Podcast appearances and mentions of marie bj

Brevkassen besøgte Blaagaard Teater valentinsdag. Hvordan lærer man nogen at kysse godt? Min kæreste siger han er mindre forelsket i mig, fordi jeg har været sammen med mange og hvordan siger jeg til min søster, at jeg har brug for space?I denne særudgave af brevkassen kommer Emma Holten, Mathias Helt, Marie Bjørn og Felix Thorsen Katzenelson med gode råd til alle slags hjertekvaler og relationer. 

I en lille podcastserie på fem afsnit dykker vi ned i tilblivelsen af MENS SOLEN BRÆNDER: En co-produktion mellem AKT1 og Sort/Hvid. I dette afsnit kan du høre Peder Frederik Jensen og Marie Bjørn tale om deres arbejde med manuskriptet til forestillingen: de helt store opgør og de helt små samtaler. Og en samtale om, hvorvidt vi kan leve uden elektricitet? Lyt med. MENS SOLEN BRÆNDER havde premiere den 18. november og spiller indtil den 10. december 2022 på Sort/Hvid i Kødbyen i København. Find billetter på teaterbilletter.dk eller sort-hvid.dk Podcasten er produceret af Felix Thorsen Katzenelson, Laurits Jongejan og Clara Lindstrøm Gleerup. Stort tak til Novo Nordisk Fonden for at gøre forestillingen og podcasten muligt.

Årets Reumert-show var startskuddet på en ny sæson, og vi er ellevilde over, hvor godt showet var - Tommy Kenter show and all. Denne gang har vi set ET DUKKEHJEM, FAUST, LIVSTIDSGÆSTERNE og OLIVER.  Alex og Victoria har en kæmpe kærlighed for musicals og guider dig igennem musicalens historie og tager pulsen på, hvor musicalen, som genre, står i dag. Vi taler desuden om ny dansk dramatik og har i den forbindelse været ude og besøge Dramatikkens Hus i LitteraturHaus på Nørrebro, hvor de holder til det næste stykke tid. Vi åbner interviewet med intet mindre end et åbent brev. Dramatikkens hus består af Anna Skov, Abelone Koppel, Marie Bjørn og Amanda Tilia.  Vi håber, I vil lytte med. Rigtig god fornøjelse. Værter: Line Kirsten Nikolajsen og Clara Lindstrøm Gleerup  Klip og tilrettelæggelse: Line Kirsten Nikolajsen og Clara Lindstrøm Gleerup Musicals: Alex Hein & Victoria Maegaard

The fifth episode of the pilot series presents the play Jellyfish Blooms by Marie Bjørn, directed by Anna Girvan and performed by Anna-Sofie Fredslund, with sound design by Julian Starr.  The play was translated from Danish by Mathias Ravn. The play is followed by an interview with Marie Bjørn and special guest Heather Anne Swanson.  The message from the sea in Jellyfish Blooms is "We're taking over your world. You're dying out anyway." The episode is hosted by Lily McLeish and Tamara von Werthern, edited by Julian Starr and Lily McLeish with intro music by Jane Dickson. Cover Art by Alice Müller.   Timecodes:  Podcast starts: 00:00 The Play: 1:40 Interview with Marie Bjørn: 14:06 Interview with Heather Anne Swanson: 39:40

