Militärhistoria

Olli Siitonen, a doctoral researcher from Helsiniki University, explains his research on the use of military euphemisms in combat situations. Have you ever wondered what "The Daisy Cutter" or "Puff the Magic Dragon" meant in the context of the Vietnam War, along with other euphemisms that made war, combat situations, and killing easier to endure for the soldiers? If so, you'll enjoy this podcast!

Vid tiden för Karl XII:s död var Sveriges ekonomiska tillstånd svårt, framför allt med en allvarlig brist på manliga arbetskraft. Men resurserna var inte helt uttömda. Orsaken till att Sveriges militära förmåga paralyserades var istället en självförvållad finanskris. Peter Ericsson berättar om Karl XII:s finansiella reformer som var ämnade att finansiera kriget, om hur de under några år på 1710-talet ledde till en social omfördelning av resurser, och om och hur rikets ledning efter kungens död medvetet kraschade statsfinanserna för att kompensera sig själva och för att återställa den socio-ekonomiska ordningen.

Viktoriya Fedorchak introduces her new book "The Russia-Ukraine War: Towards Resilient Fighting Power". She provides an outline of the book and its findings along with a more detailed discussion of fighting power and resilience as concepts. Viktoriya talks about the impact of the Soviet heritage on the preparations for war in Ukraine and Russia when it comes to artefacts, doctrines and reforms, and offers an account of how Ukrainian resilience and fighting power were mirrored in the land, air and sea domains during the first war of the Russian full-scale invasion of Ukraine.

Fredrik Eriksson berättar om hur Stockholms kustartilleriförsvar organiserades efter andra världskriget och ända in på 1990-talet. Han pratar om hur D-dagen och det tyska försvaret av Atlantvallen låg till grund för moderniseringen av kustartilleriet och uppbyggnaden av amfibietrupper med kustjägare i spetsen, och uppbyggnaden av kustartilleriet som ett system av system under senare delen av kalla kriget.

Jaakko Björklund from Helsinki University tells the story of mutiny and unrest in the Swedish Army during the Ingrian War against Muscovy in 1609-1617. He identifies the sources of disconent among the domestic and foreign troups, it's expressions, and explains how it was handled by the officers. This is a story of army (in)discipline in the time when Sweden went from supporting the Muscovite state to campaigning to absorb chunks of its territory.

Fredrik Eriksson och Piotr Wawrzeniuk beger sig till Skogsö i Nacka för att diskutera "affairen" vid Baggenstäket 1719 när en rysk landstigning gjorde livet surt för lokalbefolkningen och Balthasar von Dahlheims Östgöta tremänningar. Fredrik berättar om planer som fanns på försvar av denna del av Stockholms skärgård före och efter 1719, och om Södermanlands regementes insats, medan Piotr reflekterar över topografin och glädjer sig över vädret.

Fredrikarna Eriksson och Thisner samtalar om hur försvaret av örlogsbasen i Karlskrona har planerats sedan dess skapande 1680 och till vår tid. Kustartilleri och minspärr är i fokus, liksom hur allt detta samordnades i system. De två kollegorna diskuterar begreppet "återbruk" i kustartllerisammanhang, och utgjuter bittra sorgetårar över avskrivna pansarbåtar.

Patrik Wiklund berättar om Anthony Fokker och utvecklingen av den synkroniserade kulsprutan och dess betydelse för jaktstriden under första världskriget. På bilden: Sopwith Dolphin 5FI.

Fredrik Eriksson berättar om hur man sedan 1600-talet tid har planerat för Gotlands försvar, om dess kustartilleri, förband och försörjning.

Henrique Garbino from Swedish Defence University provides us with a short history of landmines and the challenges of the demining process strangely enough called "mine action". All this before talking about his research on the use of landmines and other explosive devices by non-state armed groups.

Fredrik Thisner gör en bejublad comeback där han utifrån frågor insända av engagerade lyssnare tecknar indelningsverkets historia. Fredrik talar om hur indelningsverket fungerade som skattesystem och avlöningssystem, och tycker sig se det äldre indelningsverkets mörka skugga kastas över vår samtid.

Professor Andreas Umland from The National Kyiv Mohyla Academy University in Kyiv and Swedish Institute of International Affairs explains the not-so-fatigued moods among European politicians with regard to Ukraine, European resolve to help Ukraine's fight against Russia, Russian internal stability, and Ukrainian resilience as the winter approaches.

