SMHI-podden

Tänk dig att du står uppe på ett berg och tittar ner mot en stad som ligger i en dal längre ner. När du gjort det tidigare har du tydligt kunna se staden, men just den här dagen ligger ett tätt lager av dimma eller smog som ett lock över staden. Fenomenet kallas inversion. Hur, när och varför det bildas berättarluftmiljöforskaren Christian Asker om i det här avsnittet av Fenomenfredag. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Kan den globala uppvärmningen få Golfströmmen att kollapsa? Det är en av de vanligaste frågorna SMHIs klimatforskare får. Ofta syftar man då egentligen på AMOC – ett större system av havsströmmar i Atlanten där Golfströmmen ingår. AMOC transporterar värme norrut och bidrar till att Sverige har ett förhållandevis milt klimat trots vårt nordliga läge.I det här avsnittet av SMHI-podden har vi med oss klimatforskaren Torben Königk i studion för att svara på vanliga funderingar. Varför påverkas AMOC av den globala uppvärmningen? Vad skulle en försvagning – eller till och med en kollaps – innebära för oss i Sverige? Och hur oroliga bör vi vara över nya studier som tyder på att försvagningen av AMOC kan gå betydligt snabbare än vad forskning tidigare antytt? Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vad är tidvatten och hur uppstår det? Och kan vi uppleva tidvatten i Sverige? Oceanograferna Oskar Åslund och Simon Pliscovaz förklarar i det här avsnittet skillnaden mellan ebb och flod, om tidvatten kan uppstå både i sjöar och hav, höjdskillnader i tidvatten och mycket mer. Programledare för poddserien Fenomenfredag är Priya Eklund. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vad gör Östersjön så unik jämfört med andra hav? Det pratar oceanograferna Simon Pliscovaz och Oskar Åslund om i det här avsnittet. De tar bland annat upp fenomen som bräckt vatten, Östersjöns unika ekosystem och hur isbildningen sker. Programledare för poddserien Fenomenfredag är Priya Eklund. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Håll i hatten – nu snackar vi vind! Ibland kan det kännas som att det blåser från alla håll, men i det här avsnittet förklarar meteorologen Erik Höjgård-Olsen hur vindarna faktiskt rör sig. Han berättar även om hur vinden uppstår och när du kan säga att det blåser storm ute. Programledare för poddserien Fenomenfredag är Priya Eklund. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Visste du att dimma är som ett moln som har ramlat ner på marken? Om inte så behöver du lyssna på det här avsnittet av Fenomenfredag, där kommer du lära dig ett och annat om just dimma! Den som delar med sig av kunskaperna är meteorologen Erik Höjgård-Olsen. Programledare för poddserien Fenomenfredag är Priya Eklund. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Allt du vill och behöver veta om is bjuds du på i det här avsnittet. Oskar Åslund, oceanograf på SMHI, tar oss bland annat igenom de olika isstadierna. Vi pratar även om pannkakor och rutten is! Programledare för poddserien Fenomenfredag är Priya Eklund. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I det är avsnittet av Fenomenfredag avhandlar vi allt som har med snö att göra. Meteorologen Linnea Rehn-Wittskog svarar på frågorna, och hon berättar också om fenomenet gul snö (som troligtvis inte är det du tänker att det är). Programledare för poddserien Fenomenfredag är Priya Eklund. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vad är det som glittrar så vackert på marken när hösten börjar gå mot vinter? Jo – frost! I det här avsnittet svarar meteorologen Erik Höjgård-Olsen på alla frostiga frågor som ställs. Han berättar också om några frostiga fenomen, bland annat ett som involverar hår. Programledare för poddserien Fenomenfredag är Priya Eklund. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

SMHI samarbetar med myndigheter i Zimbabwe för att utveckla lokala prognoser och sprida information om extrema väderhändelser till småbrukare på Zimbabwes landsbygd.I april utlyste Zimbabwes president katastroftillstånd efter en intensiv torka som förvärrade matosäkerheten för miljontals människor. I podden får vi följa med till Zimbabwe och höra hur prognoser och väderinformation har varit betydelsefull under årets torka. Vi får också veta mer om hur jordbruket anpassas för att bli mer motståndskraftigt mot klimatförändringarnas effekter.Projektet CARL, Climate Adaptation for Rural Livelihoods in Zimbabwe leds av Oxfam och finansieras av Sida, där SMHIs roll är teknisk konsult. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Visste du att regional klimatmodellering kan hjälpa oss att förstå hur ett förändrat klimat påverkar allt från vilka grödor som bäst kan odlas i olika regioner, till spridningen av vissa sjukdomar och hur skidturism och rennäring påverkas av varmare vintrar? I det här avsnittet diskuterar vi varför tillgång till högupplöst regionala klimatdata är avgörande för att bygga en hållbar framtid. Med oss har vi Irene Lake, föreståndare för CORDEX-kontoret vid SMHI, och klimatforskaren Grigory Nikulin. De berättar om sitt arbete inom CORDEX – ett globalt initiativ som främjar regional klimatmodellering världen över. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

