Podcasts about satsningen

Hur går det med...

  Förberedelserna inför kommande säsong har blåst igång på allvar och bjuder  Mikael Mjörnberg och Henrik Skoglund mängder av rubriker att diskutera. Vi snackar om ett snopet klubbval, Karlskronas Västervik-rykten, Visbys tränarbyte, den uppskruvade retoriken om satsningen, Vallentunas sportchefsdilemma, Brödernas märkliga utspel, frågetecken för många av de tilltänkta topplagen, underskattade Lindlöven, kapprustning i Norrbotten, ett […]

Miguel Palm slog igenom stort 2022 med SM-brons på 10 kilometer och en riktigt fin tid på 5000m vid Sollentuna GP (13.47). Efter ett bakslag 2023 valde Miguel att ta tjänstledigt från sitt jobb vid Sveriges riksdag och satsa helhjärtat på löpningen. Med ambitionen att kvala till OS i Los Angeles 2028 har Miguel genom en stor social media-närvaro engagerat och delat med sig av sin träning. Satsningen är total, försök till perfekt optimering, träning, återhämtning och kost. I veckans avsnitt berättar Miguel om sin ambitiösa satsning, svårigheterna med att dela med sig av allt han gör i termer av träning för en bred publik och vad som ska kanta de nästkommande tre åren för att nå sitt mål om att få delta i ett OS.  John har gjort en allt annat än habil insats vid Täljemilen i Södertälje. Manne har sprungit nått tvåsiffrigt i veckovolym igen!  Veckans Sponsorer: Löplabbet, Lumonite och Saucony 

Roy satser på Airbnb i norra delen av Norden.  Hvilke er hans spesielle triks for å få fornøyde kunder og vokse sin portefølje.  Jeg kan jo ike legge i fra meg min drømmen Spania….

Från grafikkort till datacenter och nu ai-acceleratorer. Podden Allt du behöver veta om ny teknik går på djupet med chipbolaget Nvidia, som vill utveckla beräkningskraft kraftfull nog att förändra vår värld.Medverkande: Kalle Wiklund och Peter Ottsjö, reportrar på Ny Teknik.--------------Allt började på en diner i San Jose i USA – och i dag är teknikbolaget Nvidia en gigant i chipvärlden. Satsningen på att designa skräddarsydda gpu:er för både träning och användning av avancerade ai-modeller har gjort Nvidia till ett av världens högst värderade teknikbolag.Vid rodret finns legendaren Jen-Hsun "Jensen" Huang, en färgstark och visionär företagsledare som älskar att berätta historier om det egna bolaget. I det här avsnittet av Allt du behöver veta om ny teknik djupdyker reportrarna Kalle Wiklund och Peter Ottsjö i Nvidias historia – och framtid. Hur lyckades bolaget ta steget från datorspelsvärlden till datacentren och sedan vidare mot artificiell intelligens?Chipbolaget uppskattas ha över 70 procent av den globala marknaden för gpu:er. Samtidigt mobiliseras krafter starka nog att hota Nvidias dominans. Etablerade aktörer som AMD och Intel storsatsar också på ai-chip just nu, men den tuffaste konkurrensen kan komma från ett överraskande håll – nämligen Microsoft, tror Ny Tekniks Peter Ottsjö.Länkar till ljudklippen i avsnittet.https://www.youtube.com/watch?v=MwiM_nPyx5Y&t=2082shttps://ecorner.stanford.edu/videos/the-importance-of-execution/ Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I dagens poddavsnitt har vi besök av studion av Peter Sjöberg – mannen bakom bildbanken.ax – samt Tessi Andersson, en av de fotografer som säljer sina bilder på den nya, helåländska satsningen. Vi pratar om vad som skiljer amatörfotografer från proffs, hur AI har revolutionerat allt som har med bilder att göra och förstås om den häftiga satsningen på en åländsk fotoportal. ------ Det här poddavsnittet är sponsrat av Ålandsbanken. För att läsa mer om ÅAB:s tjänster för företagare, gå in på www.alandsbanken.ax/foretag

En vinter för anställda? Satsningen på Diversity, Equality och Inclusion (DEI) minskar.

Satsningen på fossilfritt stål beskrivs som en hörnsten i den svenska gröna omställningen. Med hjälp av den ska utsläppen minska, Sverige tjäna pengar och Norrland få nya invånare. Men hur vet industrin att det är rätt grön teknik de satsar på? Och kan kommunerna vara säkra på att miljardlånen kommer betala sig? Med: Annika Wallenskog, SKR, Magnus Henrekson, professor i ekonomi och Niklas Johansson, direktör för klimat och kommunikation på LKAB. Programledare: Magnus Thorén.

Satsningen på fossilfritt stål beskrivs som en hörnsten i den svenska gröna omställningen. Med hjälp av den ska utsläppen minska, Sverige tjäna pengar och Norrland få nya invånare. Men hur vet industrin att det är rätt grön teknik de satsar på? Och kan kommunerna vara säkra på att miljardlånen kommer betala sig? Med: Annika Wallenskog, SKR, Magnus Henrekson, professor i ekonomi och Niklas Johansson, direktör för klimat och kommunikation på LKAB. Programledare: Magnus Thorén.

På söndag är det Oscarsgala i Los Angeles. Men det räcker inte med att en film är bra för att den ska vinna en gyllene statyett. Kampanjerna bakom kostar miljontals dollar. "Bjuder du inte på bra mat och sprit, så kommer ingen och ser din film", säger den rutinerade prisstrategen och konsulten Sara Vahabi när P1 Kultur träffar henne i Los Angeles. "Och kommer inte jurymedlemmarna och ser filmen är du körd. Eyeballs on the movie, är det som gäller", säger hon. 20 miljoner dollar brukade det kosta att göra en kampanj för bästa film. Nu har strömningstjänsterna, med ännu tjockare plånböcker, ritat om kartan. Så bakom glädjetårarna när tacktalet väl kan hållas, ligger ett enormt jobb och mycket pengar. Du träffar också filmfotografen Linus Sandgren och hör historien om tacktalet han höll efter att mottagit en Oscar för fotot till filmen "La La Land".Följ med Roger Wilson och Lisa Bergström till Los Angeles för att syna jakten på en Oscar i sömmarna. Det börjar på The Academy Museum och den speciella avdelning som finns där för just tacktalen.VILKA CHANSER HAR RUBEN ÖSTLUND ATT VINNA OSCAR?Vilka chanser har förresten Ruben Östlund att få Oscars för "Triangle of Sadness"? Tre nomineringar har filmen. USA-korrespondent Roger Wilson håller upp ett finger i luften - direkt från i Los Angeles.SHAZAM! DAVID F SANDBERG OCH DJIMON HOUNSOU I STUDION!David F Sandberg är från Jönköping och har på tio år gått från att göra korta skräckfilmer till att regissera stora Hollywoodproduktioner. Nu är han i Sverige för att marknadsföra superhjältekomedin "Shazam! Fury of the gods". Tillsammans med skådespelaren Djimon Hounsou, en väletablerad slitvarg i Hollywood som varit nominerat till Oscars två gånger och som spelar trollkarl i nya Shazamfilmen, besöker han P1 Kulturs studio för att prata om vilken roll superhjältarna spelar för oss idag.GUDFADERN ÄR KUNGEN AV MAFFIAFILMERMarlon Brando tackade nej till sin Oscar för rollen som Don Corleone i Francis Ford Coppolas "Gudfadern". Gangsterhistorier hade aldrig filmats så påkostat och med sådan ambition som i filmbolaget Paramounts "Gudfadern". Satsningen gick hem. Det blev en av sjuttiotalets största succéer och den är lika beundrad än idag. I veckans Klassiker ser filmkritikern Mårten Blomkvist tillbaka på en maffiafilm som influerat alla som kommit efter.Programledare: Lisa BergströmProducent: Anna Tullberg

Att föda barn har genom historien varit en livsfarlig händelse där dödligheten var skrämmande hög för både mödrar och barn. Men vetenskap och en tidig ambition att förbättra barnafödandets villkor kom under 1800-talet att kraftigt minska både mödra- och barnadödlighet.I ett första steg förbättrades barnafödandet genom skiftet från kloka gummor till utbildade barnmorskor för att i nästa steg gå till förlossningssjukhus som organiserades efter industriella principer. Efter det tidiga 1900-talet har också bemötandet gått från klinisk empatilöshet till upplevelser.I detta avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Maja Larsson, journalist och författare, aktuell med boken Kläda i blodig skjorta – Svenskt barnafödande under 150 år.1774 startas Barnbördhuset Pro Patria i Stockholm, Sveriges första förlossningssjukhus, för att ta hand om ogifta och extremt fattiga kvinnor i ett försök att minska barnamorden. Sjukhusen blir också utbildningsanstalter för barnmorskor.Satsningen på förlossningssjukvård och utbildning skulle ge resultat. Barnadödligheten minskade från 17 procent 1820 till 10 procent 1890. Samtidigt minskade mödradödligheten under 1800-talet från 8 av 1000 födande kvinnor till 2 av 1000 födande kvinnor. Och detta i ett av Europas fattigaste länder.Under 1800-talet skedde de flesta förlossningarna i hemmet med hjälp av kloka gummor och senare utbildade barnmorskor. Långt in på 1900-talet var vidskepelse en del av omsorgen, men med tiden ersattes vidskepelse mot medicinska kunskaper. De utbildade barnmorskornas förståelse att hygien räddade liv bidrog på ett avgörande sätt till att minska barn- och mödradödlighetenFrån slutet av 1800-talet och framåt flyttade förlossningarna till sjukhus. Med tiden blev förlossningsenheterna allt större. De små, privata förlossningshem som fanns under det tidiga 1900-talet försvann, liksom de mindre barnbördshusen som blev vanliga samtidigt.Bild omslag: Stadsbarnmorskan i Sundsvall Anna Hydén samt nyförlöst baby. Anna Hydén (Anna Charlotta og Björkman) född 1857-08-16 i Tibble socken och död 1941 i Sundsvall. Sundsvalls museum, Erkännande-IckeKommersiell (CC BY-NC) Musik: Moody and fast moving minimalist piano for serious drama av Gerardo Garcia JrArtist Full Names: Gerardo Garcia Jr, Storyblock Audio.Lyssna också på När syfilis spred skam, galenskap och död över Europa.Klippare: Emanuel Lehtonen Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Spotifys grundare Daniel Ek vill reformera sjukvården. Vårdbolaget Neko Health har nyligen öppnat första mottagningen i Stockholm och det är redan väntetid för att få komma. Du skannar dig och får sedan information om din kropp, just nu ligger fokuset på hjärtat och huden. Men långtifrån alla hurrar, läkare har uttalat sig kritiskt. Kommer Spotifys grundare Daniel Ek lyckas reformera sjukvården? Och kommer det få liknande effekt inom sjukvården, som Spotify satte inom musikbranschen? Där det på något vis finns ett före och ett efter?
 Det pratar vi om i Aftonbladet Daily. Gäst: Henning Eklund, techreporter SvD Näringsliv. Programledare: Eva Ericsson. Kontakt: podcast@aftonbladet.se

Det har kallats världens största infrastrukturprojekt. Kina ger mångmiljardlån till fattiga länder för att bygga motorvägar, hamnar och järnväg. Satsningen är en del av Kinas ledare Xi Jinpings utrikespolitik, och ska främja utveckling, handel - och kinesiskt inflytande? På en kvart får du veta vad syftet är med alla tusentals mil av infrastruktur - och varför det väcker så mycket kritik. Med Therese Larsson Hultin, utrikesanalytiker på Svenska Dagbladet.

I augusti månad 2022 avled Audun Heimdal endast 25 år gammal. Precis som Audun så är Jörgen Baklid från Konnerud i Norge, bägge flyttade dom till Trondheim och NTNUI. Klart att närmaste vännen Auduns död i cancer var ett hårt slag för alla som kände honom. - Audun var alltid snäll, ödmjuk och snäll. En riktig förebild, säger Jörgen Baklid i podden. Jörgen Baklid har under de senaste vintrarna varit en av världens bästa skidorienterare med ett flertal VM-guld som bevis på detta. - Jag tror att det är kombinationen av en bra orienterare och riktigt vass på skidorna som är förklaringen, berättar Jörgen Baklid. Per Forsberg träffade Jörgen Baklid i Davos i samband med World Cup-finalerna i orientering, en sista insats i skogen innan vintern och fokus på skidorientering för honom. Lyssna till Oringenpodden #177 med Jörgen Baklid. Kommentarer, hejarop och önskegäster till radio@oringen.se.

Det har kallats världens största infrastrukturprojekt. Kina ger mångmiljardlån till fattiga länder för att bygga motorvägar, hamnar och järnväg. Satsningen är en del av Kinas ledare Xi Jinpings utrikespolitik, och ska främja utveckling, handel - och kinesiskt inflytande? På en kvart får du veta vad syftet är med alla tusentals mil av infrastruktur - och varför det väcker så mycket kritik. Med Therese Larsson Hultin, utrikesanalytiker på Svenska Dagbladet.

I det första delavsnittet berättar Elisabet om en satsning som genomförs i Linköpings kommun, fortbildning av lärare inom grundskolan på temat särskild begåvning. Satsningen utgår från ett politiskt beslut där alla grundskolor ska representeras av minst en lärare i seminarieserien om ”Särskild begåvning i svensk grundskola”.

Nyheter på medelsvår tyska. Tyska astronauten Matthias Maurer är tillbaka efter 2700 varv runt jorden ombord på den internationella rymdstationen ISS. Den 8 maj 1945 slutade det andra världskriget. Förbundskanslern Olaf Scholz fördömde i sitt tal Rysslands krig i Ukraina. Från 1 juni kan tyskar köpa månadskort för kollektivtrafiken för bara 9 euro. Satsningen är en reaktion på de höga bensinpriserna. Musik av bandet Deine Freunde med låten "Deine Mudder", passande till mors dag.

Nyheter på lätt tyska i ett långsamt tempo. Tyska astronauten Matthias Maurer är tillbaka efter 2700 varv runt jorden ombord på den internationella rymdstationen ISS. Den 8 maj 1945 slutade det andra världskriget. Förbundskanslern Olaf Scholz fördömde i sitt tal Rysslands krig i Ukraina. Från 1 juni kan tyskar köpa månadskort för kollektivtrafiken för bara 9 euro. Satsningen är en reaktion på de höga bensinpriserna. Musik av Deine Freunde med låten Deine Mudder, passande till mors dag.

