Podcasts about mannerheim

Finska vinterkriget inleddes med sovjetiska bombningar av Helsingfors i Finland den 30 november 1939 efter att Finland vägrat att acceptera krav på justeringar av gränsen. Sovjetunionens invasion sträckte sig från Barents hav i norr till Östersjön i söder.Röda armén var helt överlägsen i fråga om trupper och material, men de möttes av mycket hårt motstånd av de motiverade finska trupperna som kunde utnyttja terrängen till en gerillakrigsliknande taktik. Finnarna kämpade tappert i väntan på utländsk undsättning som aldrig kom.Detta är andra delen i en serie av sju om andra världskriget. Historia Nu:s programledare Urban Lindstedt samtalar med Martin Hårdstedt, professor i historia vid Umeå universitet.Josef Stalin ansåg att den sovjetiska industristaden Leningrad var hotad av potentiella militära angrepp genom Finland. Därför krävde Sovjetunionen i oktober 1939 att Finland skulle lämna ifrån sig Karelska näset, förstöra sina försvarsverk i öster och arrendera ut halvön Hangö till en sovjetisk flottbas. Finland avvisade dessa krav, vilket ledde till att Sovjetunionen beslutade att ta dessa områden med våld.Sovjetunionen hade över 500 000 soldater, 30 gånger fler flygplan och 200 gånger fler stridsvagnar än Finland. Finland hade en armé på 275 000 soldater, men saknade nödvändig militär utrustning.Fältmarskalk Mannerheim visste att Finland inte skulle kunna vinna kriget i traditionell mening. Hans strategi var därför att fördröja den sovjetiska invasionen så mycket att omvärlden skulle hinna komma till Finlands undsättning. Denna strategi fokuserade på att skydda Karelska näset och förhindra att Röda armén nådde Helsingfors.Finländarna använde en taktik som kallas "mottitaktiken", vilket innebar att de skar av de sovjetiska styrkornas förbindelser bakåt, anföll dem från sidorna och splittrade deras förband i mindre grupper. Denna taktik visade sig vara mycket framgångsrik och ledde till en rad finska segrar.Sverige förklarade sig icke-neutralt och blev icke-krigförande, vilket möjliggjorde omfattande materiellt stöd till Finland, inklusive vapen. Dessutom organiserade Sverige en frivilligkår för att hjälpa Finland.Trots det hårda motståndet och framgången med mottitaktiken, kunde Finland inte hålla emot den sovjetiska invasionen. Vid utgången av februari 1940 inleddes fredsunderhandlingar i Moskva. Fredsavtalet, även känt som Moskvafreden, undertecknades den 13 mars 1940. I enlighet med detta avtal avträdde Finland flera områden till Sovjetunionen, inklusive Karelska näset, Ladogakarelen och delar av Fiskarhalvön. Dessutom arrenderades Hangö udd till Sovjetunionen på trettio år.Bild: Finska skidsoldater under Vinterkriget 1939-40. Källa:SA-Kuva, Public DomainMusik: Njet Molotoff! Kampsång från finska vinterkriget, Youtube, Public Domain.Lyssna också på De finska soldaternas krigstrauman under andra världskriget. Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

This is the moment that Mannerheim Cross is presented to the world!  Bounding Fire Productions is bringing down the hammer with this one.  In this episode we cover the contents of said game. The components and maps and such. The winner of Best of Friends 2 is announced also.SHOW LINKSBest of Friends on the ArchiveSHOW TIMES01: Bantero12:01 Contest BoF2 Winner Draw13:20 What's in the Box? 47:03 Total Running TimeThe 2 Half-Squads is brought to you by Bounding Fire Productions, and kind donations from listeners like you.The views and opinions expressed on The 2 Half-Squads are not necessarily those of the hosts. You can also watch the show on our Youtube channel.Download this episode (right-click and Save)

Gustaf Mannerheim's rise from a troubled youth to Finland's great wartime leader illustrates how leadership is forged by both personal traits and the unpredictable tides of history. Read by Helen Lloyd. Image: Field Marshal Carl Gustaf Mannerheim, centre, discusses strategy against the Russians at his field headquarters on the Finnish-Russian border, April 1942. Credit: Associated Press / Alamy Stock Photo

Var fjärde elev uppnår inte gymnasiebehörighet i svenska skolan i dag och var femte elev går inte ut gymnasiet med en fullständig examen. Bör vi skrota F:et som betyg? Filippa Mannerheim, gymnasielärare i svenska och historia och skoldebattör gästar 23 minuter med Cecilia Garme och Johan Hakelius.

Sen jälkeen kun arvopaperilla ei ole arvoa alkuperäisessä tehtävässään eli osoittamaan omistusta yhtiöstä tai lainasaamista, sillä voi olla arvoa muissa merkityksissä. Pekka Kantanen on Suomen tunnetuin osakekirjakeräilijä. Hän kiinnostui vanhoista osakekirjoista työskennellessään pankkiuransa alussa Suomen Yhdyspankissa. Asiakas toi Kantaselle Wärtsilän osakekirjan, joka piti pankissa vaihtaa uuteen, mutta hän ei halunnut luopua osakekirjasta: siinä oli Carl Gustaf Emil Mannerheimin nimi. Kantanen selvitti asian yhtiön kanssa. Asiakas sai pitää osakekirjansa sen jälkeen, kun se oli mitätöity. "Sitten minä rupesin keräämään mannerheimeja", Kantanen sanoo. Mannerheim oli sotien välisenä aikana aktiivinen myös talouden piirissä. Hän oli omistajana useissa osakeyhtiöissä ja toimi Liittopankissa ja myöhemmin Helsingin Osakepankissa hallintoneuvoston puheenjohtajana. Työskennellessään pankissa Pekka Kantanen oli vanhojen osakekirjojen äärellä. Hän pani mitätöityjä osakekirjoja sivuun ja kartutti kokoelmaansa. Kirjoitettuaan toisen vanhoja osakekirjoja käsittelevän kirjansa Aikamatka pörssiin (Talentum 2012) Kantanen myi suuren osan osakekirjakokoelmastaan. Kallein paperi vaihtoi omistajaa nelinumeroisella summalla. Hyvä diili jo aiemmin oli ollut Playboyn osakekirjojen ostaminen Yhdysvalloista ja myyminen Suomessa. Osakekirjoista irti päästettyään Kantanen siirtyi obligaatioiden pariin. Minna Canthin kotitalossa Kanttilassa taltioidussa Grillissä ollaan konkreettisesti vanhojen arvopapereiden äärellä. Marinadissa S-Pankin korkeariskisiin yrityslainoihin sijoittavan rahaston salkunhoitaja Pekka Siltala kertoo markkinoilla havaitsemastaan anomaliasta ja siitä, kuinka sitä voi hyödyntää. Pekka Kantasen ylläpitämä obligaatioihin erikoistunut sivusto: www.obligaatio.fi Marinadi yhteistyössä: S-Pankki

Finska vinterkriget inleddes med sovjetiska bombningar av Helsingfors i Finland den 30 november 1939 efter att Finland vägrat att acceptera krav på justeringar av gränsen. Sovjetunionens invasion sträckte sig från Barents hav i norr till Östersjön i söder.Röda armén var helt överlägsen i fråga om trupper och material, men de möttes av mycket hårt motstånd av de motiverade finska trupperna som kunde utnyttja terrängen till en gerillakrigsliknande taktik. Finnarna kämpade tappert i väntan på utländsk undsättning som aldrig kom.Detta är den första delen i en serie om fem om Norden under andra världskriget. Historia Nu:s programledare Urban Lindstedt samtalar med Martin Hårdstedt, professor i historia vid Umeå universitet.Josef Stalin ansåg att den sovjetiska industristaden Leningrad var hotad av potentiella militära angrepp genom Finland. Därför krävde Sovjetunionen i oktober 1939 att Finland skulle lämna ifrån sig Karelska näset, förstöra sina försvarsverk i öster och arrendera ut halvön Hangö till en sovjetisk flottbas. Finland avvisade dessa krav, vilket ledde till att Sovjetunionen beslutade att ta dessa områden med våld.Sovjetunionen hade över 500 000 soldater, 30 gånger fler flygplan och 200 gånger fler stridsvagnar än Finland. Finland hade en armé på 275 000 soldater, men saknade nödvändig militär utrustning.Fältmarskalk Mannerheim visste att Finland inte skulle kunna vinna kriget i traditionell mening. Hans strategi var därför att fördröja den sovjetiska invasionen så mycket att omvärlden skulle hinna komma till Finlands undsättning. Denna strategi fokuserade på att skydda Karelska näset och förhindra att Röda armén nådde Helsingfors.Finländarna använde en taktik som kallas "mottitaktiken", vilket innebar att de skar av de sovjetiska styrkornas förbindelser bakåt, anföll dem från sidorna och splittrade deras förband i mindre grupper. Denna taktik visade sig vara mycket framgångsrik och ledde till en rad finska segrar.Sverige förklarade sig icke-neutralt och blev icke-krigförande, vilket möjliggjorde omfattande materiellt stöd till Finland, inklusive vapen. Dessutom organiserade Sverige en frivilligkår för att hjälpa Finland.Trots det hårda motståndet och framgången med mottitaktiken, kunde Finland inte hålla emot den sovjetiska invasionen. Vid utgången av februari 1940 inleddes fredsunderhandlingar i Moskva. Fredsavtalet, även känt som Moskvafreden, undertecknades den 13 mars 1940. I enlighet med detta avtal avträdde Finland flera områden till Sovjetunionen, inklusive Karelska näset, Ladogakarelen och delar av Fiskarhalvön. Dessutom arrenderades Hangö udd till Sovjetunionen på trettio år.Bild: Finska skidsoldater under Vinterkriget 1939-40. Källa:SA-Kuva, Public DomainMusik: Njet Molotoff! Kampsång från finska vinterkriget, Youtube, Public Domain.Lyssna också på De finska soldaternas krigstrauman under andra världskriget.Källor:Vinterkriget, Uppslagsverket FinlandLitteratur: Trotter, R W; Finska vinterkriget 1939-1940Klippare: Emanuel Lehtonen Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Czym był fiński irredentyzm po I wojnie światowej? Posłuchajcie! #historia #podcasthistoryczny

This is episode 13 and it's an unlucky number for the Finns. Wednesday the 13th March 1940 to be specific. The had held off the might of the Soviet army for more than three months, but on that day, they signed the Cease Fire Treaty, and were forced to surrender a swathe of their territory. So before we get there, let's wrap up the Winter War. Red Army commander Timoshenko had decided to deploy 40% of the Russian Army in the next major assault that began on the 11th February as you heard previously. When they failed to achieve all their goals, the Russians re-organised, reinforced and re-turned on 28th February. The meat grinding had pushed the Finns back from the Mannerheim line with the Russians bursting through at both Poppius and Million Dollar bunker, forcing the Finns to retreat to the Intermediate Line. On the 26th February as the intermediate line bent and buckled, the Finnish Army launched its one and only armoured attack on the Russians at Honkaniemi Station. 15 Vickers tanks from the 4th Tank Company rolled out armed with the rather small 37mm guns - their mission was to support the infantry to try regain lost sections of the interim line near Viipuri. Only eight tanks actually made it to the staging area, seven had stopped because there was water in their fuel lines. Then two others broke down with engine trouble. That left six tanks but another promptly got stuck in a ditch. The Russians were so shocked the infantry scattered — never having been attacked by Finnish tanks. The five remaining tanks engaged 20 Soviet T-28s, and despite the fact that these were armed with much more powerful 76mm guns, the Vickers took out eight, but lost four of their five. The remaining tank withdrew. The Finnish tank battalion never managed to recover from this incident before the end of the Winter War. Stalin's quick and dirty sideshow in Finland had turned into a global embarrassment for the Kremlin - a military debacle that had shown the fault lines inside the Red Army. Hitler, who was obsessed with destroying the Slav nation, took notice of the Russian weaknesses. The Finns were desperate for peace talks. By late February the Soviet demands were spelled out in detail. The cession of Hanko Island as a Russian base for 30 years, the cession of the entire Karelian Isthmus back approximately to the frontier of Peter the Great, and the signing of a mutual assistance pact between Helsinki and Moscow. The Finns hesitated. Desmond Latham blog

historia #podcasthistoryczny Mecenasem odcinka jest Arkadiusz Swojak. DziękujemyJak wyglądały stosunki polsko-fińskie po I wojnie światowej? Posłuchajcie!

This is episode 12 - it's the third week of February 1940 and the Russians have eventually succeeded in punching a hole through the Mannerheim Line. As you heard last episode, the second major offensive began on the 11th February when Russian commander Timoshenko ordered a massive bombardment followed by focused thrusts at Poppius and Million Dollar bunkers. That section of the line was pierced but only after a few more thousand Russians had been listed as casualties. The Russians had also attacked in force near Taipale, charging across open ice in suicidal rushes, marching across Lake Ladoga like it was a parade ground exercise. The fighting here was intense, and on the 14th February, 2 500 Red Army troops died in the space of a few hours trying to overcome the Finnish positions. Soviet aircraft were also bombing this sector daily, at least 100 planes a day flew over strafing and bombing the Finns. In the sector further west near the Muolaa Church, it was carnage. The most exposed Finnish position was alongside this church, on the banks of Lake Kirkkojarvi. There was a large Finnish bunker here, but troops had to crawl out across a wasteland, and across at least one coffin that had been unearthed in the bombardments. The devil is in the details when there's a war. Back in Moscow, Joseph Stalin received the news that Summa had fallen. He'd been misinformed before and didn't believe the report, demanding that eyewitnesses contact him to confirm the sight of the flag of the USSR flying over the Summa pillboxes then phone him. They did and he accepted their word. Things were growing more and more grim for the Finns. They had no more reserves of men, and by now, into the third week of February, 16 year-old boys were being armed along with geriatrics and even convicts were being issued uniforms. Only the less serious criminals, but still, you get the idea. Meanwhile, back in Russia, subterfuge and intelligence were confounding Stalin — which is always the best technique to deal with a maniacal despot. Always paranoid, Stalin had been kept aware of Allied initial plans to seize the Finnish nickel mines at Petsamo in the north, then invade Murmansk — or even more outrageous plan to invade Arkangel. The British had managed to get their hands on a bullet-riddled Finnish code book and had heard that Mannerheim believed his men could hold out until at least May. That piece of unfiltered information was a fillup for the British. Desmond Latham blog

