Podcasts about golfstr

Kan den globala uppvärmningen få Golfströmmen att kollapsa? Det är en av de vanligaste frågorna SMHIs klimatforskare får. Ofta syftar man då egentligen på AMOC – ett större system av havsströmmar i Atlanten där Golfströmmen ingår. AMOC transporterar värme norrut och bidrar till att Sverige har ett förhållandevis milt klimat trots vårt nordliga läge.I det här avsnittet av SMHI-podden har vi med oss klimatforskaren Torben Königk i studion för att svara på vanliga funderingar. Varför påverkas AMOC av den globala uppvärmningen? Vad skulle en försvagning – eller till och med en kollaps – innebära för oss i Sverige? Och hur oroliga bör vi vara över nya studier som tyder på att försvagningen av AMOC kan gå betydligt snabbare än vad forskning tidigare antytt? Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Møde nr. 57 i salen 1) Fortsættelse af forespørgsel nr. F 10 [afstemning]: Forespørgsel til statsministeren om risikoen ved Golfstrømmens mulige kollaps. Af Franciska Rosenkilde (ALT) og Frederik Bloch Münster (KF). (Anmeldelse 06.11.2024. Fremme 08.11.2024. Forhandling 18.02.2025. Forslag til vedtagelse nr. V 32 af Franciska Rosenkilde (ALT), Frederik Bloch Münster (KF) og Leila Stockmarr (EL). Forslag til vedtagelse nr. V 33 af Jesper Petersen (S), Christian Friis Bach (V), Karsten Filsø (SF), Steffen W. Frølund (LA), Henrik Frandsen (M) og Samira Nawa (RV)). 2) 3. behandling af lovforslag nr. L 104: Forslag til lov om ændring af lov om beskyttelse af havmiljøet. (Forbud mod udledning af røggasrensevand fra røggasrensesystemer på skibe, forbud mod dumpning af optaget havbundsmateriale i vanddybder under 6 m og i nærmere afgrænsede områder, regulering af udledninger til havet fra offshore-CO2-lagringsplatforme, marin geoengineering m.v.). Af miljøministeren (Magnus Heunicke). (Fremsættelse 14.11.2024. 1. behandling 03.12.2024. Betænkning 29.01.2025. 2. behandling 06.02.2025. Lovforslaget optrykt efter 2. behandling). 3) 3. behandling af lovforslag nr. L 113: Forslag til lov om ændring af lov om sikkerhed til søs, lov om skibes besætning og søloven. (Frakendelse af retten til at arbejde på danske skibe for søfarende, der begår personfarlig kriminalitet om bord eller i relation til tjenesten, ny uddannelse for færgenavigatører, justering af årlig afgift for skibe og ikraftsættelse for Grønland af ændringer af søloven og lov om sikkerhed til søs). Af erhvervsministeren (Morten Bødskov). (Fremsættelse 11.12.2024. 1. behandling 07.01.2025. Betænkning 30.01.2025. 2. behandling 06.02.2025. Lovforslaget optrykt efter 2. behandling. Ændringsforslag nr. 1 af 17.02.2025 til 3. behandling af erhvervsministeren (Morten Bødskov)). 4) 3. behandling af lovforslag nr. L 108: Forslag til lov om ændring af lov om aktiv socialpolitik, ligningsloven og forskellige andre love. (Præcisering af retten til ydelser under kortvarige udlandsophold, afskaffelse af skærpet rådighedssanktion for aktivitetsparate m.v.). Af beskæftigelsesministeren (Ane Halsboe-Jørgensen). (Fremsættelse 27.11.2024. 1. behandling 17.12.2024. Betænkning 29.01.2025. 2. behandling 06.02.2025. Lovforslaget optrykt efter 2. behandling. Ændringsforslag nr. 1-4 af 18.02.2025 til 3. behandling af beskæftigelsesministeren (Ane Halsboe-Jørgensen)). 5) 3. behandling af lovforslag nr. L 109: Forslag til lov om ændring af retsplejelov for Grønland, kriminallov for Grønland, lov for Grønland om pant og lov om ægteskabets retsvirkninger som sat i kraft for Grønland. (Gennemførelse af dele af flerårsaftale for domstolene 2024-27). Af justitsministeren (Peter Hummelgaard). (Fremsættelse 27.11.2024. 1. behandling 17.12.2024. Betænkning 29.01.2025. 2. behandling 06.02.2025. Lovforslaget optrykt efter 2. behandling). 6) 3. behandling af lovforslag nr. L 112: Forslag til lov om ændring af kriminallov for Grønland og retsplejelov for Grønland. (Styrket indsats mod stalking, kriminalisering af identitetsmisbrug og afbrydelse af påtalefrist m.v.). Af justitsministeren (Peter Hummelgaard). (Fremsættelse 11.12.2024. 1. behandling 14.01.2025. Betænkning 29.01.2025. 2. behandling 06.02.2025). 7) 3. behandling af lovforslag nr. L 110: Forslag til lov om ændring af straffeloven, lov om politiets virksomhed og lov om supplerende bestemmelser til forordning om håndtering af udbredelsen af terrorrelateret indhold online. (Gennemførelse af dele af aftale om en styrket indsats mod antisemitisme). Af justitsministeren (Peter Hummelgaard). (Fremsættelse 28.11.2024. 1. behandling 17.12.2024. Betænkning 30.01.2025. 2. behandling 06.02.2025. Lovforslaget optrykt efter 2. behandling). 8) 3. behandling af lovforslag nr. L 116: Forslag til lov om ændring af lov om planlægning og lov om udlejning af fast ejendom til ferie- og fritidsformål m.v. og campering m.v. (Tilpasning af det statslige tilsyn med kommunernes fysiske planlægning og undtagelse fra krav om tilladelse ved erhvervelse af fast ejendom som følge af opgavebortfald på By-, Land- og Kirkeministeriets område). Af ministeren for byer og landdistrikter (Morten Dahlin). (Fremsættelse 18.12.2024. 1. behandling 09.01.2025. Betænkning 29.01.2025. 2. behandling 06.02.2025. Lovforslaget optrykt efter 2. behandling). 9) 2. behandling af lovforslag nr. L 33: Forslag til lov om ændring af lov om klima. (Nye klimamål for 2045 og 2050). Af Søren Egge Rasmussen (EL) m.fl. (Fremsættelse 02.10.2024. 1. behandling 03.12.2024. Betænkning 06.02.2025). 10) 2. behandling af lovforslag nr. L 111: Forslag til lov om styrket beredskab i energisektoren. Af klima-, energi- og forsyningsministeren (Lars Aagaard). (Fremsættelse 04.12.2024. 1. behandling 07.01.2025. Betænkning 06.02.2025). 11) 1. behandling af lovforslag nr. L 137: Forslag til lov om ændring af lov om sikring af kulturværdier i Danmark og om supplerende bestemmelser til forordning om indførsel og import af kulturgenstande. (Ændring af reglerne om tilbageholdelse og beslaglæggelse, sanktioner for overtrædelse af indførselsforordningens bestemmelser om importørerklæringer og importlicenser m.v.). Af kulturministeren (Jakob Engel-Schmidt). (Fremsættelse 06.02.2025). 12) 1. behandling af beslutningsforslag nr. B 56: Forslag til folketingsbeslutning om at fremme solceller på offentlige og industrielle tage og at undgå solceller i naturen. Af Nick Zimmermann (DF) m.fl. (Fremsættelse 14.11.2024). 13) 1. behandling af beslutningsforslag nr. B 73: Forslag til folketingsbeslutning om at sikre kvinders selvbestemmelse over egne kønsceller. Af Sólbjørg Jakobsen (LA) og Louise Brown (LA). (Fremsættelse 15.11.2024). 14) 1. behandling af lovforslag nr. L 124: Forslag til lov om modernisering af Køge Bugt Strandpark. Af ministeren for byer og landdistrikter (Morten Dahlin). (Fremsættelse 29.01.2025). 15) 1. behandling af beslutningsforslag nr. B 95: Forslag til folketingsbeslutning om forbud mod TikTok, Snapchat og Instagram for mindreårige: Beskyt danske børn og unge mod skadelige, vanedannende digitale stimulanser (borgerforslag). Af Leif Lahn Jensen (S), Lars Christian Lilleholt (V), Peter Skaarup (DD), Theresa Berg Andersen (SF), Ole Birk Olesen (LA), Henrik Frandsen (M), Mona Juul (KF), Peder Hvelplund (EL), Peter Kofod (DF), Martin Lidegaard (RV), Helene Brydensholt (ALT), Aaja Chemnitz (IA) og Mike Villa Fonseca (UFG). (Fremsættelse 12.12.2024).