Han började med sin egna e-handel inom en ganska smal nisch i Sverige, men insåg snart att det skulle vara ganska tufft att skala upp affären.Under en längre tid hade han också varit nyfiken på Amazon och det var där han såg möjligheterna att snabbare kunna växa.För ungefär ett år sedan lanserade han sina två egna private labels på Amazon och räknar med att omsätta 3 miljoner under de första 6 månaderna i år.I detta avsnitt så får vi höra om hur det kan gå till att skapa ett eget varumärke på Amazon genom att nyttja Amazons data, hur man hittar rätt produkter samt rätt producenter för sitt Private Label och hur man får fart på sin försäljning.Paul berättar också om hans idéer för att bygga sina varumärken på Amazon, sina tankar om marginaler och hur det lättaste sättet för expansion på Amazons marknadsplatser ser ut.Satsningen på private label har också mynnat ut till starten av hans egna Amazon-byrå Byll Agency.Om du vill ha dagsfärsk inspiration, strategier och tips direkt hämtat från ett relativt nylanserat Private Label på Amazon som börjar få en väldigt fart – ja då är detta avsnittet helt för dig.---Har du spännande Amazon-erfarenheter som du vill dela med dig av i Amazonpodden? Eller har du frågor du vill få klarhet i, eller Amazonrelaterade ämnen du tycker vi ska gå på djupet?För oss är interaktivitet A och O! Hör av dig till oss så kanske just du, din fråga eller ditt önskeämne blir ett avsnitt här i Amazonpodden Nordisk Amazon Akademi.Här kommer du i kontakt med oss:Insta: https://www.instagram.com/komplettnordiskamazonakademi/LinkedIn: https://www.linkedin.com/in/carl-helgesson/Facebook-grupp: https://www.facebook.com/groups/amazonnordenHemsida: www.knaa.se eller www.rankonamazon.com

Mens de OL-uttatte langrennsløperne er preget av uro og smittefrykt, ligger Didrik Tønseth drøye seks mil lenger sør i Italia og forbereder seg til Marcialonga. Hør hva han tenker om at samboeren Anne Kjersti Kalvå er står i fare for å miste OL etter å ha testet positivt på coronaviruset, og hva han selv tenker om sin egen rolle på et såkalt «nødlandslag». Da Didrik Tønseth mistet plassen på landslaget i fjor, bestemte han seg for å satse på egenhånd mot OL. Nå har han satt seg nye mål for sesongen og fremtiden. I denne episoden av podcasten Skisporet får du også høre mer om hva han tenker om langløpssatsningen. I tillegg til Didrik Tønseth, er Åge Skinstad med i denne episoden. Programleder er Håvard Rønning. Podcasten er et samarbeid mellom Swix og Skisporet.no. Liker du episoden? Abonner på podcasten for å få med deg flere intervjuer med verdens beste skiløpere. Swix sponser Didrik Tønseth med klær og skismøring.

Johan August föddes fattig. Men han fick ett arv och en uppmuntrande knuff mot högre studier. Han läste vid Uppsala universitet i 17 år. Hans långa tid som överliggare resulterade i livslånga skulder. Detta avsnitt: Harriet Holmgren i Stockholm har letat rätt på historien om sin farmors far Johan August Sjöstrand. Han var son till en fattig ogift piga i Målilla i Småland och hade turen att få en lärare som gav honom lust att studera. Han fick helt oväntat ett arv efter sin biologiske far vilket gjorde att han kunde bege sig till Uppsala för att studera. Där blev han kvar i inte mindre än 35 terminer. När han till sist var klar hade han två akademiska examina varav en var en doktorsavhandling i bagaget. Men han hade också samlat på sig enormt stora skulder. Efter den långa studietiden fick han med tiden en kyrkoherdetjänst och gifte sig med en välbärgad ung kvinna. Han försökte lösa sina skulder genom en satsning på det industriella projektet Mariahissen i Stockholm. Satsningen gick fel och han förlorade allt han ägde. Hans hustrus far, Nils Wadstein, och bror gick nu in och tog över. De lyckades få Johan August omyndigförklarad och försatt i personlig konkurs. Han placerades på ett vårdhem där han dog en kort tid därefter. Personer som blev kvar som studenter under orimligt lång tid brukade kallas för överliggare, och de var ofta personer som stack ut i sin samtid.Henrik Ullstad som till vardags arbetar på Lunds universitetsbibliotek har letat fram uppgifter om en annan överliggare som satte färg på Lund i slutet av 1800-talet. Han hette Erik August Torbiörnsson och var från norra Halland. Hans skrevs in vid universitetet när han var 20 år, och när han dog 49 år gammal stod han fortfarande antecknad som teologie studerande. Han tog aldrig någon examen utan fastnade i den lånekarusell som var vanlig för många fattiga studenter vid den här tiden. När gamla lån förföll till betalning tog man nya lån för att bekosta det hela. Till sist kunde det vara svårt att ens studera. Att hålla lånen flytande blev en heltidssysselsättning.Som kuriosa berättar Harriet Holmgren att Johan August grundade Maria Magdalenas kyrkokör 1887. Maria Magdalenas kyrkokör lär vara den äldsta kyrkokören i Stockholm och en av de äldsta i landet.   Programmet är gjort av Gunilla Nordlund och Elisabeth Renström Uppläsare: Patrik Paulsson slaktband@sverigesradio.se

Caroline Klintborg berättar utifrån sin nya bok “Avstånd Delaktighet Längtan. Gudstjänst i en tid av religiös förändring” (Artos förlag) om den gudstjänstsatsning i Asarums pastorat som hon som forskare har följt under två års tid. Satsningen gjordes med tanke på att öka antalet gudstjänstdeltagare, liksom deras upplevda delaktighet. Satsningen gav inte de effekter som man hoppades på i pastoratet, men hur blev det istället? Och vad kan församlingar som bär på liknande funderingar lära sig av den process som Asarums pastorat har gått igenom?Intervju med Caroline Klintborg, intervjuare Kristina Helgesson Kjellin

SMOC.AI er et banebrytende nytt markedsføringsverktøy for selskaper som ønsker å belønne kundene for salg eller tid. Satsningen er drevet av en dyktig gründer og CEO ved navn Kristoffer Kvam. I denne episoden tar Richard og Kristoffer en gjennomgang av SMOC.AI, med fokus på hvordan selskapet hjelper andre å bygge aksjonærverdier. Slik skalerer du start-ups, rett og slett! Sponsor: www.yesboss.no Rapporten er en podcast som ligger et sted mellom Økonominyhetene, E24 podden, Stormkast, Pengesnakk, Pengepodden, Wolfgang Wee, Tid er penger og Aksjesladder. Disclaimer: Richard er investor i SMOC.AI

Omgången är precis färdigspelad. Kenny är ovanligt lugn och Mattias överdriver för komiskt effekt sitt förakt för vissa spelare. Satsningen på Bajen gick hem, frustration över Jeremejeff och Malmö fortsätter underprestera. Många elvor väntas innan deadline nästa omgång och vi spekulerar hur avstängningar kan påverka lagen. Lurigt kaptensval där vi lär grubbla framöver.

Hva er det som gjør esport til en attraktiv investeringklasse? Hva er driverne for vekst? Richard åpner episoden med en liten innføring i sin egen tilnærming til bransjen, for deretter å intervjue CEO i SKADE, Morten Skaland. Esport organisasjonen SKADE finner dere her: https://www.skade.gg/ Sponsor er: https://www.yesboss.no/ Rapporten er en podcast som ligger et sted mellom Økonominyhetene, E24 podden, Stormkast, Pengesnakk, Pengepodden, Wolfgang Wee, Tid er penger og Aksjesladder.

Johan pratar med Ulf, Lisa och Lisa om "Future Campus Challenge" som är en idétävling. Satsningen är ett samarbete mellan Akademiska Hus och KTH Innovation.

I detta avsnitt samtalar jag med Ferry Svan. Ferry är en stjärna inom Timbersport. Han berättar om sin bakgrund som längdåkare i ungdomsåren samt Motocross satsningen som han lade på is efter när han inte kom in på det elitgymnasium han önskade. Han började då på ett skogsbruksgymnasium och utbildade sig till skogsarbetare. När man är uppväxt i en familj med framgångsrika skidåkare till föräldrar (Marie- och Gunde Svan) och en framgångsrik syster (Julia Svan) funderade jag på om Ferry kände press på att bli skidåkare och om det var en självklarhet. När Ferry slutade med skidåkning och Motorcross började han sin satsning på Timbersport som verkligen är allt annat än glamoröst. Han beskriver allt arbete med att få fram virke att träna på och naturligtvis hans fysträning för att kunna bli världens bästa Timbersportutövare. Det krävs allsidig träning inom denna sport då man behöver styrka för att få kraften men samtidigt vara uthållig för att behålla kraften under hela tävlingen och alla moment. Ferry beskriver tävlingsformerna på ett bra sätt och hur touren är uppbyggd.Naturligtvis kommer vi in på samarbetet med Gunde Svan och det otroliga engagemang som de båda visar i arbetet med skogsbruket och alla verktyg de tillverkar för att kunna träna. Frågan jag ställde är om Ferry är uppfostrad med att ingenting är omöjligt, det besvarar Ferry i podden!Ferry berättar vidare om hans syn på hur man ska lyckas och vad som krävs för att nå sina mål.Otroligt härlig människa som verkligen ser möjligheter i livet! Missa inte detta avsnitt då han verkligen sprider energi och ger inspiration!! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Dagens huvudtema är den lokala div.4 serien. Det spekuleras och berättas om upplevelser från förra säsongen. Önskemål åt domarna kommer upp lite grann innan fokus går över till Premier League. Ett långt avsnitt som det satsats lite mer på. Satsningen stiger nu igen efter ett något tråkigare corona-år Små ljudproblem på några enskilda ställe finns det ändå. Att spela in på distans är utmanande. Besök www.fotbollsfabriken.fi och följ fotbollsfabriken_fin på instagram.

I Uppsala har man satsat på stödjande team i vuxenutbildningen för att på så sätt minska avhoppen och för att eleverna ska ha möjlighet att nå sina mål med utbildningen. Satsningen startade som ett utvecklingsprojekt som delvis finansierades av Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) och är idag en etablerad del av vuxenutbildningen i Uppsala. Medverkar gör Susanna Sjöstedt Meshesha, utbildningsledare på vuxenutbildningen Lärcentrum i Uppsala, och Eva‑Lisa Andersson, rådgivare och kursledare på SPSM. Samtalet leds av Erika Bergman, pressekreterare på SPSM.

Spotify har de senaste åren köpt upp poddbolag för flera miljarder. Bolaget ser en ljus framtid i ljudmediet vid sidan om den traditionella musikplattformen. Till skillnad mot nya aktörer på som satsar på korta ljudsnuttar, mer interaktivitet och livesamtal vill Spotify öka den egna produktionen av dyrare och mer välproducerade poddar. Johan Seidefors, nordisk innehållschef på Spotify, tar oss igenom Spotifys syn på poddmarknaden och hur Spotify ska bli en dominant poddaktör. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Idag träffar vi Erik Carlbom, klubbchef i Åkersberga Tennisklubb. En klubb som Erik haft flera olika roller inom och varit en del av ända sedan han var sex år, 1979. Erik är coach åt Isak Strömberg född -03 och en av Sveriges mest lovande spelare. Erik har också varit en del av Svenska Tennisförbundets tränarteam 2017-2019 och är styrelseledamot hos Stockholms Tennisförbund med ansvar för barn och ungdom. I det här avsnittet pratar vi om: - hur Erik har kunnat hitta motivation och ständigt utveckla sig själv under alla år i samma klubb - hans arbete med Isak och tankar kring Isaks dubbelidrottande (även lovande ishockeyspelare) - Eriks spaningar från förbundsaktiviteter och resor på bland annat EM med pojkarna födda 2002-2003 - Varför han tycker det är viktigt att bygga teamet framför den individuella satsningen i en klubb www.tennismagasinet.se linus.eriksson@tennismagasinet.se Instagram: linus_se_eriksson & svenskatennismagasinet

Podden besöker Volvo Lastvagnar i Göteborg för att prata med Volvoingenjörernas "gudfader" Lars Stenqvist och produktchefen Jessica Sandström.Lastbilstillverkaren slog nyligen till med en oväntat bra resultat för fjolårets sista kvartal. En kombination av en oväntad köplust bland kunderna och kostnadsbesparingar ligger bakom resultatet.Vi pratar mycket om Volvos pågående och tunga elektrifiering av latsbilar,Om trycket från uppstickare som Tesla, Einride och Nikola Motors.Om Volvo känner sig stressade av Scanias offentliga offensiv mot att en dag bara tillverka eldrivna lastbilar.Om vad som ska komma ur samarbetet med Daimler i den gemensamma utvecklingen av bränsleceller.Om Volvos syn på vätgas som framtida drivmedel och om svårigheterna att ta självkörande lastbilar i drift på allvar.Och mycket mera såklart, See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Förlusterna för Nässjö IF har stått som spön i backen men bör man se glaset som halvfullt eller halvtomt? Eller bara konstatera att det oavsett vilket måste diskas?Acke och Myran intar en någorlunda optimistisk inställning efter NIFs senaste fina insats som trots förlust gav oss supportrar lite glädje.Satsningen med Supporterspelaren fortsätter ännu en säsong och Röda Bollen taggar hårt.Cheers!

Julia Forsberg, Mikael Sydner och Andreas Dyrberg Skog diskuterar veckans hetaste nyheter i detaljhandeln. I veckans avsnitt: Hånen mot Amazon, Kappahls förvärv av systerkedjorna och Elons oväntat uppenbara satsning.