This is episode 11 and it's February 1940. The Russians are having another go at invading Finland, and now they've learned a few lessons. As you heard last episode, there had been a build up through late January. While Finland's political leaders had been desperately trying to start up peace talks with the Soviet Union, Stalin had been fretting about reports that Britain and France were planning to send troops and material to help the Finns. The Stavka had rearranged the Russian forces in preparation for the new assault on the Mannerheim Line along the Karelian Isthmus planned to begin in the second week of February. A preliminary Soviet bombardment began on morning of Sunday the 11th February. Then the Red Army troops each received a ration of 100ml of Vodka per man to fortify before they began their advance at noon. The initial attacks by the Russian 19th Rifle Corps in the east of the Isthmus were repelled by the Finns, Gorelenko's 50th Corps managed to gain some ground. However the major achievement for the Russians on the 11th was the successful attack by the 123rd Rifle Division under Brigade Commander Philip Aljabushev who pierced Colonel Paavo Paalu's 3rd Division lines east of Lake Summa. That was along the Lahde Road, a point of repeated attacks through this war. By 13h00 hours the Soviets had captured a major strategic point known as the Poppius bunker as well as all strongpoints east of it as you'll hear shortly. Timoshenko's plan here was working. He'd softened up the Finns since late January, escalating the bombardment and bombing runs from February 1st, so after ten days of round the clock pounding, the cumulative effect had drained the Finns. Finnish General Ohquist had been vocal about one of the weak points in his line before the war began, and this was the very spot where the Russians focused their assaults. Ohquist had built two large and imposing defensive positions which dominated this portion of the line, one was called the Million Dollar bunker, the other, the Poppius bunker. There were three other concrete pillboxes spread along between these two points but they were twenty years old and shattered by the Russian artillery barrages. The Million Dollar bunker had been built at a kink or a dog's leg in the line, where it turned sharply south, then twisted east. There was some geographical advantage, to the north west lay a swamp which meant the Russians would be funnelled into any attack from the south east. But the landscape here was gentle, and lightly wooded, ideal for their armour. It's mine-fields had been churned up by the bombardments and the wire entanglements had been snapped, there were large avenues opened up between them on the eve of this engagement. When the JR-9 battalion arrived early on the morning of the 11th February it was dark, they had no time to acclimatise because the Russian bombardment was going to begin before dawn. Timoshenko linked up his forces opposite this stretch of the Mannerheim line in the foggy dark, it was extremely cold minus 22 degrees Celcius. The Russian had moved 18 Divisions and five tank brigades into place along the entire Karelian Isthmus in preparation for this final big push. Desmond Latham blog

This is episode 10 and the Russians are about to launch their second attempt at invading Finland and this time, they're going to significantly alter their strategy and their tactics. The Stavka back in Moscow had inserted new commanders, demoted failures, and were now determined to recover lost initiative — the Red Army had lost numerous battles and lost face in the full view of the Germans. This winter War lasted 105 days from November 1939 until March 1940, but its ramifications for world history cannot be overstressed. Hitler saw how the handful of Finns bludgeoned one of the world's superpowers, crushed them in the early round of attacks, repulsed them repeatedly and in many ways, Finland's treatment of the Russians reinforced the German Fascists mistaken belief that if they kicked in the USSR front door, the entire edifice of communism would collapse. Thus the Reich's own invasion of Russia which took place in 1941, operation Barbarossa. While the Russian invasion of the far north of Finland had literally frozen to a halt, in the south around Lake Ladoga and further south, in the Karelian Isthmus, the Red Army had retrained and by early February 1940, was ready for the big push. Lieutenant General Hugo Osterman directed the Finnish Army of the Isthmus. A quick revisit here - his army was split into two groups, in the West around Viipuri was Second Army Corps under lieutenant general Harald Ohquist, while the eastern half was held by Three Army Corps under Major General Heinrichs. The Taipale sector was inside Heinrichs zone of command, it had been fought over ferociously since the start of the Winter War. Factoring into Timoshenko's thinking was somethign bloodthirsty. That the Finns could not afford to lose as many men as the Russians, he was going to try to bleed them white to quote a First world War logic — the battle of Verdun as case in point. It was late in January 1940 when the Finns began to have an inkling of what was in store for them. They had a relatively weak Air force in terms of pure power, and the Russian Air Force bombed and strafed their positions almost at will. The Finnish Air Force tried to send recon flights over the Russian build up, but this was almost suicidal the anti-aircraft and other defences were so thick on the ground. On the morning of February 1st a single Finn air reconnaissance aircraft managed to thread its way through these awaiting guns and zig zagged past Russian planes to make a hasty photo run over the forward Russian Positions in front Summa, which is now part of Russia and called Soldatskoye - roughly translated as Soldiers place. Summajarvi, the lake, is nearby and added a layer of complexity to the Russian advance — and shoehorned coming attacks into a specific area to the north of the lake. The village of Summa was a gateway to the city of Viipuri. Meanwhile, Finlands political leadership was desperately trying to start peace talks behind the scenes. Foreign Minister Vaino Tanner had virtually setup camp in Stockholm where he held a series of meetings with Russia's Swedish ambassador Alexandra Kollontai. An unusual figure in this war, Alexandra as a woman was trying chiefly to stop Sweden from formally entering the war on Finlands' behalf. But she was able to pass on messages to Stalin from Tanner. Desmond Latham blog

This is episode 9 and we're swinging back to the Karelian Isthmus to focus on what was going on through the third week of January 1940. Earlier in the month the disgraced Soviet Leningrad Military district was reformed and renamed the Northwestern Front and Stalin installed Semyon Konstantinovich Timoshenko as the commander. He was a hard man, flinty eyes, shaven head, powerful voice — a tough man for a tough job. Timoshenko was an idealogue but no fool and agreed to lead the Northwestern Front assaults but only if Stalin agreed that he would not be held personally liable for the coming butcher's bill. Cracking the Mannerheim Line along the Isthmus was going to be challenging after more than a month of battles had shown the Finns to be more than a match for the Red Army. Timoshenko's chief of staff was the architect of the Russian victory over the Japanese in Mongolia, Georgi Zhukov. The Leningrad commander Zhdanov was demoted to political commissar of the campaign, without any operational power at all. He had been roundly defeated by the Finns since the start of the Winter War in November 1939 and now his message to the troops on the frontline changed. Previously Russian propaganda had centred around the narrative that the Finnish working class needed saving, now Zhdanov was going to focus on Russian patriotism and pride instead of the drum-beat of party slogans. The country had been shamed in the eyes of the world and needed to redeem itself and the Northwestern Front fighters were going to be at the forefront of this reformed war. When the Red Army returned to the Mannerheim line in early February the men were going to be shouting “For the glory of the Fatherland” not “For Stalin”. While things were looking ominous, there was much for the Finns to savour. One of these was the extraordinary Simo Hayha, the White Death as he became known. He was a sniper, some say the most lethal sniper to have ever lived. He served with the 6th Company 34th infantry regiment and was based on the Kollaa Front. Hayha's confirmed kills of 542 Russians in the space of 100 days has never been eclipsed. He passed the rest of his life hunting and farming, and the White Death died in April 2002 at the age of 97. Desmond Latham blog

This is episode six and we're covering events at the end of December and into the first week of January. First a quick situation report. The Finns were fighting to maintain control over parts of the road to Raate from Suomussalmi, with the Russians having now decided to send an entire new Division to support the Ninth Army which had experienced some difficulty in the drive to cut Finland in half through what was known as the waist, planning if you remember to reach Oulu the eastern harbour port on the Baltic. Captain Makinen had fought a rear-guard near the lakes of Kuivasjarvi and Kuomajarvi but the going was tough as his 350 men faced 14 000 Red Army troops. The Ninth Army receiving new orders for the 163rd and 44 Rifle Divisions to attack simultaneously on the 22nd December, but this was postponed to the 24th. That was to allow the 9th Army commander Duhanov to be replaced by the highly successful Vasily Chuikov. For this phase of the attack, the Soviets wanted to send in reinforcements to Suomussalmi which they continued to hold despite Finnish attempts to drive them from this town based in the central eastern side of the waist, on the main road to Oulu. The Soviet Stavka had taken over direct control of the war, it was going so badly, and they wanted to send mobile forces down the road to bolster the two infantry regiments, divisional artillery and the HQ in Suomussalmi. This was going to be a challenge, the Finns managed the cut the road along a five kilometer section. So the Stavka used a new tactic, to bypass this cut off portion, to outflank the Finns in other words. If you stand in the town of Suomussalmi and stare out direct north, you're looking out across one of these quite vast lakes, out towards the Hulkonniemi peninsular opposite, more than a kilometer away across the Niskanselka portion of the lake. o the Soviet battalion that detached from the 44th Rifle Division was forced to circle Finnish positions along a 200 kilometre route through the Lonkka-Palovaara territory, and this was a safe route, albeit a long march. Intelligence reports indicated that the Russians were arriving in force and the Finns attack on Suomussalmi was delayed to the 26th December when sections of the Sixth bicycle battalion struck Russian logistics columns near kylanmaki. Despite desperate attempts, the bicycle battalion failed to overrun the Russian positions. Things went better for the rest of the battalion hit a Red Army motorised column at the village of Kakimaki, causing chaos. The Russian troops abandoned their trucks and escaped across the frozen landscape back into to Soviet Union. Let's take a look at what was happening near the Arctic sea, far to the north. There the Soviet Fourteenth Army led by Commander Valerian Frolov was trying to seize Finland's only Arctic port, Petsamo. The Finnish high command had split their forces here — one was under Major General Marrti Wallenius, and called the Lapland Group. Wallenius faced a grim situation, and Mannerheim had not expected his forces in the north to survive long. He was going to be surprised, because the Lapland Group had managed to hold off the Fourteenth Army mainly because Frolov had decided to use only one third of his forces in the initial attack, the 52nd Rifle Division. Desmond Latham blog

The Russians have invaded on a broad front, stretching from the Karelia Isthmus all the war to the Arctic Sea, ten major incursions in all. When the Soviets attacked on November 30th, they did so without declaring war — they just rolled in. As you heard last episode, by day two of the Soviet invasion, December 2nd 1939 the Finns were facing the might of the Red Army and the prognosis was not good. But they had a chance to carry out Finnish General Gustaf Mannerheim's master plan, allowing the Russians to invade, then striking them behind their lines. There wasn't much else the Finnish Army could do, it was hopelessly outgunned and outmanned. However, within 48 hours of the invasion, however, the Russian mechanised columns had bunched up, their lines of supply jammed bumper to bumper. Heavy snowstorms were also lashing the advancing columns adding to the chaos. The token Finnish resistance also caused some of the Russian commanders pause, stopping when a single sniper opened fire, or a defensive position was spotted in the distance. Mannerheim wanted to throw his covering groups of 21 000 troops along the Isthmus forward of the defensive line, but his chief of staff General Hugo Ostermann thought this was a mistake. They were covering a string of villages here like, Uusikirkko, Kivinapa, Lipola, Kiviniemi and each day the remained behind these fortifications, was a day spent improving the defences, digging deeper, laying mines, blowing up bridges. The Soviet military leaders believed that a decisive strike across the Karelian Isthmus would be the key to victory. The Soviet Seventh Army was based south of this Isthmus, 120 000 infantry, 1 400 tanks and 1500 artillery pieces, all backed up by over 1000 planes of various sorts. The Finns along the Isthmus were led by lieutenant General Hugo Osterman who had 26 000 infantry, and 71 artillery pieces. The army was split with Two Army corps led by lieutenant General Harald Ohquist on the west side of the Isthmus and Three Army Corps on the east, led by Major General Erik Heinrichs. Another division of Finns was behind the covering groups, being held back in reserve near the lakes Suulajarvi and Valkjarvi. On the eastern side of the Isthmus, III Army Corps was made up of Task Force Rautu and the 11th Division Task Force Lipola — named after the villages there. A change began to take place in the Finnish consciousness, and this was going to be very bad news for the Russian soldiers. The first few days of fighting had actually given the Finns a good idea about some of the Russians weaknesses — their slow witted officer class, fearful of their political commissars, unimaginative and ponderous. The Finnish fox was outthinking the Russian bear. Stories began to circulate amongst the troops about how abysmally the Russians were fighting, despite their vast army, and this stiffened resolve. Sometimes morale is more important than ammunition. Desmond Latham blog

Fortsättningskriget kom att handla om mer än att återta det Finland förlorat till Sovjetunionen under Vinterkriget 1939-40. Något Storfinland blev det aldrig då Finlands allierade Nazityskland förlorade kriget mot Sovjetunionen. Men Finland lyckades bevara sin självständighet genom att överge Tyskland i exakt rätt ögonblick.Vinterkrigets fredsslut i mars 1940 hade lämnat ett djupt sår efter sig i Finland. Stora delar av Karelen hade avträtts och Hangö var ockuperat av sovjettrupper. De politiska förvecklingarna ledde till att Finland i juni 1941 deltog i det tyska anfallet på Sovjetunionen och återstod de områden som förlorats och till och med gick en bit längre öster om den gamla riksgränsen.Under två år 1942 och 1943 stod fronten stilla. I juni 1944 kom det sovjetiska motanfallet efter det att det stod klart att Hitlertyskland var på väg att förlora kriget. Det sovjetiska anfallet ledde till ett finskt sammanbrott som kunde bromsas upp först väster om Viborg. Situationen var förtvivlad. Finland lett av Mannerheim lyckades trots allt lösgöra sig ur kriget och den 5 september 1944 inleddes vapenvilan och fredsförhandlingarna sattes igång.I denna nymixade repris av Militärhistoriepodden följer Martin Hårdstedt och Peter Bennesved upp sitt allra första avsnitt om Vinterkriget 1939-40 från november 2019 med en diskussion om Fortsättningskriget. Finland kom under året efter Vinterkriget och den tuffa marsfreden att alltmera bli indragen i tyskarnas förberedelser för anfallet på Sovjetunionen. Frågan är hur medvetet och varför de ansvariga, inte minst presidenten Ryti och överbefälhavaren Mannerheim, drog in Finland i ett nytt krig. Det gick att hävda att det var en fråga om att återta det som ryssarna utan rätt tagit 1940. Problemet var om det i verkligheten fanns andra bevekelsegrunder och hur ska vi uppfatta Finlands samarbete med Tyskland? Förde Finland ett separatkrig?Den som vill läsa vidare kan med fördel ta sig an relevanta kapitel i Henrik Meinanders Republiken Finland - Igår och i dag (2012). Självklart är Väinö Linnas Okänd soldat relevant även om den är fiktiv. Lättillgänglig om än med några år på nacken kan Allan Sandströms bok ge en överblick Fortsättningskriget: 1941-44 (1991). Det finns dessutom på svenska för den lite mer hårdkokte två delar i trebandsverket Finlands krig (2000) som ger detaljerna. På engelska kan den samförfattade boken The continuation and Lapland Wars 1941-44 (2016) vara en bra översikt.Bild: Finska soldater på VT -linjen 1944. "Larm vid VT -linjestationerna."; Sot.virk. Uuno Laukka - https://finna.fi/Record/sa-kuva.sa-kuva-143060?lng=en-gb , Militärmuseum, Wikipedia, Public Domain. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

This is episode 3 and the Russians have just bombed Helsinki on the morning of 30th November 1939 — missing most of the vital infrastructure but hitting the residential area and a square in front of the main railway station, as well as a hangar at Malmi Airfield. Two hundred people died in the first few hours of the invasion, most were civilians. The Finns were caught totally off guard - their anti-aircraft gunners managed to fire off a few shots but by then Russian bombers had turned and were miles away. As the planes disappeared to the east, air raid sirens began to wail, a belated warning which by then was a waste of time. However, after lunch, the planes were back. Fifteen Red Air Force bombers swept in for another raid soon after the all-clear had sounded in Helsinki, the streets were choked with people clearing up after the morning attack — fifty more civilians died and at least 150 were wounded in this second bombing run. The Russians also targeted other towns, including Viipuri, the harbour in Turku, and they took aim at the hydroelectric plant at Imatra and then bombed a small gas mask factory in Lahti. The hydroelectric plant at Imatra was not the only target, the Russians bombed an important road between the northern shores of Lake Ladoga and Helsinki, north of the Mannerheim Line. While this was going on, the Red Army landed specialist commandos on the uninhabited islands of Sieksari, Lavansaari, Suursaari and Tytarsaari —without firing a shot. Back in Helsinki, the shock of the attack was visible on everyone's faces. Parts of the city were on fire and it was through this maze of blackened buildings, corpses and craters in the roads that Field Marshal Gustav Mannerheim wound his way in his chauffered car. There was no time to waste. Finland's geography suited their initial plans. The Karelia Isthmus was the lynchpin, so Mannerheim was concentrating his defences there. The only other area that offered an immediate threat, was the 65 mile stretch just north of Lake Ladoga's shores. There were two good roads here, one started from inside Russia at Petrozavodsk, and the other from Murmansk along the rocky coast of Lake Ladoga. Both roads converged near the small town of Kitela, and a few miles from there was Finlands crucial rail network. It also was a point where good roads led north and south. Mannerheim knew that the Russians were going to aim at these two areas and he was right. This central zone near Kitela was the backdoor to the Isthmus and could support a large army on the move. The Finns were ready for this backdoor trick, they'd been practicing during war games in the preceding years for precisely this route. The strategy was even more interesting. They would let the large Soviet Army move along these roads until they reached a line of defences that linked Lake Ladoga to Kitela and another Lake called Syskyjarvi. Then they'd pin down the Russians, and hit their logistic route now strung out back eastwards, their left flank now up against Lake Ladoga, and the right exposed to Finnish soldiers on skis. The would cut off the head of the Russian salient and then methodically destroy the Russian army north of Ladoga. Desmond Latham blog

historia #podcasthistoryczny Kampania wrześniowa została opisana w licznych publikacjach naukowych. Rzadko kiedy jednak autorzy poruszają w nich zagadnienia dotyczące wizji na ten konflikt z punktu widzenia innych państw. Na temat relacji polsko-fińskich porozmawiamy w dzisiejszym ocinku.