TIL EFTERTIDEN (SAMMEN HVER FOR SIG) "Jeg vil bede dig om ikke at glemme den her tanke: Årstiderne skifter stadig, jeg er stadig i live." Instruktør: Niels Erling Tekst: Ida Marie Hede, Marie Bjørn, Niels Erling og Jörgen Dahlqvist Musik, lydscenografi og mix: Rasmus Juncker Medvirkende (in order of appearance): Charlotte Fich, Peter Flyvholm, Amalie Lindegård, Sebastian Jessen, Ellen Hillingsø, Morten Burian, Johanne Louise Schmidt, Bjarne Henriksen, Mikkel Arndt, Filippa Suenson, Kristian Halken, Lene Poulsen, Rasmus Botoft, Anders Bircow, Emma Sehested Høeg, Morten Vejbæk Klode, Sidsel Siem Koch, Nicolai Jørgensen, Josephine Nørring, Ulla Henningsen, Pilou Asbæk, Josephine Park, Nanna Skaarup Voss, Kit Eichler, Stina Mølgaard, Søren Hauch-Fausbøll, Morten Hee Andersen, Mette Gregersen, Jacob Teglgaard, Karin Bang Heinemeier, Peder Holm Johansen, Anne Vester Høyer, Hans Henrik Clemensen, Alvin Olid Bursøe, Jannie Faurschou, Amira Jasmina Jensen, Claus Flygare, Benedikte Hansen, Jakob Femerling, Freja Klint Sandberg, Thomas Levin, Ida Cæcilie Rasmussen, Emil Veber, Selma Gerner, Amanda Collin, Kenneth M. Christensen, Preben Kristensen, Johannes Lilleøre, Magnus Bruun, Marie Bach, Ina-Miriam Rosenbaum, Sara Line Møller Olsen, Mads M. Nielsen, Luise Skov, Anders Heinrichsen, Marie Knudsen Fogh, Anette Støvelbæk, Morten Holst, Rosa Sand Michelsen, Sofie Torp, Pauline Elgård, Sigurd Holmen Le Dous, Özlem Saglanmak, Christian Gade Bjerrum, Asta Kamma August, Alexander Clement, Natalie Madueño, Lise Lauenblad, Caspar Phillipson, Sofia Nolsøe, Tilde-Maja Frederiksen, Youssef Hvidtfeldt, Simon Mathew, Marie-Lydie Nokouda, Morten Schaffalitzky, Marie Mondrup, Ditte Gråbøl, Anne Reumert, Kitt Maiken Mortensen, Sabrina Ruiz, Sofia Saaby Mehlum, Michael Moritzen, Pernille Schrøder, Johannes Nymark, Sarah Boberg, Helle Rossing, Marianne Mortensen, Laura Skjoldborg, Esben Dalgaard Andersen, Sofie Stougaard, Maria Stenz, Andreas Berg Nielsen, Emma Silja Sångren, Molly Blixt Egelind, Mette K. Madsen, Anna Sofie Fredslund, Patrick Baurichter, Benjamin Katzmann Hasselflug, Signe Kærup Dahl, Lærke Schjærff Engelbrecht, Robert Reinhold, Lisbeth Wulff, Adam Ild Rohweder, Signe Mannov, Mikkel Hansen, Mads Riisom, Durita Dahl Andreasen, Jeanette Lindbæk Birk, Nicolai Jandorf, Danica Curcic, Albert Ankerstjerne, Anders Mossling, Thue Ersted Rasmussen, Sara Ullner, Mathias Bøgelund, Johannes Lassen, Christine Albeck Børge, Viktor Medom, Ulver Skuli Abildgaard, Nicklas Søderberg, Nanna Cecilie Bang, Jela Natius Abildgaard, Anne Plauborg, Claes Bang, Maria La Cour, Peter Hald, Meike Bahnsen, Nanna Bøttcher, Rosalinde Mynster, Christiane Gjellerup Koch, Cyron Melville, Jesper Groth, Peter Høgsbro Toftegaard, Nanna Schaumburg-Müller, Thomas Ernst, Anders Kristian Aamodt. Samples used with credit to BlankFor.ms (under cc license.) Produceret i samarbejde med Teater Momentum, Volume 13: UNDERGANGEN

Vad är jämställt föräldraskap? Vi har gått till botten med saken och bjöd in Marie Björk, författare till boken Vi ska ha barn: handbok i jämställt föräldraskap. Det blev ett bra samtal utan allt för mycket pekpinnar. Och som vanligt tycker vi att du ska lyssna! Vill du tipsa oss om något eller berätta vad du tycker om vår podcast får du gärna följa @foraldrasplaining på Instagram, använda #föräldrasplaining i sociala medier eller kontakta oss på Instagram. Vi heter där @stockholmandme och @andreasivarsson.

