Podcasts about tysklands

| Expekt er kommerciel partner på programmet | VM står for døren, og Monetos leverer i denne udsendelse hele seks spilforlsag til første gruppespilsrunde ved slutrunden! Du får blandt andet målscorerspil på en af verdens bedste spillere samt en dansk bøddel fra Skotland. Derudover er der spilforslag til både Frankrigs, Tysklands og Brasiliens første kamp. God fornøjelse! Få en måneds gratis adgang til Monetos Plus: https://monetosbetting.dk/kampagne-monetos-giver-gratis-adgang-til-plus-universet/ Vært/ekspert: Mikkel Westermann. Ekspert: Steffen Dam 18+ | stopspillet.dk | udeluk dig selv: ROFUS.nu | Spil ansvarligt

Premiär för VM-kollen med Tysken. I detta avsnitt pratar Keven om Tysklands insats mot Finland (4:0) - utöver det lite snackisar från den tyska fotbollen, bland annat om SportBilds stora enkät med spelarna i Bundesliga med mera. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I ugens Radio Information analyserer vi de historisk lange regeringsforhandlinger, der nu omsider synes at nærme sig en afslutning. Vi diskuterer Tysklands kontroversielle EU-forslag til Ukraine om et 'halvt' medlemskab. Og så diskuterer vi kritikken af kvindesynet i seriesuccesen 'Euphoria'. --- Da Lars Løkke Rasmussen på valgaftenen ankom til Moderaternes valgfest, blev han tiljublet med et hujende kampråb: »Midten, midten, midten. Lars, han går til den.« Men nu tyder meget på, at Lars Løkke alligevel ikke går til midten, men i stedet går til venstre i en S-SF-M-R-regering med Enhedslisten og Alternativet som støttepartier. Og det efterlader ham med et forklaringsproblem. For hvorfor har Moderaterne valgt en regering, der er afhængig af den »yderste venstrefløj«, som de ellers advarede imod? Og hvorfor gik de ikke til blå blok, som lagde op til en mere liberal økonomisk politik? Natalie Barrington Rosendahl og Laura Friis Wang analyserer situationen og de alenlange regeringsforhandlinger, som nu omsider synes at nærme sig en afslutning. Kan man være lidt medlem af EU? Det er et af de store spørgsmål i europæisk politik netop nu. Tysklands kansler Friedrich Merz har foreslået at udsætte et fuldt medlemskab til Ukraine og i stedet give landet status som 'associeret medlem'. Det indebærer sikkerhedsgarantier og en plads ved bordet – men ingen stemmeret. Ideen har vakt vrede i Kyiv, som frygter at blive holdt hen med et EU-medlemskab light. Er Tysklands forslag en gratis omgang, der har til hensigt at parkere Ukraine i venteværelset – eller snarere en reel, pragmatisk løsning for et land i krig? Tysklandskorrespondent Nina Branner udlægger teksten. På mandag har sidste afsnit af HBO's på én gang meget populære og meget kontroversielle tv-serie Euphoria premiere. The Guardian har kaldt den for »manosfærens våde drøm«, og Politiken mener, at serien i sin tredje og sidste sæson rammer »den absolutte bund med sin utilsløret nydelsesfulde svælgen i seksualiseret nedværdigelse af kvinder«. Bodil Skovgaard Nielsen forklarer, hvad det er ved Euphoria, der – mere end andre kulturprodukter – kan sætte sindene i kog.

Tyskland er største favorit til 1. runde af VM Manager, når de skal møde slutrundedebutanterne fra Curacao. Vidførle har derfor inviteret fodboldekspert fra DRsporten og Mediano, Arnela Muminovic i Klubhuset studiet for at finde frem til den tyske start 11'er, og hvilke spillere der er de mest målfarlige. Det er dog ikke kun Arnela Muminovic, der skal hjælpe Vidførle i denne gruppeoptakt. Tidligere landsholdsspiller og fodboldekspert på TV2Sport, Nicolai Boilesen, er også i studiet og skal hjælpe med at sætte det perfekte Gruppeoptakts-fælleshold.See omnystudio.com/listener for privacy information.

Joseph Goebbels stack ut bland de ledande nazisterna genom att vara disputerad och framstå som intellektuell. Han var en övertygad antisemit som avhumaniserade judar och initierade den första stora pogromen i Tredje riket 1938.Som propagandaminister tog Goebbels ett hårt grepp om kulturen i Tredje riket. Samtidigt var majoriteten av de filmer som producerades under hans ledning breda underhållningsfilmer – ett medvetet sätt att normalisera regimen och styra publikens uppmärksamhet. Han var också tidigt skicklig på att utnyttja ett nytt massmedium: radion.I detta andra av två avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Ulf Zander, professor i historia vid Lunds universitet, om Tredje rikets propagandaminister Joseph Goebbels.I oktober 1926 utnämnde Hitler Goebbels till partichef i Berlin. Som gauleiter fick han ett uppdrag som passade hans temperament: storstadens politiska gatukamp. Här finslipade han en metod som känns igen i modern demagogi:Provokation som strategi: skapa konflikter som genererar rubriker.Personfixerad agitation: peka ut syndabockar och “förrädare”.Möten som teater: ljus, symboler, marscher – en känsla av att historien rör sig nu. Nazismens budskap blev inte bara något man hörde; det blev något man upplevde.En central del i Goebbels framgång i Berlin var hans förmåga att förvandla nederlag till heroiska berättelser. När nazisten Horst Wessel, en ung SA-ledare, sköts i januari 1930 och senare avled i februari, insåg Goebbels omedelbart propagandavärdet och gjorde Wessel till martyr. Texten som Wessel skrivit till en äldre melodi blev “Horst-Wessel-Lied”, som därefter blev NSDAP:s partihymn och – efter 1933 – en av Tysklands nationalsånger i praktiken, sida vid sida med “Deutschlandlied”.Genom massmöten i Sportpalast och andra stora arenor utvecklade Goebbels en ny politisk estetik. Han använde dramatiska ljuseffekter, uniformerade vakter, standar och en noggrant planerad koreografi för att skapa en känsla av oövervinnerlig kraft. Under presidentvalskampanjen 1932 organiserade han kampanjen “Hitler över Tyskland”, där Hitler flögs mellan städer för att tala inför enorma publiker på kort tid. Vid maktövertagandet 1933 hade Goebbels gjort Berlin till en scen för nazistiska triumfer.Efter maktövertagandet inrättades 1933 Rikets ministerium för folkupplysning och propaganda, lett av Goebbels. Ministeriet fick ett ovanligt brett grepp om press, radio, film, teater, litteratur, musik och bildkonst – och blev centralt i regimens kulturella likriktning. Goebbels verkliga makt låg inte i att övertyga varje individ, utan i att göra avvikelse dyr och samstämmighet lätt. När alla kanaler låter likadant blir tystnaden det enda motståndet.Goebbels förstod radion som en politisk genväg in i hemmen. Satsningen på billiga massproducerade mottagare – Volksempfänger – gjorde det enklare att samla nationen kring ledarens röst och regimens nyheter. Här finns en mediehistorisk lärdom som återkommer: teknikens räckvidd är politiskt neutral – men användningen är det inte.När diplomaten Ernst vom Rath sköts i Paris den 7 november 1938 och avled den 9 november utnyttjade regimen händelsen propagandistiskt; den upphetsade rapporteringen bidrog till att bana väg för pogromen Kristallnatten (9–10 november).Under kriget fortsatte Goebbels att driva en retorik som band samman “folkets överlevnad” med fiendens eliminering. Propagandan bidrog därmed till den mentala terräng där massmord kunde framstå som “nödvändigt”.Bild: Propagandaminister Joseph Goebbels talar vid ett offentligt framträdande i Nazityskland, Foto: Georg Pahl, CC BY-SA 3.0, via Wikimedia Commons (Bundesarchiv, Bild 102-17049).Musik:‘Horst-Wessel-Lied' (‘Die Fahne hoch'), en nazistisk kampsång använd i NSDAP:s propaganda under 1930–40-talen. dirigenten Carl Woitschach. Källa: Internet Archive. Public Domain.Klippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Willkommen till ett nytt avsnitt av Lunch med Tysken. I detta avsnitt pratar Keven om det senaste från transfermarknaden, Tysklands förmodade elva mot Finland och Nagelsmanns PK. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Det var kanskje litt tidlig å kåre 1860 Münchens Bayern-stunt for årets fanaksjon, for Rot Weiss Essen vil virkelig ha et ord med i laget! Bayern München vinner cupen, fansen vinner kampen mot DFB, Deniz Undav retter blikket mot VM. Vi gratulerer til Paderborn, som på imponerende vis rykker opp til Bundesliga for tredje gang! Metallica besøker Frankfurt, og ærer klubb og by med å synge Tysklands beste fansang, Schwarz-Weiss Wie Schnee.See omnystudio.com/listener for privacy information.

