Podcasts about Vattnet

Vi möter influencern Lisa Maria Jönsson som berättar om sin graviditet, förlossning och livet som ensamstående mamma till dottern Sia. När Lisa Maria var i vecka 7 fick hon veta att hon skulle behöva göra resan som gravid och mamma själv. Hur tar man det? Och vad skapar det för tankar om framtiden? Välkommen till ett inspirerande avsnitt om kvinnokraft och beslutsamhet. Programledare är Nina Campioni. Repris.Support till showen http://supporter.acast.com/vattnetgar. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

När Robert Fransson flyttade in i en stuga utanför Hudiksvall visste han inte att MSB larmat om översvämningsrisk på platsen och priset han skulle behöva betala för det. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. En dag när Robert Fransson tittar ut genom fönstret i sitt nya hus ser han att sandstranden vid sjön 30 meter bort har börjat krympa.– Jag såg ju bara att strandlinjen flyttades upp lite. Jag tänkte att det är lite mer nederbörd nu, så det är inte så konstigt, säger han.Men vattnet fortsätter att stiga, och efter några dagar når det huset.– Det var ju då vi förstod att det här kommer ju inte gå så bra.Sjövattnet dränker husgrunden. Huset står på plintar på en slänt, och Robert är orolig för att marken blivit så lös att plintarna ska släppa så att huset rasar ner.– För det som ger sig först är en tillbyggnad som står på de här plintarna. Huvudbyggnaden står ju lite längre bak, så den står lite bättre till. Så vi var ju oroliga att den här skulle ge sig i framkant och tippa ner. Och då drar den ju med sig väggen på kåken bakom också. Och där ligger bland annat min dotter och sover.Robert och hans familj hittade den lilla röda stugan utanför Hudiksvall två år före översvämningen. Från början var den tänkt som ett fritidshus. – Min fru och jag, vi gick och jobbade jättemycket. Hon hade gått in i väggen två gånger och jag var väl nära och kände att jag stressar för mycket och lever egentligen inte som jag vill. När man ställer den relationen, när man får uppleva något annat som är precis den raka motsatsen. Det är kanske först då som jag i alla fall började reflektera över min egen vardag.Så de sålde huset utanför Stockholm, och flyttade till stugan.Det krävdes en hel del jobb och pengar för att göra om den till ett riktigt hem. Taket läckte, det fanns bara ett utedass och isoleringen var dålig. Men kommunen godkände deras byggplaner.Och så kom de där dagarna i maj 2018, när sjövattnet steg och steg.Robert intervjuades av P4 Gävleborg om sin kamp mot översvämningen. Då sa han så här:– För en vecka sen förstod jag att det här kommer inte sluta bra, för då var det framme vid altanen som sitter ihop med huset. Då förstod jag att jag måste göra något. Då ringde jag försäkringsbolaget och de säger att man har en plikt att skydda sin fastighet från skador för annars får man inte ut nånting. Den här pumpen som går här står precis vid husets grund. Men om det fortsätter så här så har jag inget hus kvar.Robert hämtade också 70 ton jord till tomten, och byggde fördämningar med lastpallar och presenningar.Och till sist sjönk sjövattnet undan. Men huset hade ändå tagit skada.– Så en dag sedan, då trampade jag igenom köksgolvet. Och jag tänkte, vad är det här för någonting? Och så tog jag hit en snickare som började riva och det visade sig att det var både köksgolvet, vardagsrumsgolvet och hela toaletten, det var ju hussvamp överallt, den hade käkat upp allting.Men Robert hade klarat sig bättre än vissa andra i området.– Det är en del jag känner som också fiskar. De sa det är en kåk här som flyter i sjön, har du klarat dig? Det är alltså helt bisarrt, en kåk som ligger och guppar ute i vattnet.Efter översvämningen reparerar Robert huset. De bor i den intilliggande gäststugan i tre månader medan golven rivs ut och husgrunden lagas.Efter sommaren flyttar de in i huset igen.Det går fem år.Och i augusti augusti 2023 är en storm på väg in över Sverige – ovädret Hans.Hemma hos Robert börjar vattnet också stiga. Sjön 30 meter bort sväller över stranden och kryper långsamt in på gräsmattan.För att försöka stoppa vattnet bygger han upp en skyddsbarriär några meter från huset.– Här byggde jag upp med sådana här röda översvämningsskydd. Det var de som var ganska dyra som kostade 90 000 någonstans.Men vattnet tar sig förbi barriären.– Så då fick jag ju bygga en fördämning till. Så då la jag ju presenningen här. Sedan fick jag dubbla det. När den här brast, då tog ju den här nästa smäll.Nej, det går inte att stoppa vattnet.– Så jag hade tre vad man kallar grundvattenpumpar. Alltså kraftigare saker som står och pumpar ut vatten. Det blir bara rundgång för det enda stället jag kunde pumpa det till, det var ju ute i sjön igen. Men det som läcker in håller jag undan så att nivån innanför mina fördämningar var lite lägre än utanför.Den här gången är det värre än sist. Vattnet stiger ännu mer.Det når huset och äter sig in i marken under dem.Och sjövattnet ligger kvar där i flera veckor.Under tiden gör Robert allt han kan för att hålla nere vattennivån.