel, mener Bjarne Corydon, ender Merz med at blive tvunget til at regere på midten, og det er håbet for en vej ud af Tysklands mange kriser.    

Trump gör sig ovän med allierade och Tyskland går till val med stark vind från höger. Men även andra länder blickar inåt. Hur har åren med frihandel krattat banan för det vi ser nu? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Nya handelstullarUSA införde nya tullar mot Kina i veckan, däremot blåstes tullarna mot Mexiko och Kanada av i sista stund. Men än är sista ordet inte sagt, och frågan är om EU står på tur. America first Den globala världsordningen är inte bara förlegad. Den har blivit ett vapen som används emot oss, säger USAs utrikesminister Marco Rubio, som gjort klart att resten av västvärlden inte längre kan räkna med att USA ställer upp som världspolis och sammanhållande länk.Tysklands ekonomi krymper – och AFD växerFör Tyskland, som hamnat rejält på efterkälken de senaste åren, skulle fler handelshinder slå hårt. Och samtidigt som den ekonomiska krisen djupnat, har polariseringen ökad, och att Trumps nära medarbetare Elon Musk gett sitt stöd till ytterhögerpartiet AFD inför det tyska valet om några veckor har väckt ilska.Programledare och producent:Hanna MalmodinMedverkande och röster i programmet:Fredrik Sjöholm, professor och vd Institutet för NäringslivsforskningDaniel Alling, Tysklandskorrespondent Sveriges RadioMarco Rubio, utrikesminister USADonald Trump, president USAJustin Trudeau, premiärminister KanadaClaudia Sheinbaum, president MexikoKaroline Leavitt, pressekreterare Vita husetMark Rutte, generalsekreterare NATOStephan Müchler, vd Sydsvenska HandelskammarenUrsula von der Leyen, ordf EU-kommissionenOlaf Scholz, förbundskansler TysklandElon Musk, vd Teslaekonomiekotextra@sverigesradio.se

(00:00): LA: Gør det muligt at lave andelsboliger om til ejerlejligheder. Medvirkende: Carl Andersen, Boligordfører for Liberal Alliance. (18:00): Flystyrt ved Washington D.C.: Der ledes stadig efter overlevende. Medvirkende: Jacob Heinel, USA Korrespondent hos Berlingske. (29:00): Har sammenlignet AfD med nazister: Favoritten til det tyske valg kan blive nødt til at samarbejde med dem. Medvirkende: Tobias Stern Johansen, Tysklands-korrespondent for Kristeligt Dagblad. (40:00): Det er fandeme klasse at Københavns Kommune har brugt 900.000 kroner på kunst i 2024. Medvirkende: Mathilde Kastbjerg, medlem af Københavns Borgerrepræsentation og medlem af kultur og fritidsudvalget og Rådet for Visuel Kunst © Værter: Mathias Wissing og Kasper Harboe See omnystudio.com/listener for privacy information.

En av historiens största medieskandaler avslöjas år 2018. Bedragaren är en av Europas mest uppburna journalister. Nya avsnitt från P3 Dokumentär hittar du först i Sveriges Radio Play. 2018 är det gala i Berlin. Deutscher Reporterpreis, ett av Tysklands mest prestigefyllda priser. Stjärnan under kvällen heter Claas Relotius, 33 år gammal och redan först i historien med att kamma hem hela fyra reporterpris på bara fem år. Det ingen i rummet vet är att han bara någon vecka senare kommer att avslöjas som bedragare. Efter en stor utredning av hans arbetsgivare, tidningen Der Spiegel, visar det sig att en majoritet av hans storslagna reportage innehåller lögner och hittepå.Avslöjades av kolleganNär frilansjournalisten Juan Moreno samarbetar med Claas Relotius 2018 börjar han tidigt ana oråd. Scenerna är helt enkelt för bra för att vara sanna. Han bestämmer sig för att granska sin kollega i hemlighet och det han får fram är långt värre, och konstigare, än han hade kunnat ana.Medverkande:Ariel Hauptmeier, initiativtagare till Deutscher Reporterpreis.Juan Moreno, journalist, författare och den som avslöjade Claas Relotius.Michele Anderson, boende i Fergus Falls, som Claas skrev lögner om.Jake Krohn, boende i Fergus Falls, som Claas skrev lögner om.Lina Lund, före detta Berlinkorrespondent på Dagens Nyheter.Asia Haidar, frilansjournalist som jobbat med Claas Relotius.Daniel Puntas Bernet, chefredaktör för tidningen Reportagen och den enda som intervjuat Claas Relotius efter skandalen.En dokumentär av: Freddi Ramel.Producent: Lars Truedson, Tredje Statsmakten Media. Exekutiv producent på Sveriges Radio: Hanna Frelin.Dokumentären är producerad 2024.