I Veckans aktuellt tycker Stefan Attefall att tonläget i debatten om marknadshyror i nyproduktion är för högt och han är kritisk till regeringens nya stöd för energieffektivisering. Dessutom ett resonemang och kommenterar på huruvida Coronakrisen kommer att leda till beteendeförändringar på bostadsmarknaden eller inte. Programledare: Anna Bellman Kontakta oss på: 
podd@bostadspolitik.se www.bostadspolitik.se www.facebook.com/bostadspolitik.se/

  Norrland kan- i Umeå har Riksidrottsuniversitetet-Umeå kommun skapat förutsättningar för ny satsning tillsammans med Svenska Badminton Förbundet-IFK Umeå Badminton där det ges möjligheten för badmintonsatsande spelare att satsa på dubbla kariärer, i en unik tränings miljö för sin sport. Spela badminton på elitnivå men också studera vid Universitetet. I dagens avsnitt får vi även höra Peo berätta om sin tidiga karriär inom badminton, klubben som är en klubb i klubben. Varför är badminton stort i Umeå?  Vad är det som gör att man alltid känner sig som en i familjen när man besöker klubben i Umeå? Självfallet utomhus i denna intervju i brännande hetta. En av årets varmaste dagar träffar Badmintonsnack Peo Johansson vice ordförande IFK Umeå Badminton, styrelseledamot i Föreningen Svensk Elitbadminton FSE (som driver Badmintonligan), samt styrelseledamot i Badminton Swedens styrelse. Härligt norrländskt och nördigt självfallet. Lyssna o njut. Dagens inhoppare som programvärd: Erik Jonzon Oteknik: Erik Jonzon Ha en skön sommar //

Linnea anmälde en våldsam och hotfull partner men efter två år har rättegången fortfarande inte skett. Hon är besviken på rättssystemet och är inte ensam. Polisen oroas över en ökning av brott i nära relation. Jag tänker att det är bedrövligt, säger Linneas målsägandebiträde Rebecca Lagh om fallet. Hon måste få ett avslut och kunna fortsätta sitt liv. Det som av polisen ses som brott i nära relation ökade med 17 procent mellan 2018 och 2019, enligt siffror som polisen tagit fram för I lagens namns räkning. Samtidigt pågår en långsiktig satsning för att kapa utredningstider och klara upp fler fall. Satsningen som nu görs vilar på fem ben. Det handlar om att tillföra resurser; 350 årsarbetskrafter i Sverige. Men det handlar också om att införa en bättre metoder för att utreda brotten, att hitta stöd i forskning för polisens fortsatta arbete, utveckla en långsiktig samverkan med andra myndigheter och organisationer. Polisen ska även jobba med att ändra normer. För norm har visat sig väldigt väldigt viktigt när vi pratar om särskilt utsatta brottsoffer. Det handlar om hur behandlar vi de här grova brotten i förhållande till andra brott, säger Varg Gyllander, samordnare för satsningen i polisregion Stockholm. Det är svårare att få polisanställda att engagera sig mer mot brott även grova brott som handlar om särskilt utsatta. Fotnot: Linnea är ett fingerat namn, hon lever med skyddad identitet. Programledare: Martin Wicklin. Reporter: Johannes Jakobsson. Ljudtekniker: Johan Hörnqvist. Producent: Evalisa Wallin.

Drottning Blankas gymnasieområde har som ambition att bli ledande inom elevhälsoarbete och bland annat så har vi genomfört 6 regionala elevhälsoträffar där vi presenterat vår 3- årsplan för elevhälsoarbete och vår centrala elevhälsoplan. Under träffarna har skolornas elevhälsoteam delat med sig av sina framgångsfaktorer. I detta avsnitt delar specialpedagog Anna Nitsch och IKT-pedagog Anna Svensson från DBGY Kristianstad med sig av hur de systematiskt kartlägger eleverna på gruppnivå i år 1 inom läsning, matematik och social förmåga. Syftet är att lärarna ska få de bästa förutsättningarna för att redan på ett tidigt stadium hitta den bästa undervisningen för de olika grupperna. Resultatet sammanställs på gruppnivå och delas med undervisande lärarna som alltså får en bild av gruppens kunskapsnivå och hur den fungerar. Satsningen med systematisk kartläggning på gruppnivå har gett goda effekter som till exempel ökad dialog mellan elevhälsoteam och lärare med pedagogisk utveckling i fokus. Det har också bidragit till att lärarna har kunnat genomföra åtgärder i klassrummet som har främjat lärmiljön och minskat risken för negativa grupperingar. I höst är vi tillbaks igen! Vi på DBGY-podden önskar alla en härlig sommar

I detta avsnitt träffar jag Björn Thorngren som är grundare och CEO av nätapoteket MEDS. Han har tillsammans med sina två medgrundare på några år lyckats bygga upp ett apotek på nätet som idag omsätter runt 100 miljoner kronor. Målet är nu att snabbt öka i omsättning med hjälp av en kassa på imponerande 250 miljoner kronor i nyintaget kapital. Redan första månaden omsatte de runt 1 miljon kronor efter att ha kört en aggressiv kampanj och erbjudit kunderna 30% rabatt på hela det receptfria sortimentet. När vi spelar in detta så är det coronatider vilket gör att intervjun skett på distans. Framgångsrik uppstickare MEDS grundades så sent som 2017 av entreprenören Björn Thorngren. Han fick tidigt med sig två stycken kompletterande medgrundare där den ena hade bred erfarenhet från apoteksledet och en farmaceutisk bakgrund. De byggde upp verksamheten från noll men tog tidigt in kapital med genom det egna kontaktnätet. De satsade stenhårt på att växa på nätet och endast på nätet. Initialt byggde de sin kännedom och räckvidd genom onlinekampanjer uppbackade av TV-reklam. Satsningen blev snabbt en framgång och redan det första året omsatte de 28 miljoner kronor. År två, 2019, kommer de att landa på runt 100 miljoner kronor. De har nyligen fyllt på kassan med externt kapital för att under 2020 minst dubbla sin omsättning. För att lyckas kommer du nu att fortsätta sin satsningen på att ta ännu mer mark genom synlighet via sociala medier och genom att öka sin organiska position på Google.  MEDS säljer receptbelagda och receptfria läkemedel med tillstånd från Läkemedelsverket. De har även ett brett sortiment av skönhetsprodukter och konsttillskott. Medverkande: Björn Thorngren Podcastvärd: Jonny Rosengren Producent: E-commerce Recruit - rekrytering inom e-handel

Gäster i studion: Birgit Båvner, verksamhetsledare, Nyföretagarcentrum, Nyköping Urban Wallin - Verksamhetsledare, Nyföretagarcentrum, Eskilstuna Mahfouz Hebrawi, Rådgivare Vi pratar om det enträgna och framgångsrika arbete som Nyföretagarcentrum gjort för att göra Starta Eget-kurserna begripliga och tillgängliga för utlandsfödda. Satsningen är framgångsrik och har nästan dubblerat antalet deltagare på kurserna då den nya gruppen utlandsfödda tillkommit.  

Allt fler allsvenska elitklubbar inom herrfotbollen satsar på damlag. Kaliber om elitklubbarnas satsning på damlag och om hur Boråsklubben Elfsborg efter många års påtryckningar nu säger ja till damer.

I veckans Idrott och politik medverkar SPF Seniorernas förbundsordförande Eva Eriksson och RF/SISU:s ordförande Björn Eriksson och samtalar om den gemensamma satsningen för äldre.