– Men de här pumparna blir varma efter ett tag så man måste stänga av dem så får de vila en kvart för att sätta på dem. Och det betyder att översvämningen tar inte paus när jag sover så jag fick ju sitta på nätterna och hålla på och ställa klockan och gå upp och koppla upp för annars gick jordfelsbrytarna och pumparna pajar. Ja det var riktigt kaos ett tag alltså. Riktigt, riktigt kaos. Jag var riktigt nära att ge upp men när det är ens hem som står på spel, man orkar mer än man tror faktiskt.Två översvämningar på fem år, är det bara slump?Inte alltid, för vissa platser i Sverige har en känd ökad risk för att svämmas över från till exempel sjöar och vattendrag.Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, vet var de här ställena finns, och har tagit fram kartor över dem. På de här översvämningshotade platserna avråder Boverket från att bygga, om inte risken hanteras genom till exempel höjd marknivå.Vi har jämfört MSB:s kartor med data om nybyggda bostäder från bostadssajten Hemnet.Då kan vi se att över 1 300 bostäder har varit till salu de senaste fem åren i områden med översvämningsrisk.Flera av lägenheterna ligger i Karlstad, en stad med känd översvämningsrisk från Vänern och Klarälven. Här träffar vi Mikael Granberg, professor i statsvetenskap som specialiserat sig på klimatanpassning och klimatrisker.Han säger att det är lätt att förstå varför kommunerna tar risker på det här sättet.– Alltså ur ett översvämningsriskperspektiv så skulle man kunna tänka att det här är ju vansinnigt att göra så stora investeringar i sådana här områden med de risker som det innebär. Men man kan ju anlägga andra perspektiv på det hela. Till exempel så kan man tänka sig, om man tror att städer är någon slags global konkurrens med varandra och vi måste hitta ett sätt att konkurrera. Ja då kanske det är mer logiskt att man bygger i de här områdena. Det är ändå attraktiva områden mitt i städer och så vidare.Flera kommuner vill bygga på översvämningshotade ställen eftersom de då kan skapa attraktiva boenden, med sjöutsikt och nära vattnet.Och de tycker att de hanterat risken med förebyggande åtgärder som att höja upp marken.Men ibland är det ännu värre.I vissa fall verkar kommunen inte ens känna till att områdena där de godkänner nya byggprojekt hotas av översvämning.Hemma hos Robert utanför Hudiksvall loggar vi in på MSB:s sajt.Vi kan testa att se vad som händer när vi trycker på den här knappen då.– Oj… Ja, det är precis där jag bor…Jag kan zooma in. Så trycker vi på knappen som visar hur deras beräkning av ett högt vattenflöde ser ut.– Nej, jag visste faktiskt inte ens om att det här fanns. Men då blir ju min egen fundering. Varför känner de inte till det här de som jobbar med det här? Det borde ju vara minsta krav. Hade de tittat på den här så hade någon nog sagt att här ska du nog inte bygga.Robert blir förvånad över hur väl MSB:s karta och uträkningar överensstämmer med hur det sett ut när sjön svämmat över.– Det är exakt likadant. Så kartan stämmer överens med, jag har ju bilder på hur det såg ut. Exakt så här översvämmar det, så den här stämmer jättebra.När vi granskar Roberts fall ser vi att Hudiksvalls kommun godkände hans byggplaner snabbt, bara några dagar efter hans ansökan. Vi hittar inga tecken på att tjänstemännen undersökte om det fanns en översvämningsrisk på platsen.David Sundfors är tillförordnad chef på plan- och bygglovskontoret i Hudiksvall.Han jobbade inte på avdelningen när Robert gjorde sin byggansökan, men han säger att kommunen inte brukar undersöka bland annat översvämningsrisken när det handlar om att bygga ut ett befintligt hus utan krav på bygglov, som Robert gjorde.– Det är ju vanligare att vi tittar på översvämningskarteringar när det handlar om nyetableringar, ett område som tidigare är obebyggt och ligger nära vattnet. Men är det ett redan bebyggt område blir det mer att man tänker att här har en lokaliseringsprövning redan gjorts. Så det har inte funnits i rutinerna tror jag att kolla efter översvämningar och den sortens risker, säger David Sundfors.Samtidigt är den här detaljplanen från 1977. Finns det inte en risk att det blir liksom väldigt inaktuella bedömningar om ni utgår från så gamla dokument?– Ja, det finns absolut en risk där. Men det är sällan man tittar på en översvämningsrisk när det kommer till att komplettera befintlig bebyggelse.Det kan ju få väldigt stora konsekvenser om man drabbas som han gjort, och vi ser att MSB har pekat ut den här platsen som översvämningshotad?– Jag kan inte svara på exakt hur det tänktes där, om de hade tillgång till den karteringen då när han sökte byggstart för den här anmälningsåtgärden. Det hade såklart varit positivt om det hade upptäckts och han hade fått reda på det i förväg.Om han hade ansökt i dag, tror du ni hade fattat samma beslut då?Ja, nu har vi ju fått ögonen på området efter de översvämningar som skett. Så det är definitivt en större möjlighet att det hade pålysts att området är utsatt för översvämningar. Så då hade man väl påtalat det. Det är inte nödvändigtvis nånting som i alla fall är skäl att neka. Det är den enskilda fastighetsägaren som får ta den ekonomiska smällen om det blir en översvämning, enligt dagens regelverk. Fastighetsägaren har också ansvaret att skydda sin egendom mot risken.Flera experter som vi pratar med säger att det behövs ett tydligare regelverk med hårdare krav för att förhindra att kommuner ger bygglov på översvämningshotade platser. En av de största kritikerna är försäkringsbolagen. De har sedan flera år tillbaka hotat med att inte försäkra nya hus som byggs på platser med en sån här risk.Staffan Moberg är jurist vid branschorganisationen Svensk Försäkring.