För att bygga motståndskraftiga samhällen krävs god information om hur klimatförändringar påverkar specifika regioner. I dagens podd gästas vi av Berit Arheimer, professor i hydrologi vid SMHI, som tar oss med på möten med kollegor från Indien och södra Afrika. De beskriver hur bristen på klimatdata försvårar deras regioners anpassning till ett förändrat klimat. Avsnittet gästas även av Frida Gyllensvärd, som berättar om SMHIs arbete med klimattjänsten Climate Information Portal, vars syfte är att ge utvecklingsländer tillgång till bra klimatinformation för att stå bättre rustade inför klimatförändringens konsekvenser. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Tillgången till hydrologiska prognos- och varningssystem är avgörande för att skydda samhällen och liv, särskilt när extrema väderhändelser sker allt oftare och blir mer intensiva. Ett exempel på hur sådana system gör skillnad finns i Västafrika, där SMHI, i samarbete med lokala myndigheter, har varit delaktiga i utvecklingen av ett prognos- och varningssystem. I poddavsnittet berättar Jafet Andersson, som arbetat i regionen i tio år, om arbetet och hur det har lett till att tidiga varningar räddat tusentals liv i situationer där översvämningar annars kunde ha lett till katastrofala konsekvenser. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Visste du att cirka 7 miljoner människor globalt dör i förtid varje år på grund av luftföroreningar? Och att luftföroreningar bidrar till tio gånger fler dödsfall än trafikolyckor i Sverige? I poddavsnittet pratar vi luftmiljö med Christian Asker, forskare vid SMHI. Vi får också en inblick i luftmiljön på västra Balkan, där SMHI har lång erfarenhet av att arbeta med projekt för renare luft. Hör om det ”detektivarbete” som krävs för att kartlägga vart de skadliga föroreningarna kommer ifrån, om vinterdagar då vissa städer på Balkan drabbas av skyhöga föroreningsnivåer, och om vilka åtgärder som kan göra luften renare – och räddar liv. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Fattigare länder har svårare att anpassa sig till förändringar i klimatet, och Afrika är den kontinent som är allra mest sårbar för klimatförändringarna. För att anpassa sig till förändringarna krävs både kunskap och resurser, något som inte alltid är tillgängligt. Genom klimatkurser har SMHI bidragit till att stötta lokalt klimatarbete i 17 olika afrikanska länder. Tharcisse Ndayizigiye och Birgitta Seveborg Farrington som arbetat med kurserna, gästar avsnittet och berättar hur arbetet gått till och vilken nytta det bidragit till. I avsnittet hör vi även Enock Mwangilwa från Zambia, som efter att ha deltagit i kursen nu driver ett projekt för att utbilda skolelever om klimat och hållbar odling. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

De flesta som blickat ut över havet har nog också lyckats se vågor i olika former. Vågor bildas när det blåser, men det finns en vetenskap bakom det hela. Vad som händer mellan vinden och vattnet, vad som avgör storlek och hastighet på vågorna och hur länge vattnet kan vara vågigt efter att det slutat blåsa svarar oceanograferna Simon Pliscovaz och Oskar Åslund på i det här avsnittet av Fenomenfredag. De tar oss också med ut på en liten surfingtur! Programledare för poddserien Fenomenfredag är Priya Eklund. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I det här avsnittet av Fenomenfredag har vi ställt regniga frågor till meteorologen Linnea Rehn Wittskog. Linnea berättar bland annat om hur regn bildas, när det regnar som mest och om det kan regna på tvären. Hon berättar också om något som låter riktigt spännande, nämligen blodregn. Programledare för poddserien Fenomenfredag är Priya Eklund. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Har du sett en halo har du troligtvis även sett molntypen som i många fall ger upphov till halos, nämligen Cirrostratus eller slöjmoln som de också kallas. I det här avsnittet berättar meteorologen Max Schildt mer om hur de ser ut, hur snabbt de rör sig och också om hur det kan vara att promenera runt i molnet. Programledare för poddserien Fenomenfredag är Priya Eklund. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Har du tittat upp mot himlen och funderat på varför himlen är blå? I det här avsnittet får du svaret! Meteorologen Max Schildt berättar om att det handlar om färger och deras våglängder och att det faktiskt är en till färg som spelar in i den blå himlen. Programledare för poddserien Fenomenfredag är Priya Eklund. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vad är alger och ser vattnet ut som blommor när det är algblomning? I säsongspremiären av Fenomenfredag svarar oceanografen Simon Pliscovaz på frågor kring alger, algblomning och han berättar också om den mest spektakulära algblomningen av algblomningar - nämligen mareld. Programledare för poddserien Fenomenfredag är Priya Eklund. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