Veckans avsnitt inleds med förra veckans stora nyhet – det faktum att Dino Beganovic, som första svensk någonsin, har antagits av Ferrari Driver Academy. Satsningen mot F1 på riktigt allvar börjar i med italienska Formel 4-mästerskapet, men vad innebär det egentligen att vara en del av Ferraris juniorprogram?Viasat Motors F1-podd fortsätter också med ”The Proust Motorsport Questionnaire” – frågeformuläret som ska avslöja en persons sanna natur. Denna vecka är det dags att få lära känna Magnus ”Foto-Mange” Andersson som antagligen är den enskilt viktigaste personen i Viasats F1-produktion. Som fotograf är han på plats på samtliga race och de Nordiska tittarna har följt F1 genom Magnus kamera under ca 250 race sedan 2008. Det blir helt enkelt Ingen TV Utan Mange. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Forsvarssjefen talte i Oslo Militære Samfund 20. januar 2020. Les og lytt til talen her. Admiral Haakon Bruun-Hanssen Kjære alle sammen. Godt nytt år!   Forsvarssjefens tale i Oslo militære samfunn er en tradisjon, likeså er tema «Status og utfordringer i Forsvaret». Ved inngangen til et nytt tiår er det naturlig å rette blikket fremover og vurdere hvordan Forsvaret skal møte de utfordringene som ligger foran oss. Det er nettopp dette som er gjort i mitt fagmilitære råd (FMR) til regjeringen 8.okt 2019. Rådet er tydelig på behovet for å øke volumet i Forsvaret for at vi skal kunne løse våre oppgaver på en troverdig måte i fremtiden. Behovet er et resultat av en forverret sikkerhetspolitisk situasjon og økte krav og forventninger fra våre NATO-allierte til hva Norge bør bidra med til fellesskapet. Rådet bygger videre på gjeldende LTP – Kampkraft og Bærekraft. Rådet bygger på den forutsetning at vi når målsettingene for den fire-års perioden vi avslutter i år.  Gjeldende langtidsplan legger opp til en omfattende modernisering og omstilling av Forsvaret fra 2017 og 20 år frem i tid. En rekke enkelttiltak skal bidra til å styrke Forsvarets operative evne, kampkraft og bærekraft. Regjeringen har økt bevilgningene til Forsvaret med 9,4 milliarder i nominelle kroner disse fire årene. Forsvaret vil i tillegg ha effektivisert driften for mer enn 1 mrd kroner i samme periode. Betydelige ressurser er dermed gjort tilgjengelig for omstilling og modernisering. Pengene er benyttet til å styrke grunnmuren i Forsvaret og investere i nye kapabiliteter.  Innholdet i FMR er vel kjent for denne forsamlingen. Hovedvekten av mitt foredrag er derfor viet hvor vi står i dag med hensyn til de styrkingene gjeldende LTP vektlegger. Den sikkerhetspolitiske situasjonen påvirker oss i vår daglige oppgaveløsning, og har vært en viktig faktor i utformingen av FMR. Jeg vil derfor starte med sikkerhetsutfordringene og deretter gå over til hvordan vi har løst våre oppgaver i 2019. Den globale stormaktrivaliseringen mellom USA, Kina og Russland tiltar. Militære virkemidler brukes i økende omfang for å sende signaler og markere interesser. Dette skjer også i våre nærområder, noe den russiske øvelsen «Ocean Shield» i august 2019 og gjentatte amerikanske bombeflytokt inn i Barentshavet siste året er eksempler på.  Under øvelse «Ocean Shield» sendte Russland flertallet av fartøyene fra Østersjøflåten og Nordflåten inn i Nordsjøen og Norskehavet. Først øvde de på å stenge tilgangen til Østersjøen og Norskehavet, deretter øvde de bastionsforsvaret i Norskehavet. Dette er den største og mest fremskutte øvelse vi har sett siden den kalde krigen. Norges utfordring er at vi ligger bak den fremskutte russiske forsvarslinjen ved GIUK gapet som ble demonstrert under øvelsen. Blir denne etablert vil det være meget krevende å få allierte forsterkninger inn til landet vårt.  Nordområdene og Arktis har fått økt oppmerksomhet, og vi ser at interessemotsetningene blir mer fremtredende. Russland vil beskytte og regulere sine rettigheter i nord og søker samarbeid med Kina i denne sammenheng. Land som USA og Storbritannia ønsker ikke regulering, men vektlegger alle former for navigasjonsfrihet. Det siste året har vi også sett stormaktene teste hverandre over bevegelsesfriheten i den nordlige sjørute. USA kritiserer Russland for å ta seg til rette i Arktis og er mot et kinesisk nærvær i regionen. Kina er opptatt av tilgangen til naturressursene og søker fotfeste i regionen. Deres invitasjon til debatt om hjemmelsgrunnlaget i Svalbard traktaten er i denne sammenheng bekymringsfullt sett med norske øyne. Et russisk-kinesisk samarbeid i nord vil kunne utfordre våre interesser i området.  Kina har utfordret FNs havrettskonvensjon over flere år i Sør-Kina havet. Russland har gjort det i Kertsj stredet ved inngangen til Azovhavet siden 2018. De siste 10 måneder har vi sett Tyrkia gjøre det samme utenfor kysten av Kypros. I disse tilfellene hevder den sterkeste sin rett, og understøtter sitt standpunkt med militære maktmidler. Handlingene har medført protester fra FN og EU, men til nå har det internasjonale samfunn ikke grepet inn. Dette er dårlig nytt for småstater med store økonomiske verdier i sine havområder.  Barentshavet og Norskehavet har fått økt militærstrategisk betydning både for Russland og USA. Operasjonskonsepter fra den kalde krigen er revitalisert, og det øves og opereres jevnlig i dette området.  Aktiviteten i det russiske forsvaret er opprettholdt på et høyt nivå, og utviklingen av nye våpensystemer fortsetter. Siste året har vi sett flere russiske marineøvelser utenfor Norges kyst samt deployering av multirolle ubåter ut i Atlanteren. Disse ubåtene er en direkte og alvorlig trussel for norsk og alliert sikkerhet, og kan true amerikanske forsterkninger til Europa. Aktivitetsmønsteret og utplassering av langtrekkende missiler på nesten alle våpenplattformer, gjør at varslingstiden for et eventuelt angrep er meget kort. Kina fortsetter sin militære opprustning i et stadig større tempo. I USA er oppmerksomheten i økende grad rettet mot Kina, og det er et spørsmål om dette vil påvirke den transatlantiske link og sikkerhetsgarantiene til Europa. USAs militære nærvær i Europa per i dag tyder ikke på dette, men på den annen side er forventningene deres til europeiske allierte blitt både større og tydeligere når det gjelder å ta økt ansvar for egen sikkerhet. Den sikkerhetspolitiske utviklingen globalt og lokalt kan gjøre det krevende å opprettholde stabilitet og forutsigbarhet i nordområdene i fremtiden. Skal Norge kunne påvirke denne utviklingen må vi være mer aktive ovenfor andre nasjoner for å fremme og håndheve norske interesser og norsk politikk. I en verden hvor den sterkeste i økende grad tar seg til rette, vil vår militære evne og vårt militære nærvær spille en viktig rolle, både for avskrekking og for å beholde politisk handlefrihet.  Vi vil alltid være avhengig av allierte for å lykkes med en balansegang i nordområdene, men uten et relevant forsvar i en realpolitisk virkelighet kan vi fort bli småstaten ingen tar hensyn til. NATO feiret 70 år i 2019. Organisasjonen har tilpasset seg skiftende sikkerhetspolitiske utfordringer gjennom årene. Etter den kalde krigen var NATOs oppmerksomhet rettet mot samtidens trusler og «out of area» operasjoner. NATO-møtet i 2014 var starten på en reorientering mot kollektivt forsvar. Fram til i dag har det vært satt et sterkere søkelys på byrdefordeling, reaksjonsevne samt fremskutt nærvær. I 2019 godkjente militærkomiteen NATOs nye militære strategi som er tilpasset det gjeldende trusselbildet. Arbeidet med å etablere et helhetlig konsept for avskrekking og forsvar er godt i gang, og ventes godkjent ila 2020. NATO er også i gang med å revidere de nye regionale forsvarsplanene i Europa. Disse skal tilpasses konseptet for avskrekking og forsvar. I denne sammenheng vil en egen plan for beskyttelse av sjøveis forbindelseslinjer og forsterkningstransporter bli utarbeidet.  Omfanget av øvelser i NATO-rammen øker, og disse rettes mer mot kjerneoppgavene og krigføring mellom stater.  I fjor sa jeg at antallet sensorer og plattformer var marginalt for å løse våre pålagte oppgaver. Aktivitetsnivået i 2019 har forsterket dette inntrykket. Det økte aktivitetsnivået hos vår nabo i øst og fra allierte har kontinuerlig utfordret tilgjengeligheten på Forsvarets ressurser.  MPA-miljøet på Andøya har stått på dag og natt for å levere flytimer til overvåking av aktiviteten i våre nærområder. Klargjøring av egne fly samt støtte til allierte fly som har operert ut fra Andøya, har pågått kontinuerlig høsten 2019. Til tross for en aldrende flypark og lav bemanning har avdelingen levert iht krav. BZ Også F-16 miljøet i Bodø har merket det økte operasjonstempoet. QRA ble aktivert en rekke ganger i 2019, og i perioder ble beredskapen i tillegg økt til 4 fly. Sjøforsvarets fartøyer, både i Marinen og Kystvakten, har vært hyppig engasjert i tilstedeværelse, overvåking og suverenitetshevdelse. Marinens fartøyer har gjennomført 38% av sin seilingstid i Nord-Norge. Korvettene og ubåtene har tilbrakt mer tid og hatt høyere aktivitet i nord enn i sør. Oppdragsmengden har resultert i at fartøyene har seilt mer enn planlagt i 2019. Kystvakten har opprettholdt sitt aktivitetsmønster og gjennomført 1 120 inspeksjoner, og gitt 242 reaksjoner i 2019. Dette er et normalt nivå.  Antallet allierte soldater som har vært på trening i Norge siste året er på det dobbelte av forventningene fra 2016. Vertsavdelingene i Hæren har dermed fått langt større aktivitet knyttet til denne rollen enn planlagt. En positiv effekt er økt kompetanseoverføring mellom våre avdelinger og allierte styrker. Erfaringene fra 2019 har understreket at vi har for få enheter til å løse Forsvarets oppgaver innenfor gjeldende ambisjonsnivå. De samme erfaringene har forsterket inntrykket av at vi mangler nødvendig utholdenhet i hele organisasjonen. Bemanningsnivået er tilpasset en langt lavere fredstidsaktivitet enn det som kreves i dagens situasjon, og vi har ikke lenger fleksibilitet til å omprioritere menneskelige ressurser i organisasjonen. Dette innebærer at belastningen på våre ansatte blir urovekkende høyt. Samtidig vil jeg berømme dem for den fantastiske innsatsen de legger ned for at vi skal kunne løse våre oppgaver. I det fagmilitære rådet har jeg anbefalt en betydelig personelløkning for å styrke utholdenheten i hele organisasjonen. Jeg har videre anbefalt å prioritere dette tidlig i neste periode, slik at vi kan få maksimalt ut av den strukturen vi har. Sikkerhetssituasjonen i Irak har forverret seg i 2019, og nådde en foreløpig topp i kjølvannet av drapet på Qasem Soleimani 3. januar, og Irans tilsvar i form av missilangrep på koalisjonsbasene ved Al-Assad og Erbil natt til 7. januar. Like etter vedtok parlamentet at alle utenlandske styrker må forlate Irak snarest. Mange stiller seg derfor spørsmål om hva som nå vil skje. For det første oppfattes ikke parlamentets beslutning som en ordre. Et slik vedtak må omsettes av regjeringen. Ber regjeringen oss forlate Irak, vil vi selvfølgelig gjøre det. Det er imidlertid ikke sikkert regjeringen ønsker at koalisjonen forlater Irak. Alternativene kan fortone seg verre. Uten koalisjonens nærvær kan Iran ta økende grad av kontroll over Irak, noe som vil kunne endre maktbalansen mellom Iran og Saudi-Arabia i hele regionen. Et annet alternativ er at misnøyen med sittende irakiske regjering kan resultere i borgerkrig. Til sist vil ISIL kunne få nødvendig handlingsrom til å gjenopprette sitt kalifat i de sunni-dominerte delene av Irak.  Regjeringen i Bagdad leter utvilsomt etter en løsning som gir størst mulighet for at de beholder egen handlefrihet. President Trump sin oppfordring til NATO om å ta en større rolle i Irak, kan nettopp være et slikt alternativ. Det er ingen tvil om at NATO kan overta hele «Operasjon Inherent Resolve», og vil kunne garantere et tydeligere skille til USAs «Maksimum Pressure Campaign» mot Iran.  Irans angrep på Al-Assad basen med 17 ballistiske missiler rammet vårt styrkebidrag fra Panserbataljonen. Til alt hell ble våre soldater varslet om angrepet og tok nødvendige forholdsregler. Ingen soldater ble skadet, og skadene på materiell og infrastruktur er minimale. Jeg vil berømme soldatene våre og deres profesjonelle innsats og ro i denne tiden. Irans svar med ballistiske missiler mot to koalisjonsleire er en betydelig heving av spenningen i regionen. Dersom Iran sto for det initielle varselet om angrepet, kan det tolkes som en avmålt og kontrollert respons på drapet av Soleimani. Uten varselet er det ingen tvil om at mange allierte soldater ville blitt drept, og situasjonen kunne fort eskalert til krig. Nedskytingen av det Ukrainske passasjerflyet i Teheran kan tyde på at noen i Iran var forberedt på nettopp det.  Angrepet er et eksempel på hvilken trussel moderne missiler representerer, og hvor liten varslingstid man får mot slike angrep.  Vi er i ferd med å gjenoppta mentoreringen etter irakernes eget ønske, og vi planlegger med å opprettholde vårt bidrag til koalisjonen ut året. Hva som skjer i fortsettelsen, får vi vente med inntil politiske samtaler avklarer veien videre. I Afghanistan mentorer vi fortsatt spesialpolitienheten i Kabul. Dette oppdraget har vi hatt i over 10 år og våre afghanske kollegaer er blitt dyktige innen kontraterror operasjoner. Sikkerhetssituasjonen i Afghanistan er imidlertid ikke blitt bedre de siste årene.   Arbeidet med å etablere en fredsavtale mellom USA og Taliban strandet på målstreken i september 2019. Det er imidlertid håp om at disse samtalene vil bli gjenopptatt. Alle parter ser at kun en politisk løsning som inkluderer Taliban kan bringe fred til dette krigsherjede landet. Taliban av 2019 er mer moderate. De har ved flere anledninger gått til angrep på de militante islamistene i ISKP for å hindre at ekstremistene får utvidet fotfeste i landet. USA har ambisjoner om å redusere sitt styrkebidrag i Afghanistan. Min vurdering at et amerikansk nedtrekk vil komme i nær fremtid uavhengig av samtalene med Taliban. NATO vil da sannsynligvis følge opp med et tilsvarende nedtrekk. Nedtrekket vil ikke endre evnen til å støtte de afghanske sikkerhetsstyrkene, men reduserer robustheten til allierte styrker. Fra mine samtaler med sjef RSM har jeg fått et bestemt inntrykk av at det fortsatt er ønskelig at Norge viderefører mentoreringen av spesialpolitienheten i Kabul, uavhengig av eventuelt nedtrekk. Vi har også tatt på oss oppdraget å lede det allierte militærsykehuset i Kabul fra april 2020 for en periode på 18 mnd.  I november avsluttet vi vår andre deployering av et C-130J transportfly til støtte for FN-operasjonen i Mali. Forsvaret er forberedt på en ny deployering av fly de kommende årene. I mellomtiden fortsetter vi driften av leiren i Bamako ut 2022. Norge har mottatt en forespørsel fra Frankrike og Mali om å delta i en internasjonal operasjon for å bekjempe de militante islamistene i Mali. Forespørselen har sammenheng med det internasjonale samfunnets vilje om å bekjempe eller begrense IS’ utbredelse. Da ISIL tapte terreng i Syria og Irak vedtok de å spre sin ideologi til andre deler av verden. Vi har observert over de siste årene spredningen av ekstrem islamisme både til sørøst Asia og Afrika. En rekke militante islamistiske organisasjoner er nå etablert gjennom hele Sahel belte i Afrika, fra Mali i vest til Somalia i øst.  I Sahel er det stor fattigdom, arbeidsløshet og manglende utdanning. Ungdom uten fremtidsutsikter er et enkelt mål for rekruttering til de militante islamistene, og antallet har økt betydelig i regionen siste året. Selv om mange av gruppene først og fremst har en lokal agenda, har ledelsen av IS i «Greater Sahara» en klar målsetting om å opprette et nytt kalifat basert på ekstrem islamisme. Lykkes de med dette, er det ventet at det vil skape en betydelig migrasjon bort fra området, slik vi så i Syria. Det er også en bekymring for at et nytt synlig kalifat vil øke tilslutningen til ekstrem islamisme i andre deler av verden, også i Europa.   Utviklingen i Mali, Burkina-Faso og Niger er urovekkende. De militante islamistene går til angrep på regulære militære avdelinger for å demonstrere svakheten til styresmaktene samtidig som de sikrer seg sitt eget handlingsrom.  Frankrike vil ta ledelsen i en internasjonal operasjon som skal begrense oppslutningen til IS og hindre dem i å opprette et nytt kalifat. På militær side innbefatter dette å bekjempe de militante islamistene samtidig som vi bygger opp de lokale sikkerhetsstyrkene til et faglig nivå hvor de selv kan begrense de voldelige angrepene i området.  