Podcasts about Axess

Islamister har fällt den syriska regimen, Sverige har gått med i Nato, Trump har vunnit valet i USA och dödsskjutningarna fortsätter. Fokuspodden utvärderar året som gått tillsammans med Axess chefredaktör Nina Solomin. Programledare: Blanche Sande och Sakine Madon.

Global Axess 2024 – Paul Tucker: Technology's Challenge to the Liberal Economy by Axess Magasin & TV

Global Axess 2024 – Mary Bridges: Making Markets, Building Infrastructure by Axess Magasin & TV

Global Axess 2024 – Shashank Joshi: The Private Sector and the Intelligence Revolution by Axess Magasin & TV

Global Axess 2024 – Ulrike Franke: The Shift in Power Between the Private Sector and the State by Axess Magasin & TV

Global Axess 2024 – Edward Chancellor: Interest Rates: Mankind's Greatest Invention by Axess Magasin & TV

Global Axess 2024 – David Abulafia: From Medieval Fairs to International Trade by Axess Magasin & TV

Global Axess 2024 – Jade McGlynn: Why Russian Liberals Lost the Information War by Axess Magasin & TV

Global Axess 2024 – William Inboden: Economic Liberty in Ronald Reagan's Grand Strategy by Axess Magasin & TV

Global Axess 2024 – Mick Ryan: The Mobilisation Trinity: People, Industry, Ideas by Axess Magasin & TV

Global Axess 2024 – David Wootton: Diderot's Dressing Gown and the Lure of Luxury by Axess Magasin & TV

Den svenska tryckfrihetsförordningen från 1766 har blivit ett världsminne. Dessa gamla dokument är ursprunget till Sveriges tryck- och yttrandefrihetslagstiftning som är den äldsta i världen. Professor Jonas Nordin berättar om hur tryckfrihetsförordningen blev till samt vad den har för betydelse än idag. Programledare: Åsa Karlsson

Från medeltiden och långt in i 1800-talet fanns en stor fattig underklass i Sverige som var hårt knuten till sin arbetsplats och hade låga löner. Det finns inte mycket skrivit om dessa pigor och drängar, som arbetade på adelns och statens storgods, men också på mindre bondgårdar runtom i Sverige. Åsa Karlsson samtalar med historikern Martin Andersson som skrivit boken Från trälar till tjänstefolk där han berättar om denna bortglömda underklass.

Etty Hillesum var en nederländsk judinna som 29 år gammal blev offer för förintelsen. I sin dagbok skrev hon om sitt liv som ung kvinna under tysk ockupation, om förföljelsen av judarna, men även om sitt andliga sökande. Hennes dagboksanteckningar fick stort genomslag när de publicerades 40 år efter hennes död. Åsa Karlsson samtalar med idéhistorikern och prästen Dominik Terstriep om Etty Hillesums liv och betydelse.

Vi har haft en strid kring bilden av vad som händer med och i Sverige. Vissa har larmat medan andra har spelat ned betydelsen av det som skett. Fokuset har varit på analysen om sakernas tillstånd och orsak. Men vad är lösningarna och vad vill vi bli för land i framtiden? Det samtalar vi om i veckans Hotspot som gästas av Thomas Gür, skribent och ekonom, PJ Anders Linder, chefredaktör för Axess media och vd för Axess publishing och Widar Andersson, politisk chefredaktör på Folkbladet. Se programmet på Youtube: ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠https://www.youtube.com/@varldenidagplay⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠ Vill du hjälpa oss att göra fler program? Stöd gärna vårt arbete genom att swisha en gåva till: 123 396 94 17 Prova Världen idag en månad gratis: ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠https://prova.varldenidag.se⁠⁠

Sedan Sveriges ansökan om medlemskap i NATO blev aktuell, finns det ett påstående som ständigt upprepats av politiker och journalister om att Sverige har varit alliansfritt i 200 år. Det är uppenbart att landet sedan 7 mars i år är medlem i en militär allians, men var vi verkligen alliansfria tidigare? Åsa Karlsson diskuterar med historieprofessorerna och militärhistorikerna Lars Ericson Wolke och Gunnar Åselius om allianser och alliansfrihet sedan 1500-talet och till våra dagar.