”Vad blir det för väder?” - hur ofta har du inte sagt det? Men vad menar egentligen meteorologerna när de säger att det blir växlande molnighet? Och vad är skillnaden mellan halvklart väder och lätt molnigt? Meteorologerna Linnea Rehn Wittskog och Max Schildt reder i säsongsfinalen av Fenomenfredag ut begreppen så att vi verkligen vet vad det blir för väder framöver. Programledare för poddserien Fenomenfredag är Priya Eklund. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Har du undrat om golfströmmen kommer att stanna? Eller om vi klarar att minska våra utsläpp i tid? I det här avsnittet besvarar några av Sveriges främsta klimatexperter frågor om alltifrån hur skidsäsongen förändras, till vad man som individ kan göra för att minska sina klimatutsläpp, samt hur oroliga vi bör vara för metanutsläpp när permafrosten tinar. Avsnittet spelades in i samband med att SMHI medarrangerade Swedish Climate Symposium 2024, forskningskonferensen som samlade nästan 400 deltagare i mitten av maj. Medverkande forskare är: Berit Arheimer (SMHI), Mathias Fridahl (Linköpings universitet), Gustaf Hugelius (Bolincenter), Gustav Strandberg (SMHI), Erik Kjellström (SMHI), Kimberly Nicholas (Lunds universitet), Rasmus Einarsson (Sveriges Lantbruksuniversitet) och Torben Koenigk (SMHI). Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Ett (hej)dundrade avsnitt av Fenomenfredag där meteorologen Marie Staerk berättar vad som egentligen händer när det åskar. Hon svarar också på frågor kring hur stort ett åskmoln är, hur mycket det åskar i Sverige och om det alltid blixtrar när det åskar. Programledare för poddserien Fenomenfredag är Priya Eklund. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Det här poddavsnittet går i regnbågens alla färger! Men vilka färger har regnbågen, är det alltid samma färger och varför är det just de färgerna? Meteorologen Linus Karlsson berättar i det här avsnittet mer om färgerna, men också om hur regnbågen bildas och när det är som mest troligt att se den. Han svarar naturligtvis även på den fråga vi alla ställer oss: kommer vi hitta skatten där vid regnbågens slut? Programledare för poddserien Fenomenfredag är Priya Eklund. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Hur magiskt låter det inte med nattlysande moln? Det är alltså moln som skimrar i vitt och blått på natten! Meteorologen Emma Härenstam berättar i det här avsnittet om hur det kommer sig att vissa moln lyser på natten, hur högt upp dessa moln befinner sig, när på året de är som vanligast och varför hon tycker de kan kallas för rymdmoln. Programledare för poddserien Fenomenfredag är Priya Eklund. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Häng med på en resa genom de olika årstiderna! Från vinterns iskalla morgnar till sommarens varma kvällar. Från höstens färgsprakande träd till våren då allt vaknar till liv igen. Varje årstid har sin charm och i det här avsnittet berättar meteorologen Linnea Rehn Wittskog om varför vi i Sverige har 4 årstider, när en viss årstid börjar, när den slutar och vad som karaktäriserar varje årstid. Programledare för poddserien Fenomenfredag är Priya Eklund. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

När du går där längs strandkanten och blickar ut över vattnet kan det kännas så självklart att din favoritsjö finns just där. Men har du funderat på hur den här sjön egentligen fyllts på med vatten? I det här avsnittet av SMHI-podden dyker vi tillsammans med hydrologen Kristin Röja ner i våra vattendrag. Kristin förklarar hur vattnets kretslopp fungerar, hur våra vattendrag fylls på med vatten och hur lätt (eller svårt) det är att nya vattendrag skapas. Programledare för poddserien Fenomenfredag är Priya Eklund. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I det här avsnittet plockar vi upp tråden från förra veckan där meteorologen Linus Karlsson nämnde att halo är hans favoritfenomen. Ordet halo härstammar från grekiskan och betyder cirkel, och det är ett väderfenomen som oftast uppträder på himlen. Hur och när halofenomen uppstår, vad som är skillnaden mellan olika typer av halos och vad tummen och lillfingret har med det hela att göra – ja det pratas det om i detta avsnitt av SMHI-podden! Programledare för poddserien Fenomenfredag är Priya Eklund. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Regnbåge, halo, hägring och norrsken är några av de fenomen vi fascineras mest av och som alla tillhör kategorin optiska fenomen. I det här avsnittet av SMHI-podden tar vi hjälp av meteorologen Linus Karlsson och tittar närmare på vad ett optiskt fenomen är och hur det uppstår. Han ger också en hint om vilket som är hans favoritfenomen. Programledare för poddserien Fenomenfredag är Priya Eklund. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Med våren kommer värmen, och med värmen smälter snön och isarna. Detta gör att vattenmängden i mark, sjöar och vattendrag ökar. Fenomenet kallas vårflod. Det här avsnittet av SMHI-podden gästas av Kristin Röja, hydrolog på SMHI. Vi får höra Kristin förklara vilka faktorer som behöver samverka för att en vårflod ska orsakas, vilka konsekvenser den får och hur den har förändrats om man tittar tillbaka i tiden. Programledare för poddserien Fenomenfredag är Priya Eklund. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Moln finns i mängder och de kan se väldigt olika ut. De består nästan alltid av små vattendroppar eller iskristaller eller en blandning av de två. I det här avsnittet av Fenomenfredag får meteorologen Emma Härenstam svara på frågor om det mesta som rör moln. Hon berättar bland annat om hur de bildas, varför de ser så olika ut och hur snabbt de rör sig. Du får också tips på vad du ska hålla utkik efter för att se om det blir regn. Programledare för poddserien Fenomenfredag är Priya Eklund. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

April brukar bjuda på både sommarvärme och vinterkyla – ibland på samma dag! I första avsnittet av poddserien Fenomenfredag berättar meteorologen Linnea Rehn Wittskog om det oförutsägbara aprilvädret och de hastiga väderomslag som är typiska när vintern går över till vår. Linnea djupdyker också i något som är väldigt typiskt för april, nämligen fallstrimmor (Virga). Programledare för poddserien Fenomenfredag är Priya Eklund.SMHI-podden produceras av SMHI – Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Ett avsnitt om hur Sveriges unikt sjörika landskap bidrar till rening av kväve från avloppsvatten. Professor Arheimer berättar om när Sverige stämdes av EU för att vi räknar med sjöarnas naturliga rening i rapporteringen, och hur Sverige sedan vunnit i domstolen. Hydrolog-Niclas berättar om hur han lurat sin familj att intressera sig för sjöars omsättningstid genom ett badprojekt. Veta mer?Vill du göra en liknande badkarta som Niclas? Data finns här.Rapport där professor Arheimer beskriver den naturliga reningen i svenska sjöar finns här. SMHI-podden produceras av SMHI – Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut.E-post till redaktionen: smhi-podden@smhi.se Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Både sommaren 2016 och 2018 drabbades Sverige av torka och vattenbrist. I det här avsnittet får vi berättat av SMHIs hydrologer hur Sverige påverkades. Hydrolog-Niclas berättar hur tankbilar med vatten fick köra dygnet runt till Öland under den mest kritiska perioden under 2016, och om jordbrukets tuffa år 2018. SMHIs mest erfarna hydrolog Göran Lindström (arbetat 39 år på SMHI!) sätter torkaåren i ett historiskt perspektiv. Professor Arheimer berättar om sitt nya forskningsprojekt med syfte att undersöka hur en rättvis fördelning av Sveriges vattenresurser kan se ut.OBS, Berit Arheimer säger i början att avsnittet är nummer ett i Vattensnack-serien, vilket sedan kom att ändras. Vill du veta mer?I SMHIs kunskapsbank kan du läsa mer om torka här.I SMHI-podden finns ett avsnitt av torka generellt, det kan du lyssna på här.Statistiken för slakt av djur som nämns baseras på Jordbruksverkets rapport om animalieproduktion 2018, och finns att läsa här.Göran Lindströms rapport om åtgärder för vattenbrist och torka finns att läsa här.SMHI-podden produceras av SMHI – Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut.E-post till redaktionen: smhi-podden@smhi.se Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I avsnittet avhandlas två av mänsklighetens största utmaningar: den accelererande klimatförändringen och krisen för den biologiska mångfalden. Några av Sveriges främsta experter på ämnet diskuterar bland annat om varför svenska fåglar flyttar norrut, hållbar omställning av jordbruket, globalt klimatarbete, och hur vi som människor kan leva i framtiden.Lyssna för att höra om hur vi förändrar vår planet, men också för att få hopp! För