Olof Blomqvist och Piotr Wawrzeniuk samtalar om behandlingen av krigsfångar i Sverige, Danmark och Sachsen under stora nordiska kriget. Olof berättar om sin forskning - om statlig policy, delegering av ansvar till lokala aktörer och om krigsfångars förutsättningar för att integreras i lokalsamhället.

Professor Gunnar Åselius berättar om ryska och sovjetiska artilleriets utveckling från rysk-japanska kriget till andra världskrigets slut. Vilka lärdomar drogs av olika krig? Vad drev förändringarna? Hur föreställde sig man framtida artilleristrid? Gunnar vet svaret.

Between 1558 and 1721, Sweden, Denmark, Muscovy / Russia, the Polish-Lithuanian Commonwealth, and Prussia-Brandenburg competed for power and influence in a series of wars dubbed "The Northern Wars" by our guest professor Robert Frost. We discuss how these states handled the challenge of new military technology and tactics, growing armies, skyrocketing military spending, and combat against opponents with varying capabilities in different climate and terrain, in in a process called military revolution. It would transform the societies and warfare alike, creating the fiscal-military state, the precursor of modern states. This first of military revolutions is by it is seen by its supporters as an prerequisite for major military and political change ever since.

Naman Habtom från Cambridgeuniversitetet berättar om sin forskning om svenska frivilliga i Jugoslavienkrigen på 1990-talet - om vad som drev dem, omfattningen av företeelsen, och om reaktionerna hemmavid. Naman var gäst vid Militärhistoriska avdelningen hösten 2022 när han samlade material om Sverige och Jugoslavienkrigen, och slapp därför inte undan ett samtal.

Jack Abernethy från universitetet i St. Andrews berättar om Skotska kalvinistbrigadens insatser i 80-åriga kriget när Nederländerna kämpade för sin självständighet från... Spanien.

Fredrik Eriksson blickar ut över Göta Älvs mynning och berättar om kustartilleriets utveckling på västkusten. Piotr Wawrzeniuk låter sig förtrollas medan blandad fartygsflora glider förbi.

Professor Andreas Umland talks about the prospects of sustained Western military aid to Ukraine, German Ostpolitik and the rebuilding of Ukraine after the war.

Sveriges forna militärattaché i Ukraina överstelöjtnant Peter Lidén och Piotr Wawrzeniuk samtalar om Ukrainas förutsättningar att klara av den pågående ryska offensiven i fråga om manskap, materiel och stöd utifrån. Peter tar upp potentiella strategiska drag från Ukraina, men Piotr styr över samtalet till ukrainsk inrikespolitik och varför det har blivit nya kämpatag mot korruptionen.

Den rättfärdige krigsvetaren Oscar Jonsson berättar om Rysslands förutsättningar för vidare krig utifrån rekrytering, materiel, ammunition, och dynamiska internationella relationer. Piotr Wawrzeniuk framhärdar att prata om polesiska träsken och Belarus, vilket gör att Oscar glömmer att berätta om hans nya bok - "Hotet från Ryssland".

Lars Ericson Wolke utvinner ett nyttigt destilat ur sin och Per Eliassons purfärska bok om den svenska arméns 500-åriga historia. Vilka epoker kan denna långa period delas in i? Vad kännetecknade epokerna, och vilka gemensamma drag har de trots avstånd i tid, liksom teknologiska och politiska skillnader?

Sofia Gustafsson berättar om de kritiska årtiondena när Sveaborg planerades och uppfördes. Vi pratar om byggplaner, finansiering, arbetskraft och militär bemanning. Inte nog med det: Sofia beskriver fenomenet "old public management" och vad bygget betydde för Helsingfors som befann sig under återuppbyggnad efter Lilla ofreden 1742-1744. Piotr Wawrzeniuk lånar Sofia sitt öra.

Ali Ansari från St. Andrews University berättar om de iransk-ryska relationerna och om vikten av det militära samarbetet för de bägge staterna.

Gellert Kovacs berättar om sin nya bok som behandlar C-byråns uppbyggnad och verksamhet, liksom de utmaningar den mötte under andra världskriget.

