POPULARITY
Categories
Anja Huwe växte upp i ett välbärgat hem utanför Hamburg. Hon övervägde en karriär som makeupmodell innan hon hörde The Adverts låt "Bored teenagers" och blev punkare. Tillsammans med fyra andra unga kvinnor bildade hon gruppen Xmal Deutschland som debuterade med singeln "Scwarze Welt" 1981. Anja flyttade hemifrån och delade lägenhet på Reeperbahn med flera blivande Einstürzende Neubauten-medlemmar. En av dem, Alexander Hacke (som vid den här tiden var ihop med Christiane F, Tysklands mest kända ex-heroinist), föreslog att Anja och hennes vänner skulle försöka sig på en karriär i London eftersom de lät så brittiska. Skivbolaget 4AD nappade och snart turnerade Xmal Deutschland med Cocteau Twins och fick en stor publik på andra sidan kanalen. Albumen "Fetish" och "Tocsins" hjälpte till att forma den genre som snart blev känd som "goth". 1990 splittrades Xmal Deutschland och Anja Huwe sadlade om till tv-producent på Viva, Tysklands motsvarighet till MTV, där hon gjorde det elektroniska dansmusikprogrammet "Housefrau". Men hon skrev ingen egen musik utan blev i stället bildkonstnär. Först 2024 solodebuterade hon med albumet "Codes" och nu hälsar hon på hemma hos Strage för att prata om tyska punkupplopp och om sina blandade känslor inför att hyllas som gothdrottning. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
Ett av andra världskrigets mest framträdande karaktär var terrorbombning av civilbefolkningen med målet att knäcka motståndsviljan. London led svårt under Blitzen och Rotterdam bombades sönder närmast av misstag. Senare i kriget jämnades städer som Hamburg, Berlin, Dresden och Tokyo med marken av enorma bombskvadroner.Militära teoretiker förstod tidigt att flyget skulle förändra kriget i grunden. Naivt trodde man att enstaka bombanfall skulle kunna knäcka ett lands motståndsvilja – när verkligheten var precis tvärt om. Trots civilbefolkningens lidande under bombanfallen ökade bara motståndet.I detta avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Ulf Zander, professor i historia vid Lunds universitet, aktuell med boken Bombkriget 1939-45. Detta är del ett av två avsnitt om bombkriget under andra världskriget.Under andra världskriget genomgick bombkriget en betydande utveckling. Bombplanen kunde bära allt fler och tyngre bomber, nya sikten tillät precisionsbombning, och nya strategier som bombmattor utvecklades.Det fälldes miljontals bomber över både militära och civila mål. Förlusterna var stora - både bland de nedskjutna bombplanen och de som blev offer för bombraiderna på marken. Trots att bombsiktena förbättrades väsentligt, övergavs målsättningen att precisionsbomba militära mål till förmån för "area bombing", vilken framför allt drabbade civila.Under andra världskriget blev städer som Rotterdam, London, Hamburg, Dresden, Tokyo samt Hiroshima och Nagasaki mål för massiva bombningar. Dessa bombningar ledde till omfattande förstörelse och stora förluster av människoliv.För de som utsattes för bombanfallen var konsekvenserna ofta katastrofala. Bortsett från de direkta fysiska skadorna och dödsfallen ledde bombningarna till omfattande förstörelse av hem, skolor, sjukhus och annan infrastruktur. Många överlevande led av psykologiskt trauma långt efter krigets slut.Men även att tjänstgöra ombord på ett bombplan var ett farligt och psykiskt krävande arbete. Förlusterna var stora och många besättningsmän upplevde psykiska trauman som följd av deras erfarenheter.Bombningarnas effekt på krigets utgång är ett ämne för debatt bland historiker. Vissa menar att de bidrog till att försvaga Tysklands kampvilja och kapacitet att fortsätta kriget, medan andra hävdar att deras effekt var begränsad jämfört med andra faktorer.Bild: Amerikanska B-17-plan bombar Focke-Wulfs flygplansfabrik i Malbork den 9 oktober 1943. U.S. Office for Emergency Management. Office of War Information, Wikipedia Public Domain.Musik: Sols Dream av Humans Win, Storyblock Audio. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
(02:00): Bliver Danmark rigere af Vattenfall vindmøllerne? Medvirkende: Otto Brøns-Petersen, Analysechef ved CEPOS. (10:00): Hvad betyder det at Fifa ikke længere vil tolerere angreb på organisationen? Medvirkende: Nicklas Degn, journalist og redaktør hos fodboldmediet Mediano. (30:00): Vil regeringens nye strakspakke mod AI-snyd virke? Medvirkende: Hanne Leth Andersen, professor i universitetspædagogik på Roskilde Universitet. (44:00): Hvad ved vi om dronebombe i Leipzig? Medvirkende: Poul Funder, tidligere Tysklands-korrespondet og nuværende Østeuropaanalytiker for Jyllands-Posten. Værter: Peter Marstal og Mathias Wissing See omnystudio.com/listener for privacy information.
Det danske forhold til EU har ændret sig drastisk på få år, og det gør Danmark mere relevant for vores store nabo mod syd. Det siger den tyske ambassadør, Anke Meyer, i dette live podcast interview optaget under Folkemødet.Vært og tilrettelægger: Thomas Lauritzen, Altingets Europa-analytikerGæst: Anke Meyer, Tysklands ambassadør i DanmarkProducer: Camille Marie Guerry, podcastassistentTegn abonnement på Altinget Privat, og få tre måneders gratis medlemskab af Kyiv Independent med i købet: altinget.dk/ukraine Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
Det blev til en enkelt uafgjort og tre nederlag, da FC København, FC Midtjylland, FC Nordsjælland og AGF var i aktion i de europæiske kvalifikationer i midtugen. Vi kigger på den dårlige danske uge. Vi sætter også fokus på en bizar bøde og karantæne til Kevin Mbabu, som FC Midtjylland har fået på baggrund af et Instagram-opslag. Sidst, men ikke mindst, skal det handle om Tysklands nye landstræner - Jürgen Klopp. Velkommen indenfor til Hattrick! Vært og produktion: Jens SchaldemoseSee omnystudio.com/listener for privacy information.