det finns lösningar som både gynnar den biologiska mångfalden och dämpar klimatförändringens effekter.Gäster i avsnittet: Markku Rummukainen (Sveriges kontaktperson för IPCC, klimatrådgivare på SMHI, professor i klimatologi på Lunds universitet), Thomas Lyrholm (Sveriges kontaktperson för IPBES, handläggare på Naturvårdsverket), Henrik Smith (professor vid Centrum för miljö- och klimatvetenskap vid Lunds universitet) och Lena Bergström (docent vid institutionen för akvatiska resurser vid Sveriges lantbruksuniversitet).SMHI-podden produceras av SMHI – Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut.E-post till redaktionen: smhi-podden@smhi.se Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Den största regnmängd som fallit över Sverige i modern tid vräkte ned över Fulufjället den 31 augusti 1997. I avsnittet ges ett vittnesmål om förödelsen av Anna Eklund, som i sin tjänst som hydrolog på SMHI åkte till platsen efter händelsen. Professor Berit Arheimer visualiserar regnmängden som föll över Fulufjället med mjölkpaket, och landar på hiskeliga 300 till 400 mjölkpaket per kvadratmeter(!). Hydrolog-Niclas drömmer om att starta en utredning (i liknande omfattning som Palme-utredningen) för att ta reda på hur mycket det egentligen regnade på Fulufjället.Veta mer?I SMHIs kunskapsbank kan du läsa mer om händelsen här.Våra hydrologer läste boken ”Regnkatastrofen på Fulufjället 1997” av Rolf Lundqvist inför inspelningen, där kan man läsa mer! SMHI-podden produceras av SMHI – Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut.E-post till redaktionen: smhi-podden@smhi.se Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Aldrig tidigare har SMHI uppmätt så mycket regn på två timmar som under skyfallet i Gävle 2021! Skyfallsprofessorn Jonas Olsson tar med oss på en rafflande historia om vad som egentligen hände den där augustinatten 2021 i Gävle. Hydrolog-Niclas beskriver hur tusentals byggnader översvämmades. Professor Arheimer beskriver vilka åtgärder som en stad kan göra för att skydda sig mot stora skyfall.Bonus i avsnittet: Vi får ta del av professor Olssons topp 3-lista över mest minnesvärda svenska skyfall.Veta mer?Uppgifterna om skador som nämns i podden är hämtade från Länsstyrelsen i Gävleborgs utredning av skyfallshändelsen, den finns att läsa här.SMHI-poddens avsnitt om den forskning som bedrivs på SMHI om skyfall, lyssna här.Läs mer om skyfallet i Gävle i SMHIs kunskapsbank här.Läs mer om statistik för skyfall i SMHIs kunskapsbank här.SMHI-podden produceras av SMHI – Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut.E-post till redaktionen: smhi-podden@smhi.se Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

”Klimatförändringens påverkan på kustnära hav kan bli lika stor som all annan påfrestning sammanslaget” - det är resultatet av en studie som forskare från SMHI varit en del av, och som vi presenterar i podden! Dagens avsnitt handlar om; hur klimatförändringen påverkar havet och dess arter, temperaturrekord, och hur SMHI mäter havets förändringar. Avsnittet innehåller även en algspecial - så här besvaras allt du någonsin velat veta om alger i ett varmare klimat!Vill du lära dig mer? Via länkarna nedan hittar du:Forskningsartikeln som det refereras till i avsnittet, om klimatförändringens påverkan på kustnära havFerrybox - mätningar från fartygTjänsten ”Algsituationen”SMHI-podden produceras av SMHI – Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut. SMHI-podden på smhi.se | E-post till redaktionen: smhi-podden@smhi.seVad tycker du om SMHI-podden? Hjälp oss att förbättra podden genom att besvara en enkät med 10 frågor. Gå till enkäten... Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Haven har tagit upp en tredjedel av de mänskliga utsläppen av koldioxid och på så sätt minskat den potentiella uppvärmningen. Men för detta betalar havet ett pris - havet försuras. Det blir ett avsnitt om kolets kretslopp, om varför det är synd om skalbyggande arter när pH-värdet i havet sjunker och om hur SMHI mäter försurningen i de svenska haven. Dessutom: hur ofta tänker du på växtplankton? SMHIs forskare Bengt Karlson gör det varje dag och lär oss om varför de är livsviktiga - det får man inte missa!Vill du lära dig mer? Via länkarna nedan hittar du artiklar i SMHIs kunskapsbank om:Havens upptag av koldioxidFerrybox - mätningar från fartygpH-förändring i havetAlkalinitetSMHI-podden produceras av SMHI – Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut. SMHI-podden på smhi.se | E-post till redaktionen: smhi-podden@smhi.seVad tycker du om SMHI-podden? Hjälp oss att förbättra podden genom att besvara en enkät med 10 frågor. Gå till enkäten... Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