– Vi står ju i början av klimatförändringarna. Det kommer att bli så mycket värre i framtiden, och de här bostäderna ska ofta stå längre än 100 år. Om man blickar framåt, då ser vi framför oss en risk att de kommer stå utan försäkring. Det är inga bekymmer för oss i försäkringsbranschen för vi drar oss bara ur, utan det här blir kunder som får problem, privatpersoner och företag, säger han. Robert har själv märkt i diskussionerna med sitt försäkringsbolag att de undrat hur det kunnat bli två stora översvämningar under tiden de bott i huset.– Jag har fått bra respons. Samtidigt när vi pratade andra gången så… det här var väl ingenting som sades rent ut, men underförstått så är det väl så att ur ett försäkringsperspektiv så är det inte hållbart. Det är ungefär som att ha din bil försäkrad. Om du får inbrott tio gånger per månad, ja till slut så säger de upp dig som försäkringstagare.Du fick lite den känslan?– Ja lite grann så. Och jag förstår ju själv att det lutar ditåt till slut. Och det kanske inte hjälper mig att byta försäkringsbolag heller. För det blir ju mer allmänt känt när sådana här saker inträffar på ett kort tidsperspektiv. Och jag vet ju inte ens om det är någon som vill försäkra min fastighet idag på de premisserna som råder. Robert säger att han förstår att om man köper ett hus med fint läge nära vattnet så tar man alltid en risk. Men han tycker att Hudiksvalls kommun åtminstone kunde ha berättat om översvämningshotet, så att han var förberedd på det.– Hur stor kunskap ska jag behöva ha för att köpa en fastighet? Jag gör ju en besiktning och jag frågar kommunen om jag får bygga här och jag antar att de ger lov eller inte på goda grunder då. Sedan den kraftiga översvämningen 2023 håller Robert på att bygga ett avancerat översvämningsskydd mot vattnet.– Ja, det här är ju det som har ersatt den gamla terrassen. Den kunde inte hålla emot något vatten. Nu har jag byggt en mur med stenblock.Hur hög är den?– 90 centimeter tror jag. Den är lika hög som terrassen var. Men sedan innanför den här muren då, dels är den ju fylld med stenmaterial som stoppar. Sedan har jag en dränering innanför. Jag har en dränering under också för jag har gjort en grundläggning med en gjuten betongplatta, kan man säga. Det ska stå en brunn där också som kan pumpa ur och dränera ur om det blir översvämning.Det låter ganska dyrt detta?– Det är dyrt. Hittills om man tar bort mitt eget arbete som någonstans, den här grundläggningen till muren då är det kanske 50 -60 tusen. Men det landar väl någonstans i slutändan på kanske 350 -400 tusen skulle jag gissa när det är klart. Och då har jag ändå gjort en del själv. Så att det är en ganska stor summa pengar.Och nu har du haft de här två stora översvämningarna inom 7 -8 år sedan ni flyttade in. Tror du det kommer hända igen?– Jag har svårt att tro att det inte kommer hända igen. Hade jag vetat helt säkert att det kommer inte bli mer, då hade jag inte gjort något. För det här är ju väldigt mycket pengar, väldigt mycket arbete och jag hade hellre sluppit att göra allt det här. Men jag tror att det kommer hända. Sedan om det blir om två, tre eller fem år igen eller tio. Jag vet inte.Per Kudoper.kudo@sverigesradio.seClara Guibourgclara.guibourg@sverigesradio.se

I veckans avsnitt av ”Så in i Själen" har jag bjudit in Anna Böhlmark. Anna Böhlmark är grundare och Chefredaktör för AlmaNova sedan 2019. Dessutom har hon filmat och producerat en rad spännande dokumentärer. Just nu är hon aktuell med en dokumentärfilm om vattnets olika egenskaper, och kvantfysiska teorier om vatten. I oktober förra året var det premiär för den på en vattenkonferens i Lissabon, i Portugal. Mångsysslaren och dokumentärfilmaren Anna Böhlmark har varit på resande fot i mer eller mindre hela sitt  liv. Hon talar flytande italienska, engelska och spanska och behärskar även kinesiska och franska. Hon har arbetat i 15 år som utrikeskorrespondent, bott 14 år i Italien, och har en master i kommunikationsvetenskap från Florens Universitet. I det här samtalet ska Anna och jag bland annat prata om hennes senaste dokumentär ”Hur kan vattnet vara medvetet?” och en hel del annat. Varmt välkomna till ”Så in i Själen”. Just nu bjuder tidningen Almonova på ett gratisnummer på temat hampa och hampaprodukter. Klicka på länken här https://almanova.se/nummer-3-2024-3/ https://almanova.seProducerat av Silverdrake Förlagwww.silverdrakeforlag.seRedaktör: Marcus Tigerdraakemarcus@silverdrakeforlag.seKlipp: Patrik Sundén Följ denna länk för att del av Så in Själens första ljudbok, samt välja att lyssna på podden reklamfritt, få tillgång till avsnitten och hela intervjuserier tidigare. https://plus.acast.com/s/sa-in-i-sjalen. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vi möter PTn och livscoachen Ida B Olsson som berättar om identitetskrisen som lätt kan uppstå när man blivit förälder - vem är jag nu? Hur ska jag vara? Ida berättar också om en långdragen förlossning, problemen med amning och längtan efter syskon. Programledare är Nina Campioni. Repris. Support till showen http://supporter.acast.com/vattnetgar. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Entreprenören och investeraren Sara Wimmercranz gästar oss och berättar att hon är gravid! Sara som några år tidigare kämpat med IVF för att försöka bli gravid är nu på väg att bli fyrabarnsmamma! Vi pratar om alla hennes graviditeter och väldigt dramatiska förlossningar där hon bland annat hade fullt värkarbete på vägarna mitt i en snöstorm ute på fjället. Programledare är Nina Campioni. Repris. Support till showen http://supporter.acast.com/vattnetgar. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Välkommen till ett nytt avsnitt där vi möter grafiska designern och "fotbollsfrun" Camilla Sjödahl-Essén. Camilla berättar för oss om åderbråck på benen, hur hon födde i en stad i Italien där barnafödandet är ovanligt lågt, hur hennes man Albin hade otrolig tur som hann vara med på båda förlossningarna! Programledare är Nina Campioni och expert är Gudrun Abascal. Support till showen http://supporter.acast.com/vattnetgar. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Dags för årets första poddavsnitt! Runt om i Stockholm växer det upp nya spännande stadsdelar och i dagens avsnitt av Retail & Fastighetspodden så ska vi lägga till med båten vid Stockholms Hamnkvarter för att dyka ner i detaljerna kring vad som händer i den här delen av Djurgårdsstaden. Stockholms Hamnkvarter har särskilt goda förutsättningar att skapa en stadsdel som kombinerar hållbarhet, innovation och social integration. Genom sin strategiska placering vid vattnet, där natur och stad möts, öppnas möjligheten för en modern och naturnära livsstil. Den tidigare industriella prägeln har gett utrymme för en omfattande omvandling, där hållbarhetslösningar kan implementeras från grunden. Jämför vi med andra framgångsrika hamnprojekt som Nordhavn i Köpenhamn och Rotterdam, är Stockholms Hamnkvarter på god väg att bli en ledande modell för framtidens urbana liv. Men vad är det egentligen som händer just nu? Området är under full utveckling, och när det står klart beräknas hamnkvarteren bli hem för 4 000–5 000 boende och arbetsplats för omkring 20 000 personer. Här kommer attraktiva bottenvåningar att hysa handel, småbutiker och caféer, och den förbättrade kollektivtrafiken, inklusive en förlängning av Spårväg City, kommer att binda samman området med resten av staden. Med oss i studion har vi Olle Zetterberg, samordningsansvarig för projektet, för att ge oss insikter om hur detta område har unika förutsättningar att bli en förebild för hållbar stadsutveckling. Så följ med oss när vi undersöker hur Stockholms Hamnkvarter förvandlas till en ny stad i staden – en plats där människor kan bo, arbeta och trivas, med hållbarhet och innovation i centrum. Trevlig lyssning!

Kan en märklig roman och ett sjukhus som aldrig blev byggt förklara vad Venedig egentligen är? Kulturredaktionen Mattias Berg försöker förstå en flytande stad byggd på drömmar och mardrömmar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Den här essän sändes första gången i september 2020. Jag blundar och försöker föreställa mig en värld utan Venedig. När det inte längre är ett minne blott, ens ett minne av ett minne, utan bara en myt. Någonting man söker efter med alla arkeologins framtida spetsmetoder, diktar och fantiserar om, eller mest skrattar åt. Som skapar rättshaverister och monomaner, likt barockmänniskan Olof Rudbeck den äldre i sin jakt på Atlantis. Och så småningom något kommande sekels största kulturnyhet – om och när staden återupptäcks under lager på lager av tid. Som skeppet Wasa eller Pompeji. Och Venedig är ju en så paradoxal plats, både dröm och mardröm, inneslutna i varandra. Vattnet utgör dess förutsättning och på samma gång dess största risk. Långsamt gröper det ur staden underifrån, när det inte svämmar över alla bräddar. I ett tragikomiskt försenat projekt har det spenderats miljarder med euro på jättelika fällbara dammportar mot kommande flodvågor. Dessutom hotas staden å ena sidan av för mycket turism – inte minst genom de monstruösa kryssningsfartygen – och å andra sidan av för lite turism; som under Corona-pandemin 2020. Nästan ingen expert ger staden mer framtid än historia. Ändå har nog många av oss svårt att riktigt ta in domedagsprofetiorna. Tills motsatsen bevisas väljer vi väl att i stället se Venedig som ett slags mirakel: något som kommer att fortsätta trotsa naturlagar och logik. Miraklet finns också liksom inbyggt i fundamentet. 