Veckopanelen med Elfva Barrio, Lars Leijonborg och Klara Klingspor under ledning av Staffan Dopping. 40 år efter att Catrine da Costa hittades död och styckad har bedömningen att allmänläkaren och obducenten är offer för ett justitiemord tagit över. Men under rättsprocesserna agerade polis, journalister och en växande feministisk rörelse nära nog i enad front mot de två läkarna. Tysklands förra förbundskansler Angela Merkel ångrar ingenting. Klimatminister Romina Pourmokhtari vill förbjuda varuimport från kinesiska Temu och Shein, och Jesus sägs ligga bra till för att bli Årets influencer 2025.

Veckopanelen med Elfva Barrio, Lars Leijonborg och Klara Klingspor under ledning av Staffan Dopping. 40 år efter att Catrine da Costa hittades död och styckad har bedömningen att allmänläkaren och obducenten är offer för ett justitiemord tagit över. Men under rättsprocesserna agerade polis, journalister och en växande feministisk rörelse nära nog i enad front mot de två läkarna. Tysklands förra förbundskansler Angela Merkel ångrar ingenting. Klimatminister Romina Pourmokhtari vill förbjuda varuimport från kinesiska Temu och Shein, och Jesus sägs ligga bra till för att bli Årets influencer 2025.

I Nazityskland växte med tiden en hemlig opposition fram mot diktatorn Adolf Hitler. Den farligaste konspirationen fanns inom krigsmakten Wehrmacht, men flera försök hade gjorts före den 20 juli 1944.Adolf Hitler hade ända sedan kampåren fruktat attentatsförsök och byggde med tiden upp en stark säkerhetsapparat runt sig. Otaliga mordförsök misslyckades på grund av amatörmässig planering eller ren otur.Detta är det första av två avsnitt av podden Historia Nu om mordförsöket på Adolf Hitler den 20 juli 1944. Programledaren Urban Lindstedt samtalar med Ulf Zander, professor i historia vid Lunds universitet, om Operation Valkyria och Claus von Stauffenbergs ideologiska utveckling. Zander är aktuell med boken Attentaten mot Hitler, där han undersöker attentatsmännen och deras inverkan på efterkrigstidens historieskrivning.En centralgestalt i den viktigaste konspirationen mot Adolf Hitler var greve Claus Schenk von Stauffenberg, en tysk aristokrat och överstelöjtnant i den tyska armén. Född 1907 i en adlig, katolsk familj i Bayern utvecklade han tidigt ett starkt band till den tyska nationalismen och militära traditionen. Han inledde sin militära karriär på 1920-talet och steg snabbt i graderna.Trots att han till en början stödde naziregimen blev han alltmer kritisk efter att ha sett krigets brutalitet på nära håll, särskilt på östfronten och nazisternas systematiska folkmord. Under krigets senare år blev Stauffenberg övertygad om att Hitler måste stoppas, inte bara för att rädda Tyskland från förstörelse utan också för att sätta stopp för den nazistiska terrorn.Stauffenberg var en av många inom den tyska militära ledningen som insåg att kriget gick mot ett nederlag och att Hitlers envisa strategi skulle leda till Tysklands totala förstörelse. På östfronten blev han direkt vittne till Hitlers hänsynslösa krigföring och okontrollerade ambitioner. Vid denna tid var även den massiva förföljelsen av judar, homosexuella, romer och politiska motståndare uppenbar för honom. För Stauffenberg var det en moralisk plikt att stoppa Hitler, och han blev central i planeringen av ett mordförsök och en efterföljande statskupp.Konspirationen organiserades av en grupp högre officerare och civila tjänstemän som delade Stauffenbergs övertygelse om att Hitler måste avlägsnas. Bland konspiratörerna fanns generalöverste Ludwig Beck, general Friedrich Olbricht, general Henning von Tresckow och flera andra motståndsmän inom både militära och civila kretsar.Den plan som kom att kallas Operation Valkyria var ursprungligen en nödplan för att mobilisera reservstyrkor och upprätthålla ordning i Tyskland vid en inre kris. Konspiratörerna modifierade denna plan för att snabbt kunna ta kontroll över landet efter Hitlers död. Genom att utnyttja arméns strukturer planerade de att arrestera SS och nazistiska ledare och etablera en ny regeringsmakt som kunde förhandla fred med de allierade.Bild: Claus Schenk von Stauffenberg, ledargestalt i 20 juli-attentatet mot Adolf Hitler 1944. Efter att bomben misslyckades avrättades Stauffenberg och hans medkonspiratörer i Bendlerblock. Wikipedia. Public Domain.Musik: Valkyrians flykt av Richard Wagner, framförd av Philip Wilman, Wikimedia Commons. Creative Commons Attribution 3.0.Klippare: Emanuel Lehtonen Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Novo Nordisk bygger fabrik til 8,5 mia. kr. i Odense. Vestas dropper centralt klimamål. ATP-direktør erkender komplet tab i Northvolt. Dan Jørgesen ser atomkraft som vigtigt for at nå EUs mål. Scholz taber tillidsafstemning. Techaktier slår rekord, men Nvidia falder igen. Vært: Lasse Ladefoged (lala@borsen.dk)