En operasjon i Mali vil være av samme type som vi har bidratt til i Afghanistan og Irak. Norske offiserer og soldater har over mange år vist at vi er gode på denne typen operasjoner og oppnår mer suksess enn mange andre nasjoner. Nettopp derfor ønsker Frankrike å ha Norge med i denne operasjonen. Forsvaret kan bidra mer i Mali, men det er en politisk avgjørelse om Norge skal fortsatt delta i kampen mot militante islamister i nye deler av verden. Vi viderefører vår militære deltagelse i FN-misjonene i Midtøsten og Sør-Sudan med omtrent samme størrelse som i 2019. I oktober hadde jeg gleden av å ønske GM Kristin Lund velkommen hjem etter to år som styrkesjef i UNTSO. Som eneste kvinnelige styrkesjef i FN og som sjef for 2 ulike misjoner har hun satt et tydelig og positivt spor etter seg. For sin innsats ble hun hedret med St. Olavs Orden av HM Kongen.Norge er en viktig bidragsyter til NATO sine stående maritime styrker. Disse er en viktig del av NATOs evne til raskt å respondere på oppdukkende situasjoner og har de siste årene blitt stadig viktigere for å vise NATO-nærvær i Østersjøen, Middelhavet og Svartehavet. Den 9. desember 2019 overtok Norge kommandoen for SNMG 1 med flaggskipet KNM Otto Sverdrup under ledelse av Fkom Yngve Skoglund. Dette er femte gang på 10 år at Norge leder denne styrken. 15. januar overtok vi også ledelsen av SNMCMG 1 ved OK Henning Knudsen-Hauge. Dette innebærer at Norge nå har ledelsen av to av NATOs fire stående marinestyrker.  Norge har bidratt aktivt i NATOs fremskutte nærvær i Litauen siden 2016. Sommeren 2019 skiftet vi fra en ISTAR-enhet tilbake til en mekanisert kompanistridsgruppe. Denne skal vi opprettholde ut 2022.  Norske bidrag i internasjonale operasjoner er relativt små, men de er ettertraktet fordi de holder høy kvalitet, leverer det de lover, og er enkle å samarbeide med. Vi er en verdsatt og troverdig partner.  Under mine besøk lar jeg meg stadig imponere over den innsats som våre soldater og ledere legger ned – det gjør også våre utenlandske kolleger. Vi får som oftest langt mer ut av våre ressurser enn det andre nasjoner gjør. Det er ikke individer, men systemet som over tid har produsert gode ledere, gode holdninger og gode militærfaglige kvaliteter som sikrer oss den internasjonale anerkjennelsen.  Vi gjør mye riktig for tiden og det skal vi være stolte av. Vi går nå inn i det siste året av gjeldende LTP. I Forsvaret skal oppmerksomheten vies mot å gjennomføre planen og sikre et best mulig utgangspunkt for neste periode.  Målet i gjeldende LTP er å styrke den operative evnen i fred, krise og krig. De første årene er prioriteten gitt til å få det vi har til å virke, men moderniseringen av Forsvaret er også iverksatt gjennom en betydelig økning i investeringene.  Gjeldende LTP har hatt en markant satsning på å ta igjen etterslep på vedlikehold, styrke reservedelsbeholdninger, bemanne opp deler av strukturen og til sist øke aktivitetsnivået.  Totalt 2,5 mrd er avsatt til vedlikehold og reservedeler i planperiode. Etterslepet er blitt betydelig mindre og et høyere vedlikeholdsnivå er etablert. Omfanget av reservedeler øker, og utfordringene i dag er først og fremst knyttet til systemer som er blitt ukurant og hvor reservedeler er nesten umulig å oppdrive. Ute ved de operative avdelingene merkes denne satsningen ved at stadig flere enheter får en bedret materiellmessig tilgjengelighet.  Alle utfordringene er ikke løst, og blir det trolig ikke før eldre systemer er skiftet ut.  I år starter Sjøforsvaret oppbyggingen av den 5. fregattbesetningen, den 8. besetningen til de helikopterbærende kystvaktfartøyene og den 2. besetningen til KNM Maud. Satsningen innebærer at alle Kystvaktens fartøyer nå får dobbel besetning, og at løsningen prøves ut i Marinen. Vi vet at løsningen gir økt tilgjengelighet og færre driftsavbrudd. Målet er å få mest mulig ut av plattformene samtidig som vi søker å minimere enhetskostnaden pr seilingsdøgn. Langs vår nordøstlige flanke styrkes og samordnes den militære landmakten under Finnmark landforsvar hvor etableringen foregår stegvis, og målet er økt tilstedeværelse med kampklare militære styrker under felles ledelse. Utviklingen innebærer omfattende investeringer i materiell, bygg og anlegg samt et økt antall soldater til landsdelen.  Ledelsen til FLF ble etablert i august 2018 og skal være fullt operativ innen 2021. I januar 2019 etablerte vi en kavalerieskadron på GP. Den bygges opp til en kavaleribataljon senest innen 2025, og vil bli benevnt Porsangerbataljonen.   Vi har etablert et jegerkompani og en sanitetstropp som et ledd i styrkningen av grensevakten. Avdelingen ble delvis operativ i fjor, og forventes fullt operativ senest i 2022. Heimevernet styrkes i Finnmark. Materiell og kompetanse tilpasses øvrige kapabiliteter i Finnmark og det er egne dedikerte innsatsstyrker fra Heimevernet med ansvar i Finnmark.  Forsvaret har hatt utfordringer med lokal rekruttering til HV i Finnmark. Som en prøveordning gjennomførte vi derfor 6-mnd grunnleggende soldatutdanning for finnmarkinger til HV ved GP høsten 2019. Dette var en stor suksess. Bedre tilgang på motiverte soldater med tilhørighet til regionen gir en styrket bemanning av HV-17. Prøveordningen vil derfor fortsette. Jeg har i tidligere uttalt at min hovedprioritet er å gjennomføre innfasingen av F-35 i Forsvaret. Det er derfor hyggelig å konstatere at vi fortsatt er i rute med dette prosjektet. Våre første fly ble erklært operative 6. nov 2019, og de har overtatt Høy Luftmilitær Beredskap(HLB) fra F-16 i år som planlagt. Dette innebærer at F-35 nå vil løse operative oppgaver, både nasjonalt og internasjonalt, og i mars vil et antall fly deployere til Island som ledd i NATOs air policing.  Vi har nå 15 fly på Ørland og syv fly i USA til øving og trening. Ytterligere seks fly leveres ila 2020. Vi er i rute til å overta QRA-beredskapen fra F-16 i 2022, og erklære hele kampfly våpenet fullt operativt i 2025. Selv om det er noen utfordringer er F-35 et prosjekt som hittil har levert til avtalt tid og til avtalt pris. Det eneste vi så langt ikke rår over er dollarkursen. Anskaffelse av P-8 Poseidon maritime overvåkningsfly er også i rute. Vi har besetninger i USA både under utdanning og i operativ avdeling. Første fly kommer til Norge i 2022 og vi skal være fullt operative i 2025.  De tilbakemeldinger jeg får fra både piloter og systemoperatører er at flyene og sensorene har vesentlig bedre ytelse enn hva vi i dag opererer.  Vi har over flere år hatt utfordringer med NH-90. Sene leveranser, omfattende vedlikeholdsbehov, manglende reservedeler og for få teknikere har alle medført betydelige forsinkelser. Systemet leverer alt for få flytimer ift behovet og følgelig er den operative støtten til Kystvakten og Marinen marginal. Det er en alvorlig situasjon og jeg kan ikke med trygghet si at vi har en løsning på alle utfordringene. Vi jobber målrettet for å bedre reservedelssituasjonen og effektivisere vedlikeholdet og jeg forventer at dette vil bedre tilgjengeligheten etter hvert. Regjeringen har bevilget ekstra midler til det økte vedlikeholdsbehovet. Forsvaret inngår samarbeid med en strategisk partner for å støtte vedlikeholdet samtidig som Luftforsvaret øker sin kapasitet, blant annet gjennom re-rekruttering av teknisk personell og ved å øke utdanningen av nytt personell.  Det som er positivt, er at helikopteret er meget bra når vi flyr det. Ytelsene i alle roller er meget gode. De siste månedene har fregattene og NH-90 øvd anti-ubåt operasjoner sammen. Systemene holder høy kvalitet og samspillet gir et betydelig løft i den samlede AU-kapasiteten.  Oppbyggingen av luftvernet foregår stegvis og er planlagt ferdig i 2030. Oppgraderingen av eksisterende luftvern til NASAMS III og oppbyggingen av flere luftvernstridsgrupper er godt i gang. Neste steg er anskaffelse og innfasing av kampluftvern, samt bærbare luftvernsystemer. Det siste steget er innføringen av langtrekkende områdeluftvern. Behovet for mer luftvern er åpenbart. Prioriteten er høy, men samtidig er dette komplekse og kostbare systemer som det tar tid å anskaffe og innfase. De første leveranser av nytt artilleri er ankommet Norge. Totalt anskaffes 24 skyts(K-9) pluss 6 ammunisjonskjøretøy. Artilleribataljonen starter sin omvæpning denne høsten og forventes fullt operativ innen 2022. Det har vært skrevet negativt om rekkevidden på artilleriet i media i løpet av julen. De skyts vi anskaffer er fullt kapable. Med nyere ammunisjon vil de gi betydelig økte rekkevidder. Hærens CV90 kampvognsystem (144 vogner) har over flere år gjennomgått betydelige oppgraderinger som har bedret situasjonsforståelsen, økt evnen til digitalisert deling av måldata og bedret beskyttelse for mannskapet. CV90 kan med fremtidige sambandsløsninger dele sensorinformasjon med andre landstyrker, fly og fartøyer i sanntid. Vi opplever stor interesse for denne utviklingen fra allierte nasjoner. 3 nye isforsterkede Kystvaktfartøy er i rute med leveranser i perioden 2022-2024. De vil erstatte Nordkapp-klassen. Kystvakten har i tillegg overtatt den statlige slepebåtberedskapen fra i år. 2 fartøyer er innleid for formålet, men de skal også bidra til å løse andre kystvaktoppgaver i det daglige. Ordningen gir økt kapasitet til ivaretagelse av ressurskontroll og suverenitetshevdelse og er en god utnyttelse av samfunnets ressurser.  Ubåtprosjektet var ment å fremskaffe nye ubåter fra 2025. Forsinkelser med kontraktsinngåelsen skyver på dette tidspunktet. I påvente av at nye ubåter realiseres er Sjøforsvaret gitt i oppdrag å planlegge for videre drift av Ula-klassen.  Fremtidig maritime minemottiltakskapasitet er et utviklingsprosjekt hvor vi vektlegger autonome systemer både for sveip og jakt. Undervannsfarkosten Hugin er i tjeneste, men vi ser allerede i dag at det er en risiko for at prosjektet knyttet til autonome fartøyer med sveip kan realiseres noe senere enn opprinnelig planlagt. For å sikre en troverdig mineryddingskapasitet i påvente av disse leveransene levetidsforlenger vi to Alta- og to Oksøy-klasse minefartøyer utover 2025. Gjeldende LTP ga oss i oppdrag å videreutvikle logistikken og tilpasse den til hva det sivile leverandørmarked kan tilby. Muligheter for samarbeid skulle vektlegges. Et logistikksystem for Forsvaret må fungere i hele konfliktspekteret, fra fred via krise og til krig. Reaksjonstiden skal være kort, det må gi betydelig utholdenhet og systemet skal fungere over hele landet. Norsk eierskap og produksjon er en forutsetning. Det samme er sikkerhetsklarering av personellet.  I 2014 opprettet vi Nasjonalt logistikkoperasjonssenter som er den militære ledelsesfunksjonen for operativ relatert logistikk. I 2015 inngikk vi langsiktig strategisk partnerskap med Wilhelmsen-gruppen for økt forsyningskapasitet og tilgang til baser og havnetjenester.  Siden da har vi inngått avtaler med de store matvaregrossistene. Vi har også etablert tilsvarende beredskapsavtaler innen transport, ammunisjon og vedlikehold, for å nevne noen. Norske virksomheter som Bring, Grieg og Nammo m.fl er nå en del av vår samlede beredskap, og våre strategiske partnere tar et stort samfunnsansvar.   Ved hjelp av disse avtalene har vi redusert betydelige faste kostnader knyttet til bygg, anlegg, materiell og bemanning i forhold til om vi skulle bygget dette opp selv. Kostnadene er nå variable og en direkte følge av tjenestene som leveres. I sum er derfor logistikken vår blitt langt mer kosteffektiv. Løsningen er sentralt ledet gjennom logistikkoperasjonssenteret, men har sivil, lokal utførelse. Logistikksystemet er testet. Det er enestående i alliansen, og fungerer svært godt. Øvelse Trident Juncture 18 viste at systemet har en formidabel kapasitet, og kan levere i forhold til nasjonale så vel som NATO behov. Vi har nå et effektivt forsyningssystem for daglig drift, og som kan skaleres opp vesentlig til å ivareta leveransebehovene fra allierte. Systemet har kapasiteten som kreves for krig, samtidig som det har en kostnad vi kan bære i fredstid. Løsningen overstiger hva vi kunne maktet på egenhånd. Strategiske partnerskap har så langt vært en suksess, men vi er ikke i mål. I årene fremover vil vi se på nye områder innen forsyning, vedlikehold, bygg og anlegg og ikke minst IKT. Rekvisisjonsloven gir oss fortsatt muligheter for å øke logistikkstøtten i krig, men systemet må moderniseres og tilpasses dagens samfunnsstruktur. Dette arbeidet er påbegynt. Ny militær ordning(OMT), som ble vedtatt i 2015, er den største personalpolitisk endringen i Forsvaret på mange tiår. Ordningen skal være innført innen utgangen av 2020. Å få ordningen til å virke optimalt vil imidlertid ta mye lengre tid. OMT skal blant annet sikre økt kompetanse og erfaring ved våre operative avdelinger. Dette gjelder i første rekke for spesialistene, både soldater og befal. Det skal bidra til å øke ståtiden, kvalitet på utdanningen og derav øke kampkraften. I tillegg skal OMT gjøre det enklere å rekruttere og ansatte personell og spesialister fra et bredere mangfold enn tidligere. FST gjennomførte en evaluering av innføringen etter vel to år. Resultatene viste at vi ikke har økt ståtiden blant de unge vesentlig. «Prosjekt Spesialisten» har gjennom spørreundersøkelser og analyser kommet frem til en rekke tiltak som anbefales iverksatt for å øke ståtiden.   Anbefalingene er innarbeidet i en kampanjeplan som har som mål å innføre alle endringene i løpet av dette året. I denne planen inngår også konvertering av gjenværende yrkesbefal til hhv befal eller offiser basert på deres formelle utdanningsnivå. Etter fire år ser vi i dag at spesialistkorpset begynner å ta form og virke etter sin hensikt mange steder. Det er imidlertid fortsatt noe usikkerhet knyttet til roller og rolleforståelse både blant spesialister og offiserer. Den kulturelle snuoperasjonen som OMT innebærer har vi vært bevisst, men det er et generasjonsprosjekt og vi må jobbe kontinuerlig med dette i årene fremover før vi kan si at systemet har satt seg. Utdanningsreformen kom i kjølvannet av OMT og ble iverksatt i 2018. Krigsskolene, befalsskolen og videregående befalsutdanning 1, 2 og 3 er alle etablert. Tilbakemeldingene fra de første elevene på alle utdanningene er meget positive, og rekrutteringen til krigsskolene er også meget bra. I 2019 har ca 80% av de 210 elevene som ble tatt opp ved krigsskolene bakgrunn fra førstegangstjeneste eller spesialistordningen. Dvs rundt 20% har ingen tidligere erfaring med Forsvaret, mens seks av dem har en relevant bachelor fra før og gjennomfører krigsskolen på ett år. Det sikkerhetspolitiske landskapet er i bevegelse og utviklingen er bekymringsfull. Stormaktrivalisering og regionale motsetninger preger bildet. Antall hendelser hvor den sterkeste tar seg til rette øker, og militær maktbruk er blitt mer vanlig. Skal Norge sikre sine interesser og bidra til stabilitet i våre nærområder må vi ha et forsvar som er synlig, tilgjengelig og troverdig. De siste årene er det brukt betydelige ressurser på å sikre at det forsvaret vi har fungerer best mulig. En rekke tiltak er iverksatt gjennom gjeldende LTP, og de har gitt betydelig effekt. Samarbeid med allierte, strategiske partnere og Totalforsvaret har vært avgjørende for å få mest mulig ut av ressursene og heve kvaliteten på Forsvaret som system.  Moderniseringen er startet og fortsetter inn i neste periode. Det dreier seg selvfølgelig om materiell, men like viktig er moderniseringen av vår kompetanse til å forstå betydningen av ny teknologi og nye krigføringsarenaer for så å utnytte kunnskapen til vår fordel.  Vi har kommet langt i å få det vi har til å virke. Vi får mer ut av våre knappe kapasiteter enn de fleste. Det skyldes dyktig og motivert personell som står på for at vi skal løse våre oppgaver hver eneste dag. Imidlertid ser vi at ambisjoner og krav nå overstiger det organisasjonen makter å levere. Volumet på personell og materiell er flaskehalsen. Det er denne utfordringen som er adressert i mitt fagmilitære råd. Jeg har beskrevet 4 ulike ambisjonsnivåer for norsk forsvarspolitikk og identifisert hvilken struktur som kreves for å realisere de ulike ambisjonene. Det er helhetlige løsninger som er beskrevet. Personelløkninger er prioritert høyest i alle alternativene. Uten kompetent og motivert personell vil vi ikke makte å utvikle Forsvaret i ønsket retning. Ved å styrke bemanningen i Forsvaret i starten av en ny langtidsperiode, gir det oss muligheten til å få maksimalt ut av den strukturen vi til enhver tid besitter. Regjering og Storting skal fatte beslutning denne våren om hvilket Forsvar Norge skal ha i fremtiden. Det er ikke enkle beslutninger da kostnaden av et relevant Forsvar er betydelig. Det er viktig at vi får en helhetlig løsning der strukturen er fullfinansiert også mht drift.  Det Forsvaret som vedtas må kunne være synlig, tilgjengelig og troverdig for at vi skal kunne sikre våre interesser inn i fremtiden. Takk for oppmerksomheten.   Liker du våre podcaster, setter vi pris på din rangering/stemme og eventuelle anbefaling i iTunes eller hvor du lytter til podcast. Christiania Militære Samfund ble stiftet 1. mars 1825 av en gruppe subalterne offiserer. I 1925 ble navnet endret fra Christiania Militære Samfund til Oslo Militære Samfund (OMS). Samfundet har i dag over 1400 medlemmer. Du kan lese mer om medlemskap og hvordan du søker om dette her . På vår hjemmeside finner du oversikt over kommende arrangementer samt tidligere gjennomførte foredrag og podcaster. Du finner også relevant informasjon knyttet til Oslo Militære Samfund og medlemskap, samt vår stolte historie. Formann i Oslo Militære Samfund er oberstløytnant Bjørn Aksel Sund.