Anders Gustav Klosterberg följde med den svenska armén som battaljonspredikant under Napoleonkrigen. I sin dagbok beskriver han krigets vardag – långa marscher, stora fältslag och fruktlösa försök att hitta mat och dryck. Nu har dagboken givits ut. Vad kan vi lära oss idag av Klosterbergs vittnesmål från fälttåget? Henrik Höjer intervjuar Åsa Karlsson.

Fredrik Kärrholm, riksdagsledamot, kriminolog och före detta polis, kommer i dagarna ut med boken Lag & Ordning. Där ägnar han särskilt intresse åt frågorna om brottslighetens orsaker. Att klara upp brott och straffa brottslingar är ytterst angeläget för brottsoffers upprättelse och förhindra kriminella från fortsatt brottslighet, fast allra bäst är det förstås om brott inte begås från första början. Den kriminella banan behöver bli mycket mindre lockande för unga. Det allmänna kan bidra med effektivare polis, strängare straff och bättre stöd till föräldrar. Men det handlar också om moralisk fostran i hem, skola och offentliga miljöer liksom tydligt avståndstagande från gangsterkultur. Fredrik Kärrholm samtalar med programledaren PJ Anders Linder.

Turkiets president Recep Tayyip Erdogan och hans parti AKP har i 20 års tid gått segrande ur val efter val. Men nu har han fått uppleva ett svidande nederlag. Oppositionspartiet CHP tog nyligen hem segern i lokal- och regionalval. Inte nog med att de vann i de största turkiska städerna och viktigaste regionerna. De fick dessutom fler röster sammantaget än Erdogans parti. Det här får effekter långt utanför lokalpolitiken. Man ser att Erdogans styre går mot sitt slut och att Turkiets roll i frågor som rör Ukraina, Mellanöstern och Nato kan förändras. Vilka kan konsekvenserna bli? Thomas Gür – företagare, författare och Turkietkännare – samtalar med programledaren PJ Anders Linder.

Det rapporteras frenetiskt om USA i svenska medier, men hur mycket kan vi egentligen om den väldiga variationen i landet? Hur många kan skilja på Iowa och Idaho eller Wyoming och Wisconsin? Skriftställaren Anders Johnson ger nu ett kraftfullt bidrag till höjd kunskapsnivå genom den maffiga boken 50 historier om USA – från Maine till Hawaii, där varje delstat ägnas ett eget faktaspäckat kapitel om historia och politik, näringsliv och musik och mycket mer. Han samtalar om allt från sin favoritstat till svenskamerikaner och betydelsen av det spanska arvet med programledaren PJ Anders Linder.

Ulf Kristersson bildade regering efter valet 2022, men allmänhetens förtroende för Magdalena Andersson var länge betydligt större än för den nye statsministern. Det läget har nu ändrats. Uppgången för Kristersson kan dels bero på dämpad inflation och Natomedlemskap, dels på att han hunnit växa in i rollen och etablera sig som regeringschef. Andersson verkar däremot vantrivas med oppositionsrollen. Ett högt tonläge och kategoriska ställningstaganden har fått förtroendet att vika. Patrik Kronqvist, politisk redaktör i Expressen, och Tove Lifvendahl, politisk chefredaktör i Svenska Dagbladet, resonerar om dessa och andra aktuella frågor i svensk politik med programledaren PJ Anders Linder.

Katarina O'Nils Franke är författare, skribent, programledare och poetisk konnässör.Vi pratar om vilken poesi som är lätt och vilken som är svår. Versmått, process och förebilder avhandlas.Dessutom pratar vi om jobbet på Axess och hennes nyutgivna barnbok. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Enligt mätningarna är nationalistpartier numera största parti i ungefär hälften av EU:s medlemsländer, och de ser ut att stärka sin ställning kraftigt i valet till Europaparlamentet i början av juni. De två partigrupperna till höger om den traditionella högern kan tillsammans bli nästan lika stora som den traditionella högern själv. Samtidigt noterar statsvetaren Andreas Johansson Heinö att ett skifte har skett i flera av dessa partier när det gäller synen på EU. Från att ha varit starkt EU-kritiska och förespråkat utträde har de börjat betrakta Europa som hemmaplan och EU som ett redskap i kampen mot externa krafter: ibland Kina, ibland Ryssland (som också har anhängare i kretsen), väldigt ofta den muslimska världen. Vad kommer de sannolika framgångarna för EU:s nationalister att få för konsekvenser? Andreas Johansson Heinö diskuterar med programledaren PJ Anders Linder.