Henrik Meinander har skrivit en biografi över Gustaf Mannerheim, den mest kända finländska statsmannen i modern historia. Efter 30 år i den kejserliga ryska armén återvände han hem till Finland 1917. Justin Webb intervjuar den finländske historikern Henrik Meinander om Mannheim och hur en geopolitiker blir till.

Suomen marsalkka, vapaaherra Gustaf Mannerheim syntyi vuonna 1867 ja kuoli 1951. Hän on edelleen tunnettu hienosta tyylitajustaan ja kiinnostuksestaan sisustukseen. Mannerheim asui Helsingin Kaivopuistossa huvilassa vuosina 1924-1951. Hänen kotinsa on edelleen alkuperäisessä eklektisessä asussaan. Mistä Mannerheimin innostus sisustamiseen ja tyyleihin syntyi? Hänen Hangossa sijaitsevassa Neljän tuulen tupa-nimisessä ravintolassa oli bretagnelaistyylinen ruudullinen pöytäliina ja ranskalainen astiasto. Mannerheimin hankkima sinivalkoinen, lintuaiheinen astiasto oli käsinmaalattua fajanssia. Miksi hän piti ranskalaisuudesta? Mannerheim ei pitänyt ruoan kärystä. Ravintolassa tarjottiin Marskin ryyppyä, puolalaisesta pataruoasta inspiroitua Vorschmackia ja Café Afrika-leivoksia. Mikä on Mannerheimin tuoman Vorschmackin historia? Mannerheim pukeutui vapaa-ajallaan valkoiseen pukuun ja olkihattuun. Mistä hänen kiinnostuksensa pukeutumiseen kertoi? Kaivopuiston huvila on vuodesta 1951 asti toiminut Mannerheimin elämää ja Suomen historiaa esittelevänä museona. Miksi kiinnostus museota kohtaan on vain kasvanut viime vuosina? Ohjelman vieraina ovat museonjohtaja emerita Marketta Wall ja Mannerheim-museon johtaja Märtha Norrback. Ohjelman juontajana on Pia-Maria Lehtola.

Hieman lisää Mannerheimista:Carl Gustaf Emil Mannerheim syntyi 4.6 Askaisessa,hän palveli Venäjän puolustusvoimissa,osallistui Venäjän ja Japanin sotaan.Mannerheimin isä vararikkoon ajautuija rakastajattarensa kanssa Ranskaan rantautui.Hänen äitinsä kuoli sydänkohtaukseenja Mannerheimin tiedetään jo nuorena kadettikouluun pyrkineen.Hänet erotettiin Haminan kadettikoulusta,ja häntä rangaistiin kurittomuudesta.Hän opiskeli yksityisesti ylioppilaaksi,ja pääsi Venäjän kadettikouluun ratsastajaksi.Mannerheim avioitui varakkaan venäläisen perijättären kanssa,tämä ratkaisi Mannerheimin taloudelliset ongelmat.Avioliitto ei kestänyt pitkään,liekö syynä ollut Mannerheimin työajat?Hän hankki armeijalle ja hoville hevosia,ja matkusti näin ympäri Euroopan eriosia.Mannerheim yleni Venäjällä,palkittiin useammalla arvonimellä,vaan kun Venäjällä vallankumous toteutettiin,Mannerheim sotaväestä erotettiin.Mannerheim vastusti sisällissodan aikanaulkomaisten sotavoimien käyttöä.Apua kuitenkin Saksalta pyydettiinja Mannerheim jälleen syrjäytettiin.Toisen maailmansodan syttyessä hänet taas päälliköksi pyydettiin,Venäjän tuntemusta varmasti nyt tarvittiin.Hänestä tuli Suomen kuudes presidentti 1944,1945 Mannerheimillä todettiin mahahaava,ja tilanne oli leikkaukseen johtava.Hän erosi presidentin tehtävistä,ja vietti loppuelämänsä Sveitsissä.Mannerheimin lastensuojeluliiton ehti kuitenkin perustaa,tekevänä miehenä myöskin paljon aikaan saa.Ulla-Maija Mantere

Tänäänhän tietenkin liputetaanja Gustaf Mannerheimia muistetaan,Miten hän liittyy tähän,siitä kerron vähän:Mannerheim oli puolustusvoimien ylipäällikkö sodan aikana,ja hän sai 75-vuotissytymäpäivälahjakseen marsalkan arvon,joka vieläkin Suomen ainoa on.Siis päivä on myös Mannerheimin syntymäpäivä.Paraati tänävuonna Jyväskylässä järjestetään,ja siellä myös keskiyön Hawk-näytös näytetään.Ulla-Maija Mantere

Tätä päivää vietetään sodissa ja vankileireillä,ja sotien jälkeen, tai rauhanturvatehtävissä kaatuneille,tai muutoin sodissa menehtyneille.Mannerheim antoi päivän viettämisen päiväkäskyssään,ja tätä päivää kaikkien kaatuneiden muistoille vietetään.Päivä on yleinen liputuspäivä,kaikkien niiden kunniaksi, jotka taistelusta paalamatta jäivät.Päivällä muistetaan myös sisällissodassa kaatuneita,ja myöskin maamme rajojen ulkopuolelle maatuneita.Päivää nimitetään myös yksimielisyyden ja sankarivainajien muistopäiväksi,toivotaan, että aseet vaikenevat iäksi,eikä tälläistä enää joudu kokemaanyksikään ihminen tai maailman maa.Toivottavasti kaikkia kunnioitetaanja jokainen rauhassa elää saa.Ulla-Maija Mantere

Venäläiset ovat mestareita pyörittämään usean rintaman propagandateatteria. Voitonpäivän paraati jäi suutariksi, Ukrainan rintamallakin venäläisten ja wagnereiden touhu tökkii. Pitäisikö tekoälyn eettisyyttä vahtia? Onko edes itse termi ”tekoäly” totta? Vaarana: Tekoälyä ei pitäisi antaa tyhmien käsiin. Se on tietokoneohjelma, joka seuloo eniten uskotut – ja valheet. Suomen autokanta on historiallisen vanhaa. Keskimäärin suomalaisauto on 12,9-vuotias. Erityisesti pohjoisessa ja idässä on vanhoja autoja. Kansanautoiksi ei 40.000 euroa maksavista sähköautoista ole. Entäs jos edistäisimme etanoli-sovittimien asentamista bensa-autoihin. Kalevi Sorsa ei asunut Kesärannassa, toisin muin Mannerheim. Esko asui siellä, Katainen asui siellä kolme kuukautta, Marin kyllä. Pitäisikö Orpon muuttaa sinne kesällä? Pitäisikö poliitikkojen asumisjärjestelyitä pöyhiä? Kuka omistaa heidän asuntonsa Helsingissä?

Jag tänker inte sitta och hitta länkar till allt vi pratar om här. Lev med det eller dö arg.Klippt av Magnus Esser Bengtsson.Länkar till allt om och med oss: https://beacons.ai/haveristernaVinjett av Dubmood: https://dubmood.bandcamp.com/ Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Hej och välkomna till det senaste avsnittet av Mata Grisen! Idag sitter Kim, inte ensam, men utan Armann, tillsammans med Felicia Jackson och Sara Ekstrand. Vi tar en djupdykning ner i Felicias twitter, drevet från Mannerheim-svansen och alla fiender hon lyckats skaffa sig där. Felicia saknar Landskronas orten-rap och Sara sågar Kims nya bantningplan. Vill ni ha snabbare tillgång till vartannat avsnitt och tillgång till alla avsnitt bakom betalväggen, så gå in på patreon.com/matagrisen

Historiallisen Carl Gustaf Emil Mannerheimin lisäksi suomalaisessa yhteiskunnassa vaikuttaa toinen, fiktiivinen Mannerheim. Tutkijan uutuuskirja kertoo, mihin kaikkeen häntä on käytetty.

”Mannerheim syleili minua ja hänen hyväilynsä olivat niin päihdyttäviä ja hullaannuttavia ettei mikään muu maailmassa. Uneksin niin hirvittävän elävästi ja hänessä oli uskomatonta viehätysvoimaa.” Näin kirjoitti valtionhoitaja Mannerheimista eroottista unta nähnyt runoilija Edith Södergran kirjailijakollega Hagar Olssonille kirjoittamassaan kirjeessä vuonna 1919. Mannerheimin herättämästä ihailusta ja vihasta suomalaisten keskuudessa kirjoittaa Tuomas Tepora helmikuussa ilmestyvässä tuoreessa Sankari ja antisankari - Mannerheim-kultin pitkä vuosisata -tietokirjassaan. Tuomas Tepora tutkii Mannerheimista luotuja mielikuvia ja Mannerheim-henkilökultin rakentumista - ja rakentamista. Marsalkan nimeä hyödynnettiin myös vuonna 1920, kun perustettiin järjestö Mannerheimin Lastensuojeluliitto. Nopeasti kasvaneem järjestön historiikin (Hyvän lapsuuden rakentajat – Mannerheimin Lastensuojeluliitto 1920–2020) kirjoitti tutkija Eeva Kotioja. Mannerheimista ovat keskustelemassa Tampereen yliopiston yliopistotutkija, Helsingin yliopiston Suomen ja Pohjoismaiden historian dosentti Tuomas Tepora ja Helsingin yliopiston vieraileva tutkija Eeva Kotioja. Lähetyksen juontaa Pauliina Grym.

The father of the modern Finnish state and the one of the worst men in all human history exit the stage. Intro Song: Illumination by Kai Engel Follow the show's subreddit. Follow Rob on Twitter.

A lo largo de la historia, la humanidad ha tenido el privilegio de recordar a aquellos que son considerados grandes señores de la guerra. Hemos tenido a Julio César, a Sun Tzu, a Napoleón, y tal vez menos conocido por nosotros, Carl Gustaf Emil Mannerheim, reconocido en su país como el mariscal Mannerheim. Es considerado uno de los líderes militares más destacados del siglo XX, ya que peleó en numerosas guerras y se le respeta como héroe nacional. En este nuevo episodio de Biografías HC, te traemos la historia de este personaje tan destacado, que fue un hombre que tuvo tanto aciertos como errores, y sus peculiaridades también; momentos que lo definieron como hombre y como militar.. Dicho esto, damos comienzo a la historia del Mariscal Mannerheim. Guion: Ana Damm Narración: Hal (Ricardo) ¡Únete a nuestro Patreon para obtener beneficios increíbles y ayudarnos a crecer! https://www.patreon.com/hchistoriacontemporanea Redes Sociales y Blog Blog: https://hchistoriacontemporanea.com/blog Facebook: https://www.facebook.com/historiacontemporanea1987​ Grupo de Facebook: https://www.facebook.com/groups/historiacontemporanea.1987 Instagram: https://www.instagram.com/hchistoriacontemporanea.1987/ Twitter: https://twitter.com/HcHistoria Pinterest: https://www.pinterest.com.mx/hchistoria Anchor: https://anchor.fm/hc-historia-contemporanea Contacto: historiacontemporanea.1987@gmail.com Bibliografía: Bair Irinchev. (2009). THE MANNERHEIM LINE 1920-39. Gran Bretaña: Osprey Publishing. Jorge Alejandro Suárez Saponaro. (2018). El perfil de un mariscal desconocido, el finlandés Carl Mannerheim. 22 de junio de 2022, de Equilibrium Global Sitio web: https://equilibriumglobal.com/el-perfil-de-un-mariscal-desconocido-el-finlandes-carl-mannerheim/ J.L Madoz. (2019). El mariscal Mannerheim, luces y sombras del héroe nacional de Finlandia. 15 de junio de 2022, de Defensa Sitio web: https://www.defensa.com/ayer-noticia/mariscal-mannerheim-luces-sombras-heroe-nacional-finlandia Steven J. Zaloga. (2015). Gustaf Mannerheim. Gran Bretaña: Osprey Publishing. #finlandia #finland #guerra #historia --- This episode is sponsored by · Anchor: The easiest way to make a podcast. https://anchor.fm/app --- Send in a voice message: https://anchor.fm/hc-historia-contemporanea/message

Påskdagarna år 1918 utkämpades inne i Tammerfors det dittills största slaget i Norden mellan de vita regeringstrupperna och den röda upprorsarmén i det finska inbördeskriget. På den vita sidan deltog en svensk frivilligbrigad som kom att sättas in i slutanfallet på staden. Sammanlagt stupade 700 på den vita sidan och 2 000 på den röda sidan i slaget om Tammerfors.Finska inbördeskriget var brutalt och omfattade allt från våld mot civila, summariska avrättningar i samband med striderna och höga dödssiffror i de vitas fångläger.Bakgrunden till Slaget vid Tammerfors var den snabba händelseutvecklingen under mars månad. De vitas överbefälhavare ansåg att Tammerfors måste intas innan det var möjligt att anfalla längre sydöst och ringa in de röda som kontrollerade södra Finland.I den nymixade reprisen av avsnitt 25 av Militärhistoriepodden samtalar historikern Martin Hårdstedt och idéhistorikern Peter Bennesved om slaget som avgjorde inbördeskriget i Finland 1918.Tammerfors var Finland näst största industristad och hade symboliskt betydelse för den röda sidan som ett starkt arbetarfäste. Dessutom var en tysk division på väg att landstiga i södra Finland för att stödja de vita. Mannerheim var mot denna tyska inblandning och ville så snabbt som möjligt avgöra inbördeskriget utan tysk hjälp. Därför sattes operationerna igång mot Tammerfors i all hast. Den 25 mars fick stadens försvarare uppmaningen att kapitulera.Slaget om Tammerfors blev blodigt. Stridernas fördes från hus till hus. Före anfallet besköts staden av artilleri som ödelade hela stadsdelar. I slutstriderna sattes den svenska frivilligbrigaden in. Tillsammans med nyrekryterade jägarregementen med finska rekryter från de norra delarna av Finland anföll brigaden den 28 mars på skärtorsdagen Tammerfors utkanter österifrån. Anfallet körde nästan omgående fast och förlusterna ökade. Efter återhämtning och ytterligare anfall med nya förluster kunde de vita slutligen ta emot de rödas kapitulation den 6 april. Efterräkningen blev hård. Summariska avrättningar och övergrepp följde i erövringens spår.Du som vill lära dig ännu mer efter att ha lyssnat på avsnittet kan läsa Heikki Ylikangas, Vägen till Tammerfors, Stockholm 1995 och Tobias Berglund & Niclas Sennerteg, Finska inbördeskriget, Stockholm 2017. Lyssna också på Historia Nus avsnitt med Niclas Sennerteg om Finska inbördeskriget.Bild: Avrättade och fallna röda soldater i östra änden av Näsilinna vid Tammerfors påsken 1918.Fotograf okänd, Vapriikki Museum Center fotoarkiv. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Finlandssvensk legendarisk friherre född år 1867 på ett slott i Åboland. Som barn har han ett häftigt lynne och han blir relegerad från kadettskolan. Efter en katastrof i ungdomen hamnar han i Ryssland där han gör en makalös karriär. Efter ryska revolutionen återvänder han till Finland totalt utblottad och vid 50 års ålder inleds det som kommer göra honom till den mest uppburna, men även mest omstridda, personen i finsk 1900-tals historia.