Hva fikk tusenvis av norske kvinner til å slutte opp om Quisling og hans regime? I dette foredraget gir historiker Bodil Stenseth et nytt og urovekkende blikk på et gammelt, men lenge underbelyst tema: den nazistiske kvinnebevegelsen i Norge. I sin nye bok "Kvinnekamp for Quisling" tegner Stenseth et gruppeportrett med ni NS-kvinner som på forskjellig måte hadde viktige roller under okkupasjonen. Flere dem hadde toppverv, enten i Kvinneorganisasjonen eller Kvinnehirden. De var ressurssterke middelklassekvinner, som kjempet for både likestilling og «moderskap». Og de støttet Tysklands krigføring på Østfronten, samtidig som de drev en aggressiv antisemittisk agitasjon.Foredraget ble holdt på Litteraturhuset Fredrikstad 16. april 2026. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Willkommen till ett nytt avsnitt av Lunch med Tysken. I detta avsnitt pratar Keven om Freiburgs historiska Europa League-final som spelas ikväll och de namn som har kommit upp på Tysklands eventuella VM-trupplista. God lyssning! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Sommaren 1943 stod östfronten i ett kritiskt läge. Efter Stalingrad var det tyska fälttåget i Sovjetunionen hårt prövat, men ännu inte krossat. Adolf Hitler ville återta initiativet i ett avgörande slag vid Kursk i södra Ryssland som omfattade två miljoner man och nästan 6000 stridsvagnar.Operation Zitadelle blev historiens största planerade pansaroffensiv, där tiotusentals stridsvagnar, tusentals flygplan och miljoner soldater ställdes mot varandra i en strid som skulle avgöra kriget på östfronten. Trots tysk teknisk förmåga och initial framgång stelnade offensiven mot de sovjetiska försvarslinjerna. När dammet lagt sig hade Nazityskland förlorat sin sista realistiska chans till offensiv seger i öst.I denna teaser av avsnitt av Historia Nu Premium samtalar programledaren Urban Lindstedt med militärhistorikern Anders Frankson. Anders Frankson har bland annat skrivit standardverket Slaget om Kursk : historiens största pansarslag (2002) tillsammans med Niklas Zetterling. Frankson är aktuell med Achtung panzer! Stalingrad och Charkov – två slag som förändrade andra världskriget. Vill du höra hela avsnittet blir du medlem på https://historianu.supercast.com/Slaget vid Kursk var inte bara ett nederlag i markstrid för Nazityskland – det var en strategisk kollaps. Efter juli 1943 skulle Tyskland aldrig mer kunna genomföra en större offensiv på östfronten. Initiativet låg nu hos Röda armén, som metodiskt började pressa tyskarna västerut – hela vägen till Berlin.Den 22 juni 1941 inledde Nazityskland invasionen av Sovjetunionen under kodnamnet Operation Barbarossa. Offensiven förde Wehrmacht djupt in på sovjetiskt territorium, men logistiska problem, det ryska vintervädret och hårt motstånd bromsade framryckningen. Slaget vid Stalingrad (augusti 1942–februari 1943) blev en katastrof för tyskarna och visade att kriget i öst inte längre kunde vinnas snabbt.Trots detta planerade Hitler en ny sommarsatsning år 1943. Målet var att slå ut den utbuktning i frontlinjen runt Kursk och därmed omringa stora delar av Röda armén. Operation Zitadelle var resultatet av en kompromiss mellan fältmarskalk Erich von Mansteins mer försiktiga strategi och Hitlers krav på ett kraftfullt offensivt genombrott. Idén var enkel: Armégrupp Nord skulle anfalla söderifrån och Armégrupp Syd norrifrån och därefter mötas öster om Kursk för att sluta en kniptång runt de sovjetiska styrkorna.Men beslutet att fördröja anfallet för att invänta leveranser av nya tyska vapen som Tiger- och Panther-stridsvagnar gav sovjeterna tid att bygga upp ett omfattande försvar i djupet med lager av minor, skyttegravar, flera motståndslinjer och stora reserver.Bildtext: Sovjetiska soldater från Voronezjfronten genomför en motoffensiv bakom T-34-stridsvagnar vid Prochorovka den 12 juli 1943, under slaget vid Kursk. Slaget vid Kursk är känt som ett av historiens största pansarslag och markerade en vändpunkt på östfronten under andra världskriget. Prochorovka blev särskilt beryktat för de intensiva striderna mellan sovjetiska och tyska pansarförband. Bild: Mil.ru Wikipedia / CC BY 4.0Musik: Red Army 25th Anniversary Song framförs av Röda arméns kör under ledning av A. V. Alexandrov. Sången är ett exempel på patriotisk sovjetisk musik under andra världskriget, där Röda arméns kör spelade en viktig roll i att höja moralen. Kompositören Alexandrov är även känd för att ha skrivit Sovjetunionens nationalsång. Skivan (katalognummer 3005-B, matrisnummer ST-103) spelades in i Sovjetunionen 1943 och digitaliserades av George Blood, L.P. Källhänvisning: Internet Archive, public domain – ingen känd upphovsrätt gäller. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Eller blir det igjen tydelig at Trump "åpenbart ikke har noen strategi", og blir "ydmyket" av Iran, slik Tysklands forbundskansler sa i forrige uke, før han angret seg? Med DNs kommentatorer Sverre Strandhagen og Simen Ekern Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Valdistrikten i Louisiana kan få stora konsekvenser. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Under årtionden har amerikanska politiker arbetat för att vissa valdistrikt har en majoritet av minoritetsväljare för att säkerställa att deras intressen tillvaratas. Detta går emot grundlagen, slår USA:s högsta domstol fast i ett nytt beslut.Historien är tekniskt komplicerad men kan få enorma konsekvenser för kommande val i USA. Trump hyllar beslutet samtidigt som demokraterna beskriver det som högerextremism.Donald Trump och hans utrikesminister Marco Rubio har på olika sätt meddelat att kriget i Iran är över. Rubio gick så långt som att säga att USA nu har uppnått sina mål med insatsen. Har han rätt? Är kriget verkligen över?Vi pratar också om USA:s beslut att plocka hem 5 000 amerikanska soldater från Tyskland efter Donald Trumps bråk med Tysklands förbundskansler Friedrich Merz.Medverkande: Ginna Lindberg och Simon Isaksson, Sveriges Radios USA-korrespondenter samt Roger Wilson, programledare P1 Kultur och tidigare USA-korrespondent.Programledare: Sara StenholmProducent: Viktor Mattsson