Till slut hägrar semestern också i Europaparlamentet. Anna-Maja har på inbjudan av Frankrikes president Emmanuel Macron varit i ett stekhett Paris och följt militärparaden vid Champs-Élysée på franska nationaldagen. Brigitte Macron fick tipset att semestra i Finland i sommar. I publiken fanns också bland andra president Alexander Stubb, brittiska premiärministern Keir Starmer, Tysklands förbundskansler Friedrich Merz och Ukrainas president Volodymyr Zelensky. Vändningarna i fotbolls-VM analyseras och poddstudion blickar tillbaka på en arbetsdryg vårtermin innan bästa tipsen delas inför semestern. Podden modereras av Anna-Majas medarbetare Oscar Byman. Trevlig sommar till alla lyssnare!
Vi er flyttet ud af studiet og ind i en autocamper. Gennem fire afsnit tager vi temperaturen på Europa set gennem Sorte tal-brillerne. Hvordan går det med de europæiske virksomheder, konkurrenceevnen og økonomien? I første afsnit er vi kørt direkte ind i Europas industrielle hjerte i Tyskland. Her har tung industri været en del af økonomiens rygrad i flere hundrede år. Men hvordan går omstillingen til en ny virkelighed? Og hvor meget hoster den tyske industrimotor egentlig? Vi lægger vejen forbi en nedlagt mine og besøger en af Tysklands allerstørste industrivirksomheder. To steder, der på hver sin måde fortæller historien om en industri midt i en historisk transformation. Vært: Ulrik Rosenkvist Schultz. Fast gæst: Sune Aagaard. Medvirkende: Ilse Henne, CEO for tk accelis.
Tysklands VM-dröm tog slut långt tidigare än väntat och kort därefter fick förbundskapten Julian Nagelsmann lämna sitt uppdrag. Nu pekar allt mot stjärntränaren Jürgen Klopp. Men är en ny förbundskapten verkligen lösningen på Tysklands problem? Hur djup är krisen i en av världens mest framgångsrika fotbollsnationer? Och varför är Klopp redo att kliva tillbaka in i hetluften redan nu? Expert: Keven Bader Programledare och producent: Albin Andersson Kontakt: podcast@aftonbladet.se Ansvarig utgivare: Lotta Folcker
Die Mannschaft er ute av VM, vi prøver på finne ut hvem sin feil det er, og Didi Hamann, Jens Lehmann, Farid Bang og El Mala har også meninger. Tyskland har likevel fått seg en verdensmester, og han bor i Bochum! Sigurd Haugen får seg ny klubb, vi planlegger pilgrimsreise til Nürnberg. Endelig blir det nye runder med Dritte Halbzeits fredagspils! Datoene får du på tampen av episoden.See omnystudio.com/listener for privacy information.
90 procent af amerikanerne har aircondition, mens det kun gælder 20 procent af europæerne. At lide er god smag, mener europæerne, ifølge en filosof. Vi sveder os igennem en debat om nydelse, lidelse og forskellige forståelser af luksus. Derudover besøger K-Live en 26 meter høj, glaseret Messi-statue i Patagonien, interviewer Tysklands instruktørdarling og spørger, hvad Elon Musk ville med en ny, kontroversiel voldsfilm. Medvirkende: Rasmus Ugilt, filosof og forfatter Lasse Yde Hegnet, radiovært på P4 Bornholm og Latinamerika-kender Lisanne Wilken, lektor i europastudier Christian Petzold, filminstruktør Ann Lind Andersen, filmanmelder og podcastvært Vært: Chris Pedersen Producer: Anna Correll Redaktør: Lasse Lauridsen
Willkommen till ett nytt avsnitt av VM-kollen med Tysken. I detta avsnitt pratar Keven Bader om Tysklands uttåg ur VM, förlusten mot Paraguay, Julian Nagelsmanns agerande, spelarnas insats och vad detta kommer få för konsekvenser. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
Willkommen till ett nytt avsnitt av VM-kollen med Tysken. I detta avsnitt pratar Keven om Tysklands förlust om Ecuador. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
Under de senaste åren har antalet totalitära stater ökat kontinuerligt. I stora delar av världen är folk skeptiska mot demokrati och föredrar att lyda under starka ledare, även om det sker till priset av personlig frihet och internationell fred. Kort sagt, det våras för diktatorerna.Diktaturer är inget nytt, men basen för, och logiken bakom, envåldshärskarnas maktinnehav har förändrats betydligt under seklernas gång. I det republikanska Rom var ”diktator” en titel som bara fick innehas i som mest ett halvår, när staden befann sig i djupast möjliga kriser – och ju snabbare diktatorn lämnade ifrån sig ämbetet, desto större ära fick han. Några sekler senare utvecklade emellertid de romerska kejsarna allt större ambitioner – de länkade sitt ämbete till himlen, framställde sig som gudomliga viceregenter och krävde all makt på livstid. På medeltiden, 1500-talet och 1600-talet övertog många europeiska kungar dessa pretentioner, men därtill kom nya idéer: tänkare som Thomas Hobbes och 1700-talets ”upplysta despoter” menade att diktatorn härskade i kraft av sitt överlägsna förnuft, att envälde var bästa möjliga statsskick. I nästa fas, på 1800-talet och 1900-talet, tillkom ännu en aspekt: idén att makt är rätt, att makten i sig legitimerar diktatorn. Resultatet av denna utveckling har varit fruktansvärd, något alla med ett minimum av kunskap om det senaste århundradets tragiska historia kan intyga.I detta avsnitt av podden Harrisons dramatiska historia samtalar Dick Harrison, professor i historia vid Lunds universitet, och fackboksförfattaren Katarina Harrison Lindbergh om diktatorer och diktaturer från antiken till nutiden. Bildtext: Italiens respektive Tysklands diktatorer, Benito Mussolini och Adolf Hitler, vid Mussolinis ankomst till München den 28 september 1938, på tröskeln till Münchenöverenskommelsen som styckade Tjeckoslovakien och blev en vändpunkt i Europas väg mot krig. Foto: Bundesarchiv, Bild 146-1969-065-24, CC BY-SA 3.0 DE, via Wikimedia Commons.Klippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