Åklagarrapporten som nyligen beskrev USA:s president som en ”sympatisk, välmenande, äldre man med dåligt minne” har hällt bensin på en redan brinnande brasa. Är Joe Biden, 82 år i höst, rätt man att styra världens främsta stormakt i fyra år till? Vad har han för chans att besegra den bara fyra år yngre men betydligt mer energifyllde Donald Trump? Är det självklart att Biden blir Demokraternas kandidat i november? USA-experten Johan Ingerö samtalar med programledaren PJ Anders Linder.

Världens förste anarkokapitalistiske president. På den titeln kan Argentinas nyvalde statschef Javier Milei göra anspråk. Ekonomen och tv-personligheten Milei vann en överraskande storseger i mitten av november och har lovat att föra in landet på en helt ny kurs. Han har kampanjat som showman med fallenhet för grova förolämpningar, men hans övertygelse om att statsapparaten behöver bantas radikalt är lika genuin som genomtänkt. Det menar ekonomhistorikern, riksdagsledamoten och Latinamerikakännaren Mauricio Rojas. Bristande stöd i kongressen och peronistiskt motstånd på gatorna kan sätta käppar i hjulet och vad väljarna förväntar sig mer än ”ut med det gamla” är oklart. Men klarar sig Milei igenom det första året och får angelägna liberaliseringar till stånd är det möjligt att han kan nå framgång. Maurico Rojas samtalar med programledaren PJ Anders Linder.

Kristin Ven Bruusgaard är verksam vid Norges civila och militära underrättelsetjänst och universitetet i Oslo. 70 år efter kärnvapnens uppkomst förefaller risken för att de används i stormaktskonflikter vara större än någonsin. Hon diskutar här denna ökande risk med journalisten Justin Webb.

Salenias vd Staffan Salén är en av få företagsledare som regelbundet deltar i debatten. Men han är övertygad om att förändring är på gång och att fler röster kommer att höras. Så som samhällsproblemen accentuerats under de gångna fem åren har det blivit en nödvändighet. Det handlar om nya regleringar och rapportkrav men ännu mer om statsmaktens tillkortakommanden beträffande brottslighet, energiförsörjning, infrastruktur och tillståndsgivning. Staffan Salén samtalar med programledaren PJ Anders Linder.

Rory Medcalf är chef för National Security College vid Australian National University. Han har en karriär inom bland annat diplomati, akademi och journalistik bakom sig. Här samtalar han med Justin Webb om Australiens relation till Kina och de lärdomar den kan ge för demokratier i en farlig värld.

25 oktober. Vad är egentligen kulturpolitik och vad är den bra för? Lars Anders Johansson, författare till boken ”Att dansa efter maktens pipa” och PJ Anders Linder, chefredaktör på Axess, diskuterar relationen mellan staten och kulturen med Andreas Ericson.

Kenneth Payne är professor vid King's College London. Hans forskning fokuserar på politisk psykologi och strategi. Vad händer på längre sikt när man går ut i krig? Han intervjuas här av den brittiske journalisten Justin Webb.

I syfte att skrämma den israeliska befolkningen och sätta stopp för de allt fredligare relationerna mellan Israel och arabvärlden begick terrororganisationen Hamas den 7 oktober ett massmord på civila av ohyggliga proportioner. Ett par hundra personer har dessutom tagits som gisslan. Israel har svarat med bombningar av Hamasstyrda Gaza och förbereder en markoffensiv. Målet för en sådan är ännu oklart, men om Israel skulle bli framgångsrikt i att slå ut Hamas uppstår problemet vem som sedan ska ta över. Varken, Israel, Egypten eller den palestinska myndigheten på Västbanken är hågade. Alternativet skulle kunna vara en internationell fredsstyrka, men hur skulle den se ut? Det är en av frågorna som tas upp av statsvetaren och Mellanösternexperten Daniel Schatz, gästforskare vid Georgetown University i Washington, D.C. I samtal med programledaren PJ Anders Linder diskuterar han även Irans roll i konflikten, premiärminister Nethanyahus framtid och svensk Mellanösternpolitik.