Den här gången pratar vi om jämställt föräldraskap och boken "Vi ska ha barn" av Marie Björk. Hur har egentligen Peo, Anna och Rasmus gjort med sina föräldraledigheter och amningar och hur bör alla andra göra? Dessutom pratar vi såklart om Persbrandt, ångesttåget och Julia hjälper till. Böcker vi pratar om i avsnitt 13: Vi ska ha barn: handbok i jämställt föräldraskap - Marie BjörkMikael Persbrandt: så som jag minns det - Carl-Johan Vallgren Berättelse om ett äktenskap - Geir GulliksenDen gula tapeten - Charlotte Perkins GilmanJulia hjälper till - Eva Eriksson & Lisa Moroni(Avsnittet är inspelat juni 2018 på Alfa antikvariat)Mycket nöje! Mer info om oss finns på www.vadvipratarom.se See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Fanny bjuder in bloggerskan och illustratören Louise Winblad (Hej Hej vardag!) och författaren Marie Björk för att prata jämställdhet under småbarnsåren. Ett härligt samtal med mycket skratt, praktiska tips, nya insikter och egna tillkortakommanden utlovas! Support till showen http://supporter.acast.com/lifewithkids. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Marie Björk är journalist och författare till boken ”Vi ska ha barn - handbok i jämställt föräldraskap”. I det här avsnittet berättar hon dels om sin smärtsamma graviditet men ger även konkreta tips på hur man öka jämställdheten i sin relation redan innan man blir gravida. Nina Campioni är programledare och barnmorskan Gudrun Abascal svarar på frågor. Support till showen http://supporter.acast.com/vattnetgar. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Att leva jämställt både med och utan barn borde vara en självklarhet för alla oss som lever i en relation.Trots det blir det sällan så i praktiken och enligt statistiken blir det ännu värre när vi får barn.Varför är det så och vad kan vi göra åt det? Och är det verkligen så att det är mamma som gäller för en nyfödd? Vad säger forskningen där? I veckans podd träffar vi Marie Björk som skrivit en handbok i jämställt föräldraskap för alla föräldrar som famlar med detta.Vi får en massa tips kring hur vi kan tänka och göra både under graviditet och föräldraledighet. Vi pratar och om ansvarsveckor och förträffligheten i dem. Support till showen http://supporter.acast.com/lifewithkids. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Hur får man ett mer jämställt föräldraskap? Vad spelar BVC för roll? Barnhälsovårspsykolog Malin Bergström samtalar med Marie Björk, journalist och författare till boken Vi ska ha barn - handbok i jämställt föräldraskap. Dom ger flera konkreta tips, som till exempel att kolla hur jämställt väntrummet på BVC är (https://www2.sahlgrenska.se/upload/BHV%20Gbg%20o%20SöBo/Toppmeny/BVC%20checklista,%20lokaler.pdf). Special Guest: Marie Björk.

Malin Bergström, barnhälsovårdspsykolog, samtalar med Marie Björk om jämställdhet och föräldraskap. Och varför det inte bara angår barnföräldrar. Marie Björk är journalist och författare till boken Vi ska ha barn - handbok i jämställt föräldraskap. I podden avslöjar hon knepet för ett jämställt förhållande som är rena kärlekstipset. Lyssna också på: BVCpodden 10: BVC-besök: Pappa, vi har inte glömt dig! (https://bvcpodden.fireside.fm/10) BVCpodden 30: Föräldra-skamning - varför håller vi på med det? (https://bvcpodden.fireside.fm/30) BVCpodden 34: Utökat hembesök från BVC (del 1 av 2): Varför det? (https://bvcpodden.fireside.fm/34) BVCpodden 35: Utökat hembesök från BVC (del 2 av 2): Så går det till (https://bvcpodden.fireside.fm/35) BVCpodden 41: Varför vill barn inte prata med sin pappa när dom är ledsna? (https://bvcpodden.fireside.fm/41) BVCpodden 46: Oro och ångest hos nyblivna föräldrar (https://bvcpodden.fireside.fm/46) BVCpodden 73: Nybliven förälder: Så mår du bra (https://bvcpodden.fireside.fm/73) Special Guest: Marie Björk.