Martin Neuding Skoog bjuder på en utflykt till Älvsborgsbrons fäste där han berättar om den danska erövringen och förstörelsen av Älvsborgs fästning 1502, liksom om landsknekten Paul von Dolsteins konstnärliga talangers betydelse för våra kunskaper om 1500-talets landskrigföring. Avslutningsvis fäller han några sorgeord om fästningslämningarnas nuvarande tillstånd.

I denna podcast besöker vi Fredrik Eriksson som benar ut begreppen specialoperation och specialförband och tecknar den svenska specialförbandshistorien fram till 1995. Fredrik är medförfattare till boken "Från Savolaxbrigaden till Särskilda skyddsgruppen. Svenska specialoperationer och specialförband från medeltid till 1995", där även Lars Ericson Wolke och Gunnar Åselius bidragit. Boken har precis givits ut av Nordic Academic Press.

I denna fjärde del av vår serie om kustartilleriet vadar Fredrik Eriksson ut i vattnet vid Årsta havsbad för att berätta om varför, när och hur Havsbandslinjen uppfördes. Han vänder oförtröttligt på varje sten, och tar upp politiska och militärtekniska processer, liksom beredskapstidens utmaningar. Slutligen kommer redaktörerna med tips om lämpliga aktiviteter.

Fredrik Eriksson berättar hur planeringen och uppbyggnaden av kustartilleriet följde den geopolitiska och militärtekniska utvecklingen från förra sekelskiftet till andra världskriget.

Podcasten gästas av Peter Lidén som tillsammans med Piotr Wawrzeniuk reflekterar över invasionens första 110 dagar - dess förlopp och potentiella utveckling. Peter Lidén är överstelöjtnant och lärare vid Institutionen för krigsvetenskap och militärhistoria på Försvarshögskolan. Han var verksam som svensk militärattaché i Ukraina 2015-2019.

7 juni 2022 fyller Flottan 500 år. Lars Ericson Wolke gör nedslag vid olika tidspunkter i svenska flottans halvt millenium långa historia för att illustrera dess uppgifter och insatser. Lars bistås av Piotr Wawrzeniuk som inte kan hålla nyfikenheten stången.

Professor Gunnar Åselius och Piotr Wawrzeniuk samtalar om hur firandet av segerdagen 9 maj utvecklatsöver tid och använts inom inrikes- och utrikespolitiken i Sovjetunionen och Ryssland.

I denna podcast inspelad i december 2021 berättar politices doktorn och kommendörkaptenen Stefan Lundqvist om hur Sverige under de senaste årtiondena återupptäckt kalla krigets lärdomar, med höjda anslag för FM och totalförsvaret, liksom främjande av säkerhet genom bi- och multilaterala arrangemang som involverar Finland, Norge, USA och på sistone även NATO.

Ryska invasionen av Ukraina II: Intryck efter 50 dagar by Piotr Wawrzeniuk

Strid i bebyggelse: Så skulle Stockholm försvaras under kalla kriget by Piotr Wawrzeniuk

De höglärda docenterna Eriksson, Thisner och Wawrzeniuk möter överstelöjtnant Peter Lidén, militär lärare på FHS och f.d. svensk försvarsattaché i Ukraina. Vi pratar om intryck från de två första veckorna av invasionen, om rysk försvarsreform och ukrainsk militär uppbyggnad, liksom hur vi kan mota ryska narrativ om kriget.

Markus Balázs Göransson berättar om vad erfarenheten från kriget i Afghanistan betytt i Sovjetunionen, Ryssland, och stater som frigjort sig från Sovjetunionen. Han berör ämnen som militära lärdomar, veteranvård och veteranverksamhet, och erbjuder även en resumé över krigets orsaker och förlopp.

Fredrik Eriksson och Piotr Wawrzeniuk gör en dagsutflykt till Mörkö och Södertörn. I denna del av podcastserien om kustbefästningarnas och kustartilleriets historia berättar den höglärde Eriksson om hur försvaret av inloppet till Södertälje organiserades över tid.

Fredrik Eriksson lämnar ingen möda ospard när han tar Piotr Wawrzeniuk på en långpromenad vid Oxdjupet och Kodjupet vid Stockholms inlopp. Fredrik berättar hur geopolitiska och teknologiska förändringar påverkat planeringen av, och uppförandet av, en mängd vackra fortifikationsobjekt, liksom hur taktik anpassades. Podcasten är den första i en serie där kustartilleriets historia skildras, och där de bägge höglärda uppmanar allmänheten att iaktta en aktivare livsstil. Njut av en lärorik och kalorifattig podcast från militärhistoria på Försvarshögskolan!