Tue ohjelmaa Patreonissa: https://www.patreon.com/soinnunmaanhenry Podcastin 60. jakson vieraana sotahistorioitsija, dosentti Lasse Laaksonen. Jakso taltioitiin 15.9.2022. Lataa mp3: https://soundcloud.com/ihmisiis/60-lasse-laaksonen Videoversio: https://youtu.be/40rjqV_xmb8 Spotify: https://spoti.fi/3SwR83N Apple Podcasts: https://apple.co/3Si7CMH RSS: http://feeds.soundcloud.com/users/soundcloud:users:358481639/sounds.rss 00:00:00 Miten päädyit sotahistorian pariin? 00:04:35 Miksi jotkut pärjäävät kriiseissä toisia paremmin? 00:07:21 Miten ymmärrys sodan psykologisista ulottuvuuksista on kehittynyt? 00:10:50 Sodan realiteetit ja omakohtaisen kokemuksen puute. 00:13:41 Minkä verran ihmisen on mahdollista tietoisesti karaista itseään? 00:16:34 Miksi sotahistoria on tärkeä aihe? Varautuminen ja uskottava puolustus. Mannerheim, Ryti ja määrärahat. 00:21:03 Varautumisen ongelma. Geopolitiikka. 00:25:05 Lassen lähestymistapa tutkimuksen tekemiseen. 00:31:59 Kuinka tavallinen asia päällystön eripurat ja ristiriidat sodassa ovat? 00:37:04 Mannerheimin auktoriteetti ja johtamistyyli. 00:41:43 Ukraina ja liian nopeat johtopäätökset. 00:43:36 Missä määrin opposition ääni Venäjällä on osa Kremlin informaatiovaikuttamista? 00:51:43 Putin, diktatuurit ja demokratiat. 00:58:23 Ukrainan sota sukupolvikokemuksena. Zelesnkyi, Mannerheim, Wallenius ja mediapeli. 01:06:16 Ukrainan sodan tilanne juuri nyt (15.9). 01:09:51 Millaisin tavoin Ukrainan sota on vallankumouksellinen? 01:15:08 Informaatiotykityksen ja propagandan vaikutus käsitysten muodostamisessa. 01:21:39 Media- ja lähdekriittisyys ja itse ajattelu. 01:28:09 Ukraina, energia-ase ja nälkäase. 01:31:04 Zaporižžjan ydinvoimala likaisena pommina. Sodan pitkän aikavälin näkymät. 01:35:56 Nato ja Suomen mielipide-ilmaston nopeat muutokset. 01:39:43 John Mearsheimerin näkemykset Natosta sodan syypäänä. 01:41:33 Nato, iso raha, sotateollinen kompleksi, joukkotuhoaseet ja militarisoituminen. 01:46:55 Aseistariisunta, Ukrainan ydinaseista luopuminen ja peliteoria. Sota ja väkivallan rajat. 01:49:30 Kestävyysurheilun rooli Lassen elämässä ja työssä. 01:54:54 Loppulyhyet. Muita avainsanoja: Talvisota Jatkosota Hermot Tabut Sotaveteraanit Rohkeus Pelottomuus Maanpuolustus Henkilökemia Autoritaarisuus Uhraukset Uskonhyppy Kybersota Tiedustelu Nato-jäsenyys Kauhun tasapaino Taekwondo Maraton Ultrajuoksu Linkkejä: Lassen kirjat https://www.goodreads.com/author/show/5618753.Lasse_Laaksonen Lassen Twitter https://twitter.com/laaksonenlassea Lassen Instagram https://www.instagram.com/lextremlasse Lassen Facebook https://www.facebook.com/lassea.laaksonen Lassen LinkedIn https://www.linkedin.com/in/lasse-laaksonen-1b824b48/ ----- Ihmisiä, siis eläimiä -podcast rakastaa ymmärrystä avartavia näkökulmia. Syvän tiedonjanon ajaman ohjelman visiona on luoda asioiden ytimeen pureutuvaa, hitaampaa mediaa. Podcastin keskeisiä teemoja ovat tiede ja taide, tavallinen ja erikoinen, yksilö ja yhteiskunta sekä ihminen ja muu luonto. Ohjelman vetäjä, ymmärrykseltään keskeneräinen mutta utelias Henry Soinnunmaa on muusikko, kirjoittaja ja amatöörigeneralisti. • Facebook: https://facebook.com/ihmisiis • Twitter: https://twitter.com/ihmisiis • Instagram: https://instagram.com/ihmisiis • Youtube: https://youtube.com/ihmisiis • Spotify: https://spoti.fi/2MLqNQE • Apple Podcasts https://apple.co/32jaPqX • Soundcloud: https://soundcloud.com/ihmisiis

Vi ska prata om Finlands statsminister som dansade på en hemmafest. Något som hyllats och sågats, men varför blev det en grej och så viktigt? Vi rivstartar höstsäsongen med att försöka förstå vad som hände där i det finska statsminister-residenset när statsminister Sanna Marin dansade loss med sina vänner.Med oss har vi Heidi Avellan från Sydsvenskan och Lotta Ilona Häyrynen från Aftonbladet. Vi frågar också Matilda Peltonen vad finländare tycker om det hela.Aloitamme syyskauden yrittämällä ymmärtää mitä oikein tapahtui kun Suomen pääministeri Sanna Marin tanssi ystäviensä kanssa pääministerin virka-asunnossa. Mitä se merkitsee? Miksi sillä on merkitystä?Mukana Heidi Avellan Sydsvenskanista ja Lotta Ilona Häyrynen Aftonbladetista. Kysymme myös Matilda Peltoselta mitä suomalaiset ovat mieltä koko asiasta.Hillary Clinton och övriga världen däremot hälsar #keepdancingsannamarin, vad har händelsen för betydelse i Finland och världen? Är det ens viktigt? Panelen bjuder även på två bortstädade nakenskandaler: Mannerheim naken på sin häst och diplomaten Jussi Mäkinen som blev stoppad naken på sin motorcykel vid Schönbrunnpalatset. Sanna och Kalle undrar också varför man plockar med sig Putins bajs hem till Kreml när han är på utrikesbesök!Kalle Kinnunen & Sanna Laakso popula@sverigesradio.se

Jonathan Clements was formerly a Visiting Professor at Xi'an Jiaotong University, China. He is a historian specialising in the Far East, whose recent books include The Emperor's Feast: A History of China in Twelve Meals; Christ's Samurai: The True Story of the Shimabara Rebellion, and Japan at War in the Pacific. British-born, he is now a citizen of Finland, and has also written a book about his adopted country, An Armchair Traveller's History of Finland (which he is currently updating for the paperback), as well as an acclaimed biography of its wartime leader Carl Gustaf Mannerheim, Mannerheim: President, Soldier, Spy. Most accounts of Mannerheim concentrate on his battles in the 1940s, when he led Finland against the incursions of the Soviet Union, but Clements's book focussed instead on his early career as a Finn in the Tsar's military service, fighting in the Russo-Japanese War and conducting a two-year uncover spying mission in China, posing as a Swedish anthropologist. For reasons nobody quite comprehends, he embarked upon a project on his blog to watch every Finnish film ever made, in chronological order. https://schoolgirlmilkycrisis.com/tag/finland/ https://www.amazon.com/Jonathan-Clements/e/B001IR1BJS/ For more educational content, visit us at https://culturecaffe.com. Music: https://www.purple-planet.com/

Carl Gustaf Mannerheim is the national hero of Finland, and was one of the finest general of World War Two. Twice he saved his country from the terrors of Communism.  He stands as a shining example of honor and bravery. 

Puolustusvoimain lippujuhla Tätä päivää aina Mannerheimin syntymäpäivänä vietetään, ja Veltioneuvostoa kiitetään. Se antoi Mannerheimille 75-vuosislahjaksi arvon marsalkan, ja samalla lipulla päivää muistettavan. Mannerheim oli sotavoimien päällikkö ja samana päivänä myös puolustusvoimien lipujuhlaa juhlitaan, koko maassa liput tankoon nostetaan. Paraati järjestetään tänä vuonna Helsingissä, ensivuonna ties missä. Helsinki paraatista nauttia saa muuta maata useampaan, koska siellä paraati joka viides vuosi on, paraatiin osallistuminen on yleisölle maksuton. Paraatin teemana on Valmiutta joka hetki, olkoon ylpeä ja itsenäinen puolustusvoimien retki! Ulla-Maija Mantere

The People's School for Marxist-Leninist Studies presents a pamphlet by the Russia Today Society, an Anglo-Soviet friendship organization set up as a mass organization by the Communist Party of Great Britain. This pamphlet was published 7 days after the start of the 1939-40 Winter War between Finland and the Soviet Union. The capitalist presses were ready to promote hysteria about the Soviet Union "invading a little country," while ignoring their complicity in escalating anti-U.S.S.R. hostilities. Despite being written over 80 years ago, this pamphlet rings eerily similar to situations occurring in our world today. We hope you learn something new! Connect with PSMLS: linktr.ee/PSMLS Literature Used: Finland: The Facts by the Russia Today Society (1939) ourcloud.usvanguard.net/s/98XwwCXdze29j9W Recommended Literature: Readers' Guide to Marxist Classics by Maurice Cornforth (1954) www.lulu.com/en/us/shop/maurice-cornforth/readers-… Dialectical and Historical Materialism by J.V. Stalin (1938) www.lulu.com/en/us/shop/j-stalin/dialectical-and-h… Foundations of Leninism by J.V. Stalin (1924) www.lulu.com/en/us/shop/jv-stalin/foundations-of-l… Communists and the Liberation of Europe by Maxine Levi (1945) www.lulu.com/en/us/shop/maxine-levi/communists-and… PSMLS Website: peoplesschool.org/ Party of Communists USA Website partyofcommunistsusa.org/about/ 0:00 Finland: The Facts 2:01 What is behind it all? 3:05 Finland ─ a Tsarist colony granted independence by the U.S.S.R. 5:59 Finnish Workers' Government suppressed 7:59 So-called Finnish "Democracy" 9:24 Fascists really in control 11:49 Who is "Butcher" Mannerheim? His intrigues 13:46 The Aaland Islands affair 16:04 Fascist Finland: an anti-Soviet base 18:26 Anglo-French hostility towards the U.S.S.R. 21:24 Finland: the key to Moscow 24:33 Negotiations stop: Provocations begin 27:33 The Democratic People's Republic of Finland 29:15 Its Program and Treaty with the U.S.S.R.

Kaatuneitten muistopäivä Tänään muistetaan kaikkia niitä, jotka ovat taistelussa kaatuneet, rauhanturvaamisessa tai vankileirillä surmansa saaneet. Mannerheim päiväkäskyssään määräsi päivää viettämään, kaikkien vakaumuksensa takia kaatuneiden, tai taistelun jälkeen sodan takia kuolleiden. Heidän muistonsa elää yhä, ja on meille vieläkin kallis ja pyhä. Liputussäännöt ovat jo vaihtuneet, ennen lippua vuoroin ylös, vuoroin alas laskeneet, ajat ovat jääneet taa, silti, vieläkin heidän kunniakseen liputetaan. Ulla-Maija Mantere

Mannerheimin elämää käsittelevän sarjan toisessa osassa jatketaan Venäjän vallankumouksesta Marskin matkassa halki Suomen itsenäisyyden myrskyisän alkutaipaleen. Marskin perintö on laajasti kiistelty, mutta paljonko tämä suuri valtiomies sitten oikeasti teki ja oliko hän lahtari vai kansakunnan isä?

När den femtioårige Gustaf Mannerheim (1867-1951) efter 30 år i tsarens tjänst tvingades återvände till Finland på grund av den ryska revolutionen trodde vännerna att han hade sina bästa år bakom sig.Men som överbefälhavare över de vita trupperna år 1918 slog Mannerheims ner revolutionen i Finland. Vilket gjorde honom både älskad och hatad beroende på vilken sida man valt i inbördeskriget.Mannerheim ledde också de finska trupperna när landet slogs för sin existens under Vinterkriget 1939 till 1940 och Fortsättningskriget 1941 till 1944. Den elegante adelsmannens auktoritet var en viktig anledning att Finland överlevde som självständig stat under 1940-talet.Den svensktalande adelsmannen Gustaf Mannerheim fick en svår start i livet då fadern ruinerade familjen med dåliga affärer och sedan flydde till Paris med sin älskarinna – en oerhörd skandal vid den tiden. Han var ett besvärligt barn som relegerades både från skolan och kadettskolan pga sitt dåliga uppförande. På kadettskolan i Fredrikshamn hade han kasernförbud under två år tills att han relegerades bara några veckor innan examen.Bitter på storfurstendömet Finland lämnade han födelselandet för att studera vid den bästa militärskolan i Sant Petersburg och sedan framgångsrikt tjäna den ryska tsaren i huvudstaden, under det rysk-japanska kriget och första världskriget. Något som den självständighetssträvande familjen i Finland var mycket kritisk till. En bror tvingades fly till Sverige pga kampen mot förryskningen av Finland.Gustaf Mannerheim var socialt begåvad och en duglig officer inom en militär där kontakter var viktigare än meriter. Men när tsardömet bröt samman under den ryska revolutionen tvingades han återvända till Finland där han egentligen inte hade någonting.Det var under stunder i livet när hans existens balanserade på avgrunden som han exelerade. Nyss hemkommen till Finland blev han överbefälhavare för de vita trupperna i inbördeskriget i Finland 1918 och bidrog i hög grad till att den vita sidan vann. Detta trots att han egentligen inte stödde ett självständigt Finland.Hans språkkunnighet, goda känsla för geopolitik och adliga charm gjorde att kunde balansera Finlands intressen mellan stormaktsintressen. Trots att Finland tagit hjälp av Tyskland under inbördeskriget erkände Storbritannien och USA Finlands självständighet 1918. Inte heller att Finland lierade sig med Hitlertyskland under Fortsättningskriget fick några större konsekvenser för Finland.Mannerheim förlorade dock presidentvalet 1919 och blev under många år en privatperson. Under Vinterkriget mot Sovjetunionen 1939 blev han åter överbefälhavare. Det framgångsrika försvaret av Finland räddade landets självständighet.Efter att Tysklands och Sovjetunionens pakt upphörde när Tyskland anföll Sovjetunionen tog Finland hjälp av Tyskland i Fortsättningskriget mot Sovjetunionen. Den 4 augusti 1944 valdes han av riksdagen till president, varefter han bröt banden med Tyskland.Mannerheims auktoritet var avgörande för bytet av sida i världskriget, vapenstilleståndet med Sovjetunionen och krigshandlingarna mot tyskarna i Lappland samt under de första åren efter kriget, bl.a. i relation till de allierades kontrollkommission under Zjdanov.I reprisen av det nymixade avsnitt 50 av podden Historia Nu samtalar programledare Urban Lindstedt med författaren och tidigare diplomaten Dag Sebastian Ahlander. Han har bland annat skrivit biografin Gustaf Mannerheim som fick ett mycket positivt mottagande. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information. Become a member at https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt.