Willkommen till ett nytt avsnitt VM-kollen med Tysken. I detta avsnitt pratar Keven om:Allt inför Tysklands sista gruppspelsmöte mot EcuadorNagelsmanns tydliga valSkadeläget i den tyska VM-truppenmed mera. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
Willkommen till VM-kollen med Tysken. I det här avsnittet pratar Keven om:Tysklands förmodade elva mot EcuadorUppgifterna kring UndavDen nya U21-ligan i TysklandSenaste från silly seasonmed mera. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
Willkommen till ett nytt avsnitt av VM-kollen med Tysken. I det här avsnittet snackar Keven ner Tysklands sena seger mot Elfenbenskusten och reaktionerna från matchen. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
Startskottet har gått för Ukrainas och Moldaviens förhandlingar om EU-medlemskap. Rysslands krig gör det brådskande. Men utvidgningen kommer med utmaningar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. En av Putins mardrömmar kan bli sann, istället för att förhindra Ukrainas närmande till väst kan Rysslands krig i Ukraina leda till motsatsen – ett påskyndat medlemskap i EU.Men många hinder ligger längs vägen. Ukraina har haft flera allvarliga fall av korruption på hög nivå och Ukrainas enorma jordbruksarealer skrämmer befintliga EU-länder som Polen, som ser risken för att den egna produktionen konkurreras ut. Ukraina brukar beskrivas som Europas kornbod, över 70 procent av landet består av jordbruksmark, i hektar mätt en yta större än hela Tyskland. Samtidigt har Tysklands förbundskansler Merz föreslagit en flexibel väg in i unionen för Ukraina. En lösning där Ukraina exempelvis snabbt kan vara med på EU-möten, men utan rösträtt. Volodymyr Zelenskyj har dock avfärdat förslaget som orättvist och menar att det måste vara allt eller inget för Ukraina. Medverkande: Andreas Liljheden, Brysselkorrespondent. Göran von Sydow, direktör för Svenska institutet för Europapolitiska studier Sieps. Fredrik Wadström, Rysslandskorrespondet som också bevakar bland annat Moldavien och kriget i Ukraina.Programledare: Therese RosenvingeProducent: Lena Bejerot
| Expekt er kommerciel partner på programmet | VM står for døren, og Monetos leverer i denne udsendelse hele seks spilforlsag til første gruppespilsrunde ved slutrunden! Du får blandt andet målscorerspil på en af verdens bedste spillere samt en dansk bøddel fra Skotland. Derudover er der spilforslag til både Frankrigs, Tysklands og Brasiliens første kamp. God fornøjelse! Få en måneds gratis adgang til Monetos Plus: https://monetosbetting.dk/kampagne-monetos-giver-gratis-adgang-til-plus-universet/ Vært/ekspert: Mikkel Westermann. Ekspert: Steffen Dam 18+ | stopspillet.dk | udeluk dig selv: ROFUS.nu | Spil ansvarligt
Premiär för VM-kollen med Tysken. I detta avsnitt pratar Keven om Tysklands insats mot Finland (4:0) - utöver det lite snackisar från den tyska fotbollen, bland annat om SportBilds stora enkät med spelarna i Bundesliga med mera. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
I ugens Radio Information analyserer vi de historisk lange regeringsforhandlinger, der nu omsider synes at nærme sig en afslutning. Vi diskuterer Tysklands kontroversielle EU-forslag til Ukraine om et 'halvt' medlemskab. Og så diskuterer vi kritikken af kvindesynet i seriesuccesen 'Euphoria'. --- Da Lars Løkke Rasmussen på valgaftenen ankom til Moderaternes valgfest, blev han tiljublet med et hujende kampråb: »Midten, midten, midten. Lars, han går til den.« Men nu tyder meget på, at Lars Løkke alligevel ikke går til midten, men i stedet går til venstre i en S-SF-M-R-regering med Enhedslisten og Alternativet som støttepartier. Og det efterlader ham med et forklaringsproblem. For hvorfor har Moderaterne valgt en regering, der er afhængig af den »yderste venstrefløj«, som de ellers advarede imod? Og hvorfor gik de ikke til blå blok, som lagde op til en mere liberal økonomisk politik? Natalie Barrington Rosendahl og Laura Friis Wang analyserer situationen og de alenlange regeringsforhandlinger, som nu omsider synes at nærme sig en afslutning. Kan man være lidt medlem af EU? Det er et af de store spørgsmål i europæisk politik netop nu. Tysklands kansler Friedrich Merz har foreslået at udsætte et fuldt medlemskab til Ukraine og i stedet give landet status som 'associeret medlem'. Det indebærer sikkerhedsgarantier og en plads ved bordet – men ingen stemmeret. Ideen har vakt vrede i Kyiv, som frygter at blive holdt hen med et EU-medlemskab light. Er Tysklands forslag en gratis omgang, der har til hensigt at parkere Ukraine i venteværelset – eller snarere en reel, pragmatisk løsning for et land i krig? Tysklandskorrespondent Nina Branner udlægger teksten. På mandag har sidste afsnit af HBO's på én gang meget populære og meget kontroversielle tv-serie Euphoria premiere. The Guardian har kaldt den for »manosfærens våde drøm«, og Politiken mener, at serien i sin tredje og sidste sæson rammer »den absolutte bund med sin utilsløret nydelsesfulde svælgen i seksualiseret nedværdigelse af kvinder«. Bodil Skovgaard Nielsen forklarer, hvad det er ved Euphoria, der – mere end andre kulturprodukter – kan sætte sindene i kog.
Tyskland er største favorit til 1. runde af VM Manager, når de skal møde slutrundedebutanterne fra Curacao. Vidførle har derfor inviteret fodboldekspert fra DRsporten og Mediano, Arnela Muminovic i Klubhuset studiet for at finde frem til den tyske start 11'er, og hvilke spillere der er de mest målfarlige. Det er dog ikke kun Arnela Muminovic, der skal hjælpe Vidførle i denne gruppeoptakt. Tidligere landsholdsspiller og fodboldekspert på TV2Sport, Nicolai Boilesen, er også i studiet og skal hjælpe med at sætte det perfekte Gruppeoptakts-fælleshold.See omnystudio.com/listener for privacy information.