Marie Björk, författare till boken ”Vi ska ha barn - handbok i jämställt föräldraskap” kom och pratade om allt från amning till att offra barn för jämställdhetens skull.Eller gör vi det?Och så var det frågan om föräldraledigheten...Missa inte mitt och Maries jättelånga samtal, del 1 och 2. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Marie Björk, författare till boken ”Vi ska ha barn - handbok i jämställt föräldraskap” kom och pratade om allt från amning till att offra barn för jämställdhetens skull.Eller gör vi det?Och så var det frågan om föräldraledigheten...Missa inte mitt och Maries jättelånga samtal, del 1 och 2. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Vi möter två författare som arbetar i Bonnierhuset. PR-proffset Marie Björk berättar om arbetet med sin senaste bok ”Vi ska ha barn”, en handbok i jämställt föräldraskap, och om hur det är att jobba med marknadsföring av nya böcker och författare. Förläggaren Charlotte Aquilonius på Albert Bonniers berättar om det egna arbetet med skräckäventyret och … Fortsätt läsa "#20 Här kommer boken"

Hur får man till en jämställd relation efter att man skaffat barn? Tjejerna pratar med Marie Björk, journalist och författare som nyligen släppt "Vi ska ha barn - handbok i jämställt föräldraskap".

Lyssna hur det gick för Marie här.