Markus Göransson Balázs berättar om den ryska markbaserade kontingenten i Syrien, som har varit en underskattad komponent av insatsen som helhet. Hur är kontingenten sammansatt? Vilka strategiska funktioner uppfyller den? Hur kan öppna källor bidra med kunskaper om insatsen? Detta och mer därtill bjuder Markus på. Markus Göransson Balázs är lektor i krigsvetenskap. Piotr Wawrzeniuk är lektor i militärhistoria. Bägge jobbar på FHS.

Lars Ericson Wolke berättar om de svenska frivilliga i de slesvigska krigen utifrån den nyss utgivna boken "Från dansk krigstjänst 1848-1849".

Fredrik Eriksson berättar om sammanblandningen av populära och militära föreställningar om ett stormaktskrig hos det kollektiva Väst och i Sverige under en tid när kalla kriget blev betydligt kallare i början av 1980-talet, och framtidsutsikterna tycktes bara bli blekare och blekare.

Lars Ericson Wolke tar oss med på en resa genom det svenska kavalleriets historia under 500 år, från 1500-talet till mellankrigstidens avvecklingsvåg av beridna förband. Lars berättar bl a om förbandstyper, taktik, och om vilka faktorer som ledde till det beridna lkavalleriets skymning.

Krigsvetarna Markus Göransson och Niklas Nilsson berättar om sin forskning om ryska diskussioner om fenomenet hybridkrigföring respektive den relativt framgångsrika ukrainska avhybridiseringen av den ryska krigföringen 2014. Foto: Lystopad.

Fredrik Eriksson berättar om hur den politiska och militära dimensionen användes av Sverige för att skapa tröskeleffekt under kritiska krigsår. I fokus är åren 1940-1942, när hotbilden var som mest akut.

I denna engelskspråkiga podcast berättar vår danske militärhistoriske släktning professor Niels Bo Poulsen från Försvarsakademiet bland annat om det sovjetisk-nazityska strategiska partnerskapet 1939-1941, och om Wehrmachts och Röda arméns kvalitéer. Niels Bo förklarar de sovjetiska motgångarna i krigets tidiga skede, väljer 1941 års viktigaste slag och förklarar hur det influerade den vidare krigsutvecklingen.

Fredrik Eriksson och Piotr Wawrzeniuk begapar det sovjetiska operativa tänkandets framväxt under mellankrigstiden, och diskuterar sovjetiska lärdomar från världskriget och inbördeskriget, marxistiskt-leninistiskt tänkande, krigsmaktens ledande tänkare, samhällsutvecklingen, industrialiseringen liksom elddopet för den sovjetiska operativa konsten som kom anno 1939-1940.

Piotr Wawrzeniuk och Markus Göransson Balázs fortsätter deras vandring genom den ryska krigsfuturologin. Ämnen som behandlas är typer av framtida konflikter och krig, hybridkrigföring, följder av framtida utvecklingar för operationer och taktik, utveckling av framtida stridsmateriel, och konceptuell utveckling.

I denna första del av två diskuterar Piotr Wawrzeniuk och Markus Göransson Balázs varför militär futurologi kan vara nyttig och hur den har brukats i historien. Slutligen ges exempel på ryska framtidsvisioner av icke-militär krigföring. Nästa del lovar att bli kinetisk.

Lars Ericson Wolke berättar om den så kallade marinspionen Hilding Anderssons relativt korta karriär under kalla krigets tidiga år. Lars tar upp Anderssons rekrytering, samarbetet med GRU, och den skada som Andersson tillfogade marinen. Avslutningsvis jämförs hans spionerande med Stig Wennerströms och Stig Berglings.

Martin Neuding Skoog berättar om sin forskning om det europeiska vapenembargot mot ryska furstendömena och Moskovien från högmedeltiden till 1600-talet. Vad förorsakade embargot? Hur genomfördes det och av vilka? Vilka effekter fick det? Varför luckrades det och löstes upp? Och vet ni vad? Ni kan numera gå masterprogrammet i militärhistoria hos oss, det enda i Norden!