Carl Gustaf Emil Mannerheim on ehkä yksi Suomen historian tunnetuimmista ja samalla kiistellyimmistä henkilöistä. Tämän kaksiosaisen sarjan ensimmäisessä jaksossa matkataan nuoren Carl Gustafin matkassa Turun Askaisista Japaninsodan rintamille ja lopulta Venäjän vallankumouksen pyörteiden kautta uuteen, itsenäiseen Suomeen. Tässä jaksossa puhutaan etenkin Mannerheimin edesottamuksia nuoruusvuosina ja pyritään avaamaan hiukan miestä historiallisen hahmon takana.

”Om man börjar sälja ut skolan och har en massa utländska ägare – vad kommer hända med vår möjlighet att styra skolan demokratiskt?” Filippa Mannerheim är gymnasielärare i svenska och historia, och har tidigare arbetat som journalist och föreläsare. Hösten 2020 skrev hon en debattartikel i form av ett öppet brev till Sveriges riksdagspolitiker, där hon uppmanade dem att gå samman för att stoppa aktiebolagens expansion i skolan. Debattartikeln öppnade för en flodvåg av systemkritik från lärarkåren. I avsnittet diskuteras bland annat hur marknadiseringen av skolan påverkar undervisningen, varför traditionella undervisningsmetoder fortfarande behövs och frågan om hur väl skolans styrdokument är anpassade till elever.   Citat från Filippa Mannerheim: ”Ibland kan jag bli politiskt deprimerad, verkligen. Skolpolitiskt deprimerad. Det är så mycket pengar inblandat som inte har med att vi inte tänker långsiktigt på vad skola är och hur det ska vara och hur vi vill ha det” ”Vi måste ju alla profilera oss idag på en marknad – och det är ett jätteproblem att det är så, att det inte är stabilt. Att inte svenskundervisningen idag i mitt klassrum ser i stort sett likadan ut i ett annat klassrum, att det kan vara något helt annat.” ”Jag hade aldrig fått min text publicerad i Expressen om jag hade varit mild och mjuk och ställt frågan till våra politiker 'om de inte skulle kunna tänka sig' och 'snälla snälla…'”   Programledare: Ingela Netz och Per Kornhall.  Om du vill kommentera, ställa frågor eller föreslå ämnen och intervjupersoner är du välkommen att mejla per(a)kornhall.se eller ingela.netz(a)gmail.com. Läs mer om podden Kornhall & Netz och programledarna på Arena Idés webbsajt, https://arenaide.se/kornhall-netz/   Arena Idé är en progressiv, partipolitiskt obunden tankesmedja med fokus på arbetsmarknad, ekonomisk politik, välfärd och demokrati. Vi är en ideell förening och finansieras av fackföreningsrörelsen. En del av Arenagruppen.

Ensi vuoden helmikuussa tulee kuluneeksi tasan 100 vuotta itsenäisen Suomen historian ainoasta ministerimurhasta. Kotiovelleen Töölössä ammuttu sisäministeri Heikki Ritavuori oli lahjakas poliitikko, jonka kohtaloksi koitui radikalisoitunut aatelismies Ernst Tandefelt. Hänen taustallaan epäiltiin vaikuttaneen salaliiton, jota ei koskaan saatu kunnolla selvitettyä. Kirjailija Lasse Lehtinen on kirjoittanut Heikki Ritavuoresta tuoreen tietokirjan ja on vieraana ohjelmassa. Mukana myös Helsingin Sanomien entinen päätoimittaja Janne Virkkunen. Ville Talola juontaa.

Adolf Hitler var kjent for sin karakteristiske stemme, og måten han framførte taler på. Det er likevel få som vet hvordan stemmen hans var på privaten, når han ikke behøvde å overbevise store folkemengder. Det finnes likevel et opptak av Hitler der han snakker med en helt annen stemme, enn den vi er vant til å høre. Dette er kuriositeten om Mannerheim-Hitler-opptaket fra 1942.Annonsør Folio: Les mer om Folio og Stiftemaskinen her ​https://folio.no/

Fortsättningskriget kom att handla om mer än att återta det Finland förlorat till Sovjetunionen under Vinterkriget 1939-40. Något Storfinland blev det aldrig då Finlands allierade Nazityskland förlorade kriget mot Sovjetunionen. Men Finland lyckades bevara sin självständighet genom att överge Tyskland i exakt rätt ögonblick.Vinterkrigets fredsslut i mars 1940 hade lämnat ett djupt sår efter sig i Finland. Stora delar av Karelen hade avträtts och Hangö var ockuperat av sovjettrupper. De politiska förvecklingarna ledde till att Finland i juni 1941 deltog i det tyska anfallet på Sovjetunionen och återstod de områden som förlorats och till och med gick en bit längre öster om den gamla riksgränsen.Under två år 1942 och 1943 stod fronten stilla. I juni 1944 kom det sovjetiska motanfallet efter det att det stod klart att Hitlertyskland var på väg att förlora kriget. Det sovjetiska anfallet ledde till ett finskt sammanbrott som kunde bromsas upp först väster om Viborg. Situationen var förtvivlad. Finland lett av Mannerheim lyckades trots allt lösgöra sig ur kriget och den 5 september 1944 inleddes vapenvilan och fredsförhandlingarna sattes igång.I detta avsnitt av Militärhistoriepodden följer Martin Hårdstedt och Peter Bennesved upp sitt allra första avsnitt om Vinterkriget 1939-40 från november 2019 med en diskussion om Fortsättningskriget. Finland kom under året efter Vinterkriget och den tuffa marsfreden att alltmera bli indragen i tyskarnas förberedelser för anfallet på Sovjetunionen. Frågan är hur medvetet och varför de ansvariga, inte minst presidenten Ryti och överbefälhavaren Mannerheim, drog in Finland i ett nytt krig. Det gick att hävda att det var en fråga om att återta det som ryssarna utan rätt tagit 1940. Problemet var om det i verkligheten fanns andra bevekelsegrunder och hur ska vi uppfatta Finlands samarbete med Tyskland? Förde Finland ett separatkrig?Finland samlande den största militärs styrka som landet någonsin ställt på fötter inför anfallet på Karelska näset och Ladoga Karelen. Under anfallet öster om Viborg inringades en stor mängd ryska soldater i operationer som ledde fram till Finlands största militära seger. Under de fem månader långa erövringskriget stupade 25 000 man – ett pris som de ansvariga uppenbarligen var beredda att betala. De finska styrkorna stannade i december upp innan de nått för nära Leningrad, men ett ganska stor territorium öster om den gamla gränsen 1939 ockuperades intill floden Svir. Här kom fronten att ligga ända fram till sommaren 1944.I takt med den tyska arméns motgångar i Sovjet 1942-43 blev det aktuellt för Finland att dra sig ur kriget. Det stod ganska klart för alla inblandade att Tyskland skulle komma att förlora kriget. Det visades sig klokt av Mannerheim att finska trupper inte erövrat Leningrad eller Murmanskbanan. I juni 1944 inledde Sovjetarmén en offensiv på Karelska näset och i Ladoga karelen. Målet för den sovjetiska ledningen var att undanröja hotet mot Leningrad innan den slutliga offensiven mot Tyskland. Situationen var mycket svår och de ansvariga i Finland var tvungna att balansera på slak lina för att klara av att rädda Finlands självständighet. Den finska armén stod stundtals inför sin undergång och var helt beroende av militärt stöd med trupper och materiel från Tyskland samtidigt som det var dags att inleda fredsförhandlingar med Moskva. Hur skulle man lösa detta dilemma? Tyskarna krävde lojalitet för att understödja och Sovjet krävde att Finland sa upp samarbetet med Hitlertyskland. De gällde att agera exakt rätt och säga upp bekantskapen med Tyskland i samma stund som den sovjetiska offensiven stoppats upp och Moskva inte krävde en villkorslös kapitulation.Vi vet i efterhand att den finska ledningen lyckades bevara Finlands suveränitet. Finland kom med Fortsättningskriget att minst sammanlagt 60 000 i stupade. Kriget skapade mycket stora utmaningar. Inget krigförande land under andra världskriget satte fler soldater i proportion till sin befolkning i vapen än Finland. Hemmafronten slapp visserligen de värsta bombanfallen och kriget fördes med undantag av delar av Karelen och ödemarken i norr inte så mycket på finskt territorium. Frågan är i vilken utsträckning Fortsättningskriget blev ett totalt krig för Finland.Den som vill läsa vidare kan med fördel ta sig an relevanta kapitel i Henrik Meinanders Republiken Finland - Igår och i dag (2012). Självklart är Väinö Linnas Okänd soldat relevant även om den är fiktiv. Lättillgänglig om än med några år på nacken kan Allan Sandströms bok ge en överblick Fortsättningskriget: 1941-44 (1991). Det finns dessutom på svenska för den lite mer hårdkokte två delar i trebandsverket Finlands krig (2000) som ger detaljerna. På engelska kan den samförfattade boken The continuation and Lapland Wars 1941-44 (2016) vara en bra översikt.Bild: Finska soldater på VT -linjen 1944. "Larm vid VT -linjestationerna."; Sot.virk. Uuno Laukka - https://finna.fi/Record/sa-kuva.sa-kuva-143060?lng=en-gb , Militärmuseum, Wikipedia, Public Domain. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Det finska inbördeskriget januari-maj 1918 är den näst blodigaste konflikt som har utkämpats i Norden. Krigsföringen präglades av terror mot civilbefolkningen och avrättning av fångar, samt dödsläger efter att den vita sidan besegrade den röda den 15 maj 1918.Det var en konflikt som i allra högsta grad utspelade mot en fond av stormaktskonflikterna i det pågående världskriget. Även Sverige spelade en stor roll i sin strävan att återvinna det svenskspråkiga Åland, men ännu mer med tusentals frivilliga svenska officerare och meniga som stred på den vita sidan.I podcasten Historia Nu samtalar programledare Urban Lindstedt med journalisten och författaren Niclas Sennerteg som skrivit många historiska böcker. Han är aktuell som medförfattare till boken Finska inbördeskriget.När Finland utropade sin självständighet ifrån Ryssland den 6 december 1917 var det ett samhälle plågat av klasskonflikter och med stora ryska trupper i landet. De ekonomiska klyftorna var enorma efter jordreformer och mekaniseringen av jordbruket. Vid sidan om det landsbygdens fattiga växte en utsatt arbetarklass fram i städerna.De underliggande konflikterna fick fritt spelrum när den ryska tsarregimen som styrt Finland i över hundra år kollapsade. Arbetsmarknadskonflikter blev allt våldsammare och understöddes av röda ryska trupper som blivit kvar i Finland efter självständigheten. Detta resulterade att det bildades lokala så kallade skyddskårer.Samtidigt blockerade borgliga i lantdagen socialisternas krav på reformer.Den 28 januari 1918 gjorde de röda statskupp och grep makten i Helsingfors, medan den lagligt valda regeringen flydde till Vasa. Samma dag avväpnades de ryska garnisonerna i Österbotten genom överrumpling av skyddskårer under ledning av generallöjtnant C.G. Mannerheim, som en kort tid därefter utsågs till överbefälhavare.De vita styrkorna var underlägsna i antal, men var betydligt bättre organiserade och hade vid sidan om skyddskårerna elitförband som hade utbildats i Tyskland och leddes i stor utsträckning av erfarna frivilliga svenska officerare. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Onko Putinin valta murenemassa? Miltä Alexey Navalnyn tilanne näyttää Venäjän sisältä käsin? Tuleeko keskustelulle Suomen Nato-jäsenyydestä uutta momentumia? Miksi EU:n ja Venäjän suhde on ongelmissa? Tässä jaksossa Jenni Pajusen ja Juhana Vartiaisen vieraana Venäjän turvallisuuspolitiikan tutkimuksen Mannerheim- professori Katri Pynnöniemi ja Helsingin Sanomien Moskovan kirjeenvaihtaja Jussi Niemeläinen.

Hoy traemos un programa muy interesante sobre un tema que ha sido muy poco analizado, y no es otro que el las líneas defensivas mas potentes que se construyeron en la segunda guerra mundial. Veremos la Línea Mannerheim, La Línea Maginot, Las Líneas Gustav y Gótica, la Línea Sigfrido y el Muro Atlántico. Vídeo Completo en el canal de You Tube: "Historias belicas que merecen ser contadas": https://www.youtube.com/watch?v=Rg0U94FllCw&ab_channel=HistoriasB%C3%A9licasQueMerecenSerContadas

Kansallisvaltion itsenäisyyden idean tulevaisuus. Valtiotieteen tohtori, sosiaalipsykologi, arvotutkija Anneli Portman ja filosofian tohtori, Mannerheim-museon johtaja Kristina Ranki. Rokotevastaisuus ja korona. Toimittaja Eero Mäntymaa, Yle MOT-ohjelma. Huoltovarmuus ja kotimainen lääketeollisuus. Lääkepoliittinen johtaja  Sirpa Rinta, Lääketeollisuus ry. ja ylijohtaja Eija Pelkonen, Lääkealan turvallisuus- ja kehittämiskeskus Fimea. Lähityötä tekevät hyvinvointialan pienyrittäjät korona-aikana. Toiminnanjohtaja Marja Pahkala, Suomien hiusyrittäjiät ry. ja puheenjohtaja Tiina Mäkinen, Suomen Fysioterapeutit ry. Kolumni Heikki Hiilamo. Meidän on vähennettävä ilmastoa kuormittavaa työtä. Juontaja Marja Ala-Kokko. Toimittajat Päivi Dahl, Hanna Juuti ja Katariina Lahtonen. Tuottaja Sakari Kilpelä.