30 miljoner träpålar, en veritabel uppochnedvänd skog, har behövt förankras i lerbotten för att hålla staden på plats i Adriatiska havets strömma bukt. Inför allt detta står besökaren storögd och lätt handfallen, även författarna söker efter orden. ”Venedig går inte att jämföra med något annat än sig själv”, skriver Goethe. ”Det är en stad gjord enbart av undantag, hinder, motsägelser, inkongruenser, obefintligheter”, skriver Italo Calvino. Hans gåtfulla roman ”De osynliga städerna” från 1972 består av ett antal korta stycken om drömda, eller ”osynliga” om man så vill, städer. Den som berättar är den italienske resenären Marco Polo. Den som lyssnar, och kommenterar, är den mäktige härskaren Kublai Khan – vid vars kinesiska hov Marco Polo vistades under slutet av 1200-talet. Och det speciella med alla historier är att de egentligen skildrar aspekter av och en samma stad. Efter Marco Polos egendomliga skrönor om platser med namn som Zoe, Maurilia eller Valdrada, menar Kublai Khan att det bara återstår en enda stad att berätta om: Venedig. ”Vad annat tror du att jag har talat med dig om?”, säger Marco Polo då. ”Men jag har aldrig hört dig uttala dess namn.” ”Varje gång jag beskriver en stad säger jag något om Venedig”, svarar Marco Polo. I boken ”The Venice Variations”, Venedigvariationerna, från 2018 använder sig den brittiska arkitekturprofessorn Sophia Psarra av just Calvinos roman för att beskriva staden. Hon menar att det finns tydliga paralleller mellan kompositionen av ”De osynliga städerna”, där del läggs till del medan helheten blir allt mindre begriplig, och Venedigs själva struktur. Och hennes originella studie fokuserar varken på kanaler eller träpålar. Inte heller på stadens undergång, utan dess födelse och fortlevnad. Hur den faktiskt skapades – mentalt, socialt, strukturellt. Med hjälp av klassisk konst, äldre kartor och nya egna modeller visar Psarra även i bild hur Venedig blev ett praktexempel på en stad som växer fram organiskt ur ett nätverk av mindre gemenskaper. Detta trots att de hundratals små öar och samhällen som vid 400-talet efter Kristus började uppgå i stadsbildningen hade stark lokal prägel. Inte enbart egen kyrka utan också särskilda helgon, högtider och visst självstyre. Det mest naturliga gemensamma var förstås vattnet. Enligt Psarras noggranna undersökning låg 94 procent av respektive samhälles torg inom 50 meter från en kanal. Men kanske var en annan sammanhållande faktor än starkare: Myten om Venedig. En serie föreställningar som, med rätt eller orätt, från och med renässansen skapade idén om just detta som platsen för det realiserade Utopia. Och när Venedig på 1500-talet började tappa sin position som militär stormakt, Medelhavets härskare, tog myten vid. De berömda konstnärernas skildringar av glittrande kanaler och glänsande kupoler gjorde ju sitt. Men staden blev även ett centrum för den nyupptäckta boktryckarkonsten – och inte minst de praktfulla kartorna samverkade med måleriet för att framhäva just bilden av Venedig. Vid den här tiden hade staden också tio teatrar, skriver Sophia Psarra. Dessutom användes ett slags flytande tablåer på vattnet och på Markusplatsen uppfördes regelbundet offentliga skådespel. Hela området bands ihop till ett slags svävande spektakel, där dröm och verklighet blev allt svårare att separera. Karnevalen, som under kommande sekel kunde pågå halva året, bidrog givetvis till att ytterligare förstärka den känslan. Psarra tar också hjälp av två liksom imaginära verk för att beskriva Venedig. Förutom Calvinos roman även den schweiziske arkitekten Le Corbusiers storslagna planer på ett avantgardistiskt sjukhus i Venedig. Det var konstruerat enligt liknande princip som ”De osynliga städerna”, med cell efter cell i en närmast biologiskt komplex organism. Och till skillnad från många av hans byggnader – modernistiskt renskalade, fristående – skulle nyskapelsen bäddas djupt in i Venedigs omgivande historiska arkitektur. Men symptomatiskt nog kunde skisserna aldrig realiseras. Le Corbusier avled 1965, någonstans under processen från idé till verklighet. Så sjukhuset förblev ett bländverk – liksom, på sätt och vis, hela den här staden. Jag blundar igen, ser långt i fjärran en man stå framför en folkmassa och peka ned i vattnet. Kanske är det platsen för den kommande utgrävningen, djupt nere under lerbottnen: exakt där han är övertygad om att det mytiska ”Venedig” en gång fanns. Eller så var det i stället där som de nya dammportarna stängdes. Vilket räddade staden från den absolut största flodvågen hittills. Förgäves försöker jag att avgöra vilket, höra vad som sägs, tolka reaktionerna. På det här avståndet är bara mannens stora gester möjliga att urskilja. Ett antal silhuetter lösgör sig så småningom ur massan. Några sätter sig på knä vid vattnet – kanske i bön, eller för att kunna se bättre ned under ytan. Andra skakar häftigt mannens hand. Och när jag öppnar ögonen försvinner hela scenen, både drömmen och mardrömmen om Venedig. Men i verkligheten står hon ju kvar där i all sin lätt apokalyptiska skönhet. Rosig, gisten, glänsande av feber och finess. Hon som genom historien kallats La Serenissima, den mest rofyllda. Vilket nuförtiden, med horderna av turister och hoten mot hela hennes existens, mest låter som bitter ironi. Venedig är inte heller Den eviga staden – utan mer dess motsats: den tillfälliga, slumpmässiga, motsägelsefulla. Som nu ändå stått och levt i 1600 år. Det är väl ett mirakel så gott som något. Mattias Berg, medarbetare på Sveriges Radios kulturredaktion.