I slutet av september 2019 invigde Sahlgrenska universitetssjukhuset, SU, ett nytt Centrum för digital hälsa. Satsningen på ett centra för digital utveckling är en kraftsamling av sjukhuset för att driva på och stödja införandet av mer digitala arbetssätt. Initiativtagare är Boel Mörck, medicinsk informationsdirektör och områdeschef på SU.  I avsnittet berättar hon varför SU satsat på ett nytt centra och nödvändigheten av att arbetet på sjukhuset blir mer digitalt. 

I Marocko pågår en energirevolution. En rekordsnabb utbyggnad av förnybar energi gör att landet som ett av få i världen har en god chans att nå FN:s klimatmål om maximalt 1,5 graders uppvärmning. I Ouarzazade lyser solen mer än 320 dagar om året. Här finns världens största solkraftsanläggning. Satsningen på förnybar energi gör den marockanska ekonomin mer motståndskraftig eftersom beroendet av importerad olja minskar. Det finns planer på att förvandla Marocko till en energileverantör både för afrikanska grannländer, men också för Europa. I programmet hörs: Mustapha Sellam, platschef solkraftanläggningen Noor i Marocko, Obaid Amrane, styrelseledamot i företaget Masen i Marocko, Badr Ikken, generaldirektör för forskningscentret Iresen i Marocko, Johan Lilliestam, professor i energipolitik på universitetet i Potsdam. Programmet är en repris från 15 april 2019. Programledare Marcus Hansson Producent Peter Normark peter.normark@sverigesradio.se

Satsningen på Flemingsberg - 50 000 boende, 50 000 arbetsplatser och 50 000 besökareVad innebär det för infrastrukturutbyggnaden, företagande och social integration när näringslivet, bostäder och akademier byggs ut i Flemingsberg?Medverkande: Klaus Hansen Vikström, vice vd, Fabege, Malin Danielsson (L), kommunalråd, Huddinge kommun, Heléne Hill, samhällsbyggnadsdirektör, Huddinge kommun.

I Marocko pågår en energirevolution. En rekordsnabb utbyggnad av förnybar energi gör att landet som ett av få i världen har en god chans att nå FN:s klimatmål om maximalt 1,5 graders uppvärmning. I Ouarzazade lyser solen mer än 320 dagar om året. Här finns världens största solkraftsanläggning. Satsningen på förnybar energi gör den marockanska ekonomin mer motståndskraftig eftersom beroendet av importerad olja minskar. Det finns planer på att förvandla Marocko till en energileverantör både för afrikanska grannländer, men också för Europa. I programmet hörs: Mustapha Sellam, platschef solkraftanläggningen Noor i Marocko, Obaid Amrane, styrelseledamot i företaget Masen i Marocko, Badr Ikken, generaldirektör för forskningscentret Iresen i Marocko, Johan Lilliestam, professor i energipolitik på universitetet i Potsdam.  Programledare Marcus Hansson Producent Peter Normark peter.normark@sverigesradio.se

Nu börjar det stora poddracet! Här hör vi bland annat Gottfridsson, Boquist, Andersson, Frändesjö om och runt VM. Dessutom VM-panel i alla dess slag, spelet i Kristianstad och bråket i domarvärlden. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Satsningen på innovationsstödet låg på 440 miljoner i Sverige. Två tredjedelar har använts. Så vad har vi fått för pengarna? Och hur har det gått för de nya idéerna som plockats fram? Medverkande: Kjell Ivarsson, arbetar med forsknings- och innovationsfrågor för LRF Inger Pehrson, samordnare för det nationella innovationsnätverket

Niklas Ekstedt, krögare på Ekstedt, om sitt nya tv-program Four Hands Menu, om att ha många bollar i luften och hur han satsar på två stjärnor i Guide Michelin. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Nyheter ——- * Canonical utannosera Ubuntu 18.04 LTS Bionic Beaver Precis i dagaran har Canonical, företaget bakom Linuxdistributionen Ubuntu meddelatt att den nya utgåvan har släppt. Ubuntu 18.04 är den första LTS-versionen på två år och bra det är väl en nyhet i sig. En av de stora nyheterna i släppet är att Ubuntu stannar kvar på X.org som skärmserver i stället som många andra, gå över till Wayland. En annan stor nyhet är att det numera finns en minimal installation av utgåvan som ska ge dig det absolut minsta för att kunna köra ett skrivbordssytem direkt. Vill du veta mer om vad som är nytt hittar du en länk till reales notes, https://wiki.ubuntu.com/BionicBeaver/ReleaseNotes  https://lnxpod.link/2r8Xls9 * Chrome OS kommer kunna köra Linux-program I början var Chrome OS ett begränsat system som endast kunde köra webbappar. Möjligheterna blev betydligt större i och med stödet för Androidapplikationer. Nu sägs Chrome OS snart även kunna köra vanliga Linux-program, utan krångel. Linux-programmen kommer enligt utsago gå att köra utan att tumma på säkerheten eller först aktivera utvecklarläget. Satsningen har enligt spekulationerna pågått under flera år och har kodnamnet Crostini. Programmen påstås dessutom få ”Material Design” – det vill säga Googles egna designspråk. Det ser dock ut som att funktionaliteten endast kommer till nyare, mer påkostade och kraftfulla Chromebooks. Förhoppningsvis får vi höra mer om saken under Google I/O nästa månad. https://lnxpod.link/2JChJJa * Purism’s Librem 5 Linux Phone kommer att stödja Ubuntu Touch, Tack vare UBports Det kommer fler goda nyheter om den kommande telefonen Librem5 från Purism. Nu har Purism och UBports slagit sina påsar ihop för att kunna ge oss tillgång till Ubuntu Touch på Linuxtelefonen Librem 5 https://lnxpod.link/2JEyyDp * Feral släpper ”GameMode” för Linux GameMode är ett open-source verktyg för oss gamers på Linux. Tanken är att de ska ge

I det här avsnittet hör du Livsmedelsföretagens arbetsmiljöexpert berätta om satsningen Livslyftet. Satsningen är inspirerad av Produktionslyftet och görs gemensamt med Unionen, fackföreningen Livs och Prevent. I avsnittet hör du även Björn Erkersson och Staffan Gryting berätta om sina erfarenheter av att delta i produktionslyftet. 

Hur sätter vi gränser när det är för mycket att göra - eller när vi ställer för höga krav på oss själva? Vi tar hjälp av psykologen och författaren Åsa Kruse. Det blir allt viktigare för oss att sätta gränser. Vi lever i en verklighet där gränsen mellan privat och professionellt flyter ihop, inte minst i sociala medier. Och gränsen mellan arbete och fritid blir otydlig när vi kan jobba överallt och är nåbara hela tiden. Psykologen och författaren Åsa Kruse vet en hel del om det här. I höstas släppte hon boken "Att sätta gränser för sig själv och andra" och i sin yrkesvardag inom företagshälsovården möter hon många som behöver hjälp med just gränssättning. När någon annan sätter för höga krav Vi behöver öva på att säga nej, är den enkla sammanfattningen. "Träna," säger Åsa. På att säga nej och på att backa från att ha sagt ja. Är man redan sönderstressad och känner att man sitter fast i ett större och komplicerat sammanhang kan det vara bra med proffshjälp från till exempel företagshälsovården. Använd betänketid Ett tips är att införa betänketid både inför sig själv och inför andra. Gör det till en vana att inte bara säga "ja" till alla förfrågningar innan du har tänkt igenom hur de praktiskt ska lösas och hinnas med. Att backa är ett annat konkret verktyg som också kan funka när man sagt ja fast man borde sagt nej. Gränssättning på jobbet Tydliga mål, roller, ansvar och uppgifter är A och O på en arbetsplats. Det ger både chefer och medarbetare praktiska riktlinjer att hålla sig till och det blir lättare att avgöra om en person egentligen drar ett lass som borde fördelas på flera. Fråga med omtanke Det kan ta emot att fråga någon som verkar ha det för mycket. Men med omtanke som utgångspunkt kan man egentligen inte göra fel. Vi kan alla lätt gå i försvar som reaktion på en fråga om hur vi egentligen mår men det är viktigt att vi vågar bry oss om varandra. Frågan om hur din kollega eller medarbetare mår kan behöva ställas många gånger. Bygg upp relationen och tilliten över tid så skapar du utrymme för ärliga samtal. Vinster med att sätta gränser Att sätta gränser kan låta tråkigt. Men att säga nej till en sak innebär faktiskt att frigöra tid för något annat. Vi mår alla bra av att med jämna mellanrum fundera på vad som är allra viktigast för oss i livet. Det är först då vi kan se till att skapa utrymme för det där viktiga. Vi behöver hålla och må bra långsiktigt, både som yrkespersoner och i livet i stort. Uppmärksamma tidiga signaler Många förnekar de negativa signalerna på stress. Men att bli lättirriterad, att få koncentrationssvårigheter och uppleva problem med sömnen är klassiska varningssignaler. Det är avgörande att vi själva och omgivningen reagerar när de signalerna dyker upp så att stressen kan stoppas i tid. Vår partner Skandia jobbar aktivt just med att hjälpa sina kunder att förebygga ohälsa och reagera i tid på varningssignaler. Det vinner alla på. Läs mer här. Ett framgångsrikt case från vår partner Twitch Health var när de samarbetade med en grupp chefer som hade som mål att öka sin hälsa. Satsningen genomfördes strategiskt med utgångspunkt från nuläge och önskat läge och med återkoppling både till individen och på aggregerad nivå. Mål sattes för både grupp och individ och resulterade i aktiviteter för att stötta förbättringar. Uppföljningen visade att antalet i riskgrupp minskat med 50% i form av minskade stressnivåer, ökade nivåer av fysisk aktivitet och bättre kostvanor. Mer om Twitch Healths framgångsrika arbete kan ni läsa här.

Tidigare i höstas presenterade regeringen sin Hela Sverige-satsning på 1,2 miljarder kronor till landsbygdsatsningar som ska bidra till jobb och hållbar tillväxt i hela landet. Satsningen blev omskriven och fick både ris och ros. När nu debatten klingat av har vi bett journalisten och debattören Inez Abrahamsson samt forskaren och doktorn i nationalekonomi Lina Bjerke, att ge oss sin analys av paketet. Medverkande i Landsbygdsnätverkets podd Landet: Lina Bjerke, forskare och doktor i nationalekonomi vid internationella handelshögskolan i Jönköping. Inez Abrahamsson, journalist och debattör och tidigare ordförande i Hela Sverige ska leva och Hela Norden ska leva. Journalist Ida Lindhagen "Satsningen på infrastruktur är den som skulle ge mest nytta. Jag skulle säga att den är absolut viktigast för att jämna ut de här strukturella skillnaderna där städerna har stora fördelar." - Lina Bjerke "Om man verkligen menar allvar måste man göra omfördelningar på den totala budgeten i Sverige och då räcker inte 1,2 miljarder. Det här är småpengar utifrån många andra satsningar man gör". - Inez Abrahamsson

Jaber Fawaz arbetar på Vivalla fritidsgård. Han driver ett projekt som inkluderar ensamkommande och nyanlända barn i Vivalla.

Länk till Unionens årsredovisning: http://www.unionen.se/filer/broschyr/unionens-verksamhetsberattelse Kulturlänkar Upprättelse: https://www.youtube.com/watch?v=ybdntbONkD0 (dvdn är perfekt kvalla, inte trailern) Zacke: https://www.youtube.com/watch?v=youiU_V467U Kitok: https://www.youtube.com/watch?v=Uy3flbDe__E Känslans Partisan: https://soundcloud.com/h-laktarn-boys Älgskadefonden: http://algen.se/ Stridsfonden: http://www.stridsfonden.se Länk till LOs film: https://www.facebook.com/LOSverige/videos/10154191518411239/ Vill ni stödja podcasten langa på swish: 0727370532

Det var krisläge på Karolinska Huddinge. 35 sjuksköterskor saknades på akuten och fler ville säga upp sig. Då gick ledningen med på att testa kortare arbetstid. Vårdenhetschef Caroline Kevin berättar. Att arbeta på en akutmottagning är hektiskt och intensivt. Det förstår alla. Med skenande uppsägningar och personal som inte fick tillräckligt med återhämtning förstod Caroline och hennes kollegor att något måste göras. Men vad? Resultat på en månad Med sjukhusledningens stöd landade man i en pilotsatsning med valbar arbetstidsförkortning på veckobasis. För att få kostnadseffektivitet krävdes att de som valde kortare arbetstid gick med på att arbeta varannan helg. Satsningen fick effekt redan innan den påbörjades: Uppsägningarna upphörde och efter en månad saknades bara sju sjuksköterskor. Piloten pågick till september i år men fick förlängt till april 2017. Resultatet inom det område som var det mest kritiska har varit positiva. Vakanserna har minskat men är inte helt lösta. Övertiden har minskat, men är inte helt eliminerad. Caroline säger att hon vill fortsätta längre så att arbetstidsförkortningen får verka när verksamheten är helt fullbemannad. Hon berättar också att andra sjukhus och avdelningar inte varit odelat positiva till satsningen. Man är rädd att personal ska lämna andra avdelningar och sjukhus utan arbetstidsförkortning men det menar Caroline inte skett. Börja med att fråga medarbetarna Carolines tips till andra verksamheter som vill testa detta är att involvera medarbetarna och utgå från de förutsättningar den unika verksamheten har. Arbetstidsförkortning kan genomföras på flera olika sätt, man behöver hitta sitt sätt att arbeta med frågan.