Påskdagarna år 1918 utkämpades inne i Tammerfors det dittills största slaget i Norden mellan de vita regeringstrupperna och den röda upprorsarmén i det finska inbördeskriget. På den vita sidan deltog en svensk frivilligbrigad som kom att sättas in i slutanfallet på staden. Sammanlagt stupade 700 på den vita sidan och 2 000 på den röda sidan i slaget om Tammerfors.Finska inbördeskriget var brutalt och omfattade allt från våld mot civila, summariska avrättningar i samband med striderna och höga dödssiffror i de vitas fångläger.Bakgrunden till Slaget vid Tammerfors var den snabba händelseutvecklingen under mars månad. De vitas överbefälhavare ansåg att Tammerfors måste intas innan det var möjligt att anfalla längre sydöst och ringa in de röda som kontrollerade södra Finland.I avsnitt 25 av Militärhistoriepodden samtalar historikern Martin Hårdstedt och idéhistorikern Peter Bennesved om slaget som avgjorde inbördeskriget i Finland 1918.Tammerfors var Finland näst största industristad och hade symboliskt betydelse för den röda sidan som ett starkt arbetarfäste. Dessutom var en tysk division på väg att landstiga i södra Finland för att stödja de vita. Mannerheim var mot denna tyska inblandning och ville så snabbt som möjligt avgöra inbördeskriget utan tysk hjälp. Därför sattes operationerna igång mot Tammerfors i all hast. Den 25 mars fick stadens försvarare uppmaningen att kapitulera.Slaget om Tammerfors blev blodigt. Stridernas fördes från hus till hus. Före anfallet besköts staden av artilleri som ödelade hela stadsdelar. I slutstriderna sattes den svenska frivilligbrigaden in. Tillsammans med nyrekryterade jägarregementen med finska rekryter från de norra delarna av Finland anföll brigaden den 28 mars på skärtorsdagen Tammerfors utkanter österifrån. Anfallet körde nästan omgående fast och förlusterna ökade. Efter återhämtning och ytterligare anfall med nya förluster kunde de vita slutligen ta emot de rödas kapitulation den 6 april. Efterräkningen blev hård. Summariska avrättningar och övergrepp följde i erövringens spår.Du som vill lära dig ännu mer efter att ha lyssnat på avsnittet kan läsa Heikki Ylikangas, Vägen till Tammerfors, Stockholm 1995 och Tobias Berglund & Niclas Sennerteg, Finska inbördeskriget, Stockholm 2017. Lyssna också på Historia Nus avsnitt med Niclas Sennerteg om Finska inbördeskriget.Bild: Avrättade och fallna röda soldater i östra änden av Näsilinna vid Tammerfors påsken 1918.Fotograf okänd, Vapriikki Museum Center fotoarkiv. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

4 sierpnia 70 – Wojska rzymskie pod wodzą Tytusa Flawiusza zdobyły Świątynię Jerozolimską.4 sierpnia 1392 – Ugoda w Ostrowie pomiędzy Władysławem Jagiełło i jego bratem stryjecznym Witoldem.4 sierpnia 1444 – Władysław III Warneńczyk zerwał zawarty kilka dni wcześniej pokój z Turcją.4 sierpnia 1704 – Gibraltar został zajęty przez wojska brytyjskie.4 sierpnia 1782 – Mozart poślubił śpiewaczkę Konstancję Weber.4 sierpnia 1914 – Niemcy najechali na Belgię, Anglia wypowiedziała im wojnę, a USA ogłosiło neutralność. Niemcy zbombardowali Kalisz.4 sierpnia 1938 – Wszedł do służby brytyjski myśliwiec Supermarine Spitfire.4 sierpnia 1944 – Nowym prezydentem Finlandii został marszałek Carl Gustaf Mannerheim.4 sierpnia 2009 – Najwyższy szczyt karaibskiego państwa został przemianowany na Mount Obama.

In the latest episode of '74PODCAST, artist and entrepreneur André Saraiva talks to art director and curator Jenny Mannerheim about how the pandemic affected him personally and what he hopes for the future.

En drygt 100-årig kvinna överlämnar en bunt brev till författaren Rosa Liksom när hon talar om sin senaste roman Överstinnan i Stockholm. Breven är skrivna av den våldsamma Översten i Liksoms roman och är ställda till hans syster Maria. I uppläsning av Lennart Jähkel och i översättning Janina Orlov.Det är brev som visar sig innehålla många mörka hemligheter. Det första brevet är daterat 1915 då J, som är signaturen under samtliga brev, beskriver hur han fostras till jägarsoldat i det beryktade Lockstedter Lager i Tyskland dit många unga finska män sökte sig. De kom sedan att spela viktiga roller på framförallt de vitas sida under det kommande inbördeskriget i Finland. Det sista brevet är skrivet 1926 från Rovaniemi i norra Finland dit J upplever att han har förvisats av general Mannerheim. I breven avslöjas hemligheten att J älskar sin syster på ett sätt som en bror inte är tänkt att älska en syster. Att J hyser stor tilltro till Hitler är däremot ingen hemlighet.      - Jag har varit nationalsocialist redan innan Hitler och Goebbels kom på begreppet, skriver Översten stolt i det sista brevet.Här kan du läsa Radionovellen - på svenska och på finska. PDFHär kan du läsa Radionovellen som på svenska och på finska. EPUB (till läsplattor t.ex.)Rosa Liksom är konstnär och författare och har flera gånger nominerats till Nordiska Rådets Litteraturpris. Namnet Rosa Liksom är en pseudonym som Anni Ylävaara, som hon egentligen heter, en gång valde för att undvika alltför stor uppmärksamhet. Med romanen Kupé nr 6, som också sänts som Radioföljetong, fick hon stor internationell uppmärksamhet liksom med sin senaste roman Överstinnan. Rosa Liksom tilldelades i år Svenska Akademiens nordiska pris.Lennart Jähkel har i sin karriär växlat mellan seriösa och humoristiska roller på såväl teaterscener som i film och på tv. Till hans allvarligare roller hör insatserna i filmerna Jägarna och Så som i himmelen. För många förknippas Jähkel med rollen Jan-Olof i den populära TV-serien c/o Segemyhr. Till hans mer humoristiska roller hör även rollen som Sven-Erik, den äldsta av de tre bröderna Marklund i TV-serien Pistvakt.Tekniker: Mats Jonsson och Glate Öhman Producent: Kerstin Wixe Lyssna och ladda ner tom 19/4 2022.

En drygt 100-årig kvinna överlämnar en bunt brev till författaren Rosa Liksom när hon talar om sin senaste roman Överstinnan i Stockholm. Breven är skrivna av den våldsamma Översten i Liksoms roman och är ställda till hans syster Maria. I uppläsning av Lennart Jähkel och i översättning Janina Orlov. Det är brev som visar sig innehålla många mörka hemligheter. Det första brevet är daterat 1915 då J, som är signaturen under samtliga brev, beskriver hur han fostras till jägarsoldat i det beryktade Lockstedter Lager i Tyskland dit många unga finska män sökte sig. De kom sedan att spela viktiga roller på framförallt de vitas sida under det kommande inbördeskriget i Finland. Det sista brevet är skrivet 1926 från Rovaniemi i norra Finland dit J upplever att han har förvisats av general Mannerheim. I breven avslöjas hemligheten att J älskar sin syster på ett sätt som en bror inte är tänkt att älska en syster. Att J hyser stor tilltro till Hitler är däremot ingen hemlighet.      - Jag har varit nationalsocialist redan innan Hitler och Goebbels kom på begreppet, skriver Översten stolt i det sista brevet. Här kan du läsa Radionovellen - på svenska och på finska. PDF Här kan du läsa Radionovellen som på svenska och på finska. EPUB (till läsplattor t.ex.) Rosa Liksom är konstnär och författare och har flera gånger nominerats till Nordiska Rådets Litteraturpris. Namnet Rosa Liksom är en pseudonym som Anni Ylävaara, som hon egentligen heter, en gång valde för att undvika alltför stor uppmärksamhet. Med romanen Kupé nr 6, som också sänts som Radioföljetong, fick hon stor internationell uppmärksamhet liksom med sin senaste roman Överstinnan. Rosa Liksom tilldelades i år Svenska Akademiens nordiska pris. Lennart Jähkel har i sin karriär växlat mellan seriösa och humoristiska roller på såväl teaterscener som i film och på tv. Till hans allvarligare roller hör insatserna i filmerna Jägarna och Så som i himmelen. För många förknippas Jähkel med rollen Jan-Olof i den populära TV-serien c/o Segemyhr. Till hans mer humoristiska roller hör även rollen som Sven-Erik, den äldsta av de tre bröderna Marklund i TV-serien Pistvakt. Tekniker: Mats Jonsson och Glate Öhman Producent: Kerstin Wixe Lyssna och ladda ner tom 19/4 2022.

En drygt 100-årig kvinna överlämnar en bunt brev till författaren Rosa Liksom när hon talar om sin senaste roman Överstinnan i Stockholm. Breven är skrivna av den våldsamma Översten i Liksoms roman och är ställda till hans syster Maria. I uppläsning av Lennart Jähkel och i översättning Janina Orlov. Det är brev som visar sig innehålla många mörka hemligheter. Det första brevet är daterat 1915 då J, som är signaturen under samtliga brev, beskriver hur han fostras till jägarsoldat i det beryktade Lockstedter Lager i Tyskland dit många unga finska män sökte sig. De kom sedan att spela viktiga roller på framförallt de vitas sida under det kommande inbördeskriget i Finland. Det sista brevet är skrivet 1926 från Rovaniemi i norra Finland dit J upplever att han har förvisats av general Mannerheim. I breven avslöjas hemligheten att J älskar sin syster på ett sätt som en bror inte är tänkt att älska en syster. Att J hyser stor tilltro till Hitler är däremot ingen hemlighet.      - Jag har varit nationalsocialist redan innan Hitler och Goebbels kom på begreppet, skriver Översten stolt i det sista brevet. Här kan du läsa Radionovellen - på svenska och på finska. PDF Här kan du läsa Radionovellen som på svenska och på finska. EPUB (till läsplattor t.ex.) Rosa Liksom är konstnär och författare och har flera gånger nominerats till Nordiska Rådets Litteraturpris. Namnet Rosa Liksom är en pseudonym som Anni Ylävaara, som hon egentligen heter, en gång valde för att undvika alltför stor uppmärksamhet. Med romanen Kupé nr 6, som också sänts som Radioföljetong, fick hon stor internationell uppmärksamhet liksom med sin senaste roman Överstinnan. Rosa Liksom tilldelades i år Svenska Akademiens nordiska pris. Lennart Jähkel har i sin karriär växlat mellan seriösa och humoristiska roller på såväl teaterscener som i film och på tv. Till hans allvarligare roller hör insatserna i filmerna Jägarna och Så som i himmelen. För många förknippas Jähkel med rollen Jan-Olof i den populära TV-serien c/o Segemyhr. Till hans mer humoristiska roller hör även rollen som Sven-Erik, den äldsta av de tre bröderna Marklund i TV-serien Pistvakt. Tekniker: Mats Jonsson och Glate Öhman Producent: Kerstin Wixe

Mannerheim undkommer. Attentatsmännen tillfångatas och förhörs. I rättegången tjallas det och när tjallaren skall bestraffas får en oskyldig kvinna sätta livet till.

Tjugotre år efter det misslyckade mordförsöket planeras igen ett mord på Mannerheim. År 1943 befinner sig Finland i kläm mellan Sovjet och Nazityskland. I Sovjet vill man underminera Finlands position genom att låta mörda Mannerheim. Två desanter åker till Finland för att utföra mordet. Foto: Helmut Laxin

De ryska desanterna Karl Aleksander Vahter och Aleksander Pylsy landar i närheten av St. Michael den 16 mars. De är utrustade med vapen, gift och förnödenheter. Ska de förgifta Mannerheim eller försöka skjuta honom?

De ryska agenterna tillfångatas. Valet står mellan samarbete eller en säker dödsdom. Vahter och Pylsy byter sida. Deras insats är avgörande när följande ryska patrull infångas i april år 1943.

Trion bestående av Aleksander Weckman, Aleksanteri Suokas och Karl Salo åker till Tammerfors. De har beväpnat sig och dragit lott om vem som ska utföra mordet på Mannerheim.

Den fjärde april 1920 görs ett mordförsök på Mannerheim. Efter inbördeskriget är Finland en delad nation. Från Sovjet anländer tre röda officerare för att mörda Carl Gustaf Mannerheim som personifierar förtrycket och terrorn. Mordet ska ske under de vitas festparad i Tammerfors den 4 april 1920. Attentatet slutar i ond bråd död. Manus & regi: Petter Lindberg, ljuddesign & klipp: Jyrki Häyrinen, dramaturgi: Petter Lindberg, Are Nikkinen, Staffan von Martens Foto copyright: SA-kuva

Licking pussy of 76 year Finnish lady -#finnish #old #lady #pussy #lcking #petersburg #karelia #aaland #mannerheim # #pillun #nuoleminen sukupuoli

Vi känner dem främst som Gustaf Mannerheims döttrar. Men friherrinnorna Anastasie (Stasie) och Sophy Mannerheims verkliga livsöden utspelade sig ofta långt bortom marskalkens skugga. Barndomen i Ryssland präglades av tillfälliga bostäder och tjänstefolk som avlöste varandra. Vid sekelskiftet 1900 lämnade flickorna S:t Petersburg tillsammans med sin mamma, för ett nytt liv i Frankrike. Tonåren utspelade sig främst på en sträng internatskola i Paris, samtidigt som relationen till särskilt modern Anastasia svalnade. Kontakten mellan far och döttrar bottnade tidvis endast i hövlig brevkorrespondens. En ganska rotlös barndom och svåra tonår i Paris tog uttryck i Stasie och Sophy Mannerheims vägval i livet. Den äldre av systrarna, Stasie, konverterade som 22-åring till katolicismen och levde de kommande 17 åren som nunna. Sophy gjorde långa resor över kontinenten, levde ekonomiskt spartanskt och förälskade sig i den rysk-franska madamen Alexandra Demidoff-Depret-Bixio. I Hissapoddens avsnitt “I skuggan av sin fader-Anastasie och Sophy Mannerheim” kartlägger Veronica Aspelin och Anna Öhman döttrarna Mannerheims fascinerande, men hemlighetsfulla liv. Avsnittet gästas av Mannerheim-museets chef FD Kristina Ranki. Källor: Leonid Vlasov: Mannerheimin elämän naiset (2002) Teemu Keskisarja: Hulttio. Gustaf Mannerheimin painava nuoruus (2016) Stig Jägerskiöld: Den unge Mannerheim (1964) Tuija Pallaste: "Mannerheimin tyttärien vaietut elämät: hauras Stasie eli nunnana ja levoton Sophy pakeni Pariisiin – lopulta kumpikin eli suhteessa naisen kanssa". Helsingin Sanomat 4.11.2017 J.E.O. Screen: Mannerheim (2001)

Hyvää syntymäpäivää! Tällä viikolla Maisteri-Pesosen historiatietämys laitetaan koetukselle, kun urheat verbaalikkomme vääntävät peistä tukilakoista, tylsyydestä ja henkilönpalvonnasta. Takalaiton. Vasemmistolainenoikeistolainen. Don’t see any kommaris vikising here. Ison perseen omistajat. Punaiset laput. Businessresepti. Hätälä on kalafirma. Evät jää! Liigapörssi. Miten tää aina menee näin päin? Pasmat sekaisin. Ketterä keskijohto. Kaksi on lähtökohtaisesti jo aika lähellä nollaa. Postilaki vs. postilakki. Jalkajarru. Vielä kerran jätkät. Riku Aalto ja ATK. Pompi päälläs ja keitä potut. Kynä napsuu. At your service. FOBF. Aarniometsä. Paska trumpetisti.Jakso on nauhoitettu 27.11.2019.Lähetä meille palautetta, kannustusta ja kenties asioita, joista sinä olet pihalla! Meidät löytää sosiaalisen median palveluista @ihanpihallapodcast sekä sähköpostilla ihanpihallapodcast@gmail.com.