Møde nr. 57 i salen 1) Fortsættelse af forespørgsel nr. F 10 [afstemning]: Forespørgsel til statsministeren om risikoen ved Golfstrømmens mulige kollaps. Af Franciska Rosenkilde (ALT) og Frederik Bloch Münster (KF). (Anmeldelse 06.11.2024. Fremme 08.11.2024. Forhandling 18.02.2025. Forslag til vedtagelse nr. V 32 af Franciska Rosenkilde (ALT), Frederik Bloch Münster (KF) og Leila Stockmarr (EL). Forslag til vedtagelse nr. V 33 af Jesper Petersen (S), Christian Friis Bach (V), Karsten Filsø (SF), Steffen W. Frølund (LA), Henrik Frandsen (M) og Samira Nawa (RV)). 2) 3. behandling af lovforslag nr. L 104: Forslag til lov om ændring af lov om beskyttelse af havmiljøet. (Forbud mod udledning af røggasrensevand fra røggasrensesystemer på skibe, forbud mod dumpning af optaget havbundsmateriale i vanddybder under 6 m og i nærmere afgrænsede områder, regulering af udledninger til havet fra offshore-CO2-lagringsplatforme, marin geoengineering m.v.). Af miljøministeren (Magnus Heunicke). (Fremsættelse 14.11.2024. 1. behandling 03.12.2024. Betænkning 29.01.2025. 2. behandling 06.02.2025. Lovforslaget optrykt efter 2. behandling). 3) 3. behandling af lovforslag nr. L 113: Forslag til lov om ændring af lov om sikkerhed til søs, lov om skibes besætning og søloven. (Frakendelse af retten til at arbejde på danske skibe for søfarende, der begår personfarlig kriminalitet om bord eller i relation til tjenesten, ny uddannelse for færgenavigatører, justering af årlig afgift for skibe og ikraftsættelse for Grønland af ændringer af søloven og lov om sikkerhed til søs). Af erhvervsministeren (Morten Bødskov). (Fremsættelse 11.12.2024. 1. behandling 07.01.2025. Betænkning 30.01.2025. 2. behandling 06.02.2025. Lovforslaget optrykt efter 2. behandling. Ændringsforslag nr. 1 af 17.02.2025 til 3. behandling af erhvervsministeren (Morten Bødskov)). 4) 3. behandling af lovforslag nr. L 108: Forslag til lov om ændring af lov om aktiv socialpolitik, ligningsloven og forskellige andre love. (Præcisering af retten til ydelser under kortvarige udlandsophold, afskaffelse af skærpet rådighedssanktion for aktivitetsparate m.v.). Af beskæftigelsesministeren (Ane Halsboe-Jørgensen). (Fremsættelse 27.11.2024. 1. behandling 17.12.2024. Betænkning 29.01.2025. 2. behandling 06.02.2025. Lovforslaget optrykt efter 2. behandling. Ændringsforslag nr. 1-4 af 18.02.2025 til 3. behandling af beskæftigelsesministeren (Ane Halsboe-Jørgensen)). 5) 3. behandling af lovforslag nr. L 109: Forslag til lov om ændring af retsplejelov for Grønland, kriminallov for Grønland, lov for Grønland om pant og lov om ægteskabets retsvirkninger som sat i kraft for Grønland. (Gennemførelse af dele af flerårsaftale for domstolene 2024-27). Af justitsministeren (Peter Hummelgaard). (Fremsættelse 27.11.2024. 1. behandling 17.12.2024. Betænkning 29.01.2025. 2. behandling 06.02.2025. Lovforslaget optrykt efter 2. behandling). 6) 3. behandling af lovforslag nr. L 112: Forslag til lov om ændring af kriminallov for Grønland og retsplejelov for Grønland. (Styrket indsats mod stalking, kriminalisering af identitetsmisbrug og afbrydelse af påtalefrist m.v.). Af justitsministeren (Peter Hummelgaard). (Fremsættelse 11.12.2024. 1. behandling 14.01.2025. Betænkning 29.01.2025. 2. behandling 06.02.2025). 7) 3. behandling af lovforslag nr. L 110: Forslag til lov om ændring af straffeloven, lov om politiets virksomhed og lov om supplerende bestemmelser til forordning om håndtering af udbredelsen af terrorrelateret indhold online. (Gennemførelse af dele af aftale om en styrket indsats mod antisemitisme). Af justitsministeren (Peter Hummelgaard). (Fremsættelse 28.11.2024. 1. behandling 17.12.2024. Betænkning 30.01.2025. 2. behandling 06.02.2025. Lovforslaget optrykt efter 2. behandling). 8) 3. behandling af lovforslag nr. L 116: Forslag til lov om ændring af lov om planlægning og lov om udlejning af fast ejendom til ferie- og fritidsformål m.v. og campering m.v. (Tilpasning af det statslige tilsyn med kommunernes fysiske planlægning og undtagelse fra krav om tilladelse ved erhvervelse af fast ejendom som følge af opgavebortfald på By-, Land- og Kirkeministeriets område). Af ministeren for byer og landdistrikter (Morten Dahlin). (Fremsættelse 18.12.2024. 1. behandling 09.01.2025. Betænkning 29.01.2025. 2. behandling 06.02.2025. Lovforslaget optrykt efter 2. behandling). 9) 2. behandling af lovforslag nr. L 33: Forslag til lov om ændring af lov om klima. (Nye klimamål for 2045 og 2050). Af Søren Egge Rasmussen (EL) m.fl. (Fremsættelse 02.10.2024. 1. behandling 03.12.2024. Betænkning 06.02.2025). 10) 2. behandling af lovforslag nr. L 111: Forslag til lov om styrket beredskab i energisektoren. Af klima-, energi- og forsyningsministeren (Lars Aagaard). (Fremsættelse 04.12.2024. 1. behandling 07.01.2025. Betænkning 06.02.2025). 11) 1. behandling af lovforslag nr. L 137: Forslag til lov om ændring af lov om sikring af kulturværdier i Danmark og om supplerende bestemmelser til forordning om indførsel og import af kulturgenstande. (Ændring af reglerne om tilbageholdelse og beslaglæggelse, sanktioner for overtrædelse af indførselsforordningens bestemmelser om importørerklæringer og importlicenser m.v.). Af kulturministeren (Jakob Engel-Schmidt). (Fremsættelse 06.02.2025). 12) 1. behandling af beslutningsforslag nr. B 56: Forslag til folketingsbeslutning om at fremme solceller på offentlige og industrielle tage og at undgå solceller i naturen. Af Nick Zimmermann (DF) m.fl. (Fremsættelse 14.11.2024). 13) 1. behandling af beslutningsforslag nr. B 73: Forslag til folketingsbeslutning om at sikre kvinders selvbestemmelse over egne kønsceller. Af Sólbjørg Jakobsen (LA) og Louise Brown (LA). (Fremsættelse 15.11.2024). 14) 1. behandling af lovforslag nr. L 124: Forslag til lov om modernisering af Køge Bugt Strandpark. Af ministeren for byer og landdistrikter (Morten Dahlin). (Fremsættelse 29.01.2025). 15) 1. behandling af beslutningsforslag nr. B 95: Forslag til folketingsbeslutning om forbud mod TikTok, Snapchat og Instagram for mindreårige: Beskyt danske børn og unge mod skadelige, vanedannende digitale stimulanser (borgerforslag). Af Leif Lahn Jensen (S), Lars Christian Lilleholt (V), Peter Skaarup (DD), Theresa Berg Andersen (SF), Ole Birk Olesen (LA), Henrik Frandsen (M), Mona Juul (KF), Peder Hvelplund (EL), Peter Kofod (DF), Martin Lidegaard (RV), Helene Brydensholt (ALT), Aaja Chemnitz (IA) og Mike Villa Fonseca (UFG). (Fremsættelse 12.12.2024).

Møde nr. 55 i salen 1) Udvidet spørgetime med statsministeren. 2) Spørgsmål om fremme af forespørgsel nr. F 16: Forespørgsel til justitsministeren om kriminalitet begået af EU-borgere. Af Alex Ahrendtsen (DF) m.fl. (Anmeldelse 05.02.2025). 3) Spørgsmål om meddelelse af orlov til og indkaldelse af stedfortræder for medlem af Folketinget Carl Valentin (SF). 4) Indstilling fra Udvalget til Valgs Prøvelse: 5) Forespørgsel nr. F 10: Forespørgsel til statsministeren om risikoen ved Golfstrømmens mulige kollaps. Af Franciska Rosenkilde (ALT) og Frederik Bloch Münster (KF). (Anmeldelse 06.11.2024. Fremme 08.11.2024). 6) 1. behandling af beslutningsforslag nr. B 81: Forslag til folketingsbeslutning om miljøregulering af asbest. Af Theresa Scavenius (UFG). (Fremsættelse 15.11.2024). 7) 1. behandling af lovforslag nr. L 129: Forslag til lov om tillægsbevilling for finansåret 2024. Af finansministeren (Nicolai Wammen). (Fremsættelse 30.01.2025). 8) 1. behandling af beslutningsforslag nr. B 71: Forslag til folketingsbeslutning om, at udflyttede statslige arbejdspladser får mulighed for at fravælge at anvende statslige indkøbs- og serviceaftaler. Af Susie Jessen (DD) m.fl. (Fremsættelse 15.11.2024). 9) 1. behandling af beslutningsforslag nr. B 83: Forslag til folketingsbeslutning om at give andelsboligforeninger mulighed for at opdele ejendomme i ejerlejligheder. Af Carl Andersen (LA) m.fl. (Fremsættelse 15.11.2024). 10) 1. behandling af beslutningsforslag nr. B 84: Forslag til folketingsbeslutning om at give mulighed for at opdele ældre udlejningsejendomme i ejerlejligheder. Af Carl Andersen (LA) m.fl. (Fremsættelse 15.11.2024).

Møde nr. 55 i salen 1) Udvidet spørgetime med statsministeren. 2) Spørgsmål om fremme af forespørgsel nr. F 16: Forespørgsel til justitsministeren om kriminalitet begået af EU-borgere. Af Alex Ahrendtsen (DF) m.fl. (Anmeldelse 05.02.2025). 3) Spørgsmål om meddelelse af orlov til og indkaldelse af stedfortræder for medlem af Folketinget Carl Valentin (SF). 4) Indstilling fra Udvalget til Valgs Prøvelse: 5) Forespørgsel nr. F 10: Forespørgsel til statsministeren om risikoen ved Golfstrømmens mulige kollaps. Af Franciska Rosenkilde (ALT) og Frederik Bloch Münster (KF). (Anmeldelse 06.11.2024. Fremme 08.11.2024). 6) 1. behandling af beslutningsforslag nr. B 81: Forslag til folketingsbeslutning om miljøregulering af asbest. Af Theresa Scavenius (UFG). (Fremsættelse 15.11.2024). 7) 1. behandling af lovforslag nr. L 129: Forslag til lov om tillægsbevilling for finansåret 2024. Af finansministeren (Nicolai Wammen). (Fremsættelse 30.01.2025). 8) 1. behandling af beslutningsforslag nr. B 71: Forslag til folketingsbeslutning om, at udflyttede statslige arbejdspladser får mulighed for at fravælge at anvende statslige indkøbs- og serviceaftaler. Af Susie Jessen (DD) m.fl. (Fremsættelse 15.11.2024). 9) 1. behandling af beslutningsforslag nr. B 83: Forslag til folketingsbeslutning om at give andelsboligforeninger mulighed for at opdele ejendomme i ejerlejligheder. Af Carl Andersen (LA) m.fl. (Fremsættelse 15.11.2024). 10) 1. behandling af beslutningsforslag nr. B 84: Forslag til folketingsbeslutning om at give mulighed for at opdele ældre udlejningsejendomme i ejerlejligheder. Af Carl Andersen (LA) m.fl. (Fremsættelse 15.11.2024).

Hur mår andra havsströmmar än Golfströmmen just nu, vilket är energisnålare, FM-radiolyssning eller streamning, och var det forna rymdvarelser, ancient aliens, som byggde pyramiderna? Bland annat det här handlar det andra Fråga Kvanthopp om. Redaktör: Marcus Rosenlund. E-post: kvanthopp@yle.fi

Møde nr. 16 i salen 1) Fremme af F 10 om risikoen ved Golfstrømmens mulige kollapsForespørgsel til statsministeren om risikoen ved Golfstrømmens mulige kollaps. Af Franciska Rosenkilde (ALT) og Frederik Bloch Münster (KF).2) 1. behandling af L 64 om tilbagerulning af skærpede krav til kommunalbestyrelsens behandling af danmarkskortetForslag til lov om ændring af lov om retssikkerhed og administration på det sociale område. (Tilbagerulning af skærpede krav til kommunalbestyrelsens behandling af danmarkskortet). Af social- og boligministeren (Sophie Hæstorp Andersen).3) 1. behandling af L 65 om at styrke børns ret til deres forældre ved surrogataftaler m.v.Forslag til lov om ændring af børneloven, adoptionsloven, forældreansvarsloven og forskellige andre love. (Familiedannelse ved surrogataftaler, medfar som retlig forælder, forenkling af familiedannelse ved voksenadoption m.v.). Af social- og boligministeren (Sophie Hæstorp Andersen).4) 1. behandling af L 66 om at styrke børns ret til begge forældre og styrke barnets bedste ved samarbejdschikane m.v.Forslag til lov om ændring af forældreansvarsloven og lov om Familieretshuset. (Styrkelse af barnets ret til begge forældre, herunder barnets bedste ved samarbejdschikane og forældrefremmedgørelse, samt forældreansvar for forældre, der er dømt for gentagen vold i nære relationer). Af social- og boligministeren (Sophie Hæstorp Andersen).5) Forhandling af F 5 om inddragelse af civilsamfundetForespørgsel til social- og boligministeren om inddragelse af civilsamfundet. Af Helene Brydensholt (ALT) m.fl.

Møde nr. 16 i salen 1) Fremme af F 10 om risikoen ved Golfstrømmens mulige kollapsForespørgsel til statsministeren om risikoen ved Golfstrømmens mulige kollaps. Af Franciska Rosenkilde (ALT) og Frederik Bloch Münster (KF).2) 1. behandling af L 64 om tilbagerulning af skærpede krav til kommunalbestyrelsens behandling af danmarkskortetForslag til lov om ændring af lov om retssikkerhed og administration på det sociale område. (Tilbagerulning af skærpede krav til kommunalbestyrelsens behandling af danmarkskortet). Af social- og boligministeren (Sophie Hæstorp Andersen).3) 1. behandling af L 65 om at styrke børns ret til deres forældre ved surrogataftaler m.v.Forslag til lov om ændring af børneloven, adoptionsloven, forældreansvarsloven og forskellige andre love. (Familiedannelse ved surrogataftaler, medfar som retlig forælder, forenkling af familiedannelse ved voksenadoption m.v.). Af social- og boligministeren (Sophie Hæstorp Andersen).4) 1. behandling af L 66 om at styrke børns ret til begge forældre og styrke barnets bedste ved samarbejdschikane m.v.Forslag til lov om ændring af forældreansvarsloven og lov om Familieretshuset. (Styrkelse af barnets ret til begge forældre, herunder barnets bedste ved samarbejdschikane og forældrefremmedgørelse, samt forældreansvar for forældre, der er dømt for gentagen vold i nære relationer). Af social- og boligministeren (Sophie Hæstorp Andersen).5) Forhandling af F 5 om inddragelse af civilsamfundetForespørgsel til social- og boligministeren om inddragelse af civilsamfundet. Af Helene Brydensholt (ALT) m.fl.