I fredags meddelade USA:s försvarsdepartement Pentagon att cirka 5000 amerikanska soldater ska flyttas från Tyskland. Ett besked som kom efter att Tysklands förbundskansler Friedrich Merz kritiserat USA:s krig i Iran. Är beskedet ett första steg mot att USA håller på att överge sina baser i Europa och vad betyder det i så fall för den europeiska försvarsförmågan? Gäst: Katarina Engberg, senior rådgivare vid Sieps, Svenska institutet för europapolitiska studier. Programledare: Jon Andersson.

Trump drar tillbaka 5000 amerikanska soldater från Tyskland och hotar även med nya tullar. Hör om bråket bakom och vad Europa behöver göra nu. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Det var med ett syrligt uttalande om Iran-kriget inför tyska skolelever som Friedrich Merz fick den amerikanska presidenten att ilskna till. Donald Trumps beslut om att dra ner på militär närvaro i Tyskland skickar nu en skarp varning till hela Europa. USA har historiskt haft en långvarig militär närvaro i Europa, med Tyskland som viktig nod. 5000 soldater är bara en liten del, men nu ställs frågor om vad som händer ifall USA fortsätter glesa ut sin närvaro. Samtidigt har Tysklands försvarsmakt nyligen kommit med sin första militära strategi – vad går att utläsa där om alliansen mellan USA och Europa framåt?Nytt tullhot kan bli dubbelsmällTrump hotar också med nya tullar på bilar och lastbilar från EU. Kombinationen av att dra tillbaka soldater och att hota med nya tullar kan bli en dubbelsmäll för Europa. Hör om vägvalen för EU och Nato framåt. Ser vi spiken i kistan för den insmickrande Trump-viskar-diplomatin? Medverkande: Andreas Liljeheden, Brysselkorrespondent. Katarina von Arndt, Tysklandskorrespondent. Björn Fägersten, seniorforskare (UI) och vd Politea.Programledare: Catarina Spåre GustafssonProducent: Therese RosenvingeResearch: Oskar Sellström

Kulturkrockar på resande fot, vinpanik i resväskan och Tysklands sekt-revolution! Ja, Elin har ränt runt i Rheinhessen och vi djupdyker i landets bedårande bubblor, galet bra fynd – och snackar om varför Champagne borde känna sig lite nervösa. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Habermas tankar om kommunikationens betydelse för demokrati har haft stor påverkan både i teori och praktik. Dör idén med honom, när det offentliga samtalet verkar ha brutit samman? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Jürgen Habermas föddes 1929 i Tyskland och kom att bli en del av Tysklands moderna historia och återuppbyggnad och brukar benämnas som Tysklands samvete. Han dog i år 96 år gammal. Upplevelsen av andra världskriget och Förintelsen kom att prägla hans tankar om hur ett samhälle bör konstrueras så att sann demokrati ska råda och alla röster ska bli hörda. Han blev en del av Frankfurtskolans kritiska teori som använde bland andra Marx och Freud för att analysera samhället, men han kom att delvis motsätta sig sina föregångare och hade en mer optimistisk syn på förnuftet och moderniteten.Habermas kanske mest kända teori handlar om samtalets roll. Hans ideal är vad han kallar “kommunikativt handlande”: samtal som syftar till att förstå en annan människa, som bäddar för samförstånd och för att människor ska kunna fungera tillsammans. Med samtalet som grund utvecklade han en modell för demokrati, deliberativ demokrati, där olika synpunkter och argument stöts och blöts i det offentliga samtalet och utmynnar i beslut som alla kan acceptera – idealet är konsensus. Hur står sig idén om det förnuftiga samtalet som demokratins kärna idag när internet, sociala medier och AI spätt på polarisering och misstro mot fakta? Innebär utvecklingen att Habermas idé är överspelad?Medverkande: Eva Erman, professor i politisk filosofi, Anders Burman, professor i idéhistoria och Göran Bolin, professor i medie- och kommunikationsvetenskap. Programledare: Cecilia Strömberg Wallin, producent Marie LiljedahlVeckans tips:Böcker:Tåbb med manifestet - Lars AhlinTuring's Cathedral: The Origins of the Digital Universe - George DysonFilm:Mitt liv som hund - regi Lasse Hallström

En juleaften bryder en af Tysklands mest opsigtsvækkende skandaler ud. Skuespilleren Collien Ulmen-Fernandes anklager sin eksmand, Christian Ulmen, for at stå bag år med brutal, AI-skabt sexvideo-chikane. Men historien rammer noget større: En ny virkelighed, hvor teknologi gør digital vold både nemmere at lave, men sværere at stoppe. Genstart fortæller i dag historien med skuespiller Mette Lysdahl. Vært: Simon Stefanski. Program publiceret i DR Lyd d. 15. april 2026.