Tuntematon sotilas voi olla Suomen pyhä kirja, mutta onko maallamme myös kansallispyhimys? Ykkösehdokas lienee paroni eli vapaaherra C. G. E. Mannerheim, Marski. Tämä vuoden 2004 Suuret suomalaiset -äänestyksessä ensimmäiseksi sijoittunut henkilö, armeijan ylipäällikkö itsenäisen Suomen sodissa, mutta myös lastensuojeluliiton perustaja ja tutkimusmatkailija on vahvasti läsnä symboliikassamme. Hänellä on useampia nimikkokatuja ja näköispatsaita, hänestä tehtaillaan kirjoja ja lehtijuttuja, ja hänen sodanaikainen päiväkäskynsä riippuu yhä kirkkojen seinillä ympäri Suomea. Mannerheimiin on myös vedottu yhteiskunnallisessa keskustelussa vielä vuosikymmeniä hänen kuolemansa jälkeen. Kuten kaikki myyttiset hahmot, hän tiivistää mutkikkaita kertomuksia ja epämääräisiä arvoja – toisille hyvässä, joillekin myös pahassa. Marskin merkitysten äärellä kirjailija Raija Oranen sekä uskontotieteen tohtori Jere Kyyrö Turun yliopistosta. Toimittajana Olavi Seppänen

”Marskens snaps” finns i de till brädden fyllda provarglasen i denna poddepisod, det vill säga den finske krigshjälten Gustaf Mannerheims snaps – Marskin Ryyppy. Vilket får Edward att tala något om det kryddade brännvinets kulturhistoria, och Mats att dra sig till minnes hur han och en PR-kompanjon kuppade Helsingfors Marathon-loppet genom att låta en företagsmaskot springa omkring i täten, och hur det gick till på lyxhotellet där både företagsrepresentanten, maskotskådespelaren och de själva delade rum.Vidare funderar de båda gastronomerna på hur de ska låta vandrande älgar inspirera dem till nya stordåd framför kameran, apropå SVT:s framgångar med långsam-TV och webbkameror i älgskogen. Kanske går det att upprepa tricket med en riktigt utdragen måltid? Som Mats konstaterar: ”Är man roligare än en älg, då har man kommit långt.”Huruvida pastis är ett så kallat degenererat varumärke eller ej försöker Edward reda ut, apropå förrförra episodens dryck. Från pastis via anisette är steget inte långt till en språkhistorisk utläggning om att ordet ”arrak” ursprungligen är ”saften” på arabiska, och att det syftar på alkohol (som förstås också är ett arabiskt ord).Men apropå alkohol: vilket sorts vin drack Jesus och hans lärjungar egentligen under sin allra sista måltid? Det började en lyssnare fundera över under påsken, vilket föranleder Mats och Edward att gå igenom de olika mer eller mindre njutbara viner som dracks i forna tider.Och sedan får en annan lyssnarfråga dem att gå igång riktigt ordentligt på temat ”minnesvärda måltider och varför man minns dem”. Det visar sig finnas så mycket att prata om kring detta att det får bli en ny poddföljetong, men i denna episod kretsar minnena kring bland annat: Edwards mormors repertoar av tio fantastiska husmanskosträtter, varför Mats njöt av en polarbrödsklämma och coca cola i Kiruna, hålet i väggen som faktiskt serverade honom världens bästa fajitas i Mexiko, lyxrestaurangen i Östberlin där Edward smorde kråset som tonåring och som fick honom att börja flambera (och sånär bränna ner radhus och TV-studior).Inslaget finns även att avnjuta i filmad version här:https://youtu.be/8FAMkQxnpSA See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

När den femtioårige Gustaf Mannerheim (1867-1951) efter 30 år i tsarens tjänst tvingades återvände till Finland på grund av den ryska revolutionen trodde vännerna att han hade sina bästa år bakom sig. Men som överbefälhavare över de vita trupperna år 1918 slog Mannerheims ner revolutionen i Finland. Vilket gjorde honom både älskad och hatad beroende på vilken sida man valt i inbördeskriget.Mannerheim ledde också de finska trupperna när landet slogs för sin existens under Vinterkriget 1939 till 1940 och Fortsättningskriget 1941 till 1944. Den elegante adelsmannens auktoritet var en viktig anledning att Finland överlevde som självständig stat under 1940-talet.Den svensktalande adelsmannen Gustaf Mannerheim fick en svår start i livet då fadern ruinerade familjen med dåliga affärer och sedan flydde till Paris med sin älskarinna – en oerhörd skandal vid den tiden. Han var ett besvärligt barn som relegerades både från skolan och kadettskolan pga sitt dåliga uppförande. På kadettskolan i Fredrikshamn hade han kasernförbud under två år tills att han relegerades bara några veckor innan examen.Bitter på storfurstendömet Finland lämnade han födelselandet för att studera vid den bästa militärskolan i Sant Petersburg och sedan framgångsrikt tjäna den ryska tsaren i huvudstaden, under det rysk-japanska kriget och första världskriget. Något som den självständighetssträvande familjen i Finland var mycket kritisk till. En bror tvingades fly till Sverige pga kampen mot förryskningen av Finland.Gustaf Mannerheim var socialt begåvad och en duglig officer inom en militär där kontakter var viktigare än meriter. Men när tsardömet bröt samman under den ryska revolutionen tvingades han återvända till Finland där han egentligen inte hade någonting.Det var under stunder i livet när hans existens balanserade på avgrunden som han exelerade. Nyss hemkommen till Finland blev han överbefälhavare för de vita trupperna i inbördeskriget i Finland 1918 och bidrog i hög grad till att den vita sidan vann. Detta trots att han egentligen inte stödde ett självständigt Finland.Hans språkkunnighet, goda känsla för geopolitik och adliga charm gjorde att kunde balansera Finlands intressen mellan stormaktsintressen. Trots att Finland tagit hjälp av Tyskland under inbördeskriget erkände Storbritannien och USA Finlands självständighet 1918. Inte heller att Finland lierade sig med Hitlertyskland under Fortsättningskriget fick några större konsekvenser för Finland.Mannerheim förlorade dock presidentvalet 1919 och blev under många år en privatperson. Under Vinterkriget mot Sovjetunionen 1939 blev han åter överbefälhavare. Det framgångsrika försvaret av Finland räddade landets självständighet.Efter att Tysklands och Sovjetunionens pakt upphörde när Tyskland anföll Sovjetunionen tog Finland hjälp av Tyskland i Fortsättningskriget mot Sovjetunionen. Den 4 augusti 1944 valdes han av riksdagen till president, varefter han bröt banden med Tyskland. Mannerheims auktoritet var avgörande för bytet av sida i världskriget, vapenstilleståndet med Sovjetunionen och krigshandlingarna mot tyskarna i Lappland samt under de första åren efter kriget, bl.a. i relation till de allierades kontrollkommission under Zjdanov.I avsnitt 50 av podden Historia Nu samtalar programledare Urban Lindstedt med författaren och tidigare diplomaten Dag Sebastian Ahlander. Han har bland annat skrivit biografin Gustaf Mannerheim som fick ett mycket positivt mottagande.See acast.com/privacy for privacy and opt-out information. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Tuntematon sotilas on kansakunnan kulttuuriaarre, joka lepää samalla hyllyllä kuin Mannerheim, Finlandia ja sauna. Väinö Linnan kirjaan perustuva elokuva on jo kolme kertaa toiminut alkuun kansakuntaa eheyttävänä ja myöhemmin suomalaista identiteettiä vahvistavana teoksena. Ohjaaja Aku Louhimies tarttui klassikkoon, teki siitä elokuvan ja sarjan ja aiheutti kohun. Mistä siinä kaikesta oli kyse? Batroom selvitti.

Osa 2/4. Luuserisankarit -suomalaisen epäonnistumisen kaava -sarjan toisessa osassa pureudutaan tarkemmin siihen, mitä suomalainen sankaruus tarkoittaa, ja millaisia sankareita kansakuntamme arvostaa. Miksi me kaipaamme niin kipeästi Suuria Johtajia ja Kansallisuroksia, ja vieläpä huonoja sellaisia? Pääosassa luonnollisesti Väinämöinen, Mannerheim, Kekkonen ja sekä kaikki Talvisodan sankarit. Entä onko Sammon menettäminen kansakunnan kipupiste, josta emme ole koskaan päässeet ylitse? Toimittaja, käsikirjoittaja Emma Taulo, äänisuunnittelu Mikko Lohenoja, tuottaja Pertti Ylikojola.

Det finska inbördeskriget januari-maj 1918 är den näst blodigaste konflikt som har utkämpats i Norden. Krigsföringen präglades av terror mot civilbefolkningen och avrättning av fångar, samt dödsläger efter att den vita sidan besegrade den röda den 15 maj 1918.Det var en konflikt som i allra högsta grad utspelade mot en fond av stormaktskonflikterna i det pågående världskriget. Även Sverige spelade en stor roll i sin strävan att återvinna det svenskspråkiga Åland, men ännu mer med tusentals frivilliga svenska officerare och meniga som stred på den vita sidan.I podcasten Historia Nu samtalar programledare Urban Lindstedt med journalisten och författaren Niclas Sennerteg som skrivit många historiska böcker. Han är aktuell som medförfattare till boken Finska inbördeskriget.När Finland utropade sin självständighet ifrån Ryssland den 6 december 1917 var det ett samhälle plågat av klasskonflikter och med stora ryska trupper i landet. De ekonomiska klyftorna var enorma efter jordreformer och mekaniseringen av jordbruket. Vid sidan om det landsbygdens fattiga växte en utsatt arbetarklass fram i städerna.De underliggande konflikterna fick fritt spelrum när den ryska tsarregimen som styrt Finland i över hundra år kollapsade. Arbetsmarknadskonflikter blev allt våldsammare och understöddes av röda ryska trupper som blivit kvar i Finland efter självständigheten. Detta resulterade att det bildades lokala så kallade skyddskårer.Samtidigt blockerade borgliga i lantdagen socialisternas krav på reformer.Den 28 januari 1918 gjorde de röda statskupp och grep makten i Helsingfors, medan den lagligt valda regeringen flydde till Vasa. Samma dag avväpnades de ryska garnisonerna i Österbotten genom överrumpling av skyddskårer under ledning av generallöjtnant C.G. Mannerheim, som en kort tid därefter utsågs till överbefälhavare.De vita styrkorna var underlägsna i antal, men var betydligt bättre organiserade och hade vid sidan om skyddskårerna elitförband som hade utbildats i Tyskland och leddes i stor utsträckning av erfarna frivilliga svenska officerare. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Ylipäällikkö Mannerheim antoi päiväkäskyn kesäkuussa 1941, jolla hän kutsui Suomen kansaa pyhään sotaan kansakunnan vihollista vastaan. Oli alkamassa jatkosota. Miten kristinusko näkyi rintamalla Suomen sodissa? Keskustelemassa on kolme historiantutkijaa; Jussi Jalonen, Ilona Pajari sekä Tuomas Tepora. Toimittajina Anna Patronen ja Samuli Suonpää. Keskustelu on uusinta lokakuulta 2017. Lisäksi haastattelussa Ville Ranta, jonka uusi sarjakuvaromaani käsittelee mieskulttuuria. Millaisin keinoin pilapiirtäjänä tunnettu Ranta tölvii elämästään ahdistunutta keski-ikäistä miestä?

Pohjanmaan körttisotilaat käyvät Pyhää Sotaa. Valemedia jauhaa huhuja. Totta kuitenkin on, että Ruotsi miehittää Ahvenanmaan ja että venäläiset mustapaidat lähtevät Tampereelta Vaasaa valloittamaan. Varkaudessa järjestetään Huruslammen arpajaiset. Kymenlaaksossa syntyy käsite ”Kouvolan murhapiiri”. Mannerheim pitää kuuluisan ”Miekkavala”-puheensa sekä antaa ”Ammutaan paikalle”-ohjeensa. Ruusa Siven ammutaan Jämsässä, koska hän oli mädätyksen turmelema, mielenvikainen kverulantti, Verna Varén kirjoittaa päiväkirjaansa Orimattilan punaisesta terrorista. Samaan aikaan murhataan myös Nastolassa lukuisia siviilejä. Jääkärit palaavat Suomeen. Hans Kalm aloittaa toimintansa Kuhmalahdessa. Lahdessa vietetään punaisten sankarihautajaisia.

Suomen historiassa on ollut perinne, jossa sodan johtajia ei käsitellä kriittisesti, sanoo dosentti Lasse Laaksonen. Yleensä sodan johdon henkilökohtaiset ongelmat ja alkoholismi on aina selitetty parhain päin. Dosentti Lasse Laaksonen on tutkinut armeijan ylimmän johdon alkoholinkäyttöä itsenäisyyden alusta jatkosotaan saakka. Itsenäisyyden ajan alkuvuosikymmeninä Suomen armeijan upseeristossa oli hyvin ristiriitainen suhde alkoholiin. Armeijan johdossa oli täysraittiita upseereita, jotka olisivat halunneet kitkeä kaiken juomisen armeijan piiristä ja toisaalta oli upseereita, joiden mielestä viina kuului upseerielämään. 1920-luvulla oli upseerien erilaiset suhteet alkoholiin haittasivat jopa armeijan kehittämistä, koska eri leirien upseerit eivät kerta kaikkiaan tulleet toisien kanssa toimeen. Ristiriitoja tuli muun muassa 1920-luvulla armeijan johdossa oli raivoraitis Karl Wilkama ja suojeluskunnan johdossa ahkerasti juopotteleva Lauri Malmberg. Sodan aikana Mannerheim suhtautui upseereiden juopotteluun kahtalaisesti. Suosikit saivat anteeksi juopottelua, muut eivät. Esimerkiksi Mannerheim ei puuttunut kenraaliluutnantti Airon juopotteluun, koska Airo muuten suoriutui tehtävistään.

Markus Selin on yksi Suomen elokuvateollisuuden dinosauruksista, jonka vaikutusta suomalaisen elokuvan menestykseen ei voi kyseenalaistaa. Miten tämä uravalinta sai alkusysäyksensä? Juha Valvio ja Markus Selin keskustelevat myös Mannerheim-elokuvasta, joka ei koskaan nähnyt päivänvaloa, mitä oikeasti tapahtui?

Marsalkan presidenttikausi oli lyhyt, mutta sen perintö Suomelle merkittävä.

I samband med att vårt grannland firar 100 år av självständighet så har Tom läst, eller snarare lyssnat på, en bok om landsfadern Emil Gustaf Mannerheim. Boken är skriven av allas vår populära historieberättare Herman Lindqvist. Lyssna! 

Mitä Venäjän keisarin armeijassa tsaaria uskollisesti loppuun saakka palvellut Mannerheim näki ja teki punaisen vallankumouksen pyörteisiin joutuneessa neuvostojen maassa? Mannerheim neuvostojen maassa -osan vieraana on professori Henrik Meinander. Lukunäyte on kirjasta V.I. Lenin Valitut teokset (vuodelta 1947) Teoksen suomentajaa ei tunneta. Lukijana on Anu Heikkinen. Äänisuunnittelu Joonatan Kotila. Toimittaja Jukka Kuosmanen. Sarjassa tulevat tutuiksi luhistuvan keisarikunnan ja neuvostojen maan kummallisimmat kohtalot ja tarinat. KUVA: YLE/Raili Tuikka & Jukka Kuosmanen

Ylipäällikkö Mannerheim antoi päiväkäskyn kesäkuussa 1941, jolla hän kutsui Suomen kansaa pyhään sotaan kansakunnan vihollista vastaan. Oli alkamassa jatkosota. Miten kristinusko näkyi rintamalla Suomen sodissa? Keskustelemassa on kolme historiantutkijaa; Jussi Jalonen, Ilona Pajari sekä Tuomas Tepora. Toimittajina Anna Patronen ja Samuli Suonpää.