Kalle Berg bjuder på ytterligare ett svep från valet i USA, nu är det ju bara en dag kvar till valtisdagen. Kamala Harris gästade Saturday Night Live, Donald Trump kan förbjuda vissa vaccin om han vinner och opinionsmätningarna visar dött lopp mellan kandidaterna, men Harris kan skrälla i Iowa!Linnea Rönnqvist pratar om att nya kraftiga regn är på väg mot Spanien och Valencia. Samtidigt kritiseras myndigheter och Spaniens kung fick föras i säkerhet när han besökte katastrofområdet på grund av ilskan från drabbade i området. Samtidigt fortsätter dödstalen att stiga.Sedan gästas studion av oceanografen Fabien Roquet vid Göteborgs universitet som pratar om Golfströmmen. Håller den på att kollapsa av klimatförändringarna eller inte? Hur oroliga ska vi vara? Forskarna är oeniga.Dessutom: Massa gevär har hittats på Hvitfeldtska – efter skolans skytteutbildning, brat – betyder det kille med backslick eller en person ”som lever ett hedonistiskt liv”, därför ska du vänta med julpyntet, så hanterar biblioteken i Göteborg stölder av kurslitteratur och forskning som visar att djur super. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Det strider så mot intuitionen. Att global uppvärmning kan leda till en kraftig lokal nedkylning här hos oss. Men det kan den. Allt beror på vad Golfströmmen gör härnäst. Och just nu ser det inte bra ut, varnade forskarna oss så sent som förra veckan. Låt oss se på det här. Hur funkar Golfströmmen, vad har det lett till när den har strulat i det förflutna? För det har den. Redaktör: Marcus Rosenlund. E-post: kvanthopp@yle.fi

Vittnen, förstahandsuppgifter och berördas egna ord är guld för en nyhetsrapportering under pågående dramatik. Men blev det för nära för snabbt i P4:s direktsändning? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vi har i veckan tittat på ett veckoaktuellt exempel av just en sådan intervju som fått flera radiolyssnare att haja till.Reporter: Martina PierrouHur kan inflationen både stiga och ligga still samtidigt?Ja, det har blivit en liten tradition - att den månatliga statistiken från Statistiska Centralbyrån, SCB, om inflationen i Sverige basuneras ut i alla Sveriges medier i samma stund som den släpps. Inflationen som på senare tid fått den svenska ekonomin i svaj har lett till en push-notisbonanza varje månad.I veckan var det dags igen! Dom senaste heta siffrorna var här! Men… det är inte helt lätt att som nyhetskonsument orientera sig i jungeln av de olika mediernas inflationsrapportering. Samma statistik kan nämligen ge helt olika push-notiser.Reporter: Fanny HedenmoGolfströmmen, denna livsnödvändiga havsvirvel; håller den på att fullständigt braka samman som en följd av den globala klimatkatastrofen? Ja, i veckan har vi kunnat läsa skräckrubriker om att det är en nära förestående verklighet. Det är heller inte första gången vi ser de ödesmättade artiklarna om Golfstömssystemets kollaps. Och det är i ärlighetens namn inte heller första gången vi på Medierna gör reportage om publiceringar där studier lyfts ur sina vetenskapliga sammanhang och målar fan på väggen. Under förra veckan publicerade Aftonbladet en artikel som handlar om att Golfströmssystemet kan kollapsa redan under 2030-talet. Artikeln bygger på en ny studie från universitetet i nederländska Utrecht. En studie som fortfarande är under granskning – och som ännu inte publicerats i någon vetenskaplig tidskrift.Hur kommer det sig att landets redaktioner gång efter annan tycks publicera alarmerande artiklar om Golfströmmens kollaps utan att blinka?Reporter: Alexandra Sannemalm

Du har kanskje lest overskriftene og blitt bekymra eller overrasket. Med ujevne mellomrom dukker de opp i forskningsartikler og media: «Kritisk havstrøm-system kan kollapse» «Golfstrømmen kan kollapse innen få år» og «Havstrømkollaps gir kuldesjokk». I denne podkast-episoden forklarer havforsker ved Universitetet i Bergen og Bjerknessenteret, Marius Årthun hva han og hans forsker-kollegaer forventer vil skje med havsirkulasjonssystemet i det nordlige Atlanterhavet, Golfstrømmen og Den nordatlantiske strømmen når klimaet endrer seg. - Vi forventer å se en svekkelse av Golfstrømmen, men ingen kollaps, sier han. 

Anders kommer i dag med emnet, at Golfstrømmen måske snart forsvinder, og at en mulig istid kan finde sted. Også hurtigere end vi måske forventer. Derfor handler dagens emne om, hvorvidt kan man forberede sig på den slags, hvad der måske kommer til at ske, og om der er en mulig plan B.

INLÄST: Larmen om Golfströmmens förestående kollaps har duggat tätt, men frågan är långt ifrån avgjord bland forskare. SvD:s vetenskapsreporter Therese Bergstedt åkte till Lofoten i Norge och träffade fiskare som ser oroväckande tecken. Hör henne läsa reportaget.

Bliver det badeferie og olivenlunde, eller stopper Golfstrømmen, så vi skal finde langrendsskiene frem? Vi ved det ikke, men vi ved at klimaet er under hastig forandring, og vi er vidner til forandringerne lige her og nu. Men hvor galt går det, og hvad er det for en verden vi kan se komme? Vi har sat Professor Jens-Christian Svenning stævne på hans kontor for at få nogle perspektiver på klimaændringernes omfang og betydning for vores egen og resten af naturens livsbetingelser. Vært: Rasmus Ejrnæs. Medvirkende: Jens-Christian Svenning, Kasper MøllerSee omnystudio.com/listener for privacy information.

Sveriges vintrar kan bli som de i norra Sibirien med temperaturer som är 20 grader kallare än de vi är vana vid. Forskare har hittat tidiga varningstecken och är oroliga för att havsströmmarna i Atlanten, bland annat Golfströmmen, riskerar att kollapsa. Vad händer om strömsystemet förändras? Hur allvarligt är det? Och på vilket sätt skulle det påverka Sverige? Gäst: Johan Kuylenstierna, generaldirektör för statliga forskningsrådet Formas. Programledare och producent: Ellen Lundström. Klipp i avsnittet från SVT och SR. Kontakt: podcast@aftonbladet.se

Kalle Berg pratar om att den ryska oppositionspolitikerns Aleksej Navalnyj är död och vad vi vet om vad som skett. Mycket är fortfarande höljt i dunkel kring dödsorsaken. Kalle rapporterar också om att miljardären Roger Akelius köp i skolkoncernen Academedia nu hävs efter att det rört upp känslor bland aktieägare i koncernen.Fanny Wijk pratar om att svenska forskare larmar: Sluta larma! Så säger de om en forskningsrapport som kom i förra veckan kring att Golfströmmen ska vara hotad.Hon pratar också om en svensk familj har fått sin lägenhet på Gran Canaria ockuperad av en man och att de nu måste betala hans el- och vattenförbrukning. Men att slänga ut den oönskade inneboenden är inte det lättaste.Programmet gästas av Filip Persson som har skrivit om konflikten mellan Västra Götalandsregionen och BB-Gårda.Dessutom i bakvagnen: Insats mot Gunilla Perssons hotellrum, sticknings-bio, Ron Swanson-satelliten och ”gammel”-skurkarna i Italien. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Granskar medier och journalistik. Går bakom veckans rubriker och spanar i framtidens medielandskap. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Kritik mot Peter Mangs-serienKritiken mot den nya Viaplay-serien om mördaren och serieskytten Peter Mangs drog igång redan innan den haft premiär. Många reagerade på affischerna – en närbild på Peter Mangs ansikte som tapetserade bland annat Malmö – den stad Mangs terroriserade med sina mord och mordförsök i flera år. Men själva innehållet i dokumentären har inte fått samma fokus. Dokumentären som heter “en seriemördares hemlighet” visar sig nämligen fullkomligt krylla av spekulativa påståenden och långtgående slutsatser utifrån tunna bevis när den försöker leda i bevis att Peter Mangs har mördat förut… I Florida, USA. Reporter: Erik PeterssonAlarmistisk rapportering om GolfströmskollapsI söndags förra veckan slog medier på den stora larmknappen efter en nysläppt rapport.Golfströmmen - som ingår i ett system av havsströmmar - och är avgörande för hela världens klimat, riskerar att kollapsa, påstod flera svenska medier. Enligt rapporten skulle kollapsen innebära att temperaturen här i Sverige tok-rasar med 20 grader. Men hur illa ställt är det egentligen med golfströmmen? Och hur nära verkligheten hamnar man när man tar en rapport och lyfter helt ur sitt vetenskapliga sammanhang?Reporter: Alexandra SannemalmProgramledare: Martina PierrouProducent: Erik Peterson

Die Weltmeere sind genau genommen ein großes stehendes Gewässer. Und jeder weiß, dass solche mit der Zeit stinkend werden, weil darin abgestorbene Lebewesen allmählich in Fäulnis übergehen. Wodurch wird dieser Fäulnisprozess in den Weltmeeren verhindert? Dazu hat der Schöpfer eine Meisterleistung vollbracht. Zunächst hat er – wie wir zum Konservieren unserer Speisen Kochsalz verwenden – dem Meer einen Salzgehalt von durchschnittlich 3-4 % beigegeben. Der Salzgehalt allein würde aber nicht ausreichen. Dazu braucht es auch ständige Bewegung und Durchmischung.Die Winde und Stürme bewegen nur die Oberfläche, und vom stärksten Orkan ist in 30 Metern Tiefe kaum noch etwas zu spüren. Auch die Golfströme, die gewaltige Wassermassen vom Äquator bis zur Eisgrenze verfrachten, haben in 300 Metern Tiefe nur noch eine Strömungsgeschwindigkeit von 3,7 Kilometern in der Stunde. Bei einer durchschnittlichen Meerestiefe von 4000 Metern bis zu den tiefsten Stellen mit über 11 000 Metern reicht auch die Bewegung durch die Golfströme nicht aus.Deshalb hat der Schöpfer eine riesige kosmische Kraft eingesetzt – unseren guten alten Mond! Der Mond umkreist unsere Erde in einem mittleren Abstand von 384 000 Kilometern. Die Masse des Mondes ist groß genug, dass durch seine Anziehungskraft die Wassermassen der Erde 5 bis 6 Meter in die Höhe gehoben werden und sie langsam wieder zurücksinken zu lassen. So heben und senken sich die Weltmeere alle zwölf Stunden und durchmischen dabei ihre Wassermassen bis in die größten Tiefen.Man könnte hier noch viel mehr Besonderheiten über den Mond nennen. Doch bereits die beschriebenen Fakten reichen völlig aus, um hinter allem einen unendlich großen und genialen Schöpfer zu erkennen.Günter SeibertDiese und viele weitere Andachten online lesenWeitere Informationen zu »Leben ist mehr« erhalten Sie unter www.lebenistmehr.deAudioaufnahmen: Radio Segenswelle

Isen smelter fordi varmen stiger på kloden. Hør hvordan smeltevannet påvirker havet. Hør episoden i appen NRK Radio