Joseph Goebbels stack ut bland de ledande nazisterna genom att vara disputerad och framstå som intellektuell. Han var en övertygad antisemit som avhumaniserade judar och initierade den första stora pogromen i Tredje riket 1938.Som propagandaminister tog Goebbels ett hårt grepp om kulturen i Tredje riket. Samtidigt var majoriteten av de filmer som producerades under hans ledning breda underhållningsfilmer – ett medvetet sätt att normalisera regimen och styra publikens uppmärksamhet. Han var också tidigt skicklig på att utnyttja ett nytt massmedium: radion.I detta andra av två avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Ulf Zander, professor i historia vid Lunds universitet, om Tredje rikets propagandaminister Joseph Goebbels.I oktober 1926 utnämnde Hitler Goebbels till partichef i Berlin. Som gauleiter fick han ett uppdrag som passade hans temperament: storstadens politiska gatukamp. Här finslipade han en metod som känns igen i modern demagogi:Provokation som strategi: skapa konflikter som genererar rubriker.Personfixerad agitation: peka ut syndabockar och “förrädare”.Möten som teater: ljus, symboler, marscher – en känsla av att historien rör sig nu. Nazismens budskap blev inte bara något man hörde; det blev något man upplevde.En central del i Goebbels framgång i Berlin var hans förmåga att förvandla nederlag till heroiska berättelser. När nazisten Horst Wessel, en ung SA-ledare, sköts i januari 1930 och senare avled i februari, insåg Goebbels omedelbart propagandavärdet och gjorde Wessel till martyr. Texten som Wessel skrivit till en äldre melodi blev “Horst-Wessel-Lied”, som därefter blev NSDAP:s partihymn och – efter 1933 – en av Tysklands nationalsånger i praktiken, sida vid sida med “Deutschlandlied”.Genom massmöten i Sportpalast och andra stora arenor utvecklade Goebbels en ny politisk estetik. Han använde dramatiska ljuseffekter, uniformerade vakter, standar och en noggrant planerad koreografi för att skapa en känsla av oövervinnerlig kraft. Under presidentvalskampanjen 1932 organiserade han kampanjen “Hitler över Tyskland”, där Hitler flögs mellan städer för att tala inför enorma publiker på kort tid. Vid maktövertagandet 1933 hade Goebbels gjort Berlin till en scen för nazistiska triumfer.Efter maktövertagandet inrättades 1933 Rikets ministerium för folkupplysning och propaganda, lett av Goebbels. Ministeriet fick ett ovanligt brett grepp om press, radio, film, teater, litteratur, musik och bildkonst – och blev centralt i regimens kulturella likriktning. Goebbels verkliga makt låg inte i att övertyga varje individ, utan i att göra avvikelse dyr och samstämmighet lätt. När alla kanaler låter likadant blir tystnaden det enda motståndet.Goebbels förstod radion som en politisk genväg in i hemmen. Satsningen på billiga massproducerade mottagare – Volksempfänger – gjorde det enklare att samla nationen kring ledarens röst och regimens nyheter. Här finns en mediehistorisk lärdom som återkommer: teknikens räckvidd är politiskt neutral – men användningen är det inte.När diplomaten Ernst vom Rath sköts i Paris den 7 november 1938 och avled den 9 november utnyttjade regimen händelsen propagandistiskt; den upphetsade rapporteringen bidrog till att bana väg för pogromen Kristallnatten (9–10 november).Under kriget fortsatte Goebbels att driva en retorik som band samman “folkets överlevnad” med fiendens eliminering. Propagandan bidrog därmed till den mentala terräng där massmord kunde framstå som “nödvändigt”.Bild: Propagandaminister Joseph Goebbels talar vid ett offentligt framträdande i Nazityskland, Foto: Georg Pahl, CC BY-SA 3.0, via Wikimedia Commons (Bundesarchiv, Bild 102-17049).Musik:‘Horst-Wessel-Lied' (‘Die Fahne hoch'), en nazistisk kampsång använd i NSDAP:s propaganda under 1930–40-talen. dirigenten Carl Woitschach. Källa: Internet Archive. Public Domain.Klippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
Willkommen till ett nytt avsnitt av Lunch med Tysken. I detta avsnitt pratar Keven om det senaste från transfermarknaden, Tysklands förmodade elva mot Finland och Nagelsmanns PK. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
Det var kanskje litt tidlig å kåre 1860 Münchens Bayern-stunt for årets fanaksjon, for Rot Weiss Essen vil virkelig ha et ord med i laget! Bayern München vinner cupen, fansen vinner kampen mot DFB, Deniz Undav retter blikket mot VM. Vi gratulerer til Paderborn, som på imponerende vis rykker opp til Bundesliga for tredje gang! Metallica besøker Frankfurt, og ærer klubb og by med å synge Tysklands beste fansang, Schwarz-Weiss Wie Schnee.See omnystudio.com/listener for privacy information.
Hva fikk tusenvis av norske kvinner til å slutte opp om Quisling og hans regime? I dette foredraget gir historiker Bodil Stenseth et nytt og urovekkende blikk på et gammelt, men lenge underbelyst tema: den nazistiske kvinnebevegelsen i Norge. I sin nye bok "Kvinnekamp for Quisling" tegner Stenseth et gruppeportrett med ni NS-kvinner som på forskjellig måte hadde viktige roller under okkupasjonen. Flere dem hadde toppverv, enten i Kvinneorganisasjonen eller Kvinnehirden. De var ressurssterke middelklassekvinner, som kjempet for både likestilling og «moderskap». Og de støttet Tysklands krigføring på Østfronten, samtidig som de drev en aggressiv antisemittisk agitasjon.Foredraget ble holdt på Litteraturhuset Fredrikstad 16. april 2026. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
Willkommen till ett nytt avsnitt av Lunch med Tysken. I detta avsnitt pratar Keven om Freiburgs historiska Europa League-final som spelas ikväll och de namn som har kommit upp på Tysklands eventuella VM-trupplista. God lyssning! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