I dagens program pratar Thella Johnson och Philip Teir om hur historien kan beskrivas. Finland fyller 100 år i år och den unga nationen firas förstås stort. En ny filmatisering av Okänd soldat efter Väinö Linnas krigsskildring kommer ut i höst, den tredje i ordningen, flera böcker om marskalk Mannerheim skrivs och relationerna med grannen i öst är alltid aktuella. Vi bjuder in Bengt Lindroth, före detta korrespondent i Finland, för att prata om hur den egna nationen beskrivs. Och vi hoppas också på några spännande historier från kalla krigets dagar. En lång, het, sommar pågår i Polen. Protester mot regeringens planer om hur domare ska tillsättas började i juni - men hur ser det ut nu? Vi ringer upp Magda Domeradzka, svensklärare i Polen, som själv varit ute på gatorna och demonstrerat. Joanna Rose, vetenskapsjournalist och Polenfödd, medverkar om hur man bygger nationen genom historieskrivning och vilka ämnen som är laddade i dag. Dessutom pågår vår undersökning om resan för fem vykort från Sverige till Finland. Vi postade dem i fredags och lördags. Ett kom fram redan på måndagen till adressaten i Esbo. Idag, tisdag, ska finska posten inte dela ut brev alls enligt nya beslut. Men vi har nåtts av ett märkligt besked.   Uppdatering: Det sista inslaget om vykorten hann vi inte med i dagens program. Vi återkommer i frågan! Programledare: Thella Johnson Bisittare: Philip Teir Producent: Minna Grönfors

Finland föddes ur ett fruktansvärt blodbad. Det menar Maria-Pia Boëthius som skriver på en bok om sin mor och om Finlands historia. Victoria Rixer och Kristian Borg bjuder in Maria-Pia för ett samtal. Maria-Pia Boëthius mor Brita föddes 1915 i Björkö/Koivisto i den del av Karelen som nu ligger på den ryska sidan. Brita fick uppleva tre krig innan hon 1944 valde att fly från Finland till Sverige där hon träffade Maria-Pias far. Från sin mor fick Maria-Pia tidigt höra historierna om Mannerheim som hjältemodigt hade försvarat och räddat Finland från Sovjetunionen två gånger. Som tonåring märkte Maria-Pia att modern levde på en lögn och att det fanns en annan historia än den officiella finska. "Jag kunde tala om allt med min mor, men att försöka tala om det som egentligen skedde i Finland, det var absolut omöjligt", berättar Maria-Pia för Finnjävlarpoddens Victoria Rixer och Kristian Borg. Till inspelningen av podden har Maria-Pia med sig den sabel som hennes morbror Viljo erövrade av en sovjetisk soldat under fortsättningskriget (1941-1944). Maria-Pia Boëthius (f.1947) är journalist, författare och feministisk debattör. Hon har väckt debatt med böckerna "Heder och samvete - Sverige under andra världskriget" (1991) samt "Mediernas Svarta Bok" (2001). Övriga medverkande: Victoria Rixer och Kristian Borg. Producent: Erik Regnström erik.regnstrom@sverigesradio.se

Gustaf Mannerheims betydelse för Finland är enormt. Han byggde upp den unga nationen och försvarade landets självständighet, men marskalk Mannerheim är också en omstridd person i Finlands historia. När den 77-åriga Gustaf Mannerheim, marskalken av Finland svor presidenteden 1944 hade han redan blivit symbolen för det moderna, självständiga Finland. Han, som varit officer i den ryska kejserliga armén, som kallats slaktargeneral efter inbördeskriget i Finland 1918. Marskalk Mannerheim blev nationalhjälten som ledde det finska motståndet mot den stora fienden i öst. Vi har Gud och vi har Mannerheim, ryssarna har ingenting, sade soldaterna i vinterkriget. Idag, 150 år efter sin födelse är ikonen Mannerheim fortfarande närvarande i berättelsen om Finland. Han är en figur i mytologin och en kulturell symbol.    Vem var Gustaf Mannerheim, aristokraten som sov på fältsängen? Producent: Virpi Inkeri. Virpi Inkeri virpi.inkeri@sverigesradio.se

Gustaf Mannerheims betydelse för Finland är enormt. Han byggde upp den unga nationen och försvarade landets självständighet, men marskalk Mannerheim är också en omstridd person i Finlands historia. När den 77-åriga Gustaf Mannerheim, marskalken av Finland svor presidenteden 1944 hade han redan blivit symbolen för det moderna, självständiga Finland. Han, som varit officer i den ryska kejserliga armén, som kallats slaktargeneral efter inbördeskriget i Finland 1918. Marskalk Mannerheim blev nationalhjälten som ledde det finska motståndet mot den stora fienden i öst. Vi har Gud och vi har Mannerheim, ryssarna har ingenting, sade soldaterna i vinterkriget. Idag, 150 år efter sin födelse är ikonen Mannerheim fortfarande närvarande i berättelsen om Finland. Han är en figur i mytologin och en kulturell symbol.    Vem var Gustaf Mannerheim, aristokraten som sov på fältsängen? Producent: Virpi Inkeri. Virpi Inkeri virpi.inkeri@sverigesradio.se

Gustaf Mannerheims betydelse för Finland är enormt. Han byggde upp den unga nationen och försvarade landets självständighet, men marskalk Mannerheim är också en omstridd person i Finlands historia. När den 77-åriga Gustaf Mannerheim, marskalken av Finland svor presidenteden 1944 hade han redan blivit symbolen för det moderna, självständiga Finland. Han, som varit officer i den ryska kejserliga armén, som kallats slaktargeneral efter inbördeskriget i Finland 1918. Marskalk Mannerheim blev nationalhjälten som ledde det finska motståndet mot den stora fienden i öst. Vi har Gud och vi har Mannerheim, ryssarna har ingenting, sade soldaterna i vinterkriget. Idag, 150 år efter sin födelse är ikonen Mannerheim fortfarande närvarande i berättelsen om Finland. Han är en figur i mytologin och en kulturell symbol.    Vem var Gustaf Mannerheim, aristokraten som sov på fältsängen? Producent: Virpi Inkeri. Virpi Inkeri virpi.inkeri@sverigesradio.se

Venäjä oli 1800-luvulla vielä laajeneva imperiumi, jonka talouskasvu oli hyvin voimakasta. Venäjän kehitys tarjosi monille suomalaisille upseereille ja teollisuusmiehille mahtavat menestymismahdollisuudet. Tähän nousukauteen pääsi mukaan myös Mannerheim, joka heikoista lähtökohdistaan huolimatta yleni lopulta kenraaliksi asti. Monia kieliä osannut Mannerheim sopi mainiosti tuon 1900-luvun alun vaatimuksiin. Professori Henrik Meinander sanoo, että Mannerheim ei luottanut Saksaan ja hän olisi halunnut sitoa Ruotsin Suomen turvallisuusratkaisuihin. Mannerheim olisi halunnut että Suomi ja Ruotsi olisivat yhdessä linnoittaneet Ahvenanmaan. Kun tästä ei tullut mitään, piti Suomen kääntyä Saksan puoleen. Mannerheimin elinikäinen toive oli bolshevismin murskaaminen. Historian paradokseja on se, että Mannerheimista tuli koko kansakunnan keulakuva, vaikka itsenäisyyden ajan alussa häntä kohtaan tunnettiin paljon epäluuloa sekä oikeistossa että vasemmistossa. Upseeristossa Mannerheimia pidettiin epäluotettavana Venäjän armeijataustansa takia ja jopa Ståhlberg vieroksui häntä. Vasemmisto inhosi Mannerheimia sisällissodan vuoksi. Mannerheim ei ollut mikään demokraatti vaan hän suhtautui epäluuloisesti parlamentaariseen demokratiaan. Toisaalta hän sai sotien välisenä pystyi luomaan vahvan auktoriteetin, koska hänellä oli vahva näkemys suursodan uhkasta ja osasi toimia myös poliitikkojen kanssa.

Este es el primer "bonus" del episodio de Curiosidades y anécdotas aéreas de la Segunda Guerra Mundial. Hoy hablaremos de los pilotos de bombardero Finlandeses, que arriesgándose con unas tácticas casi inverosímiles, consiguieros asestar un duro golpe al grupo de bombarderos soviéticos de largo alcance durante la Guerra de Continuación.... Y la biografía de Mannerheim: https://es.wikipedia.org/wiki/Carl_Gustaf_Emil_Mannerheim Contacto: motoryalairepodcast@gmail.com Facebook: facebook.com/motoryalaire Twitter: @motoryalaire Foro: www.escuadron69.net/foro/index.php?/forum/162-motor-y-al-aire/

Este es el primer "bonus" del episodio de Curiosidades y anécdotas aéreas de la Segunda Guerra Mundial. Hoy hablaremos de los pilotos de bombardero Finlandeses, que arriesgándose con unas tácticas casi inverosímiles, consiguieros asestar un duro golpe al grupo de bombarderos soviéticos de largo alcance durante la Guerra de Continuación.... Y la biografía de Mannerheim: https://es.wikipedia.org/wiki/Carl_Gustaf_Emil_Mannerheim Contacto: motoryalairepodcast@gmail.com Facebook: facebook.com/motoryalaire Twitter: @motoryalaire Foro: www.escuadron69.net/foro/index.php?/forum/162-motor-y-al-aire/

Saksan osallistuminen Suomen sisällissotaan lyhensi sotaa vaikka Mannerheim oli alun perin Saksan apua vastaan. Myös sodan jälkeinen kostonkierre olisi ollut pitempi ilman Saksan mukaantuloa, arvelee sosiaali- ja taloushistorian dosentti Marja-Liisa Hentilä. Jossain määrin saksalaisten läsnäolo hillitsi  jopa sodan jälkeisiä teloituksia. Saksan ehdot Suomen sotilaalliselle avulle olivat kuitenkin kovat. Hentilän mukaan voi sanoa, että Suomi menetti jopa suvereniteettiään, kun Saksan Itämeren divisioona saapui suomeen. Saksan ja Suomen välinen sopimus kielsi muun muassa sen, että Suomi olisi ollut yhteyksissä kolmansiin maihin ilman Saksan lupaa. Samoin sopimus takasi Saksalle totaalisen kontrollioikeuden Suomen ulkomaankauppaan.  Suomi joutui allekirjoittamaan myös sopimuksen jonka mukaan Saksa sai perustaan Suomeen sotilastukikohtia aivan oman tahtonsa mukaan. Saksalaiset otettiin Suomessa myönteisesti vastaan, koska Saksa ilmoitti, että sotilaat eivät tule valloittajina vaan auttajina. Suomi pyysi saksalaisia jäämään Suomeen, koska  ajateltiin, että Saksa voisi auttaa Itä-Karjalan valloittamisessa. Tähän Saksa ei kuitenkaan suostunut. Saksan sotilas ei kuitenkaan ollut ilmaista. Suomi oli luvannut että Saksan apuretkikunnan kaikki kulut korvattaisiin. Tämän lupauksena Suomi myös piti,  vaikka Versaillesin rauhansopimus ei tätä Suomelta edellyttänytkään.

Ohjelma tarkastelee aikamme ilmiöitä syvällisesti ja ennakkoluulottomasti saksalaisen humoristisella otteella.

Denna gång är Lars Gyllenhaal gäst i sin egen studio. I programledarstolen sitter istället Fredrik Palmqvist, utbildad historiker vid Lunds universitet. Tillsammans tipsar dom dig om hur du kan berika, vidga och nära ditt militärhistoriska intresse. Följ med på en resa med utgång från Bomarsund på Åland till Mannerheims bostad i Helsingfors, och hela vägen till Mellersta Finlands flygmuseum.

Sam, Rich and Dave met at the farm to play a 2400 Vs 800 point game with the Soviets attacking the Finns. We talk through the historical context and then describe the game intermittently, between turns. See pictures of the game on the downorder.com Facebook page. There is also a UK tournament update. Facebook pictures

Relata la desesperada y heroica resistencia finesa contra los violentos y sucesivos embates del oso soviético contra sus fronteras, tanto en la línea defensiva "Mannerheim" como en el sistema de montes escandinavos de Finlandia.

Suomalaisuuden symboleita on monenlaisia: salmiakki, sisu, tango, Turhapuro, tuhannet järvet, kahvi, karhu, Kalevala, metsä, mökki, Mannerheim ja muumit. Mutta yksi asia kuvastaa suomalaisuutta kirkkaammin kuin mikään muu: sauna. Ja juuri saunaan mennään Roman Schatzin Maamme-kirjassa, vieraina historioitsija Tuomo Särkikoski ja Kansainvälisen Saunaliiton puheenjohtaja Risto Elomaa.

---BSK: Oliko kaikkien aikojen suurimmaksikin suomalaiseksikin joskus tituleerattu marsalkka Mannerheim suuri sotilas ja luja presidentti vai omasta arvostaan tarkka, päättämätön ja huono johtaja, jonka kykyjä on vuosikymmenet liioiteltu? Tästä aiheesta keskustellaan nyt aamun vieraan kanssa. Hän on professori Juhani Suomi, jonka kirja Mannerheim - viimeinen kortti? on julkaistu vastikään Suomessa. Professori Juhani Suomen on tavannut Helsingin Suomalaisella klubilla kirjeenvaihtajamme Katri Nisula.

** Kabel-tv-nettene må åpnes opp så tv-seerne selv kan velge leverandør. Det krever Høyre etter at TV 2 trekker alle nisjekanlene sine fra Canal Digital. ** I en ny finsk film spilles Finlands store nasjonalhelt Mannerheim av en kenyansk skuespiller. Slikt blir det bråk av. ** Satiretegner arrestert i India.

Runstenar framför performancevrål, gammal konst på bekostnad av den nya - regeringens kultursatsningar har på senare år främst handlat om kulturarvet. I höstens budget var kulturarvslyftet den enda verkligt nya satsningen inom kulturområdet. Men vad betyder egentligen allt prat om kulturarvet? Vill man skapa ett nytt nationalromantiskt och nostalgiskt kulturklimat och flirta med nationalistiska och kulturkonservativa strömningar? Eller är det bara en massa tomt prat för att ge sken av att man vårdar och bevarar de kulturskatter som i själva verket ruttnar bort i brist på omsorg? Nya Vågen ifrågasätter kulturarvshajpen med KRO:s ordförande Karin Willén, kulturskribenten Lars Linder och populärhistorikern Maja Hagerman. Dessutom funderar vi över de manliga hjälteporträtten i höstens aktuella biografier. Kritikerna Alice Eggers och Måns Hirschfeldt läser Håkan Laghers bok om Bob Dylan och Jörn Donners om Mannerheim. Panelen gästas av Erik Rosales från humorshowgruppen Sirqus Alfon. Programledare: Jenny Aschenbrenner Producent: Sofia Olsson

Pääaihe: Piilomainonta Uutisissa juttua mm. Mannerheim elokuvan vaiheista sekä Clint Eastwoodin tulevan elokuvan aikataulusta.

Pääaihe: Watchmen -elokuva Uutisissa juttua mm. Mannerheim-elokuvan uusista käänteistä sekä The Expendables elokuvan miehistönvaihdoksista.