Den som vill energieffektivisera sin fastighet gör bäst i att först se över husets klimatskal. Tänk resurssmart, och framför allt – börja med en rejäl grundanalys. Satsningen kan annars bli dyrare än planerat, och i värsta fall - utan resultat.

2010 döms Emilia Carr i Florida, anklagad för att ha mördat Heather Strong. Francine Shaw har producerat kortfilmsserien som nu följer förvecklingarna kring mordet, där frågan hålls svävande om vem som egentligen är skyldig. Francine Shaw är regissör, dokumentärfilmare som deltar i BBC:s senaste projekt BBC3 där de utforskar en ny form av storytelling, där allt material är producerat för mobil användning. Shaw, som tidigare producerat ett flertal dokumentärer för linjär TV åt BBC, fick nu arbeta med BBC nyinrättade Digital Storytelling Team. - Det har varit häftigt att lära sig ett nytt perspektiv av sitt berättande och utmana sättet jag brukat arbeta på. Det nya digitala berättandet ändrar sättet att bygga episoder, det påverkar farten i berättandet och samtidigt finns stora möjligheter att låta tittarna ta del av mer material på sajten än det jag filmat, säger Francine Shaw. Kortfilmsserien "Life and death row: Love triangle" har premiär den 26 april på BBC3. Länk till BBC3:s trailer http://www.bbc.co.uk/programmes/p03q65tc

Barn och unga i Sverige mår allt sämre enligt flera undersökningar de senaste decennierna. Men forskningen har släpat efter. Vi träffar forskare som tittar på hur skolmiljö, hälsa och skolresultat hänger ihop och samverkar. Och vi besöker Malmaskolan i Kolsva som sedan flera år arbetar aktivt för en bra skolkultur där elevhälsan är en angelägenhet för hela skolans personal. Satsningen har enligt skolans rektor Johan Hallberg lett till att fler klarar skolan och blir behöriga till gymnasiet.

Med sina 21 vitesförelägganden om totalt drygt 14 miljoner kronor utmärker sig skolkoncernen Praktiska Sverige AB bland de skolor Skolinspektionen har granskat. Koncernen är nu en av de skolhuvudmän som Skolverket har inlett en dialog med inom den statliga satsningen Samverkan för bästa skola. Satsningen är ett uppdrag från Regeringen och ska erbjuda hjälp och stöttning till skolor med problem. Skolutvecklaren och debattören Per Kornhall är kritisk till att staten går in och håller skolföretag under armarna på det här sättet. Han menar att man lappar och lagar ett system som är felbyggt i grunden och att staten istället borde ta över skolor som inte fungerar.

SkiPodd157 gästas i detta avsnitt av långloppsfantomen och stakfenomenet Fredrik Byström. Ett öppet samtal om livet som skidproffs och familjefar. Satsningen mot plats nummer 1 helt utan fästvalla, stavlängder, varför stakning är bättre än diagonal, tips till motionären och mycket mycket mer.

I veckans avsnitt möter vi en mycket erfaren pedagog som har många strängar på sin lyra. Denna fredag förgyller vi vår podcast med specialpedagogen med ett stort intresse för de sokratiska samtalen. Tina Domenique är skådespelare, författare men inte minst lärare, som vi träffar i veckans podd. Intresset för pedagogiska dilemman växte fram och efter att ha arbetat som prest.lärare och klasslärare under 18 år, bestämde sig Tina för att vidareutbilda sig. Efter fil.kand i specialpedagogik växte intresset för barns- och ungdomars rätt att göra sin röst hörd. Hennes mål tillsammans med ungdomarna och lärare har varit att hitta nya vägar för hur man ska börja närma sig det som är högsta prioritet I skolan: En skola för alla! I veckans podcast kommer Tina, förutom kraften bakom de sokratiska samtalen även ta upp värdet av KASAM= känslan av sammanhang, och hur viktigt det är för elever OCH pedagoger. Sist men inte minst, alla barns rätt att höras och vikten hon även skriver om i boken ”Ekot av Unga röster”, En och alla i ung påverkan. Satsningen sågs som en språngbräda till projekt som skapar bättre möjligheter för unga mellan 14-25 att påverka samhället och sina livssituationer För kontakt, maila: tina.domenique@bredband.net

Vi fortsätter våra besök på startuphubben SUP46 på Regeringsgatan i Stockholm och träffar intressanta entreprenörer som sitter där och bygger sina bolag just nu. En podd-bild av Det Svenska Entreprenörskapet anno 2015. Satsningen sponsras av Nasdaq. Stöd podden genom att följa Nasdaq på … Läs mer →

Än en gång har vi åkt ut till startuphubben SUP46 på Regeringsgatan i Stockholm och träffat en intressant entreprenör som bygger sitt bolag just nu. En unik chans till inblick i Det Svenska Entreprenörskapet 2015. Satsningen sponsras av Nasdaq. Stöd … Läs mer →