Nyheterna Radio 16:0

Hälsoprofilen och författaren Anja Forsnor kommer på återbesök till podden och berättar om barn nummer två: Rio. Och hur var det nu med tvåan? Visst skulle det gå både snabbare och enklare? Programledare är Nina Campioni och expert är barnmorskan Gudrun Abascal. Repris. Support till showen http://supporter.acast.com/vattnetgar. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Författaren och trebarnsmamman Michaela Bley gästar oss och berätta om sina graviditeter och förlossningar. Vi pratar om det läskiga fostervattensprovet, om hur olika förlossningar kan vara - kanske de till och med speglar barnets personlighet? Expert är som vanligt Gudrun Abascal och Nina Campioni är programledare. Repris.Support till showen http://supporter.acast.com/vattnetgar. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Disclaimer: det här avsnittet kan skapa rädsla för kejsarsnitt. Fi Lindfors såg fram emot sin förlossning, det var något hon såklart skulle fixa, istället blev det kejsarsnitt när hon inte ens var ordentligt bedövad. En traumatisk upplevelse ledde till att hon inte vågade få fler barn men så blev hon gravid igen. Hur skulle det gå nu? Programledare är Nina Campioni. Support till showen http://supporter.acast.com/vattnetgar. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vi möter influencern och yogainstruktören Emma Halldén som berättar otroligt vackert och målande om sina två förlossningar och om hur hon gick från trygg och lugn till livrädd när hon fick veta att hennes barn i magen växte snabbare än snittet, hur skulle hennes kropp klara en sådan förlossning? Emma berättar allt i veckans avsnitt. Programledare är Nina Campioni.Support till showen http://supporter.acast.com/vattnetgar. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Mikael och Linus har väl lite insett att det här är en mellansäsong lagom tills den tar slut. Linus ville byta in Touré men fick lära sig den hårda vägen att magen alltid har rätt. Mikael berättar mer om "turkarna" som scoutade Mervan Celik. Nu vill vi bara att det tar slut! Pöss! Vi finns som vanligt på @Frikorten om ni vill något!

Barnmorskan och instaförebilden Asabea Britton delar med sig av sin otroliga hemmaförlossning som blev exakt vad hon alltid önskat sig. Men det krävs förberedelser och kunskap! Programledare är Nina Campioni.Support till showen http://supporter.acast.com/vattnetgar. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Det gick ut 6 varningar, men istället för att lyssna så ökade man hastigheten. Den tekniska innovationen var av högsta klass och konstruktionen skulle klara allt. Båten var osänkbar. Livbåtar onödiga. De elektriska lamporna strålade under nattsvart himmel på praktfartyget. Vattnet var stilla. Förväntan stor över att nå Amerika i rekordtakt. Men så plötsligt kommer högmodet ikapp. Ett isberg skapar en reva i sidan, det iskalla vattnet strömmar in och allt havererar. Drömmarnas lyxkryssning nådde aldrig sin destination. Det blev en mardröm, som landade på den iskalla havsbotten. Men vraket bär fortfarande ett budskap till oss. Med Per-Arne Imsen.Stöd Predikopodden:Swish 123 230 85 83BG 5303-8048Ta kontakt:info@pilgrim.mediawww.pilgrim.mediaVill du upptäcka mer om Jesus:Besök www.befriad.nu Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Inflationen ner till 1,1 procent. / Försvaret satsar rejält på fler anställda. / Vattnet i Bollnäs går att dricka igen. / Första fotbollslaget för barn med diagnoser i Malmö Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Av Jenny Pejler och Ingrid Forsberg.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Nyheterna Radio 18.00

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Influencern och yogaläraren Josefin Dahlberg delar med sig av sin otroliga och roliga väg till dottern Mio. Vi pratar också om kristallernas krafter och om en vända till skogen som tydde på att förlossningen var igång. Programledare är Nina Campioni och expert Gudrun Abascal. Support till showen http://supporter.acast.com/vattnetgar. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Nyheterna Radio 09:00

Ett lagförslag om vattenförsörjning väcker debatt. Enligt vissa tolkningar skulle lagen ge privata bolag möjlighet att köpa nästan hälften av vårt vatten. Andra menar att inget hindrar utländska bolag från att köpa våra vattenbolag redan nu. Hur skall man se på vatten och annan kritisk infrastruktur? Vem skall äga det? Riksdagsledamoten Harry Harkimo (Rörelse Nu), lokalpolitikern Mia Haglund (Vänsterförbundet) och den tidigare stadsdirektören i Hangö, Denis Strandell, diskuterar under ledning av Bettina Sågbom. E-post: slaget@yle.fi

Vi möter influencern Lisa Maria Jönsson som berättar om sin graviditet, förlossning och livet som ensamstående mamma till dottern Sia. När Lisa Maria var i vecka 7 fick hon veta att hon skulle behöva göra resan som gravid och mamma själv. Hur tar man det? Och vad skapar det för tankar om framtiden? Välkommen till ett inspirerande avsnitt om kvinnokraft och beslutsamhet. Programledare är Nina Campioni. Support till showen http://supporter.acast.com/vattnetgar. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Det inre partiet bildar idag arbetslag som ämnar upprätta husrum för nya idéer kring just hem och hus. Vi diskuterar Sverigedemokraternas och regeringens förslag för att (åter)upprätta småhusherraväldet. Introduktionen av skönhet som ideal för den svenska husstocken leder tanken till 30-talet, och bygglovets avskaffande låter som anarki, men är det verkligen bygglovet som är boven? Vi avslutar med ett strandnära raseri. Maila oss dina bästa nyord: inrepartiet@sanningsministeriet.com Bli en registrerad tankebrottsling: www.patreon.com/SanMin

