Podcasts about utlandsf

Vi pratar om roliga namn som folk faktiskt heter. Freddie hittar på yrken som passar deras namn. Vad ska Inge Snygg, Anita Chef, Finn Rost, Anna Sööt och Rita Graaf arbeta som? Och hur lätt är det att byta namn om man vill? Vi går igenom några förslag som kommit in till Skatteverket men som fått avslag som t ex Kaninen, Alkis, Fisen, T-Rex, Kungen och Biceps. Utlandsfödda som har namn som blir kul i Sverige finns det också ett gäng. Bärs, Pucko, Ragata, Kossa och Pung är några. Allt detta och mycket mer. Nya avsnitt varje måndag. Happy lyssning!! //Per & Freddie PODDARE: Per Johansson & Fredrik Moberg PRODUCENT: Fredrik Moberg DISTRIBUTION: Acast KONTAKT & TIPS: hemnetknarkarna@hotmail.com INSTAGRAM: @hemnetknarkarna SAMARBETEN: kontakt@galliagency.se

Trenden är tydlig. Allt fler utrikes födda blir sysselsatta på svensk arbetsmarknad. Efter pandemin är ökningen dessutom som ovanligt stark. Vad betyder det för svensk ekonomi? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programledare: Petra BergmanMedverkande: Albin Kainelainen, generaldirektör Konjunkturinstitutet och Kristian Åström, ekonomikommentator

Trenden är tydlig. Allt fler utrikes födda blir sysselsatta på svensk arbetsmarknad. Efter pandemin är ökningen dessutom som ovanligt stark. Vad betyder det för svensk ekonomi? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programledare: Petra BergmanMedverkande: Albin Kainelainen, generaldirektör Konjunkturinstitutet och Kristian Åström, ekonomikommentator

8 april. De senaste åren har sysselsättningsgraden bland utlandsfödda ökat. Vad beror det på och vad betyder det? Hör Andreas Ericson diskutera med Johan Eklund, professor i nationalekonomi vid Jönköping International Business School, och Mats Hammarstedt, professor i nationalekonomi vid Linnéuniversitetet.

Hur blir våra pensioner i jämförelse med den sista lönen? Skiljer det sig åt mellan kvinnor och män? Olika tjänstepensioner och generationer? Utlandsfödda jämfört med inrikes födda?

Allt fler universitet arbetar för att inkludera global hälsa som en självklar del av läkarprogrammet samt erbjuda valbara kurser inom ämnet. Sedan många år tillbaka kan studenter på Karolinska Institutet läsa kursen Global Hälsa och via den åka på fältresor i andra delar av världen. I dagens avsnitt får vi träffa två av koordinatorerna i kursen, Dr Sirili från Tanzania och Professor Chuc från Vietnam. Tillsammans med dem diskuterar vi utmaningar och möjligheter med fältresor, vad studenter som åker iväg kan förvänta sig samt vad som kan vara viktigt att vara förberedd på inför denna typ av resa.

31 maj. De senaste åren har andelen sysselsatta bland utlandsfödda ökat markant. Ser vi äntligen ett trendbrott? Vems förtjänst är i så fall det? Erik Ullenhags kanske? Det föreslår i alla fall Caspian Rehbinder från IKEM när han, Olof Åslund, professor i nationalekonomi, och Per Hammar från Almega, diskuterar frågan med Andreas Ericson.

Varför spelar det så stor roll att hitta sin identitet och tillhörighet? Hur är det egentligen att få blickar på gatan? Blir du ledsen för att du känner att du blir dömd av andra och att de inte ser dig som tillräckligt svensk? Letar du efter åsikter som kränker dig?I veckans måndagsavsnitt samtalar Johannes kring behovet av att känna tillhörighet och frustrationen som följer i avsaknad av den. Känslorna i kroppen när andra ser dig på ett annat sätt än dig själv får dig att koka. Men genom att lägga skulden för hur du mår på någon annan gömmer du dig bakom en försvarsmekanism. Mer från Johannes:

Dagens gäst i MHV-podden är Maria Ström, barnmorska och arbetsledare för INFÖR på Södertälje sjukhus. Maria berättar om INFÖR-verksamheten som syftar till att ge en tryggare förlossningsupplevelse för utlandsfödda kvinnor som inte är bekanta med det svenska sjukvårdssystemet. Intervjuar gör samordningsbarnmorska Anna Akselsson.