Drygt ett år har gått sedan debatten om Reva var som mest intensiv. Då handlade det om ID-kontroller i tunnelbanan och om polisens hänsynslösa jakt på papperslösa. Men vad hände med debatten? Kalibers nyhetsdokumentär handlar idag om det kontroversiella projektet Reva. Då, för drygt ett år sedan, var debatten intensiv. I debattartiklar, på kultursidor och i reportage diskuterades Migrationsverkets, Gränspolisens och Kriminalvårdens nya projekt Reva. Ett projekt med syfte att öka antalet avvisningar. Men kritiken landade mest i gränspolisens knä och debatten kom att handla mycket om hur invandrare krävdes på id-kort i tunnelbanan, hur polisen slog till på borgerliga vigslar och häckade utanför barnpsykiatrin. Allt för att få fast papperslösa som skulle skickas hem till sina hemländer. Det pratades om stasimetoder och att en ny polisstat växt fram, där invandrare eller de som såg ut som invandrare, skulle kontrolleras. Men vad var det som ledde fram till den här förändringen? Och hade medierna och allmänheten verkligen förstått vad Reva egentligen handlade om?   Nu, 2014, har debatten om Reva tystnat. Men på olika håll fortsätter kampen. Till exempel här i Jesusparken nära Möllevångstorget i Malmö där ett gäng aktivister tältar i protest mot att flera afghaner ska avvisas. Det är fortfarande kallt ute och en av de som riskerar att avvisas, Zabihullah Nadeem, visar runt i tältlägret. – This is the tent. We fixed it yesterday and we were here last night also.  You have some beds here and blankets. – Yes some warm things, it was very hard to stay here last night.  You slept here? – Yes we slept here. But it was very cold, and some friends got sick, but we will continue this. De flesta här är med i olika nätverk såsom Aktion mot Deportation och Asylgruppen som jobbar aktivt mot Reva. De berättar att en del blivit sjuka av kylan men att de ska fortsätta med protesterna. En av de som sökt sig hit är Zabi Rahimi. Han säger att han avskyr Reva.  – No I am actually not interested to talk about Reva. Because I really hate it. Why do you hate it? – Because it´s a fucking stupid system.   Have you protested against it? – Yeah, many times. As much as I could. And why? – Cause I really hate it. It´s an indecent system. Hej jag kommer från Sveriges radio och gör ett program om Reva. Vad tycker du om Reva? – Jag tycker att Reva är förkastligt, säger aktivisten Heram Li.  Varför då? – Dels för att det utgår från rasprofilering. Man kan ju inte ha ett rättsväsende där polisen kollar och ser hur du ser ut och därefter stoppar dig. Det är ju mot allt som har med mänskliga rättigheter och demokrati står för. Aktivisterna här är långt ifrån ensamma med att ha uppfattningen att Reva handlar om id-kontroller på stan. Den föreställningen har också flitigt förmedlas i olika medier. I till exempel SVT:s morgonsoffa då det lät så här för ett år sedan. “Ska polisen få stoppa och kräva identifiering av människor som ser ut vara i Sverige utan tillstånd? Ja det har diskuterats intensivt de senaste veckorna efter polisens så kallade Reva-projekt där man stoppat människor i till exempel Stockholms tunnelbana på jakt efter papperslösa”. SVT, Gomorron Sverige SVT var inte ensamma. I Dagens Nyheter och i Svenska Dagbladet med flera kunde man läsa om polisens Reva-kontroller. Och när Jonas Hassen Khemiri skrev ett öppet brev till justitieminister Beatrice Ask kopplade även han ihop Reva med de inre utlänningskontrollerna. Men Reva handlade inte om id-kontroller på stan. – Reva-projektet är egentligen något ganska tråkigt administrativt som kanske framförallt sker inne på Migrationsverkets kontor bland deras handläggare. Det handlar om att effektivisera handläggningen av verkställighetsärenden, säger Peter Leander som står bakom en färsk rapport från den väns­terorienterade tankesmedjan Arena idé. I rapporten har Peter Leander granskat polisens inre utlänningskontroller och hur de uppkommit. Enligt honom har Reva lett till att man fått mer tid över till att göra fler id-kontroller på stan. Men han menar att det inte går, som många medier har gjort, att sätta likhetstecken mellan Reva och polisens id-kontroller.  – Man pratar om polisens Reva-projekt, man pratar om Reva-poliser, polisens Reva-kontroller. I media av någon anledning så används det här Reva-begreppet på just inre utlänningskontroller. Det finns ett missförstånd där. Men det har varit felaktigt? – Ja det är det. Man har slarvat. Det blir väl mer slagkraftigt att kalla det Reva. För att förstå hur Reva kom till får man gå tillbaka till december 2008 då regeringen skickade ut sina regleringsbrev. Alltså de uppdrag som varje år delas ut till Sveriges myndigheter från regeringen.   I regleringsbreven till Migrationsverket, Kriminalvården och Gränspolisen uttryckte regeringen att man ville att de tre myndigheterna skulle göra en översyn för att öka antalet verkställigheter, alltså att fler skulle skickas tillbaka till sina hemländer. Detta hade regeringen aldrig uttryckt tidigare. En av anledningarna var att få ner de långa handläggningstiderna och att minska trycket på Migrationsverkets förvar. Året efter, 2009, avsattes 10 miljoner kronor och en av satsningarna blev Reva, en förkortning av Rättssäkert och effektivt verkställighetsarbete. Och projektet gick ut på att jobba smartare i byråkratin. Det handlade bland annat om att tjänstemän skulle ta över ärenden när deras kolleger blev sjuka och att dela in ärenden efter svårighetsgrad. Inne på polisstationen i Malmö sitter gränspolisens chefer Kristina Hallander Spångberg och Leif Fransson. Här var man först ut med projektet som först skulle testas i Skåne. Och den nya metoden nådde framgång. – Vi blev effektivare. Vi ökade antalet verkställigheter markant. Skånes verkställigheter gick upp med 25 procent från 2010 till 2011, säger Kristina Hallander Spångberg. – Innan har det varit så att de svårare ärendena hade man aldrig tittat på innan. Nu avdelade man ett antal utredare som i lugn och ro fick jobba med de här svårare ärendena och då ledde det också till att man nådde en framgång där och sedan var det en grupp som bara jobbade med de här lite snabbare ärendena. Så att med en tydlig uppdelning får man också en specialisering och med det får man också upp en kunskap och en snabbhet i olika ärenden, säger Leif Fransson. Det var alltså det här Reva handlade om - att dela upp olika ärenden poliser emellan efter svårighetsgrad. Inte om de inre utlänningskontrollerna. Leif Fransson och Kristina Hallander Spångberg säger att det spred sig en frustration inom polisen när medierna inte förstod vad Reva egentligen var. – Det är klart att det är frustrerande. Jag tyckte och kände så här: fast man levererade sakliga uppgifter så fastnade inte det hos ett antal journalister, säger Leif Fransson. - De journalister som faktiskt beskrev vad Reva var. De försvann ju, säger Kristina Hallander Spångberg. I debatten menar du? – Ja, det försvann. Det kom aldrig upp. – Man vill ju alltid ha ytterligheterna. Det jag kan tycka är tragiskt är att journalister inte engagerar sig mer i att ta reda på vad sanningen egentligen är. Vad är det här? Utan man har redan förutbestämt att så är det. Det kan jag tycka det är synd att man inte kan ha en nyanserad debatt - att det här är Reva och här är det som är fel, säger Leif Fransson. – Det som är trist med det är att när det blir en sanning i media, då styrs ju också den allmänpolitiska debatten, det blir väldigt polariserat och det tjänar ju inget syfte, säger Kristina Hallander Spångberg. Men även om Reva var en administrativ metod så kontrollerades ju människor på stan, till exempel i tunnelbanan. Någonting hade ju hänt. För att förstå hur de inre utlänningskontrollerna har blivit allt fler får man backa till 2001. Då Sverige går med i Schengen. Syftet med Schengen var att människor skulle kunna röra sig helt fritt mellan de EU-länder som ingår i samarbetet. Men för att kunna öppna gränserna ställdes ett motkrav från EU. De inre utlänningskontrollerna, som gick ut på att polisen skulle göra kontroller innanför landets gränser. Det för att motverka illegal invandring och gränsöverskridande brottslighet såsom människosmuggling. Men till en början gjordes det få kontroller. Det framgår av Gränskontrollutredningens betänkande från 2004. Där beskrivs det också att det fanns en osäkerhet inom polisen hur kontrollerna skulle genomföras. Man var orolig att kontrollerna skulle bryta mot diskrimineringslagen. 2007 började polisen föra statistik över antalet kontroller. I statistiken kan man se att polisen då börjat prioritera kontrollerna. 2007 gjordes 10 000 kontroller året efter 17 000. Sedan, i juni 2011, hände något. Då Rikspolisstyrelsen i en FAP, alltså i sina allmänna råd och föreskrifter, gav ut en text om de inre utlänningskontrollerna till polismyndigheterna runt om i landet. Nu slog man fast att kontrollerna skulle vara en integrerad del av polisens olika verksamhetsgrenar. Här förklarade man också att kontrollerna var en viktig åtgärd eftersom vi gått med i Schengen. Det här var alltså orsaken till varför de inre utlänningskontrollerna hade ökat så markant. Men i Skåne fanns det även en annan bidragande faktor till varför antalet inre poliskontroller ökade. I slutet av 2011 drabbades Malmö av en mordvåg och polisen stod handfallen. Skånepolisen beslutade därför att begära en nationell förstärkning från andra polismyndigheter - poliser som skulle bistå Malmöpolisen i kampen mot mordvågen. Malmöpolisen förstärktes och sammalagt arbetade en tid 300 poliser I Malmö som hjälpte till dels med mordutredningarna men också med att patrullera på Malmös gator. Satsningen döptes till Operation Alfred. – Så man ökade antalet poliser i yttre tjänst dramatiskt och de gjorde ju många personkontroller. På hotspots, där man vet att det begås brott och de kontrollerna förstod jag när den debatten kom bakades ihop med de inre utlänningskontrollerna, säger Kristina Hallander Spångberg. Skåne var först ut med Reva. Men snart skulle andra polismyndigheter också implementera den nya administrativa metoden i sitt arbete. 2013 inleddes projektet i Stockholm.   I bland annat SVT och P3 Nyheter kunde vi för ett år sedan höra flera personer som berättade om hur de blivit kontrollerade av polisen i tunnelbanan. "- Ja, det var så att jag stod och väntade på en kompis innanför spärrarna och jag hade dragit mitt SL-kort och jag hade inte plankat eller någonting. Och då kom det en polis och frågade mig om jag skulle kunna följa med åt sidan. Jag skulle vilja se ditt pass för du är misstänkt för att ha kommit illegalt in i Sverige Vad känner du när det här händer? - Det känns dåligt. Det känns diskriminerande" " - De frågade mig först på engelska om jag kan prata svenska. Hur kom jag hit och hur länge hade jag bott här. Hade han någon anledning att stanna dig tycker du?  - Absolut inte. " Vittnesmål från tunnelbanan SVT och P3 Nyheter I de större medierna rapporterade man om polisens Reva-kontroller. Men faktum var att när de första medierna började skriva om kontrollerna hade inte ens Reva startat i Stockholm.  – Ja de har vi ju genomfört under flera år, säger Per-Uno Johansson som är enhetschef vid Gränspolisens utredningsenhet i Stockholm. Så det hade ingenting med Reva att göra? - Nej, absolut inte. Och ändå kopplades det ihop, hur kunde det bli så tror du? – Det kan inte jag förklara för vi förklarade för journalisterna gång efter annan både jag och min chef i ett antal intervjuer att det fanns ingen koppling. Men du berättade det här för journalisterna att det här hade inte med Reva att göra ändå så skrev de att det hade med Reva att göra, vad tänker du om det? – Ja, jag tycker det är tråkigt att de inte lyssnar på vad man säger. Jag får intrycket av att de redan hade bestämt sig att här ska vi köra en drive och då gjorde man det oavsett vad vi sa.    Sen då all den här kritiken som kom då, varför upplevde så många att de blev diskriminerade i tunnelbanan? – Ja, det kan ju inte jag svara på.  För det var ju många som upplevde då att de blev diskriminerade. – Ja, men då uppmanade vi dem att de skulle göra en anmälan så att man får utreda det. Men hur lätt eller svårt är det att genomföra den här typen av kontroller utan att diskriminera någon? – Ja nu förstår jag inte riktigt hur du menar. Vi upplever inte att de här kontrollerna var diskriminerande. Nej, men det var ju många som gjorde det. – Jag kan ju inte svara för hur de upplevde det. Jag kan inte svara på hur andra upplever vissa kontroller. Men går ni på utseende? – Nej, vi går inte på utseende utan vi går på andra omständigheter och nu måste jag bryta för nu har de här minuterna gått för länge sedan. Ja, okej. Tack så mycket. – Tack, hej. Även om frågan om diskriminering i tunnelbanan fortfarande är känslig för polisen så kvarstår faktum. Reva hade inte ens inletts i Stockholm när medierna började skriva om id-kontrollerna i tunnelbanan. Även i Skåne pekades vissa metoder ut som en del av Reva. Till exempel att man slog till på borgerliga vigslar i jakten på papperslösa. – Att vi kontrollerar borgerliga vigslar. Så länge jag har varit här och några år innan dess har man gjort det, säger Leif Fransson vid Gränspolisen i Skåne.  Det var långt innan Reva? – Ja, det var långt innan. Det var 10 år. Alltså så länge man har sysslat med utlänningsverksamhet så har man kontrollerat borgerliga vigslar. Men var gick det fel då, var kommer det här ifrån, den här missuppfattningen då? – Jag tycker du ska fråga Linda Stark som skrev den första artikeln, säger Kristina Hallander Spångberg. Det var där det blev fel? – Ja. Linda Stark var en av de första journalisterna som skrev om Reva-projektet i reportagetidningen Re:public. – Idén kom egentligen från redaktionen och de frågade om jag ville undersöka vad det var som gjorde att ungdomar som levde gömda i Malmö kände sig väldigt rädda för att gå ut och de kände att de var extra bevakade av polisen, säger Linda Stark. Vad var det du kom fram till då? – Först och främst tog jag kontakt med de som jag hade kontakt med innan som träffade gömda i Malmö. Och de bekräftade den bilden. Och jag hörde av mig till flera och alla sa samma sak. Och när jag kollade runt lite på nätet så hittade jag på något sätt ett dokument från polisen där det handlade om Reva. I den längre artikeln som fick stort genomslag och som lade grunden till hur andra medier uppfattade vad Reva var kunde man läsa att id-kontrollerna på stan, stormningar av borgerliga vigslar och påringningar till BUP, allt var nya metoder som en del av Reva. – Jag tycker också att det är problematiskt om man säger Reva-kontrollerna i tunnelbanan. Jag har inte velat använda det. Men för du skriver ju också det att id-kontroller på stan är en del av Reva? – Ja, för att kan man koppla ihop samman de här arbetsmetoderna med Reva? Ja, ju mer effektiva vi är i det administrativa arbetet desto mer tid har vi för spaningsarbetet och det är ju inre utlänningskontroller. I Linda Starks artikel står det att polisens arbetsmetoder var en del av Reva. Men hon tycker ändå inte att det är hennes ansvar vad andra medier senare har skrivit. – Alltså jag kan bara ta ansvar för min artikel. Där jag är tydlig med att skriva att det är en konsekvens av Reva. Sedan om andra medier har skrivit det kritiserade Reva-projektet när det kom till Stockholm. Det får ju stå för dem. Men kunde du ha varit tydligare så här i efterhand? – Det jag kunde ha varit tydligare med var kanske att metoderna i sig kanske inte var nya. Gränspoliserna Leif Fransson och Kristina Hallander Spångberg igen. -- Många hade en grov missuppfattning. Men mycket av upprördheten kom ju från de här metoderna man använde. Att man går in på borgerliga vigslar till exempel. Spelar det någon roll att man kallar det för Reva eller inte? – Nej, men då tycker jag att journalisterna ska föra ut att när det gäller borgerliga vigslar handlar det om rätten att göra inre utlänningskontroller. Alltså som journalist tycker jag att det är viktigt att man åtminstone för ut ett korrekt budskap så att folk åtminstone kan ta ställning till - vill jag ha en inre utlänningskontroll? Då får man förklara vad är en inre utlänningskontroll och så får man ha en diskussion utifrån det och då kan man ju ha en livlig debatt. I Debatt på teve eller var som helst. Men man måste åtminstone leverera korrekta slutsatser på ett korrekt material. Annars går det inte att förändra något? – Nej, det är ju helt omöjligt. För då pratar vi om äpplen, medan journalisterna pratar om päron och sen uppfattar allmänheten det som apelsiner. Alltså det är helt omöjligt att få ut något vettigt eller konkret av det. Nils Funcke är författare, publicist och expert i yttrandefrihetsfrågor. Han menar att den här typen av missuppfattningar kan skada allmänhetens förtroende för journalistiken.  – Det är ju alltid så att man ska beskriva saker och ting sakligt. Det tjänar ju inget till att bedriva och gå ut med överdrifter, för rätt som det är kommer sanningen ikapp det här och då undergräver man ju tilltron till medierna och risken är ju att man utsätter myndigheterna för medborgarnas avoghet när det faktiskt inte är motiverat. Så ska ju en bra journalistik inte fungera heller utan vi ska ju dra upp oegentligheter och tillkortakommanden och allt vad det nu kan vara, men man ska ju ändå beskriva verkligheten på ett korrekt sätt. – Och sedan som sagt var då också att tilltron till myndigheterna minskar och jag säger inte att ambitionen ska vara att de ska ha hög trovärdighet, men ska de falla, så ska de falla på att de faktiskt gör dumheter eller felaktigheter. Inte att man målar upp en bild av att de är korrupta eller att de är invandrarfientliga eller vad det nu kan ha varit i det här sammanhanget. I Kalibers nyhetsdokumentär har du idag fått höra om hur medier rapporterat om Reva. Hur en missuppfattning spridit sig om att Reva handlade om de inre utlänningskontrollerna. Men att Reva aldrig handlade om det, utan var en administrativ metod som användes av bland annat polisen. Men hur har det gått då? Antalet inre utlänningskontroller har ökat år för år. 2012 gjordes det över 42 000 inre utlänningskontroller i Sverige. Samtidigt har polisen i Stockholm beslutat att inte längre genomföra kontroller på tunnelbanan. Reva-projektet kommer i sommar att avslutas och bli en ordinarie del av Polisens, Migrationsverkets och Kriminalvårdens verksamheter. Men samtidigt har man blivit mindre effektiv och lyckats avvisa färre personer under 2012 och 2013 än i början av projektet.   Peter Leander på Arena idé som skrivit rapporten om de inre utlänningskontrollerna tror att Reva-debatten hade kunnat landa annorlunda om det inte skett någon missuppfattning om vad Reva var. – Polisen har fått bära ett hundhuvud i den här debatten som kanske skulle kunnat ha getts till politikerna. Vad hade hänt då om debatten hade riktats mer åt det hållet? – Det är ändå en ansvarsfråga. Vad beror den här viljan på? Man kunde ställt politiker mer till svars för de inre utlänningskontrollerna, än enbart polisen. Att se den politiska dimensionen av det här. Och i Jesusparken i Malmö fortsätter tältprotesterna. Och även om man här har börjat förstå att Reva inte är samma sak som de inre utlänningskontrollerna så tycker i alla fall aktivisten Heram Li att debatten lett till något positivt. – Jag tror generellt på ett sätt att det har blivit bra. För man här ändå uppmärksammat frågor kring det och folk har fått en djupare förståelse kring det. Sen hade man kanske kunnat önska sig att debatten inte tog slut när det blev ointressant efter en månad när Jonas Hassen Khemiri hade skrivit en debattartikel och alla hade lajkat den på Facebook och sen va alla nöjda och gick hem. Och där tog ju varken Reva eller de inre gränskontrollerna slut. Det är väl någonting man kanske kan tycka är tråkigt. Men samtidigt så tror jag att fler i samband med det har engagerat sig, kollat upp mer, läst på mer. Att det ändå finns en mer levande debatt efter än före. Reporter Mikael Funke kaliber@sverigesradio.se Producent Sofia Boo sofia.boo@sverigesradio.se

Plötsligt en dag så skiner solen och man sitter i en svit på Clarion Sign i Stockholm och intervjuar rapparen och mångsysslaren Petter Askergren om hur han i drygt tio år utmanat sig själv inom skidåkning, löpning och cykling för att nu i år ställa upp i swimruntävlingen Ö till ö tillsammans med kompisen, ironmannen och triathleten Jojje Borssén. Satsningen sker i tvåmannalaget Runner's World / Addnature Vi pratar om hans uppväxt, om hur han gick från att prova sig fram mellan alla tillgängliga sporter, till att han slutligen hittade till en träningsrutin med bland annat cykeltävlingar och löpning som via tävlingar som Brooklyn Half-Marathon och New York Marathon leder till ett kraftprov som Ö till ö. Vi pratar om skidåkning som blev... See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Fördjupningsreportage. Expressen dokument ges ut varje dag och är en inläst version av "Expressen dokument" som finns varje dag i tidningen. Uppläsare är Johan Bengtsson. For information regarding your data privacy, visit acast.com/privacy

Sveriges Radios grävgrupp arbetar uteslutande med undersökande journalistik. Satsningen har lett till flera av de senaste årens största avslöjanden. Tisdag 2 juli fick Almedalenbesökarna veta mer om hur arbetet med två uppmärksammade reportage bedrivits. Bo Göran Bodin och Daniel Öhman har blivit mångfaldigt prisbelönta för sin granskning av Saudiaffären. I Almedalen avslöjade de det som inte hördes i radio - turerna bakom kulisserna. Möt också grävreportern bakom dokumentären Nora - den fastspända flickan, som lett till en omvälvande debatt om psykiatrin och ungdomsvården. Nora våldtogs av polischef Göran Lindberg och förvägrades sedan terapeutisk vård. Ekots Daniel Velasco följde Nora under tre år. Moderator: Tomas Ramberg

Zonfira Tan växte upp i Stockholmsförorten Bredäng på 80-talet. På rasterna i högstadiet dansade hon på bordet till idolen Michael Jackson. Men på lektionerna satt hon mest tyst och ritade i sin bok. Hon fick inte den hjälp hon behövde, varken i skolan eller hemma. När hon gick i åttan tyckte hennes föräldrar att det var giftasdags och tog ur henne ur skolan.   I väntan på att rätt man skulle dyka upp blev Zonfira en hemmaflicka. Hon städade, lagade mat och tog hand om sin lillebror. När hon ville komma ifrån gick hon till tvättstugan. Men en dag tröttnade hon. Hon blev kär och tvingades fatta beslut som vände upp och ned på hennes tillvaro. Anna Jonasson, som gjort dokumentären, är frilansjournalist med Sveriges Radio och Svenska kyrkan som största uppdragsgivare. Hon har skrivit och gjort radioreportage om hedersvåld, könsstympning, yttrandefrihet, jordbrukspolitik och andra frågor relaterade till kultur, samhälle och religion. Detta är hennes första dokumentär.  Nu på söndag 1 april  öppnar Dokumentärredaktionen i P1 den romska satsningen - ”Romska berättelser” -  med dokumentären ”Flickan som rymde”. Satsningen fortsätter hela veckan och kulminerar söndag den 8 april – som är romska internationella dagen -  men bland annat P2 Live Världens Liv som genom ett unikt samarbetsprojekt med europeiska folkmusikproducenter delar med sig av sina bästa reportage om romsk musik.