Den brittiska journalisten Charles Moore har bland annat skrivit en auktoriserad biografi om Margaret Thatcher. Thatcher konfronterade tidigt sovjetkommunismen, men hon var också den kvinna som ryssarna kände att de kunde göra affärer med. Här intervjuas Moore av Justin Webb.

Philip Zelikow är professor i historia vid University of Virginia. Han menar att praktiskt ledarskap har två dimensioner. Den första är att välja vad man ska göra. Den andra är hur man gör det. Här talar han med journalisten Justin Webb om hantverket i statskonst.

Henrik Meinander har skrivit en biografi över Gustaf Mannerheim, den mest kända finländska statsmannen i modern historia. Efter 30 år i den kejserliga ryska armén återvände han hem till Finland 1917. Justin Webb intervjuar den finländske historikern Henrik Meinander om Mannheim och hur en geopolitiker blir till.

Justin Webb intervjuar den engelska skribenten och redaktören Daisy Dunn. Hon har publicerat flera böcker om klassicism och här samtalar de bland annat om den klassiska litteraturens påverkan på det moderna livet och den moderna statskonsten.

Det finns utrymme för djärvare satsningar än dem vi ser i regeringens budget för 2024. Men återhållsamheten är inte ny. Det är länge sedan det togs mer grundläggande strukturgrepp i svensk ekonomisk politik och det är en av förklaringarna till bristerna i produktivitet och tillväxt. Det säger Klas Eklund, tidigare chefekonom i SEB och planeringschef i finansdepartementet, nu ekonom vid Mannheimer Swartling Advokatbyrå. Politikernas försiktighet kontrasterar på ett slående sätt mot Riksbanken, som legat på i hårdaste laget både i tidigare försök att höja inflationen och i de nuvarande försöken att sänka den. Klas Eklund samtalar med programledaren PJ Anders Linder.

Justin Webb intervjuar Julian Jackson, professor i modern fransk historia vid University of London. De samtalar om den franske statsmannen Charles de Gaulle och hans vision om ledarskap.

Fredrik Logevall är professor i statsvetenskap vid Harvard och författare till ett flertal böcker om amerikansk politik och utrikespolitik. Justin Webb intervjuar honom om John F Kennedy och demokrati.

Justin Webb intervjuar Benedetta Berti, chef för policyplanering i generalsekreterarens stab i NATO. NATO genomgår en djupgående strategisk militär och politisk anpassning. Webb pratar med Benedetta Berti om betydelsen av den transatlantiska alliansen i en omvälvande tid.

Det moderna arbetslivet översvämmas av regler, strategier, styrdokument och värdegrunder. Byråkratier och staber bara växer och bombarderar dem som faktiskt gör jobbet med påbud och instruktioner. Alltför ofta möter styrningen inget motstånd. Man suckar och anpassar sig även om det inte gagnar dem som verksamheten är till för: patienter, elever, medborgare. Professor Mats Alvesson har i flera arbeten beskrivit hur denna ”funktionella dumhet” sprider sig. Men i den nya boken Dumhetsbekämpning beskriver han och medförfattaren Stella Cizinsky inte bara en destruktiv utveckling utan också hur en motoffensiv kan se ut. Det viktigaste budskapet? ”Tänk själv!” Mats Alvesson samtalar med programledaren PJ Anders Linder.

Merryn Somerset Webb, chefredaktör för tidskriften Moneyweek och krönikör i Financial Times, varnar för maktkoncentration och politisering i företagsvärlden. Direktörs- och aktieägarkapitalismen må ha sina problem, men den kapitalförvaltarkapitalism som vi har fått i stället har inte gjort saken bättre. Iain Martin intervjuar.

Duell till döds, är det bara en romantisk intrig i filmer eller fanns det en historisk realitet? Vad innebar begreppen heder och ära och vad hände när dessa kränktes? I dagens samhälle har hederskulturen blivit aktuell igen. Åsa Karlsson samtalar med professor Christopher Collstedt om hur hedern i historisk tid kunde återställas genom våld.