Retorikexperten och aktivisten för barns rättigheter och frihet från sexuella övergrepp Elaine Eksvärd gästar podden och det blir snack om cravings, flygande bajs, en spricka i klitoris, funkisfamiljen och mycket annat spännande! Programledare är Nina Campioni.Support till showen http://supporter.acast.com/vattnetgar. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Journalisten och poddaren Amanda Colldén gästar och berättar om sin omvälvande väg till att bli förälder. När hennes barn kom för tidigt ställdes hela världen på ända och exakt allt förändrades. Hur bearbetar man det? Programledare är Nina Campioni och expert är Gudrun Abascal.Support till showen http://supporter.acast.com/vattnetgar. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vi möter sexualrådgivaren och poddprofilen Alexandra Rejsmar som berättar om sina upplevelser - hur var det att som tonåring blir gravid? Hur var det att navigera i föräldravärlden som ung? Och hur gick det för relationen? Missa inte detta intressanta och öppna avsnitt, välkommen! Programledare är Nina Campioni. Support till showen http://supporter.acast.com/vattnetgar. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vi möter entreprenören, biokemisten och cancerforskaren Fatma Guettou som inte nog med alla titlar också har tre barn. Den här veckan berättar hon om hur hon utan att vara medveten om det manifesterade alla sina tre barn, hon delar med sig av tandemamning och så får vi höra om tre intressanta förlossningar. Programledare är Nina Campioni. (Repris)Support till showen http://supporter.acast.com/vattnetgar. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Journalisten och författaren Cecilia Alstermark gästar podden och berättar om hur det är att inte bli gravid och förälder på det sätt som man oftast hör och läser om. Hon berättar hur det är att vara ofrivilligt barnlös, gå igenom IVF och sen få ett pyttelitet och sjukt barn som inte kan andas eller äta. Programledare är Nina Campioni. Support till showen http://supporter.acast.com/vattnetgar. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Entreprenören och investeraren Sara Wimmercranz gästar oss och berättar att hon är gravid! Sara som några år tidigare kämpat med IVF för att försöka bli gravid är nu på väg att bli fyrabarnsmamma! Vi pratar om alla hennes graviditeter och väldigt dramatiska förlossningar där hon bland annat hade fullt värkarbete på vägarna mitt i en snöstorm ute på fjället. Programledare är Nina Campioni. Support till showen http://supporter.acast.com/vattnetgar. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Föreläsaren och känslocoachen Sandra Aggemo hade en tydlig bild av hur hennes andra förlossning skulle bli - den skulle vara insta-perfekt med hemförlossning och lugn och ro. När saker och ting inte utvecklade sig som det borde sprack den drömmen och Sandra fick tänka om - här kommer ett öppenhjärtigt och sårbart samtal om att inte ruta in sig alltför hårt på hur något ska bli! Programledare Nina Campioni, expert barnmorskan Gudrun Abascal. Support till showen http://supporter.acast.com/vattnetgar. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vi möter opinionsbildaren, influencern, socionomen och inspiratörsmaman Negar Mottaghi som berättar om sina graviditeter och förlossningar där ingen av dem var den andre lik - och det fanns anledningar till det eftersom man senare upptäckte att Negars son Niro föddes med ett ovanligt syndrom, intellektuell funktionsnedsättning och autism. Hör den gripande berättelsen här. Programledare är Nina Campioni. Support till showen http://supporter.acast.com/vattnetgar. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Äntligen är de här - livets Mamas! Dina Yonas Manna och Loulou LaMotte från the Mamas berättar om sina upplevelser kring graviditet och förlossning, vi snackar graviddiabetes, bodyshaming, bedövningar och mycket annat! Nina Campioni är programledare och poddens expert Gudrun Abascal lär oss mycket under vägen. Support till showen http://supporter.acast.com/vattnetgar. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Disclaimer: det här avsnittet kan skapa rädsla för kejsarsnitt. Fi Lindfors såg fram emot sin förlossning, det var något hon såklart skulle fixa, istället blev det kejsarsnitt när hon inte ens var ordentligt bedövad. En traumatisk upplevelse ledde till att hon inte vågade få fler barn men så blev hon gravid igen. Hur skulle det gå nu? Programledare är Nina Campioni. Support till showen http://supporter.acast.com/vattnetgar. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Äntligen får vi återbesök av geniet och illustratören Louise Winblad - en stor favorit här i podden, både hos er lyssnare och hos mig Nina Campioni. Louise delar här med sig av sina tankar och erfarenheter kring sitt tredje barn! Det är inte alltid så att allt bara går galant för att man har gjort resan två gånger tidigare!Support till showen http://supporter.acast.com/vattnetgar. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Malin Eklund berättar om sina tre förlossningar som samtliga varit planerade kejsarsnitt. Nina Campioni är programledare och barnmorska Gudrun Abascal svarar på frågor under programmets gång.Support till showen http://supporter.acast.com/vattnetgar. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I det här avsnittet ställer vi en fråga man inte ställer varje dag: har vi ölet att tacka för mänsklig civilisation? Den är hårdvinklad – visst – men inte lika orimlig som det kan framstå vid första anblick. Ölet var en av de viktigaste produkterna för de tidiga jordbrukarna. I både de sumeriska och egyptiska högkulturerna hade drycken en viktig roll i såväl ekonomin som religionen.Vattnet är människans viktigaste dryck, men att ölet kommer på andra plats är det ingen fråga om. Här kommer ett avsnitt om människans näst viktigaste drycks förindustriella historia. Skål!