Vært: Henrik Heide Medvirkende: Peter Ditlevsen, professor i klima og geofysik, Niels Bohr Institutet, og Jens Ramskov Klip: Søren Rask Petersen Den gennemsnitlige årstemperatur i Alaska er 1 °C, og det er hvad vi må indstille os på her i Danmark, hvis den Den Termohaline Cirkulation, som er det system af havstrømme, der fordeler kulde og varme mellem den Nordatlantiske region og troperne, stopper. Og det vil de med 95 procents sikkerhed gøre i løbet af dette århundrede, mest sandsynligt i 2057, hvis vi fortsætter med den nuværende udledning af klimagasser. Det forudser professor i klima og geofysik ved Niels Bohr Institutet Peter Ditlevsen i et opsigtsvækkende forskningsresultat, han i sommer offentliggjorde i det videnskabelige tidsskrift Nature Communications. I ugens Transformator har vi besøgt ham på instituttet på Østerbro og får en forklaring på de tipping points, hvor der sker uoprettelige forandringer i isafsmeltning og havcirkulation. En anden langtidsprognose, vi taler om i denne episode, handler om rumvejret. Eller rettere sagt mængden af soludbrud, som udsender intens stråling, der er farligt for astronauter i rummet, elektronikken i satellitter og elnettet på Jorden. For tre år siden forudså både Nasa og et bredt sammensat panel af eksperter, at solaktiviteten ville blive omkring 30-50 procent lavere end i den forudgående solcyklus, men det holdt ikke stik. Den blev meget højere. Men hvorfor er rumvejret så svært at spå om? Til slut runder vi de fire første F-35 kampfly, som på søndag overdrages til det danske luftvåben på Flyvestation Skrydstrup i Sønderjylland. De er hypermoderne, men det samme kan ikke siges om våbnene de stealth-udformede bomberum. I modsætning til nabolande som Norge og Finland har de danske politikere fravalgt at købe de angrebsvåben og missiler, der vil sætte Danmark i stand til at leve op til Natos styrkemål.. Links Den sikrer klimaet på vores breddegrader: Golfstrømmen er svækket Dyster klimaforudsigelse fra KU: System af havstrømme kan kollapse i 2057 Solaktiviteten bryder med forudsigelserne F-35 lever ikke op til Nato-krav: Spritnye kampfly i luften med gamle våben Pilot i F-35 – Kaldenavn MON: »Den er jo lidt chubby, men du kan rive den rundt om et hjørne«

Den Nordatlantiske havstrøm, som er en forlængelse af Golfstrømmen, er en del af den termohaline cirkulation i Atlanterhavet. Havstrømmene er med til at opretholde en gennemsnitstemperatur i Europa og Nordatlanten, som er 5-8 grader højere end den ellers ville være. Forskere har i mange år advaret om, at hvis denne strøm stopper, vil der ske kraftige klimaændringer på meget kort tid. Nu har et forskerhold vist at den termohaline cirkulation kan kollapse på relativ kort tid og det med stor sandsynlighed vil ske inden for de næste 70 år, hvis havtemperaturen fortsætter med at stige. Beregningerne er beskrevet i en peer reviewed artikel i det videnskabelige tidsskrift Nature Communications nr 14, Artikel nummer: 4254. De to danske forfattere på artiklen er professor Susanne Ditlevsen fra Institut for Matematiske Fag, Københavns Universitet og Professor Peter Ditlevsen fra Niels Bohr Institutet. Resultaterne har allerede været omtalt i mere end 1000 artikler i hele verden, og de danske forskere har mødt både medvind og modstand fra kolleger. Selvom ikke alle er enige i resultaterne er det et frisk pust der kan være med til at få de etablerede klimamodeller til at blive mere realistiske. Det er videnskabsjournalist Jens Degett, som interviewer professor Susanne Ditlevsen.

Today on the podcast Eric is joined by Monica Danna to discuss the latest happenings in the Houston restaurant and bar scene including Bobby Heugel saving Catbirds, Agricole Hospitality shuttering 2 of their concepts, and Underbelly Hospitality announcing that it's bringing a taqueria concept to the Houston Farmer's Market as it relocates Wild Oats from the market to Spring Branch. In the Restaurants of the Week portion, Golfstrømmen and CAPS Supper Club & Bar are featured. Follow Eric on Instagram @ericsandler, and on Threads @ericsandler. You can also reach Eric by emailing him at eric@culturemap.com. Check out some of his latest articles at Culturemap.com: Bobby Heugel Swoops in to Rescue Suddenly Shuttered Montrose Dive Bar Stylish EaDo Bar and Neighboring Gulf Coast-Inspired Restaurant Shutter with Plans to Reboot Historic Houston Farmers Market Replaces Texas Comfort Food with Netflix Star Chef's Hot New Taqueria Permission Whiskey Owner Promises Cool New Tune at Jazzy Heights Cocktail Bar 4 Smokin' Houston Spots Heat Up Texas Monthly's Top New and Improved BBQ Joints List Global Favorite South African Peri-Peri Chicken Restaurant Fires Up Opening Date for First Houston Locale

Gängvåldet i Sverige fortsätter. Regeringen ger uppdrag att stärka Sveriges skydd mot terrorism. Ny lag i Italien drabbar samkönade par. UFO-utfrågning i amerikanska kongressen. Vad händer om Ryssland vinner kriget? Golfströmmen kan kollapsa redan 2025. Vita farmare i Zambia. Mitch McConnell tappade talförmågan under presskonferens. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Är jordens viktigaste havsströmmar på väg att stanna av och kommer det att leda in oss i en katastrof? Att Golfströmmen kommer att kollapsa och leda in oss i en ny istid i är en klassisk trop i katastrof-filmer, och på senare tid har det kommit studier som pekar mot att den faktiskt är svagare nu än den varit på över tusen år. Vad skulle det innebära om havsströmmarna som leder värme från ekvatorn hit till norra Europa faktiskt skulle kollapsa? Men P3 Dystopia ställer sig också frågan om oron för Golfströmmens framtid verkligen är befogad eller ett resultat av sensationalistisk, och slapphänt, medierapportering.

Anna Wåhlin, professor i oceanografi, ska tillbringa sommaren vid Grönland för att mäta smältande is. För Filterpodden förklarar hon vad forskarna vet och inte vet, och vilka larmrapporter du kan ignorera. RÄTTELSE: I slutet av intervjun anger Anna Wåhlin fel siffra för havsnivåhöjningen ifall all is på Grönland smälter. Den ska vara 5 meter.

– I 2040-50 vil vi begynne å se de første somrene uten is i Arktis, og det er antagelig millioner av år siden sist det har vært isfritt Arktis, sier Tore Furevik, professor i oseanografi.At isen i Arktis smelter har store negative konsekvenser for natur og klima. Det kan også ha store geopolitiske følger, og konsekvenser for næringsliv, handel og transport. Hva skjer hvis all isen forsvinner? Hvor fort endrer havet i nordområdene seg? Og hvilke vippepunkter og irreversible endringer har vi allerede passert? I denne episoden av Science 4 Impact med Anne Husebekk, professor og tidligere rektor ved UiT og Bjørn K. Haugland, adm.dir. Skift møter vi Tore Furevik, professor, tidligere direktør for Bjerknessenteret og nå direktør for Nansensenteret.Nansensenteret (NERSC) driver med jordsystemforskning i nordområdene og Arktis. De anvender bred tverrfaglig kompetanse til å undersøke og kartlegge marine, kryosfæriske og atmosfæriske forhold gjennom ulike målinger og modelleringer. I denne episoden forteller Furevik om arbeidsområdene til Nansensenteret, om Arktis, Grønlandsisen, Golfstrømsystemet, havvind, verneområder, og risikoene som følger ved et isfritt polhav.

- Finnes det andre forutsetninger for liv enn oksygen? - Kan man utvinne elektrisitet fra Golfstrømmen? - Er det ekte farger i bildene fra rommet? - Har fargene oktaver? - Hvor stabilt er vann? - Hvorfor blir våte ting mørke? - Hvorfor blir gulrotvannet grønt over natta? - Bør mer bevissthet inn i fysikk-paradigmet? - Hvor kommer kullsyra fra? Hør episoden i appen NRK Radio