Margaret MacMillan är en av världens ledande historiker. Hon intresserar sig för den långsamma skilsmässan mellan nationalism och liberalism, framdriven av inskränkta och etniskt baserade nationella rörelser. Här kretsar diskussion kring hur nationer har kommit att identifiera sig själva och hur föreställningarna om självbestämmande har utvecklats sedan slutet av första världskriget. Iain Martin intervjuar Margaret MacMillan, professor emeritus i historia vid University of Toronto.

Vladimir Putin kallar Rysslands invasion av Ukraina en ”specialoperation”. Men han drar sig inte för att tala om relationen till Väst i termer av krig. Det konstaterar Carolina Vendil Pallin, forskningsledare vid Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI). Fredrik Löjdquist, chef för Centrum för Östeuropastudier vid Utrikespolitiska institutet (UI), understryker att Ryssland har rört sig snabbt i riktning mot det rent totalitära. Det pågår en systemkonflikt och Rysslands imperialistiska ambitioner gör att Väst måste bereda sig på att den blir långvarig. Carolina Vendil Pallin och Fredrik Löjdquist samtalar med programledaren PJ Anders Linder.

Fler svenskar än någonsin är engagerade i att starta företag. Ännu fler har sådana planer. Andelen i befolkningen som tycker att möjligheterna till företagande ser goda ut är rekordhög och står sig mycket väl internationellt. Allt detta framgår av en färsk rapport från Entreprenörskapsforum. Ändå ökar inte andelen företagare i befolkningen och antalet personer som driver företag med ett mindre antal anställda sjunker snabbt. Har företagandet blivit en livsstilsdröm, som alltför sällan tål mötet med verklighetens regelverk och prövningar? Entreprenörskapsforums vd Anders Broström samtalar med programledaren PJ Anders Linder.

Politiseringen av den akademiska världen beror inte bara på beskäftiga politiker och undfallande ledningar. Det handlar också om att många forskare och lärare, speciellt inom samhällsvetenskap och humaniora, har kommit att se normkulturen som en självklarhet. De vill hellre att alla ska hysa de riktiga åsikterna än att verksamheten ska präglas av öppen och fri diskussion. Det menar Sten Widmalm, professor i statsvetenskap vid Uppsala universitet. I samtal med programledaren PJ Anders Linder diskuterar han även data som kommit fram i forskningsprojektet ”Det öppna samhället”. Dessa tyder på att det hos många medborgare finns intolerans mot meningsmotståndare, och öppenhet för att sätta demokratin på paus i frågor man själv tycker är viktiga. Herbert Tingstens ord om demokratin som en gemensam överideologi verkar mindre giltiga än förut.