Barnhälsovården gör screening av depression och psykisk ohälsa hos mammor. Vad är utmaningen när mammorna inte talar svenska? Hur går det till? Vilka lärdomar finns? Barnhälsovårdspsykolog Malin Bergström zoom-samtalar med Malin Skoog - distrikssköterska, vårdutvecklare och doktorand. Henns avhandlingsarbete handlar om screening för post partum depression av icke-svensktalande mödrar i Barnhälsovården. Läs mer: Lunds universitet: Malin Skoog (https://portal.research.lu.se/portal/sv/persons/malin-skoog(053177b6-ef6b-4ec3-96ff-8b30524d78ce).html) Lyssna också på: BVCpodden 62: Bemöta nyanlända (del 1 av 3): "Jag vet inte riktigt hur du tänker, men jag kan fråga" (https://bvcpodden.fireside.fm/62) BVCpodden 63: Bemöta nyanlända (del 2 av 3): "Växer man upp i ett annat samhälle tänker man annorlunda" (https://bvcpodden.fireside.fm/63) BVCpodden 64: Bemöta nyanlända (del 3 av 3): "Ditt barn blir bättre, det är inte skadat för livet" (https://bvcpodden.fireside.fm/64) BVCpodden 109: Depression, screening och utlandsfödda mammor: "Det handlar om att se individen" (https://bvcpodden.fireside.fm/109) Special Guest: Malin Skoog.

Gäster i studion: Birgit Båvner, verksamhetsledare, Nyföretagarcentrum, Nyköping Urban Wallin - Verksamhetsledare, Nyföretagarcentrum, Eskilstuna Mahfouz Hebrawi, Rådgivare Vi pratar om det enträgna och framgångsrika arbete som Nyföretagarcentrum gjort för att göra Starta Eget-kurserna begripliga och tillgängliga för utlandsfödda. Satsningen är framgångsrik och har nästan dubblerat antalet deltagare på kurserna då den nya gruppen utlandsfödda tillkommit.  

Det är allmänt känt att många som invandrat till Sverige har svårt att ta sig in på arbetsmarknaden. Ändå har svårigheterna kraftigt underskattats. Det framgår av en färsk studie till vilken Johan Eklund, professor i nationalekonomi och vd i Entreprenörskapsforum, är en av författarna. I stället för det ofta använda måttet ”sysselsättning”, där en timmes arbete per månad räcker för att man ska betecknas som sysselsatt, har författarna undersökt hur många som har inkomster som räcker till egen försörjning. Trots att kravet är så lågt satt som 12 600 kronor i månaden efter skatt, visar det sig ta 12-13 år innan hälften av dem som kommer hit i vuxen ålder kan försörja sig själva. I vissa grupper ligger självförsörjningsgraden under 40 procent. Så var läget 2016. Hur det kommer att bli senare i år och nästa år efter konkurserna och uppsägningarna i Covid 19-pandemins spår, kan man bara gissa. Vad som står klart är att Sverige står inför en ännu större integrationsutmaning än vi anat. Johan Eklund diskuterar med programledaren PJ Anders Linder i ett samtal som även tar upp den ekonomiska krishanteringen och entreprenörskapets ställning i Sverige.

Vi väger upp att det är bokens TYNGSTA kapitel med att göra det kanske lättsammaste avsnittet någonsin. Förutom att reda ut hur invandring påverkar samhällsekonomin och hur man ska räkna kring det, så lägger vi också ganska mycket fokus på att prata om skillnaden mellan att åka taxi och att köra taxi.

Kvinnor gör insteg i höglöneyrken. Medan män allt mer hamnar antingen i hög- eller låglöneyrken. Utlandsfödda hamnar allt mer i låglöneyrken, medan Sverigefödda lämnar samma grupp. Sociologiprofessor Tomas Berglund gästar podden och beskriver den polarisering mellan hög- och låglöneyrken som pågår på arbetsmarknaden. I panelen som vanligt Britta Lejon, ST och Samuel Engblom, TCO. Programledare Mikael Feldbaum, Arbetsvärlden.