Havet fungerar som en buffert för människans uppvärmning av planeten då det absorberar värme och tar upp koldioxid. Havet är dock i konstant förändring och vi kan se trender i de stora havsströmmarna som Golfströmmen och den Antarktiska cirkumpolarströmmen. I dagens avsnitt pratar vi om de trenderna. Vi ställer också frågor som: Varför höjs havet olika mycket på olika platser? Vilka delar av världen påverkas mest av havsnivåhöjningarna? Sen bjuder vi på några ”aha”-upplevelser när forskarna berättar om hur havsytan inte är platt, om hur Sverige påverkas starkare av avsmältningen av inlandsisen i Antarktis än på Grönland, och om hur Antarktis har så mycket inlandsis att det teoretiskt sett skulle kunna höja havsnivån med 58 meter (!). Gäster i avsnittet är oceanograferna och klimatforskarna Magnus Hieronymus och Ralf Döscher. Förklaringar av begrepp som används i avsnittet:Geoid = en fysikalisk yta som sammanfaller med havsytans genomsnittliga nivå och dess tänkta förlängning under kontinenterna.Termohalin cirkulation = det är densitetskillnader i havet till följd av temperatur (termo) och salt (halin) dom driver de djupa havsströmmarnaSterodynamiska förändringar = vattenståndsförändringar som beror av förändringar i havets salthalt, temperatur och cirkulationVill du lära dig mer? Via länkarna nedan hittar du artiklar i SMHIs kunskapsbank om:Inlandsisar och havsnivåhöjningHavsnivåhöjning i SverigeGlobal havsnivåhöjningLandhöjning och vattenståndSMHI-podden produceras av SMHI – Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut. SMHI-podden på smhi.se | E-post till redaktionen: smhi-podden@smhi.seVad tycker du om SMHI-podden? Hjälp oss att förbättra podden genom att besvara en enkät med 10 frågor. Gå till enkäten... Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Utanför Skottlands västkust ligger Yttre Hebriderna, en ögrupp som befinner sig i ett utsatt läge när klimatet förändras. Här hittar Maria Küchen varsel om människans framtid. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.Målet för en enskild människas djupaste längtan är alltid unikt. Men det finns också platser dit många längtar. Det invanda och välbekanta kan kännas trångt och tomt. Så drömmar uppstår om ett själsligt hem någonstans långt borta, där allt är vackert och alla svar finns.Religiösa pilgrimer längtar till Mecka eller Jerusalem. Och karavanstoppet Samarkand i Centralasien, längs sidenvägen mellan Östasien och Europa, blev under medeltiden ett längtans mål inte bara för törstiga kameler utan också för drömmande människor. I det fjärran Samarkand fanns vatten och vila, skönhet och fest. Även bildligt sågs staden som en oas i tillvarons öken.Och poeter längtar inte sällan till öar. Om det är så att du längtar till de Yttre Hebriderna skrev till exempel poeten Eva Ström i sin diktsamling Steinkind från 1979, där man har havet framför sig men Europa i ryggen / och där öarna bara är en tunn hinna av regn om det är så att du känner uppbrottet i dig / som en spricka eller en tanke / om det är så att du längtar efter att förändras medan du reser / då har du redan släckt lamporna i huset / och är på väg.Diktraderna träffar mig i hjärtat. Till Yttre Hebriderna längtar jag ständigt. Jag måste återvända dit. Inte för gott, men färden dit, och människorna och naturen där, gör mig lugnare och ljusare inuti.Ute i Atlanten, sex och en halv mil utanför Skottlands västkust ligger de, Västeröarna, Na h-Eileanan Siar, som de 26 000 bofasta på Yttre Hebriderna säger. Inte för att alla talar gaeliska. Öarna är inte exotiska. Folk handlar på Coop och går på puben och huvudstaden Stornoway är en typisk skotsk småstad. Men den gaeliska som talas, är infärgad av fornnordiska. Uist sägs härleda sitt namn från fornordiskans ord för väst eller från viste, men ingen vet säkert.Vissa gaeliska ord känns välbekanta, andra helt främmande. Sàl na mara havets salt loch uisge sötvattensjö. Havets djup och sälta och varma strömmar hindrar havsisen från att lägga sig runt öarna. Deras grunda sjöar däremot kan bottenfrysa. I takt med att golfströmmen avstannar kommer de att göra det allt oftare.Golfströmmen rör sig långsammare än på tusentals år. Under det närmaste seklet kan den upphöra helt. Höjningar av havsytans nivåer kan dränka de hebridiska öarnas låglänta kuster, och utan golfström blir det kallt där. Riktigt kallt, som på Island. På senare år har dricksvattentäkter frusit. Dygnet runt har dykare på Uist kämpat mot igenisning av vattenintagen från kringliggande sjöar till Lochmaddys vattenverk. Med högst några decimeters sikt har de tvingats treva sig fram under utan och ta bort isen med händerna.Det har hävdats att fornnordiskas Ívist, viste", i sin tur är ett inlån från ett förmodat äldre namn på gaeliska, på ögruppen som geografen och astronomen Ptolemaios för tvåtusen år sedan kallade Eboudai och romerske historikern Plinius den äldre kallade Hebudes. I modern engelska blev Hebudes till Hebrides genom ett skrivfel, påstås det. Strängt taget borde öarna heta Hebuderna, inte Hebriderna.När jag hör en gaelisk sång från södra Uist som heter Eilean uibhist mo ruin, Min älskade ö Uist, begriper jag inte ett ord men språkljuden och intonationen liknar mitt modersmål jamska, jämtländska, en inlandsdialekt. Jag blir vaksam. Jag älskar Jämtland och Yttre Hebriderna, deras starka landskap med fjäll och sjöar, och kärlek kan förvirra en människa. Hjärtat uppfattar band som inte finns. Okända sånger om vad som helst tycks handla om just mig och min kärlek.Skeptisk sänder jag sången till en språkvetare som är specialiserad på jamska. Även han älskar Jämtland och säger att jag hör rätt, och att jämtar troligen fanns bland de nordbor som var i viking på Hebriderna, eller Söderöarna, som de kallade ögruppen. Språket, språken, befinner sig i ständig rörelse, en rörelse full av missförstånd.Det heter alltså Hebriderna och inte Hebuderna för att någon skrev fel, och nu finns ingen väg tillbaka. Det irriterar mig, men kanske är det som det ska. Stillastående vatten bottenfryser lättare. En bottenfrusen sjö härbärgerar inget liv, ett bottenfruset språk kan inte talas.För några år sedan stod jag i machairen på Uist, öns frodiga strandnära ängsmark. Den var översvämmad av blommor. På en enda kvadratmeter machair kan man finna upp till fyrtio olika arter smörblomma, prästkrage, getväppling, timjan, orkideer, klöver, gulmåra och mycket mer. Machairen är klöverhumlans land, en hotad humleart som i Storbritannien bara finns kvar här och på Orkneyöarna.Jag böjde nacken bakåt och såg rakt upp i himlen. Skyhögt uppe i det blå löpte snörräta parallella kondensstrimmor från flyg på så hög höjd att planen inte själva syntes transatlantiskt flyg på väg mellan den amerikanska kontinenten och norra Europa. Vad jag såg var strimmor av längtan, spår i skyn efter människans obändiga behov av att vara där hon inte är.Eller, mer prosaiskt jag såg flygets NAT:s, North Atlantic tracks, tätt trafikerade osynliga motorvägar på mer än tiotusen meters höjd. Dagligen skapas NAT:s utifrån vindförhållandena där uppe, men hur länge till?Massflyget är inte hållbart, och allt vi tar för givet kommer att upphöra en dag. Av forntidens Samarkand återstår idag gräsbevuxna kullar, en bit utanför  dagens Samarkand med sina moskéer och marknader och hysteriska biltrafik. Jag önskar att du får allt det du saknat, om du nånsin kommer fram till Samarkand, heter det i en svensk visa från 1970-talet, men drömmarnas Samarkand finns inte mer. Den sägenomspunna staden invaderades och krossades år 1220 av Djingis Khan. I verkligheten är Samarkand en centralasiatisk stad som andra, spännande och kanske exotisk men inte unik.Den som kommer fram till sina drömmars mål blir ofta besviken. Det finns alltid något annat, någon annanstans, men att ständigt jaga det botar varken längtan eller saknad, längtans sorgsna syster.Ändå kommer längtan att fortsätta driva mig, eftersom jag är människa. Som i Eva Ströms dikt känner jag uppbrottet inuti som en tanke, en spricka. Längst inuti mig, paradoxalt nog, finns det yttersta. Djupt i mitt hjärta ligger en plats långt från fastlandets trygghet. Bara där där jag är som mest oskyddad är jag hel. Fryser yttre Hebridernas sötvattenssjöar helt till is, hjärtats sjöar, är det ute med mig, eller, nej, det är ute med oss alla.Maria Küchen, författare och kritiker

”Ryktet om min död är betydligt överdriven.” Det gäller även för golfströmmen som inte visar några tecken på att kollapsa eller tappa kraft. De förändringar som ändå forskarna kan se beror på naturliga variationer. Men oceanografen Léon Chafik menar att vi inte kan slappna av. Klimatmodeller visar att den globala uppvärmningen kan få golfströmmen att ändra beteende och även få havsnivån att stiga.  

Klimatet kan redan nu passera trösklar som gör att isar smälter bort och koraller dör, enligt forskning. Vad innebär det? Enligt en forskningssammanställning i tidskriften Science nyligen kan klimatuppvärmningen redan nu ha passerat en gräns där en del naturliga system knuffats förbi en så kallad tröskelpunkt (tipping point). Det handlar om att en förändring fortsätter, och rullar på av sig själv. Till exempel kan Grönlands is ha påbörjat en avsmältning som inte kan hejdas. Det finns också farhågor om att Golfströmmen som värmer våra breddgrader snart kan bromsas upp.Medverkande: Michael Tjernström, professor i meteorologi vid Stockholms Universitet. Alexandre Antonelli, professor i biologisk mångfald och chef för Kew Gardens i London. Ulrika Björkstén, Sveriges Radios vetenskapskommentator. Programledare: Camilla Widebeck  camilla.widebeck@sverigesradio.seProducent: Jonna Westin jonna.westin@sverigesradio.se

On today's show, Eric's co-host is hospitality veteran and co-founder of the Houston BBQ Festival Michael Fulmer. They kick things off with Houston's Restaurant News of the Week in which they discuss an exciting new partnership involving French restaurant La Table ahead of its reopening next Spring, a new brew pub opening in the Bellaire Triangle called CounterCommon Beerworks & Kitchen, and their excitement for Reata Cellars, a new wine shop and bar opening in the Heights. For this episode's Restaurant of the Week, the pair highlight the "new" Georgia James as they discuss their initial impressions of Chris Shepherd's Houston steakhouse in its swanky new location.  In the guest portion of the show, Eric is joined by Norwegian Chef Christopher Haatuft and James Beard Award-winning Chef Paul Qui of Golfstrømmen to discuss the beginnings of their unlikely partnership, how their restaurant came to be, why sustainability is so important to what they're trying to do, how the restaurant has fared compared to their expectations, and how they'd like to see things develop going forward. Follow Eric on Instagram and Twitter, plus check out some of his latest articles at Culturemap.com: Nostalgic new bakery rises in Houston with Southern sweets and Grandma-approved treats New Second Ward grocery store delivers fresh and healthy staples to food-insecure neighborhood 2 top Houston steakhouses score Wine Spectator's most prestigious award Ben Berg bids adieu to neighboring French restaurant, reveals 2 new Galleria-area concepts Anthony Bourdain-approved Houston BBQ joint fires up new to-go location in Pearland

Annika Sundberg: Ombyte förnöjer. Svante Weyler: Varför tvekar Golfströmmen. Maja Aase: Pigg plånka med purjo. Veckans panel i Spanarna 17 juni: Annika Sundberg ,Maja Aase och Svante Weyler i SpanarnaSpanarna sänds direkt från en studio i Radiohuset i Stockholm varje fredag strax efter klockan tre i Sveriges Radio P1! Repris lördag klockan tio och så går det så klart lika bra att lyssna precis när du vill i vår app - Sveriges Radio Play.Spanarna underhållande framtidsspaning med humor och utrymme för eftertankeVälkommen till Spanarna i Sveriges Radio P1 ett radioprogram och en podd med fredagskänsla för dig som vill bli både underhållen och utmanad i sinnet. Exakt vad det ska handla om är det bara respektive spanare som vet om och de får absolut inte avslöja sina ämnen vare sig för varandra eller programledaren Ingvar Storm. Varje vecka är det en ny mix spanare som tar sig an uppdraget att på cirka tio minuter var försöka förutspå framtiden utifrån att med egen och personlig blick försöka tolka tidens tecken. Varmt välkommen att hänga med på resan!Här kan du lyssna på samtliga spaningar i vårt arkiv!Spanarnas officiella sida på FacebookPå Spanarnas officiella sida på Facebook kan du diskutera med andra spanarlyssnare.Undrar du något annat? Varmt välkommen att skriva ett mejl till oss!spanarna@sverigesradio.se

Denne episoden kan by på: - Derby della Capitale - Hvor drar Dybala? - Lønninger i Serie A vs. Europa - Julian Kristoffersen og Cosenza? - Røde Leo Østigård - Kontraktsituasjonene i Inter - Fra Guinea via Puglia til Atalanta - Emil Konradsen Ceïdes Sassuolo - Wiki-hølet + en del mer vas. Korreksjon ref. lønnsprat i Serie A vs. Europa: Det er snakk om brutto årlig - ikke netto årlig. ——————————- Mer fra Støvelball både skriftlig og visuelt finner du på Twitter, Instagram og Facebook. Podcast-host: Trygve Røed Co-host: Marius Nyman For nye lyttere kan Støvelball beskrives som en norsk fotballpodcast dedikert til Italia og dets finurligheter og varianter. Enkelte vil kunne hevde podcasten er folkeregistrert i samme gate som eksempelvis LaLigaLoca, Dritte Halbzeit, PL-kvarteret, Pyro & Pivo, Heia Fotball osv. Kan foreløbig ikke love like høyt avsporingsnivå som B-laget.