1937 publicerades Heinz Guderians bok Achtung – Panzer! Den sammanfattade hans syn på pansarkrigföring – och få militärteoretiska verk har blivit lika legendariska.Guderians tankar kom att få stor betydelse för hur den tyska armén under andra världskriget använde pansar på ett sätt som var både nydanande och effektivt. När Nazityskland gick i krig 1939 hade landet byggt upp ett antal pansardivisioner som blev en av de viktigaste orsakerna till de tidiga framgångarna.I detta avsnitt av Militärhistoriepodden diskuterar Martin Hårdstedt och Peter Bennesved Guderians karriär som officer i den tyska krigsmakten under en minst sagt dramatisk period i Europas historia. Det handlar om två världskrig – och två tyska nederlag.Guderians idéer, som kommer till uttryck i Achtung – Panzer!, bygger på en systematisk inläsning av litteratur, bland annat ögonvittnesskildringar från deltagare i första världskriget. Det som kanske är mest slående med boken är hans öppenhet för nytänkande. Han tar till sig brittiska och franska erfarenheter och värderar dem högt. Samtidigt är han kritisk mot tyskarnas sätt att använda pansar i första världskriget. På så sätt framstår han som en typisk representant för den bildade och skolade preussiske officeren. Han ser stridsvagnens potential: att skapa genombrott och bryta den statiska krigföring som dominerade första världskriget, åtminstone på västfronten.Att Guderians idéer fick ett så stort inflytande berodde på flera faktorer – inte minst att han hade mentorer bland sina överordnade som såg hans potential. Trots det kom faktiskt inte alla hans visioner att förverkligas. Antalet pansardivisioner i den tyska krigsmakten översteg i princip aldrig mer än omkring en tiondel av alla divisioner. Den högsta ledningen tog aldrig riktigt steget fullt ut i linje med Guderians tänkande. Det fanns också en skepsis – ibland ren ängslighet – från högkvarterets sida, till och med under genombrottet vid floden Meuse i maj 1940 under fälttåget i Frankrike. Gick det för fort för pansardivisionerna? Riskerade de att bli isolerade? Hann infanteriet med? Hann artilleriet med?Det är viktigt att förstå att pansarkrigföring inte bara handlade om att samla stridsvagnar i egna divisioner. Pansardivisionernas framgångar var ett resultat av ett taktiskt och operativt koncept som omfattade uppdragstaktik, samverkan med flyg och motoriserat infanteri samt en rörlig ledning och logistik. Pansardivisionerna i sig hade aldrig fått den betydelse de faktiskt fick utan den tyska taktiska och operativa rörligheten. Och det fanns befälhavare – som Guderian och Rommel – som förstod hur pansarvapnets potential kunde utnyttjas i praktiken.Bild: Generaloberst Heinz Guderian på östfronten sommaren 1941. Han var en central teoretiker bakom Tysklands snabba pansarkrigföring. Hans idéer om pansarkoncentration och samverkan fick stor betydelse i krigets inledning. Foto: Ludwig Knobloch/Bundesarchiv, Bild 101I-139-1112-17. Wikimedia Commons, Licens: CC BY-SA 3.0 DE. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Willkommen!I det här avsnittet av Lunch med Tysken pratar Keven om:Tysklands insats mot GhanaLennart Karls briljansKonflikten (?)Anfallaren som Tyskland, Argentina och Italien vill hamed mera. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Igor Tudor fick till slut sparken efter bara 44 dagar som tränare för Spurs. Vem är bästa alternativet att ersätta honom? Roberto De Zerbi ryktas vara huvudkandidat men samtidigt ryktas supportergrupper sätta sig emot tillsättningen av italienaren. Allt inför Sverige-Polen - vem ska starta istället för skadade Hien? Hur mycket bör Potter anpassa sin startelva till Polen och hur ska Sverige hantera Lewandowski? Dessutom allt det senaste från landslagsuppehållet - Raphinha skadad och väntas vara borta minst 5 veckor, hur påverkar det Barcas kvartsfinal-möte i CL med Atletico Madrid? Är Edin Dzeko den mest underskattade anfallaren någonsin? Tysklands målvaktsproblem inför VM och Lukakus strejk från både Belgien och Napoli.Programledare: Fabian NorlundExperter: Leonard Jägerskiöld Velander & Anel AvdićViva Fotboll görs i samarbete med ATG:Gå med i Viva Fotbolls Tillsammanslag på ATG, där vi varje helg skickar in en välkalibrerad Big 9-kupong där vi försöker fälla någon av dom stora favoriterna för att stå där med miljongarantin på ensam vinnare med 9 rätt. Här har ni laget: https://www.atg.se/tillsammans/inbjudan/XKZI-CGTW-319315/tDhBPMy5pbFG8uzq%3AaJrSG_tO82Uf1mO6Zm4Fpw%3A7b2V4nqE-g4m1k4fuwZJ3VAKVv-2dCMKgw?gameId=BIG9_2025-08-23_725344240_2060735806Du hittar alltid dom senaste tripplarna, andelarna, Big 9 och annat från oss på https://www.atg.se/tutto/18+ Regler & villkor gäller. Stödlinjen.seI samarbete med TV4 Play:Unikt erbjudande ger dig som lyssnare möjligheten att ta del av ännu en spännande säsong av La Liga och Serie A hos TV4 Play, paketet TV4 Play Sport för enbart 174 kr/mån i 6 månader. Utöver det serier, film, tennis, rally, hästhoppning och mycket annat.Följ länken för att ta del av erbjudandet: https://www.tv4play.se/kampanj/vivaKontakta redaktionen: linus@k26media.seVill ditt företag samarbeta med Viva fotboll? samarbete@tutto.seSociala Medier:Instagram - Viva_fotbollTwitter - VivafotbollTikTok - Vivafotboll#vivafotboll TIDSKODER:00:00 Börjar strax00:00 Intro02:30 Tudor får sparken av Spurs19:00 Inför Sverige-Polen35:30 Resten från landslagsuppehållet49:30 Volleyboll Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I det här avsnittet pratar Filip och Keven om Tysklands match mot Schweiz ikväll fredag den 27 mars och hur de skulle vilja utforma Tysklands VM-trupp i dagsläget. God lyssning! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Willkommen till Lunch med Tysken!I det här avsnittet pratar Keven om Tysklands insats mot Schweiz, det som stack ut både positivt och negativt med mera. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Willkommen till ett nytt avsnitt av Lunch med Tysken!I detta avsnitt pratar Keven om:Tysklands eventuella elva med dagens truppSenaste från silly seasonmed mera. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Wien kring sekelskiftet 1900 var en stad där framtiden tycktes födas varje kväll på caféerna och varje morgon på boulevarderna. Här rörde sig unga Stefan Zweig och Adolf Hitler i samma kejsarstad, men i helt olika världar. Den ene drogs mot litteraturen, idéerna och Europas löfte. Den andre mot bitterheten, misslyckandena och de mörka strömningar som redan fanns i stadens politiska liv.I veckans avsnitt följer vi två unga österrikare i modernitetens kanske mest laddade huvudstad. Det blir ett avsnitt om klass, konst, utbildning, drömmar, nederlag och om Wien som platsen där både humanism och hat kunde växa ur samma jord. Vad var det egentligen de tog med sig därifrån?--Läslista:Bullock, Alan, Hitler: en studie i tyranni, [Ny utg.], Rabén Prisma, Stockholm, 1995Fest, Joachim, Hitler: en biografi. D. 1 Från ett liv utan mål till kampens tid, Fischer & Co, Stockholm, 2014Hamann, Brigitte, Hitler's Vienna: a dictator's apprenticeship, Oxford University Press, New York, 1999Liljegren, Bengt, Adolf Hitler, Historiska media, Lund, 2008Prochnik, George, Stefan Zweig vid världens ände: [biografi om en exil], Atlantis, Stockholm, 2015Shirer, William L., Det tredje rikets uppgång och fall: det nazistiska Tysklands historia, [Ny utg.], Forum, Stockholm, 1984Zweig, Stefan, Världen av i går: en europés minnen, [Ny utg.], Ersatz, Stockholm, 2011 Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Spaniens kritik mot kriget i Iran skiljer sig från andra ledares balansgång och får Trump att se rött. Samtidigt bävar EU för en ny energikris. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Kriget i Mellanöstern gör Europas relation till USA mer laddad. Donald Trumps beska utspel om att stoppa all handel med Spanien och den syrliga kommentaren att Storbritanniens Keir Starmer ”inte är någon Churchill”, väcker reaktioner. Europas linjer går isär när Spaniens Pedro Sanchez sätter hårt mot hårt medan Keir Starmer har en linje om kriget som uppfattas mer luddig. Samtidigt som Tysklands förbundskansler Friedrich Merz får kritik för att inte ha markerat hårdare mot Trump vid deras möte i Vita huset förra veckan.Risken för ny energikris stressar EuropaStoppet i Hormuzsundet och krigets inverkan på energimarknaden ökar nervositeten i Europa. Runt köksbord i Tyskland, Storbritannien och Spanien finns en oro för ökade energi- och levnadskostnader. Hur sårbart är Europa för oljepriser som åker berg- och dalbana och för avbrott i leveranser? Hör om EU:s lärdomar från 2022 och hur väl rustat Europa är den här gången.Medverkande: Andreas Liljeheden, EU-korrespondent i Strasbourg. Cecilia Blomberg, Sydeuropakorrespondent. Nina Benner, korrespondent StorbritannienKatarina von Arndt, Tysklandskorrespondent.Programledare: Catarina Spåre GustafssonProducent: Therese RosenvingeTekniker: Olof Sjöström