Det är svårt att hinna tjäna in till en bra pension om man kommer till Sverige mitt i livet. Och den som kommer hit som flykting har ofta inte någon pension att vänta från hemlandet. Då är det viktigt att snabbt få koll på hur det svenska pensionssystemet fungerar! Här möter vi Luis Lopez som kom till Sverige som 27-åring. Idag har han fyllt 60 och börjar fundera på hur livet som pensionär ska bli. Går det att bo kvar i hyreslägenheten? Kan han behålla bilen? Skulle pengarna räcka längre i ett annat land där maten och boendet är billigare?

Frisören kläcker ur sig rasistiska fördomar medan hon klipper dina toppar, vad gör du? Utlandsfödda är de som drabbas värst av förlossningskrisen, varför? Och hur gick det för åttaåriga Amie när fröken bad henne peka på hennes "hemland" Gambia på stora världskartan? Midnatt i Flen och middagstid i NYC. Över telefon reder kusinerna ut ett gäng lyssnarfrågor i EPPI 47 ❤️ See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Hur minskar man skadan när man blir av med sin mobiltelefon? Per Danielsson, Computer Sweden ger svar på hur man kan skydda den känsliga informationen som vi nuförtiden har i våra telefoner. Utlandsfödda får mindre i pension än svenskar även om de haft lika mycket i lön ny rapport från Min pension. Kristina Kamp från minpension.se är veckans gäst. Allt oftare ombeds vi konsumenter att betygssätta tjänsten eller varan vi nyss nyttjat eller köpt. Hur använder företagen omdömena de samlar in från kunderna? Veckans expert är privatekonom Annika Creutzer

-Vilken bok jag minns bäst? Ja det är herr Arnes penningar! Så säger Naw Hser från Burma, som kom till Sverige som tonåring. Vad har Selma Lagerlöf att erbjuda en tonåring från Burma? Jo, ett dilemma som berör: Kan man älska en person som mördat ens bästa vän? För fyra år sen beskrev Sigrid Flensburg arbetet i Lisa Högbergs klass i Luleå. Hur gick det sen för de gamla eleverna? Veckans K1 är ett program i serien Den orättvisa skolan Tidigare reportage om skolan i Luleå av Sigrid Flensburg: IVIK är en specialklass i Luleå för ungdomar som kommer till Sverige som tonåringar och har annat modersmål än svenska. I denna klass läser de massvis med skönlitteratur. Och har nästan bara svenska på schemat. De läser och går djupare in i texten. De blir duktiga på att diskutera svåra frågor. I boksamtalen kan de välja att bara prata om bokens personer. Sen kanske de vill ta in sig själva. Hela världen. Och de eviga frågorna. Det är här dilemmat i Herr Arnes penningar kommer in. -  Böckerna blir en kil in i elevernas värld, säger Lisa Högberg, lärare på IVIK. Hon har en egen facebooksida för sina elever. I Skolverkets rapporter presterar utlandsfödda elever sämst resultat i svenska skolan. Luleå gymnasieskola bryter den trenden! - Utlandsfödda ungdomar som börjat på IVIK i Luleå klarar sig i regel bra! säger Lisa Högberg. Vad gör eleverna idag då? De som berättade om sina tankar för fyra år sen. Ja, Reza Amiri, som levde som gatubarn när han tappat bort sin mamma, har gått ut Barn - och fritidsprogrammet på gymnasiet. Nu söker han brödjobb i Eskilstuna. -Ta och prova mej i två veckor! Sköter jag mej kan vi alltid komma överens! Så säger Reza Amiri till chefen för en livsmedelsaffär och visar ett digert CV. -Jag tycker om att arbeta och de gamla tycker jag är rolig! Säger Naw Hser från Burma, som fått jobb som vårdbiträde på ett äldreboende. Naw Hser är självförsörjande och har flyttat till egen lägenhet. Samtidigt sitter hennes klasskamrat, som bott i flyktingläger nästan hela sitt liv, och pluggar in ben och muskler på latin. Och åter en annan klasskamrat spelar bara fotboll!! Hur det gick för Reza och de andra i klassen berättas i K1 torsdag 18.15.