Vært: Henrik Heide Medvirkende: Jens Ramskov I denne uges Transformator sætter vi fokus på de største danske videnskabelige bidrag til forskningen i 2020. Ingeniøren har siden 2004 udpeget de fem bedste forskningsresultater inden for teknik og naturvidenskab udført af forskere i Danmark, eller hvor forskere fra Danmark har ydet et væsentligt bidrag som del af et internationalt forskningssamarbejde. Årets vigtigste danske forskningsresultat kom fra en gruppe forskere fra Novo Nordisk og flere af de universiteter, som virksomheden samarbejder med, som i New England Journal of Medicine fremlagde resultatet af en stor undersøgelse af det nye lægemiddel semaglutid, der har vist sig særdeles effektivt til at fremkalde vægttab hos overvægtige og fede. Blandt de fire øvrige nominerede forskningsresultater finder vi: En ny analyse af indholdet af Tollundmandens tarm, der giver et helt præcist billede af hans sidste måltid. En optisk chip, som genererer en lang række fuldkommen identiske fotoner enkeltvis på kommando. En analyse af tippepunktet for, hvornår havstrømmen Atlantic Meridional Overturning Circulation, som Golfstrømmen er en del af, svækkes af smeltevand fra den grønlandske indlandsis. Opdagelsen af et bælte af støv fra Mars i planetens bane. Til slut gennemgår vi de vigtigste teknologiske nyheder og tendenser i året der gik. Det blev et corona-klima-år, men vi skal også huske det for landinger på Mars, containerskibe på tværs og mangel på chips til de mange nye elbiler. Links Læs mere om vinderen af Videnskabens top-5 Nomineret: Tollundmandens sidste måltid bestod af grød og fisk Nomineret: Kvanteberegninger kræver fotoner på kommando Nomineret: Hurtig afsmeltning af indlandsisen kan stoppe Golfstrømmen Nomineret: Ih, hvor det støver omkring Mars Året, der gik: De vigtigste nyheder fra 2021

Tyska klimatforskare varnar för att Golfströmssystemet kan vara på väg att kollapsa. Men oceanografer som mäter strömmens styrka ser inga sådana tecken. Hur kan de nå så olika resultat? Golfströmmen transporterar varmt vatten från Karibien till Nordatlanten där vindar fångar upp värmen och ger oss i Skandinavien vårt för breddgraderna milda klimat. I flera år har klimatforskare hävdat att Golfströmmen och hela den atlantiska cirkulationen, AMOC, som strömmen är en del av, har försvagats. Och klimatmodeller visar att det är en trend som kommer att fortsätta i takt med den globala uppvärmningen. Men de kontinuerliga mätningar av själva strömmen som görs sedan några år visar inte ännu på någon försvagning, inte heller den rekonstruktion av Golfströmmens utveckling sen år 1900 som gjorts av oceanografer i bland annat Stockholm. Hur ska man tolka forskarnas olika resultat när det gäller Golfströmmens framtid? ­Medverkande: Leon Chafik, oceanograf Bolincentret Stockholms universitet, Levke Caesar, klimatfysiker Maynooth University, Irland, Niklas Börs, klimatfysiker PIK-institutet Potsdam, Tyskland, Thomas Rossby, professor oceanografi, University of Rhode Island, USA. Programmet är en repris från den 23 augusti. Programledare Mats Carlsson-Lénart Producent Peter Normark peter.normark@sr.se

Tyska klimatforskare varnar för att Golfströmssystemet kan vara på väg att kollapsa. Men oceanografer som mäter strömmens styrka ser inga sådana tecken. Hur kan de nå så olika resultat? Golfströmmen transporterar varmt vatten från Karibien till Nordatlanten där vindar fångar upp värmen och ger oss i Skandinavien vårt för breddgraderna milda klimat. I flera år har klimatforskare hävdat att Golfströmmen och hela den atlantiska cirkulationen, AMOC, som strömmen är en del av, har försvagats. Och klimatmodeller visar att det är en trend som kommer att fortsätta i takt med den globala uppvärmningen. Men de kontinuerliga mätningar av själva strömmen som görs sedan några år visar inte ännu på någon försvagning, inte heller den rekonstruktion av Golfströmmens utveckling sen år 1900 som gjorts av oceanografer i bland annat Stockholm. Hur ska man tolka forskarnas olika resultat när det gäller Golfströmmens framtid? ­Medverkande: Leon Chafik, oceanograf Bolincentret Stockholms universitet, Levke Caesar, klimatfysiker Maynooth University, Irland, Niklas Börs, klimatfysiker PIK-institutet Potsdam, Tyskland, Thomas Rossby, professor oceanografi, University of Rhode Island, USA. Programledare Mats Carlsson-Lénart Producent Peter Normark peter.normark@sr.se

Andrés & Oskar samtalar om undergångstankar rörande klimatet, Golfströmmen, artificiell intelligens, och atomvapenkrig.

Når tusindvis af ældre skal på Arne-pension, skal pengene blandt andet findes hos indsatsen for unge arbejdsløse i kommunerne. Og det vil få store konsekvenser for de unge, siger direktøren for beskæftigelse i Århus kommune. Klimaforskere advarer mod, at der er klare tegn på, at vi er ved at nå et af de kritiske vendepunkter i kampen mod global opvarmning. Nemlig, at Golfstrømmen kollapser, fordi vandstrømmene, der allerede har mistet fart, nu risikerer at lukke helt ned. En sådan begivenhed ville have katastrofale konsekvenser rundt om i verden, ved for eksempel alvorligt at forstyrre de regnskyl, som milliarder af mennesker er afhængige af for mad i Indien, Sydamerika og Vestafrika; kraftigere storme og lavere temperaturer i Europa; og øge vandstanden betragteligt ud for det østlige Nordamerika. Det ville også yderligere bringe Amazonas regnskov og Antarktis iskappe i fare. Efter fem uger med Orienterings sommertemaer er vi i dag nået til den sidste dag i det sidste tema, der i denne uge har handlet om arbejdsmarkedet i forandring. Derfor inviterer vi i hele anden time af programmet fire politikere ind til en snak om udfordringer, løsninger og visioner for arbejdsmarkedet Mathias Bay Lynggaard er dagens vært, Tine Møller Sørensen redigerer. www.dr.dk/orientering

Ny studie: Golfströmmen stannar av. På Järva filmfestival kan man kolla film och vaccinera sig. Hybridförlag oschysst affärsmodell eller en fantastisk möjlighet? Colombianska ex-militärer deltog i presidentmordet på Haiti: Hamnade i en fälla. Sverige tar silver i OS-finalen. Två tonåringar skjutna i Linköping. Stillasittande tredje största riskfaktorn för svår covid-19. De pilgrimsvandrar till klimatkonferensen i Glasgow. OS lider mot sitt slut så har det gått för Sverige.

Når tusindvis af ældre skal på Arne-pension, skal pengene blandt andet findes hos indsatsen for unge arbejdsløse i kommunerne. Og det vil få store konsekvenser for de unge, siger direktøren for beskæftigelse i Århus kommune. Klimaforskere advarer mod, at der er klare tegn på, at vi er ved at nå et af de kritiske vendepunkter i kampen mod global opvarmning. Nemlig, at Golfstrømmen kollapser, fordi vandstrømmene, der allerede har mistet fart, nu risikerer at lukke helt ned. En sådan begivenhed ville have katastrofale konsekvenser rundt om i verden, ved for eksempel alvorligt at forstyrre de regnskyl, som milliarder af mennesker er afhængige af for mad i Indien, Sydamerika og Vestafrika; kraftigere storme og lavere temperaturer i Europa; og øge vandstanden betragteligt ud for det østlige Nordamerika. Det ville også yderligere bringe Amazonas regnskov og Antarktis iskappe i fare. Efter fem uger med Orienterings sommertemaer er vi i dag nået til den sidste dag i det sidste tema, der i denne uge har handlet om arbejdsmarkedet i forandring. Derfor inviterer vi i hele anden time af programmet fire politikere ind til en snak om udfordringer, løsninger og visioner for arbejdsmarkedet Mathias Bay Lynggaard er dagens vært, Tine Møller Sørensen redigerer. www.dr.dk/orientering

Golfströmmen har mattats av med ungefär 20% och Tom Arnbom från WWF gästar studion och förklarar både hur det här påverkar oss just nu men också vad som skulle kunna hända om Golfströmmen helt stannar!

Kommer Biden lyckas att stänga Guantanamo? Kan Golfströmmen stanna helt och vad händer då med vårt klimat? Apropå dagens tvistemål i Uppsala tingsrätt så undrar vi vad man man bör tänka på när man gör privata fastighetsaffärer. Ska man ta andra hänsyn om säljaren är gammal? Med oss för att reda ut detta har vi boendeekonomen Claudia Wörmann.  Skådespelaren Jody Foster fick en Golden Globe natten till igår för sin roll i den nya filmen Mauretaniern, som handlar om en av Guantanamofångarna som satt 14 år på det ökända militärfängelset. President Joe Biden har lovat att stänga Guantanamo men kommer han att lyckas? Forskaren Merrick Tabor kommer till programmet. Och vad händer med Golfströmmen? Kommer den att stanna, när sker det i så fall och kommer vi då att få rekordkyla istället för uppvärmning i vår del av världen? Vi har bjudit in Léon Chafik från mertrologiska institutet vid Stockholms universitet. Programledare: Thomas Nordegren Bisittare: Louis Epstein Producent: Minna Grönfors

Golfströmmen – en stark och mäktig havsström som vi förknippar med behagligt väder: milda vintrar och lagom varma somrar. Men Golfströmmen har börjat bromsa in och nu kommer nya larm om att strömmen längst i norr mattats av mer än man tidigare förutspått. Faktum är att den just nu sägs vara svagare än den varit på 1 600 år. Vad är det egentligen som händer med Golfströmmen? Varför? Och hur påverkar det oss? Det pratar vi om i Aftonbladet Daily. Gäst: Staffan Lindberg, klimatreporter på Aftonbladet. Programledare: Olivia Svenson.

Weather and Climate in Norway - Episode #5 ## Part 1 - The seasons ### Seasons and climate in Norway Due to the temperate waters of the Gulf Stream, Norway has a much milder climate than other parts of the world at the same latitude, such as Alaska, Greenland, and https://www.visitnorway.com/plan-your-trip/seasons-climate/ ### Norges klima Norges klima er preget av Golfstrømmens påvirkning, de store høydeforskjellene og landets lange utstrekning nord-sør. Norge ligger på samme breddegrad som Alaska https://no.wikipedia.org/wiki/Norges_klima ### Tabell - Luftens temperatur. Celsiusgrader https://www.ssb.no/233218/luftens-temperatur.celsiusgrader-sa-24 ## Wordlist Weather See Notion notes for the word list https://www.notion.so/alemayhu/Weather-and-Climate-in-Norway-15acd88beaee4e5db984dbf2018bc663 ## Part 2 - Aurora Polaris, MET, Mørketid ### Aurora polaris Aurora polaris ( norsk: polarlys) er et fysisk fenomen som forekommer når solvinden er kraftigere enn normalt, med store elektriske utladninger som slynger elektriske ladete https://no.wikipedia.org/wiki/Aurora_polaris ### Meteorologisk institutt Meteorologisk Institutt https://www.met.no/ ### Frostskade Frostskade ( congelatio i medisinsk terminologi) er en medisinsk tilstand der lokale skader er påført hud og andre vev på grunn av ekstrem kulde. Frostskader får https://no.wikipedia.org/wiki/Frostskade ### Mørketid Mørketid er et natur fenomen som inntrer om vinteren, og bare noe nord for den nordlige polarsirkelen og tilsvarende syd for den sydlige polarsirkelen. I praksis er https://no.wikipedia.org/wiki/M%C3%B8rketid ### Midnattssol En midnattssol er et fenomen som inntreffer hele eller deler av sommeren mellom vårjevndøgn og høstjevndøgn mellom polarsirklene og polene. Midnattssol innebærer at https://no.wikipedia.org/wiki/Midnattssol ### Ekstremvær Snever: Denne artikkelen er snevrere enn hva tittelen skulle tilsi. Artikkelen fokuserer nesten utelukkende på ekstremvær i Norge og begrepet er ikke bare knyttet opp https://no.wikipedia.org/wiki/Ekstremv%C3%A6r ### Tåke Tåke eller skodde er en sky som er i kontakt med bakken. Den eneste forskjellen mellom skyer og tåker er at tåken er i kontakt med jordoverflaten. En sky som ikke er tåke i https://no.wikipedia.org/wiki/Tåke ### Vinteridrett Fra Wikipedia, den frie encyklopedi Hopp til navigering Hopp til søk Vinteridrett er en gruppe idretter som for de flestes vedkommende utøves utendørs i temperaturer ned mot og under null grader celsius. Noen av disse idrettene som tradisjonelt foregikk utendørs har etterhvert i større https://no.wikipedia.org/wiki/Vinteridrett ### Liste over norske mesterskapsmedaljer Fra Wikipedia, den frie encyklopedi Liste over norske mesterskapsmedaljer inkluderer samtlige medaljer norske idrettsutøvere har tatt i olympiske leker, https://no.wikipedia.org/wiki/Liste_over_norske_mesterskapsmedaljer#Sommeridretter ### The Norwegian Secret To Enjoying A Long Winter As the days get darker and colder in much of the northern hemisphere, it's easy to indulge in gloom. For the next few months, you'll be shivering. You'll be battling foul weather. https://www.fastcompany.com/3052970/the-norwegian-secret-to-enjoying-a-long-winter