Sommaren 1943 stod östfronten i ett kritiskt läge. Efter Stalingrad var det tyska fälttåget i Sovjetunionen hårt prövat, men ännu inte krossat. Adolf Hitler ville återta initiativet i ett avgörande slag vid Kursk i södra Ryssland som omfattade två miljoner man och nästan 6000 stridsvagnar.Operation Zitadelle blev historiens största planerade pansaroffensiv, där tiotusentals stridsvagnar, tusentals flygplan och miljoner soldater ställdes mot varandra i en strid som skulle avgöra kriget på östfronten. Trots tysk teknisk förmåga och initial framgång stelnade offensiven mot de sovjetiska försvarslinjerna. När dammet lagt sig hade Nazityskland förlorat sin sista realistiska chans till offensiv seger i öst.I denna teaser av avsnitt av Historia Nu Premium samtalar programledaren Urban Lindstedt med militärhistorikern Anders Frankson. Anders Frankson har bland annat skrivit standardverket Slaget om Kursk : historiens största pansarslag (2002) tillsammans med Niklas Zetterling. Frankson är aktuell med Achtung panzer! Stalingrad och Charkov – två slag som förändrade andra världskriget. Vill du höra hela avsnittet blir du medlem på https://historianu.supercast.com/Slaget vid Kursk var inte bara ett nederlag i markstrid för Nazityskland – det var en strategisk kollaps. Efter juli 1943 skulle Tyskland aldrig mer kunna genomföra en större offensiv på östfronten. Initiativet låg nu hos Röda armén, som metodiskt började pressa tyskarna västerut – hela vägen till Berlin.Den 22 juni 1941 inledde Nazityskland invasionen av Sovjetunionen under kodnamnet Operation Barbarossa. Offensiven förde Wehrmacht djupt in på sovjetiskt territorium, men logistiska problem, det ryska vintervädret och hårt motstånd bromsade framryckningen. Slaget vid Stalingrad (augusti 1942–februari 1943) blev en katastrof för tyskarna och visade att kriget i öst inte längre kunde vinnas snabbt.Trots detta planerade Hitler en ny sommarsatsning år 1943. Målet var att slå ut den utbuktning i frontlinjen runt Kursk och därmed omringa stora delar av Röda armén. Operation Zitadelle var resultatet av en kompromiss mellan fältmarskalk Erich von Mansteins mer försiktiga strategi och Hitlers krav på ett kraftfullt offensivt genombrott. Idén var enkel: Armégrupp Nord skulle anfalla söderifrån och Armégrupp Syd norrifrån och därefter mötas öster om Kursk för att sluta en kniptång runt de sovjetiska styrkorna.Men beslutet att fördröja anfallet för att invänta leveranser av nya tyska vapen som Tiger- och Panther-stridsvagnar gav sovjeterna tid att bygga upp ett omfattande försvar i djupet med lager av minor, skyttegravar, flera motståndslinjer och stora reserver.Bildtext: Sovjetiska soldater från Voronezjfronten genomför en motoffensiv bakom T-34-stridsvagnar vid Prochorovka den 12 juli 1943, under slaget vid Kursk. Slaget vid Kursk är känt som ett av historiens största pansarslag och markerade en vändpunkt på östfronten under andra världskriget. Prochorovka blev särskilt beryktat för de intensiva striderna mellan sovjetiska och tyska pansarförband. Bild: Mil.ru Wikipedia / CC BY 4.0Musik: Red Army 25th Anniversary Song framförs av Röda arméns kör under ledning av A. V. Alexandrov. Sången är ett exempel på patriotisk sovjetisk musik under andra världskriget, där Röda arméns kör spelade en viktig roll i att höja moralen. Kompositören Alexandrov är även känd för att ha skrivit Sovjetunionens nationalsång. Skivan (katalognummer 3005-B, matrisnummer ST-103) spelades in i Sovjetunionen 1943 och digitaliserades av George Blood, L.P. Källhänvisning: Internet Archive, public domain – ingen känd upphovsrätt gäller. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
Eller blir det igjen tydelig at Trump "åpenbart ikke har noen strategi", og blir "ydmyket" av Iran, slik Tysklands forbundskansler sa i forrige uke, før han angret seg? Med DNs kommentatorer Sverre Strandhagen og Simen Ekern Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
Valdistrikten i Louisiana kan få stora konsekvenser. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Under årtionden har amerikanska politiker arbetat för att vissa valdistrikt har en majoritet av minoritetsväljare för att säkerställa att deras intressen tillvaratas. Detta går emot grundlagen, slår USA:s högsta domstol fast i ett nytt beslut.Historien är tekniskt komplicerad men kan få enorma konsekvenser för kommande val i USA. Trump hyllar beslutet samtidigt som demokraterna beskriver det som högerextremism.Donald Trump och hans utrikesminister Marco Rubio har på olika sätt meddelat att kriget i Iran är över. Rubio gick så långt som att säga att USA nu har uppnått sina mål med insatsen. Har han rätt? Är kriget verkligen över?Vi pratar också om USA:s beslut att plocka hem 5 000 amerikanska soldater från Tyskland efter Donald Trumps bråk med Tysklands förbundskansler Friedrich Merz.Medverkande: Ginna Lindberg och Simon Isaksson, Sveriges Radios USA-korrespondenter samt Roger Wilson, programledare P1 Kultur och tidigare USA-korrespondent.Programledare: Sara StenholmProducent: Viktor Mattsson
I fredags meddelade USA:s försvarsdepartement Pentagon att cirka 5000 amerikanska soldater ska flyttas från Tyskland. Ett besked som kom efter att Tysklands förbundskansler Friedrich Merz kritiserat USA:s krig i Iran. Är beskedet ett första steg mot att USA håller på att överge sina baser i Europa och vad betyder det i så fall för den europeiska försvarsförmågan? Gäst: Katarina Engberg, senior rådgivare vid Sieps, Svenska institutet för europapolitiska studier. Programledare: Jon Andersson.
Trump drar tillbaka 5000 amerikanska soldater från Tyskland och hotar även med nya tullar. Hör om bråket bakom och vad Europa behöver göra nu. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Det var med ett syrligt uttalande om Iran-kriget inför tyska skolelever som Friedrich Merz fick den amerikanska presidenten att ilskna till. Donald Trumps beslut om att dra ner på militär närvaro i Tyskland skickar nu en skarp varning till hela Europa. USA har historiskt haft en långvarig militär närvaro i Europa, med Tyskland som viktig nod. 5000 soldater är bara en liten del, men nu ställs frågor om vad som händer ifall USA fortsätter glesa ut sin närvaro. Samtidigt har Tysklands försvarsmakt nyligen kommit med sin första militära strategi – vad går att utläsa där om alliansen mellan USA och Europa framåt?Nytt tullhot kan bli dubbelsmällTrump hotar också med nya tullar på bilar och lastbilar från EU. Kombinationen av att dra tillbaka soldater och att hota med nya tullar kan bli en dubbelsmäll för Europa. Hör om vägvalen för EU och Nato framåt. Ser vi spiken i kistan för den insmickrande Trump-viskar-diplomatin? Medverkande: Andreas Liljeheden, Brysselkorrespondent. Katarina von Arndt, Tysklandskorrespondent. Björn Fägersten, seniorforskare (UI) och vd Politea.Programledare: Catarina Spåre GustafssonProducent: Therese RosenvingeResearch: Oskar Sellström
Kulturkrockar på resande fot, vinpanik i resväskan och Tysklands sekt-revolution! Ja, Elin har ränt runt i Rheinhessen och vi djupdyker i landets bedårande bubblor, galet bra fynd – och snackar om varför Champagne borde känna sig lite nervösa. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