”När man väl förstört någonting i naturen så tar det att det lång tid att återställa, och det är inte alltid det går att få tillbaka läget som var innan”, det säger Lena Viktorsson, oceanograf på SMHI när hon gästar podden. Decennier av hög tillförsel av näringsämnen från källor som jordbruk och avloppsvatten har gjort att Östersjöns syrefria bottnar har brett ut sig - områden där djur och växter inte längre kan leva. Experterna i avsnittet svarar på frågor som: varför är just Östersjön så drabbat av syrefria bottnar?, hur påverkar klimatförändringen utbredningen av syrefria bottnarna?, och hur kan havsmiljön i Östersjön förbättras? Bonus i avsnittet är när vi besöker forskningsfartyget Svea, och där får lära oss om hur SMHI samlar in information om haven runt Sverige! Vill du lära dig mer? Via länkarna nedan hittar du artiklar i SMHIs kunskapsbank om:Källor till övergödningInflöden till ÖstersjönSyreförhållanden i havetÖvergödningens effekterSMHI-podden produceras av SMHI – Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut. SMHI-podden på smhi.se | E-post till redaktionen: smhi-podden@smhi.seVad tycker du om SMHI-podden? Hjälp oss att förbättra podden genom att besvara en enkät med 10 frågor. Gå till enkäten... Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

”Vi har en klimatförändring och det finns en koppling till hur den kan påverka att vi får fler invasiva arter”, det säger Sam Fredriksson, oceanografisk forskare på SMHI när han gästar podden.Det blir ett avsnitt om hur marina arter kan följa med fartyg och spridas över jorden, hur klimatförändringen kan få de främmande arterna att trivas bättre i sin nya livsmiljö, och vad man kan göra för att minska spridningen av invasiva främmande arter. Men det här är också ett avsnitt om: varför krabbmetande barn är våra bästa medborgarforskare, hur man kan använda matematiska modeller för att beräkna spridningen av krabblarver och hur en smältande havsis i Arktis kan ge oss mer invasiva arter. Och inte minst, vem vinner kampen om maten i labbförsök: är det vår inhemska strandkrabba eller några av nykomlingarna småprickig penselkrabba och blåskrabba?Forskningsprojektet vi följer i avsnittet heter ”Handlingsplan för invasiva arter i akvatisk miljö” och vi får möta forskarna Sam Fredriksson (SMHI), Lena Granhag (Chalmers), Björn Källström (Göteborgs marinbiologiska laboratorium) och Ing-Marie Gren (SLU) som alla arbetar med projektet. Du kan läsa mer om projektet här.SMHI-podden produceras av SMHI – Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut. SMHI-podden på smhi.se | E-post till redaktionen: smhi-podden@smhi.seVad tycker du om SMHI-podden? Hjälp oss att förbättra podden genom att besvara en enkät med 10 frågor. Gå till enkäten... Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Frågeavsnitt! Vilka frågor och funderingar om framtiden har egentligen Sveriges unga - som kommer att leva i ett förändrat klimat? Det ville SMHI-podden ta reda på när vi besökte en fysiklektion med natur- och teknikelever på Ebersteinska gymnasiet i Norrköping. Eleverna undrade bland annat om hur Rysslands invasion i Ukraina påverkar klimatet, hur Sverige ser ut om 50 år, och om det helt enkelt är ”kört”. I avsnittet är det eleverna som ställer frågor som besvaras av Erik Kjellström, professor i klimatologi.SMHI-podden produceras av SMHI – Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut. SMHI-podden på smhi.se | E-post till redaktionen: smhi-podden@smhi.seVad tycker du om SMHI-podden? Hjälp oss att förbättra podden genom att besvara en enkät med 10 frågor. Gå till enkäten... Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Livepodd från bok- och poddfestivalen i Norrköping. Olivia Larsson samtalar med hydrologiprofessor Berit Arheimer om vatten och klimat. Frågor som det resoneras om i avsnittet: vart uppstår kritiken om klimatforskning från, hur påverkar energipriserna i Europa regleringen av svenska vattendragen, hur ska vi prioritera vattnet under framtidens risk för torrare somrar, med mera!SMHI-podden produceras av SMHI – Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut. SMHI-podden på smhi.se | E-post till redaktionen: smhi-podden@smhi.seVad tycker du om SMHI-podden? Hjälp oss att förbättra podden genom att besvara en enkät med 10 frågor. Gå till enkäten... Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Hur påverkas kroppen av extrem värme? Varför är städer varmare än omgivande landskap? Hur kan vi anpassa oss till fler värmeböljor? Det är frågor som besvaras av Jorge Amorim som forskar om stadsklimat och Karin Lundgren Kownacki som jobbar som utredare inom klimatanpassning i det sista avsnittet av avsnittsserien Klimatforskarna. Experterna pratar också om vilka sjukdomar som kan bli vanligare i ett varmare klimat, hur man kan planera en stad för att minska värmestress, samt överdödligheten i Sverige under den extremt varma sommaren 2018.Vill du lära dig mer? Via länkarna nedan hittar du artiklar i SMHIs kunskapsbank om:VärmeböljorTropiska nätterVad tycker du om SMHI-podden? Hjälp oss att förbättra podden genom att besvara en enkät med 10 frågor. Gå till enkäten...SMHI-podden produceras av SMHI – Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut. SMHI-podden på smhi.se: SMHI-podden | SMHI. E-post till redaktionen: smhi-podden@smhi.se Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Torka och översvämningar – tillgången på vatten nu och i framtiden. Gäster i dagens avsnitt är professor Berit Arheimer och Jafet Andersson, som berättar om hur sydöstra Sverige förväntas att bli torrare och hur vi kan behöva börja prioritera vattenanvändningen. Lär dig också om hur människan påverkar höga flöden i vattendrag – både genom klimatförändringen och utbyggnaden av vattenkraft – och vilken effekt det får på människa och ekosystem. Vi pratar också utvecklingsarbete i Afrika, där ett varningssystem mot översvämningar visat sig rädda tusentals människoliv. Vill du lära dig mer? Via länkarna nedan hittar du artiklar i SMHIs kunskapsbank om:TorkaÖversvämningFramtida översvämningsriskerKlimateffekter på svenska vattenflödenSMHI-podden produceras av SMHI – Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut. SMHI-podden på smhi.se | E-post till redaktionen: smhi-podden@smhi.seVad tycker du om SMHI-podden? Hjälp oss att förbättra podden genom att besvara en enkät med 10 frågor. Gå till enkäten... Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I det åttonde avsnittet av SMHI-podden pratar vi om olika sätt att anpassa samhället till klimatet. Vi berör frågor som att bygga dammar för att skydda städer, att människor behöver fly, påverkan på handel och att planera för skuggiga ytor som skydd undan värmeböljor. Gäst i dagens avsnitt är professor Sten Bergström som berättar om några av Sveriges tidigaste klimatanpassningsåtgärder: där man med hjärtat i halsgropen insåg att man behövde dimensionera om dammarna på 80-talet för att undvika en nationell katastrof och när man under det blöta året 2000 var tvungen att tappa Vänern på mer vatten än vad som var tillåtet enligt vattendomen. Vår andra gäst Karin Hjerpe berättar om naturbaserade anpassningsåtgärder, om vilka grupper i samhället som är mest sårbara för klimatförändringarna och hur anpassning är en rättvisefråga. Vill du lära dig mer om klimatanpassning? Här kan du läsa mer.SMHI-podden produceras av SMHI – Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut. SMHI-podden på smhi.se | E-post till redaktionen: smhi-podden@smhi.seVad tycker du om SMHI-podden? Hjälp oss att förbättra podden genom att besvara en enkät med 10 frågor. Gå till enkäten... Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Ett helt avsnitt om Arktis! Platsen där uppvärmningen går upp mot fyra gånger snabbare än det globala genomsnittet. Och varför uppvärmningen går så snabbt i Arktis får du lära dig i avsnittet... Torben Königk som forskar på havsisen i Arktis ger oss en dyster lägesuppdatering: sommarisen har redan minskat med 50 procent, och redan om 15 år finns risken att somrar blir isfria. Klimatforskaren David Gustafsson berättar om hur arktiska urfolk kan påverkas av klimatförändringar och vilka möjligheter till anpassning som finns. Vill du lära dig mer? Via länkarna nedan hittar du artiklar i SMHIs kunskapsbank om:Mindre is i ArktisKlimatanpassning inom renskötselSMHI-podden produceras av SMHI – Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut. SMHI-podden på smhi.se | E-post till redaktionen: smhi-podden@smhi.seVad tycker du om SMHI-podden? Hjälp oss att förbättra podden genom att besvara en enkät med 10 frågor. Gå till enkäten... Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Havet fungerar som en buffert för människans uppvärmning av planeten då det absorberar värme och tar upp koldioxid. Havet är dock i konstant förändring och vi kan se trender i de stora havsströmmarna som Golfströmmen och den Antarktiska cirkumpolarströmmen. I dagens avsnitt pratar vi om de trenderna. Vi ställer också frågor som: Varför höjs havet olika mycket på olika platser? Vilka delar av världen påverkas mest av havsnivåhöjningarna? Sen bjuder vi på några ”aha”-upplevelser när forskarna berättar om hur havsytan inte är platt, om hur Sverige påverkas starkare av avsmältningen av inlandsisen i Antarktis än på Grönland, och om hur Antarktis har så mycket inlandsis att det teoretiskt sett skulle kunna höja havsnivån med 58 meter (!). Gäster i avsnittet är oceanograferna och klimatforskarna