Kriget i Iran har pågått i över en vecka och nu har hundratusentals människor flytt från sina hem. Tysklands förbundskansler Merz varnar för flyktingvåg, andra oroar sig för ökad terror i världen. Vad får bombningarna i Iran och i Gulfstaterna för följder? I Slaget möts terrorforskaren Magnus Ranstorp och direktören för Finlands Mellanösterninstitut Susanne Dahlgren. Maria Nylund leder ordet. E-post: slaget@yle.fi

Ukens barmeny: Kjernekraften er historie, vind og sol leverer over halvparten av strømmen, industrien er urolig og Tyskland nekter fortsatt å dele opp landet i flere strømprisområder. Vi har fått besøk av Eirin Becker fra DENA, som tar oss gjennom status i Europas største kraftsystem: Hva har fungert? Hva er blitt dyrere enn planlagt? Og hva betyr det at den nye regjeringen vil ha mer marked og fleksibilitet?

Willkommen till ett specialavsnitt av Lunch med Tyskan! Det är torsdagen den 22 januari och vi gör en djupdykning i siffrorna bakom den tyska fotbollen. Vi analyserar läget i Europa och kollar in vilka klubbar som tjänar mest pengar.I dagens avsnitt diskuterar vi bland annat:Tysklands status i EuropaKlubbarnas rankingFootball Money League Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Grønland er hastigt ved at blive genstand for en sikkerhedspolitisk krise over Atlanten. Efter en uge med dramatisk ordstrid mellem USA og Danmark dykker Thomas og Rikke ned under overfladen på de europæiske reaktioner og ser på, hvad der sker i EU og Nato.Vært og tilrettelægger: Thomas Lauritzen, Altingets Europa-analytikerMedvært: Rikke Albrechtsen, Altingets EU-redaktørHør også: Statsminister Mette Frederiksen (S), USA's præsident Donald Trump, vicestabschef Stephen Miller, Louisianas guvernør Jeff Landry, Storbritanniens udenrigsminister Yvette Cooper, Tysklands udenrigsminister Johann Wadephul, EU-parlamentariker Anders Vistisen (DF), og Nigel Farage, partileder for Reform UKProducer: Camille Marie Guerry, podcastassistent Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Europas statsledere møtes i Brussel for å finne penger til Ukraina.Nøkkelen er russiske formuer i Belgia, men saken er vanskelig. Så vanskelig at den er en skjebnedag for hele unionen, sier Tysklands forbundskansler. I Norge har Jonas Gahr Støre lagt frem en plan for landet. Med Simen Ekern og Frithjof Jacobsen fra DN. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Samtidigt som Europas ledare åker till Kina och ber om hjälp med Ukraina så stärks Pekings armkrok med Moskva. Vad är Kinas syn på kriget i Ukraina? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Både Frankrikes president och Tysklands utrikesminister har nyligen besökt Kina för att få Pekings hjälp att påverka Ryssland gällande kriget i Ukraina. Båda dessa möten gick så där för européerna. Istället för konstruktiva samtal om Ukraina möttes gästerna av den kinesiska regimens föreläsningar om Taiwan och Kinas infekterade läge med Japan. Wang Yi, Pekings utrikesnestor, besökte också Moskva samtidigt som de amerikanska sändebuden var där för att mäkla fred i kriget i Ukraina. Och Wang Yi fick ett betydligt bekvämare mottagande än amerikanerna. Vad säger det om relationen mellan Kina och Ryssland. Hur hänger kinesernas syn på kriget i Ukraina ihop med deras ambitioner för Taiwan? Använder Peking kriget i Ukraina för stärka den egna maktsfären i Östasien, och är det här bevis på att Kina och Ryssland gemensamt strävar efter en ny multipolär världsordning?Medverkande: Moa Kärnstrand, Kinakorrespondent. Hanna Sahlberg, Kinareporter. Fredrik Wadström, Rysslandskorrespondent.Programledare: Björn DjurbergProducent: Mattias Dellert