Draghirapporten chockade Europa genom att visa hur framtiden tillhör våra konkurrenter. Sveriges tidigare EU-ambassadör Lars Anell argumenterar i denna essä för att sjukdomen låg tillväxt främst drabbat eurozonen, och att smittspridaren var Tysklands strama budgetpolitik under finanskrisen. Han menar att Draghis föreslagna behandlingsmetod – mer EU och mer ekonomisk styrning från Bryssel – snarare förvärrar problemet. Inläsare: Staffan Dopping

När larmet går att två kablar är av utanför Gotland och Öland är en del snabbt ute och pratar om sabotage och hybridkrig. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. En söndagsmorgon i november börjar skärmarna larma i rött på en övervakningscentral. Det är en fiberkabel mellan Gotland och Litauen som är av. Det dröjer inte länge innan en kabel till går sönder, den här gången utanför Öland.– Då tänkte jag, åh nej, inte igen. Jag kände att nu startar det igen, och det gjorde det verkligen, säger Mattias Fridström på kabelföretaget Aurelion som äger en av de trasiga kablarna. Han har varit i samma situation förra hösten. Då var det flera fiberkablar och gasledningen Balticconnector som alla gick sönder på kort tid. Den gången misstänkte man ett kinesiskt fartyg med kopplingar till Ryssland, Newnew Polarbear. Den här gången misstänker man lastfartyget Yi Peng 3, även det kinesiskt med ryska kopplingar.Men Hans Liwång, professor i försvarssystem på Försvarshögskolan och forskare i marina system på Kungliga tekniska högskolan tycker att man ska vara försiktig med att dra för snabba slutsatser.– Man pratar om två stater, Ryssland och Kina som naturliga att ligga bakom det här. Men vi vet inte alls om det är så. Och det skulle ju faktiskt kunna skapa större oro, oreda och osäkerhet i hur vi ska försöka förstå omvärlden än vad det hjälper oss, att vi tidigt slår fast det där.Ett spindelnät av kablar i Östersjön1858 lade Storbritannien och USA världens första telegrafkabel över Atlanten. Nuförtiden uppskattar man att det finns 1,3 miljoner kilometer internetkabel på världshavens bottnar.– Det är mycket ekonomiska värden som ligger på Östersjöns botten, det är många nationer som har intresse i det. Det är ett spindelnät av kablar i Östersjön därför blir det enkelt och attraktivt att åstadkomma stor skada, säger Paula Wallenburg, chef på första ubåtsflottiljen.Två dagar efter kabelbrotten i Östersjön i november går Tysklands försvarsminister ut och säger att det är sabotage och hybridkrig. I Sverige pågår undersökningen, brottsrubriceringen är sabotage och statsminister Ulf Kristersson har sagt att det kan vara fråga om sabotage.– Vi riskerar att missa viktig information om man direkt på en sabotageförklaring och fokuserar på vem som har gjort det. Det kanske vore rimligt att man istället tänkte att nu ska vi förstå hur det här gick till, säger Hans Liwång.Medverkande:Hans Liwång, professor i försvarssystem på Försvarshögskolan och forskare i marina system på Kungliga tekniska högskolanMattias Fridström, chief evangelist på ArelionPaula Wallenburg, chef över första UbåtsflottiljenJohannes Axelsson, Baltic OffshoreProgramledare: Claes Aronsson och Karin HållstenProducent: Kalle GlasLjud från: Sveriges Radio, National Geographic, Regeringskansliets youtube-kanal, Reuters

30 oktober. Det tyska loket slirar. Vad beror det på? Vad krävs för att utvecklingen ska vända? Och hur ser diskussionen ut i Tyskland? Pontus Nyman, reporter på tidningen Näringslivet, och Anders Ydstedt, rådgivare åt svenska företag som är verksamma i Tyskland, diskuterar med Andreas Ericson.