Klart till drabbning mot det kulturradikala paradigmet – statssekreteraren Karin Svanborg-Sjövall skriver drömmande i Axess om Frankrikes muskulösa statliga kulturpolitik och vill använda kulturen för nationellt identitetsbygge. Men hur nytänkande är egentligen det? Ola Wong ger egna förslag för en friare och starkare kultur. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Kulturdebatten har på sista tiden handlat mycket om ett armlängds avstånd som ska gälla mellan politiken och kulturens innehåll. Men vilken tolkning av begreppet gäller? Regeringens eller SD:s? En av de saker som Regeringen har lyft fram som särskilt viktiga i kulturpolitiken är principen om ett armlängds avstånd mellan politiken och kulturens innehåll.En allmän definition av armlängds avstånd är att politiken sätter ramar med pengar och organisation, men lägger sig inte i innehållet och konstnärliga bedömningar. Parisa Liljestrand håller med om den definitionen.–Kulturen ska vara fri, säger hon.Frågan om kulturens frihet och principen om armlängdsavstånd mellan politik och kulturens innehåll har debatterats på senare tid. Frågan har skapat förvirring om vad det är som gäller.Sverigedemokraternas ledande kulturpolitiker Alexander Christiansson har sagt att det är både en rättighet och skyldighet som folkvald att lägga sig i vilken kultur som finansieras med skattepengar. Sverigedemokratiska politiker har även försökt stoppa skattefinansierad kultur som de inte uppskattar, som en sagostund med dragartister på ett bibliotek i Kalmar i höstas.Men politiker ska inte lägga sig i kulturens uttryck, säger kulturministern.–Nej men då håller man ju inte på armlängds avstånd. Och det är viktigt att det hålls, inte bara på nationell, utan också på regional och kommunal nivå. Varje gång man försöker gå in och bestämma över kulturens innehåll – då blir det inskränkningar i det som är vår öppenhet och demokratiHär är det du som har rätt och SD som har fel?Här är jag ganska kompromisslös. Det beror på när det beror på kulturens frihet så är det fastslaget i vårt gemensamma Tidöavtal. Där har alla partier som har gått med i överenskommelsen. Där har vi alla skrivit under på att leva upp till det och där finns detta redan reglerat.Förväntningarna på en kulturministerHittills har den nya regeringen dragit mer på kulturbudgeten med 1,1 miljarder. Framför allt är det de tillfälliga pandemistöden som har tagits bort, ett stöd som många menar skulle behövas extra mycket idag. Delar av kulturproducenterna har inte har fått tillbaka sin publik efter pandemin och dessutom har vi fått en skenande inflation.Men Parisa Liljestrand anser att regeringen har fattat riktiga beslut. Det är en fråga om prioriteringar, säger hon.Kulturministerns statssekreterare Karin Svanborg Sjövall skrev nyligen en artikel i tidskriften Axess - med rubriken “Dags att tänka nytt”. Hon skriver bland annat - om en “svällande kulturbyråkrati ute i landet, där strategier och kulturplaner idisslas till en för mig inte uppenbar nytta. Det finns väldigt mycket att städa upp.” Parisa Liljestrand säger att hon har börjat städa. Enligt henne har flera beslut blivit liggande efter den tidigare regeringen.Det gäller att våga fatta beslut, våga städa upp och se till att saker inte fastnar i byråkrati, säger hon och på frågan om antalet myndigheter som finns under Kulturdepartementet borde bli färre, svarar hon ja. Det är en fråga som hennes departement kommer att titta närmare på, eftersom det kan innebära att pengar kan frigöras.KulturkanonEtt av regeringens förslag är att Sverige ska få en kulturkanon, alltså ett slags rättesnöre eller en beskrivning av vad som kan betraktas som svensk kultur, eller ett gemensamt svensk kulturarv. Att en “fristående expertkommitté” ska ta fram en svensk kulturkanon, har slagits fast i överenskommelsen mellan regeringspartierna och samarbetspartiet Sverigedemokraterna, i det så kallade Tidöavtalet. Men nio av kulturlivets intresseorganisationer, bland dem Författarförbundet, Konstnärernas Riksorganisation, Fackförbundet Scen och Film, har skrivit under ett upprop MOT en kulturkanon. Även Svenska Akademien har sagt att de inte tänker medverka till en kulturkanon. Parisa Liljestrand är förvånad över motståndet men medger att arbetet bara är i startgroparna.Gäst: Parisa Liljestrand, kulturminister (M)Programledare: Johar BendjelloulKommentar: Fredrik Furtenbach, Ekots politikkommentatorTekniker: Joar JonssonProducent: Margareta Svensson

Erik Thyselius är journalist och programledare på Axess. Han har varit intresserad av Tyskland sedan barnsben och kommenterar dagsaktuella och historiska skeenden i skrift, bild och ljud. Vi pratar bland annat om hur Tysklands mörka historia kastar sin skugga över hur landet väljer att agera i dagsläget. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Lars Trägårdh gästar gänget. Lars är kulturhistoriker och doktorerade i historia på UC Berkeley med inriktning nationalism, folkhemmet, välfärdsstaten, individualism och religion. Lars har forskat och undervisat vid både Barnard College, Columbia University och Linköpings universitet. Idag är han Professor knuten till Marie Cederschiöld högskola (tidigare Ersta Sköndal Bräcke högskola) samt flitig skribent och debattör hos Dagens Nyheter, Axess, SvD och Sydsvenskan.OBS. Det här är inte det hela avsnittet. Vill du få tillgång till hela avsnittet? Stöd oss på Patreon.Sista Måltiden Shop: https://sistamaltiden.se Är du Patreon och vill få tillgång till alla avsnitt i sin helhet? Vill du bli Patreon för att få tillgång till allt? Tryck här. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.