Under första världskriget utvecklades luftkriget från att mindre jaktplan duellerade i luften till att omfatta bombningar av civilbefolkningen. Den första blitzen genomfördes med zeppelinare, och huvudmålet för det tyska bombkriget blev London, som utsattes för sin första flygräd i maj 1915.Första världskriget var det första totala kriget, där civila betraktades som legitima mål eftersom de utgjorde en del av krigets resurser. I den inledande blitzen mot London släppte tyska luftskepp, kapabla att bära flera ton bomber, sin last från hög höjd. Senare sattes även bombflygplan in mot Storbritannien.I reprisen av avsnitt 30 av podcasten Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Marco Smedberg, militärhistoriker, pansarofficer och ledamot av Kungliga Krigsvetenskapsakademien. Han är författare till standardverket Första världskriget (Historiska Media, 2014).Redan 1911 hade världens första flygbomb fällts från ett italienskt plan under ett anfall mot turkiska trupper i Libyen – en aktion som framgångsrikt spred panik bland fienden. När världskriget bröt ut 1914 hade det gått drygt tio år sedan bröderna Wrights första flygning i december 1903.I krigets början användes flyg främst för spaning, en uppgift som blev allt viktigare i takt med att kavalleriet förlorade sin roll i skyttegravskriget. Piloter började även fälla bomber och handgranater mot militära mål. Bombflyget utvecklades parallellt med jaktflyget. Från tysk sida användes zeppelinare huvudsakligen för bombningar mot London.Det första kända bombanfallet mot civila inträffade den 6 augusti 1914, då en tysk zeppelinare av misstag träffade civila mål i Liège, Belgien, och nio människor dödades. Natten mellan den 19 och 20 januari 1915 fällde två zeppelinare över ett ton bomber mot brittiska hamnstäder. Fyra personer dödades, sexton skadades, och de materiella skadorna uppgick till 7 740 pund.Den första bomben över London föll den 31 maj 1915. Under de omkring 50 zeppelinräder som genomfördes mellan 1915 och 1918 dödades cirka 550 civila. Totalt deltog 115 tyska luftskepp i bombuppdrag under kriget. Både Tyskland och Storbritannien utvecklade efterhand specialbyggda bombplan, men dessa användes främst i taktiska syften nära fronten.Mot slutet av kriget började Storbritannien utveckla en strategisk doktrin för luftangrepp på djupet, riktade mot motståndarens krigsindustri. Brittiska flyganfall mot krigsmaterialfabriker i Essen 1918 blev snarare ett förebud om framtidens bombkrig än en avgörande faktor i Tysklands nederlag. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

De tyske justisministerne bøyer av for presset, tiltakene mot fri tribunekultur er kastet overbord. Hamburger Sport-Verein ender en berg og dalbane av en uke med yogamål, og Youssef Poulsen får endelig oppleve hvor gøy fotball kan være. Magdeburg ender i vollgraven i Berlin. Sandro Wagner blir for fargerik for Tysklands gråeste lag, drømmestarten i Augsburg blir til mareritt for alle. Dortmund og Ruhr er klar for både Eivind, Runar og noen tusen bodøværinger!See omnystudio.com/listener for privacy information.

Hertha Berlin er på ekte historiske. Asbjørn forklarer hvorfor Olympiastadion aldri har vært bedre beskyttet. Dominik Kohr forsvarer kallenavnet Hard-Kohr, slakteren fra Mainz får fortjent sitt niende røde kort i Bundesliga. Heidenheim og Hansa Rostock havner kanskje i retten, da må Tysklands nye Albert Einstein avgjøre kampen om tre bokstaver. Borussia Dortmund prøver å ikke være sitt gamle, vaklende seg, Deniz Undav har andre planer.See omnystudio.com/listener for privacy information.

Sam Altman åbner nu for erotik i ChatGPT - en dør, der ellers var lukket pga. sikkerhed. Verdens mest magtfulde AI skal nu kunne flirte, forføre - og måske endda generere porno. Men hvordan er det nu lige det hjælper os på vej mod den superintelligens, der kan kurere kræft, som Altman har lovet os? Vi vender Tysklands nein danke, der får regeringens omstridte EU-forslag om "chatkontrol" til at vakle. Vi ser også på et lignende filter, der skulle stoppe svindel-SMS'er - men som endte med, at medarbejdere hos teleselskaberne læste med i uskyldige beskeder. Journalist Mads Lorenzen fra Ingeniøren kigger forbi. Og så vil Donald Trump bygge en balsal i Det Hvide Hus - og techgiganterne står klar med checkhæftet. Værter: Marcel Mirzaei-Fard, techanalytiker og vært, og Henrik Moltke, DRs techkorrespondent.