Magnus Hieronymus och Ralf Döscher. Förklaringar av begrepp som används i avsnittet:Geoid = en fysikalisk yta som sammanfaller med havsytans genomsnittliga nivå och dess tänkta förlängning under kontinenterna.Termohalin cirkulation = det är densitetskillnader i havet till följd av temperatur (termo) och salt (halin) dom driver de djupa havsströmmarnaSterodynamiska förändringar = vattenståndsförändringar som beror av förändringar i havets salthalt, temperatur och cirkulationVill du lära dig mer? Via länkarna nedan hittar du artiklar i SMHIs kunskapsbank om:Inlandsisar och havsnivåhöjningHavsnivåhöjning i SverigeGlobal havsnivåhöjningLandhöjning och vattenståndSMHI-podden produceras av SMHI – Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut. SMHI-podden på smhi.se | E-post till redaktionen: smhi-podden@smhi.seVad tycker du om SMHI-podden? Hjälp oss att förbättra podden genom att besvara en enkät med 10 frågor. Gå till enkäten... Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Redan nu gör klimatförändringarna att vi kan observera hur extrema väderhändelser förändras både i frekvens och intensitet. Skyfall är en av de extremer som nu ökar - och som förväntas öka än mer i en varmare värld. Redan nu leder skyfallen till stora samhällsekonomiska kostnader varje år. Peter Berg och Petter Lind forskar båda om skyfall, och i avsnittet berättar de om hur skyfallen uppstår, samt de fysikaliska processerna som gör att skyfallen ökar vid ett varmare klimat. Forskarna berättar också om hur den nya generationens klimatmodell kan beskriva skyfallen bättre, och hur viktig kunskapen är för att kunna anpassa våra samhällen efter framtidens allt kraftigare skyfall.Vill du lära dig mer? Via länkarna nedan hittar du artiklar i SMHIs kunskapsbank om:SkyfallSkyfallen i GävleSMHI-podden produceras av SMHI – Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut. SMHI-podden på smhi.se | E-post till redaktionen: smhi-podden@smhi.seVad tycker du om SMHI-podden? Hjälp oss att förbättra podden genom att besvara en enkät med 10 frågor. Gå till enkäten... Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Klimatmodellerna har alltid visat samma sak: släpper vi ut mer växthusgaser blir det varmare. Nu har utvecklingen gått framåt och modellerna ger mer komplexa beskrivningar av klimatsystemet, och hur det kan förändras genom mänsklig aktivitet. Klimatforskarna Renate Wilcke och Klaus Wyser berättar om hur arbetet med att ständigt förbättra modellerna går till. Det blir också ett samtal om hur resultaten från klimatmodellerna kan användas: som underlag i klimatpolitiska beslut eller som underlag för annan forskning – vi får bland annat veta hur de kan användas för att beskriva hur populationen av granbarkborrarna kan öka i ett varmare klimat(!). Och så berättar Renate om hur hon använt klimatmodeller i sin studie som visar hur sommaren 2018 kunde bli så extrem just för att människor släppt ut så mycket växthusgaser… spännande!Vill du lära dig mer? Via länken nedan hittar du artiklar i SMHIs kunskapsbank om:Klimatmodeller och scenarierSMHI-podden produceras av SMHI – Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut. SMHI-podden på smhi.se | E-post till redaktionen: smhi-podden@smhi.seVad tycker du om SMHI-podden? Hjälp oss att förbättra podden genom att besvara en enkät med 10 frågor. Gå till enkäten... Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Världens länder har enats i att hålla den globala uppvärmningen till långt under två grader och att sträva efter att begränsa den till 1,5 grader. Men nu går världen snarare i en riktning mot en uppvärmning på tre grader. Är det fortfarande möjligt att hålla den globala uppvärmningen till 1,5 grader – och vad krävs i så fall? Och vad blir påverkan på jordens klimat om vi inte når målet? I det här avsnittet utgår vi från IPCCs (FNs klimatpanels) rapporter och sammanfattar den vetenskapliga grunden till klimatförändringarna, hur människor påverkas, hur samhällen kan anpassas och hur klimatförändringarna kan bromsas in. Avsnittet gästas av Camilla Andersson som är Sveriges biträdande kontaktperson för IPCC och klimatforskaren Christophe Sturm. Det blir också ett samtal om hur det gedigna arbetet för att ta fram IPCC-rapporterna – det vill säga att sammanfatta världens klimatforskning. SMHI-podden produceras av SMHI – Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut. SMHI-podden produceras av SMHI – Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut. SMHI-podden på smhi.se | E-post till redaktionen: smhi-podden@smhi.seVad tycker du om SMHI-podden? Hjälp oss att förbättra podden genom att besvara en enkät med 10 frågor. Gå till enkäten... Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.