Tomas Hedberg fann förra vintern den dagbok som hans farfar missionären Enok Hedberg skrev mellan åren 1905- 1909 i Indien. Eftersom Tomas är mycket intresserad av släkthistoria bestämde han sig för att renskriva dagboken tillsammans med sin son Andreas Hedberg. -Även om inte dagboken är skriven varje dag så ser man att den ligger nära händelserna, säger Tomas.  Den är nästan skriven i stenografistil, snabbt och flyktigt. Och den ger en detaljerad bild om livet som missionär vid förra sekelskiftet. Enok föddes i Småland i en fattig backstugefamilj. Av de sju barn som föddes i familjen kom fyra av barnen att bli missionärer. Vid sin första missionsresa till Harai träffade Enok sin första hustru Emma Malmros. Han skriver i dagboken den 15 november 1905; ”Den 15 ds var den för mig oändligt viktiga dagen i mitt lif. Jag blef då i äktenskap förenad med min Emma. Sedan dess ha vi haft en skön tid tillsammans. Till hvilken välsignelse en kvinna kan vara för en man har jag aldrig förr anat.” Vid en malaria attack 1908 födde Emma en dödfödd son. Några dagar senare avled Emma i sviterna av malaria och troligtvis en förgiftning i samband med förlossningen. ”Den 19.10.08 Emma är ej mer. Jag är allena . Det är rysligt. Kan icke uthärda att stanna här. En blytyngd vilar över bröstet.” Emma och hennes son begravdes på missionsstationens tomt i Indien. I samband med tolkningen/ renskrivningen av dagboken har Tomas och Anderas blivit mer och mer intresserade av Enoks liv som missionär. De har därför planerat en resa till Indien där de ska följa i Enoks fotspår. Ett av målen är att finna Emmas grav. Resan kan du följa genom att klicka på den här länken . ”De fyra sista åren har varit en brytningstid för mig som aldrig förr. Allt har vacklat under mina fötter. Det värsta är, att jag försummat bänen och umgänget med Gud. Han har nu salgit mig, slagit mig hårt. Men jag hoppas slagen har drivit mig i riktning mot hans famn.” Enok reste först med Evangeliska Fosterlandsstiftelsen och senare med Alliansmissionen.  De flesta svenska missionärerna var verksamma inom tre större organisationer. Dessa var Evangeliska Fosterlandsstiftelsen i Centralprovinserna (eller Madhya Pradesh som det heter idag), Alliansmissionen i västra Khandesh  och Svenska kyrkan i Tamail Nadu  . Vill man ha detaljer om någon särskild missionär är det i regel bara att höra av sig till dessa organisationer. EFS i Uppsala har till exempel en missionsintendent anställd. De flesta av dessa organisationer har brevarkiv där man kan hitta mycket  information. För att komma åt dessa arkiv måste man besöka organisationen. Har man en släkting som varit verksam i Alliansmissionens regi har man dessutom en annan möjlighet. Sällskapet fungerade så att varje missionär hade en understödjande kommitté som han själv satte samman. Till dessa skrev missionären brev.  Många av missionärerna var etnografiskt och filologiskt intresserade och skickade hem mängder av föremål till museer i Sverige. Så gjorde även Enok Hedberg. Han skickade allt från oxkärror till krukor och leksaker till Etnografiska museet i Stockholm. Och den ersättning han fick för föremålen gick till missionen. I museets dolda vrår Föremålen i våra museer har samlats in för att kunna visa hur människor levde förr. Givetvis är de flesta av föremålen från den region eller trakt museet ligger i och ska bevara minnen från. Men precis som i fallet med den indiska samlingen finns på många av landets museer saker från världen utanför. Ett sådant museum är Göteborgs stadsmuseum. Där finns rätt många föremål från det område som idag är Iran och Irak, berättar Marie Björk som är enhetschef för samlingarna där. -Vid slutet av 1800-talet fanns det en idé om museerna som det utvidgade klassrummet, och därför samlades mycket föremål in. Den som bodde i Sverige skulle på det sättet få en bild av världen utanför, berättar Marie Björk. Många av föremålen har flyttats över till etnografiska museet, ändå finns det gott om föremål kvar. -Och det intressanta idag är ju att när samhället förändrats och det flyttar hit många människor från till exempel Iran och Irak så får samma föremål en helt ny betydelse, fortsätter hon. -Man kan inte veta vilka frågor framtiden kommer att ställa till föremålen. Men de allra flesta föremålen på våra museer har givetvis samlats in från närområdet I Göteborgs stadsmuseums faktasal kan man med datorns hjälp söka sig ner i föremålssamlingarna. Marie Björk letar sig fram i en databas som heter Carlotta. Där kan man söka efter olika föremål, men man kan också söka på olika personnamn som är knutna till föremålen. När hon slår på måfå på namnet Karl Karlsson får hon träff på en trollknuta, ett garnnystan med en sten invirad i mitten, ett föremål som man fann i en skorstensstock och som förmodligen skulle bringa tur till det småländska hus där den påträffades. -På det här sättet kan man som släktforskare leta efter en släktings namn, och har man tur så får man träff på det. Men man kan också söka på en gård, socken eller härad och se vilka föremål som kommer från det aktuella området. Karl Karlsson är ju ett vanligt namn men man kan i databasen också kolla var han kom ifrån och på så sätt försäkra sig om att det är rätt person man funnit. Mattias Bäckström är idéhistoriker och håller på med en avhandling som berör våra museer. Han menar att datoriseringen av museernas samlingar gjort det möjligt för släktforskare och personhistoriker att återfinna föremål som de egna släktingarna använt. -Man kan om man har tur faktiskt få tag i föremål som mormors far faktiskt brukade, säger han. Om man har hållit till i alla skriftliga arkiv i sin släktforskning och kan komplettera det med fysiska föremål, det måste vara häftigt, säger han. Föremålen kan lära oss mycket om till exempel vilka traditioner som fanns i olika socknar, men också vilken status ens släktingar hade – det syns på föremålens utformning menar Mattias Bäckström. -Museernas samlingar byggdes upp för att ge en generell bild av livet i olika trakter, men med modern datateknik kan vi idag använda dem för mer privata sökningar, efter ting som låg nära våra egna släktingar, säger han. -Det är ett helt nytt sätt att använda museerna! utbrister Mattias Bäckström. Självklart ska man ha tur om man ska hitta föremål på museerna som direkt går att koppla till den egna släkten – men det är väl värt ett försök tycker Marie Björk. -Det är väldigt bra att vända sig till ett museum för även om det inte är alldeles rätt ställe så är museifolk duktiga på att lotsa vidare frågor av det här slaget. Det är ju så vi är vana att arbeta, säger hon. Människor med högre status i det gamla samhället har givetvis varit olika angelägna att lämna in sina saker till museer Har man präster i sin släkt så är ofta chansen större, för de har varit duktiga på att dokumentera sina föremål. Privata samlingar kommer oftare från högreståndshem. Men runt förra sekelskiftet pågick å andra sidan ett aktivt arbete för att dokumentera den gamla bondekulturen, och också i de samlingarna finns det uppgifter om vem som har brukat föremålen, och hur. Stadsmuseer, länsmuseer och Nordiska museet har föremål som kan vara intressanta för släktforskare. Genom att gå in på kan man söka efter förmemål i flera olika museers arkiv. Vill du gå in i föremålsdatabasen Calotta direkt klickar du på den här länken; -För att inte tala om alla hembygdsföreningar, tillägger Mattias Bäckström, där finns ofta mycket att hämta. Ett sista tips kommer från Marie Björk: -Många av föremålen på museerna går att söka via sökmotorer på Internet som Google, säger hon. Det kan vara ett bra sätt att börja leta!