Da sind wir wieder, dieses mal Remote, den Umständen entsprechend vielleicht auch ganz angemessen. Diese Woche beschäftigen wir uns mit einem etwas älteren Paper von der Klapötkegruppe zu einer vorsichtig als „interessant“ beschreibbaren Chemikalie. Außerdem berichten wir euch von Golfströmen, krebsfindenden Algorithmen und Metallen die sich in der Kälte ausdehnen. In der Langfassung wartet sogar noch ein kleines Extra auf euch, um die lange Quarantäne zu überbrücken... Wir hoffen das Ihr noch alle gesund geblieben seid und wünschen euch viel Spaß mit dieser Folge! E-Mail: cheftrainer-radio@gmx.de Quellen: https://www.scinexx.de/news/medizin/bluttest-erkennt-50-krebsarten-auf-einmal/ https://www.scinexx.de/news/technik/exotisches-material-dehnt-sich-bei-kaelte-aus/ https://www.wissenschaft.de/erde-klima/wenn-die-nordatlantik-pumpe-stottert/ doi.org/10.1126/science.aay6381 https://de.wikipedia.org/wiki/Ad-hoc-Hypothese https://en.wikipedia.org/wiki/Ad_hoc_hypothesis https://en.wikipedia.org/wiki/Zach_Weinersmith https://bahfest.com/about/ https://doi.org/10.1002/anie.201100300

Da sind wir wieder, dieses mal Remote, den Umständen entsprechend vielleicht auch ganz angemessen. Diese Woche beschäftigen wir uns mit einem etwas älteren Paper von der Klapötkegruppe zu einer vorsichtig als „interessant“ beschreibbaren Chemikalie. Außerdem berichten wir euch von Golfströmen, krebsfindenden Algorithmen und Metallen die sich in der Kälte ausdehnen. In der Langfassung wartet sogar noch ein kleines Extra auf euch, um die lange Quarantäne zu überbrücken... Wir hoffen das Ihr noch alle gesund geblieben seid und wünschen euch viel Spaß mit dieser Folge! E-Mail: cheftrainer-radio@gmx.de Quellen: https://www.scinexx.de/news/medizin/bluttest-erkennt-50-krebsarten-auf-einmal/ https://www.scinexx.de/news/technik/exotisches-material-dehnt-sich-bei-kaelte-aus/ https://www.wissenschaft.de/erde-klima/wenn-die-nordatlantik-pumpe-stottert/ doi.org/10.1126/science.aay6381 https://de.wikipedia.org/wiki/Ad-hoc-Hypothese https://en.wikipedia.org/wiki/Ad_hoc_hypothesis https://en.wikipedia.org/wiki/Zach_Weinersmith https://bahfest.com/about/ https://doi.org/10.1002/anie.201100300

Den havsström som för värme upp till våra breddgrader kan bromsas betydligt de närmaste decennierna av smältvatten från Grönlands isar, enligt ny forskning. Vi träffar glaciologen Per Holmlund för ett samtal om världens isar. Per Holmlund har arbetat med glaciologi sedan 1980-talet och är nu professor i ämnet vid Stockholms universitet. Han har gjort forskningsresor till bland annat Antarktis och Patagonien, och forskar även vid Tarfala forskningsstation i Abiskofjällen. Camilla Widebeck camilla.widebeck@sverigesradio.se Studien som refereras till i programmet: Nicholas R. Golledge et al, 2018. Global environmental consequences of twenty-first-century ice-sheet melt. Nature. Doi: 10.1038/s41586-019-0889-9

Hva skjer egentlig med Golfstrømmen, som er så viktig for vårt milde nordeuropeiske klima. I det siste har det kommet studier som viser at noe kanskje er i ferd med å skje. - og hvis det er sånn at den kan komme til å sakke farten i århundrene som kommer - hva betyr det for oss?

Golfstrømmen holder Europa varmt og levelig, men den er ikke alltid like varm. De siste årene har der kommet ekstra varmt vann som blant annet har gitt rekordstore torskebestander, men nå er der en kaldere vannmasser som dominerer. Marius Årthun og kolleger har sett nærmere på hvordan vanntemperaturen på andre siden av Atlanteren påvirker torsk og temperaturer her på berget 10 år etter. Marius Årthun er forsker ved Geofysisk institutt, UiB, og Bjerknessenteret. Han forsker på havsirkulasjonen i Nord-Atlanterhavet og koblingen mellom hav og luft. Ellen Viste er rådgiver ved Bjerknessenteret for klimaforskning. Hun jobber med formidling i senteret og har bakgrunn som forsker med nedbør som spesialfelt. Ingjald Pilskog er postdoktor ved NORCE klima. Han jobber med karbonsyklusen i havet og den norske jordsystemmodellen, NorESM. Episoden er tatt opp hos UiB i Media City Bergen. Den er redigert av Ingjald Pilskog. Musikken er av Lee Rosevere - Arcade Montage. Creative commons lisens B.Y. 3.0

Varmare väder förändrar de kalla polartrakterna snabbare än vad forskarna har anat. Det är inte bara isar som smälter, utan även djur och växter måste hitta nya sätt att överleva. På Svalbard, långt uppe i Arktis, har vintrarna blivit i genomsnitt fem grader varmare sedan 1960-talet. Regn på vintrarna har blivit vanligare och när kylan kommer täcks marken av ett islager, som gör att renarna inte kommer åt sin föda under isen. Och medan gräset gynnas av varmare temperaturer, är läget kritiskt för ljungväxter och fjällsippa, säger växtforskaren Jarle Bjerke till Sveriges Radios Norgekorrespondent Jens Möller på plats i Svalbard. Även havsisen i Arktis ändrar sig snabbt. Den kanadensiske oceanografen Eddy Carmack har studerat Norra ishavet i femtio år.  Då, när han började sina fältstudier, sågs isen som något "orubbligt och konstant". Men det var helt fel. Nu är isen tunnare och mjukare, och den förflyttas snabbare av vinden, säger Eddy Carmack. Nyligen kom forskningsrapporter som visar att Golfströmmen har saktat in. Och flera forskare säger till Klotet att nu går klimatförändringarna fort i Arktis, och att vetenskapen har svårt att hänga med. I programmet medverkar glaciolog och professor Veijo Pohjola, Uppsala universitet, samt Johan Nilsson, professor i oceanografi vid Stockholms universitet. Reprisen innehåller också en ny intervju med samhällsdebattören, författaren, tidigare politikern mm Anders Wijkman. Han är medförfattare till boken Come on! Capitalism, Short termism, Population and the Destruction of the Planet, om behovet av en ny ekonomisk modell som är hållbar för såväl miljö som människor. Programledare är Marie-Louise Kristola. Programmet är en repris från den 18 april.

Varmare väder förändrar de kalla polartrakterna snabbare än vad forskarna har anat. Det är inte bara isar som smälter, utan även djur och växter måste hitta nya sätt att överleva. På Svalbard, långt uppe i Arktis, har vintrarna blivit i genomsnitt fem grader varmare sedan 1960-talet. Regn på vintrarna har blivit vanligare och när kylan kommer täcks marken av ett islager, som gör att renarna inte kommer åt sin föda under isen. Och medan gräset gynnas av varmare temperaturer, är läget kritiskt för ljungväxter och fjällsippa, säger växtforskaren Jarle Bjerke till Sveriges Radios Norgekorrespondent Jens Möller på plats i Svalbard. Även havsisen i Arktis ändrar sig snabbt. Den kanadensiske oceanografen Eddy Carmack har studerat Norra ishavet i femtio år.  Då, när han började sina fältstudier, sågs isen som något "orubbligt och konstant". Men det var helt fel. Nu är isen tunnare och mjukare, och den förflyttas snabbare av vinden, säger Eddy Carmack. Nyligen kom forskningsrapporter som visar att Golfströmmen har saktat in. Och flera forskare säger till Klotet att nu går klimatförändringarna fort i Arktis, och att vetenskapen har svårt att hänga med. I programmet medverkar glaciolog och professor Veijo Pohjola, Uppsala universitet, samt  Johan Nilsson, professor i oceanografi vid Stockholms universitet Programledare är Marie-Louise Kristola. Programmet är en repris från den 18 april.

Vad händer med världshaven i en varmare värld? Kommer Golfströmmen att stanna av? Det diskuteras nu, och vi repriserar ett program om klimatet och havet som sändes första gången den 2 mars i år. Golfströmmen är svagare än på mycket länge, enligt forskning i Nature denna vecka som vi rapporterade om i Vetenskapsradion på torsdagen. Nu återutsänder vi ett reportage som ger en fördjupad bild av hur klimatet och havet samspelar. Här konstateras att det saknas mycket kunskap. Vi vet mindre om havsbottnen än vi vet om månens baksida. Forskare över hela världen försöker nu skaffa så mycket data som möjligt för att kunna förutsäga vad som händer när vattnen värms upp och blir surare av koldioxid. Påverkas till exempel de livsviktiga växtplanktonen? Ja, förändringarna ser ut att bli dramatiska, säger en forskare. Med: Martin Jakobsson, maringeolog Stockholms Universitet, Larry Mayer, havsforskare University of New Hampshire, Peter Schlosser, geofysiker Columbia University, Paul Pearson, maringeolog Cardiff University, Stephanie Dutkiewicz, biogeokemist MIT Boston, och frilansreporter Tomas Lindblad. vet@sverigesradio.se