Den 25 december år 800 kröntes frankerkungen Karl till kejsare i Peterskyrkan i Rom. Händelsen fick enorm historisk betydelse och betraktas ofta som startpunkten för Västeuropas medeltida politiska utveckling. Karl blev Karl den store – Carolus Magnus – och räknas som nummer ett i både Tysklands och Frankrikes regentlängder. I flera östeuropeiska språk har hans namn till och med blivit synonymt med ordet för "kung".Men vem var Karl den store, och varför fick just hans regeringstid sådan genomslagskraft? Varför kallas han ibland för ”Europas fader”? Historien om Karl är både dramatisk och blodig – fylld av militära kampanjer, tvångskristnande, upprorsbekämpning och diplomatiskt spel. Hans imperium sträckte sig från Baskien och Aragonien i väster till Ungern och Kroatien i öster.I detta är en repris av aHarrisons dramatiska historia samtalar Dick Harrison, professor i historia vid Lunds universitet, med fackboksförfattaren Katarina Harrison Lindbergh om Karl den store och hans värld.Det är också berättelsen om en man vi vet ovanligt mycket om. Inte nog med att hans kvarlevor bevaras i Aachens domkyrka – vi har även samtida vittnesskildringar som beskriver hur han klädde sig, lyssnade på hjältesagor, övade kalligrafi, jagade, åt och drack samt uppfostrade en stor familj. Ingen annan individ från den tidiga medeltiden kommer oss så kusligt nära.Klippning: Aron Schuurman Producent: Urban Lindstedt Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I ett friskt samhälle växer välstånd och trygghet. I ett sjukt samhälle växer mängden lagar och den artificiella värdegrunden som en cancer.0:00:55 Inledning 0:03:40 Jimmienationalism - igen0:09:05 Weimers ger allt mot muslimska kläder i EU0:10:50 Äntligen rättvisa! Moms på parkeringsplatser0:18:05 Holodomor och andra folkmord0:21:35 Filmen Defamation0:27:45 Tysklands enorma klimatstöd till fattiga barnen0:30:05 Krig går på diesel0:35:55 Exponentiell värdegrundstillväxt0:45:55 Land ska med lag strypas Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Under hösten 1914 gjorde ubåtarna en spektakulär entré i första världskrigets sjökrigföring. Tysklands sänkning av tre brittiska kryssare utanför Nederländerna i september 1914 blev ett tecken på vad som komma skulle, och snabbt drog Royal Navy öronen åt sig. Tekniskt sett såg det ut som om ubåtar kunde krossa brittisk dominans till havs på ett enda slag – om omständigheterna var rätt.I dagens avsnitt av Militärhistoriepodden diskuterar idéhistorikern Peter Bennesved och professorn i historia Martin Hårdstedt första världskrigets ubåtskrig.Delvis hade flottan rätt i sin oro. Introduktionen av ubåtar i krig var avgörande för utvecklingen till sjöss under de följande åren – men kanske inte på det sätt som de strategiska tänkarna först föreställde sig. Rädslan för torpedsprängningar gjorde att amiralerna avstod från riskfyllda sjöstrider. Denna försiktighet blev så småningom ett problem, särskilt för Tyskland, eftersom den undergrävde möjligheten till ett avgörande flottmöte mellan parterna.Som svar utvecklade tyskarna en ny strategi: att använda ubåtar mot civila handelsfartyg för att blockera leveranser till de brittiska öarna. Så föddes det oinskränkta ubåtskriget, vilket till sist skulle få ödesdigra konsekvenser för krigets gång.Under 1915 gjorde teknikerna och befälen misstag, men lärde sig fort – 1916 sänktes stora mängder handelsfartyg på väg till Storbritannien. Problemet var bara att mycket av lasten kom från USA. Den amerikanska presidentadministrationen under Woodrow Wilson växte snabbt missnöjd med utvecklingen. Dessutom sänktes civila passagerarfartyg, med många dödsoffer som följd – vilket till sist bidrog till att USA förklarade krig mot Tyskland. Så trots att den tyska ubåtsstrategin till en början var framgångsrik blev den samtidigt en av huvudorsakerna till Tysklands nederlag.Bildtext: Besättningen på en tysk ubåt av UC-1-klass står på däck under Första världskriget. Dessa ubåtar, introducerade 1915, användes främst för att lägga ut minor och kunde bära upp till tolv stycken. Deras relativt lilla storlek gjorde dem svåra att upptäcka, vilket ökade deras effektivitet i undervattenskrigföring. Mellan februari och april 1917 sänkte tyska ubåtar 1 845 000 ton allierat och neutralt tonnage. UC-1-klassen spelade en strategisk roll i Tysklands marina krigföring, särskilt genom att hota handelsrutter. Fotograf: Okänd / IWM Collections, IWM Photo No.: Q 20220Källa: Wikimedia Commons / Imperial War MuseumsUpphovsrätt: Public Domain (fotografi taget före 1 juni 1957, brittisk kronupphovsrätt har löpt ut)Klippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Trods virkelig fine anmeldelser af Knud Romers roman 'Den der blinker er bange for døden', og at romanen blev tildelt De Gyldne Laurbær, så hæfter han sig kun ved de negative. Min bog var et mesterværk, og den blev misforstået, fortæller Knud Romer i dette kapitel. Han mener bogen burde have været læst som en elegi over hans tyske barndom, hans mors historie, hans mormors historie og Tysklands historie. Først da bogen udkommer på Insel Verlag, er hans lykke gjort. Men kun for kort stund. For igen er der malurt i bægeret.See omnystudio.com/listener for privacy information.

Beskrivningarna av helgens jättedemonstration i London går isär. Ett år kvar till valet: Så kan V och C finna gemensam mark. Ny skräll för Afd i Tysklands största delstat. Och världens första AI-genererade minister utsedd.

Ørsted-aktierne bløder, og synderen er et vindmølleprojekt ved Rhode Island i USA. For tre år siden var DF i krise. Nu er de til et ret vildt comeback. Er det Messerschmidt-effekten? Den tyske kansler har for alvor slået sig fast på den udenrigspolitiske scene. Men hjemme i Tyskland er han ret så upopulær. Vært: Amalie Schroll Munk. Medvirkende: Jakob Ussing, DRs erhvervskorrespondent. Mads Jedzini, analytiker ved tænketanken Europa. Jens Ringberg, DRs politiske analytiker.

Förra mötet mellan USA:s president Donald Trump och Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj blev ett fiasko, men i måndags var det dags för ett nytt – och den här gången var stämningen en annan. Zelenskyj hade med sig en hel delegation med europeiska ledare, däribland EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen och Tysklands förbundskansler Friedrich Merz, och hoppades få med sig tydliga resultat i en väg mot fred i Ukraina. Men hur gick det egentligen? Vad fick Zelenskyj för besked? Vad kommer Trumps möte med Putin i fredags att få för konsekvenser? Och är vi närmare ett slut på kriget? Gäst: Niclas Vent, reporter på Aftonbladet med fokus på säkerhetsfrågor. Programledare och producent: Olivia Svenson. Kontakt: podcast@aftonbladet.se