Habermas tankar om kommunikationens betydelse för demokrati har haft stor påverkan både i teori och praktik. Dör idén med honom, när det offentliga samtalet verkar ha brutit samman? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Jürgen Habermas föddes 1929 i Tyskland och kom att bli en del av Tysklands moderna historia och återuppbyggnad och brukar benämnas som Tysklands samvete. Han dog i år 96 år gammal. Upplevelsen av andra världskriget och Förintelsen kom att prägla hans tankar om hur ett samhälle bör konstrueras så att sann demokrati ska råda och alla röster ska bli hörda. Han blev en del av Frankfurtskolans kritiska teori som använde bland andra Marx och Freud för att analysera samhället, men han kom att delvis motsätta sig sina föregångare och hade en mer optimistisk syn på förnuftet och moderniteten.Habermas kanske mest kända teori handlar om samtalets roll. Hans ideal är vad han kallar “kommunikativt handlande”: samtal som syftar till att förstå en annan människa, som bäddar för samförstånd och för att människor ska kunna fungera tillsammans. Med samtalet som grund utvecklade han en modell för demokrati, deliberativ demokrati, där olika synpunkter och argument stöts och blöts i det offentliga samtalet och utmynnar i beslut som alla kan acceptera – idealet är konsensus. Hur står sig idén om det förnuftiga samtalet som demokratins kärna idag när internet, sociala medier och AI spätt på polarisering och misstro mot fakta? Innebär utvecklingen att Habermas idé är överspelad?Medverkande: Eva Erman, professor i politisk filosofi, Anders Burman, professor i idéhistoria och Göran Bolin, professor i medie- och kommunikationsvetenskap. Programledare: Cecilia Strömberg Wallin, producent Marie LiljedahlVeckans tips:Böcker:Tåbb med manifestet - Lars AhlinTuring's Cathedral: The Origins of the Digital Universe - George DysonFilm:Mitt liv som hund - regi Lasse Hallström
En juleaften bryder en af Tysklands mest opsigtsvækkende skandaler ud. Skuespilleren Collien Ulmen-Fernandes anklager sin eksmand, Christian Ulmen, for at stå bag år med brutal, AI-skabt sexvideo-chikane. Men historien rammer noget større: En ny virkelighed, hvor teknologi gør digital vold både nemmere at lave, men sværere at stoppe. Genstart fortæller i dag historien med skuespiller Mette Lysdahl. Vært: Simon Stefanski. Program publiceret i DR Lyd d. 15. april 2026.
1937 publicerades Heinz Guderians bok Achtung – Panzer! Den sammanfattade hans syn på pansarkrigföring – och få militärteoretiska verk har blivit lika legendariska.Guderians tankar kom att få stor betydelse för hur den tyska armén under andra världskriget använde pansar på ett sätt som var både nydanande och effektivt. När Nazityskland gick i krig 1939 hade landet byggt upp ett antal pansardivisioner som blev en av de viktigaste orsakerna till de tidiga framgångarna.I detta avsnitt av Militärhistoriepodden diskuterar Martin Hårdstedt och Peter Bennesved Guderians karriär som officer i den tyska krigsmakten under en minst sagt dramatisk period i Europas historia. Det handlar om två världskrig – och två tyska nederlag.Guderians idéer, som kommer till uttryck i Achtung – Panzer!, bygger på en systematisk inläsning av litteratur, bland annat ögonvittnesskildringar från deltagare i första världskriget. Det som kanske är mest slående med boken är hans öppenhet för nytänkande. Han tar till sig brittiska och franska erfarenheter och värderar dem högt. Samtidigt är han kritisk mot tyskarnas sätt att använda pansar i första världskriget. På så sätt framstår han som en typisk representant för den bildade och skolade preussiske officeren. Han ser stridsvagnens potential: att skapa genombrott och bryta den statiska krigföring som dominerade första världskriget, åtminstone på västfronten.Att Guderians idéer fick ett så stort inflytande berodde på flera faktorer – inte minst att han hade mentorer bland sina överordnade som såg hans potential. Trots det kom faktiskt inte alla hans visioner att förverkligas. Antalet pansardivisioner i den tyska krigsmakten översteg i princip aldrig mer än omkring en tiondel av alla divisioner. Den högsta ledningen tog aldrig riktigt steget fullt ut i linje med Guderians tänkande. Det fanns också en skepsis – ibland ren ängslighet – från högkvarterets sida, till och med under genombrottet vid floden Meuse i maj 1940 under fälttåget i Frankrike. Gick det för fort för pansardivisionerna? Riskerade de att bli isolerade? Hann infanteriet med? Hann artilleriet med?Det är viktigt att förstå att pansarkrigföring inte bara handlade om att samla stridsvagnar i egna divisioner. Pansardivisionernas framgångar var ett resultat av ett taktiskt och operativt koncept som omfattade uppdragstaktik, samverkan med flyg och motoriserat infanteri samt en rörlig ledning och logistik. Pansardivisionerna i sig hade aldrig fått den betydelse de faktiskt fick utan den tyska taktiska och operativa rörligheten. Och det fanns befälhavare – som Guderian och Rommel – som förstod hur pansarvapnets potential kunde utnyttjas i praktiken.Bild: Generaloberst Heinz Guderian på östfronten sommaren 1941. Han var en central teoretiker bakom Tysklands snabba pansarkrigföring. Hans idéer om pansarkoncentration och samverkan fick stor betydelse i krigets inledning. Foto: Ludwig Knobloch/Bundesarchiv, Bild 101I-139-1112-17. Wikimedia Commons, Licens: CC BY-SA 3.0 DE. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
Wien kring sekelskiftet 1900 var en stad där framtiden tycktes födas varje kväll på caféerna och varje morgon på boulevarderna. Här rörde sig unga Stefan Zweig och Adolf Hitler i samma kejsarstad, men i helt olika världar. Den ene drogs mot litteraturen, idéerna och Europas löfte. Den andre mot bitterheten, misslyckandena och de mörka strömningar som redan fanns i stadens politiska liv.I veckans avsnitt följer vi två unga österrikare i modernitetens kanske mest laddade huvudstad. Det blir ett avsnitt om klass, konst, utbildning, drömmar, nederlag och om Wien som platsen där både humanism och hat kunde växa ur samma jord. Vad var det egentligen de tog med sig därifrån?--Läslista:Bullock, Alan, Hitler: en studie i tyranni, [Ny utg.], Rabén Prisma, Stockholm, 1995Fest, Joachim, Hitler: en biografi. D. 1 Från ett liv utan mål till kampens tid, Fischer & Co, Stockholm, 2014Hamann, Brigitte, Hitler's Vienna: a dictator's apprenticeship, Oxford University Press, New York, 1999Liljegren, Bengt, Adolf Hitler, Historiska media, Lund, 2008Prochnik, George, Stefan Zweig vid världens ände: [biografi om en exil], Atlantis, Stockholm, 2015Shirer, William L., Det tredje rikets uppgång och fall: det nazistiska Tysklands historia, [Ny utg.], Forum, Stockholm, 1984Zweig, Stefan, Världen av i går: en europés minnen, [Ny utg.], Ersatz, Stockholm, 2011 Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