De kallades för "sålda barn" och kom från Tornedalen. För små summor byttes dom bort för att klara livhanken. Många av barnen kom aldrig hem igen och vissa kände inte ens till sitt ursprung. När svälten drabbade människor förr tog de ibland till drastiska åtgärder. Som i Tornedalen längst upp i norr där en del till och med var tvungna att lämna bort sina egna barn.Varje år följde människor med de så kallade rajd-samerna som flyttade mellan sina vinter- och sommarvisten från Tornedalen över fjället till kusten på den norska sidan. De hjälpte hela familjer, men det vara också många ensamma barn som fick följa med dom, för att sen placeras i norska fosterfamiljer.Föräldrarna på den svenska sidan fick betalt, och fosterföräldrarna på norska sidan betalade. Därför har man talat om de här barnen som sålda barn.Lars Persson Junkka och var bara fem år gammal när han 1832 skickades över till Salangen strax norr om Narvik på den Norska kusten.Hans efterkommande släkt finns idag både på den svenska och norska sidan, och på underliga vägar har de lyckats knyta kontakt med varandra i dag.Fredrik Mattson i Stockholm är en av ättlingarna till Lars.- Lars Pedersen är min morfars farfars bror. Han föddes i Finland, men växte upp i Tornedalen. Han hade en väldigt gammal pappa, som var närmare 70 år när Lars föddes, berättar Fredrik Mattson.Den redan fattiga familjen fick ännu svårare att klara sig när pappan dog, och hans mamma kände sig tvungen att skicka Lars med rajdsamerna till Norge. Det var väl kanske den tidens sätt att klara den svåra situationen, tror han. I slutändan fick ju ändå Lars det bättre i Norge än om han blivit kvar och svält i Tornedalen.- Det var säkert en stor sorg för mamman, säger Fredrik Mattson, som vet att hon länge gick runt i byarna och tiggde. Det verkar som att familjen hållit en viss kontakt med varandra, och Fredrik tror att den gick via rajdsamerna.- Det var väl den tidens Internet, skojar han.När Lars kom till Norge förnorskades hans namn. Efternamnet Persson blev Pedersen och det samiska tillnamnet Junkka försvann helt.Lars blev kvar i Norge hela sitt liv och bildade så småningom egen familj där. Ann Peggy Dalehaug är en av hans norska ättlingar och på hennes vardagsrumsbord i Oslo har hon lagt fram de dokument som hon funnit i det norska Riksarkivet och i familjens gömmor. Hon behöver inte tänka länge för att svara på frågan om vad det fanns på den norska sidan som inte fanns i Tornedalen.- Det fanns mat, rätt och slätt, säger Ann Peggy Dalehaug som också är släkt med Lars Pedersen, som kom till Norge som liten pojke. Hon har suttit många timmar på riksarkivet i Oslo för att ta reda på hans historia.Golfströmmen gör att klimatet utmed kusten är oerhört mycket mildare än på samma breddgrader längre österut. De isfria vattnen som gjorde att det alltid fanns mat att hämta i havet, och att det också var enklare att ägna sig åt jordbruk när marken inte var frusen så lång tid.Till denna plats på jorden kom alltså Lars Pedersen och många andra barn. Barntrafiken verkar ha varit etablerad redan på 1600-talet, och på Lars tid, under 1800-talet, var den ett normalt inslag. De som forslade barnen hade ju gett föräldrarna betalt vid avfärden och nu fick de i sin tur betalt av de nya fosterfamiljerna på den norska sidan.- Bönderna betalade något till dem som fraktade barnen och så kom de till gårdar där de växte upp. De blev fosterbarn och arbetade som gårdspigor och gårdsdrängar. De blev en del av familjen, säger Ann Peggy Dalehaug. Hon tror att det var en kombination av både medmänsklighet och behov av fler händer på gårdarna som gjorde att familjer tog emot fosterbarn från Sverige, tror hon.- Men det är klart att barnen utgjorde en billig arbetskraft, men det var säkert väldigt olika beroende på vilka hem de kom till.- Vissa blev nog verkligen en del av sina nya familjer och behandlades som de biologiska barnen, andra behandlades säkert med mindre kärlek och omsorg. Det finns en del arkivmaterial som tyder på att banden med familjerna hemma i Sverige ofta klipptes ganska bestämt. Det fanns en prost i Ibbestad i Norge i början av 1800-talet som hette Gunnar Berg. Han förde anteckningar om sina konfirmander i kyrkböckerna, och bland de anteckningarna ser man ett antal som inte vet något om sitt ursprung, men som däremot vet hur mycket deras fosterfamiljer en gång betalat för dem.Bland konfirmerade 7:e söndagen efter trefaldighet 1810 finns Johannes Olsen, född i Sverige av föräldrarna Ole Johnsen och Ingeborg Olsdotter som bägge är döda. Såld till D.B i Lavangsnes (-näs) hos vilken han är uppfostrad. Han läser oklanderligt i bok, kan läroboken någorlunda är icke oeftertänksam Ålder: på 19:e året. Den 21 söndagen efter trefaldighet konfirmerades Johannes Pedersen född efter hans uppgivande i Sverige av fadern Peder och modern Elen. Är köpt av I.B. i Fjordbotten. Skall vara 20 år. Samma dag konfirmerades Maria Henriksdotter, född i Sverige. Köpt för en ko av E.H. och uppfostrad hos honom. Läser någorlunda i bok. Enfaldig och bristfällig i kunskaper. 19 år. Vidare konfirmerades samma dag Peder Hansen född i Sverige av fadern Hans och modern Anna. Köpt för 5 riksdaler av O.J. i Flöyet hos vilken han är uppfostrad. Läser måttligt i bok, kan läroboken mycket måttligt, skall vara omkring 23 år. Alla helgons söndag 1813 konfirmerades Eva Johansdotter, född i Sverige varifrån hon fördes hit 2 år gammal och köpt av John H i Skårvik efter vilken hon kallar sig Johnsdotter. Hennes föräldrars namn är såväl henne som fosterföräldrarna obekant. Hon läser gott i bok men är annars måttligt upplyst. Skall vara omkring 20 år. Vidare konfirmerades samma dag Berit Adamsdotter som köptes 7 år gammal av R.T i Bougen. Född i Sverige, fadern Adam och modern Anna. Läser tämligen väl i bok, men besitter i övrigt måttlig kunskap. Skall vara 21 år. 21 söndagen efter Trefaldighet konfirmerades Anders Olsen född i Sverige Köpt av Inger M. Vidare Henrik Henriksen född i Sverige. Fadern Henrik och modern Berit, mer vet han inte om dem. Köpt för en ko av O.A i Gamvik. Läser skapligt. Omkring 22 år gammal.Trots att de svenska barnen skrevs in som fosterbarn i norska familjer var det inte självklart för myndigheterna att de skulle betraktas som norska, för det krävdes flera saker de måste tala norska, och den som ville arrendera mark måste ändra sina namn till något som klingade norskt. Lars Pedersen hade haft familjenamnet Junkka när han först kom till Norge, men det måste han släppa.Lars växte upp och flyttade från sin fosterfamilj. Han gifte sig 1855 med svenska Brita från Jukkasjärvi, som fick byta namn till Berit, och två år senare fick de ta över arrendet på gården Katrineheug, en gård som han senare fick lov att köpa loss. Det gick alltså bra för Lars, trots att villkoren för dem som kommit över fjällen var betydligt tuffare än för dem som hade sina rötter där. Om inflyttarna alls fick en chans att köpa jord så var de hänvisade till den som ingen bofast ville ha:Det var ett klassindelat samhälle. De som kommit österifrån de fick de sämsta gårdarna och jordarna att bosätta sig på, så de tillhörde den lägre klassen rätt och slätt, säger Dalehaug.De allra flesta svenskar som kom till Nordnorge assimilerades och gled in i det nya samhället, men det kunde ta tid, och ett skäl till det kan ha varit att det verkar ha varit ganska knalt med skolgången för en del av barnen. Lars Pedersen själv kunde inte skriva. Det har Ann Peggy Daleheug förstått av ett dokument från Lars ålderdom, några år in på 1900-talet. Det har han undertecknat med "hand-på-penna", som det heter. Det betyder att någon annan styr vad som skrivs samtidigt som Lars håller sin hand på pennan.- Jag tror att många av de barn som kom ungefär då Lars Pedersson kom fick ganska kort skolgång.Gården Katrineheug har funnits kvar i släktens ägo, Ann Peggy Daleheug är själv uppvuxen där. Hon har haft just gården som sin utgångspunkt när hon forskat. I sin forskning har hon upptäckt att Lars själv fortsatte att ta emot barn från Sverige. Trettio år efter Lars kommer ett brorsbarn till honom som heter Peter, och ytterligare 30 år senare en ung flicka. Hon heter Maria Johanna Henriksdotter och efter henne finns ett brev skrivet hem till prästen i Vittangi.13 år gammal kom jag från Sverige med flyttlapparna för att bli gäst hos min farbror som bor i Norge, eftersom mina föräldrar var mycket fattiga. Nu har jag gått i norsk skola och har lärt det norska språket, och blir efter min egen beräkning 17 år till hösten, vilken tid jag tänker det är dags att konfirmeras. Mina föräldrar har flyttat bort till en annan stad i Sverige och jag vet inte var de finns, och jag har inte någon dopattest som talar om i vilken kyrka jag är döpt. () Jag vill ödmjukt be prästen att vara barmhärtig nog att se efter i Vittangis prästegälls bok, om jag är döpt därstädes och sända mig dopsattesten snarast möjligt. Jag är fattig, men Gud är rik. Mitt namn är Maria Johanna och min faders namn är Henrik Persson och moders namn Alla Lisa Johannesdotter.Detta att Lars unga släktingar klarar av att söka upp honom för att få bo hos honom i Norge visar, menar Ann Peggy Dalehaug att Lars var ovanlig eftersom han verkar ha haft kvar kontakten med sina rötter. Men släktingarna var inte de enda fosterbarnen på Katrineheug:- I mitt letande på Riksarkivet och kyrkoböcker så såg jag att det var många barn som växte upp på Katrinehaug, också barn som inte tillhörde familjen, så det var nog en tradition på Katrinehaug att ta emot barn som får vara där ett tag de får bostad, mat och kläder, de är en del av hushållet på gården. -Det är intressant att se att människor i samhället tar hand om varandra och hjälper till. Men självklart så gav ju dessa barnen något tillbaka till familjerna i form av arbete, säger Ann Peggy Dalehaug.Hon menar att de norska familjer som tog emot svenska fosterbarn visserligen hade nytta av dom i hushållet, men att detta också var ett sätt att sträcka ut en hand och hjälpa de familjer på svenska sidan som inte klarade av att försörja alla sina barn.Fredrik Mattson och Ann Peggy Dalehaug har numer kontakt med varandra och historien om hur den norska och svenska grenen av släkten återförenades är speciell och visar att släktforskning emellanåt måste ske till fots.Ann Peggy hade nämligen en farbror som reste mycket i norra Sverige, och som ville leta efter familjens rötter. Han hade en enda ledtråd och det var namnet Junkka som Lars Pedersen hade haft med sig när han kom till Norge i mitten av 1800-talet. Men ingen på den norska sidan visste om Junkka var ett familjenamn eller namnet på en by. I en databas över ortsnamn fick han hjälp och kunde med tiden lista ut att Junkka var det gamla, numer övergivna namnet, på den by i Pajala kommun som idag heter Parkalompolo.Efter det var det Ann Peggys tur att resa dit. Hon knackade på i ett hus, och fick plötsligt veta en del historia om sin familj. Hon fick också kontakt med Fredrik i Stockholm. Lars Pedersen återsåg aldrig sin mor hemma i Tornedalen, men hans ättlingar på olika sidor om gränsen, fann alltså varandra till sist. När familjerna nu strålade samman visade det sig att de visste helt olika saker om sin gemensamma historia.På den norska sidan låg det självklara fokuset på Lars Pedersen, men den svenska släkten hade mest utgått hans brorson Peder, han som for till Norge 30 år efter Lars.Den resan hade han uppenbarligen gjort utan att säga något till någon i Sverige.- Peder rymde en natt från familjens nybygge i Parkalompolo, trots att han var äldst och sannolikt skulle fått ta över gården. Det var under de värsta missväxtåren som han försvann och ingen visste vart han hade tagit vägen.- Det var först på 1990-talet som jag återfann honom, och upptäckte att han hade stuckit iväg till Norge, till sin farbror Lars, berättar Fredrik Mattson.- Och den svenska grenen kände från början inte till Lars, fyller Ann Peggy Dalehaug in. Så tillsammans kunde vi lägga det pussel som var familjens historia, säger hon. Och får två år sedan, sommaren 2014, kunde hela släkten samlas på Katrinehaug.Norsk forskningDet finns gott om hemsidor som berättar om hur man kan släktforska i norska källor. Här är några av dem:Genealogiska föreningens sida om forskning i NorgeSläktforskarförbundets sida om forskning i NorgeSläkten Kvalevaags hemsida med tips om norsk släktforskningDet finns också en bok som skrevs 1959 av Emil Grym, som berättar om den urgamla trafiken från Tornedalen till den norska kusten, och där ett eget avsnitt handlar om de barn som skickades iväg ensamma. Boken finns inscannad och tillgänglig på nätet via Nordkalottens Kultur och forskningscentrum.Emil Gryms bok: Från Tornedalen till Nordnorge: Programmet är gjort av Elisabeth Renström, Pekka Kenttälä och Gunilla Nordlund Uppläsare: Patrik Paulsson och Linnea Luttu slaktband@sverigesradio.se

Vi nordmenn har et mildt klima og store ressurser i havet - takket være varme havstrømmer fra sør. Før helgen fikk vi høre at Golfstrømmen kan svekkes og kanskje kollapse. Hva skjer da? Vil fisken vår legge ut på vandring - bort fra våre havområder? mv: Tore Furevik, professor ved Universitetet i Bergen og direktør ved Bjerknessenteret for klimaforskning, Randi Ingvaldsen, oseanograf ved HI, Havforskningsinstituttet i Bergen, og Maria Fossheim økolog ved HI i Tromsø. Programleder: Ellen Wesche Guttormsen.