—Vi har läst:Standage, Tom, A history of the world in 6 glasses, Walker & Co., New York, 2006Sandberg, Peter, Svensk bryggerihistoria: öltillverkning under 200 år, Historiska media, Lund, 2022McGovern, Patrick E., Uncorking the past: the quest for wine, beer, and other alcoholic beverages, University of California Press, Berkeley, Calif., 2009 Lyssna på våra avsnitt fritt från reklam: https://plus.acast.com/s/historiepodden. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Hon startade Rättviseförmedlingen, driver podden 'Dumma människor' har programlett "Kobra" i SVT och skrivit böcker. Bland annat. Här berättar Lina Thomsgård om pinvärkar, problematisk amning och jämställdhet. Frågorna ställer som vanligt Nina Campioni och när expertis behövs hoppar barnmorskan Gudrun Abascal in och reder ut begreppen! (Repris)Support till showen http://supporter.acast.com/vattnetgar. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I podden berättar hon om sina förlossningar och om sina missfall, vad gör det med en människa att förlora ett barn? Nina Johansson är programledare och Gudrun Abascal från BB Sophia svarar på frågor som dyker upp under programmet. Repris från 2015.Support till showen http://supporter.acast.com/vattnetgar. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Välkommen till ett superpeppigt avsnitt med ingen mindre än Michaela Forni. Forni berättar allt om sin graviditet, förlossning, strulet med amningen och Dantes magont, att spara stamceller och också - till vilken nytta ska man egentligen berätta hur lång tid det tog att bli gravid? Programledare är Nina Campioni. Support till showen http://supporter.acast.com/vattnetgar. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Skådespelerskan Eva Röse berättar i ett öppenhjärtigt avsnitt om hur hon som ung fick förklarat för sig att hon förmodligen inte skulle kunna få några barn. Idag har hon fyra söner. Hör när Eva drar hela storyn för programledaren Nina Campioni. När krångliga frågor dyker upp rycker barnmorskan Gudrun Abascal in och rätar ut frågetecknen. Repris.Support till showen http://supporter.acast.com/vattnetgar. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Bloggaren och programledaren Brita Zackari berättar om missfall och om hur hennes första barn Essa kom till världen och ger de bästa tipsen för en lugn förlossning. Som vanligt är barnmorskan Gudrun Abascal med och svarar på frågor som uppstår under samtalets gång. Nina Campioni är programledare. (Repris)Support till showen http://supporter.acast.com/vattnetgar. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Om inte det här avsnittet får dig att känna pepp inför att skaffa fler barn så vet jag inte vad. Programledare Nina Campioni blir helt golvad av doulan och influencern Opokua Brittons lugn och styrka och blir plötsligt sugen på att försöka igen. Vi pratar olika sätt att föda och vi går in i orgrasmic births underbara värld. Välkommen till ett spännande avsnitt. Repris.Support till showen http://supporter.acast.com/vattnetgar. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

När Malin blev sugen på laktrist förstod hon att hon var gravid trots att gravditetstester visade negativt! Malin Gramer led också av hyperemesis gravidarum under båda sina graviditeter, det och mycket mer pratar vi om med denna härliga programledare. Programledare är Nina Campioni och barnmorskan Gudrun Abascal är som vanligt med!Support till showen http://supporter.acast.com/vattnetgar. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Att få ett barn med Downs syndrom är ovanligt – och ännu mer ovanligt är det att få två barn med syndromet. Vi möter Emily Kind som är mamma till fyra söner varav två har Downs Syndrom. Hur var det att få barn med detta syndrom som så många är så rädda för och hur funkar livet i funkisfamiljen? Emily berättar också om sina förlossningar förstås! Programledare är Nina Campioni. Repris.Support till showen http://supporter.acast.com/vattnetgar. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Välkommen måndag och välkommen till ett nytt härligt avsnitt - denna vecka med underbart inspirerande kocken och författaren Siri Barje - vi pratar om den bottenlösa sorgen vid missfall och om hur Siri tog lärdom av sin första förlossning och gjorde helt tvärtemot vid sin andra. Repris.Support till showen http://supporter.acast.com/vattnetgar. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Ingen mindre än Miljöpartiets före detta språkrör Märta Stenevi podden och berättar både om sina förlossningar, om livet som bonusmamma och om partiets tankar om förlossningsvården. Det blir spännande. Programledare är Nina Campioni. Repris.Support till showen http://supporter.acast.com/vattnetgar. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vattnet Går möter författaren, bloggaren och tv-producenten Sandra Beijer i ett öppenhjärtigt samtal om föräldraskapet, är det för alla? Hur tacklar man alla nyfikna följare som inte alltid respekterar privatlivet och vad var Sandras största gravidcraving? Det ska vi snacka om nu! Välkommen! Programledare är Nina Campioni. Repris.Support till showen http://supporter.acast.com/vattnetgar. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Maja Arnell fick en stroke när hon var gravid i 27:e veckan vilket ledde till att hennes ena kroppshalva förlamades. Här får ni höra den gripande berättelsen om Majas kamp för att få tillbaka sin kropp innan hennes barn skulle födas. Barnmorskan Gudrun Abascal svarar på frågor om gulsot och sätesbjudning. Programledare är Nina Campioni. Repris från 2017.Support till showen http://supporter.acast.com/vattnetgar. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.