Spaniens kritik mot kriget i Iran skiljer sig från andra ledares balansgång och får Trump att se rött. Samtidigt bävar EU för en ny energikris. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Kriget i Mellanöstern gör Europas relation till USA mer laddad. Donald Trumps beska utspel om att stoppa all handel med Spanien och den syrliga kommentaren att Storbritanniens Keir Starmer ”inte är någon Churchill”, väcker reaktioner. Europas linjer går isär när Spaniens Pedro Sanchez sätter hårt mot hårt medan Keir Starmer har en linje om kriget som uppfattas mer luddig. Samtidigt som Tysklands förbundskansler Friedrich Merz får kritik för att inte ha markerat hårdare mot Trump vid deras möte i Vita huset förra veckan.Risken för ny energikris stressar EuropaStoppet i Hormuzsundet och krigets inverkan på energimarknaden ökar nervositeten i Europa. Runt köksbord i Tyskland, Storbritannien och Spanien finns en oro för ökade energi- och levnadskostnader. Hur sårbart är Europa för oljepriser som åker berg- och dalbana och för avbrott i leveranser? Hör om EU:s lärdomar från 2022 och hur väl rustat Europa är den här gången.Medverkande: Andreas Liljeheden, EU-korrespondent i Strasbourg. Cecilia Blomberg, Sydeuropakorrespondent. Nina Benner, korrespondent StorbritannienKatarina von Arndt, Tysklandskorrespondent.Programledare: Catarina Spåre GustafssonProducent: Therese RosenvingeTekniker: Olof Sjöström
Grønland er hastigt ved at blive genstand for en sikkerhedspolitisk krise over Atlanten. Efter en uge med dramatisk ordstrid mellem USA og Danmark dykker Thomas og Rikke ned under overfladen på de europæiske reaktioner og ser på, hvad der sker i EU og Nato.Vært og tilrettelægger: Thomas Lauritzen, Altingets Europa-analytikerMedvært: Rikke Albrechtsen, Altingets EU-redaktørHør også: Statsminister Mette Frederiksen (S), USA's præsident Donald Trump, vicestabschef Stephen Miller, Louisianas guvernør Jeff Landry, Storbritanniens udenrigsminister Yvette Cooper, Tysklands udenrigsminister Johann Wadephul, EU-parlamentariker Anders Vistisen (DF), og Nigel Farage, partileder for Reform UKProducer: Camille Marie Guerry, podcastassistent Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
Europas statsledere møtes i Brussel for å finne penger til Ukraina.Nøkkelen er russiske formuer i Belgia, men saken er vanskelig. Så vanskelig at den er en skjebnedag for hele unionen, sier Tysklands forbundskansler. I Norge har Jonas Gahr Støre lagt frem en plan for landet. Med Simen Ekern og Frithjof Jacobsen fra DN. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
Samtidigt som Europas ledare åker till Kina och ber om hjälp med Ukraina så stärks Pekings armkrok med Moskva. Vad är Kinas syn på kriget i Ukraina? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Både Frankrikes president och Tysklands utrikesminister har nyligen besökt Kina för att få Pekings hjälp att påverka Ryssland gällande kriget i Ukraina. Båda dessa möten gick så där för européerna. Istället för konstruktiva samtal om Ukraina möttes gästerna av den kinesiska regimens föreläsningar om Taiwan och Kinas infekterade läge med Japan. Wang Yi, Pekings utrikesnestor, besökte också Moskva samtidigt som de amerikanska sändebuden var där för att mäkla fred i kriget i Ukraina. Och Wang Yi fick ett betydligt bekvämare mottagande än amerikanerna. Vad säger det om relationen mellan Kina och Ryssland. Hur hänger kinesernas syn på kriget i Ukraina ihop med deras ambitioner för Taiwan? Använder Peking kriget i Ukraina för stärka den egna maktsfären i Östasien, och är det här bevis på att Kina och Ryssland gemensamt strävar efter en ny multipolär världsordning?Medverkande: Moa Kärnstrand, Kinakorrespondent. Hanna Sahlberg, Kinareporter. Fredrik Wadström, Rysslandskorrespondent.Programledare: Björn DjurbergProducent: Mattias Dellert
Under första världskriget utvecklades luftkriget från att mindre jaktplan duellerade i luften till att omfatta bombningar av civilbefolkningen. Den första blitzen genomfördes med zeppelinare, och huvudmålet för det tyska bombkriget blev London, som utsattes för sin första flygräd i maj 1915.Första världskriget var det första totala kriget, där civila betraktades som legitima mål eftersom de utgjorde en del av krigets resurser. I den inledande blitzen mot London släppte tyska luftskepp, kapabla att bära flera ton bomber, sin last från hög höjd. Senare sattes även bombflygplan in mot Storbritannien.I reprisen av avsnitt 30 av podcasten Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Marco Smedberg, militärhistoriker, pansarofficer och ledamot av Kungliga Krigsvetenskapsakademien. Han är författare till standardverket Första världskriget (Historiska Media, 2014).Redan 1911 hade världens första flygbomb fällts från ett italienskt plan under ett anfall mot turkiska trupper i Libyen – en aktion som framgångsrikt spred panik bland fienden. När världskriget bröt ut 1914 hade det gått drygt tio år sedan bröderna Wrights första flygning i december 1903.I krigets början användes flyg främst för spaning, en uppgift som blev allt viktigare i takt med att kavalleriet förlorade sin roll i skyttegravskriget. Piloter började även fälla bomber och handgranater mot militära mål. Bombflyget utvecklades parallellt med jaktflyget. Från tysk sida användes zeppelinare huvudsakligen för bombningar mot London.Det första kända bombanfallet mot civila inträffade den 6 augusti 1914, då en tysk zeppelinare av misstag träffade civila mål i Liège, Belgien, och nio människor dödades. Natten mellan den 19 och 20 januari 1915 fällde två zeppelinare över ett ton bomber mot brittiska hamnstäder. Fyra personer dödades, sexton skadades, och de materiella skadorna uppgick till 7 740 pund.Den första bomben över London föll den 31 maj 1915. Under de omkring 50 zeppelinräder som genomfördes mellan 1915 och 1918 dödades cirka 550 civila. Totalt deltog 115 tyska luftskepp i bombuppdrag under kriget. Både Tyskland och Storbritannien utvecklade efterhand specialbyggda bombplan, men dessa användes främst i taktiska syften nära fronten.Mot slutet av kriget började Storbritannien utveckla en strategisk doktrin för luftangrepp på djupet, riktade mot motståndarens krigsindustri. Brittiska flyganfall mot krigsmaterialfabriker i Essen 1918 blev snarare ett förebud om framtidens bombkrig än en avgörande faktor i Tysklands nederlag. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
De tyske justisministerne bøyer av for presset, tiltakene mot fri tribunekultur er kastet overbord. Hamburger Sport-Verein ender en berg og dalbane av en uke med yogamål, og Youssef Poulsen får endelig oppleve hvor gøy fotball kan være. Magdeburg ender i vollgraven i Berlin. Sandro Wagner blir for fargerik for Tysklands gråeste lag, drømmestarten i Augsburg blir til mareritt for alle. Dortmund og Ruhr er klar for både Eivind, Runar og noen tusen bodøværinger!See omnystudio.com/listener for privacy information.