Han är den polariserande politikern som nu ska ena sitt parti, sitt land och helst även hela EU. Hör Europapoddens sommarserie om personerna som format och formar vår kontinent. Idag om Tysklands nya förbundskansler Friedrich Merz. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Idag den 7 maj är det 80 år sedan general Alfred Jodl undertecknade Tysklands kapitulation. Den 8 maj underteckade även Wilhelm Keitel kapitulationen inför ryssarna och denna dag blev känd som "Victory in Europe". Det hela firades stort och glatt, vi tar därmed fram vårat tio år gamla avsnitt nr 55 från 2015 som kom i samband med 70-årsjubileet och återhör det. Lyssna på våra avsnitt fritt från reklam: https://plus.acast.com/s/historiepodden. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Historiskt bakslag för Friedrich Merz när han skulle godkännas som Tysklands nya förbundskansler. Dessutom Ukrainas mineralavtal med USA som blir ett strategiskt dilemma för Europa. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Ukrainas mineralavtal med USA kan ge amerikanerna nya och större incitament att fortsätta vara engagerade för säkerheten i Europa. Men det finns osäkerheter om vad avtalet innebär i praktiken och uppgörelsen mellan Kiev och Washington visar hur Europa kan bli en arena för stormakternas jakt på strategiska kritiska råvaror. Även för EU är naturtillgångarna av stor strategisk vikt och Bryssel vill sedan tidigare minska unionens beroende av Kina när det gäller mineraler och sällsynta metaller. Hur påverkas Europas långsiktiga möjligheter att bli mer självförsörjande av det aktuella avtalet? Och påverkas Ukrainas närmande till EU av uppgörelsen med Trump-administrationen?Medverkande: Daniel Alling, Berlinkorrespondent. Andreas Liljeheden, Brysselkorrespondent. Niklas Rossbach, forskare vid Försvarshögskolan och Utrikespolitiska institutet.Programledare: Parisa HöglundProducent: Therese Rosenvinge

Hon föddes in i politiken, blev kritiserad som Tysklands första kvinnliga försvarsminister och är nu den man ringer om man vill tala med Europa. Nya avsnitt från P3 ID hittar du först i Sveriges Radio Play. 2019 utsågs Ursula von der Leyen till EU-kommisionens ordförande, den första kvinnan någonsin på EU:s tyngsta post. När hon nominerades var det en överraskning, och väckte en del kritik, men sedan dess har hon tagit EU-länderna genom kris efter kris, och blivit en alltmer självklar ledargestalt för unionen. Tre år i rad har affärstidningen Forbes utsett von der Leyen till världens mäktigaste kvinna, och nu står hon inför sin tuffaste utmaning hittills: Att leda Europa i det nya, skakiga världsläget.Hör hennes före detta kollega och tidigare EU-kommissionär Ylva Johansson, Dagens Nyheters EU-korrespondent Lina Lund och Sveriges Radios Tysklandskorrespondent Daniel Alling.Avsnittet gjordes våren 2025 av Dist.Programledare och producent: Vendela LundbergAvsnittsmakare och reporter: Sally HenrikssonSlutmix: Fredrik NilssonLjudklippen kommer från Sveriges Radio, The Telegraph, Europeiska kommisionens hemsida och Youtubekanal, CNBC, NDR, AP och BBC.

EU-Kommissionen er netop fremkommet med et forslag, der vil skabe et juridisk fundament for, at europæiske lande kan etablere såkaldte "return-hubs" i tredjelande for afviste asylansøgere. Hvis forslaget bliver vedtaget i parlamentet, vil det blive muligt for europæiske lande at udvise de mindst 400.000 afviste asylansøgere, der opholder sig på kontinentet. Flygtninge- og migrantområdet har i årevis opdelt Vesten i to stadig mere radikale fløje, og aldrig har splittelsen været tydeligere end i dag. AfD er Tysklands næststørste parti, og på sikkerhedskonferencen i München gjorde JD Vance det klart, at USA's regering står på den yderste højrefløjs side i Europa. Mette Frederiksen var ikke sen til at give Vance ret i, at migration er Europas største udfordring - dog for nuværende overgået af Rusland. I Udsyn i dag vil vi, sammen med Andreas Kamm, tidligere generalsekretær for Dansk Flygtningehjælp og nuværende forperson for Institut for Menneskerettigheders bestyrelse, forsøge at udfolde, hvordan return-hubs konkret kunne se ud, og om den slags projekter overhovedet er mulige, når de rammer verdens komplicerede virkelighed. Vært: Kaspar Colling Nielsen.

Må man nu ikke få en stor kop tår-kaffe?, dagen derpå for det tyske valg, skud ud til Mirco på News, Tysklands befolkning er såååå gamle, en AfD-politisk playbook, Statsministeren på fast jord i Ukraine. faktuelt forkerte udmeldinger fra Trump, lynoprustning er ugens ord, Peter Viggo er hidkaldt til studiet, historien om Donald Trump som russisk KGB-agent, meld lige ind i DM'eren, hvis du har arbejdet for noget spion-værk, fyr en general i militæret eller to, en asteroide på vej mod Jorden, pavens nyrer er stået af, og lev for evigt, regeringen i mindretal og ugens-Karin, Mads Fuglede kan vælte det hele efter barsel, Moesgaard melder ind med en invitation, Odderne er tilbage på Lolland-Falster, alle er bange for ulven, og skyd dem nu bare og de kinesiske droner flyver over Danmark.Få 30 dages gratis prøveperiode (kan kun benyttes af nye Podimo-abonnenter): https://go.podimo.com/dk/hgdg (79 kroner herefter)Eller få 3 mdr. med 50% rabat (kan bruges af tidligere Podimo-abonnenter): https://go.podimo.com/dk/hgdgtilbud (79 kroner herefter) Værter: Esben Bjerre & Peter Falktoft Redigering: PodAmokKlip: PodAmokMusik: Her Går Det GodtInstagram: @hergaardetgodt @Peterfalktoft @Esbenbjerre

Det er ikke, fordi det skorter på negative overskrifter om Tyskland op til valget på søndag. Med historier om uhyggelige terrorhandlinger, faretruende lav produktivitet og radikal højreekstremisme er det, som om Tyskland er blevet billedet på Europas samlede elendighed. Christian Lindner, formand for det liberale parti FDP, beskrev da også for nylig Tyskland som en træt mand, der bare gerne vil have en kop kaffe. Tyskland - den største økonomi på kontinentet, Europas vækstmotor og EU's naturlige centrum - er i dyb krise. Lederen af CDU og den sandsynlige kommende kansler, Friedrich Merz, udtalte til The Economist forleden, at "selve Tysklands forretningsmodel er gået i stykker". For USA leverer ikke længere sikkerheden, den billige gas fra Rusland er væk, og i Kina producerer de ikke bare billigere, men bedre elbiler. Samtidig ser AfD, som ingen af de andre partier vil samarbejde med, ud til at få over 20 procent af stemmerne. I Udsyn i dag vil vi sammen med analytiker hos DIIS, Alberte Bové Rud, forsøge at blive lidt klogere på de udfordringer, Tyskland står overfor, og hvad der egentlig er på spil, når et splittet Tyskland skal stemme til forbundsvalget. Vært: Kaspar Colling Nielsen.