Hertha Berlin er på ekte historiske. Asbjørn forklarer hvorfor Olympiastadion aldri har vært bedre beskyttet. Dominik Kohr forsvarer kallenavnet Hard-Kohr, slakteren fra Mainz får fortjent sitt niende røde kort i Bundesliga. Heidenheim og Hansa Rostock havner kanskje i retten, da må Tysklands nye Albert Einstein avgjøre kampen om tre bokstaver. Borussia Dortmund prøver å ikke være sitt gamle, vaklende seg, Deniz Undav har andre planer.See omnystudio.com/listener for privacy information.
Sam Altman åbner nu for erotik i ChatGPT - en dør, der ellers var lukket pga. sikkerhed. Verdens mest magtfulde AI skal nu kunne flirte, forføre - og måske endda generere porno. Men hvordan er det nu lige det hjælper os på vej mod den superintelligens, der kan kurere kræft, som Altman har lovet os? Vi vender Tysklands nein danke, der får regeringens omstridte EU-forslag om "chatkontrol" til at vakle. Vi ser også på et lignende filter, der skulle stoppe svindel-SMS'er - men som endte med, at medarbejdere hos teleselskaberne læste med i uskyldige beskeder. Journalist Mads Lorenzen fra Ingeniøren kigger forbi. Og så vil Donald Trump bygge en balsal i Det Hvide Hus - og techgiganterne står klar med checkhæftet. Værter: Marcel Mirzaei-Fard, techanalytiker og vært, og Henrik Moltke, DRs techkorrespondent.
Den 25 december år 800 kröntes frankerkungen Karl till kejsare i Peterskyrkan i Rom. Händelsen fick enorm historisk betydelse och betraktas ofta som startpunkten för Västeuropas medeltida politiska utveckling. Karl blev Karl den store – Carolus Magnus – och räknas som nummer ett i både Tysklands och Frankrikes regentlängder. I flera östeuropeiska språk har hans namn till och med blivit synonymt med ordet för "kung".Men vem var Karl den store, och varför fick just hans regeringstid sådan genomslagskraft? Varför kallas han ibland för ”Europas fader”? Historien om Karl är både dramatisk och blodig – fylld av militära kampanjer, tvångskristnande, upprorsbekämpning och diplomatiskt spel. Hans imperium sträckte sig från Baskien och Aragonien i väster till Ungern och Kroatien i öster.I detta är en repris av aHarrisons dramatiska historia samtalar Dick Harrison, professor i historia vid Lunds universitet, med fackboksförfattaren Katarina Harrison Lindbergh om Karl den store och hans värld.Det är också berättelsen om en man vi vet ovanligt mycket om. Inte nog med att hans kvarlevor bevaras i Aachens domkyrka – vi har även samtida vittnesskildringar som beskriver hur han klädde sig, lyssnade på hjältesagor, övade kalligrafi, jagade, åt och drack samt uppfostrade en stor familj. Ingen annan individ från den tidiga medeltiden kommer oss så kusligt nära.Klippning: Aron Schuurman Producent: Urban Lindstedt Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
I ett friskt samhälle växer välstånd och trygghet. I ett sjukt samhälle växer mängden lagar och den artificiella värdegrunden som en cancer.0:00:55 Inledning 0:03:40 Jimmienationalism - igen0:09:05 Weimers ger allt mot muslimska kläder i EU0:10:50 Äntligen rättvisa! Moms på parkeringsplatser0:18:05 Holodomor och andra folkmord0:21:35 Filmen Defamation0:27:45 Tysklands enorma klimatstöd till fattiga barnen0:30:05 Krig går på diesel0:35:55 Exponentiell värdegrundstillväxt0:45:55 Land ska med lag strypas Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
Trods virkelig fine anmeldelser af Knud Romers roman 'Den der blinker er bange for døden', og at romanen blev tildelt De Gyldne Laurbær, så hæfter han sig kun ved de negative. Min bog var et mesterværk, og den blev misforstået, fortæller Knud Romer i dette kapitel. Han mener bogen burde have været læst som en elegi over hans tyske barndom, hans mors historie, hans mormors historie og Tysklands historie. Først da bogen udkommer på Insel Verlag, er hans lykke gjort. Men kun for kort stund. For igen er der malurt i bægeret.See omnystudio.com/listener for privacy information.
Beskrivningarna av helgens jättedemonstration i London går isär. Ett år kvar till valet: Så kan V och C finna gemensam mark. Ny skräll för Afd i Tysklands största delstat. Och världens första AI-genererade minister utsedd.
Han är den polariserande politikern som nu ska ena sitt parti, sitt land och helst även hela EU. Hör Europapoddens sommarserie om personerna som format och formar vår kontinent. Idag om Tysklands nya förbundskansler Friedrich Merz. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Idag den 7 maj är det 80 år sedan general Alfred Jodl undertecknade Tysklands kapitulation. Den 8 maj underteckade även Wilhelm Keitel kapitulationen inför ryssarna och denna dag blev känd som "Victory in Europe". Det hela firades stort och glatt, vi tar därmed fram vårat tio år gamla avsnitt nr 55 från 2015 som kom i samband med 70-årsjubileet och återhör det. Lyssna på våra avsnitt fritt från reklam: https://plus.acast.com/s/historiepodden. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.